Digitala medier. Barn på Åland 2017 Enkätundersökning i årskurs 4-6

Transkript

1 Digitala medier. Barn på Åland 2017 Enkätundersökning i årskurs 4-6

2 Rädda Barnen på Åland är en barnrättsorganisation med ett starkt barnskyddsfokus. Vi är en del av världens största barnrättsorganisation där totalt 30 Rädda Barnen organisationer bildar paraplyorganisationen International Save the Children med gemensam vision, mission och värderingar. Tillsammans är organisationen verksam i fler än 120 länder. Rädda Barnen på Åland r.f. bildades år 1959 och är medlem i förbundet Rädda Barnen Finland r.f. Föreningen är en politiskt och religiöst obunden. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - på Åland och i världen. Undersökningen är gjord i samarbete med Ålands landskapsregerings utbildningsbyrå. Författare: Dan Sundqvist Vik. ansvarig för Barnens internet Rädda Barnen på Åland r.f. Rädda Barnen på Åland r.f. Norragatan 13 B Mariehamn, Åland +358 (0) info@raddabarnen.ax

3 FÖRORD För nästan ett decennium sedan kom Rädda Barnens rapport om åländska barns digitala vardag, Rapport om Barnens internet (2008). Då konstaterade rapporten att det fanns kunskapsbrister hos både barn och föräldrar i hur man ska förhålla sig till internet. Rädda Barnen har sedan dess aktivt arbetat med att öka kunskapen hos barn, föräldrar, skolpersonal och andra viktiga vuxna i barns närhet om internet, digitala spel och sociala medier. I syfte att minska barns utsatthet på internet. Den här rapporten visar att de åländska barnen är väldigt aktiva på digitala plattformar och spel samt sociala medier men också att fortsatt arbete behövs för att öka kunskapen hos barnen och vuxna. Idag inbegriper mediebegreppet betydligt mer än vad det gjorde tidigare. Vi pratar inte längre om att logga in på internet som en aktivitet, utan det är något som idag skötts naturligt via en mobil enhet som färdigt finns i mångas fickor. Det har i sin tur påverkat barnens digitala vardag. Barnen är den grupp som tillbringar allt mer tid åt det digitala - där de anammar de senaste apparna, trenderna och spelen. Kort sagt använder barnen inte digitala medier idag på samma sätt som de gjorde för tio år sedan. Studien visar att de åländska barnen vill att vuxna ska bli mer delaktiga i vad de gör på internet. De flesta barn har positiva erfarenheter av att rör sig på olika digitala plattformar. Dock finns det barn som blir utsatt och kränkta på internet, i digitala spel och sociala medier. Digitala medier tar allt mer utrymme i barnens liv, både bland flickor och pojkar. Detta gör att avgränsningen till att vara högkonsument, det vill säga att man använder en viss medieform mer än tre timmar på en vanlig dag, håller på att förlora sin betydelse som markör för genomsnittet. Ålands landskapsregering, med det övergripande ansvaret för de åländska grundskolorna, och Rädda Barnen på Åland arbetar tillsammans för att stödja barn i deras digitala vardag - hemma, i skolan och på fritiden. Den här rapporten är ett steg i att öka kunskapen om åländska barns digitala vardag. Syftet med denna uppföljning är att skapa en lättillgänglig faktakälla för lärare, föräldrar och andra viktiga vuxna i barns närhet om åländska barns digitala vardag. Rapporten finns tillgänglig för nedladdning på Rädda Barnen på Ålands hemsida, Tack till alla barn och skolor deltog i enkäten. Det är era digitala erfarenheter som återspeglas i den här undersökningen. Trevlig läsning! Dan Sundqvist Vik. ansvarig för Barnens internet Rädda Barnen på Åland r.f. Andreas Wiklund Överinspektör Ålands landskapsregerings utbildningsbyrå

4 Inledning 5 I korthet 6 Enkla råd till föräldrar och vuxna 7 Sammanfattning 9 Resultatredovisning Är du en flicka eller pojke? Hur många år är du? Har du tillgång till följande? 12 Har du? Har du en egen mobiltelefon? Har du en dator? Har du egen spelkonsol (t.ex. Playstation, Wii, Xbox) 14 Mobiltelefon Vad brukar du använda mobiltelefonen till? Vilka sociala medier är du på? Vilka mobilspel spelar du? 18 Dator Vad brukar du använda datorn till? Vilka spel spelar du på datorn? 20 Spelkonsol Vad brukar du göra på spelkonsolen? Vilka spel spelar du? 22 Spel 23 Frågor om din vardag Om du tänker på din fritid, ungefär hur ofta brukar du? Om du tänker på en vanlig dag, ungefär hur länge brukar du? Tycker du att du ägnar för mycket tid, lagom med tid eller för lite tid åt? Brukar du och dina föräldrar bli osams om 33 Frågor angående mobbning Känner du någon/några som råkat ut för något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året? Har du själv råkat ut för något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året? Under det senaste året, har du lagt ut bilder eller filmklipp på någon på internet mot deras vilja? Har du någon gång gjort en anmälan om något som har hänt på internet? Vill du att vuxna ska vara mer delaktiga i vad du gör på internet? 41 Frågor om anmälningar på internet Vad anmälde du? Om du har råkat ut för något på internet, för vem har du berättat det? Känner du dig trygg på internet? 45 Källkritik på internet Tror du på allting som står skrivet på internet? Två hemsidor på internet beskriver samma sak. Du upptäcker att det hemsidorna säger inte stämmer överens. Vad gör du? 47 Om undersökningen 48 Referenser 49

5 Rädda Barnen arbetar sedan år 2007 med att främja en sund och säker internet- och medieanvändning för barn och unga genom verksamheten Barnens internet. Barnens internet arbetar främst förebyggande och de primära målgrupperna är barn i årskurs 2, 4 och 6 samt föräldrar till barn i dagis- och lågstadieåldern. Verksamheten besöker de åländska skolorna under skolåret och erbjuder lektioner om speltid, data- och tv-spel, moral och etik, utsatthet respektive säkerhet på nätet. Detta är ett sätt för Rädda Barnen att arbeta mot mobbning. I det förebyggande arbetet för en sund och säker internet- och medieanvändning är barnens egna erfarenheter och kompetens viktig. För att göra barnens röst hörd har Barnens internet två expertgrupper (s.k. referensgrupper) per termin. Expertgrupperna består av elever i årskurs 4-6 från olika skolor på Åland som agerar experter på barns internet- och medieanvändning. Syftet är att fånga upp barns röster för att såväl ge tips till föräldrar som att underlätta för professionella inom området att möta barns behov. Frågor angående undersökningen eller åländska barns digitala vardag riktas till Rädda Barnens verksamhet Barnens internet. Kontaktuppgifter hittar ni på Rädda Barnens hemsida, INLEDNING För många idag, såväl barn som vuxna, är digitala medier och uppkopplade enheter en integrerad del av det vardagliga livet. Dagens människor har inte längre bråttom hem för att logga in på internet, eftersom internet finns i princip överallt idag. Det enda som behövs är att trycka några gånger på enheten som finns i fickan. Har man rätt inställningar på enheten är man online hela tiden, alla dagar i veckan, året runt. Detta gör att den tydliga gränsen som tidigare fanns, mellan att vara online och offline, inte finns idag, utan den har eller håller på att suddas ut. Den här undersökningen utgår från barnens egna perspektiv och digitala erfarenheter med syftet att mäta deras användning och erfarenheter av dator- och tv-spel, internet och sociala medier. Detta i ett steg att försöka förstå hur ofta och mycket de åländska barnen rör sig på digitala plattformar. Undersökningen är ett resultat av den elektroniska enkät som skickades ut i början av år 2017 till alla 955 åländska elever i årskurs elever, eller 83 %, besvarade enkäten och nedan presenteras deras digitala erfarenheter.!5

6 Foto: Oskar Kullander/Rädda Barnen I KORTHET 795 barn svarade på enkäten, 83 % av alla barn i årskurs % har en egen smart telefon. 64 % använder sociala medier dagligen. 90 % har aldrig lagt ut bilder eller filmer på någon annan mot deras vilja. 50 % har en egen dator. 10 % spelar data- eller tv-spel mer än 5 timmar per dag. 35 % är osams med sina föräldrar om tiden som barnet lägger på digitala spel. 47 % vill att vuxna ska vara mer delaktiga i vad barn gör på internet. 82 % har aldrig varit med om att någon varit elak mot dem på internet. 22 % har anmält något på internet. 93 % tror inte på allting som står skrivet på internet.!6

7 ENKLA RÅD TILL FÖRÄLDRAR OCH VUXNA Det är viktigt att vi som vuxna och föräldrar vågar prata med barn om deras digitala liv oavsett hur intresserade eller tekniskt erfarna vi är. Barnen vill att vuxna ska vara delaktiga i deras (digitala) liv och därför måste man som vuxen bjuda in barnen till diskussion om internet och digitala plattformar. Exempel på frågor som man kan ställa till barnen är 1: Har du lärt känna någon genom appen/hemsidan/spelet? Vem i sådana fall? Vad tycker du att är svårt eller roligt i appen/hemsidan/spelet? Har du varit med om att någon har skrivit elaka eller konstiga saker till dig? Går det att avbryta matchen/spelet mitt i? Varför/varför inte? Kan du visa mig hur fungerar? Ifall något inträffar är det viktigt att vi som vuxna håller huvudet kallt, lyssnar, stöttar och ger beröm åt barnet för att hen vågar berätta att något har hänt. Därefter kan man börja undersöka vad som har hänt, kontakta skolan, ta bort kommentaren eller inlägget (ta en skärmdump först, för att kunna bevisa vad som skrivits/lagts upp) och sedan anmäler man det som har inträffat (i vissa fall även till polis). VÄRT ATT TÄNKA PÅ 2: 1. Skaffa kunskap om hur olika sociala medier och digitala spel fungerar. Be barnet berätta om hur hen rör sig på olika digitala plattformar. 2. Om du är orolig för att barnet blir utsatt för kränkningar på internet berätta det. Förklara varför eller vad som oroar just dig. 3. Utarbeta strategier tillsammans, så att både du och barnet vet hur ni tillsammans ska reagerar ifall något inträffar. 4. Uppmana barnet att berätta ifall hen blir utsatt eller ser någon annan bli kränkt. Diskutera med barnet hur hen kan reagera och agera i olika situationer på internet. 5. Om barnet berättar att hen råkat ut för en kränkning på internet skuldbelägg inte barnet! Även om du tycker att barnet betett sig obetänksamt. Ta reda på vad som har hänt och försök sedan att lösa situationen tillsammans med barnet. 1 Föräldrar och e-sport, 2016, s Statens medieråd, Fem råd till dig som förälder!7

8 Barnens internet har varje termin två expertgrupper av barn (referensgrupper). Expertgruppernas uppgift är att dela med sig av sina egna erfarenheter, så att vuxna ska vet hur barnen vill bli bemötta i frågor om digitala medier och plattformar. När det gäller nätmobbning och utsatthet på nätet föreslår Barnens internets expertgrupper av barn att föräldrarna ska agera på följande sätt: Trösta barnet. Ta reda på vad det är för app eller spel. Fråga barnet om hen vet vad man ska göra om något händer. Kontakta föräldrarna till mobbaren. Radera appen eller kommentaren (ta en skämpdump först). Föräldrar som har frågor om barns användning av internet, sociala medier eller digitalt spelande kan alltid vända sig till Rädda Barnens verksamhet Barnens internet. Kontaktuppgifter hittar ni på Rädda Barnens hemsida,

9 SAMMANFATTNING Vanligast är att barnen spelar olika digitala spel på olika uppkopplade enheter, surfar på internet, håller kontakten med varandra via sociala medier och lyssnar på musik. Många barn gör även allt detta, i olika utsträckning, på sina egna mobiltelefoner. Mobilägandet bland barnen har ökat sedan vår senaste undersökning (2008) och har idag blivit en viktigt del i barnens kommunikationen mellan varandra och vuxna. Vart fjärde åländskt barn tycker att de lägger för mycket tid på mobiltelefonen och gränsen för högkonsumerande medieanvändare 3 har därför börjat tappa sin betydelse. Detta uppmärksammade Statens medieråd i Sverige redan år Då skrev Statens medieråd att gårdagens högkonsumenter är dagens genomsnittsanvändare 4, vilket också återspeglas i resultaten från vår undersökning. Barnen spelar betydligt mera idag än för nästan tio år sedan. En oroväckande utveckling är att 10 % av barnen uppger att de spelar mer än 5 timmar per dag, nästan dubbelt mer än vid den senaste mätningen, och ökningen har skett hos såväl pojkar som flickor. Detta är något som barnen själva upplever att skapar konflikterna mellan dem och deras föräldrar. Det är positivt att föräldrarna uppmärksammar ifall barnet tillbringar för mycket tid åt en specifik medieform. Föräldrarna måste också vara medvetna om att det är inte bara tidsåtgången som påverkar barnet, utan även vad barnet konsumerar - framförallt om materialet inte är lämpligt för barnet. De flesta åländska barn har positiva digitala erfarenheter. Majoriteten av barnen på Åland har aldrig varit med om att någon har varit elak eller mobbat dem på nätet. Barnen är källkritiska till det som de läser och ser på internet och överlag kan sägas att barnen på Åland använder internet på ett sunt sätt och att de har strategier för hur de ska agera ifall något inträffar. Ungefär vart femte barn på Åland i årskurs 4-6 uppger att de har anmält något på internet och en del barn vet heller inte om att man kan anmäla händelser på internet. Detta tyder på att vissa barn har svaga strategier för att hantera situationer där de blir utsatta eller att sådana funktioner inte finns på de digitala plattformar som dessa barn rör sig. I situationer där barnet vill anmäla en händelse måste vuxna i barnets närhet vara lyhörda och hjälpa barnet att anmäla händelsen. Rädda Barnens verksamhet Barnens internet har, i snart tio år, arbetat förebyggande för att alla barn på Åland ska känna sig trygga på internet, sociala medier och i digitala spel. Verksamheten har konstaterat att barnen måste få verktyg för att skydda sig mot kränkningar på internet. Internet handlar inte uteslutande om att vara uppkopplad eller inte, utan om hur man kommunicera och bemöter andra människor oavsett ålder. 3 Tidigare definierad som tre timmar per dag åt en specifik medieform. 4 Ungar och medier, 2015, s. 9!9

