LEDARSKAP I ARBETSLAG OCH UTVECKLINGSGRUPPER NORALF 6 OKT 2016 METTE LILJENBERG, FD, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
|
|
- Cecilia Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LEDARSKAP I ARBETSLAG OCH UTVECKLINGSGRUPPER NORALF 6 OKT 2016 METTE LILJENBERG, FD, INSTITUTIONEN FÖR
2 METTE LILJENBERG, INSTITUTIONEN FÖR Något om mig Lektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Rektorsprogrammet Uppdragsutbildningar Forskning ledarskap och organisation som stöd för skolförbättring på flera nivåer
3 Föreläsningens disposition Ledarskap utifrån ett: Internationellt fokus Internationell forskning Globala trender OECD Nationellt fokus Skollag Skolinspektion Reformer Lokalt fokus Lokala skolors utvecklingsinitiativ Möjligheter & Problematik Slutsatser från min forskning
4 METTE LILJENBERG, INSTITUTIONEN FÖR Globala trender The travel of global ideas
5 Ledarskap under rådande styrningsideal Effektivitet uppföljning ansvarsutkrävning på respektive nivå Den starka ledaren i toppen av organisationen Hands-on professional management Hierarkiskt top-down leadership Hood, 1991
6 Fokus på individen läraren och skolledaren Teachers Matters (OECD, 2004) As the most significant and costly resource in schools, teachers are central to school improvement efforts. Leadership for the 21 st Century Learning (OECD, 2013) Leadership is critical because it is strongly determinant of direction and outcomes, whether at the micro level of schools or of broader systems.
7 Ledarskapsforskningens utveckling Från ett fokus på ledaren som person och dess position Från individuellt och ensamt Till ett fokus på ledarskap som en aktivitet och påverkansprocess Till gemensamt och delat Yukl, 2006
8 Nya perspektiv ger inspiration till policyaktörer E# distribuerat ledarskap Best prac3ce E# sä# a# möta skolans utmaning, framhålla effek3vitet och fördela ansvar. Na#onal College for School Leadership (NCSL) in order to allow all children to reach their poten3al in terms of a#ainment and the wider Every Child Ma#ers (ECM) agenda, leadership should be distributed throughout the school. (Bowen & Bateson, 2008)
9 Kritikernas röster För närvarande handlar distribuerat ledarskap främst om att uppfylla alla de instrumentella mål och krav på organisatorisk effektivitet som byråkratin satt upp (Hartley, 2010:281,min översättning)
10 Förespråkarnas röster Allt fler forskningsresultat visar att ett distribuerat ledarskap gör en positiv skillnad för organisationens resultat och för elevernas lärande (Harris & Spillane, 2008, min översättning).
11 Kvaliteten i det distribuerade ledarskapet bör uppmärksammas Från: Normativ legimitet Till: Empirisk legitimitet Skolan bärs av hela kollegiet, inte av en grupp utvald av rektorn. Jag vill driva skolans utveckling med hela laget. Om lärarna inte görs delaktiga faller alltihopa (Hulpia & Devos, 2010)
12 Nationellt fokus Skollagen Rektor har möjlighet att fördela ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet, men även för personalens professionella utveckling och skolans organisering (2010:800). Skolinspektionen Ledarskap på god väg: Ett fördelat ledarskap anses också vara en framgångsfaktor i ledarskapet och syftat då bland annat till att göra fler delaktiga i skolövergripande processer och analyser. (Rektors ledarskap 2012:1) Karriärvägar för lärare Förstelärartjänster U2012/4904/S SKL, 2013
13 Historisk tillbakablick Demokratiskt ledarskap vägledande för svenska skola sedan 1960-talet. SIA-utredningen (SOU 1974:53) Tilltro till lärarnas arbete Decentralisering av ansvar för pedagogisk utveckling till skolledare och lärare på lokal skolnivå Lgr 80 En arbetsorganisation med arbetsenheter och arbetslag
14 Finns det ett skandinaviskt perspektiv på distribuerat ledarskap?
15 Olika tolkningsalternativ Olika utfall på lokal nivå Alternativ 1: Medinflytande Kollegial samverkan Effektivitet Alternativ 2: Ansvarsutkrävande
16 Lokalt fokus i min forskningsstudie Hur kan organiseringen av distribuerat ledarskap förstås? Hur relaterar distribuerat ledarskap till förbättringskapacitet och skolförbättring?
17 Förutsättningar för lärare med ledningsuppdrag Benämning Ansvar och befogenheter Mandat Arbetsbeskrivning Förståelse av uppdraget Tillsättning och uppdragstid Ingår i sammanhang Kompetens - utvecklingsplan Utfallet i den levda organisationen?
18 Två olika perspektiv på ledarskap Ogawa & Bossert (1995) Liljenberg (2016)
19 Distribuerat ledarskap i den levda organisationen Posi%oner Empiriska beskrivningar Ledarskapsu5ryck Arbetslagsledare Ämnesutvecklare Mellanposi3on Styrda arbetsuppgiter Informa3onsförmedlare Fri# uppdrag Inspirerar kollegor Utvecklingsledare Bre# formulerat uppdrag Engagerar kollegor Skapar lärandeprocesser Lärledare Leder möten Omsä#er idéer 3ll handling Koordinerande Lärstödjande Lärstödjande och Förändringsfokuserad Koordinerande Förändringsfokuserad Liljenberg, 2016
20 Citat om och av arbetslagsledare Arbetslagsledarens uppgift är att se till att alla i arbetslaget får viktig information från rektorn. Men när vi har något som vi vill diskutera blir det lätt en sorts maktkamp om vem som ska bestämma vad. (Västra skolan) Om jag ber dem att skicka mejl till mig med saker de vill ta upp på nästa möte så får jag inga svar. Jag har troligen fått två mejl på sex månader. Det är inte upp till mig som arbetslagsledare att komma på kreativa saker som vi ska göra med våra elever, vi ska göra det tillsammans som ett lag. (Norra skolan)
21 Citat om och av ämnesutvecklare/ utvecklingsledare Han hjälper oss att förstå det [nya styrdokument], han hjälper oss att tolka. [ ] men så klart, vi sitter inte där som dockor och lyssnar på honom hela tiden. Men han har förmågan att förenkla och bryta ner saker och presentera det så att vi kan bearbeta det och utveckla vår egen förståelse. Jag tror det är hans viktigaste roll här. (Södra skolan) Jag har inte alla svar, men jag har tagit kurser i lärande samtal och learning studies. Jag har kunskap om bra verktyg för att initiera processer och kan förklara varför det kan vara framgångsrikt att arbete så. (Norra skolan)
22 Mina slutsatser Kvaliteten i det distribuerade ledarskapet grundas i de specifika förhållandena på lokal nivå. Att tillsätta lärare som ledare i arbetslag och utvecklingsgrupper är ingen garanti för att förbättringskapaciteten stärks och skolförbättring kommer till stånd. Det är inte de individuella ledarna som är nyckeln, utan ledarskapet som en del i organisationens förbättringskapacitet. Liljenberg (2015)
23 Skolledarens betydelse för ett positivt utfall The most noteworthy detail to emerge from our study was the critical part played by formal school leaders in helping to foster apparently productive forms of distributed leadership (Leithwood et al. 2007). Att organisera för och leda lärande Ø Organiseringen Ø Rektors deltagande Ø Legitimering av ledarskap Ø En professionell inställning till samarbete och utveckling
24 Behovet av meningsskapande och tillit Att skapa gemensam mening i de utvecklingsinitiativ som ska genomföras. Att känna tillit i de sammanhang man ingår.
25 Hur begreppen uppfattas Ledare & Ledarskap Samarbete & Lärande Ø Hierarkiskt / Process Ø Individuellt / Samskapat Ø Bekräftande / Utmanande Ø Individuellt / Kollektivt
26 Lokala värderingar och globala trender - En balansgång Alternativ 1: Medinflytande Kollegial samverkan Tradi3onella tankar om (skol)ledarskap finns 3ll viss del for^arande kvar Lokala normer och värderingar fungerar som motkrat 3ll nyliberala styrningsideal. Lokala normer och värderingar sätter ramarna - Synliggörs genom organisatoriska strukturer, ledarskapsroller och relationer. Skolans ledarskap formas i samspel mellan institutionella ramar, lokala förhållanden och den lokala skolas historia.
27 Avslutande citat att ta med er There is no simple solution, take in, be inspired, reformulate, rework and adjust to your specific context James P. Spillane, OECD (2013). Leadership for 21st Century Learning Tack för mig!
28 Referenser Bowen, C. & Bateson, D. (2008). Everyone a Leader: Identifying the core principles and practices that enable everyone to be a leader and play their part in distributed leadership. Nottingham, NCSL. Available at: org.uk/docinfo?id=21820&filename=everyone-a-leader.pdf Harris, A. & Spillane, J. (2008). Distributed leadership through the looking glass. Management in Education, 22(1), Hartley, D. (2010). Paradigms: How far does research in distributed leadership stretch? Educational Management Administration & Leadership, 38(3), Hood, C. (1991). A public management for all reasons? Public Administration 69, Hulpia, H. & Devos, G. (2010). How distributed leadership can make a difference in teachers organizational commitment. Teaching and Teacher education 26, Leithwood et al. (2009). Distributed leadership: According to the evidence. New York: Routledge. Liljenberg, M. (2015). Distributed Leadership in Local School Organisations. Working for School Improvement? Diss. University of Gothenburg. Liljenberg, M. (2016). Teacher leadership modes and practices in a Swedish context a case study. School leadership & Management, 36(1), Lgr 80. Läroplan för grundskolan. OECD. (2012). Preparing Teachers and Developing School Leaders for the 21st Century. OECD Publishing, Paris. OECD (2013). The practice of leading and managing teaching in educational organisations. In OECD, Leadership for 21 st Century Learning, OECD Publishing, Paris. (p ). OECD (2016). School Leadership for Learning. OECD Publishing, Paris. Ogawa, R.T. & Bossert, S. T. (1995). Leadership as an organizational quality. Educational Administration Quarterly, 31(2), Pont, B., Nushce, D., & Moorman, H. (2008). Improving school leadership. Policy and practice. Paris: OECD. Sveriges kommuner och landsting. (2013). Ett samlat karriärsystem för lärare: Ett stöd för att alla elever ska nå skolans mål. SOU 1974:53 Skolans arbetsmiljö: Betänkande angivet av utredningen om skolans inre arbete SIA. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Allmänna förlaget. Utbildningsdepartementet. (2012). Karriärvägar mm. I fråga om lärare i skolvästendet. Promemoria U2012/4904/S. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Yukl, G. (2006). Leadership in organizations. 6 th ed. Pearson: Prentice Hall. OECD (2012). Preparing Teachers and Developing School Leaders for the 21st Century
Skolledarskap, Rektorsprogrammet
Sid 1 (5) Skolledarskap, Rektorsprogrammet Förväntad läsning Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer (3:e uppl. kapitel
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING METTE LILJENBERG & MARIE WRETHANDER GÖTEBORGS UNIVERSITET Hur går det till att förbättra? Det tar tid Det är komplext Det kräver systematik
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor
Antaganden för förändring
AKTIONSFORSKNING - MODELL FÖR PRAKTIKNÄRA FORSKNING FÖR EN STÄRKT VETENSKAPLIG GRUND I SKOLVÄSENDET Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS Antaganden för förändring Utbildning
Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser
Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Välkomna! Sandra Lund -Fritidsledare -Lärare -Magister i pedagogiskt ledarskap -Master i pedagogisk ledarskap -Doktorand med inriktning mot ledarskap
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
strukturella faktorers betydelse för karriärläraren Daniel Alvunger
strukturella faktorers betydelse för karriärläraren Daniel Alvunger innehåll Vad säger internationell forskning om lärares karriärvägar och skolutveckling? Karriärlärarreformen och skolans organisation
Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS
GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering (FORTE, 2014-2017)
Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras
Umeå universitet Vår huvudtanke är att rektors ledarskap i skolan är centralt för att forma skolans struktur och kultur på ett sätt som stöder skolans måluppfyllelse av både kunskapsmål och sociala mål.
HÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte
Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan
1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation
Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27
Hållbart skolledarskap Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Idéskriften Rektor Möjligheternas chefsjobb, SKL 2013 Ändå ser det ut så här Skolledaren som pedagogisk ledare Skolledaren är pedagogisk ledare
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Kollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals
Kursplan PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Educational leadership for principals 7.5 Higher Education Credits *), Graduate Level Mål Det övergripande målet är att den
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Internal Capacities for School Improvement
Internal Capacities for School Improvement principals and teachers views in three Swedish schools (A study within a 3 year research and development project: The best Regional School System in the World?
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Come let us live for our children Bild: samsung.com
Come let us live for our children Bild: samsung.com Bild: Åke Johansson Förskolerektorn, en riktig rektor!? - Om en titel och dess bärare Maria Styf, Lektor I pedagogik Institutionen för utbildningsvetenskap
4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet
Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet Perspektiv på Kosta 25 oktober 2017 att utöva ett ledarskap för lärande! jan.hakansson@lnu.se Men först! Vad kan man, enligt dig,
Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?
Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall? Kan forskning och internationella erfarenheter hjälpa oss? Per Kornhall PER KORNHALL
PROGRAM SEPTEMBER UMEÅ SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014
PROGRAM 29-30 SEPTEMBER UMEÅ Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN UMEÅ 29-30 SEPTEMBER ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans ledare av de lärosäten som anordnar Rektorsprogrammet.
Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08
Dnr BUN10/60 Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet 2010-06-08 Dnr BUN10/60 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Framgångsfaktorer Vad krävs?... 4 Stöd från
Pedagogiskt ledarskap
kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns
Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan
Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan Katarina Norberg Centrum för skolledarutveckling Varför ett etiskt ledarskap? Dagens utmaningar
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Verksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.
Verksamhetsplan version 2 Verksamhetsplanen korrelerar till mål och strategier i Skolplanen. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplanen avser verksamheter som har Kristianstads
SKOLAN - KONTEXT EN DELSTUDIE I PROJEKTET INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET
INTERNATIONALISERING SOM EN INTERN FÖRBÄTTRINGSKAPACITET Maria Styf, Lektor i pedagogik Susanne Sahlin, Doktorand i pedagogik Avdelningen för utbildningsvetenskap Mittuniversitetet, Härnösand VÄRLDENS
PROGRAM 2-3 OKTOBER HÄSSLEHOLM SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014
PROGRAM 2-3 OKTOBER HÄSSLEHOLM Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN HÄSSLEHOLM 2-3 OKTOBER ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans och förskolans ledare. Forskning och vetenskaplighet
HÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarutbildning läslyftet 25 april 2019 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser 2019-04-25 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick:
Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)
Utbildningsdepartementet Stockholm 2015-09-22 103 33 Stockholm Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22) Inledning Utredaren Olof Johansson har gedigen erfarenhet av frågorna kring skolans ledarskap.
Ledare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Regionala lärprocesser för skolledare
Regionala lärprocesser för skolledare i samarbete mellan Örebro universitet/ruc, Region Örebro län och länets kommuner Lärprocess 1: 12 deltagare september, 2016 maj, 2017 Lärprocess 2: 14 deltagare September,
2011 ett skoläventyr
2011 ett skoläventyr Hans Åke Scherp Leda systematiskt kvalitetsarbete Spännande och tankeväckande idé och modell om vad systematiskt kvalitetsarbetet är En pedagogisk helhetsidé blir vägledande Bra med
Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
PROGRAM 1-2 OKTOBER KARLSTAD SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014
PROGRAM 1-2 OKTOBER KARLSTAD Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN KARLSTAD 1-2 OKTOBER ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans och förskolans ledare. Forskning och vetenskaplighet
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun. Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall
Karriärtjänster i praktiken Förstelärare i Sundsvalls kommun Anna-Karin Westman och Katina Thelin, Centrum för kunskapsbildning (CFK), Sundsvall Innehåll Karriärtjänster: reformen med exempel från Sundsvalls
Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning
Vad är viktigt för det som är viktigt om skolans ledning Skolverket 27 maj 2019 Lars.svedberg@kau.se Docent & Leg psyk Karlstads universitet Simplexity att identifiera centrala nyckelfaktorer (Fullan 2017)
Framgångsfaktorer för skolans utveckling. Framgångsfaktorer för skolans utveckling 1
Framgångsfaktorer för skolans utveckling Framgångsfaktorer för skolans utveckling 1 Framgångsfaktorer för skolans utveckling 2 Innehåll Vad krävs för att skolor ska bli framgångsrika?... 4 SKL:s slutsatser
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Peter Karlberg. Undervisningsråd - skolans
Peter Karlberg Undervisningsråd - skolans digitalisering peter.karlberg@skolverket.se @peterkarlberg Nationell strategi Styrdokument Kompetensutveckling Leda digitalisering Nationell strategi Styrdokument
Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Kvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Skolledarskap, Rektorsprogrammet
Sid 1 (5) Skolledarskap, Rektorsprogrammet Förväntad läsning (detta ska studenten ta del av under kursen) Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag
Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys
Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande
Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun
Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre
Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning
uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Särskilt begåvade elever
STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Utmaningarna för förskolan
Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.
Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström
PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second
Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.
Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014
PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN UPPSALA 30-1 SEP / OKT ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans och förskolans ledare. Forskning och vetenskaplighet
SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?
SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Matematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Skolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet en bro mellan forskning och praktik Johan Samuelsson Projektledare Johan.samuelsson@skolfi.se Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att
PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014
PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA Sid 1 SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN UPPSALA 30-1 SEP / OKT ARRANGÖRER SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN En konferensserie för skolans och förskolans ledare. Forskning och vetenskaplighet
P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l
P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp Education MA, School Leadership, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med
Sammanfattning SOU 2015:22
Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Skola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp
1 (6) Kursplan för: Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp Educational Sciences, MA, Steering towards Goals and Results, 10 Credits Allmänna data om kursen
Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem
Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Tylösand 1 oktober 2015 Anna Klerfelt, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Ett urval av bilder Frågor till 21 fritidspedagoger
Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Kvalitetsplan
Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,
Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Pedagogiskt ledarskap lösning eller låsning?
Pedagogiskt ledarskap lösning eller låsning? Tylösand 30 sep 2016 Lars.svedberg@gmail.com Docent & Leg psyk En inbjudan att tydliggöra din förståelse av pedagogiskt ledarskap! Så som man förstår sitt uppdrag
COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.
1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens
Pedagogik AV, Skoljuridik och myndighetsutövning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Skoljuridik och myndighetsutövning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp Educational Sciences, MA, School Law and the Exercise of Public Authority, 10 Credits
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2018-08-22 Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom
Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK
Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan
Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene
Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade