Placeringsmarknaden. Månadsöversikt I KORTHET:

Transkript

1 Placeringsmarknaden Månadsöversikt I KORTHET: I november gled aktiemarknaderna i Europa något nedåt då placerarna repatrierade sina vinster. I och med att dollarn blev svagare har inga extraavkastningar erhållits från USA:s marknad heller. Under den sista veckan i november började placerarna repatriera sina vinster från aktierna i teknologisektorn i USA som stigit kraftigt. Ännu under sommaren var den finländska aktiemarknaden och Europas aktiemarknad viktiga källor för intäktsöverskott för inhemska europlacerare. När året lider mot sitt slut har de viktigaste huvudindexens avkastningar i euro kommit förvånansvärt nära varandra och Japan och Europa erbjuder nu liten tilläggsavkastning för den globala europlaceraren. Under den senaste månaden har marknadssvajningarna ökat något, men är dock rätt låga historiskt sett. Den lilla osäkerheten som började stiga i oktober jämnades till vissa delar ut under november. Även om den svagare dollarn inte har stött placeringar i USA:s aktiemarknad har den lokala aktiemarknaden den senaste tiden mått något bättre jämfört med Europas och Nordens aktiemarknader. De senaste tidernas makrodata har varit stark, dvs. världsmarknaden har återhämtat sig. Dessutom har företagen haft en gynnsam resultatutveckling. Slutåret torde knappast erbjuda någon särskild spänning vad gäller USA:s skattepaket och räntehöjning samt Brexitförhandlingarna, som redan är kända. Har placerarna redan riktat uppmärksamheten mot nästa år? Hur går det med USA:s skattepaket? Där letar man efter ett skattereformspaket som särskilt sänker företagsskatterna men även inkomstskatterna. Det vore en viktig seger för president Trump att paketet går igenom. Aktiemarknaderna reagerade redan i förväg genom att tro på att projektet godkänns i slutet av månaden. Godkännandet av skattepaketet kunde bidra till att även andra reformer godkänns. Enligt bedömningarna skulle senatens godkännande av skattepaketet ha positiv inverkan på hur aktiemarknaden utvecklas under slutet av året. Räntemarknaderna var känsligare än aktiemarknaden för nyheten och var först med att reagera på ändringen i marknadsstämningen i november. Samma nervositet syns nu även på aktiemarknaderna. Även om vi inom räntesidan har sänkt risknivån något fortsätter vi ännu med en rimlig övervikt på aktierna beroende av bristen på alternativa lockande investeringsobjekt.

2 RÄNTEMARKNADERNA Det skedde inga ändringar i euroområdets penningmarknadsräntor i november, utan både tre och tolvmånaders euriborräntorna hamnade på samma nivåer som i slutet av oktober, dvs. -0,33 % (3 mån) och -0,19 % (12 mån). Även räntorna för lån med längre löptid, såsom räntan på Tysklans 10-åriga obligation, hamnade i närheten av utgångsnivån föregående månad (0,37 %) även om vi under en månad kunde se en rejäl variation mellan 0,31 % och -0,43 %. Ett orosmoment inom räntesidan är även den kraftiga utplaningen av räntekurvan för USA:s statslån i jämförelse med utvecklingen hos övriga statslån, såsom de i Tyskland och Frankrike. Räntekurvan beskriver skillnaden mellan räntan på långa (t.ex. 10-åriga) och korta (t.ex. 2-åriga) statslån. I USA minskade skillnaden i november till bara 63 räntepoäng medan den ännu i slutet av oktober var 80 räntepoäng. På centralbanksfronten sammanträdde Europas centralbank (ECB) inte i november (nästa möte hålls den 14 december) så nyheterna från den fronten är inte många. Däremot höll USA:s centralbank Fed sitt regelbundna möte genast i början av månaden. Mötet erbjöd inte placerarna några överraskningar så dess marknadskonsekvenser förblev ringa. Generaldirektör Janet Yellens meddelande var återigen att ekonomin ökar stabilt och att penningpolitiken kan stramas åt. Fed ser att inflationen kommer att stanna på målnivån 2 % på medellångt sikt och fortsätter följa upp inflationsutvecklingen. Marknaderna förväntar sig att Fed höjer referensräntan med en fjärdedel av en procentenhet i nästa räntehöjning i december och sannolikheten för en höjning har redan ökat till över 98 %. Utnämnandet av Feds nya generaldirektör skapade heller inga betydande rörelser på marknaderna. Precis som förväntat utnämndes Jerome Powell till Feds nya generaldirektör och han torde ge centralbankens verksamhet kontinuitet och stabilitet. Han tros bevara Feds kommunikationsstil och linjen för att stegvis skärpa penningpolicyn. Det bedöms att Powell i högre grad understöder en avskaffning av regleringen av finansbranschen jämfört med tidigare generaldirektör Yellen. På räntemarknaderna såg vi en tydlig tillväxt i företagslånens riskpremier i november. Riskpremierna för USA:s företagslån med låg kreditklassificering började breddas redan i slutet av oktober och visade riktningen även för de europeiska högrisks företagslånen och aktiernas negativa prisutveckling i november. I Europa ökade riskpremierna för de s.k. High Yield-lånen som värst med hela 60 räntepoäng, men minskade något innan utgången av månaden. Räntenivån blev kraftigt brantare under andra hälften av föregående år vilket i hög grad var en följd av slutresultatet från presidentvalet i USA. Förväntningarna på den nyvalde Trumps förmåga att genomföra de centrala ekonomiska upplivningsåtgärder han gav i vallöfte, som t.ex. skattelättnader och infrastrukturprojekt, speglades i räntemarknaden som högre långa räntor. Dessutom var räntehöjningsförväntningarna för i år rätt måttliga i USA medan marknaderna prissatte endast en räntehöjning. I dessa två ovan nämnda orsaker kan vi finna förklaringen till utjämningen av räntekurvan vid sidan av lägre inflationsförväntningar på lång sikt. De finanspolitiska upplivningslöftena som Trumps förvaltning givit har till stor del ännu inte realiserats och USA:s centralbank har i år höjt räntorna snabbare än förväntat. En utjämnad räntekurva har ansetts vara en indikator på att den ekonomiska cykeln eventuellt mattas av, men vi är inte oroliga för den här utvecklingen eftersom det är normalt att centralbankens räntehöjningar höjer de korta räntorna mer än de långa. De långa räntorna påverkas däremot av ekonomins långsiktiga trendökning och dess inflationsförväntningar, som båda håller på att bli mer måttliga jämfört med de historiska nivåerna.

3 Vi fick även starka makrotal från USA under månadens gång. De låg i linje med Feds syn på ekonomisk tillväxt. Även om ISMindexet som beskriver tilliten hos USA:s industri sjönk från sin högsta topp på 13 år i september, hölls tilliten dock på en stark nivå vilket indikerar en kraftig ekonomisk tillväxt i slutet av året. En utjämnad räntekurva är även ett tecken på hur utmanande det är för USA:s centralbank att höja sin referensränta i en miljö med låg inflation och låga inflationsförväntningar och då de övriga centralbankerna alltjämt utövar en rätt upplivande penningpolitik. I det här skenet är det något osäkert om Fed kan fortsätta sin utlovade räntehöjningsserie nästa år. Marknaderna förhåller sig något skeptiskt till dessa löften, eftersom endast cirka två räntehöjningar på 0,25 procentenheter hittills har prissatts. På valutafronten stärktes eurons kurs i förhållandet till USA:s dollar och överskred gränsen på 1,19 dollar. Ökningen var +2,2 % jämfört med föregående månad och över 13 % jämfört med i början av året. Det politiska fältet som ännu i början av året var oklart i Europa och högerns eventuella frammarsch i bl.a. Hollands och Frankrikes val, euroområdets långsamma ekonomiska tillväxt i början av året och ECB:s fortsatt slappa penningspolitik höll euron svag. Samtidigt förväntades en ökad ekonomisk tillväxt och inflation i USA till följd av de återupplivningsåtgärder Trump utlovat. Nu har de politiska riskerna flyttats över till USA, skillnaderna mellan områdenas ekonomiska tillväxter har minskat betydligt och man förhåller sig allt mer misstänksamt till att USA:s centralbank kommer att höja räntan nästa år i den rådande inflationsmiljön. Dessa faktorer har gjort euron starkare mot dollarn vilket även har synts i att statslånens fem års ränteskillnader har blivit mindre. Under de senaste tre månaderna har ränteskillnaden dock åter börjat öka och är just nu 245 räntepoäng (USA:s 5-åriga Tysklands 5-åriga ränta). På makrofronten fick vi i slutet av november mer bevis på att den ekonomiska aktiviteten kommer att fortsätta raskt i Europa. Industrins inköpschefsindex steg i november på många håll mer än förväntat och stöder våra tankar kring att vi ännu måste höja slutårets BNP-tillväxt. EU-kommissionens nyligen höjda prognos för ekonomisk tillväxt i euroområdet ser ganska måttlig ut i det här skenet (en ekonomisk tillväxt till 2,2 % från tidigare 1,7 % det gångna året och till 2,1 % nästa år jämfört med tidigare 1,8 % på grund av starkare exportvyer och uppiggade investeringar). När vi granskar utvecklingen hos ränteskillnaden och valutatrafiken märker vi att korrelationen historiskt varit relativt stark. Kan vi alltså anta att korrelationen återvänder och att dollarn åter börjar stärkas? Utifrån det historiska beteendet kan vi anta så, men valutakurserna påverkas på kort sikt av flera andra faktorer, såsom valutaströmmar, placerarnas positioneringar samt förväntningarna på centralbankernas kommande dra. Att euron på senaste tid blivit starkare jämfört med dollarn anser vi ha berott dels på en kraftig nyhetsström på makrofronten i Europa och delvis på USA:s beslutsfattares svårigheter att genomföra utlovade reformer. AKTIEMARKNADEN Aktiemarknaden hade en rätt tudelad utveckling i november. I mitten av månaden nådde aktierna sin botten och i slutet av månaden steg de åter nästan till sina utgångsnivåer. Enligt Morgan Stanley som beskriver världens aktiemarknader gick världens aktieindex dock lite på minus till sist, -0,41 % (i euro).

4 Särskilt den cykliska teknologisektorn upplevde press då placerarna flyttade över sina medel bl.a. till finansieringssektorn. I USA fick aktiemarknaderna ännu stöd av det tredje kvartalets fina resultatperiod och starka sentiment som baserar sig på förväntningarna på att skattereformen kommer att gå igenom. Efter en lång skuggboxning kunde senaten med knapp marginal komma överens i början av december med rösterna Skattereformens godkännande och företagsskattesatsens sänkning till 20 % i början av 2019 kan i det här laget anses vara nästan säkert. De största hindren för godkännandet av skattepaketet har varit finansieringen av paketet i en situation där en höjning av skuldtaket redan står vid dörren. Det är dock skäl att komma ihåg att skuldtaket ställs upp av landet själv och att det därmed knappast leder till att de statsanställdas löneutbetalning avbryts eller till att staten inte efterföljer sina obligationer. Grälet om att höja skuldtaket är i sig ingen ny fråga, eftersom skuldtaket har höjts 78 gånger sedan Marknaderna kommer dock väl ihåg händelserna 2011 då meningsskiljaktigheterna om höjningen av skuldtaket ledde till att S&P sänkte landets kreditklassificering. De verkliga konsekvenserna förblev dock rätt små då. Vi tror att parterna kommer att hitta konsensus den här gången också. När skattepaketet går igenom kommer det att stöda aktiemarknaderna. De branscher som betalar en hög skattesats i USA, såsom banker och operatörer, kommer att ha mest nytta av skattereformen, medan bolag som betalar mycket låga skatter, såsom globala teknologibolag, kommer att ha betydligt mindre nytta av reformen. En sänkning av skattesatsen till 20 % höjer även de listade bolagens resultat med i genomsnitt 10 % och sänker därmed även värderingsnivån på USA:s aktiemarknader med samma magnitud. Aktiemarknadernas värderingsnivåer har alltjämt stannat på rätt höga nivåer och enligt den värderingsmodell vi använder ligger vi historiskt sett på den högsta nivån sedan 2002 (de globala aktiemarknaderna). Men med beaktande av de kraftiga prognoserna på resultatökning och de anspråkslösa avkastningar alternativa placeringar ger kan de nuvarande värderingsnivåerna enligt vår åsikt anses vara motiverade. Aktiemarknadernas volatiliteter har efter en kort uppsving återvänt till sina historiskt låga nivåer. Detta kan tolkas antingen som en liten varningssignal (marknaderna bryr sig inte om risker) eller som ett tecken på att marknaderna är rätt nöjda med det rådande läget. Vår tolkning är det senare alternativet, eftersom den loga volatiliteten även visar svårigheten att få intäkter från andra håll. Bilden kan dock ändra snabbt ifall det sker ändringar mot det sämre i ekonomins framtidsbild, eftersom risknivåerna hos placerarnas portföljer är tuffare än bara för några år sedan. Vi följer noga med situationen. I Japan överskred Nikkei-indexet topptalen från 1996 då landets starka inköpschefsindex och en gynnsammare löneutveckling än prognostiserat stödde kurserna. Volatiliteten är ännu högre i Japan än i USA och Europa. I Kina tyngdes aktiemarknaderna av svaga ekonomiska tal och de regleringsåtgärder för investeringsverksamheten som centralförvaltningen genomförde. Det här fenomenet spred sig till hela utvecklande Asien. Även inom råvarorna syntes en viss press till att sänka priserna, vilket avspeglades i utvecklingsländernas aktiemarknader. Aktiemarknadernas utdelade utveckling syntes även i placerarnas åsiktsindex som vi följer. Indexet har sjunkit närmare en neutral nivå och poängtalet 0,68.

5 VÅR INVESTERINGSSYN Vår placeringssyn mellan förmögenhetsslagen föredrog aktier i november. I början av månaden ökade vi åter något på andelen aktier i våra portföljer. Vi anser att aktierna alltjämt erbjuder de bästa avkastningsmöjligheterna även om alla de största förmögenhetsslagen från början av året har nått positiva avkastningstal. Säsongs- och resultattillväxttrenderna, ränteoch inflationsnivåerna samt de gynnsamma globala konjunkturerna talar ännu för enaktieövervikt. INVESTERINGSSYN - DECEMBER 2017 Tillgångsklasser Förändr. Aktier Ränteinstrument Aktier USA Europa Norden Utvecklade Asien Utvecklingsmarknaderna Ränteinstrument Statsobligationer Nominella kopplade till inflation Företagslån, låg risk Företagslån, hög risk Europa, hög risk USA, hög risk Tillväxtmarknaderna USD-denominerade Lokal valuta Penningmarknaden Inom aktiedelen förblev synerna oförändrade. Vi fortsätter ännu med övervikt i Europa på grund av den snabbare ekonomiska tillväxten i det europeiska ekonomiska området (som bekräftades i förra månaden i formen av starkare förtroendeindikatorer än förväntat) samt den relativt lägre värderingsnivån. Trots den tuffa kurshöjningen fortsätter vi även med en svag övervikt i Japan och på de utvecklande aktiemarknaderna. Vi har finansierat övervikterna i fråga genom att alltjämt undervikta aktiemarknaden i USA. Placeringssynen beskriver förenklat och på en allmän nivå kapitalförvaltningens placeringssyn. Den förenklade placeringssynen kan inte betraktas som individuell placeringsrådgivning eller -rekommendation, och Elite ansvarar inte för åtgärder som vidtagits utifrån detta material. Inom ränteandelen förblev våra taktiska åsikter oförändrade. Statslånen förblev även betydligt underviktade i vår ränteallokering och vi föredrar alltjämt förmögenhetsslag med högre risker, såsom skuldebrev emitterade av utvecklingsområden i lokalvaruta (s.k. local currency-lån) och s.k. High Yield-företagslån i Europa med lägre kreditklassificering p.g.a. att dessa har högre avkastningsnivå.

6 Räntor nivå, % kk 3 mån euribor mån euribor år (Tyska staten) år (Tyska staten) år (Tyska staten) år (Franska staten) år (Franska staten) år (USA, statspapper) år (USA, statspapper) Valutor förändring EUR/, % 1 mån mån USD (1,19) JPY (133,96) SEK (9,97) GBP (0,88) Räntemarknader förändring, % 1 mån mån Penningmarknad ( ) EMU statsobligationer ( ) Företagsobl. - Inv. gr. (EMU, ) Företagsobl. - HY (Världen, $) Utvecklingsmarknader ($) Aktiemarknader förändring, % 1 mån mån Världen (MSCI, $) Europa (MSCI, ) USA (S&P 500, $) Japan (MSCI, ) Finland (OMXH CAP, ) Utvecklingsmarknader (MSCI, $) Källa: Elite Förmögenhetsförvaltning, Bloomberg Denna placeringsöversikt är inte en uppmaning att teckna eller lösa in fondandelar som är föremål för översikten. Synpunkterna i placeringsöversikten motsvarar uppfattningen i ifrågavarande månad/tidpunkt, och den kan förändras. Vid upprättandetav placeringsöversikten har strävan varit att säkerställa att uppgifterna i den är riktiga. Alfred Berg ansvarar inte för eventuella fel eller brister i uppgifterna i översikten. Fondens historiska avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.värdet på en fondinvestering kan stiga eller sjunka, och investeraren kan förlora tillgångar som investerats i en fond. Du kan ta del av fondens faktablad, riskklass, stadgar och fondprospekt på Alfred Berg har alla immateriellarättigheter till detta dokument om inget annat särskilt angetts.