Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderområdet

Transkript

1 Olika perspektiv på kompetens inom funktionshinderområdet Nationell konferens med fokus på funktionshinderområdet Arrangerad av projekt Carpe 2 Stockholm den 20 mars 2013

2 Program för konferens den 20 mars 2013 Välkommen Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd Stockholms stad Socialdepartementet har ordet Ulrik Lindgren, politisk sakkunnig Socialdepartementet Praktiska frågor samt dagens program mm Carin Bergström, projektchef Carpe Den funktionshinderpolitiska strategin och personalens kompetens Ulla Essén, utredare Socialstyrelsen Allmänna råd om kompetens Ulla Clevnert, utredare - vad händer? Socialstyrelsen En ny myndighet för tillsyn och tillstånd Maria Knight, utredare och Ulrika Norwald, inspektör Socialstyrelsen Titlar och kompetensnivåer Ann-Brith Davidson, avdelningschef, Partille kommun Marie Boström, ombudsman, Kommunal LUNCH Yrkesanalys inom funktionshinderområdet och beviljade YH utbildningar Ana Andric och Gustav Åhman, omvärldsanalytiker Myndigheten för Yrkeshögskola (YH) Högskola - är det en möjlighet? Ann Christin Gullacksen, forskningsledare och docent i socialt arbete vid Malmö högskola Chefens yrkesroll och kompetens Inger Dahl-Harrysson, programansvarig för funktions- - dialogen fortsätter hinderomsorgen, Norrköpings kommun Monica Andersson, utvecklingsledare i division Social omsorg, Nyköpings kommun och Ann Christine Gullacksen, se ovan (dessutom ingår alla tre i Nationella Kompetensrådet, NKR) FIKA samt möjlighet att besöka info-bord för NKR, Yrkeskrav och Carpe Resultatet av SKL:s kartläggning av kompetens - vad händer nu? Per Enarsson, handläggar SKL och handikappomsorgschef, Katrineholms kommun Brukarorganisationernas syn på kompetens panel diskussion Riitta-Leena Karlsson, Funktionshinderombudsman i Stockholms stad i samtal med Christina Amundberg, Hjärnkraft Anneli Andersson, Attention Thomas Janson, FUB Eva Nordin-Olson, Autism- och Aspergerförbundet

3 Bakgrund: Projektet CARPE, ett utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län pågick mellan 1/ / Under den tiden anordnade Carpe tre nationella konferenser om kompetens inom funktionshinderområdet. Som ett resultat av den första nationella konferensen 2010 startades ett nationellt kompetensråd inom funktionshinderområdet (NKR) som numera är representerade i 22 av landets 25 regioner. Efter projekt Carpes avslut startade den1/ Forum Carpe, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling och EU projektet, Carpe 2 som nu håller i den fjärde nationella konferensen. Dokumentation från de tidigare konferenserna och information om Nationella Kompetensrådet finns på Biträdande socialborgarråd hälsar välkommen Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd i Stockholms stad, inledde årets nationella konferens och hälsade alla välkomna. Hon talade bland annat om det perspektivskifte som skett i vår nutid när det gäller synen på människor med funktionsnedsättningar, från att bli omhändertagen till att vara en medborgare med rättigheter och skyldigheter i samhället. Som avslutning lämnades en påse chokladpraliner från Glasade Gången (en daglig verksamhet i Hägersten Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholms stad) något som alla föreläsare fick som tack för sitt deltagande i konferensen. En intervju med Ewa Samuelsson som gjordes under dagen kommer att läggas ut på Carpes hemsida under Nationella konferenser. Här följer en kort dokumentation av dagen med länkar till föreläsarnas bilder. De finns även att ladda ner från Socialdepartementet har ordet Ulrik Lindgren, politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barn- och äldreminister, Socialdepartementet, medverkade vid den nationella konferensen Året därefter var det Maria Larsson som stod på podiet och nu var det Ulrik Lindgren tur igen. Han berättade att han, innan uppdraget som politisk sakkunnig, arbetat 25 års inom hälso- och sjukvården och kan se att mycket har hänt i positiv bemärkelse under den tiden. Ulrik Lindgren talade om kompetens ur olika perspektiv. Som t.ex. vikten av att ta till vara den enskildes kompetens, bland annat kunskapen om den egna funktionsnedsättningen. En annan aspekt på kompetens som han tog upp var kompetensen för jobb och hur man ska matcha in personer med funktionsnedsättningar i kommunal verksamhet. Redan i dag arbetar Arbetsförmedlingen med ett praktikantprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning. Se Ulrik Lindgrens presentation Socialdepartementet har ordet Intressant, bra bredd och mycket kompetenta föreläsare.

4 Praktiska frågor Carin Bergström, projektchef för Carpe, berättade kort om bakgrunden konferensen, den fjärde i ordningen samt lite praktikaliteter under dagen. Dessutom beskrev hon hur Forum Carpe och projekt Carpe 2 kommit till. Mer information om detta finns på Carin presentade sedan filmteamet från Lärvux Stockholm, kommunens vuxenutbildning för personer över 20 år med inlärningssvårigheter. Det var en grupp på sex elever som tillsammans med sin lärare Ruben Radzynski, filmade och intervjuade under förmiddagen. Resultatet kommer att läggas ut på Carpes hemsida. Därefter lämnade hon över ordet till Ulla Essén och Ulla Clevnert som båda är utredare på Socialstyrelsen. Mycket bra, relevant info som leder till utveckling inom området Den funktionshinderpolitiska strategin och personalens kompetens Ulla Essén, utredare på Socialstyrelsen deltog för andra året i rad på konferensen. Hon gick in mer konkret på vad strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken innebär, som Ulrik Lindgren nämnt i sin presentation. Bland annat nämnde hon att 22 myndigheter ska bidra till genomförandet av strategin genom olika inriktningsmål. Några av de myndigheterna är Statens fokhälsoinstitut, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skolmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Kulturrådet. En av de viktigaste myndigheterna är Handisam som fått uppdraget att samordna och följa upp funktionshinderpolitiken. Utifrån Socialstyrelsens inriktningsmål, som handlar om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till att de funktionshinderspolitiska målen ökar, har man tagit fram fyra delmål. Ulla Essén gick in lite närmare på delmålet Ökad delaktighet. Där har man sett att ökad delaktighet för den enskilde kräver personal med rätt kompetens och Socialstyrelsens arbete inriktas därför bland annat på att sprida vägledning till arbetsgivare om rätt kompetens, utarbeta allmänna råd om grundläggande kompetens samt sprida information och utarbeta en vägledning om hur arbetet med genomförandeplaner kan bedrivas. I sin presentation hänvisade Ulla Essén till Regeringens funktionshinderspolitiska strategi, Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin, Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken och Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012 om man vill läsa mer om arbetet. Se Ulla Esséns presentation Den funktionshinderpolitiska strategin Spännande med kombinationen Mötesplats och konferens

5 Allmänna råd om kompetens vad händer? Ulla Clevnert, även hon utredare på Socialstyrelsen och en av de medverkande vid förra årets konferens. Hon beskrev arbetet med att ta fram allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar med att ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Ulla Clevnert konstaterade att det finns motsvarande inom äldreomsorgen sedan dryg ett år och att man sett många missförhållanden inom funktionshinderområdet som beror på bristande kompetens. De Allmänna råden ska ge verksamheterna stöd och vägledning, men de är aldrig bindande i sig. Under arbetet har Socialstyrelsen tagit hjälp av bland annat Carpes generella yrkeskrav för att täcka in vad baspersonalen behöver för kompetens. I avvaktan på de Allmänna råden finns Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning - Vägledning för arbetsgivare som blev klart i mitten av februari 2012 och finns att ladda ner eller beställa från Se Ulla Clevnerts presentation Allmänna råd om kompetens Paus med mingel i foajén Intressanta och givande diskussioner även i pauserna

6 En ny myndighet för tillsyn och tillstånd Deltagarna på konferensen var bland de första som fick se logotypen för Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en ny myndighet för tillsyn och tillstånd. Ännu ett litet tag arbetar Maria Knight, utredare och Ulrika Norwald, inspektör på Socialstyrelsen innan de går över till IVO som startar den 1 juni De berättade om bakgrunden till och uppdraget för den nya myndigheten. I utredningen om tillsyn och tillstånd inom Socialtjänsten som tillsattes i december 2004 föreslogs att länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet i ett första steg skulle överföras och sammanföras med Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvård och i ett andra steg bilda en renodlad tillsynsmyndighet. Den 1 januari 2010 inleddes steg ett. I Statskontorets utvärdering 2012 av steg ett, förordades en renodlad tillsynsmyndighet, där ett tungt vägande skäl var att tillsynsarbetet ska stå självständigt från normering, kunskapsutveckling och bidragsgivning. Maria och Ulrika berättade att man inte ännu vet riktigt hur samarbetet ska se ut, men att det pågår ett intensivt arbete med att bygga den nya myndigheten. Är man intresserad av att följa det arbetet kan man göra det via Se Maria Knight och Ulrika Norwalds presentation En ny myndighet Bra! Mycket angelägna ämnen överlag men framförallt titlar och kompetensnivåer Titlar och kompetensnivåer I Göteborgsregionen, GR, har men lagt ned ett stort arbete när det gäller titlar kopplat till kompetensnivåer. De arbetar nu utifrån titeln Stödassistent (gymnasienivå) och Stödpedagog (minst 200 relevanta YH poäng eller minst 60 relevanta högskolepoäng). Ann-Brith Davidson, avdelningschef funktionshinder i Partille kommun var en av de drivande bakom det arbetet. Tillsammans med Marie Boström, ombudsman i Kommunal förde de en dialog om vikten av enhetlig titulatur. Några av skälen för en enhetlig titulatur som kom upp gällde marknadsföring av yrket, möjlighet att få ut korrekt statistik och för att få en tydligare yrkesidentitet. Marie Boström berättade att Kommunals medlemmar framfört klagomål över att allt krut lagts på äldreomsorgen, något hon kunde hålla med om.

7 Hon fick en rungande applåd när hon fortsatte med att säga att Kommunal framöver ska jobba för att marknadsföra funktionshinderområdet. Vad det gäller Carpes generella yrkeskrav berättade Ann-Brith Davidson att man använt sig av dem i arbetet inom GR och Marie Boström fortsatte med att säga att Kommunal ställer sig bakom yrkeskraven. De var båda rörande överens om att nationellt enhetliga titlar kopplade till kompetensnivåer är det viktiga, inte själva valet av titel. På Carpes hemsida om finns mer info om titelarbetet i GR Se Ann-Brith Davidsons och Marie Boströms presentation Titlar och kompetensnivåer Titlar och kompetensnivåer är angeläget, vill veta mer! Yrkesanalys inom funktionshinderområdet och beviljade Yh-utbildningar Från myndigheten för Yrkeshögskolan, Yh, medverkade omvärldsanalytikerna Ana Andric och Gustav Åhman. De började med att beskriva myndighetens huvudsakliga uppdrag, vad en yrkeshögskoleutbildning är och vem som utför Yhutbildningar. Gustav Åhman poängterade att det är arbetsgivaren (i det här fallet kommunerna) som måste ta initiativet och kontakta utbildningsanordnare för att informera om hur kunskaps behovet ser ut. Utbildningsanordnarna kan då i sin tur göra vettiga ansökningar till YH. Han kunde se kopplingen mellan enhetliga titlar och utbildning då Göteborgsregionen lämnar in mer välgrundade ansökningar till YH än övriga regioner i landet. Ana Andric fördjupade sig i myndighetens analysarbete där syftet är att bedöma arbetslivets efterfrågan på olika yrken och specifika kompetenser, belysa utbudet på kompetens som redan finns, reflektera över Yh:s relevans för kompetensen ifråga samt planera omfattning och placering av Yh-utbildningar. Yrkesanalysen ska framförallt svara på efterfrågan, relevans och utbud. Se presentationen från Ana Andric och Gustav Åhman Yrkesanalys inom funktionshinderområdet Bra med korta föreläsningar som ger överblick

8 Högskola är det en möjlighet? Även Ann Christine Gullacksen, forskningsledare och docent i socialt arbete vid Malmö högskola knöt an till titelarbetet. Hon har i sitt arbete stött på svårigheterna som följer med att inte ha enhetliga titlar, som till exempel när ungdomar som ska utbilda sig undrar Vad blir man? Ann Christine berättade om det nya program som startade i höstas med drygt 40 studenter - Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet. Det är på tre år, på grundnivå och ger en kandidatexamen inom handikapp och rehabiliteringsvetenskap. Behovet bakom programmet var bl.a. att personal med högskolekompetens är en bristvara inom funktionshinderområdet. Ann Christine menade att om så bara 2-3 stycken av de 40 som påbörjat programmet kommer att fortsätta att forska så är det värt så mycket. Hon gick sedan igenom programmets innehåll och gav även exempel på fristående nätkurser som finns runt om i landet. Se Ann Christine Gullacksens presentation Högskola är det en möjlighet Högskola en möjlighet? Var ett bra inslag Chefens yrkesroll och kompetens dialogen fortsätter? Dialogen kring chefens yrkesroll och kompetens som startade vid förra årets konferens, fortsatte här. Vilken kompetens behöver chefer inom funktionshinderområdet ha? Det var en av de frågor som som diskuterades av tre representanter från Nationella kompetensrådet, NKR. Det var Ann Christine Gullacksen som stannade kvar på scenen efter sitt framförande samt Inger Dahl Harrysson, från Norrköpings kommun och Monica Andersson, från Nyköpings kommun. De menade att chefsrollen är komplex och att det kan vara en svårighet att rekrytera chefer med rätt kompetens. Att detta är en viktig fråga visade utvärderingarna, där många säger att de hoppas att chefsfrågan är ett inslag även på kommande konferens. Från och med hösten kommer det att vara möjligt att läsa 30 poäng som chef inom äldreomsorgen där regeringen satsar 100 miljoner kronor på utbildning som ska höja kompetensen och statusen inom äldreomsorgen. Någon motsvarighet inom funktionshinderomsorgen är inte aktuell. Ingrid ställde frågan till Socialstyrelsen, Varför är alltid funktionshinderområdet steget efter äldreomsorgen? vilket applåderades av åhörarna. Intressant diskussion kring chefens yrkesroll och kompetens

9 Resultat av SKL:s kartläggning av kompetens vad händer? Per Enarsson, handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL och handikappomsorgschef i Katrineholms kommun, berättade om resultatet av SKL:s kartläggning av utvecklingsbehov inom området stöd till personer med funktionsnedsättning. Bakgrunden till kartläggningen var en överenskommelse för 2012 mellan staten och SKL. Av totalt 21 län svarade 17 län. Ett av målen med kartläggningen är att få en nationell bild i form av en rapport av det aktuella utvecklingsbehovet som då blir underlag för kommande överenskommelser. Det andra målet är att de län som inte gjort egna regionala kartläggningar får sådana som underlag även för regionala prioriteringar och utvecklingsarbete. Den fullständiga kartläggningen av kompetens finns att ladda ned från både SKL:s och Carpes hemsidor. Se Per Enarssons presentation SKL:s kartläggning av kompetens Chefens yrkesroll och kompetens måste komma mer i fokus Brukarorganisationernas syn på kompetens - paneldiskussion I den sista programpunkten för dagen var Riitta-Leena Karlsson, funktionshinderombudsman i Stockholms stad, moderator för en paneldiskussion bestående av Annelie Andersson- Attention, Christina Amundberg - Hjärnkraft, Eva Nordin-Olson - Autismoch Aspergerförbundet och Thomas Janson - FUB. De gav en liten inblick i brukarorganisationernas perspektiv på kompetensen inom funktionshinderområdet.

10 Riitta-Leena Karlsson öppnade med frågan; Vad dyker upp i huvudet på tal om kompetens? De kunde alla enas om att en grundläggande kunskap är ett självklart krav, att rätt kompetens hos personalen är viktigt för att individen ska växa. De problematiserade även kring kompetens kontra personkemi. I frågan om enhetliga titlar tyckte bland annat Thomas Janson från FUB att själva titeln i sig inte var det viktigaste, däremot att få tillstånd likvärdiga titlar för hela landet inom verksamhetsområdet. Attentions Annelie Andersson menade att ordvalet ändå har betydelse, till exempel ville hon inte se titlar som på något sätt syftar på att individen blir omhändertagen eller vårdad. Även om brukarorganisationerna inte hade något konkret förslag på titlar, var de överens om vikten av att komma bort från just det vårdande och omhändertagande perspektivet. Några av de aspekter de lyfte fram som viktiga var att se individen och förstå funktionsnedsättningen samt att alltid ha med sig det etiska perspektivet i allt man gör. De ville också uppmana alla yrkesverksamma i lokalen att se brukarorganisationerna som en resurs i arbetet, framför allt i utbildning av personalen. Några av slutorden var; Underhåll den kunskap ni skaffat! och Det normala är det olika - inte det lika! Carin Bergström avslutade konferensen genom att tacka alla medverkande och önskade på återseende vid nästa års Nationella konferens. Paneldiskussionen var en bra avslutning och sammanfattning av dagen SOCIALFÖRVALTNINGEN