10 RESULTATREDOVISNING Alla procentenheter i tabellerna är avrundade till närmaste heltal, om inte annat anges, vilket kan göra att den totala procentenheten inte är ekvivalent med 100 %. De flesta frågorna i enkäten var obligatoriska att svara på för respondenten. De öppna frågorna, frågor där respondenten själv fick fylla i svaret, var frivilliga att fylla i. Om respondenten svarade jakande på frågorna 4, 5 eller 6 om Har du? kom ytterligare frågor om den enheten (ex. svarade respondenten att den har en dator kom ytterligare frågor om vad hen gör med datorn). Svarade respondenten jakande på frågan 21. Har du någon gång gjort en anmälan om något som har hänt på internet? kom ytterligare frågor om vad respondenten anmälde och vad hen blev utsatt för på internet. 1. Är du en flicka eller pojke? Pojke Flicka 50 % 50 % Enkäten har en könsfördelning på 50 %.!10

11 2. Hur många år är du? 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 17 år Åldersfördelning 7 % 1 % 29 % 30 % 33 % Gruppen 11 år utgör den störta åldersgruppen i enkäten. Grupperna 9 år och 17 år utgör 0,5% respektive 0,01 % av enkäten. Gruppen 9 år är representerade i diagrammet med 1 %. Gruppen 17 år finns inte representerade i diagrammet.!11

12 3. Har du tillgång till följande? Har du tillgång till följande? 100 % 50 % 91 % 86 % 74 % 78 % 90 % 40 % 0 % Mobiltelefon Surfplatta Handhållen spelkonsol (ex. Nintendo 3DS, Playstation Vita) Spelkonsol (ex. Playstation, Wii eller Xbox) Dator TV Frågan kunde besvaras genom att inte kryssa i något alternativ eller genom att kryssa i ett eller flera alternativ. Frågan fanns med för att ta reda på hur stor andel av barnen som har tillgång till olika uppkopplade enheter i hemmet eller deras närmiljö.!12

13 HAR DU? 4. Har du en egen mobiltelefon? Ja, jag har en egen smartphone med pekskärm Ja, jag delar med andra i familjen Ja, jag har en egen mobil (ej smartphone) Nej 1 % 4 % 6 % 89 % De flesta åländska barn i årskurs 4-6 har en egen smarttelefon. Mindre vanligt är att barnen antingen delar mobiltelefon med någon i familjen eller att barnet inte har en smarttelefon. I Sverige är det vanligare att barnen, i åldern 9-12 år, delar mobiltelefon med andra i familjen (3%) eller att man inte har en egen mobiltelefon (11 %). 5 Skillnaderna kan, åtminstone till viss del, bero på hur medielandskapet har förändrats de senaste åren. 5 Ungar och medier, s. 19!13

14 5. Har du en dator? Ja, jag har egen Ja, jag delar med andra i familjen Nej 8 % 42 % 50 % Hälften av alla barn på Åland har en egen dator och 42 % delar på en dator med andra i familjen. Men nästan vart tionde barn på Åland, i den här åldersgruppen, har inte en egen dator eller delar en dator med någon i familjen. 6. Har du egen spelkonsol (t.ex. Playstation, Wii, Xbox) Ja, jag har en egen Ja, jag delar med andra i familjen Nej 19 % 38 % 43 % Vanligast är att familjer på Åland delar på en spelkonsol medan ungefär en tredjedel av barnen har en egen spelkonsol. Nästan en femtedel av barnen på Åland har varken en egen spelkonsol eller delar med någon familjemedlem.!14

15 MOBILTELEFON 7. Vad brukar du använda mobiltelefonen till? Vad brukar du använda mobiltelefonen till? 100 % 50 % 75 % 83 % 58 % 93 % 83 % 75 % 83 % 72 % 0 % Surfa på internet 36 % Ladda upp bilder/filmer Lyssna på musik Skicka bilder/filmer till familj och vänner Telefonssamtal Skicka textmeddelanden Spela spel Använda sociala medier 22 % Ta del av nyheter Fotografera eller filma 6 % Annat Frågan har endast besvarats av de som angav att de har eller delar en mobiltelefon i fråga 4, vilket utgör 96 % av de totala antalet tillfrågade. Frågan besvaras genom att kryssa i ett eller flera alternativ. De flesta barn ringer med sina mobiltelefoner, efterföljt av att lyssna på musik och att skicka meddelanden samt använda sociala medier. Märkväl att flera av aktiviteterna kan göras samtidigt, till exempel att lyssna på musik och skicka meddelanden. 83 % av barnen använder mobiltelefonen till sociala medier och 72 % använder den för att ta bilder eller filma men bara 36 % laddar upp bilder eller filmer. En tolkning är att barnen gärna tar bilder eller filmar med mobiltelefonen men att de selektivt väljer ifall de laddar upp bilderna på sociala medier och internet.!15

16 Åland 2017 Sverige 2015 Vad brukar du använda mobiltelefonen till? 100 % 75 % 50 % 68 % 0 % 36 % 22 % 83 % 74 % 58 % 43 % 93 % 83 % 75 % 83 % 91 % 83 % 78 % 49 % 22 % 18 % 72 % 6 % Annat Fotografera eller filma Ta del av nyheter Använda sociala medier Spela spel Skicka textmeddelanden Telefonssamtal Skicka bilder/filmer till familj och vänner Lyssna på musik Ladda upp bilder/filmer Surfa på internet Förhållandevis har de svenska barnen, i åldern 9-12 år, och de åländska barnen relativt liknande beteendemönster med mobiltelefonen. Men barnen på Åland använder mobiltelefonen betydligt mer till sociala medier än barnen i Sverige. Detta kan bero på att medielandskapet har ändrats under de senaste åren och att barnen idag har ett annat förhållningssätt till hur man använder sociala medier och mobiltelefonen. Märkväl att den svenska undersökningen inte har de två sistnämnda alternativen; Fotografer eller filma och Annat. 6 De åländska barnen är också mer benägna att dela med sig av bilder till familj och vänner än barnen i Sverige. En orsak kan vara ökningen av användningen av Instagram och Snapchat, där man främst kommunicerar via bilder och korta filmklipp. 7 I ÅSUB:s rapport från år 2014 uppger dryga 40 % av alla ålänningar (i åldrarna ) att de ägnar sig åt sociala medier dagligen. 8 6 Ungar och medier, s Se fråga 8. 8 Ålänningars kultur- och fritidsvanor, 2014, s. 30!16

17 8. Vilka sociala medier är du på? Åland 2017 Sverige % 60 % 60 % 74 % 58 % 40 % 20 % 0 % 37 % 22 % 25 % 16 % 18 % 12 % 0 % 3 % 4 % 1 % 0 % Instagram Snapchat Youtube Facebook Twitter Kik Musical.ly Frågan om vilka sociala medier 9 som de rör sig på besvarades av 48 % av de som angav att de har eller delar en mobiltelefon i fråga 4, även om 83 % uppger att de använder sociala medier. Frågan är s.k. öppen fråga, där barnen själva fick skriva in vilka sociala medier som de använder. 60% av barnen uppger att de använder Instagram, 58% använder Snapchat, 37 % använder Youtube, 18 % använder musical.ly och 12 % använder Facebook. Statens medieråds rapport från 2015 innehåller ingen data om Youtube eller Musical.ly. 10 Rapport om Barnens internet (2008) innehåller ingen data om sociala medier. 9 Nationalencyklopedins definition av sociala medier lyder sociala medier, samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. Sociala medier kan skiljas från massmedier genom att de bygger på ett innehåll som produceras av dem som använder dem. Nationalencyklopedin, sociala medier. 10 Ungar och medier, 2015, s. 49 (ingen data om Youtube eller Musical.ly)!17

18 9. Vilka mobilspel spelar du? Åland % 39 % 20 % 25 % 0 % Clash Royale Pokémon Go 13 % Hay Day 12 % Color Switch 12 % Minecraft 10 % Clash of Clans 10 % Geometry Dash 9 % Hill Climber 8 % Subway Surfers 6 % Ice Cream Jump Frågan besvarades av 37 % av de som angav att de har eller delar en mobiltelefon i fråga 4, även om 75 % uppger att de spelar spel på sina mobiltelefoner. Frågan är en öppen fråga och barnen själva fick skriva in vilka mobilspel som de spelar. De tio vanligaste spelen är Clash Royale (39 %), Pokémon Go (25 %), Hay Day (13 %), Color Switch (12 %), Minecraft (12 %), Clash of Clans (10 %), Geometry Dash (10 %), Hill Climber 2 (9 %), Subway Surfers (8 %) och Ice Cream Jump (6 %).!18

19 DATOR 10. Vad brukar du använda datorn till? Vad brukar du använda datorn till? 80 % 73 % 78 % 57 % 40 % 44 % 15 % 12 % 20 % 24 % 20 % 15 % 14 % 0 % Annat Programmera Skicka mail Redigiera fotografier och film Läsa eller se på nyheter Använda sociala medier Spela spel Skicka bilder/filmer till familj och vänner Lyssna på musik Ladda upp bilder/filmer Surfa på internet Frågan har endast besvarats av de som angav att de har eller delar en dator i fråga 5, vilket utgör 92 % av det totala antalet tillfrågade. Frågan besvaras genom att kryssa i ett eller flera alternativ. Den vanligaste aktiviteten som barn gör på datorn är att spela, följt av att surfa på internet och lyssna på musik. Det bör påpekas att flera aktiviteter kan göras samtidigt, till exempel att surfa på internet och lyssna på musik.!19

20 11. Vilka spel spelar du på datorn? Vilka spel spelar du på datorn? 60 % 51 % 30 % 32 % 24 % 0 % 16 % 15 % 15 % 9 % 5 % 5 % 4 % Farming Simulator Overwatch Agar.io Unturned Counter Strike Moviestar Planet Star Stable The Sims Roblox Minecraft Frågan besvarades av 44 % av de som angav att de har har eller delar en dator i fråga 5, även om 78 % uppger att de spelar spel på datorn. Barnen namngav 173 olika spel och totalt uppräknade spel är 888 stycken. I genomsnitt namnger barnen 2,78 spel. De tio mest uppräknade spelen är; Minecraft 11, Roblox 12, The Sims 13, Star Stable, Moviestar Planet, Counter Strike, Unturned, agar.io, Overwatch 14, Farming Simulator 15. PEGI:s åldersmärkning (Pan-European Game Information, paneuropeisk spelinformation) skapades år 2003 för att hjälpa konsumenter att fatta välgrundade beslut om köp av digitala spel. PEGI-märkningen (åldersrekommendationer) ges främst till spel som är utgivna till spelkonsoler tillverkade av Microsoft (Xbox), Nintendo (Wii) och Sony (Playstation). PEGI-märkningen är endast rekommendationer [som inte] specificerar till vilken ålder de är särskilt lämpade, utan vilken ålder man bör ha uppnått för att spela dem utifrån innehåll som våld, sex, grovt språk etc PEGI 7 12 PEGI 7 13 PEGI 3 till PEGI 16. The Sims är en spelserie och olika titlar i serien har olika PEGI-märkningar. 14 PEGI PEGI 3 16 Ungar och medier, 2015, s. 44!20

21 SPELKONSOL Spelkonsoler är elektroniska apparater, exempelvis Microsoft Xbox, Nintendo Wii eller Sony Playstation, som man använder för att spela tv-spel. Spelen säljs antingen i egna fodral eller som nedladdningsbar programvara. För att kunna använda en spelkonsol, till att spela tv-spel, måste den vara koppla en TV, projektor eller liknande skärm. 12. Vad brukar du göra på spelkonsolen? Vad brukar du göra på spelkonsolen? 100 % 97 % 50 % 0 % 13 % Surfa på internet 3 % Ladda upp bilder/filmer 11 % Lyssna på musik 1 % Skicka bilder/ filmer till familj och vänner Spela spel 20 % Chatta/prata med vänner 7 % Annat Frågan har endast besvarats av de som angav att de har eller delar en spelkonsol i fråga 6, vilket utgör 81 % av de totala antalet tillfrågade. Frågan besvaras genom att kryssa i ett eller flera alternativ. Nästan alla barn svarade att de spelar på sin spelkonsol men en femtedel av barnen använder sin spelkonsol till att chatta eller pratar med sina vänner via spelkonsolen. Detta tyder på att barnen är sociala och gärna umgås med andra när de spelar spel via spelkonsolen.!21

22 13. Vilka spel spelar du? Vilka spel spelar du? 50 % 44 % 37 % 25 % 0 % 18 % 17 % 14 % 13 % 11 % 9 % 8 % 6 % Plants vs. Zombies Star Wars Battlefront Wii spel NHL GTA V Just Dance Call of Duty Mario Kart FIFA Minecraft Frågan besvarades av 46 % av de barn som angav att de har eller delar en spelkonsol i fråga 6, även om 97 % uppger att de spelar spel på spelkonsolen. Frågan är en öppen fråga och barnen fick själva skriva in vilka spel som de spelar på spelkonsolen. Barnen namngav 144 olika spel och det totala antalet spel som barnen räknar upp är 960 stycken. I genomsnitt namnger barnen 3,28 spel. De tio vanligaste spelen är Minecraft 17, FIFA 18, Mario Kart 19, Call of Duty 20, Just Dance 21, GTA V 22, NHL 23, Wii spel, Star Wars Battlefront 24 och Plants vs. Zombies PEGI 7 18 PEGI 3 19 PEGI 3 20 PEGI 16 eller PEGI 18, beroende på speltitel. 21 PEGI 3 22 PEGI PEGI 3, PEGI 12 eller PEGI 16. År 2012 och framåt har NHL haft PEGI-märkningen PEGI PEGI PEGI 12!22

23 SPEL En av de mest centrala aktiviteterna för barnen i den här åldersgruppen är att spela spel på olika digitala enheter. Statens medieråds statistik visar att barn i åldersgruppen 9-12 spelar dator- och tv-spel i högre utsträckning än övriga åldersgrupper (13-16 år och år). Enligt Statens medieråd finns det flera tänkbara förklaringar till varför barnen spelar mer än den andra åldersgrupperna. En tänkbar orsak är att spelandet uppfattas som en lek och när barnen blir äldre får spelandet konkurrens av andra medierelaterade aktiviteter, t.ex. sociala medier. 26 ÅSUB gör en liknande iakttagelse i deras rapport från 2014, där de konstatera att spela dator- eller tv-spel är mycket vanligare bland personer i den yngsta gruppen än bland personer i övriga åldersgrupper. 27 De vanligaste spelen som barn spelar på Åland (sett till antal spelare) är Minecraft, Clash Royale, FIFA, Roblox och The Sims. Populäraste digitala spelen ÅLAND 2017 SVERIGE 2015 Minecraft Clash Royale FIFA Roblox The Sims Minecraft Hay Day FIFA Subway Surfers Clash of Clans Minecraft finns som app mobiltelefoner och surfplattor samt som egen speltitel till spelkonsoler och dator. Minecraft har åldersrekommendationen PEGI 7 till spelkonsolerna. Clash of Clans, Clash Royale, Hay Day och Subway Surfers är speltitlar som endast finns som appar för mobiltelefoner och surfplattor och saknar därför PEGI-märkning. FIFA och The Sims finns i en mängd olika versioner och utgåvor. Samtliga FIFA versioner har åldersrekommendationen PEGI 3. Majoriteten av The Sims versionerna har åldersrekommendationen PEGI 12 men vissa utgåvor har antingen PEGI 3 eller PEGI 7. Roblox har åldersrekommendationen PEGI 7. De flesta spelen som barnen räknar upp har en PEGI-märkningen på PEGI 3, PEGI 7 eller PEGI 12. Men det finns barnen som räknar upp flera speltitlar med märkningen PEGI 16 eller PEGI 18, bland annat Call of Duty (CoD), Counter Strike, GTA V och Star Wars Battlefront, som de spelar på sin fritid. 26 Ungar och medier, 2015, s Ålänningars kultur- och fritidsvanor, 2014, s. 33!23

24 Det finns forskning som tyder på att om barn spelar spel som har betydligt högre åldersrekommendation än deras egna ålder kan få försämrad förmåga att känna empati och vissa barn som spelar väldigt mycket kan få något förhöjd aggressivitet. Men orsakssamband är svaga och våld i spel påverkar inte alla barn på samma sätt. Individuella omständigheter och egenskaper inverkar på både de positiva och negativa effekterna av spelandet. DEN SOM HAR GTA V ÄR KUNGEN PÅ SKOLAN. DÅ VILL ALLA KOMMA HEM TILL EN, SPELA OCH ÄTA POPCORN. Kommentar från Barnens internets expertgrupp av barn i diskussion om GTA V. Föräldrarna behöver ta ansvar för hur länge barnet spelar men också vad och hur barnet spelar. Delaktiga föräldrar som ställer frågor om spelande och spelet, sänker tröskeln för barnet att berätta ifall något inträffar eller om frågor om spelandet samt öppnar upp till dialog mellan barnet och förälder. PEGI-märkningen är en klassificering av spelet, så att köparen (föräldrar) ska veta vad spelet innehåller före ett eventuell köp.!24

25 FRÅGOR OM DIN VARDAG 14. Om du tänker på din fritid, ungefär hur ofta brukar du? Varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan Mer sällan Vet ej Surfa på internet 51 % 28 % 5 % 9 % 7 % Spela dator- eller tv-spel 33 % 35 % 8 % 18 % 6 % Använda dator till annat än spel eller surfa på internet 16 % 21 % 9 % 30 % 24 % Göra läxor/skolarbeten 60 % 22 % 5 % 10 % 3 % Hjälpa till hemma 39 % 44 % 6 % 7 % 4 % Sporta och träna 25 % 52 % 10 % 7 % 6 % Lyssna på musik 45 % 32 % 8 % 12 % 4 % Spela spel på surfplatta 22 % 27 % 11 % 27 % 14 % Titta på film eller tv-program 39 % 40 % 10 % 8 % 2 % Använda sociala medier 64 % 17 % 3 7 %% 9 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Frågeställningen är tänkt att ge en bild av medieanvändningens frekvens i förhållande till andra aktiviteter utanför skoltid. Flera av dessa aktiviteter kan göras samtidigt. De vanligaste aktiviteterna som barnen gör på fritiden är att de använder sociala medier, gör läxor eller skolarbete och surfar på internet.!25

26 70 66 % 62 % Flickor Åland 2017 Pojkar Åland 2017 Sverige 2015 Om du tänker på din fritid, ungefär hur ofta brukar du...? [Använda sociala medier] 35 % 30 % 0 % 16 % 16 % 17 % 4 % 2 % 3 % 8 % 7 % 7 % Mer sällan En gång i veckan Några gånger i veckan Varje dag Flickor och pojkar på Åland har ett liknande beteendemönster i användningen av sociala medier. Jämför man de åländska barnens användning av sociala medier gentemot svenska barn, använder åländska barn betydligt oftare sociala medier. Barnen i Sverige (båda könen) uppger att 30 % använder sociala medier dagligen medan de åländska barnen uppger att 64 % (båda könen) använder sociala medier dagligen. Statens medieråd har, sedan mätningarna år , sett en stadig ökning i användandet av sociala medier i alla åldersgrupper. 28 Rapport om Barnens internet (2008) innehåller inte några frågeställningar om sociala medier. 28 Ungar och medier, 2015, s !26

27 50 % 50 % 24 % 25 % 16 % 4 % Flickor 2017 Pojkar 2017 Flickor 2008 Pojkar 2008 Om du tänker på din fritid, ungefär hur ofta brukar du...? [Spela dator- eller tv-spel] 37 % 33 % 14 % 15 % 12 % 3 % 30 % 25 % 12 % 6 % 0 % Mer sällan En gång i veckan Några gånger i veckan Varje dag I Rapport om Barnens internet (2008) användes svarsalternativen; Varje dag, 3-4 gånger i veckan, 1 gång i veckan, Någon gång i månaden, Mer sällan och Aldrig. Svarsalternativen Någon gång i månaden och Aldrig finns inte representerade i tabellen ovan. Dessutom hade Rapport om Barnens internet (2008) inte en frågeställning om hur ofta som respondenten spelar dator- eller tv-spel, utan istället hade den två separata frågeställningar om att spela datorspel och om att spela tv-spel. 29 I diagrammet ovan har dessa två resultat sammanställts och avrundats till närmaste heltal. 29 Rapport om Barnens internet, 2008, s !27

28 15. Om du tänker på en vanlig dag, ungefär hur länge brukar du? Det bör påpekas att flera av dessa aktiviteter kan äga rum samtidigt och därför kan man inte addera siffrorna för att få en bild av hur lång tid den totala mediekonsumtionen tar i anspråk, till exempel kan ett barn lyssna på musik samtidigt som hen använder sociala medier. 30 Det kan finnas en viss osäkerhet i svaren eftersom en del barn kan ha missuppfattat att vi frågade efter en vanlig dag och att de istället svarat på hur länge som de spenderar framför respektive media. En liknande iakttagelse gjordes i Rapport om Barnens internet (2008). 31 I jämförelse konstaterar ÅSUB:s rapport från år 2014 att gruppen år tittar på tv, använder sociala medier och spelar dator- och tv-spel i mer än sex timmar per dag Ungar och medier, 2015, s Barnens internet, 2008, s Ålänningars kultur- och fritidsvanor, 2014, s. 81!28

29 40 % 20 % 15 % 0 % 5 % 4 % 1 % 5 timmar eller mer Flickor 2017 Pojkar 2017 Flickor 2008 Pojkar 2008 Om du tänker på en vanlig dag, ungefär hur länge brukar du...? [Spelar datoreller tv-spel] % 13 % 7 % 3-4 timmar 34 % 35 % 30 % 25 % 26 % 19 % 1-2 timmar 33 % 14 % Mindre än 1 timme 18 % 34 % 23 % 5 % Inte alls 12 % 6 % Vet ej I tabellen presenteras resultaten från Rapport om Barnens internet (2008) i jämförelse med vårt resultat om hur länge flickor och pojkar spenderar tid på att spela dator- och tv-spel. 33 Pojkarna tenderar år 2017 att spendera betydligt mer och längre tid på dator- och tv-spel än flickorna. 38 % av pojkarna spelar mer än 3 timmar per dag, jämfört med flickornas 12 %. I Rapport om Barnens internet (2008) fanns inte svarsalternativet Vet ej med, därav dess bortfall i diagrammet. I den undersökningen var frågeställningen uppdelad i två separata frågeställningar; spela datorspel och spela tv-spel. Resultaten av dessa har sammanställts och avrundats till närmaste heltal i diagrammet. 33 Rapport om Barnens internet, 2008, s. 19!29

30 30 % 26 % 21 % 20 % 15 % Åland 2017 Åland 2008 Sverige 2015 Om du tänker på en vanlig dag, ungefär hur länge brukar du...? 25 % 26 % 23 % 24 % 21 % 22 % 12 % 14 % 10 % 14 % 0 % 4 % 3 % Lyssna/läsa böcker (3 h eller mer) Använda sociala medier (3 h eller mer) Sporta och träna (3 h eller mer) Titta på film eller tv-program (3 h eller mer) Spela dator- eller tv-spel (3 h eller mer) Surfa på internet (3 h eller mer) I Rapport om Barnens internet (2008) fanns inte svarsalternativen sporta och träna, använda sociala medier eller lyssna/läser böcker, därav deras bortfall. Svarsformuleringen Titta på film eller tvprogram fanns inte i Rapport om Barnens internet, utan istället har svaren från formuleringen Tittar på TV tagits med i diagrammet ovan. Det finns tydliga skillnader mellan hur länge åländska och svenska barn uppger att de ägnar sig åt sina fritidsintressen. En orsak kan bero på att medielandskapet har förändrats, vilket i sin tur har påverkat hur barnen förhåller sig till sina intressen. En annan orsak kan vara att den svenska undersökningen är begränsad till åldersgruppen 9-12 år. 34 En tredje orsak kan vara att barnen på Åland och i Sverige tolkar frågan på olika sätt. Som nämnts tidigare börjar begreppet högkonsument av medieanvändning blivit allt mer svårdefinierat eftersom man i tidigare undersökningar tydligare kunde se en avgränsning mellan att vara uppkopplad eller inte. Digitala medier blir allt mera integrerade i barns vardag, vilket kan ha medför att konsumtionstiden har ökat Ungar och medier, 2015, s. 27 (utvalda delar) 35 Ungar och medier, 2015, s. 33!30

31 16. Tycker du att du ägnar för mycket tid, lagom med tid eller för lite tid åt? För mycket tid Lagom För lite tid Gör detta aldrig Läxor/Skolarbeten 6 % 87 % 7 % Datorspel/TV-spel/ spel på surfplattan 17 % 68 % 6 % 10 % Böcker och tidningar 4 % 51 % 33 % 12 % Sömn 6 % 74 % 19 % Tv eller film 8 % 79 % 8 % 4 % Surfa på internet 13 % 70 % 9 % 8 % Familjen 11 % 76 % 13 % Mobilen 24 % 63 % 6 % 6 % Sociala medier 22 % 61 % 7 % 9 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Majoriteten av alla åländska barn anser att de ägnar lagom med tid åt de aktiviteter som räknas upp ovan. Däremot anser 24 % av barnen att de ägnar alldeles för mycket tid åt mobilen, 22 % anser att de ägnar för mycket tid åt sociala medier och 17 % anser att de ägnar för mycket tid åt digitala spel. Det finns en korrelation mellan hur barnen uppfattar att konflikter uppstår, mellan barnen och föräldrarna, och tidsåtgången med uppkopplade enheter och medier. 36 Detta kan också vara en av orsakerna till att barnen är mera kritiska till hur mycket tid de använder vissa enheter och digitala medier. 36 Se fråga 17.!31

32 För mycket tid Lagom För lite tid Gör detta aldrig Tycker du att du ägnar för mycket tid, lagom med tid eller för lite tid åt? [jämförelse mellan flickor och pojkar] Datorspel/TV-spel/ spel på surfplattan Flickor Pojkar Mobilen Flickor Pojkar Sociala medier Flickor Pojkar 17 % 17 % 16 % 24 % 27 % 22 % 22 % 27 % 18 % 68 % 6 % 10 % 62 % 5 % 74 % 17 % 7 % 4 % 63 % 6 % 6 % 63 % 5 % 6 % 64 % 8 % 7 % 61 % 7 % 9 % 59 % 6 % 8 % 63 % 9 % 10 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Flickorna är mer benägna än pojkarna att tycka att de spenderar för mycket tid på både mobiltelefonen och sociala medier. 74 % av pojkarna uppger att de spelar lagom med digitala spel, även om 50 % av alla pojkar spelar dagligen och 38 % av alla pojkar uppger att de spelar mer än 3 timmar per dag Se fråga 14 och 15.!32

33 17. Brukar du och dina föräldrar bli osams om Ja Nej Tittar, använder, spelar inte Vad du ser på för filmer/tv-program 12 % 85 % 3 % Hur lång tid du tittar på filmer/tv-program 19 % 77 % 4 % Vilka datorspel/tv-spel/ mobilspel/spel på surfplattan du spelar 14 % 83 % 3 % Hur lång tid du spelar datorspel/ tv-spel/mobilspel/spel på surfplattan 35 % 62 % 3 % Vad du gör på internet 11 % 85 % 4 % Hur lång tid du använder internet 26 % 71 % 4 % Vad du gör på mobilen 12 % 83 % 5 % Hur lång tid du använder mobilen 34 % 61 % 5 % 0 % 25 % 50 % 75 % 100 % Vanligast är att de åländska barnen inte blir osams med sina föräldrar när de använder olika uppkopplade enheter och digitala medier. Det som skapar konflikter mellan de åländska barn och deras föräldrar är i huvudsak tidsåtgången som barnen lägger på uppkopplade enheter och digitala medier, framförallt digitala spel och mobiltelefonen. Det finns skillnader mellan pojkar och flickor upplever konflikterna, vilka tas upp i diagrammet nedan. Det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att man som förälder för en diskussion med barnet om vad som försiggår i barnets digitala liv. Det är inte bara tidsaspekten, utan även innehållet, som påverkar barn när de konsumerar digital media.!33

34 40 % Flickor 2017 Pojkar 2017 Brukar du och dina föräldrar bli osams om 40 % 36 % 32 % 29 % 26 % 20 % 13 % 18 % 19 % 20 % 21 % 25 % 16 % 11 % 8 % 8 % 8 % 0 % Hur lång tid du använder mobilen Vad du gör på mobilen Hur lång tid du använder internet Vad du gör på internet Hur lång tid du spelar datorspel/tv-spel /mobilspel/spel på surfplattan Vilka datorspel/tv-spel/mobilspel/spel på surfplattan du spelar Hur lång tid du tittar på filmer/tv-program Vad du ser på film eller tv Det finns tydliga skillnader mellan hur barnen uppfattar de konflikterna som uppstår mellan dem och deras föräldrar. Pojkarna upplever i högre utsträckning att de blir osams med sina föräldrar om vilka spel de spelar, tiden som de spelar, vad de gör på internet samt vad de gör på mobilen. Skillnaden kan bero på att pojkarna spenderar mer tid på att spelande än flickorna 38, vilket kan resultera i flera konflikter i hemmet. 38 Se frågan 15!34

35 40 % Åland 2017 Sverige 2015 Brukar du och dina föräldrar bli osams om 37 % 35 % 34 % 26 % 26 % 20 % 12 % 13 % 19 % 14 % 16 % 11 % 9 % 22 % 12 % 9 % 21 % 0 % Hur lång tid du använder mobilen Vad du gör på mobilen Hur lång tid du använder internet Vad du gör på internet Hur lång tid du spelar datorspel/tv-spel /mobilspel/spel på surfplattan Vilka datorspel/tv-spel/mobilspel/spel på surfplattan du spelar Hur lång tid du tittar på filmer/tv-program Vad du ser på film eller tv Åländska barn och föräldrar är oftare i konflikt om hur länge barnen använder mobiltelefonen än barnen och föräldrarna i Sverige. Medan barnen och föräldrarna i Sverige oftare hamnar i konflikt tidsåtgången för att titta på filmer och tv-program. 39 Denna skillnad kan bero på att barnens användningsmönster av olika digitala medier har ändrats under åren. För båda grupperna (Åland och Sverige) är det tidsåtgången som är källan till konflikten, mellan barnen och föräldrarna, snarare än vad det är som barnen ser på eller gör med enheten eller det digitala mediet. 39 Ungar och medier, 2015, s. 67!35

36 FRÅGOR ANGÅENDE MOBBNING I detta avsnitt redogörs i vilken utsträckning som de åländska barnen utsätts och utför mobbning och kränkningar på internet 40. Enligt Statens medieråd finns det tre förklaringsmodeller till statistiken om nätmobbning. För det första kan det vara ett fåtal individer som mobbar ett stort antal För det andra är det långt ifrån säkert att den som av offret uppfattas som mobbare, själv uppfattar det egna beteendet som mobbning För det tredje finns det ofta en benägenhet att svara mindre sanningsenligt på frågor som rör beteenden man skäms för. 41 Vad är en kränkning? Det är en handling som gör att barnet känner sig utsatt, ledsen, sårad eller mindre värd. Vad är diskriminering? Det är när någon missgynnar eller behandlar ett barn sämre än andra barn i samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vad är trakasserier? Det är när ett barn blir kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att någon ska göra sig skyldig för trakasserier. Vad är nätmobbning? Det är när ett barn blivit systematiskt utsatt för kränkningar och/eller trakasserier via internet av en eller flera personer. 40 Definitionerna för kränkningar, diskriminering, trakasserier och nätmobbning är tagna ur Friends Rapport Ungar och medier, 2015, s !36

37 18. Känner du någon/några som råkat ut för något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året? Majoriteten av barnen på Åland känner ingen som blir eller ha blivit kränkt på internet eller via mobiltelefonen. Men 14 % av de åländska barnen uppger att de känner någon som har någon gång upplevt att någon har varit elak mot någon som de känner. 8 % uppger att de känner någon som har någon gång upplevt att någon som de känner har fått bilder utlagda på internet som har gjort någon som de känner ledsna. 6% uppger att de känner någon som har någon som de känner som har upplevt att den har blivit hotad.!37

38 19. Har du själv råkat ut för något av följande på internet eller via mobilen under det senaste året? Majoriteten av de åländska barnen har inte blivit utsatta på internet eller via mobiltelefonen. Men det finns barn på Åland som uppger att de har blivit utsatta på internet. 13 % av de åländska barnen har någon gång upplevt att någon har varit elak mot dem på internet eller via en mobiltelefon. 4 % av barnen har någon gång upplevt att de har fått bilder utlagda på internet som har gjort dem ledsna. 6 % av barnen har upplevt att de har blivit hotade.!38

39 20. Under det senaste året, har du lagt ut bilder eller filmklipp på någon på internet mot deras vilja? Ja, en eller flera gånger i veckan Ja, men mindre än en gång i månaden Vet ej Ja, en eller flera gånger i månaden Nej 6 % 1 % 3 % 90 % En överväldigande majoritet av barnen på Åland lägger inte ut bilder eller filmklipp på personer mot deras vilja. 0,4 % medger att de en eller flera gånger i veckan lägger ut bilder på någon mot deras vilja men dessa finns inte representerade i diagrammet ovan. 1 % av barnen medger att de har lagt ut bilder eller filmer på personer mot deras viljan eller flera gånger i månaden. 3 % av barnen medger att de har någon gång har lagt ut bilder på personer mot deras vilja men att det sker mindre än en gång i månaden.!39

40 21. Har du någon gång gjort en anmälan om något som har hänt på internet? Ja Nej Jag visste inte att man kan anmäla Vet ej 5 % 6 % 22 % 67 % Två tredjedelar av alla barn på Åland har aldrig anmält något på internet. Ungefär en fjärdedel av alla barn på Åland har någon gång anmält något som de har blivit utsatta för på internet. Det finns fortfarande barn som inte har tillräckligt bra strategier för att de vet hur eller var man kan anmäla något kränker dem på internet. Det finns ingen större skillnad mellan könen när det gäller att anmäla något som har hänt på internet. Flickor och pojkar anmäler i samma utsträckning men pojkarna har mindre kunskap om hur man anmäler. 7 % av pojkarna anser att det inte visste om att de kan anmäla jämfört med flickornas 4 %. De som besvarade denna fråga med Ja fick ytterligare frågor (frågorna 23 25) om vad de har anmält på internet, för vem de har berättat det som de anmälde och ifall de känner sig trygga på internet.!40

41 22. Vill du att vuxna ska vara mer delaktiga i vad du gör på internet? Ja Nej Vet ej 47 % 39 % 14 % Nästan hälften vill att vuxna ska bli mera delaktiga i vad de gör på internet. 39 % av barnen tycker att vuxna inte ska vara mer delaktiga i vad de gör på internet. 14 % vet inte om det vill att vuxna ska bli mera delaktiga eller inte i vad de gör på internet. Föräldrar som är delaktiga i vad deras barn gör på digitalt plattformar sänker tröskeln för barnet att berätta ifall något inträffar eller om frågor uppstår. Men det är också lättare som förälder att lyfta frågor om medieanvändning och hur man ska bete sig på digitala plattformar om man vet var ens barn rör sig och hur hen ser på sitt digitala liv. Dessutom kan föräldrarna som är delaktiga i deras barns digitala liv bättre uppfatta ifall det finns orosmoment i barnets medieanvändning.!41

42 FRÅGOR OM ANMÄLNINGAR PÅ INTERNET Frågorna har endast bevarats av de barn som svarade jakande på fråga 21, vilket utgör 22 % av alla de tillfrågade. 23. Vad anmälde du? Kommentar Bild Filmklipp Ljudklipp Oanständigt beteende Vet ej Kommer inte ihåg Annat 50 % 48 % 25 % 27 % 34 % 26 % 0 % 14 % 5 % Vad anmälde du? 2 % 13 % Frågan besvarades genom att välja ett eller flera alternativ. En anmälning på internet kan beröra flera alternativ till exempel kan ett barn i ett digitalt spel få elaka kommentarer samtidigt som samma spelare beter sig oanständigt mot dem. Totalt har 22,2 % av flickorna anmält något på internet jämfört med 21,7 % av pojkarna. Barn som valde att fylla i gruppen Annat kunde ytterligare beskriva vad de hade anmält. I gruppen Annat skriver pojkarna att de blir utsatta i olika digitala spel, där de anmäler någon som fuskar eller försöker lura dem på pengar. Flickorna skriver däremot att det är personer som har försökt kontaktat dem eller skickat opassande bilder till dem. Ovanstående problematik förekommer i båda könsgrupperna i olika omfattning. HAN SKICKADE EN BILD PÅ SIN SNOPP TILL MIN KOMPIS - FLICKA, 10 ÅR Fritextsvar till frågan Vad anmälde du? I ETT SPEL DÄR JAG OCH MIN KOMPIS BESTALS - POJKE, 12 ÅR Fritextsvar till frågan Vad anmälde du?!42

43 24. Om du har råkat ut för något på internet, för vem har du berättat det? En kompis Flera kompisar Mina föräldrar/vårdnadshavare En vuxen jag litar på Min klasslärare En lärare Jag har aldrig berättat det för någon 50 % 45 % 36 % 25 % 27 % 22 % 17 % 0 % 7 % Om du har råkat ut för något på internet, för vem har du berättat det? 3 % Frågan besvaras genom att kryssa i ett eller flera alternativ. De flesta barn har svarat att de har berättat för sina föräldrar/vårdnadshavare, följt av en kompis. Barnen som har råkat ut för något på internet har oftast flera parter som hen berättat det till, till exempel att barnen både berättar för en kompis och sina föräldrar. Men det finns barn som inte har valt att berätta för någon om de har råkat ut för något på internet, vilket visar att vuxna måste bli mer delaktiga i barns digitala vardag. Tröskeln för att ett barn ska kunna prata om både bra och dåliga erfarenheter på internet måste bli lägre. Det finns även skillnader, mellan flickor och pojkar, för vem man berättar om man har anmält något på internet.!43

44 50 % 45 % Flickor 2017 Pojkar 2017 Om du har råkat ut för något på internet, för vem har du berättat det? 46 % 43 % 25 % 26 % 27 % 28 % 22 % 22 % 20 % 9 % 14 % 6 % 3 % 0 % En kompis Elera kompisar Mina föräldrar /vårdnadshavare En vuxen jag litar på Min klasslärare 2 % En lärare Jag har aldrig berättat det för någon Nästan hälften av alla flickor berättar åt en kompis ifall de har blivit kränkta på internet jämfört med att ungefär var fjärde pojke berättar för en kompis. Däremot väljer pojkarna, i högre utsträckning än flickorna, att inte berättar för någon om de anmäler något eller någon på internet. Pojkarna är också mer benägna att berätta för sina föräldrar eller klasslärare än flickorna.!44

45 25. Känner du dig trygg på internet? Ja Nej Vet ej 4 % 13 % 83 % Bland de barn som har anmält något på internet känner de flesta av dem sig trygga på internet men det finns barn som känner sig otrygga när de rör sig på internet. 13 % av barnen vet inte om de känner sig trygga på internet och 4 % känner sig otrygga när de rör sig på internet. Kränkningar har blivit allt vanligare på internet och tyvärr är barnen en utsatt grupp. Barn som har blivit kränkta på internet behöver mer stöd från vuxna i deras närhet för att få tillbaka tilltron till att vara på internet. Det är viktigt att vuxna ger barnen bra verktyg för att skydda sig på internet, men ifall något inträffar måste vuxna även låta barnen berätta och diskuterar om sina erfarenheter.!45

46 KÄLLKRITIK PÅ INTERNET 26. Tror du på allting som står skrivet på internet? Nej Ja Vet ej 2 % 5 % 93 % De flesta barn på Åland tror inte på allting som står skrivet på internet. Källkritik har blivit ett allt viktigare verktyg när man rör sig på internet. Att barnen är källkritiska när de presenteras med ny fakta är givetvis bra. Dock finns det barn som tror på allting som står skriver på internet eller att de inte vet hur de ska handskas med den information som presenteras för dem. Skolan har en viktig roll att lära barnen att vara källkritiska till den information som presenteras för dem när de rör sig på internet och digitala plattformar.!46