Kulturella aspekter på smärta en saltvatten fisk i sötvatten

Transkript

1 Kulturella aspekter på smärta en saltvatten fisk i sötvatten Farhad Khaghani Verksamhetsansvarig Noaks Ark Småland & Halland Interkulturell kommunikator Sexualupplysare KBT-Terapeut

2 Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. (Stuart McPhail Hall )

3 Mål: kunskaper om kulturens betydelse i bemötande och kommunikation. Ökad förståelse för kulturella aspekter som kan underlätta i mötet samt interaktionen med patienter och kollegor.

4 Kultur och synen på pedagogik och uppfostran Kulturmöten i vården Synen på vård och skillnader i hälsa och smärtupplevelse Tvärkulturell kommunikation, att skapa en god dialog trots språkbarriärer Den icke verbala kommunikationen och dess betydelse Gruppdynamik i ett mångkulturellt hälsovårdsteam

5 Kultur Samspelet i alla mellanmänskliga relationer och olika sätt att tolka verkligheten. Kultur kan definieras som livsmönster till exempel språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Genom den kulturella tillhörigheten ges händelser och upplevelser en mening, således påverkar detta också uppfattningen och tolkningen av vad sjukdom, hälsa, och ohälsa innebär.

6 Vad är kultur? (Pirjo Lahdenperä m.fl. 2004) Traditioner, upprepade beteendemönster som olika typer av praktik, ritualer, etc. Kollektiva trosföreställningar, värdegrunder, religiositet, normer och värderingar, rätt och fel etc. Språk och sätt att tänka, begrepp, metaforer etc. Känslor, sinnesstämningar, tillåtna/otillåtna känsloyttringar etc. Relationer och sätt att kommunicera och relatera till sin omgivning, släkten, familjen och mellan könen etc. Att konstruera sig själv, personlig hållning och självuppfattning etc. Artefakter, dvs kulturella produkter som maträtter, konst, musik etc.

7 Kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med

8 känslor, de fungerar som ett slags livets GPS-apparater som styr oss dit vi vill. De är vår starkaste drivkraft. Utan dem är vi inte mänskliga. De är basen för allt som gör livet värt att leva vårt sociala samliv, kärleken, kulturen, konsten, teatern, musiken. från boken Himmel, helvete och allt däremellan Anna Kåvers, Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi

9 Vad är vatten för dig lilla fisken?

10 Mångkulturalitet Mångkulturalitet är ett tillstånd, en situation i ett samhälle eller en arbetsplats. Vilket innebär att samhället eller arbetsplatsen befolkas av individer som representerar skilda kulturer, etniciteteter, religioner eller nationalitet. Men inte nödvändigtvis samverkar med varandra.

11 Interkulturalitet och lärande Med interkulturalitet menas det att utveckla ett förhållningssätt som omfattar ömsesidig nyfikenhet och ökad förståelse för egna och andras kunskapssyn, tänkesätt, värdegrunder, livsformer och maktbefogenheter.

12 Interkulturell kompetens Den kulturella kompetensen, till skillnad från medicinskteknisk kompetens, skall inte ses ha något statisk slutpunkt. Vi kan inte bli kulturellt kompetent fullärda, utan detta är en ständigt pågående process. Ofta kanske vi inte är medvetna om att kulturmöten äger rum och hur stort inflytande vår egen kultur har på kommunikationen med andra.

13 Interkulturell kommunikation Interkulturell kommunikation handlar i första steget om att förhålla sig till de egna kulturella mönstren och om att medvetandegöra den variation som finns i våra kulturella ursprung. Att se att man själv är annorlunda är ett första steg.

14

15 Olika familjer

16 Exempel på hur en familj kan se ut: Bonusfamilj eller styvfamilj. Familj där flera av medlemmarna i familjen inte har biologiska band med varandra. Det är vanligt att man kallar familjer för bonusfamiljer eller styvfamiljer när en familj har ombildats. Till exempel när föräldrarna efter en separation flyttat ihop med en ny/a partner/s som kanske också har barn. Ensamfamilj, singelfamilj eller makalös familj. Ensamstående förälder med barn. Kärnfamilj. En man och en kvinna med barn. Regnbågsfamilj. Ofta avses en familj med föräldrar av samma kön. Kan också inkludera en familj där en eller flera av föräldrarna är HBT- person, eller om ett samkönat par skaffar barn med en eller flera andra. Självvald familj. En familj där man själv väljer man vilka man vill kalla för sin familj. Det kan också vara en kombination av den biologiska familjen och nya självvalda medlemmar. Stjärnfamilj. Alla familjer som inte är kärnfamiljer. Storfamilj eller utvidgad familj. En familj som är större än kärnfamiljen. Den kan vara utvidgad med släktingar eller sammansatt av två eller flera kärnfamiljer.

17 farfar + farmor morfar + mormor Pappa Mamma farbröder Barn + Barn + Barn mostrar Kusiner + kusiner

18 Barn Mamma Pappa

19 Undersökningar visar att människans grundemotioner inte skiljer sig mellan kulturer lycka, sorg, rädsla, ilska, överraskning och äckel finns hos oss alla.

20 Normer skrivna och oskrivna Kroppsrevir i Sverige håller människor en viss distans vid första hälsningen, i köer och i folkgrupper. Man tar inte på varandra förutom vid speciella tillfällen.

21 Bemötande ett komplext begrepp Ordet bemötande är ett abstrakt begrepp som rymmer många variabler. Bemötande handlar bland annat om respekt, människosyn, kommunikation, kunskap och kompetens, vänlighet, hjälpsamhet och kontinuitet. (Fossum, 2007)

22 Individens uppfattning Under uppväxten och under livet lär vi oss vilka uppfattningar som råder. Detta sker i samspel och kommunikation med andra till exempel i familjen, skolan, vården och samhället. Vi lär oss till exempel vad hälsa, sjukdom och smärta är och hur det uttrycks. Uppfattningarna är därför kulturellt bestämda. Uppfattningarna om hälsa och sjukdom styr det hälsorelaterade beteendet, dvs både egenvård och vårdsökande. Sjukdomsorsakerna kan förklaras som inifrån eller utifrån kommande och förklaras av lekmannen med faktorer som finns inom individen, i naturen, i sociala relationer eller i den övernaturliga världen. Dessa orsaksförklaringar styr om vård söks hos familj eller vänner, professionella vårdgivare eller alternativmedicinska utövare.

23 Vilka faktorer påverkar vår upplevelse av smärta? Smärtupplevelsen är inte bara beroende av den utlösande orsaken till smärtan, utan också av egenskaper hos den person som upplever smärtan. Därmed blir smärtupplevelsen ett resultat av det som utlöser smärtan, psykiska, sociala, kulturella och existentiella faktorer, miljöfaktorer och tidigare upplevelser. Kroppen har egna hämmande mekanismer som används till att dämpa inkommande smärtimpulser, medan andra system förstärker smärtan i vissa situationer. Alla dessa system påverkas av psykiska faktorer. Eftersom smärtupplevelsen är så komplex varierar den från person till person, och hos samma person beroende på tid, plats och situation.

24 Om man skriker högt i Skandinavien så kommer man att vara avvikande, men i Jordanien till exempel, måste smärtan skrikas ut annars är man avvikande! Hani Hattar/smärtläkare

25 Smärtbeteende En komponent i sjukdomsbeteendet och kommunikationsmönstret är hur vi uttrycker smärta. Man kan fråga sig vad som är ett accepterat smärtbeteende och att möta och tolka olika människors smärtbeteende är inte alltid problemfritt Reumatikerförbundet, 2015

26 Smärtbeteende Familjen kan ge återkoppling på smärtan och kan bidra till att forma smärtupplevelsen. Kommentarer eller uppmuntran kan bidra till sjukdomsbeteende i negativ riktning men också i positiv riktning. Exempelvis kan familjemedlemmar föreslå ett visst beteende som gå och vila eller ta en tablett vilket kan påverka patientens beteende. Både samhället och familjen formar våra beteenden och tankar kring smärta. De allmänna gränserna kring smärtbeteende sätter samhället och kulturen och de mer specifika gränserna kring vad som är är ett accepterat smärtbeteende sätter familjen Linton, 2005

27 Våra föreställningar, rädsla för smärtan och dess konsekvenser är en stor del av vårt smärtbeteende. Vårt smärtbeteende kan se olika ut inom familjen, i samhället eller i sjukvården. Smärtbeteendet kan ses som ett språk som präglas av erfarenheter, värderingar och attityder. I mötet med patienten är det viktigt att försöka tolka både den verbala och ickeverbala kommunikationen och försöka sätta in det i ett sociokulturellt sammanhang Löfvander, 1998

28 Vilka uppfattningar har personen om sin hälsa och sjukdom? Varför har personen sökt vården? Vilken egenvård har personen utfört? Vilken behandling har personen fått tidigare? Vilka förväntningar har personen på vården? Vilka regler för förhållandet mellan könen finns och vem önskar man bli vårdad av? Måste särskild hänsyn tas, till exempel vad gäller kostfrågor? Hur är rollerna i familjen? Vem har auktoritet i familjen? Hur mycket vill familjen delta i vården och behandlingen samt hur mycket vill de vara hos personen? Vem har hjälpt personen under sjukdomstiden och vad har hjälpen bestått i? Katarina Hjelm, professor, Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö

29 Det är lättare att vissa sympati än empati När man visar sympati man gör ändå skillnad på sig själv och den andra. Att man ser någon i en svår situation gör att man känner sig i samma situation och blir rädd för sig själv. Men att få empati man måste få distans och få känsla för den andras känsla.

30 Kulturell empati Kulturell empati bygger på en förståelse för de komplexa system som individer är uppfostrad i. För att förstå varandra över de kulturella gränserna måste kommunikationen genomsyras av empati, respekt och vilja till att kommunicera trots eventuella språkförbistringar. Kommunikation är mycket mer än bara det som sägs; kommunikation kan också vara icke-verbal som innefattar bland annat ansiktsuttryck, röstklang och kroppsspråk. En annan viktig aspekt gällande kommunikation och språk är dess oskiljaktiga förhållande till kulturell tillhörighet.

31 Människor blir inte till av sig själva, det är i mötet med andra människor vi blir formade (Knud Ejler Christian Løgstrup)

32 Farhad Khaghani Mobil: