Mottagande av nyanlända elever

Transkript

1 Mottagande av nyanlända elever Sandra Backlund Rapportnr: Bun 2015/65 Juni 2015

2 (18) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD Nyanländ elev UTGÅNGSPUNKTER Organisation Måluppfyllelse REDOVISNING Organisation i dagsläget Kommunens mottagande av nyanlända Barn- och ungdomsförvaltningens mottagande av nyanlända Uppföljning av elever som placerats direkt i ordinarie klass Beställningen till JSC Centrum för integration och flerspråkighet Sollentuna ANALYS Mottagande i Järfälla SLUTSATS Förslag Kostnadskalkyl LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 17

3 (18) SAMMANFATTNING Barn- och ungdomsförvaltningen har under ett flertal år undersökt och fört diskussioner kring hur mottagandet av nyanlända elever bör se ut för att skapa optimala förutsättningar för elevernas start i den svenska skolan. Regeringen har haft en liknande ambition och under våren 2015 beslutade riksdagen om förändringar i skollagen som handlar om just mottagandet för nyanlända elever. Från och med 1 januari 2016 kommer skollagen bland annat ställa krav på att kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper ska avgöra skolplaceringen och lägga grunden för undervisningen. Lagförändringen innebär också att nyanlända elever ska inkluderas i ordinarie klass så fort detta är möjligt och lämpligt utifrån deras språkliga kunskaper, men ska också erbjudas undervisning i förberedelseklass (FBK) om eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen i ordinarie klass. Mottagandet av nyanlända elever i Järfälla kommun har till viss del kritiserats i den tidigare utredningen Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun från Kritiken pekade på bristande likvärdighet då mottagandet och omfattningen av stöd skiljer sig åt mellan mottagande skolor. I utredningen efterlystes därför ett gemensamt mottagande av nyanlända elever i syfte att öka graden av likvärdighet och för att säkerställa kvalitet. Denna utredning tar avstamp i kritiken och syftar till att ta fram en modell för mottagande av nyanlända elever i Järfälla kommun som kan bidra till ökad måluppfyllelse. Ett antal områden har i denna utredning identifierats som särskilt betydelsefulla för ett kvalitativt mottagande: flexibilitet, ett inkluderande arbetssätt, välgrundade pedagogiska kartläggningar och ett systematiskt kvalitetsarbete. För att främja ett likvärdigt mottagande och samtidigt stödja skolorna i deras arbete, föreslås därför ett centralt och gemensamt mottagande i Järfälla som utgår från ovan nämnda nyckelbegrepp. Järfälla språkcenter (JSC) som i dagsläget har ett uppdrag att svara för specialistkunskap som rör pedagogisk verksamhet och undervisning för nyanlända barn och elever, föreslås vidga sin verksamhet till att även omfatta ett centralt mottagande av nyanlända elever i förskoleklass och grundskolan. Det centrala mottagandet föreslås omfatta hälsokontroll, kartläggningar av elevens mående och bakgrund samt skolplacering. Inför elevens skolstart ska mottagande skola förses med nödvändig information om eleven, så att skolan kan bemöta eleven på rätt sätt. Därav blir effektiva och välfungerande informationskanaler mellan JSC och skolorna viktiga för att det sammantagna mottagandet ska fungera tillfredsställande. Det centrala mottagandet föreslås även omfatta uppföljning av elevens kunskapsutveckling som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. JSC ska även ges i uppdrag att stödja ett inkluderande arbetssätt på skolorna. En modell som svarar för ett gemensamt mottagande, skulle enligt barn- och ungdomsförvaltningens beräkningar kräva tillkommande kostnader om kr till JSC nuvarande budget på kr (2015).

4 (18) 1. BAKGRUND I den tidigare utredningen Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun 1, undersöktes hur mottagandet och skolgången för nyanlända elever fungerar i Järfälla kommun. I utredningen efterlystes ett gemensamt mottagande av nyanlända elever i syfte att öka graden av likvärdighet och för att säkerställa kvalitet. Denna utredning tar således avstamp i detta resonemang och avser ge förslag på hur en sådan modell kan se ut i Järfälla. I dagsläget spelar Järfälla språkcentrum (JSC) en roll i mottagandet då de hanterar kön till förberedelseklasserna (FBK), men även skolorna som tar emot nyanlända elever spelar en viktig roll. Här kan man se att utformningen av mottagandet och undervisningen kan skilja sig åt från skola till skola. Exempelvis erbjuds eleverna studiehandledning på modersmålet i olika utsträckning, kartläggning av elevernas förkunskaper görs på olika sätt och på olika djup och tanken om inkludering tillämpas olika på skolorna. Utredningen ligger väl i tiden, då riksdagen nyligen har fattat beslut om förändringar i skollagen utifrån propositionen Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång 2. Lagförändringen innebär bland annat att det inom två månader från det att en nyanländ elev tas emot i grundskolan, ska göras en bedömning av elevens kunskaper. Resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och eventuell undervisningsgrupp samt för hur undervisningen ska planeras. En nyanländ elev ska inom två månader placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen ska delvis få undervisas i FBK, men undervisningen i FBK i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i ordinarie undervisning. Beslutet innebär också att en elev som längst kan undervisas i FBK under två år. Den nya lagstiftningen införs från och med 1 januari I följande text kommer denna utredning förtydliga hur mottagandet av nyanlända ser ut idag i Järfälla kommun samt bena ut vilka aspekter som enligt forskning och rapporter från myndigheter kan anses vara viktiga i mottagandet för att få till stånd en bra start i den svenska skolgången. Dessa aspekter i kombination med innehållet i lagförändringen kommer att diskuteras och sättas in i en kontext utifrån den organisation som barn- och ungdomsförvaltningen har idag. Utifrån detta kommer sedan en modell för ett gemensamt och enhetligt mottagande av nyanlända elever att föreslås. Denna utredning begränsas till att omfatta i första hand mottagandet av elever i förskoleklass och grundskola. Mottagandet av nyanlända barn i förskolan är också ett område där det kan finnas vinster med gemensamma rutiner, men då behoven delvis skiljer sig åt från skolans lämnas området utanför denna utredning. Det kan dock finnas behov av att undersöka hur mottagandet av nyanlända barn i förskolan kan förenas med det förslag som denna utredning lägger fram, vilket fördelaktigt görs i en separat utredning. 1 Ewa Franzén 2014, Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun, Dnr Bun 2014/184 2 Regeringens proposition 2014, Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång, 2014/15:45

5 (18) 2. SYFTE Syftet med denna utredning är att ta fram en modell för mottagande av nyanlända elever som passar Järfälla kommuns behov och som kan bidra till ökad måluppfyllelse bland nyanlända elever. Som ett led i detta har en uppföljning av elever som placerats direkt i ordinarie klass genomförts, i syfte att undersöka deras skolsituation både kunskapsmässigt och socialt. 3. METOD Till stor del utgår denna utredning från den tidigare utredning som nämns på föregående sida när det gäller problemformuleringen, det vill säga att det finns ett behov av ett gemensamt och enhetligt mottagande av nyanlända elever i Järfälla kommun. För att kunna sätta ramarna för en sådan modell har kompletterande intervjuer med JSC genomförts samt studiebesök på Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna. Utredaren har även tagit del av forskningsrapporter samt material på området från Skolverket. Utredaren har också genom kontakt med bland annat Socialförvaltningen och Kompetensnämnden kartlagt hur kommunens gemensamma flyktingmottagande ser ut. Äldre elever som går i årskurs 6-9 placeras alltid i FBK, men yngre elever placeras ibland direkt i ordinarie klass. För att kunna undersöka dessa elevers skolsituation har samtliga skolor med årskurserna F-5 som har placerat nyanlända elever direkt i klass, ombetts beskriva elevernas kunskapsutveckling samt den sociala utvecklingen. Bland annat har rektorerna återgett antal elever som har direktplacerats, vilka åldrar dessa har, vilket stöd de har fått samt hur deras skolsituation bedöms. Två fokusgrupper har ägt rum med representanter från de skolor i Järfälla kommun som har FBK i sin organisation. Även JSC:s ledning har deltagit i fokusgrupperna. Under fokusgrupperna har deltagarna diskuterat förslaget som presenteras i utredningen och getts möjlighet att komma med synpunkter Nyanländ elev Enligt beslutad lagförändring, som omnämns på föregående sida, innebär begreppet nyanländ elev en elev som varit bosatt utomlands och som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning i svensk grundskola efter höstterminens start det är då han eller hon fyller sju år. Eleven räknas som nyanländ i fyra år efter starten i svensk skola.

6 (18) 4. UTGÅNGSPUNKTER I följande text återges teoretiska tankebanor kring hur mottagande av nyanlända bör se ut utifrån bland annat myndigheters föreskrifter gällande organisation och elevernas måluppfyllelse. För ytterligare information om vad forskningen säger angående mottagande och utbildning av nyanlända elever, hänvisas läsaren till tidigare utredning Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun Organisation Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 3 ger rekommendationer för hur organisationen kan se ut gällande mottagandet av nyanlända elever. Det fastslås i skriften att skolan ska organisera undervisningen utifrån varje enskild elevs förutsättningar och behov, vilket även anges i Lgr Bland annat följande områden rekommenderas i de allmänna råden: Varje nyanländ elev ska så snabbt som möjligt delta i ordinarie undervisning genom anpassat stöd och individuell planering som utgår från eleven. Kommunen ska ange åtgärder och ansvarsfördelning för utbildning av nyanlända elever. Arbetet ska regelbundet följas upp och utvärderas. Skolan ska möta eleven med höga förväntningar och tydliga mål samt se elevens kunskaper som en tillgång för skolan. Skolan ska kartlägga och dokumentera elevens kunskaper och utbildningsbehov tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare. Skolan ska se till att eleven får tillgång till utbildning i alla de ämnen som eleven har rätt till. Skolan ska aktivt utforma verksamheten så att den nyanlända elevens inkludering i skolan underlättas. I debatten lyfts ibland förberedelseklasser som en motsättning till inkludering. Detta kan dock ses som ett förenklat resonemang. Tidigare utredning Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun pekade på att större delen av forskningen är överens om att nyanlända elever behöver studiehandledning på sitt modersmål för att komma ikapp sina skolkamrater. Eleverna kan i FBK ge utlopp för de kunskaper de besitter, vilka annars inte kan uttryckas tillräckligt på grund av språksvårigheter i svenska. Detta ger även lärarna en bättre insikt i elevens förmågor vilket kan möjliggöra en bättre anpassad undervisning. En för snabb överflyttning till ordinarie klass kan för vissa elever dessutom innebära en risk, i synnerhet om inte lärarna har förutsättningar att ge eleverna det stöd de behöver. Förberedelseklasser beskrivs också som ett möjligt sätt att samla kompetens och stöd som då kan användas effektivt. Men det är inte givet att FBK är nödvändigt eller ens lämpligt för alla nyanlända elever. Elevens skolbakgrund och förkunskaper samt mottagande skolas tillgång till adekvata resurser, kan medföra att en direktplacering i ordinarie klass är mer lämplig för elevens kunskapsutveckling. Det är likaså viktigt att betona att elever i FBK så snart som möjligt och i så stor utsträckning som möjligt, ska inkluderas i ordinarie klass för att lära sig det svenska språket fortare och odla sociala kontakter. Därför anses det viktigt att skolan organiserar sig på ett sådant sätt som främjar inkludering. 3 Skolverket 2009, Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Stockholm: Skolverket 4 Skolverket 2011, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Stockholm: Skolverket

7 (18) 4.2. Måluppfyllelse Gruppen nyanlända elever har generellt sett en lägre måluppfyllelse än andra elever, vilket kan tyckas naturligt med tanke på elevernas i vissa fall bristande skolbakgrund och den språkliga barriären. I Skolverkets stödmaterial från 2011 Att främja nyanländas elevers kunskapsutveckling nämns följande faktorer som särskilt betydelsefulla för deras kunskapsutveckling: Kartläggning av elevens förkunskaper Språkutvecklande arbetssätt Individuell planering Studiehandledning på modersmålet Modersmålsundervisning Regelbunden uppföljning Nyanlända elever har enligt skolförordningen rätt till studiehandledning på sitt modersmål om eleven har behov av detta. För att studiehandledning på modersmålet ska vara framgångsrikt krävs en noggrann kartläggning av elevens språk- och ämneskunskaper, samverkan och samsyn mellan ämneslärare och modersmålslärare samt att studiehandledningen innefattar flexibla insatser som hela tiden kan anpassas efter elevens utveckling.

8 (18) 5. REDOVISNING I följande kapitel återges den empiriska delen av utredningen. Här ges bland annat en beskrivning av hur organisationen kring mottagandet av nyanlända ser ut idag i Järfälla samt hur skolsituationen för nyanlända elever som placeras direkt i ordinarie klass ter sig. Avslutningsvis ges en beskrivning av JSC:s uppdrag och den motsvarande verksamheten i Sollentuna Organisation i dagsläget Kommunens mottagande av nyanlända Vid mottagande av nyanlända är ett flertal aktörer inblandade vilka alla har olika ansvarsområden i processen. Ett samarbete sker mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och kommunerna. Migrationsverket prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare. Länsstyrelsen medverkar till att det ska finnas beredskap hos kommunerna för mottagande och tecknar överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända. Arbetsförmedlingen i sin tur har i uppdrag att upprätta en etableringsplan för nyanlända invandrare 5 i samverkan med kommunen, vilket inbegriper SFI, samhällsorientering och andra aktiviter i syfte att påskynda etablering på arbetsmarknaden. Utöver SFI och samhällsorientering ansvarar kommunerna för erbjudande av annan kommunal service till exempel hälsa, utbildning och fritid. Samhällsorientering innebär att nyanlända med uppehållstillstånd får muntlig och skriftlig information på modersmålet om Järfälla och hur samhället fungerar, till exempel sjukvård, bostad och skola. Järfälla deltar i det regionala samarbetet Centrum för samhällsorientering i Stockholms län, vilket är ett gemensamt samordningskansli för tjugofem kommuner i länet. Centret samordnar utbildningar i samhällsorientering för nyanlända invandrare som bor i de tjugofem kommunerna. I Järfälla kommun finns annars inget gemensamt samordnat mottagande av nyanlända. Socialförvaltningen, Kompetensförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen har istället egna system för mottagande inom respektive ansvarsområde. Socialförvaltningen samarbetar exempelvis med arbetsförmedlingen kring etablering av nyanlända. I arbetet ges stöd till olika kategorier av invandrare, dels kvotflyktingar som kommer till kommunen enligt avtal med länsstyrelsen, dels andra invandrare som på egen hand sökt sig till kommunen. Socialförvaltningens uppdrag inbegriper att se över ekonomiskt bistånd om försörjningen inte redan är ordnad och bostad gällande kvotflyktingar. Om behov finns hjälper socialförvaltningen till med kontakt med för- och grundskola, men oftast tar familjer själva kontakt och tar då hjälp av släkting eller bekant som behärskar svenska. Ungdomsenheten på Socialförvaltningen handhar ett boende där ensamkommande flyktingbarn tas emot. De flesta ensamkommande barn är mellan år och en majoritet av dessa är pojkar. Boendet fungerar som ett transitboende tills dess att barnen tilldelas ett mer permanent boende. Alla ensamkommande barn ska tilldelas en god man som företräder dem. Det är dock i första hand boendets personal som tar kontakt med skolan för skolstart. Kompetensförvaltningen anordnar SFI för invandrare som behöver lära sig svenska för studier eller arbete. Utbildningen riktar sig mot vuxna och deltagarna ska ha fått 5 Målgruppen för etableringsuppdraget är i huvudsak personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa.

9 (18) svenskt personnummer och vara folkbokförda i Järfälla kommun. SFI har kontinuerlig intagning. Kommunen har ett särskilt ansvar för nyanlända barn när det gäller utbildning. Asylsökande barn har rätt till allmän förskola och skolgång och sedan 2013 har även barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn, rätt till utbildning. Däremot gäller inte skolplikt för asylsökande barn eller papperslösa barn. Nedan beskrivs hur barn- och ungdomsförvaltningen i dagsläget arbetar för att se till att barnen får en bra start i den svenska skolan Barn- och ungdomsförvaltningens mottagande av nyanlända Det finns inga kommungemensamma rutiner vad gäller mottagandet av nyanlända barn i förskolan. Familjerna får oftast hjälp med att fylla i ansökan om placering i förskola genom kontakt med socialförvaltningen, kommunens servicecenter eller genom bekant eller släkting. Därefter ansvarar förskolorna för att ta emot barnet och familjerna på ett bra sätt. Aspnäs förskola tar emot flest nyanlända barn och mottagandet uppfattas som en naturlig del av verksamheten. Tack vare att de stora språken finns representerade bland personalen och barnen på förskolan underlättas mottagandet. Ibland anlitas tolk vid kontakter med nyanlända familjer. JSC är inte inblandade i processen kring förskolornas mottagande av nyanlända barn, men har däremot ansvar för ledning, organisation och administration kring modersmålsstöd 6 som enligt lag ska erbjudas barn i förskolan med annat modersmål än svenska. JSC spelar däremot en viktig roll i mottagandet av nyanlända elever då de hanterar kön till FBK. Det vanligaste sättet i Sverige, och i Järfälla, är just att organisera undervisning för nyanlända elever i FBK som är avskilda från ordinarie klass. Yngre elever, det vill säga upp till nio år, kan dock ibland inkluderas direkt i ordinarie klass men i regel placeras eleverna i FBK. Efter placeringen har inte JSC någon roll i själva utformandet av undervisningen, bortsett från organiseringen av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. JSC beslutar om skolplacering och placering i FBK utifrån tillgång på platser samt elevens ålder och hemadress. I bästa fall finns FBK-klasser på den aktuella skolan för skolplacering, men ibland är det inte fallet. Exempelvis Berghemskolan har FBKklasser, men ingen av eleverna där har Berghemskolan som hemskola. Detta försvårar inkludering och innebär även organisatoriska svårigheter. När skoldagen avslutas transporteras eleverna med buss till sina hemskolor där fritidsverksamheten tar vid. Det finns flera skäl till att förhålla sig skeptisk till en sådan lösning: dels utifrån elevperspektivet, dels utifrån inkluderingsperspektivet. Men det finns också en farhåga att timplanen förkortas då undervisningen måste förhålla sig till transporttiderna. Det är ytterst sällan en elev i FBK-klasserna på Berghemskolan väljer att fortsätta sin utbildning där, i nästan samtliga fall väljer eleven istället en skola närmare hemmet. Den ursprungliga tanken med att ha FBK-klasser på Berghemskolan var att främja integration, men det finns inget som indikerar att en ökad integration faktiskt sker så som det ser ut idag. Det är svårt att hitta en optimal organisation kring var FBK-klasserna är placerade, då bostadssegregationen påverkar var behovet finns samtidigt som det finns en önskan om ökad integration. Dessutom måste organisat- 6 Enligt skollagen 8 kap. 10 ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I Järfälla ska därför alla förskolor arbeta utifrån ett språkutvecklande arbetssätt, men det finns även möjlighet att få modersmålsstöd genom JSC vilket innebär att en modersmålslärare besöker barn i deras förskolor.

10 (18) ionen förhålla sig till det fria skolvalet. Det kan vara tänkbart att återigen se över organisationen kring FBK-klasserna och titta på var de gör mest nytta, både för den enskilda individen och utifrån ett samhälleligt perspektiv. När eleven väl har fått en skolplacering övergår ansvaret för mottagandet på de enskilda skolorna. Det finns i dagsläget nio förberedelseklasser i kommunen uppdelade på sex skolor: Berghemskolan, Aspnässkolan, Ulvsättraskolan, Tallbohovskolan, Viksjöskolan samt Källtorpskolan. Vid mottagandet av eleverna görs en första kartläggning för att kunna avgöra elevens förkunskaper och utifrån denna lägga upp undervisningen. Utredningen Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun från 2014 pekade dock på att kartläggningen av elevernas förkunskaper har varit bristfällig. För att öka elevernas måluppfyllelse angavs det viktigt att än mer individualisera undervisningen, vilket bygger på en mer tillförlitlig kartläggning av elevernas förkunskaper. Samtliga elever som är nyanlända får en timmes studiehandledning på modermålet per vecka, vilket anordnas av JSC. Detta innebär en årlig kostnad på cirka kronor per elev. Studiehandledning innebär att eleven får hjälp, via sitt modersmål, att förstå och ta del av undervisningen i olika ämnen. Studiehandledningen kan ske individuellt eller i grupp på elevens egen skola. Samverkan mellan studiehandledaren och ämneslärare är central om studiehandledningen ska ge önskvärt resultat. Eleverna har enligt lag rätt till studiehandledning i den mån de är i behov av det. Om en elev har ett större behov av studiehandledning än den timme per vecka som JSC anordnar, ska skolan köpa in extra timmar. I samma utredning som nämnts tidigare, det vill säga Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun, påvisas ett behov av att stärka kvaliteten på studiehandledningen och förmå skolor att söka studiehandledning i större utsträckning. En extra peng betalas till skolor som har placerat nyanlända elever direkt i klass. Pengen är tänkt att användas till extra studiehandledning eller till någon annan resurs för att skolan ska kunna möta elevens behov. Hur pengen används avgörs av skolan. Pengen är beräknad på summan som FBK-klasserna får och utbetalas under tre terminer som det ser ut i dagsläget. Det finns skillnader i hur skolorna har valt att organisera undervisnigen för nyanlända elever. För att återge några områden där det skiljer sig kan nämnas skolornas benägenhet att köpa in extra timmar studiehandledning på modersmålet samt hur tanken om inkludering tillämpas. En del skolor väljer att inkludera eleverna i FBK i sin ordinarie klass redan från start, till exempel i de praktiska ämnena eller engelska, samt väljer medvetet att placera FBK-klasserna centralt på skolan för att öka graden och känslan av inkludering. Skolorna har även olika många nyanlända elever vilket kan både underlätta och försvåra för organiseringen av mottagandet. Att söka extra timmar studiehandledning kan bli kostsamt för en skola, men det finns exempel på hur man försöker effektivisera insatsen genom studiehandledning i grupp Uppföljning av elever som placerats direkt i ordinarie klass Sammantaget har Järfälla kommuns skolor tagit emot strax över 100 nyanlända elever under läsåret 2014/2015. Äldre elever som går i årskurs 6-9 placeras alltid i FBK, men yngre elever placeras ibland direkt i ordinarie klass. För att kunna undersöka dessa elevers skolsituation har samtliga skolor med årskurserna F-5 som har placerat

11 (18) nyanlända elever direkt i klass, ombetts beskriva elevernas kunskapsutveckling samt den sociala utvecklingen. Fem skolor anger att de har placerat enstaka eller ett flertal nyanlända elever direkt i klass under de senaste två läsåren. Dessa skolor är Nybergskolan (en elev), Neptuniskolan (två elever), Karlslunds grundskola (en elev) och Tallbohovskolan (två elever). Den skolan som utmärker sig är Aspnässkolan som bara under innevarande läsår har placerat nio elever direkt i ordinarie klass. Skolorna ger olika beskrivningar för hur det går för de direktplacerade eleverna och det är svårt att se några eventuella mönster bland de fall som beskrivs. Vissa elever har efter en tid placerats i FBK, vissa beskrivs ha halkat efter medan vissa bedöms ha anpassat sig väl. För att inkluderingen ska vara framgångsrik menar några av rektorerna att det underlättar om det finns personal och andra elever på skolan som pratar modersmålet. Det blir då lättare för pedagogerna att ge stöd i undervisningen och att läsa elevens behov. Eleven har även lättare att bli en del av gemenskapen i klassen och på skolan. En negativ sida med detta anges dock vara att utvecklingen i det svenska språket hämmas och att integrationen på så vis blir lidande. Elevens egen drivkraft, förmågor och förkunskaper benämns av rektorerna som en bidragande faktor till huruvida elevens skolsituation blir framgångsrik. Detta ter sig rimligt eftersom spridningen bland nyanlända elever är stor och förutsättningarna olika. Det särskilda stödet ska därför individualiseras och anpassas efter elevernas individuella behov för att främja en bra skolgång. Det vanligaste stödet som de nyanlända eleverna får är studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk (SvA-undervisning). Eleverna får även stöd av pedagoger i klassrummet, men detta kan vara mycket svårt beroende på elevens modersmål såsom beskrivits ovan. Det särskilda stödet utgår alltid från elevens behov, men ibland är det enligt skolorna en svår uppgift att ge adekvat stöd i den utsträckning som behövs. Detta kan i vissa fall leda till att eleven efter en tid placeras i FBK där samlat stöd och kompetens finns. Några av de tillfrågade rektorerna, uttrycker att det finns en brist i kvalitetsarbetet kring mottagandet av nyanlända elever. Det finns sällan dokumentation om elevernas måluppfyllelse eller kring det särskilda stödets effekter, trots att sådan dokumentation borde ligga till grund för planeringen av den fortsatta undervisningen. Det verkar således finnas ett behov av att hitta former för ett kvalitetsarbete relaterat till mottagandet av nyanlända elever Beställningen till JSC 2015 JSC:s övergripande uppdrag omfattar i dagsläget att svara för specialistkunskap som rör pedagogisk verksamhet och undervisning för nyanlända barn och elever, modersmålsstöd och modersmålsundervisning. I beställningen 2015 specificeras fyra huvudsakliga ansvarområden: Den direkta driften och utförandet av vissa verksamheter, till exempel modersmålsstöd och modersmålsundervisning Fastställande av olika rutiner och riktlinjer inom ansvarsområdet Samordning av olika nätverk och samarbetsorganisationer En kunskapsbildande roll

12 (18) I beställningen till JSC anges också att de ska se över och fastställa rutiner för mottagandet av nyanlända elever 6-16 år på skolorna, vilket ska omfatta kartläggning av elevens bakgrund, elevens kunskaper, vaccinationer, placering på hemskolan samt placering i FBK. Ett motsvarande uppdrag finns gällande mottagande av nyanlända barn i förskolan vilket ska omfatta kartläggning av barnets bakgrund, vaccinationer, introduktion och placering på förskola. I beställningen anges också att JSC ska se över och fastställa rutiner för utslussning av elever från FBK till hemskola samt se över och fastställa rutiner för elevers rätt till studiehandledning. Vidare anges att JSC ska ta ett särskilt ansvar för att stödja för- och grundskolor i deras strävan att nå integration och inkludering. JSC ska också medverka till att det sker samverkan mellan JSC och Järfälla Barn- och Elevhälsa (JBE). JSC:s budget Verksamheten omfattar ungefär 1900 elever och är anslagsfinansierad. Tabellen nedan visar hur den totala budgeten på kr är fördelad. Verksamheten motsvarar 49,2 heltidstjänster och innehåller funktioner som enhetschef, biträdande enhetschef, administratör, intendent samt drygt 70 modersmålslärare varav två är förstelärare. Tabell. Anslag 2015 Verksamhetsområde Kr Modersmålsstöd i förskolan Modersmålsstöd i förskoleklass Modersmålsundervisning Studiehandledning Administration FBK Totalt: Centrum för integration och flerspråkighet Sollentuna Centrum för Integration och Flerspråkighet Sollentuna (CIFS) ansvarar för ett centralt mottagande av nyanlända elever i Sollentuna, vilket bland annat inbegriper kartläggningar samt hälsokontroll. Eleverna är i åldrarna förskoleklass till gymnasiet. Barn i förskoleålder hänvisas till förskolan. Antalet nyanlända elever är svårt att beräkna och planera då det kan skifta kraftigt. Under vårterminen 2014 tog CIFS emot 34 nyanlända F-9-elever, under höstterminen 2014 ökade mottagandet till 81 elever och under vårterminen 2015 har hittills 20 nyanlända F-9-elever tagits emot. Antalet nyanlända elever beräknas öka igen höstterminen CIFS administrerar även modersmålsundervisning och studiehandledning till elever i årskurserna 1 till 9. Olika kompetenser såsom enhetschef, samordnare, psykolog, modersmålslärare, enhetsläkare och sjuksköterska från Landstinget medverkar vid mottagandet. Tolk anlitas vid behov. CIFS fungerar även som ett stöd och bollplank för personal som tar emot nyanlända elever. Nedan beskrivs hur mottagningsprocessen ser ut. Mottagningsprocessen Mottagningsprocessen beräknas ta cirka sex veckor (max två månader) till dess att skolplacering sker. Processen inleds med ett inskrivningstillfälle där information om mottagningsprocessen ges och uppgifter om eleven, dess familj samt eventuell kon-

13 (18) taktperson tas. Sedan sker en pedagogisk kartläggning som genomförs av modersmålslärare och samordnare. Då kartläggs elevens och familjens skolbakgrund, läsvanor och fritidsintressen. Frågor ställs om skolan i hemlandet, föräldrarnas delaktighet samt föräldrarnas och elevens inställning till skolan. I samband med den pedagogiska kartläggningen ges information om modersmålsundervisning och studiehandledning. En fördjupad pedagogisk kartläggning sker sedan på respektive skola. Vid kartläggningen på CIFS lämnas även information om den svenska skolan och om olika samhällsfunktioner som kan vara av intresse för familjen till exempel förskola, bibiliotek och föreningsliv. Även en psykosocial kartläggning av eleven genomförs av psykolog med stöd av tolk. Om eleven har behov av samtalsstöd under den närmaste tiden finns möjlighet till det. Vid behov av längre stödinsatser ges information om vilka möjligheter vården kan erbjuda. Vidare genomförs en hälsoundersökning av den nyanlända eleven. En läkare och sjuksköterska finns kopplade till CIFS vilka upprättar en journal för eleven som efter mottagandet skickas vidare till elevhälsan. Efter kartläggningarna letar samordnaren efter en lämplig skolplacering utifrån elevens hemadress. Elever i förskoleklass till åk 2 placeras direkt i ordinarie klass, medan elever i åk 3-9 placeras i FBK. Elever som placeras i FBK får också en placering i ordinarie klass och målsättningen är att de ska inkluderas i ämnesundervisningen så fort som möjligt. Inför skolstarten besöker samordnaren och psykologen den skola som eleven ska börja i och gör en överlämning av de kartläggningar som gjorts. Med på mötet är rektor eller biträdande rektor, lärare eller annan personal skolan tycker är lämplig. Skolan beslutar när eleven kan börja och en tid för uppföljning bokas in om skolan önskar detta. Psykologen informerar också om att det finns möjlighet för samtalsstöd för mottagande personal om ett sådant behov finns. CIFS budget Verksamheten når ungefär 1350 elever och omfattar ett anslag på cirka 14,4 miljoner kr. På CIFS arbetar en enhetschef, en samordnare, en psykolog (50 procent), en administratör, läkare (timanställd), sjuksköterska (från Landstinget) och cirka 50 modersmålslärare. Anslaget ska täcka: Mottagning av nyanlända elever i F-klass - åk 9 som är folkbokförda i Sollentuna kommun Modersmålsundervisning för elever i åk 1 9 som är folkbokförda i Sollentuna kommun Studiehandledning för nyanlända elever i åk 1 9 som är folkbokförda i Sollentuna kommun. Studiehandledningen omfattar två timmar i veckan per nyanländ elev i max två år. Skolor kan dock beställa ytterligare studiehandledning mot ersättning. CIFS organiserar alltså inte modersmålstöd, vilket är en skillnad gentemot JSC i Järfälla. CIFS erbjuder däremot introduktion i förskolan och förskoleklassen om förskolan eller skolan beställer detta, men mot ersättning.

14 (18) 6. ANALYS Givetvis är gruppen nyanlända elever en heterogen grupp, där det finns skilda förkunskaper och behov. Enligt Skolverkets riktlinjer ska undervisningen mot nyanlända organiseras utifrån, och anpassas till, varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska enligt läroplanen främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Detta förutsätter att en gedigen kartläggning görs av elevens bakgrund samt tidigare erfarenheter och kunskaper för att kunna organisera och anpassa undervisningen på bästa sätt. Det är också av vikt att skolan har information om elevens mående för att kunna bemöta eleven på rätt sätt. Kartläggningsfasen i mottagandet av nyanlända elever är således av stor vikt för att välgrundade beslut ska kunna fattas om hur organisationen och undervisningen ska se ut. En flexibel organisationsform som kan se till varje individs behov ter sig därför eftersträvansvärt. Även om organisationen kring undervisning för nyanlända elever till stor del sker i form av FBK-verksamhet, måste andra undervisningsformer erbjudas om det gynnar elevens språk- och kunskapsutveckling. De elever som med hjälp av till exempel studiehandledning på modersmålet kan delta i ordinarie ämnesundervisning måste få möjlighet att göra det. Om inte i alla ämnen så kanske i några. Och tvärtom, de nyanlända eleverna utan skolbakgrund som börjar i svensk skola i de högre årskurserna måste få tillgång till undervisning anpassat till deras behov. Tillgång på nödvändiga resurser påverkar likaså utformningen av mottagandet av nyanlända. En skola som har utbredd kompetens i ett språkutvecklande arbetssätt, har flerspråkiga ämneslärare, där det finns god tillgång på studiehandledare och modersmålslärare samt behöriga svenska som andraspråkslärare har goda förutsättningar att möta de nyanlända elevernas behov även om de placeras direkt i klass. Men eftersom det fortfarande är tämligen få skolor som har tillgång till alla de resurser som krävs för att i ordinarie undervisning kunna anpassa undervisningen till de nyanlända elevernas olika förutsättningar och behov, är undervisning i FBK i vissa fall ett bättre alternativ. Miljön i FBK kännetecknas av starkt stöd runt eleven, men om eleverna befinner sig i FBK under längre tid finns en risk att eleven inte utmanas tillräckligt. Dessutom senareläggs integrationen och möjligheten till fler sociala kontaktytor begränsas, vilket även gäller utveckling i det svenska språket. Undervisningen i den ordinarie klassen kan dock bli det motsatta, en miljö som präglas av för stora utmaningar med avsaknad av rätt grad och form av stöttning. Därför är det viktigt att inkludering sker i så stor utsträckning som möjligt, men inom ramen för vad som är lämpligt utifrån individens behov och förutsättningar. För att underlätta inkludering bör klasstillhörigheten vara utgångspunkten och FBKklassen bör ses som en stödfunktion. Genom att eleverna i FBK redan från första början har en klasstillhörighet och att de deltar i ordinarie undervisning vissa lektioner, byggs kanaler mellan de olika undervisningsformerna. Elever och lärare i den mottagande klassen och den nyanlända eleven får möjlighet att lära känna varandra. Det skapar även möjlighet för lärare i FBK och mottagande lärare att samverka och samarbeta kring den nyanlända eleven. Det underlättar likaså för kollegiala samtal kring kartläggning och uppföljning av elevens språk- och kunskapsutveckling samt den sociala situationen runt eleven.

15 (18) För att kunna följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen, och således undervisningen, krävs det att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bör omfatta dels uppföljning av elevens utveckling för att främja kunskapsutveckling, dels bör organisationen som sådan följas upp systematiskt så att rätt förutsättningar finns för nyanlända elevers lärande. Utifrån diskussionen som förs ovan har vissa betydelsefulla nyckelbegrepp utkristalliserat sig som särskilt intressanta för hur man bör organisera mottagandet av nyanlända elever så att det understödjer måluppfyllelse och likvärdighet. Dessa är: Flexibilitet Kartläggning av elevens förkunskaper Individanpassad undervisning utifrån kartläggningen Studiehandledning efter behov Ett inkluderande arbetssätt Kompetens Systematiskt kvalitetsarbete 6.1. Mottagande i Järfälla Det finns en bra grund att bygga vidare på i Järfälla. Beställningen till JSC för år 2015 innefattar många av de områden som nämns ovan. I beställningen nämns bland annat att JSC ska se över och fastställa rutiner för mottagandet av nyanlända elever 6-16 år, vilket ska omfatta kartläggning av elevens bakgrund, elevens kunskaper, vaccinationer, introduktion, placering på hemskola samt placering i förberedelseklass. Vidare anges att JSC ska ta ett särskilt ansvar för att stödja grundskolor i deras strävan att nå inkludering och att JSC ska medverka till att det sker samverkan mellan JSC och JBE. Det som trots allt kan vara en betydande åtgärd för att främja likvärdighet i mottagandet, är att i beställningen till JSC uttrycka att mottagandet ska centraliseras och kanaliseras via JSC. Detta skulle innebära att alla nyanlända elever ska passera JSC och genomgå en pedagogisk kartläggning inför skolplacering och eventuell placering i FBK-klass. I dagsläget hanterar JSC endast de nyanlända elever som hänvisas av skolorna till JSC för placering i FBK. Skolorna utför sedan pedagogiska kartläggningar, vilket i tidigare utredning uppmärksammades som ett utvecklingsområde för att öka likvärdigheten. Liknande organisationsmodeller, exempelvis Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, omfattar även hälsoundersökningar och psykologiska undersökningar som sker centralt, vilket ytterligare kan tillföra information som är viktig för skolan att känna till. Nödvändiga kompetenser finns i dagsläget på JBE vilket aktualiserar ett behov av formaliserade samarbetskanaler mellan JSC och JBE. Det har i tidigare utredning även påvisats ett behov av att stärka kvaliteten på studiehandledningen och förmå skolor att söka studiehandledning i större utsträckning. JSC har redan uppdraget att se över och fastställa rutiner för studiehandledning, vilket med fördel kan införlivas i ett uppföljningsansvar av de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. I uppföljningen bör undersökas hur det går för den enskilda eleven, vilket stöd eleven har fått och hur skolan avser arbeta framöver för att tillgodose elevens behov. I vilken utsträckning eleven har deltagit i studiehandledning i förhållande till elevens behov bör undersökas inom ramen för uppföljningen.

16 (18) Ett formaliserat och gemensamt mottagande där ansvarsfördelningen för mottagandet tydliggörs, bör ses som ett stöd till skolorna. Skolorna får ta del av välgrundad information och kan enklare och snabbare individanpassa undervisningen. Dessutom ges stöd i uppföljningsarbetet. Skolorna blir med andra ord bättre förberedda på att ta emot eleven och följa upp elevens utveckling, vilket kan tänkas ha en positiv påverkan på graden av måluppfyllelse bland gruppen nyanlända elever. 7. SLUTSATS Denna utredning har syftat till att bena ut vilka aspekter som kan anses vara viktiga i mottagandet av nyanlända elever och att utifrån detta föreslå en modell för ett likvärdigt och kvalitativt mottagande i Järfälla kommun. I analysen ovan lyfts bland annat flexibilitet, ett inkluderande arbetssätt, välgrundade pedagogiska kartläggningar och ett systematiskt kvalitetsarbete fram som kärnpelare i ett kvalitativt mottagande. För att främja ett likvärdigt mottagande föreslås därför ett centralt och enhetligt mottagande i Järfälla som utgår från ovan nämnda nyckelbegrepp Förslag Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att JSC:s uppdrag att svara för specialistkunskap som rör pedagogisk verksamhet och undervisning för nyanlända barn- och elever, modersmålsstöd och modersmålsundervisning, kompletteras med ett uppdrag om att inrätta ett centralt mottagande av nyanlända elever i förskoleklass och grundskolan. JSC föreslås följaktligen stå för ett gemensamt mottagande av nyanlända elever vilket innebär att alla nyanlända elever ska slussas via JSC till skolorna. De nyanlända elever som direkt tar kontakt med skolan ska hänvisas till JSC. Det centrala mottagandet föreslås omfatta följande moment: Introduktion, pedagogisk- och psykosocial kartläggning samt hälsoundersökning o Kartläggning av elevernas skolbakgrund, läsvanor, fritidsintressen, kunskaper samt föräldrarnas utbildningsnivå. Den fördjupade kunskapskartläggningen av eleven sker dock på respektive skola i samarbete med studiehandledare/modersmålslärare. o Psykosocial kartläggning sker för att ge en bild av elevens mående. Samtalsstöd ska kunna erbjudas om det finns ett behov. o Hälsoundersökning genomförs eventuellt i samarbete med landstinget alternativt skolhälsovården. JSC får i uppdrag att undersöka möjliga och kostnadseffektiva arbetsformer för detta. o Information ges om studiehandledning och modersmålsundervisning. o Information om övriga samhällsfunktioner och information om förskolan ges om det finns barn i förskoleåldern inom familjen. Beslut om skolplacering och eventuell placering i FBK. o Skolplaceringen beror helt på elevens bakgrund och förutsättningar. Alla elever som placeras i FBK ska även ha en placering i ordinarie klass i syfte att främja inkludering. Placeringen i ordinarie klass är utgångspunkten för undervisningen. I största möjliga utsträckning ska undervisningen i FBK ske på elevens hemskola.

17 (18) Överlämning av information inför skolstart o Samordnare och psykolog som utfört kartläggningarna ansvarar för överlämning av informationen om de kartläggningar som gjorts. Uppföljning o Uppföljning av den enskilda eleven ska ske i samarbete med skolan och ska beröra såväl kunskapsutvecklingen samt den språkliga- och sociala utvecklingen. o I vilken utsträckning eleven har deltagit i studiehandledning i förhållande till elevens behov ska undersökas inom ramen för uppföljningen. Stödja ett inkluderande arbetssätt o Stöd ska erbjudas skolor i hur man kan organisera verksamheten kring FBK för att öka graden av inkludering 7.2. Kostnadskalkyl En modell som svarar för ett gemensamt mottagande, skulle enligt barn- och ungdomsförvaltningens beräkningar kräva tillkommande kostnader om kr. Kostnaderna består till största del av personalkostnader, då en samordningsfunktion och psykologisk kompetens anses vara nödvändig. Samordningsfunktionen bör ansvara för den pedagogiska kartläggningen, information, skolplacering och för att samarbetskanaler med JBE formaliseras. JSC har angett att det i dagsläget finns resurser inom JSC som kan användas för att finansiera en sådan tjänst. Däremot efterfrågas psykologisk kompetens för att kunna genomföra psykosociala kartläggningar i mottagandet. Psykologkompetens finns idag på JBE, men är inte tillgänglig för detta uppdrag då det inte finns utrymme i tjänsterna. Ytterligare resurser som behövs i mottagandet är en administratör. Tabell. Anslag 2016 Verksamhetsområde Kr Modersmålsstöd i förskolan Modersmålsstöd i förskoleklass Modersmålsundervisning Mottagande av nyanlända elever: Psykolog 50 % Administratör 50 % Studiehandledning Administration FBK Totalt:

18 (18) 8. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Ewa Franzén 2014, Verksamhet för nyanlända barn och elever i Järfälla kommun, Dnr Bun 2014/184 Regeringens proposition 2014, Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång, 2014/15:45 Skolverket, 2011: Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Skolverket, 2009: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket