PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Augusti Sektorn för samhällsbyggnad

Transkript

1 Granskningshandling Augusti 2018 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för del av Hulebäck 1:116 m fl IDROTTSVÄGEN i Mölnlycke, Härryda kommun PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning med genomförande (denna handling) Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Grundkarta

2 BILAGOR Geoteknisk utredning för detaljplan för Hulebäck 1:116 m fl, Idrottsvägen, Mölnlycke PM/Geoteknik, ÅF-Infrastructure AB, PM Geoteknik Planeringsunderlag, Idrottsvägen förprojektering, Mölnlycke, Markera Mark Göteborg AB, rev Geoteknisk utredning för detaljplan för Hulebäck 1:116 m fl, Idrottsvägen, Mölnlycke PM/Geoteknik, MUR/GEO, ÅF-Infrastructure AB, Markteknisk undersökningsrapport, MUR/Geoteknik, Planeringsunderlag, Idrottsvägen förprojektering, Mölnlycke, Markera Mark Göteborg AB, Buller- och vibrationsutredning för Hulebäck 1:116 m fl, Idrottsvägen, WSP Akustik, TR Buller- och vibrationsutredning Detaljplan för Hulebäck 1:116 med flera, WSP Akustik, Bländningsberäkningar för Mölnlycke Idrottsplats, Ramböll, Dagvattenutredning för planområdet vid Idrottsvägen i centrala Mölnlycke, Sweco Environment AB, Dagvattenutredning för planområdet vid Idrottsvägen i centrala Mölnlycke, Sweco Environment AB, PM Öringsbiotoper i Hulebäcken, Sweco Environment AB, Översiktlig Miljöteknisk markundersökning för detaljplan DP8960 (Idrottsvägen m.fl.), ÅF-Infratructure AB Miljö, Kompletterande miljöteknisk markundersökning för detaljplan DP8960 (Idrottsvägen m.fl.), ÅF-Infratructure AB Miljö, Bedömning av saneringskostnader Detaljplan för Hulebäck 1:116 m fl Idrottsvägen Mölnlycke, Atkins Sverige AB, rev Tekniskt PM, Härryda: Idrottsvägen/Bäckvägen, Parkeringsutredning, ÅF- Infrastructure AB, Mars 2017 (rev D) Tekniskt PM, Härryda: Idrottsvägen/Bäckvägen, Parkeringsutredning, ÅF- Infrastructure AB, April 2018 (rev G) Tekniskt PM, Härryda: Idrottsvägen/Bäckvägen, Trafikprognos, ÅF- Infrastructure AB, Mars 2017 (rev D) Tekniskt PM, Härryda: Idrottsvägen/Bäckvägen, Trafikprognos, ÅF- Infrastructure AB, Mars 2018 (rev F) Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Mölndalsån. Sammanfattning av kostnads-nyttoanalys i Härryda och Mölndal, Sweco Environment AB, Sida 1 av 55

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGOR... 1 INLEDNING... 5 Uppdrag... 5 Planens syfte... 5 Planens huvuddrag... 5 Handlingar... 6 Förändringar efter samråd/granskning... 6 PLANDATA... 6 Läge, avgränsning och storlek... 6 Markägare... 7 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Översiktsplan för Härryda kommun ÖP Bostadsförsörjningsprogram... 8 Lokalresursplan... 8 Göteborgsregionens strukturbild... 8 Planprogram... 8 Gällande detaljplaner... 9 Riksintressen... 9 Strandskydd... 9 Vattenskyddsområde och vattenreglering... 9 Kulturmiljöplan Naturvårdsplan Grön plan FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och topografi Biotopskydd Skyddsåtgärder för öring Anmälan av vattenverksamhet Markförhållanden Geoteknik Radon Förorenad mark Dagvatten Ljusintensitet från Mölnlycke idrottsplats Fornlämningar Sida 2 av 55

4 Bebyggelse Befintlig bebyggelse Föreslagen bebyggelse Solstudie Tillgänglighet Service Offentlig service Kommersiell service Friytor Lek och rekreation Gator och trafik Gatunät Fordonsrörelser Gång och cykeltrafik (gc trafik) Parkering, utfarter Kollektivtrafik Teknisk försörjning Vatten och avlopp Dagvatten Energi Tele Avfall Störningar och risker Trafik och järnvägsbuller Idrottsbuller Vibrationer Översvämning Risk för höga vattenstånd Skred Brandförsvar KONSEKVENSER Avvägningar enligt miljöbalken Behovsbedömning Hälsa, säkerhet och störningsskydd Översvämning risk för höga vattenstånd Miljömål Miljökvalitetsnormer, MKN Sida 3 av 55

5 Upphävande av strandskydd GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Hur är detaljplanen avsedd att genomföras? ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Tidplan Ansvariga för genomförandet TEKNISKA ÅTGÄRDER Vatten och avlopp Elförsörjning Fjärrvärme EKONOMISKA ANGELÄGENHETER Gatukostnader Anläggningsavgift för vattentjänster Anläggningsavgift för el Fjärrvärme Fiber Kommunens ekonomi FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Mark som planläggs som allmän plats Förändrad markanvändning i ny detaljplan Hulebäck 1: Hulebäck 1: Hulebäck 1: Samfälligheterna Hulebäck s:10 samt Hulebäck s: Omprövning av gemensamhetsanläggning Ledningar Genomförandetid MARKANVISNINGAR INOM DETALJPLANEN Sida 4 av 55

6 INLEDNING Föreslagen exploatering utmed Idrottsvägen och Bäckvägen möjliggör en utveckling av bostäder samt centrumverksamheter i ett centralt läge i Mölnlycke i enlighet med de riktlinjer som anges för exploatering i kommunens översiktsplan, ÖP2012; utveckling av befintliga tätorter, bygg kring infrastruktur/kollektivtrafik samt noggrann avvägning mellan exploatering och bevarande. Föreslagen bebyggelse bidrar till att tillgodose kommunens långsiktiga politiska inriktningsmål om befolkningsökning på ca 1,5 %. Bostadsutvecklingen i enlighet med detaljplanen utgör ett angeläget bostadstillskott i den allmänna bostadsbristen i såväl kommunen som storstadsregionen, vilket är ett allmänt intresse. Bostadstillskottet utgör även underslag till service och tätortsutveckling. Bebyggelsen bidrar till att göra centrala Mölnlycke mer stadsmässigt samt till att centrumbebyggelsen kommer närmare Massetjärn och föreslagen bebyggelse vid Mölnlycke fabriker som då upplevs komma närmare centrum. Uppdrag Aktuellt område pekades ut som ett av flera utvecklingsområden för förtätning av centrala Mölnlycke i planprogram för Norra Mölnlycke centrum. Kommunstyrelsen beslutade i september 2013 att godkänna planprogrammet samt uppdra åt förvaltningen att upprätta detaljplaner med utgångspunkt för programmet. Idrottsvägen finns även redovisat som ett utbyggnadsområde för bostäder i bostadsförsörjningsprogram för perioden fastställt av kommunfullmäktige. Planens syfte Detaljplanen syftar till att göra centrala Mölnlycke mer stadsmässigt genom att möjliggöra byggnation av ca lägenheter och lokaler för verksamheter såsom exempelvis livsmedelsbutik och restaurang. Detaljplanen möjliggör även byggnation av en förskola med fyra avdelningar i ett av bostadshusen samt anläggande av ett allmänt promenadvänligt gångstråk utmed Hulebäcken. Hulelyckans förskola avses flyttas till den nya förskolan för att ge plats åt ett antal radhus/kedjehus. Ett gångstråk föreslås anläggas väster om Hulebäcken som ett promenadvänligt grönstråk i syfte att möjliggöra vattenkontakt och synliggöra vattendraget för fler, vilket ligger i linje med tankarna i kommunens dokument Grön Plan. Planens huvuddrag Föreslagen centrumbebyggelse med bostäder och verksamheter föreslås uppföras i korsningen Idrottsvägen Bäckvägen Gärdesvägen. Genomförande av detaljplanen förutsätter att befintliga parkeringsplatser norr om Hulebäcksgymnasiet tas i anspråk, att Örtagårdens förskola, Hulelyckans förskola, klubblokal och omklädningsrum söder om Mölnlycke idrottsplats rivs. Flerbostadshusen föreslås uppföras i fyra till fem våningar och rad-/kedjehusen i två våningar. Sida 5 av 55

7 Handlingar Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen fogas illustrationskarta, planbeskrivning. Efter granskning tillkommer utlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har liksom de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Planbeskrivningen och illustrationskartan har ingen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkning av planen. Planarbetet bedrivs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010:900) i dess lydelse efter 1 januari Förändringar efter samråd/granskning Följande förändringar har gjorts efter samråd: Planområdet har justerats. Bäckvägens norra del inkluderas i planområdet, vilken föreslås omvandlas till gata med längsgående parkeringsplatser, samtidigt som större delen av Hulebäck 1:505, telestationen, utgår ur området. Livsmedelsbutik möjliggörs i det sydvästra kvarteret, vilket innebär att trafikflödet blir större än vad samrådsförslaget gav upphov till. Gaturummet breddas med anledning av möjligheten att etablera en livsmedelsbutik i området. Våningshöjderna har förändrats något. Gångväg mellan Bäckvägen 4 och 6 utgår ur planen. PLANDATA Läge, avgränsning och storlek Planområdet är centralt beläget i Mölnlycke. Området avgränsas i väster av bebyggelse längs med Bäckvägen samt av Allén, i öster av Gärdesområdet, Mölnlycke idrottsplats samt parken vid Massetjärn, i söder av Hulebäcksgymnasiet och Wallenstamhallen och i norr av Kyrkvägen. Planområdets areal är cirka 2,9 hektar. Orienteringskarta Sida 6 av 55

8 Markägare Kommunen äger övervägande del av marken inom planområdet. Ett mindre markområde mellan bostadshusen väster om planområdet ägs av HSB Bostadsrättsförening Liden i Härryda och Hulebäcken är samfällt ägd, Hulebäck S:12 och Hulebäck 1:13. Dessutom ingår ett outrett område (oregistrerad samfällighet Hulebäck S-14) i Idrottsvägen. Markägoförhållanden. Gröna ytor ägs av Härryda kommun och vita ytor av enskilda. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan för Härryda kommun ÖP 2012 I gällande översiktsplan för Härryda kommun, ÖP2012, antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2012, är planområdet redovisat som Befintlig bostäder. Planområdet ligger inom område redovisat som 600 m avstånd från större kollektivtrafikplats. Planförslaget är förenligt med översiktsplanen och dess inriktningsmål; utveckla befintliga tätorter, bygg kring infrastruktur/kollektivtrafik samt noggrann avvägning mellan vad som ska exploateras och vad som ska bevaras. Hulebäckens fåra samt området kring Massetjärn är utpekat som Fokusområde för grönytor (Grön plan). Utdrag ur markanvändningskarta och teckenförklaring för ÖP2012. Sida 7 av 55

9 Bostadsförsörjningsprogram Idrottsvägen är redovisat som ett utbyggnadsområde för bostäder med planerad byggstart 2019 i bostadsförsörjningsprogram för perioden fastställt av kommunfullmäktige. Lokalresursplan Enligt gällande lokalresursplan för perioden fastställt av kommunfullmäktige anges att det finns behov av en ny förskola i centrala Mölnlycke Denna förskola ingår i aktuell detaljplan. Göteborgsregionens strukturbild Göteborgsregionens kommunförbund (GR), där Härryda, Göteborg och elva andra kommuner ingår, är överens om hur den regionala strukturen ska utvecklas. En sammanfattande strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska strukturer har skapats. Strukturbilden ligger till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur i regionen. Utvecklingen ska ske utifrån kärnan, stadsområdet, huvudstråken, kustzonerna och de gröna kilarna. Härryda kommun är en del av det östra huvudstråket. GR:s mål är att stärka huvudstråken för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen ska ske med stöd av attraktiv och kraftfull pendel- och regiontrafik. Aktuell detaljplan är förenlig med strukturbildens mål då den möjliggör boende för fler i Mölnlycke som är en av orterna i huvudstråket där en koncentration av bebyggelsen ska ske. Planprogram Program för norra Mölnlycke centrum upprättades 2013 av sektorn för samhällsbyggnad. Samråd hölls under tiden 7 maj - 14 juni 2013 och programmet godkändes av kommunstyrelsen 30 september 2013 och uppdrog åt sektorn för samhällsbyggnad att upprätta detaljplaner med utgångspunkt av programmet. Programmet föreslår att kommande detaljplanering prövar om parkeringsytorna vid Hulebäcksgymnasiet kan bebyggas med bostadshus med verksamhetslokaler i bottenvåningarna samt att gatumiljön kan göras mer koncentrerad och stadsmässig. Sida 8 av 55

10 Gällande detaljplaner För planområdet gäller stadsplan, S-8, fastställd , stadsplan, S-17, fastställd , stadsplan, S-84, fastställd samt detaljplan, P-97/10, laga kraftvunnen S-84 P94/6 P275 S-45 S-8 S-17 S-8 S-17 P97/10 P93/4 S-39 P97/10 P93/4 B-38 Gällande planer Riksintressen Planområdet ingår inte i något område av riksintresse. Kust-till-kustbanan söder om planområdet är dock ett riksintresse för kommunikationer, liksom planerade Götalandsbanan. Strandskydd Strandskyddet inrättades 1975 för att långsiktigt trygga medborgarnas tillgång till strandområden. Numer syftar skyddet även till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattenmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Det är förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som t ex att anlägga, gräva eller bygga något. Inom aktuellt planområde är strandskyddet upphävt. Strandskyddet återinträder när en ny detaljplan upprättas eller en detaljplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs om inte kommunen fattar ett nytt beslut om upphävande i enlighet med bestämmelserna i miljöbalkens 7 kap. I samband med att delar av gällande planer upphävs återinträder strandskyddet runt Massetjärn och Hulebäcken om inte särskilt beslut tas att upphäva strandskyddet. Se vidare under rubriken Administrativa frågor/upphävanden/strandskydd. Vattenskyddsområde och vattenreglering Rådasjön utgör dricksvattentäkt för Mölndals stad och reservvattentäkt för Göteborg stad. Södra delen av planområdet, huvudsakligen Idrottsvägen och del av parkmiljön vid Sida 9 av 55

11 Massetjärn, ligger inom Rådasjöns vattenskyddsområde, yttre zonen. Vattenskyddsområdet omfattar utöver Rådasjön även ett landområde utmed sjön och Mölndalsån. Härryda kommun har beviljats tillstånd för nedläggning av dricksvattenledning i Rådasjön. Skyddsföreskrifterna för Rådasjön, beslutade av Länsstyrelsen , reglerar bl a att allmän aktsamhet enligt 19 kap 1 vattenlagen ska iakttas inom skyddsområdet för att inte sjön ska förorenas. Landvettersjön dämme ingår i den gemensamma reglerstrategin enligt avtal mellan Göteborg stad, Mölndals stad och Härryda kommun för att förhindra översvämningar och säkerställa dricksvattenproduktion. Mölndals stad arbetar för närvarande med en översyn av vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Rådasjön. Skyddsområdet och föreskrifterna föreslås bli större och mer omfattande än de gällande. Aktuellt planområde ligger inom den zon där risk för påverkan på råvattenkvaliteten är som störst. Troligtvis kommer denna zon att bli beslutad som primärzon i det nya beslutet. I den primära zonen ställs ökade krav på åtgärder och starkare restriktioner i skyddsföreskrifter. Inom primär zon för vattenskyddsområde ska byggnation ske med stor försiktighet. Kulturmiljöplan Planområdet ingår inte i kulturmiljöplanen med några kulturhistoriska miljöer. Naturvårdsplan I naturvårdsplanen antagen av kommunfullmäktige är planområdet klassat som ett område med hänsynsnivå 4, värdefullt landskap. Det finns inga höga naturvärden inom området. Grön plan I Grön plan antagen av kommunfullmäktige redovisas parken runt Massetjärn som ett fokusområde med särskild betydelse i grönstrukturen. Ett fokusområde betecknas av att ha ett strategiskt bra läge och en hög kvalité eller en stor potential att bli en bra grönyta. I planen identifieras också ett antal grönstråk för framtida utveckling. Stråken syftar till att skapa en sammankopplad helhet och attraktiva promenader. Ett av dessa stråk sträcker sig förbi Massetjärn, förbi Wendelbergs folkhögskola och vidare mot Wendelsbergs dammar. Se utdrag ur markanvändningskartan för ÖP 2012 ovan. Stråket går precis öster om Mölnlycke idrottsplats och förslagen förskola. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och topografi Planområdet är till stora delar bebyggt och hårdgjort idag, då det bl a ligger förskolor, byggnader för idrottsändamål och parkeringsplatser inom området. Hulebäcken går dock Sida 10 av 55

12 genom planområdet i nord-sydlig riktning. Utmed bäcken växer träd och sly. Inom planområdet finns tre träd som klassats som s k värdefulla träd enligt kommunens inventering. Det finns även ett antal ytterligare värdefulla träd i närheten av planområdet. Inom planområdet finns även ett antal alléer utmed gator och parkeringsplatser som omfattas av biotopskydd. Se rubriken Biotopskydd nedan. Dessutom ingår en mindre del av parkområdet utmed Massetjärn i planområdet. Det är inga stora nivåskillnader inom området. Hulebäcken hyser ett rikt bestånd av öring, se rubriken Skyddsåtgärder för öring nedan. Biotopskydd Med anledning av befintliga alléer inom planområdet har Härryda kommun i ansökt om dispens från det generella biotopskyddet, februari Den planerade exploateringen innebär att ytor där det idag står träd måste tas i anspråk för att möjliggöra nya bostäder, en säker trafikmiljö i form av exempelvis breddning av gatuutrymmet för att möjliggöra separering av trafikslagen samt nya parkeringsplatser. Dessutom kan området komma att översvämmas i samband med 50-, 100- och 200-års regn, vilket sannolikt kommer innebära att marknivån måste höjas. Flertalet träd kommer att påverkas negativt av detta. Föreslagen exploatering berör fyra trädrader; varav två utgörs av en dubbelallé och två utgörs av enkla alléer. Samtliga träd som berörs av exploateringen och av ansökan om dispens från det generella biotopskyddet avses avverkas eller, där det är möjligt, flyttas för att möjliggöra detaljplanens genomförande. Samtliga eller merparten av de berörda träden avses att kompenseras genom ersättning eller eventuellt återplantering där det är möjligt. Nya träd kommer att planteras utmed Idrottsvägen samt Bäckvägen. Ungefärlig placering framgår av illustrationskartan. Planbestämmelse reglerar att träd ska planteras samt att de sedermera inte får fällas har införts på plankartan. Länsstyrelsen beviljar i beslut 8 mars 2018 samt i kompletterande beslut 11 juli 2018 utifrån ny placering av träd dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att på fastigheterna Hulebäck 1:116, 1:117 och 1:282 ta ner totalt 38 stycken biotopskyddade alléträd. En planbestämmelse reglerar att marken ska planteras med alléträd enligt illustrationskarta samt att träden inte får fällas. Skyddsåtgärder för öring Med anledning av att Hulebäcken är öringförande har Sweco på uppdrag av Härryda kommun utfört en inventering, PM Öringsbiotoper i Hulebäcken daterad , av berörd bäcksträcka och tagit fram förslag på skadeförebyggande åtgärder som minskar risken för att öringbeståndet skadas med anledning av föreslagen exploatering och dagvattensystem. Berörd bäcksträcka om ca 375 m har delats in i sex delsträckor som inventerats i linje med Havs- och vattenmyndighetens undersökningstyp Biotopkartering av vattendrag, delen tillval öringbiotop. Förutsättningar för lek, uppväxt respektive ståndplats bedömdes på de olika delsträckorna. Öringsbiotoperna delades därefter in i klasserna 0-3, där 3 är den högsta klassen Sida 11 av 55

13 Redovisning av delsträckor. Källa: Sweco, PM Öringsbiotoper i Hulebäcken, Sweco bedömer att berörd sträcka av Hulebäcken har goda förutsättningar att hysa ett väl fungerande bestånd av öring, särskilt av yngre stadier (0+-2+). Mölndalsån bedöms dock vara en bättre biotop när öringen växer sig större. Större individer söker sig troligen dit. Följande skadeförebyggande åtgärder rekommenderas vidtas under det fortsatta planeringsarbetet och genomförandet av detaljplanen med hänsyn till Hulebäckens förutsättningar för öringförekomst: Säkerställ en grön skyddszon på ca 5 m på båda sidor om bäcken, inom vilken träd och buskar tillåts växa upp och död ved i viss mån falla ned i bäcken. Av underhålls- och säkerhetsskäl kan dock varsam röjning behöva ske. Säkerställs i detaljplanen genom att ett ca 5 m brett område närmast Hulebäcken planläggs som allmän platsmark NATUR. Dagvattensystemet för det nya området bör utformas så att riskerna för utsläpp/- läckage av petroleumprodukter och andra föroreningar till bäcken minimeras. På strategiskt väl valda platser bör oljeavskiljare övervägas. Brunnar bör markeras tydligt om dagvatten från området leds till bäcken så att flödet till bäcken kan stoppas vid eventuell olycka. Föreslagen dagvattenlösning fördröjer och renar dagvattnet inom området. Utläggning av isälvsmaterial (naturgrus av fraktion mm) bör övervägas på sträcka 2 och 6 som en kompensation för de störningar som byggnationerna i anslutning till bäcken kommer att utgöra. För att klargöra förekomst och för att visa att beståndet inte skadats av byggnationerna bör elfiske ske före och efter byggnationerna i området. Anmälan av vattenverksamhet I mars 2018 har Härryda kommun skickat in en anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen för utökad kulvertering av Hulebäcken. Befintlig gång- och cykelväg i förlängningen av Idrottsvägen behöver byggas om och breddas till en lokalgata med gång- och cykelväg samt parkering med anledning av pågående detaljplaneläggning för bostäder, förskola, livsmedelsbutik samt andra verksamheter. Vägbreddning medför att befintlig betongcylinder, ca 7 m lång, måste ersättas av en längre ca 26 m lång. Kompletterande anmälan av vattenverksamhet för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i kulvert under Hulebäcken har skickats till länsstyrelsen i juli Sida 12 av 55

14 Länsstyrelsen har ännu inte meddelat om ansökan godkänns eller avslås. Markförhållanden Geoteknik Inför samråd av detaljplanen togs en geoteknisk undersökning fram av ÅF-Infrastructure AB, PM respektive MUR daterad Denna undersökning har kompletterats inför granskning av detaljplanen av Markera Mark Göteborg AB, PM respektive MUR. PM är daterat rev och MUR Fullständiga resultat redovisas i PM Geoteknik och Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR), , samt rev med bilagor. Utredningarna redovisar översiktligt planområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för byggnation avseende bl a stabilitetsförhållanden samt beskriver lämpliga åtgärder och rekommendationer. Jordlagerföljd: Planområdets har delats in i fyra områden, A-D, för att beskriva jordlagerföljden. Inom planområdet varierar djup till fast botten mellan ca 3-24 m. Djup till fast botten är relativt små i norra delen av området, där ett parti med fastmark finns, medan djupen ökar i västlig, sydlig och östlig riktning. Djupen till fast botten är om störst i de sydöstra delarna. Indelning av jordlagerföljd. Källa: Markera Mark Göteborg AB, PM Geoteknik, Inom område A finns det överst ett lager av fyllnadsmaterial som bl a består av mulljord, grus, sand och lera. Fyllnadsmaterialet följs av ett lager friktionsjord som består av sand med inslag av silt eller mulljord och eventuellt ett lager torrskorpelera. Därefter följer lager av lera och friktionsjord vilande på berg. Det ytliga lagret med fyllnadsmaterial är ca 1 m. Lerans mäktighet varierar från någon enstaka meter till 8 m. i den norra delen mot Hulelyckans förskola minskar lerlagret norrut där den till slut försvinner helt. Det undre lagret av friktionsjord har en mäktighet upp emot 9 m. Friktionsjord återfinns i större delen av hela jordprofilen i norra delen av område B. Översta 1,5 m av jordprofilen består av tunnare skikt med sand, silt och lera och därunder består jordprofilen av sand. Sonderingarna har stannat på ca 8 m djup. Terrängen höjer sig mot norr vilket kan indikera att jorddjupen minskar i samma riktning. Generellt återfinns fyllnadsmaterial med en tjocklek om ca 1 m i den översta jordlagerföljden inom område C. Jordlagerföljden består av sand, grus och mulljord ovan en organisk jord av dy eller torv med en tjocklek upp emot 4 m. Ett lager med friktionsjord om ca 1 5 m bestående av sand eller silt följer fyllnadsmaterialen. Ett lager friktionsjord är ställvis inbäddat i den organiska jorden. Därunder följer lera ovan friktionsjord vilande på berg. Leran har med en mäktighet om ca 5 m och friktionsjorden ca 3 m. Sida 13 av 55

15 Jordlagerföljden inom område D består av fyllnadsmaterial med en tjocklek på ca 1 m bestående av sand, grus och lera ovan en friktionsjord av sand eller silt med en tjocklek upp emot 7 m. I friktionsjorden finns även inslag av gyttja. Friktionsjorden följs av lera med en tjocklek om ca 6 m ovan friktionsjord vilande på berg. Jordegenskaper: Jordens tjälfarlighetsklass inom planområdet varierar mellan 1 4; icke tjällyftande till mycket tjällyftande. På grund av jordens variation inom området går det inte att fastställa en generell klassificering. Geohydrologiska förhållanden: De två installerade filterbestyckade grundvattenrören i det nedre friktionsjordslagret som avlästs vid tre tillfällen visar att grundvattentrycket i bottenfriktionen ligger ca 0,3 1,4 m under markytan. En fri stabiliserad vattennivå observerades i öppna provtagningshål generellt ca 1,5 m under markytan. Mätningarna av grundvattenrören har gjorts under en begränsad tidsperiod. För att få en bättre observation över grundvattentryckets föränderlighet över tid erfordras att mätningar sker över en längre tidsperiod. Ingen undersökning av nivån i närliggande vattendrag är utförd i undersökningarna för aktuell detaljplan. Lägsta lågvattennivån i Massetjärn är ca +49,1 enligt COWI:s rapport från 2014 och högsta högvattennivån i Mölndalsån är +61,15 i det äldre lokala höjdsystemet vilket motsvarar ca +51,2 i höjdsystemet RH 2000 enligt GF Konsult AB:s undersökning. Stabilitet: Inga stabilitetsproblem bedöms föreligga för befintliga förhållanden med hänsyn till de små marklutningarna som råder i området och jordens hållfasthetsegenskaper. Hulebäcken som rinner genom området från norr till söder kan föranleda mindre lokala ras i friktionsjorden till följd av erosion, men totalstabiliteten bedöms inte påverkas p g a bäckens läge och utformning. Risken för lokala brott bör beaktas vid schakt eller uppfyllnad då jorden kan vara flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Grundläggning och schaktarbeten: En generell grundläggningstyp för olika typer av byggnader går inte att fastslå med hänsyn till de varierande förutsättningarna inom området såsom exempelvis jordlagerföljd och jorddjup. Vid grundläggning inom delar med organisk jord kan t ex urgrävning komma att krävas. Problematik med slänterosion samt bottenuppluckring finns vid schakt under grundvattenytan och i samband med riklig nederbörd p g a att ytjorden inom området innehåller silt. Länshållning från inströmmande grundvatten i schakt behöver ske under grundvattenytan, medan schakt ovan grundvattenytan kan utföras med en relativt brant släntlutning, 1:1,5, om det sker i fyllnadsmaterial eller friktionsjord. Vid schaktningsarbeten och utformning av eventuella permanenta slänter måste det beaktas att jorden i området innehåller flytbenägen silt. Grundvattensänkning utanför arbetsområdet kan ske vd schaktarbeten under grundvattenytan om det underliggande jordlagret har en hög genomsläpplighet av vatten. Länshållning av schaktbotten kan behövas om vatten tränger in i schakten eller om nederbörd sker under byggnation. Inflödet av grundvatten begränsas om schakten utförs inom spont. Hur stor fordrar Ytterligare Sida 14 av 55

16 utredning erfordras för att avgöra hur stor vattentillförseln blir och eventuellt behov av länshållning eller andra åtgärder i schakten. Föreslagen radhus/kedjehusbebyggelse i norra delen av området bedöms med hänsyn till förutsättningarna på platsen, huvudsakligen friktionsjord och ca 8 m djup till fast botten, kunna grundläggas på plintar, grundsulor eller platta på mark. Jorden under föreslaget flerbostadshus med eventuellt underliggande källarplan i nordvästra hörnet av planområdet innehåller ett lerlager med varierande mäktighet. Generellt ökar jorddjupen i sydlig riktning med ett djup till fast botten från ca 2-10 m. Ett bergschakt kan eventuellt erfordras för att komma ned till erforderlig grundläggningsnivå om en underliggande källare byggs. Husen kan eventuellt grundläggas på fyllning ovan plansprängt berg där det är grundare till fast botten, och på stödpålar där mäktigare lerlager finns. För att undvika att en permanent grundvattensänkning sker behöver källarplanet utföras med vattentäta konstruktioner. En eventuell hydraulisk bottenupptryckning av schaktbotten kan orsaka problem om en källare byggs. Djup till fast botten och källarens grundläggningsnivå är faktorer som spelar roll. Det är dock möjligt att bygga en källare i det norra kvarteret, men rådande förhållande kan kräva en temporär grundvattensänkning eller att schakten sker inom spont för att reducera inflödet av grundvatten. Efter att den temporära grundvattensänkningen är genomförd förväntas grundvattennivån gå tillbaka till ursprunglig nivå. BonTop-byggnaden med underliggande källarplan bör grundläggas på stödpålar med hänsyn till att leran i området har en mäktighet om ca 7 m. För att undvika en permanent grundvattensänkning behöver källarplanet utföras med vattentäta konstruktioner. Djup till fast botten är ca m. Möjligheterna att eventuellt utöka källarplanet under BonTop-byggnaden österut under angränsande flerbostadshus studeras. Jorden under denna byggnad har en mäktighet om ca 17 m med ett lerlager om ca 10 m. För att undvika att en permanent grundvattensänkning sker behöver källarplanet utföras med vattentäta konstruktioner. Huset bör grundläggas på stödpålar. Schakt om uppskattningsvis 3 4 m fordras för att komma ner till erforderlig nivå för grundläggning av källare och garage för aktuella byggnader. Direkt angränsande vägar och byggnader kan begränsa en eventuell schakts utbredning. Ett schakt under grundvattenytan med flacka slänter kan exempelvis breda ut sig över angränsande vägar. Med dessa schaktdjup, 3-4 m, kan en temporär grundvattensänkning behöva utföras för att arbetet ska gå att genomföra. För att möjliggöra att schakten kan utföras inom anvisat område och för att reducera inflödet av grundvatten kan spont behöva installeras. Om schaktbotten exempelvis hanar i ett lager med friktionsjord kan det resultera i att vattentillströmningen blir betydande och att en tillfällig avsänkning av grundvattnets nivå riskerar att ske i området utanför schakten. Risk för hydraulisk upptryckning av schaktbotten föreligger vid schakt i de partier där lerlagret är som minst. Sänkning av vattentrycket temporärt i den underlagrande friktionsjorden är en möjlig åtgärd för att förhindra bottenupptryckning. Schaktens djup och grundvattnets nivå har betydelse för omfattningen av temporär grundvattensänkning. Sida 15 av 55

17 Efter att den temporära grundvattensänkningen är genomförd förväntas grundvattennivån gå tillbaka till ursprunglig nivå. Sättningar och konsolideringsförhållanden: Organisk jord och skiktad friktionsjord i området är mycket sättningskänsliga, gäller främst område D. Sättningar kan ske i området vid belastning i form av till exempel uppfyllnader eller grundvattensänkning. Sättningsförloppen uppkommer i det närmaste momentant då friktionsjord kompakteras eller vid belastningar under lerans krypgräns. Vid belastning över lerans krypgräns utvecklas sättningar över lång tid. Det kan förmodas att inga krypsättningar pågår i området för befintliga förhållanden med hänsyn till att leran är överkonsoliderad i de övre delarna av jordprofilen. En överkonsoliderad mark tolererar att laster påförs marken i viss utsträckning utan att större sättningar sker. Kontroll om en påförd last kan medföra sättningar har gjorts. Krypgränsen överskrids för lasterna 20, 40 och 60 kpa vid nivåerna ca +28, +44 respektive +45. Kohesionsjordens nedre gräns varierar mellan ca +50 och +35 i området. Den nedre gränsen är generellt högre i de nordvästra delarna och minskar i sydöstlig riktning. Områden med små lerdjup tål förhållandevis höga laster innan krypsättningar inträffar. Risk för uppkomst av krypsättningar vid lägre belastning finns för områden med djupare belägen lera. Geotekniska rekommendationer: Stabilitetsförhållandena är goda inom planområdet. Kompletterande geotekniska undersökningar rekommenderas utföras inför detaljprojektering av utbyggnad av gator, VA, grundläggning av byggnader samt pållängder för att i detalj ge förutsättningar för dimensionering och även bedöma risker för omgivningspåverkan. Små lätta byggnader (<5 kpa) kan grundläggas med platta på mark, grundsula eller med plintar. Tyngre byggnader såsom flerbostadshus rekommenderas att grundläggas med stödpålar. En permanent sänkning av grundvattennivån eller större uppfyllnader kan medföra påhängslaster på stödpålar. Påförd last och underliggande jord är avgör vilka faktiska sättningar som utvecklas. Pålastning av jord som innehåller organisk jord kan orsaka större sättningar och skador på byggnader. Den organiska jorden kan behöva schaktas bort för att undvika detta. Vid schaktningsarbeten och utformning av eventuella permanenta slänter måste jordens innehåll av flytbenägen silt beaktas. Länshållning av schaktbotten kan behövas vid schakt under grundvattenytan om vatten tränger in i schakten eller att nederbörd sker under byggnation. Inflödet av grundvatten begränsas om schakten utförs inom spont. Hur stor vattentillförseln blir och eventuellt behov av länshållning i schakten fordrar ytterligare utredning. En riskanalys med avseende på vibrationer och markrörelser ska upprättas innan arbeten som spontning, schaktning och pålning påbörjas. Sida 16 av 55

18 Radon Enligt Boverkets byggregler BBR (BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2015:3) får gränsvärden för radon ej överskrida 200 Bq/m 3 i bostäder. Detta innebär att radonskyddande/säkra åtgärder kan krävas vid nybyggnation och väsentlig ombyggnad. Exempelvis kan tätning av genomföringar i byggnaden vara en sådan åtgärd. Byggnaden bör även i övrigt göras så lufttät som möjligt mot marken. ÅF-Infrastructure AB och Markera Mark Göteborg AB har i sina respektive geotekniska undersökningar, PM Marken bedömt att det är normalradonmark inom planområdet sant att nya byggnader ska utföras radonskyddade. På Härryda kommuns radonriskkarta (reviderad 2006) är området dock angett som lågriskområde. Förorenad mark En översiktlig miljöteknisk undersökning genomfördes under sommaren 2016 (ÅF- Infrastructure AB, ), vilken visade på viss förekomst av markföroreningar, i form av framförallt metaller och PAH, framför allt i den östra delen av planområdet närmast Massetjärn. En utökad undersökning har utförts under hösten 2016 (ÅF-Infrastructure AB, ). Jordprovtagningen utfördes dels i anslutning till områden vid vilka föroreningar hade påträffats vid den tidigare utförda miljötekniska markundersökningen, men även i områden som berörs av detaljplanen men där ingen undersökning sedan tidigare har genomförts, för att erhålla en översiktlig bild av eventuellt föroreningsläge. I den kompletterande marktekniska markundersökningen indelades planområdet i fyra delområden, 1-4. Delområde 1 utgörs av fastigheten Hulebäck 1:282, vid Massetjärn, delområde 2 parkeringsytan väster om denna, delområde 3 Hulelyckan förskola samt delområde 4 fastigheten Hulebäck 1:505. Källa: Kompletterande miljöteknisk markundersökning för detaljplan DP8960 (Idrottsvägen m.fl.), ÅF Infrastructure AB, Den kompletterande miljötekniska markundersökningen har kunnat ge en tydlig indikation om hur föroreningsgraden i marken varierar inom det aktuella undersökningsområdet. Förekommande föroreningar inom delområde 2, 3 och 4 överstiger generellt inte Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning, KM, även om ett par undantag Sida 17 av 55

19 finns. Dessa föroreningar kan antas vara punktvisa. Inom delområde 1 överskrids riktvärdet KM på flera punkter runt den östra klubbstugan, i den östra delen av fastigheten närmast Massetjärn samt i norra delen av fastigheten. Enligt undersökningarna verkar inte marken vid den västra klubbstugan samt i den västra delen av fastigheten angränsande idrottsplatsen innehålla föroreningar till samma grad. Enligt den kompletterande marktekniska markundersökningen kan jordmassor från delområde 2-4 i stor utsträckning nyttjas för återanvändning i den utsträckning det är tekniskt möjligt alternativt deponeras på lämplig deponi utifrån föroreningsgrad medan mer omfattande schaktningsåtgärder är lämpligt i delområde 1. Eftersom det i enstaka provpunkt påvisats halter över KM inom område 2-4 kan inte lokalt förekommande förorening uteslutas. Med anledning av det anger ÅF att det kan vara motiverat med en kompletterande miljöprovtagning i samband med schaktningsarbete i klassificeringssyfte och speciellt om föroreningsmisstanke uppstår. Vid en eventuell bortschaktning av massor kommer troligtvis även miljökontroll krävas. Påträffade föroreningar inom delområde 1 är generellt inte flyktiga varför en bortschaktning av 0,5-1 m som ersätts med nya massor skulle innebära mindre risk för att människor kan komma att exponeras för underliggande massor. På plankartan regleras att marken ska åtgärdas för att göras lämplig för föreslagen markanvändning. Planbestämmelse b7 och föroren.1 anger att innan grundläggningsarbeten samt andra grävarbeten påbörjas och innan byggnad uppförs ska markens lämplighet för användningen säkerställts genom att markförorening avhjälps till Känslig Markanvändning, KM. Planbestämmelse föroren.2 anger att innan grundläggningsarbeten samt andra grävarbeten påbörjas och innan byggnad uppförs ska markens lämplighet för användningen säkerställts genom att markförorening avhjälps till Mindre Känslig Markanvändning, MKM. Enligt 10 kap. miljöbalken ska anmälan av saneringsåtgärder ske hos tillsynsmyndighet varvid även en saneringsplan inlämnas Sammanställning av provtagning. Källa: Kompletterande miljöteknisk markundersökning för detaljplan DP8960 (Idrottsvägen m.fl.), ÅF- Infrastructure AB, Sida 18 av 55

20 En bedömning av saneringskostnader har tagits fram av Atkins Sverige AB, daterad reviderad , i syfte att bedöma den mest sannolika saneringsåtgärden inklusive kostnadsuppskattning för ett antal delområden vid korsningen Idrottsvägen - Bäckvägen samt att för några delområden även bedöma risken för spridning av förorening vid grundläggning med stödpålar. Planområdet har delats in i 12 delområden för olika planerade verksamheter. Delområde inkluderas i delområde 9 i utredningen. Delområdena numreras därför som 1-9 i bedömningen. Delområden. Jorden inom bedömningsområdet utgörs mestadels av lera och sandigt material. Stödpålning planeras inom delområden 2-5. Bedömning av risker för föroreningsspridning vid stödpålning har skett utifrån tidigare utförda miljötekniska markundersökningar. Planerad pålning är ännu inte projekterad, men i aktuell bedömning antas det bli betongpålar som slås ned, vilket är den vanligaste metoden. Jordarter inom delområde 2-5, inom vilka högst föroreningshalter rapporterats, är mestadels sand och lera (ÅF1, ÅF2), det kan även finnas torv. En packningseffekt erhålls i friktionsmaterialet när pålar slås genom friktionsmaterial som sand, vilket medför minskad hydraulisk konduktivitet, d v s förutsättningarna för föroreningsspridning minskar. Massundanträngning sker vid pålslagning genom kohesionsmaterial som lera, varvid leran kommer att smita åt tätare kring pålarna, d v s förutsättningarna för föroreningsspridning minskar även i kohesionsjord. Inte heller i torv bedöms någon påtaglig föroreningsspridning orsakas i detta område. Rapporterade föroreningshalter i delområde 2-5 är låga med undantag för nickel som ligger på gränsen mellan låg och måttlig enligt SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten (ÅF1, ÅF2) (SGU 2013:01). Ingen påtaglig risk för föroreningsspridning bedöms, utifrån rapporterade halter där endast metaller är analyserade, finnas till följd av slagna stödpålar. Om det av särskilda skäl finns restriktioner mot slagen pålning, t ex buller eller vibrationer, kan alternativ pålningsmetod, borrad pålning kombinerat med vattenspolning, komma att krävas. Vatten sprids lättaste vägen, vilket i täta jordar är uppåt i borrhålet Sida 19 av 55

21 men i permeabla jordar såsom sand kan spolvattnet gå ut i sanden och medföra föroreningsspridning. Naturvårdsverkets generella riktvärden för s k Känslig Markanvändning, KM, gäller som åtgärdsmål för alla delområden utom för delområde 9 (som inkluderar delområde 10-12) där Naturvårdsverkets generella riktvärden för s k Mindre Känslig Markanvändning, MKM, ska tillämpas. I detta tidiga skede har inte tillsynsmyndigheten meddelat saneringsdjup, men i aktuell bedömning antas att riktvärdena ska uppfyllas över hela delområdena från markytan och ned till 1,5 m samt för schaktmassor som schaktas upp från större djup av tekniska skäl, källargarage, ned till 3,5 m under markytan. Planbestämmelser har införts inom kvartersmark och allmän platsmark som reglerar att markens lämplighet för användningen ska säkerställas genom att markförorening avhjälps till Känslig Markanvändning, KM, respektive Mindre Känslig Markanvändning, MKM. Kompletterande jordprover kan komma att tas inför kommande marksanering med efterföljande nya bedömningar och revideringar avseende saneringsvolymer och kostnader. Asfaltsprover från området har tidigare analyserats avseende PAH utan att någon s k tjärasfalt identifieras (ÅF2). I aktuell bedömning har det antagits att det inte finns någon tjärasfalt, d v s ej kalkylerats med några miljökostnader för asfalt. Det kan dock komma att ställas krav på ytterligare asfaltsprover och ny bedömning avseende eventuell förekomst av tjärasfalt inför kommande borttransport. Grävsanering samt borttransport av förorenade schaktmassor till godkänd/a mottagare bedöms vara den mest sannolika saneringsmetoden. Tekniska schakter kommer delvis att ske innanför spont, för källargaragen. Ingen spontning av miljöskäl eller eventuella miljökostnader för hantering av eventuellt förorenat länsvatten har inte inkalkylerats. Kostnaden för grävsanering varierar mycket beroende på bl a föroreningshalter, schaktdjup, konsistens och kornfraktioner hos massorna, grundvatten, transport-, mottagningspriser och återfyllningsmaterial. Erforderliga schaktdjup har bedömts för varje delområde, 1 9, med hänsyn till saneringsmålen. Delområde 7 och 9 har indelats ytterligare p g a att de är utsträckta och bedöms ha relativt stora inbördes föroreningsvariationer. Överslagsmässigt har följande à-priser för grävsanering antagits: Densitet massor 1,8 ton/m 3 Schakt och lastning 50 kr/ton Transport och mottagning 400* kr/ton Återfyllning 150 kr/ton (inkalkylerade för de delvolymer som kan bli aktuella) Summa sanering à-pris: 450 kr/ton utan återfyllning respektive 600 kr/ton med återfyllning. Summan för sanering och återfyllnad för samtliga delområden bedöms vara kr. Miljöschakterna är kalkylerade ner till 1,5 m. Grundvatten/länsvatten kan komma att påverka schaktarbetet, vilket inte har beaktats i miljökostnaderna ovan. Sida 20 av 55

22 I underlagsrapporterna rapporteras grundvattenytans trycknivå stå mellan ca 0,5 och ca 1,5 m under markytan, varför trycknivån kan förväntas stå ovan källarschaktens bottennivå (ca 3,5 m under markytan), ovan VA-schakternas bottennivå (2 m under markytan) samt ovan saneringsschakternas antagna schaktdjup (1,5 m under markytan). Kostnaden för länsvattenhantering styrs av flöden samt reningsbehov. Härryda kommun tillämpar generellt Göteborgs stads riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient (Göteborgs Miljöförvaltning, 2013). Ungefärlig kostnad för länsvattenhantering är kr/dag och delområde för pumpning och grävning av pumpgropar m m om inte någon rening eller partikelavskiljning utöver eventuellt partikelavskiljning genom utsläpp av länsvatten på gräsytor skulle behövas. Kostnaden för länsvattenhantering är ca kr/dag per och delområde vid de flöden som bedöms bli aktuella om rening med torvfilter, kolfilter och liknande erfordras. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt på kvartersmark i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Kommunen ansvarar för att dagvatten inom gatuområdet (allmän platsmark) omhändertas. Sweco har på uppdrag av Härryda kommun tagit fram en dagvattenutredning för detaljplanen inför samråd och en kompletterad utredning inför granskning av planen. PM daterat respektive Den befintliga dagvattenhanteringen sker via rännstensbrunnar till konventionella dagvattenledningssystem, samt via ytledes avrinning till recipienten Hulebäcken, som har en beräknad medelvattenföring om 0,13 m 3 /s. Hårdgörningsgraden (andel asfalt e t c) är i dagsläget relativt hög inom planområdet och totalt kan avrinningen från området uppgå till ca 440 l/s vid nederbörd med återkomsttiden 20 år och 10 minuters varaktighet. Andelen hårdgjorda ytor ökar vanligen vid exploatering eller ombyggnad i ett område, vilket leder till snabbare avrinningsförlopp och ökad ytavrinning, men för aktuellt område medför ombyggnadsförslaget relativt små förändringar till följd av att området redan är exploaterat. Intensiteten för dimensionerande 20-årsregn uppgår då till ca 359 l/s,ha. Utan fördröjningsåtgärder kan avrinningen med föreslagen exploatering uppgå till ca 585 l/s vid dimensionerande 20-årsregn (10 minuters rinntid) samt säkerhetsfaktorn (även kallad klimatfaktor) 1,25 med hänsyn till prognostiserade klimatförändringar. Efter exploatering utgör beräknat årsmedelflöde från planområdet ca 0,4 % av Hulebäckens medelvattenföring. Skillnaden i flöde mot innan exploateringen orsakas främst av säkerhetsfaktorn, som endast används vid beräkning av framtida flöden, men också av att den deltagande ytan ökar med drygt 5 %. Den genomsnittliga hårdgöringsgraden för framtida exploatering uppgår till ca 0,58 och årsmedelflödet från planområdet uppgår till ca 0,54 l/s. Planområdet har delats in i sex delområden; fem utgörs av kvartersmark och ett av allmän platsmark. Enligt Härryda kommuns riktlinjer har erforderlig utjämningsvolym för respektive delområde beräknats på att 2 m 3 kassettmagasin, eller 6 m 3 makadammagasin, Sida 21 av 55

23 ska anläggas per 100 m 2 hårdgjord yta, vilket innebär att ca 380 m 3 effektiv magasinsvolym behöver anordnas för utjämningsändamål inom planområdet. En total volym om m 3 erfordras om magasineringen sker i makadamfyllda anläggningar. Redovisning av delområden samt föreslagen dagvattenhantering. Källa: Dagvattenutredning för planområdet vid Idrottsvägen i centrala Mölnlycke, Sweco, Fördröjning kan ske i öppna system i form av t ex dammar eller under mark i form av makadam- eller rörmagasin. I aktuellt planområde föreslås fördröjningen huvudsakligen ske under mark på allmän platsmark till följd av att det finns begränsat utrymme för öppna dagvattenlösningar. Härryda kommun eftersträvar att vägdagvatten ska ledas till makadamdiken under eller utmed vägbanan. Möjligheten till infiltration är begränsad till följd av att grundvattennivån inom planområdet är relativt hög och till följd av att marken delvis består av lera. Underjordiska magasin bör därför anläggas så nära markytan som möjligt för att undvika att magasinen fylls med grundvatten. För att undvika grundvatteninträngning kan magasinen eventuellt behöva utgöras med tätskikt. Föroreningsbelastning för de sex delområdena efter planerad exploatering har uppskattats med modellen StormTac Web (v18.1.1). Föroreningsbelastning har uppskattats i årsmedelhalter (μg/l) och årlig mängd (kg/år). Uppskattningarna visar att framtida situation innebär en förbättring för övervägande del av ämnena inom delområde 1-4. Sannolika bidragande orsaker till detta för delområde 1,3 och 4 är att volymavrinningskoefficienten minskar för framtida markanvändning och att koncentrationen för den nya markanvändningen är lägre än för den tidigare användningen. Avrinningskoefficienten ökar däremot för delområde 2, 5 och 6 varför större mängder kan förväntas från dessa områden efter exploatering. En ytterligare sannolik anledning är att markanvändningen som tidigare varit skolområde innefattar mer biltrafik än områden med bostäder. För delområde 6, allmän platsmark, ökar årliga mängder för näst intill alla föroreningar i dagvattnet, vilket sannolikt beror på en ökad trafikintensitet i och med exploateringarna. Reningsanläggningar som föreslås för planområdet tas fram baserat på att recipienten är mycket känslig med avseende på att Rådasjön nedströms planområdet är en dricksvattenförekomst. För en medelbelastad yta och en mycket känslig recipient erfordrar biofilter, krossdike eller magasin med filter som reningsmetod. Sida 22 av 55

24 Krossdiken, eller makadamdike, är exempel på en anläggning som placeras nära markytan och överbyggas med exempelvis en gräsyta. En fördröjning kan uppnås innan utsläpp till recipient eller befintligt ledningsnät Genom att strypa eller reglera utloppet från dikena. Denna typ av dike kan förläggas under eller i anslutning till vägar och parkeringsplatser. Anläggningens reningseffekt förbättras Om dagvattnet tillåts infiltrera ner i makadamdiket. Biofilter är en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltrering och behandling av dagvatten. Biofilter utformas med inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, växtjord, bräddavlopp och någon form av avvattnande system. Infiltration är biofiltrens huvudsakliga funktion, varför det är av stor vikt att jordlager utformas dels för god infiltration och dels för vattenhållande förmåga som möjliggör god växtlighet. För att minska avrinningen från tillkommande takytor kan dessa förses med sedumtak. Mindre regn fördröjas kan om sedumtak anläggs, vilket leder till att årsavrinning från takytorna minskar. Sedumtak har dessutom en renande effekt på dagvattnet för främst metaller. Gröna tak kan dock bidra till tillskott av till exempel fosfor. Anläggning av underjordiska garage under asfaltsytor och tak får ingen inverkan på erforderlig magasinsvolym för dagvatten eftersom dagvattnet inte heller utan byggnation av garage kan infiltrera ner i marken p g a att ytan är hårdgjord, asfalt. Skulle däremot ett underjordiskt garage förläggas under en gräsyta kan dagvattnet inte infiltrera i det underliggande jordlager eftersom garagets konstruktion då hindrar vattnet. Dagvattenfördröjande åtgärder kan vid ett sådant scenario, som kompensationsåtgärd, förläggas ytligt ovanpå garaget och förses med en utloppsledning/dike. Alternativt kan dagvattnet ledas vidare till en anläggning som är förlagd bredvid garaget. Krossdike utmed vägarna för fördröjning av dagvatten föreslås anläggas inom den allmänna platsmarken. Om dikena utformas så att dagvatten kan infiltrera ner i dikena uppnås kraven ställda i Kretslopp och vattens metodik. I aktuell dagvattenutredning har endast översiktliga exempel för att erhålla tillräcklig rening och utjämning tagits fram för kvartersmark eftersom det är upp till respektive exploatör att ta fram de anläggningar som skall anläggas. För allmän platsmark ges dock ett mer detaljerat förslag. På kvartersmark bör dagvattenanläggningarna ges bräddmöjlighet till det kommunala dagvattennätet. Befintliga ledningar som hamnar i konflikt med ny bebyggelse bör om nödvändigt läggas om och de gamla ledningarna proppas eller rivas. Dränering från husgrund: Grundvattenytan kommer lokalt att sänkas om dräneringsledningarna förläggs under grundvattennivån. Hur stor avsänkningens utbredning i sidled blir beror på den hydrauliska konduktiviteten i jordmaterialet. Omfattningen har inte kunnat bedömas inom omfattningen av denna dagvattenutredning. Avsänkning av grundvattenytan är tillståndspliktigt enligt Miljöbalkens kapitel 11 om det inte är uppenbart att vattenverksamheten varken påverkar allmänna eller enskilda intressen genom ändring av vattenförhållandena. Dränering av grundvatten innebär också en ökad och onödig belastning på dagvattennätet, vilket inte är att rekommendera. Underjordiska konstruktioner bör således inte byggas så att grundvatten måste dräneras bort i bruksskedet. Sida 23 av 55

25 Byggnaderna vars grundläggning riskerar att hamna under grundvattenytan förordas därför utföras med tät vattentätkonstruktion. Eventuella underjordiska parkeringsgarage ska utformas med pumpgrop som slamsugs vid behov p g a det utsatta läget med risk för översvämning från Mölndalsån/Massetjärn, d v s inga brunnar tillåts. Vidare ska garage utformas med vattentäta konstruktioner. Takdagvatten kan samlas upp och användas för bevattning som ett komplement till föreslagna dagvattenanläggningar, vilket minskar belastningen på dagvattenanläggningarna samtidigt som förbrukningen av dricksvatten kan minskas. Makadamdiken som anläggs under eller i anslutning till vägytorna bedöms vara lämpliga för att minska avrinningen från delområde 6, samt för att rena dagvatten från föroreningar. Delområdet utgörs i princip av asfaltsytor, med undantag för Hulebäcken och dess närmsta omgivning idag liksom i planförslaget. Dagvatten förslås avrinna ytledes ner i makadamdikena och sedan avledas via dikena till Hulebäcken. I botten av dikena med föreslås dräneringsledningar anläggas. För att dagvattnet ska hinna infiltrera genom makadamfyllningen är det viktigt att dikena har en svag lutning. Baserat på planförslaget uppgår erforderlig makadamvolym för delområdet till ca 820 m 3. Vid vägar, gång- och cykelväg och parkeringsytor har ytor om ca m 2 avsatts vilket framgår av bilaga 2 i utredningen. Makadamdikena placeras ut utmed vägarna för att möjliggöra att så mycket vatten som möjligt ska kunna avrinna till makadamdikena. För att erforderlig utjämningsvolym ska uppnås med denna yta kan makadammagasin om ca 1 m djup förläggas. Dagvattenledningar föreslås anläggas parallellt med dikena i Idrottsvägen, Gärdesvägen och Bäckvägen i syfte att ta emot eventuellt bräddflöde från anläggningarna på kvartersmarken. Höjdsättning av planområdet: Med hänsyn till kraftiga skyfall som blivit allt mer vanligt förekommande är planområdets höjdsättning mycket viktig. De system som anläggs för omhändertagande av dagvatten kan dock omöjligt dimensioneras för sådana skyfall. Utan hjälp från modelleringsverktyg är det svårt att bedöma vid vilken återkomsttid som marköversvämning sker inom planområdet. När trycknivån i dagvattensystemen når marknivå och marköversvämning sker, innebär det också en avlastning av dagvattensystemet eftersom fördröjningsytor uppstår. Enligt utförd ytavrinningskartering utgör området utmed Hulebäcken riskområdet för översvämning. Lågområdet strax öster om Hulebäcken vid Idrottsvägen är särskilt utsatt. För att säkerställa att byggnaderna i detta område inte skadas om bäcken svämmar över bör därför Idrottsvägen utgöra ett lågstråk jämfört med omgivande bebyggelse för att möjliggöra att vattnet kan rinna ytledes mot Massetjärn. Föreslagen höjdsättning i området utgår från att nedströms åtgärder för att reducera översvämningsrisken från Mölndalsån och Massetjärn utförs. Dessa åtgärder som avser kapacitetsökning av Mölndalsån genom Mölnlycke och Stensjö dämme samt magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna har tagits fram i en Kostnads-Nyttoanalys i ett tidigare skede. Översvämning från Massetjärn eller Mölndalsån bör inte påverka föreslagna byggnader inom planområdet upp till ett 200-årsflöde när åtgärderna vidtagits. 50-årsflödet har utgjort utgångspunkt till förslag till höjdsättning i denna utredning. Sida 24 av 55

26 Huvudsakligen behöver höjdsättningen av kvartersmarken säkerställa en god avledning av dagvatten vid skyfall samt förhindra skador på byggnader vid höga flöden i Hulebäcken. Befintliga marknivåer föreslås behållas för hela Bäckvägen, vilket möjliggör en avledning av dagvatten till Hulebäcken via Idrottsvägen. Östra delen av Idrottsvägen föreslås justeras för att möjliggöra avledning mot Massetjärn. Marknivån intill byggnaderna inom delområde 5 föreslås höjas med ca 0,3 m mot idag eftersom inga lågpunkter får förekomma utmed byggnadens fasad. Planområdets dagvatten ska efter fördröjning avledas via dagvattenledningar till Hulebäcken med föreslagen utloppshöjd är +50,2 m, ett par decimeter över vattenytan vid ett tillfälle med över dämning. Höjderna på kvartersmark är osäkra, men marknivån inom kvartersmark bör ligga på minst +51,5 m i den södra delen av området nära den skissade ledningssträckningen i bilaga 3 i utredningen. Inga modelleringar av vattenståndet i Hulebäcken har utförts men dämningsgränsen i Stensjön, som också styr vattenståndet i Massetjärn, uppgår till +49,72 m med möjlig överdämning till +50,03 m. Höjdskillnaden mellan de lägst belägna delarna av planområdet och bäcken är ca 1,3 m, vilket bör ge viss marginal för att undvika översvämning även vid större regn. I samband med detaljprojektering av området måste en mer detaljerad höjdsättning utföras av en markprojektör. Det är viktigt att höjdsättningen skapar avrinningsvägar så att dagvattnet kan rinna bort från byggnaderna ytledes. Höjdsättning av planområdet regleras med planbestämmelse i plankartan. Föreslagen höjdsättning av planområdet. Källa: Dagvattenutredning för planområdet vid Idrottsvägen i centrala Mölnlycke, Sweco, Ljusintensitet från Mölnlycke idrottsplats Ramböll AB har på uppdrag av Härryda kommun beräknat intensiteten på belysningen från befintlig mastbelysning vi Mölnlycke idrottsplats i riktning mot föreslagen bostadsbebyggelse. Resultatet redovisas i Belysningsberäkningar för Mölnlycke idrottsplats daterad Det finns En internationell standard klassificerar maximalt rekommenderad ljusintensitet från armaturer för olika typer av områden. Planerat bostadsområde ligger i klass E3 med Sida 25 av 55

27 en rekommenderad maximal belysningsstyrka på candela i siktlinjen mot armatur. Detta enligt CIE1 150:20032 som anger klassificering av olika områden, gränsvärden och hur beräkning skall ske. En normal kontorsarmatur med två lysrör ger ca candela. På vardera långsidan av idrottsplatsen står tre belysningsmaster. Befintlig belysning ger bländtal från två armaturer på över candela och några mellan till candela. Därefter i en fallande skala till värden under candela, som är rekommenderat högsta gränsvärde enligt CIE 150:2003. Flera armaturer ger även värdet 0 (noll), d v s ljusöppningen på armaturen syns inte alls från beräkningspunkten. Ny LED belysning ger som mest candela. Ny LED-belysning ger bländtal som mest på candela och några mellan till candela. De flesta under candela. Befintlig belysning kommer ge en belysningsintensitet som överstiger rekommenderade gränsvärden på många ställen. Bländningsproblemet kommer inte lösas av fysisk avskärmning av de befintliga armaturerna för alla platser. Mängden och placeringen av erforderlig avskärmning som skulle behövas skulle ge en ojämn belysning på själva fotbollsplanen. Nya armaturer med LED och riktade linser ger belysning som ligger under rekommenderade gränsvärden. Upplysta ytor, i detta fall fotbollsplanen, själva masterna och annan utrustning som står på marken, kan ibland subjektivt upplevas som störande även om anläggnings armaturer i sig inte är bländande. Erfarenhetsmässigt kan förändringar av belysningen i de boendes närområde ge upphov till synpunkter även om belysningen uppfyller givna normer. Innan förändringar påbörjas rekommenderas information sänds ut. Även byte av färgtemperatur i en anläggning kan väcka frågor, även om det fortfarande är samma armatur, reflektor, montagehöjd och riktning. Oftast upplevs en varmare färgtemperatur som mjukare och behagligare även om det i båda fallen är lika mycket ljus. Upplevelsen av bländning är subjektiv och kan för samma person variera från en dag till en annan. Känsligheten för bländning ökar med stigande ålder då ögats glaskropp grumlas över tid. Upplevelsen av bländning är större under det mörka halvåret på vår breddgrad. Möjliga lösningar att förbättra ljusintensiteten är att rikta om armaturer, mekanisk avskärmning, utökad belysningsstyrning, flytta master samt byta armaturer. Master ska helst placeras diagonalt ut vid respektive hörn på en idrottsplan när möjlighet ges eftersom detta ger bäst kontroll på ljuset ut mot omgivningarna, och bäst belysning på själva idrottsplanen. Ramböll rekommenderar mot bakgrund av samlad erfarenhet från liknande uppdrag att en fullgod belysningsprojektering med nya LED armaturer av god kvalité utförs. Sida 26 av 55

28 Fornlämningar På riksantikvarieämbetets fornminneskarta finns inga uppgifter om att det finns fornlämningar inom planområdet. Bebyggelse Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns inga befintliga bostäder. I direkt anslutning till planområdet finns ca 90 lägenheter utmed Bäckvägen, nummer 2-14, samt villabebyggelse i Gärdesområdet. I norra delen av planområdet ligger Hulelyckans förskola samt en lokal som idag utgör tillfälligt boende, tidigare Örtagårdens förskola, och i sydöstra delen av området en klubblokal och ett omklädningsrum till Mölnlycke idrottsplats samt en transformatorstation. Bebyggelsen inom och i anslutning till planområdet varierar i skala, ålder, material och arkitektur. Norr om planområdet ligger Mölnlycke idrottsplats och söder om planområdet utmed Idrottsvägen och dess förlängning ligger Hulebäcksgymnasiet samt Wallenstams hallen. Byggnaden som Hulebäcksgymnasiet ligger i är en om- och tillbyggnad av den s k Hulebäcksfabriken från 1870-talet. De olika byggnadsdelarna varierar i höjd, från ca tre meter upp till ca 18 m. Öster om gymnasiet ligger Wallenstamhallen vilken är uppförd 1984, med en byggnadshöjd om ca 9,6 m. Mellan Bäckvägen och Allén ligger sju st punkthus som är uppförda mellan Samtliga hus är 4 våningar med en totalhöjd om ca 13 m. I korsningen Allén Biblioteksgatan ligger ett bostadshus det s k Kvarteret V. Byggnaden är uppförd i 4 till 7 våningar och har en högsta totalhöjd på ca 22 m. Väster om Allén ligger även kommunhuset. Byggnaden är uppförd i tre våningar och byggdes i början av 1980-talet. Norr om korsningen Bäckvägen - Gärdesvägen ligger en byggnad, byggd 1962, rymmer televäxlar och lokaler för utbildningsändamål. Föreslagen bebyggelse Detaljplanen möjliggör byggnation av ca lägenheter fördelade på flerbostadshus och radhus/kedjehus. Dessutom möjliggörs lokalisering av verksamheter såsom t ex livsmedelsbutik och förskola i två av flerbostadshusen. Den planerade bebyggelsen kommer huvudsakligen uppföras på parkeringsytorna norr om Idrottsvägen samt på platsen där Örtagårdens förskola tidigare låg. En radhus/kedjehusbebyggelse föreslås ersätta Hulelyckans förskola. På plankartan är bebyggelsen reglerad som BS1, bostad och förskola. Högsta byggnadshöjd är 7 m, vilket motsvarar två våningar. Sida 27 av 55

29 Hulelyckans förskola föreslås ersättas med en ny i föreslaget flerbostadshus söder om Mölnlycke idrottsplats. Förskolan upptar två våningar omfattande fyra avdelningar, vilket motsvarar förskolebarn. Ovanliggande våningar utgörs av lägenheter. I byggnaden möjliggörs även lokalisering av en omklädningslokal för idrottsplatsens aktiviteter i två våningar. På plankartan är bebyggelsen reglerad som BCR1S1, bostad, centrum, komplementbyggnad till idrottsplats samt förskola. Högsta byggnadshöjd är 15 m, vilket motsvarar fyra våningar. Befintligt omklädningsrum och klubblokal måste rivas för att möjliggöra byggnationen. Föreslagen gård är m 2, vilket motsvarar 36,9 m 2 /barn. Göteborg stad har som målsättning att varje förskolebarn ska ha tillgång till 35 m 2 utemiljö. I direkt anslutning till planerad förskola kommer en gård iordningställas. Ytan närmast byggnaden kommer enbart att vara tillgänglig för förskolans verksamhet och en bortre del inom parken vid Massetjärn att vara tillgänglig även för allmänheten. Inom denna del föreslås en kommunal lekplats anordnas. Båda förskolegårdsområdena ska omgärdas av staket. Det ska dessutom vara ett staket emellan de olika områdena. Byggnation av flerbostadshus med förskola på platsen medför att entrén till Mölnlycke idrottsplats byggs för. Ny entré och tillfart kommer att iordningställas strax väster om befintlig, närmare Hulebäcken. Denna entré och tillfart kommer att utgöra primär angöring till idrottsplatsen. För att säkerställa att större fordon har tillträde till fotbollsplanen och löparbanorna möjliggörs anläggande av en sekundär tillfart nordväst om idrottsplatsen. Ett flerbostadshus i korsningen Idrottsvägen Bäckvägen föreslås uppföras på befintliga parkeringsplatser till bostadshusen väster om Bäckvägen. Bostadsbebyggelsens parkering ska lösas i ett parkeringsgarage under byggnaden. Även delar av livsmedelsbutikens parkering ska ske inom kvarteret i ett garage i markplan. På plankartan är bebyggelsen reglerad som BCP1, bostad, centrum och garage. En livsmedelsbutik föreslås lokaliseras i markplan, men även andra centrumverksamheter möjliggörs. Högsta byggnadshöjd är 22 m, vilket motsvarar fem till sex våningar. Ett mindre flerbostadshus förslås uppföras på östra delen av befintliga parkeringsplatser på östra sidan om ny lokalgata. Bostadsbebyggelsens parkering ska lösas i parkeringsgarage under föreslagen byggnad väster om lokalgatan. Detaljplanen medger dock att ett garage får anläggas under aktuell byggnad och att det är möjligt att förbinda de två med varandra under föreslagen lokalgata. På plankartan är bebyggelsen reglerad som BCP1, bostad, centrum och garage. En centrumverksamhet såsom t ex restaurang föreslås lokaliseras i markplan. Högsta byggnadshöjd är 22 m, vilket motsvarar fem till sex våningar. Ett flerbostadshus i korsningen Bäckvägen Gärdesvägen föreslås uppföras på platsen där Örtagårdens förskola tidigare låg, som idag utgör ett tillfälligt boende. Bostadsbebyggelsens parkering ska lösas i ett parkeringsgarage under byggnaden. På plankartan är bebyggelsen reglerad som BCP1, bostad, centrum och garage. Högsta byggnadshöjd är 15 m, vilket motsvarar fyra våningar. Den nya bebyggelsen innebär att Mölnlycke centrum förlängs österut mot Massetjärn. Skalan anpassas efter omgivningens dominerande bebyggelse, d v s Hulebäcksgymnasiet Sida 28 av 55

30 och flerbostadshuset, det s k Kvarteret V, i korsningen Allén - Biblioteksgatan. Våningsantalet bedöms därför kunna uppgå till fem våningar i den södra delen av planområdet, d v s Idrottsvägen, för att sedan trappa av mot två till fyra våningar i norr, där den nya bebyggelsen möter Gärdesområdets lägre skala. Planen möjliggör en blandning av olika typologier med både slutna och halvslutna kvarter. Enligt programmet för norra Mölnlycke centrum ska bebyggelsen ges en stadsmässig utformning och karaktär. Merparten av entréer till butikslokaler och bostäder ska lokaliseras mot Idrottsvägen, Bäckvägen och Gärdesvägen. Detaljplanen möjliggör verksamhetslokaler för handel, kontor, restaurangverksamhet e t c. Detta regleras med planbestämmelsen C (centrum) Dessutom möjliggörs byggnation av en förskola, motsvarande 4 avdelningar samt kök, inom en av fastigheterna. I byggnaden möjliggörs även idrottsändamål såsom exempelvis anläggande omklädningsrum. Solstudie Arkitektkontoret Kanozi har tagit fram solstudier för föreslagen bebyggelse för samtliga årstider. Nedan redovisas en månad per kvartal. Studierna visar att föreslagen bebyggelse inte skuggar befintlig bostadsbebyggelse. Det är snarare befintlig flerbostadshusbebyggelse som skuggar föreslagen bebyggelse. Illustration Kanozi Arkitekter. Februari kl 9.00, 12.00, och Maj kl 9.00, 12.00, och Sida 29 av 55

31 Augusti kl 9.00, 12.00, och Tillgänglighet November kl 9.00, 12.00, och Planområdet är relativt plant och förutsättningarna är goda att tillgodose kraven för tillgänglighet för funktionshindrade. Gator och övrig allmänplatsmark i området utformas för att klara tillgänglighetskrav. Invändig tillgänglighet säkerställs i bygglovskede i enlighet med Boverkets byggregler. Service Offentlig service Inom planområdet ligger Hulelyckans förskola samt lokaler avsedda för idrottsändamål, klubblokal och omklädningsrum. Närmaste skola för elever i årskurs 1-5 är Säteriskolan ca 1 km västerut, medan närmast belägna skola för årskurs 6-9 är Ekdalaskolan ca 200 m väster om planområdet. Annan offentlig service som bibliotek och vårdcentral finns inom gångavstånd i Mölnlycke centrum. Detaljplanen innebär att en förskola med 4 avdelningar kan inrymmas i ett av de planerade bostadshusen. Sida 30 av 55

32 Kommersiell service Komplett serviceutbud med bl a livsmedelsbutiker, apotek, restauranger finns i Mölnlycke centrum ca 250 m väster om planområdet. Planen medger en utökning av serviceutbudet i centrala Mölnlycke. Längs med Idrottsvägen och Bäckvägen tillåts verksamhetslokaler i bottenvåningarna för t ex butiker och restauranger. Friytor Lek och rekreation En mindre lekplats finns idag strax öster om Bäckvägen i anslutning till fastigheten Hulebäck 1:597. Detaljplanen möjliggör anläggande av en allmän lekplats som en del av planerad förskolas gård. På plankartan är ytan reglerad som PARK1, park, lekplats. Dessutom möjliggör detaljplanen anläggande av nya lekytor inom kvartersmark. Gator och trafik Gatunät Idrottsvägen som ansluter Allén i väster utgör tillfart till föreslagen bebyggelse. De befintliga vägarna Idrottsvägen och Bäckvägen kommer att finnas kvar efter utbyggnad men med en annan utformning. Befintliga gång- och cykelvägar som går utefter Hulebäcken mellan Gärdesvägen och Kyrkvägen samt kopplingen till Gärdesområdet från Bäckvägen kommer att öppnas upp för biltrafik. Dessa kommer dock att regleras för att förhindra genomfartstrafik, se nedan illustration. Skyltning med fordonstrafikförbjuden kommer att sättas upp vid västra respektive östra infarten till aktuell sträcka av Gärdesvägen samt vid korsningen Bäckvägen Gärdesvägen. Skylt med förbud mot infart med fordon från norr kommer att sättas upp mot Kyrkvägen. Idrottsvägen rätas upp något från nuvarande sträckning, förlängs bort till östra sidan om Wallenstamshallen och breddas såväl mot söder som mot norr. Det innebär att gatan kommer att utgöra en förlängning av Centralvägen och att en siktlinje mot Massetjärn skapas. Idrottsvägen avslutas i en vändplan. Idrottsvägens gaturum, som i sin helhet tar upp 23 m, utvecklas till en stadsgata med gångbana, gång- och cykelbana, körbana, parkeringsplatser, belysning samt trädplanteringar. Sida 31 av 55

33 Södra delen av Bäckvägen, från Idrottsvägen till Gärdesvägen, rustas upp efter liknande princip men med ett något smalare gaturum, 16 m. Bäckvägens norra del, norr om Gärdesvägen, som idag är en gång- och cykelbana öppnas upp för att biltrafik för att kunna nå de parkeringar som kommer att anläggas längs Bäckvägen. Gaturummet på 8 m kommer att bestå av gångbana, en körbana för både enkelriktad biltrafik och dubbelriktad cykeltrafik samt längsgående parkering. Närmast Hulebäcken kommer en gångyta anläggas, den ingår inte i gaturummet, som knyter ihop befintliga gångstråk längs Hulebäcken. Sektion norra delen av Bäckvägen. Idag är Gärdesvägen avstängd i höjd med Hulelyckans förskola till Bäckvägen. Sträckan utgör en gång- och cykelväg. I samband med planens genomförande breddas och öppnas Gärdesvägen upp för fordonstrafik och byggs om med en körbana och separat gång- och cykelväg. Gaturummet är 8 m. På Gärdesvägens sydöstra sida föreslås radhusbebyggelse som kommer att ha sina utfarter via den öppnade delen av Gärdesvägen. Genom att reglera vägarna med genomfartsförbud i en lokal trafikföreskrift kommer det endast vara tillåtet för boende och nyttotrafik att köra på norra delen av Bäckvägen och del av Gärdesvägen. Regleringen görs i samband med att vägarna färdigställts och det blir då inte tillåtet att köra på vägarna utan att ha ett ärende till någon av fastigheterna. Nya träd kommer att planteras utmed Idrottsvägen och Bäckvägen. De utgör ersättningsträd för de träd som behöver fällas för genomförande av detaljplanen. På plankartan är gatorna reglerade som allmän platsmark GATA1, lokalgata, och del av Allén som platsmark VÄG, väg. Ny entré och tillfart till Mölnlycke idrottsplats kommer att iordningställas strax väster om befintlig, närmare Hulebäcken, med anledning av föreslaget flerbostadshus med förskola. Denna entré och tillfart kommer att utgöra primär angöring till idrottsplatsen. Anläggande av en sekundär tillfart från Gärdesvägens förlängning möjliggörs för att säkerställa att större fordon har tillträde till fotbollsplanen och löparbanorna i samband med underhåll, byggnation och liknande nordväst om idrottsplatsen. På plankartan är tillfartsvägarna reglerade som R2, primär tillfart och entré till idrottsplatsen, respektive R3, sekundär tillfart till idrottsplatsen. Fordonsrörelser En trafikprognos för detaljplanen har tagits fram av ÅF Infrastructure AB inför samråd och en reviderad prognos inför granskning av planen, PM daterad Mars 2017 rev D respektive daterad Mars 2018 rev F. Sida 32 av 55

34 Trafikprognosen har sin utgångspunkt i en trafikmodell över Mölnlycke som analyserar bilresandet; trafikmängder och resmönster, efter att planen är fullt utbyggd. Trafikmodellen över Mölnlycke togs fram 2008 och är ett hjälpmedel för att få kännedom om hur framtida utbyggnadsplaner påverkar trafiken. I trafikprognosen för detaljplanen över Idrottsvägen finns all framtida utbyggnad i Mölnlycke inkluderad. Det framtida årtalet som prognosen har sin utblick i är Totalt sett ökar trafiken inom det studerade området. Prognosen för 2025 visar på en ökning av trafiken längs Allén. Ökningen beror delvis på Idrottsvägens utbyggnad men även på annan utbyggnad som t ex Mölnlycke fabriker. Föreslagen livsmedelsbutik står för cirka hälften av den tillkommande trafikökningen på Idrottsvägen. Prognosen för de delar av Bäckvägen och Gärdesvägen som öppnas upp för fordonstrafik visar på obetydliga trafikmängder. En kapacitetsanalys för korsningen Allén/Idrottsvägen har gjorts för att se hur den klarar den tillkommande trafikökningen. Analysen visar att den utformningen som korsningen har idag, en trevägskorsning med väjningsplikt, är en fortsatt fungerande utformning för den beräknade framtida trafiken på ca fordon per vardagsdygn. Som nämnts ovan beror cirka hälften av den tillkommande trafiken på Idrottsvägen på föreslagen livsmedelsbutik. Jämfört med idag är det en stor förändring men i absoluta tal fortsatt ett relativt lågt trafikflöde. Dagens besökare till Idrottsvägens allmänna långtidsparkering får i framtiden hitta alternativa uppställningsplatser som ligger utanför planområdet och denna trafik förvinner således från Idrottsvägen. Förändringar som detaljplanen medför är bl a parkering längs Bäckvägens norra del och radhus längs gång- och cykelvägen mellan Gärdesområdet och Bäckvägen. Detta innebär att dessa sträckor som idag inte har någon biltrafik öppnas upp för fordonstrafik. Trafikprognosen visar på obetydliga trafikmängder på båda vägarna. Utöver biltrafiken som ska parkera längs Bäckvägen indikerar prognosen att det finns en liten mängd bilar som väljer att åka via Bäckvägen istället för Allén. Den tillkommande trafiken mellan Gärdesområdet och Bäckvägen är en omfördelning av trafiken inom Gärdesområdet, inte någon tillkommande trafik utifrån. Detta innebär att Kyrkvägen och dess anslutning till Allén får mindre trafik än idag. Prognosen visar således inte på någon tillkommande trafik utifrån in i Gärdesområdet efter öppnandet av sträckan utan det är den lokala trafiken inom Gärdesområdet som omfördelas. Möjligheten finns att begränsa trafiken på Bäckvägens norra del och på vägen mellan Gärdesområdet och Bäckvägen med en lokal trafikföreskrift som innebär att genomfartstrafik förbjuds. I praktiken innebära det att enbart boende och nyttotrafik får köra på vägarna. För att tillgodose de synpunkter som kommit in i samrådet gällande öppnandet av dessa vägrar föreslås denna reglering och den görs i samband med att vägarna öppnas. Gång- och cykeltrafik (gc-trafik) Idag finns gång- och cykelväg utmed Idrottsvägen som sedan fortsätter österut mot Massetjärn. Längs Bäckvägens södra del finns en gång- och cykelväg och Bäckvägens norra del utgörs av en gång- och cykelväg utan tillåten biltrafik. Sträckan mellan Hulelyckans förskola och Bäckvägen utgör också en gång- och cykelväg utan tillåten biltrafik. Sida 33 av 55

35 Parkering, utfarter En parkeringsutredning (ÅF Infrastructure AB, april 2018 rev G) har tagits fram för att prognostisera det framtida behovet av parkeringsplatser inom planområdet. Utredningen utgår från att ca bostäder tillkommer samt drygt m 2 verksamhetslokaler inklusive planerad förskola. Baserat på föreslagen exploateringsvolym i det aktuella området och en tänkbar fördelning av verksamhetstyper inom givna ramar beräknas i utredningen ett rekommenderat antal parkeringsplatser. Det rekommenderade antalet platser bygger på generella riktlinjer och bedömningar av trafikalstring. Underjordiskt garage kommer byggas under två kvarter inom detaljplanen, dels under fastigheten som ligger i korsningen Idrottsvägen Bäckvägen och dels under fastigheten som ligger i korsningen Bäckvägen - Gärdesvägen. I byggnaden i korsningen Idrottsvägen Bäckvägen kommer även parkering till en livsmedelsbutik iordningställas i ett garage i markplan. Det parkeringsbehov som inte går att lösa inom den egna fastigheten kommer att lösas utanför fastigheten och planområdet genom parkeringsköp. En möjlig alternativ parkeringsplats är den parkering som ligger utmed Långenäsvägen vid Massetjärn. Ett parkeringsdäck, med markplan och ytterligare en våning, planeras att uppföras på platsen. Byggnation kommer att ske på de parkeringsplatser HSB har idag, 49 st. Dessa ersätts med snedställda parkeringsplatser utmed ny lokalgata runt fastigheten i korsningen Idrottsvägen Bäckvägen, 30 st, samt som längsgående parkeringsplatser utmed Bäckvägen norr om Gärdesvägen, 19 st. Utmed Idrottsvägen och utmed Bäckvägens södra del kommer ca 50 st allmänna parkeringsplatser för korttidsparkering iordningställas för besökare till bl a planerad livsmedelsbutik, restaurang och förskola. Korttidsparkeringarna kan även nyttjas av besökare till övriga närliggande verksamheter och besöksmål i centrum. De allmänna parkeringsplatserna inom planområdet kommer att tillgodose föreslagna byggrätters behov av korttidsparkering. Planens genomförande innebär att cirka 100 allmänna parkeringsplatser belägna norr om Idrottsvägen försvinner. Dessa är reglerade med 24-timmars-reglering och dessa måste ersättas i planområdets närhet. Ett möjligt alternativ är att dessa platser ersätts på den parkering som ligger utmed Långenäsvägen vid Massetjärn. Ett parkeringsdäck, med markplan och ytterligare en våning, planeras att uppföras på platsen. Redovisning av var parkering för olika kvarter ska ske. Sida 34 av 55

36 Kollektivtrafik Planområdet har mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik. Närmaste hållplats är Hulebäcksgymnasiet som ligger ca 75 m väster om planområdet. Denna hållplats trafikeras idag av Grön express (Kungälv Göteborg Mölnlycke), 605 (Mölnlycke-Företagsparken-Helenedal-Heden) och 611 (Bollebygd-Mölnlycke). Från Mölnlycke station går även regiontåg på sträckan Göteborg-Borås. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Inom planområdet går befintliga dricks-, spill- och dagvattenledningar. För att möjliggöra föreslagen exploatering behöver delar av nätet tas ur bruk, ledas om och kompletteras. Samtliga fastigheter ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Kommunen ansvarar för utbyggnad av ledningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten inom allmän platsmark. Anslutningspunkt avsätts vid fastighetsgräns. Ledningarna kommer att gå i Idrottsvägen, ny lokalgata samt i östra delen av Gärdesområdet. Ledningarna kommer att förläggas under ny förlängd trumma i Hulebäcken i höjd med Idrottsvägen. Komplettering av anmälan av vattenverksamhet för åtgärden har skickats till länsstyrelsen i juli Alla fastigheter kan anslutas till ledningarna med självfall förutom fastigheterna Hulebäck 1:127 och 1:200 som föreslås bebyggas med radhus/kedjehusbebyggelse i nordost, där pumpning av spillvatten krävs. Kommande exploatör/fastighetsägare ansvarar för utbyggnad av LTA-system till radhus/- kedjehusbebyggelsen. Exploatören/fastighetsägaren är även ansvarig för pumpen/arna inom kvartersmark. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas lokalt på kvartersmark i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Kommunen ansvarar för att dagvatten inom gatuområdet (allmän platsmark) omhändertas. Sweco har på uppdrag av Härryda kommun tagit fram en dagvattenutredning för detaljplanen. Se sammanställning ovan under rubriken Dagvatten. Energi Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området. För att kunna genomföra detaljplanen behöver befintlig transformatorstation norr om Idrottsvägen ersättas med en ny. Denna lokaliseras söder om idrottsvägen. Dessutom möjliggörs en ny transformatorstation norr om Gärdesområdet inom Hulebäck 1:505. Fjärrvärmeledningar går i Idrottsvägen och Bäckvägen. Förutsättningarna för att den planerade nya bebyggelsen ska kunna värmas upp med fjärrvärme kommer att studeras i den fortsatta planeringsprocessen. Tele Nya fastigheter kan anslutas till befintligt telenät. Sida 35 av 55

37 Avfall Utrymme för kompostering och sortering av sopor ska anordnas för enskilda fastigheter eller grupper av fastigheter i anslutning till uppställningsplats för hämtningsfordon, enligt kommunens gällande avfallsföreskrifter. Utrymmen ska vara dimensionerade för hämtning veckovis och erbjuda god tillgänglighet samt god arbetsmiljö för hämtningspersonalen. Störningar och risker Trafik- och järnvägsbuller WSP Sverige AB har på uppdrag av Härryda kommun tagit fram en buller- och vibrationsutredning inför samråd av detaljplanen och en kompletterad utredning inför granskning av planen, daterade respektive Bullerutredningen redovisar även en beräkning av bullerspridningen från Mölnlycke idrottsplats. Planområdet påverkas av buller från befintliga vägar, föreslagen lokalgata samt järnväg som befinner sig ca 300 m söder om planområdet; Kust-till-kustbanan och planerad Götalandsbana. Mest trafikerade vägar och spår i planområdets närområde är Allén samt Kust-till-kust-banan som trafikeras av godståg, kust- till kust tåg, regionaltåg samt pendeltåg. Järnvägen och speciellt planerad Götalandsbana utgör den största bullerkällan. Aktuell detaljplan för Hulebäck 1:116 m fl Idrottsvägen anses vara påbörjad efter 2 januari varför kommunen har gjort bedömningen att förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader kan tillämpas i ärendet. Även ändringen av förordningen som trädde i kraft 1 juli 2017 kan därmed tillämpas. För vägtrafikflöden har prognosår 2025 använts som underlag för bullerberäkning och för spårtrafik prognosår I beräkningarna för trafikbuller har ingen ljuddämpande åtgärd beaktats. Vid beaktande av bullersituationen på platsen för föreslagen exploatering bör hänsyn tas till osäkerhetsfaktorn som Götalandsbanan representerar. Sträckan Göteborg Borås ingår i nationell plan med planerad byggstart Idag är det dock inte känt om banan kommer att trafikeras av höghastighetståg genom Mölnlycke centrum. Om eller när Götalandsbanan går genom Mölnlycke centrum så kommer den med största sannolikhet inte byggas utan att någon form av skyddsåtgärd uppförs utmed spåret. En bullerberäkning utan någon form av bullerskydd bedöms redovisa ett osannolikt scenario. Med anledning av detta har även en beräkning med ett 2,5 m hög bullerskärm, placerad längs med järnvägen 3,5 m från spårmitt, tagits fram. Denna beräkning redovisas nedan. Enligt bullerutredningen beräknas samtliga fasader få ekvivalenta ljudnivåer under 60 db(a) frifältsvärde, varvid rekommenderade ekvivalenta ljudnivåer för bostad uppfylls. 1 Kommunstyrelsen beslutade i september 2013 att godkänna planprogram för Norra Mölnlycke centrum samt uppdrar åt förvaltningen att upprätta detaljplaner med utgångspunkt för programmet. Första diarieföra dokumentet i ärendet är dock från 30 november 2015, varför kommunen bedömer att planärendet påbörjats efter 2 januari Sida 36 av 55

38 De ekvivalenta ljudnivåerna beräknas nå högst 60 db(a) på de mest exponerade fasaderna inom planområdet. Fasader närmast korsningen Bäckvägen - Idrottsvägen är mest utsatta p g a bidrag från Allén. Ekvivalenta ljudnivåer, frifältsvärde vid fasad. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik med höghastighetståg. Källa: Buller- och vibrationsutredning, WSP, Rekommenderade ljudnivåer utomhus 70 db(a) maximal ljudnivå (nattetid kl ) överskrids däremot vid vissa fasader. På de mest exponerade fasaderna i området beräknas de maximala ljudnivåerna nå 79 db(a). Eftersom 3 första stycket av SFS 2017:359 Ekvivalent buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 60 db(a) vid en bostadsbyggnads fasad uppfylls finns inget behov för avstegstillämpning för maximala ljudnivåer. Ljudnivåerna utomhus måste dock beaktas vid dimensionering av fasaders och fönsters ljudisolering för att uppfylla krav på ljudnivå inomhus enligt Boverkets byggregler (BBR) vid projektering. Maximala ljudnivåer, frifältsvärde vid fasad. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik med höghastighetståg. Källa: Ibid. Stora ytor i inom planområdet beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 50 db(a) samt maximal ljudnivå under 70 db(a) att anlägga en uteplats på. Om 70 db(a) överskrids bör nivån inte överskridas med mer än 10 db(a) maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl.06:00 och 22:00. En gemensam uteplats kan anordnas i anslutning till byggnaden i de fall ställda krav från SFS 2017:359 inte kan uppfyllas varvid balkonger kan ses som ett komplement. Sida 37 av 55

39 Ekvivalenta ljudnivåer 1,5 m över markplan. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik med höghastighetståg. Källa: Ibid. Maximala ljudnivåer 1,5 m över markplan. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik med höghastighetståg. Källa: Ibid. Föreslagen förskola i sydost och tillhörande förskolegård som är avsedd för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet klarar inte i sin helhet att nå ner till ekvivalenta ljudnivåer under 50 db(a) samt maximala ljudnivåer under 70 db(a). För att uppfylla Boverkets och Naturvårdsverkets riktlinjer samt skapa en god vistelsemiljö för barnen rekommenderas inga ytor för lek, vila eller pedagogisk verksamhet anordnas i områden där ekvivalenta ljudnivåer beräknats över 50 db(a) och maximala ljudnivåer beräknats över 70 db(a). Det finns inga riktvärden för ljudnivå vid en förskolebyggnads fasad. I SS 25268:2015 anges dock vilka ljudnivåer orsakat av yttre bullerkällor som tillåts inomhus. I ett mer sannolikt scenario med beräkning med skärmning längs med Götalandsbanan framgår att bullernivåerna vid uteplatser och förskolegården förbättras betydligt och ger en helhetsbild kring hur bullernivåerna i planområdet förbättras för de personer som ska vistas i området med hjälp av spårnära skyddsåtgärder. Sida 38 av 55

40 Ekvivalenta ljudnivåer över hela dygnet 1,5 m över markplan. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik med höghastighetståg och 2,5 m hög bullerskärm längs med hela järnvägen 3,5 m från spårmitt. Källa: Ibid Maximala ljudnivåer 1,5 m över markplan mellan kl där fem överskridande tillåts per timme. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik med höghastighetståg och 2,5 m hög bullerskärm längs med hela järnvägen 3,5 m från spårmitt. Källa: Ibid. Med anledning av att Götalandsbanan inte planeras byggas ut förrän 2024 enligt nationell plan har även en beräkning utan Götalandsbanan tagits fram. I detta scenario förbättras bullernivåerna vid uteplatser och förskolegården betydligt jämfört med scenariot där Götalandsbanan leds genom Mölnlycke centrum. Beräkningarna med skärmning respektive utan Götalandsbanan bör tas hänsyn till vid beaktande av bullersituationen på platsen för föreslagen exploatering för att eliminera osäkerhetsfaktorn som Götalandsbanan representerar. Ekvivalenta ljudnivåer över hela dygnet 1,5 m över markplan. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik. Utan Götalandsbanan. Källa: Ibid Sida 39 av 55

41 . Maximala ljudnivåer 1,5 m över markplan mellan kl där fem överskridande tillåts per timme. Prognos (2025) för vägtrafik och prognos (2040) för spårtrafik. Utan Götalandsbanan. Källa: Ibid. Idrottsbuller Utredningen av bullerspridning från närliggande fotbollsverksamhet på Mölnlycke idrottsplats till närbelägna planerade bostadsfastigheter baseras på uppmätta värden från tidigare utredningar, d v s inga mätningar utfördes för aktuell utredning. Ljudimmissionen är hämtad från rapport Härlanda Idrottsplats R A, Gärdhagen Akustik AB. Utifrån nyttjandegraden på idrottsplatsen under låg- respektive högsäsong har ljudnivåer och störningsgrad beräknats. Skolundervisning representerar ljudimmissionen träning med 13 pojkar 6-8 år och 3 tränare, träningar representerar 21 herrar inklusive tränare samt matcher av match med 21 herrjuniorer. Det finns inga riktvärden för buller från fotbollsplaner, men i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 anges 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 45 db(a) maximal ljudnivå som riktvärden för buller inomhus. Utförda beräkningar visar att bullerspridning från skolidrott under tiden aktiviteten pågår bidrar med 49 db(a) på mest exponerad fasad, träning med 21 herrar inklusive tränare bidrar med 58 db(a) samt match 21 med herrjuniorer bidrar med upp till 65 db(a). Enligt beräkningarna kan det skilja upp emot 16 db(a) ekvivalent ljudnivå mellan en lågsäsong dag utan match med lågt nyttjande och en högsäsong dag med match med högt nyttjande. Under högsäsong beräknas området utsättas för buller från skolundervisning ca: 5-11 timmar per vecka med upp till 49 db(a), 31 timmar per vecka från träningar med upp till 58 db(a) samt matcher 11 timmar per vecka med upp till 65 db(a). Under lågsäsong beräknas området utsättas för buller från skolundervisning ca: 3-5 timmar per vecka med upp till 49 db(a), 16 timmar per vecka från träningar med upp till 58 db(a) samt matcher 5 timmar per vecka med upp till 65 db(a). Olika typer av ljud ger olika störningsupplevelser och även om ljudnivån är låg kan ljudets karaktär ge upphov till olägenhet, vilket bör has i åtanke när resultaten studeras. Buller från idrottsverksamhet, kan vara intermittent med störningar som rop, visselpipor och skrik på exempelvis 50 db(a), kan störa på ett annat sätt än exempelvis trafikbuller på 50 db(a) som har en mer kontinuerlig ekvivalent ljudnivå. Sida 40 av 55

42 Ekvivalent ljudnivå under tiden en träning pågår för 13 pojkar 6-8 år och 3 tränare LWA = 88 db. Beräknad nivå redovisas som högsta nivå per fasad oavsett våningsplan samt 1,5m över markplan. Högsäsong 5-11 timmar i veckan, Sommarlov: -, Lågsäsong: 3-5 timmar i veckan. Källa: Buller- och vibrationsutredning, WSP, Ekvivalent ljudnivå under tiden en träning pågår för 21 herrar och 1 tränare LWA = 97 db. Beräknad två redovisas som högsta nivå per fasad oavsett våningsplan samt 1,5m över markplan. Högsäsong: 31 timmar i veckan, Sommarlov: 31 timmar i veckan, Lågsäsong: 16 timmar i veckan. Källa: Ibid. Ekvivalent ljudnivå under tiden en träning pågår för match med 21 herrjuniorer år LWA = 104 db. Beräknad nivå redovisas som högsta nivå per fasad oavsett våningsplan samt 1,5m över markplan. Högsäsong: 11 timmar i veckan, Sommarlov: 11 timmar i veckan, Lågsäsong: 5 timmar i veckan. Källa: Ibid. Vibrationer Vibrationsmätningar har utförts på Bäckvägen 2 (Hulebäck 1:645) under perioden Mätresultaten visar på låga nivåer av komfortvibbrationer. Maximalt sockelvärde uppmättes till max 0,16 mm/s. Området inte är vibrationssensibelt. En förstärkningsfaktor 2 i kommande konstruktioner krävs för att riktvärdet för komfort ska överskridas. Detta bedöms som osannolikt. Sida 41 av 55

43 Objektets grundläggning torde vara pålad då undergrunden består ut av sand. Om man utgår från liknande grundläggning för kommande byggnation kan man förvänta sig snarika komfortnivåer som i mätobjektet. Med utgångspunkt från uppmätta vibrationer bedöms sannolikheten för komfortvibrationer över 0,4 mm/s RMS som liten i kommande exploatering av bostadshus i området. Befintliga vibrationer är inte skadedrivande. Översvämning - Risk för höga vattenstånd Sweco Environment AB har på uppdrag av Härryda kommun och Mölndals stad tagit fram en Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Mölndalsån daterad i syfte att utarbeta ett underlag för att förbättrat skydd och beredskap vid kraftiga regn och höga flöden. Rapporten visar att samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur i området hotas vid höga vattennivåer i Mölndalsån och kraftiga regn, vilka kan ge omfattande konsekvenser till följd av översvämningar. Utbredningskartor för flöden med olika återkomsttider har tagits fram utifrån genomförda modelleringar för att illustrera områden utsatta för översvämningsrisk från Mölndalsån. Områden känsliga för översvämning till följd av kraftiga regn har också kartlagts. Som en följd av att skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet kommer också risken för högre flöden och stigande vattennivåer i våra vattendrag och sjöar att öka, vilket i sin tur kommer att leda till en mer begränsad möjlighet för säker bortledning av de höga flödena framöver med påföljande risk för översvämningar. Genomförd utredning utgör ett sammanställt kunskapsunderlag för ett förbättrat skydd och beredskap för de områden som ligger i anslutning till Mölndalsån. Efter att föreslagna åtgärder nedströms planområdet, som innebär kapacitetsökning av Mölndalsån genom Mölnlycke och Stensjö dämme samt magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, vidtagits bedöms inte översvämning från Massetjärn eller Mölndalsån påverka föreslagna byggnader inom planområdet upp till ett 200-årsflöde. Av flödeskartan framgår att området inte riskerar att översvämmas vid ett regn med 50 års återkomsttid med vidtagna åtgärder enligt alternativ 1 och 2 i rapporten. Utan åtgärd riskerar området söder om idrottsplatsen och Hulebäcken att svämmas över med en vattennivå som varierar mellan 0-0,5 m. På plankartan regleras bl a i planbestämmelse b1 att föreslagen bebyggelse ska utföras med vattenskyddad konstruktion upp till 0,5 m. Sida 42 av 55

44 Utbredningskarta vid 50 års återkomsttid med åtgärd alternativ 1 och 2. Ungefärligt planområde redovisas med röd kontur. Källa: Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Mölndalsån Sammanfattning av kostnads-nyttoanalys i Härryda och Mölndal, Sweco Environment AB, Skred Ingen risk för skred föreligger enligt geotekniska undersökningar framtagna av ÅF- Infrastructure AB samt Markera Mark Göteborg AB inför samråd respektive granskning av detaljplanen. Se rubriken Geoteknik ovan. Brandförsvar Befintliga vägar i området uppfyller kraven på tillgänglighet för räddningstjänstens fordon, vilket även planerade vägar ska göra. Vägarna ska dimensioneras så att de tål belastning av tunga fordon. Efter att föreslagna kapacitetshöjande åtgärder vidtagits bedöms inte översvämning från Massetjärn, Mölndalsån eller Hulebäcken påverka planområdet upp till ett 200-årsflöde. Vattendjupet på prioriterade stråk för räddningstjänsten bedöms därför inte överstiga 0,2 m. Räddningstjänstens framkomlighet kan därmed säkerställas. En eller flera nya brandposter kommer att anläggas för att inte avståndet från uppställningsplats till brandpost överstiger 75 m inom planområdet. KONSEKVENSER Avvägningar enligt miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids. Behovsbedömning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Sida 43 av 55

45 Detaljplanen omfattar ett centralt område som delvis är bebyggt idag i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning samt kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Länsstyrelsen har meddelat att de instämmer i kommunens bedömning att detaljplanen inte innebär betydande miljöpåverkan, vilket även meddelats skriftligt i yttrande över detaljplanen daterat Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKBförordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKBförordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte. Samråd har skett med Länsstyrelsen, som delar kommunens bedömning. Planerad markanvändning innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Föreslagen bebyggelse och anslutning till kommunalt vatten och avlopp bidrar i sig inte till att påverka kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Trafikökningen till och från området bedöms lokalt inte heller medföra att någon av de hittills antagna miljökvalitetsnormerna överskrids. Hälsa, säkerhet och störningsskydd Översvämning - risk för höga vattenstånd Planområdet riskerar att utsättas för översvämning vid kraftiga regn. Efter att föreslagna kapacitetshöjandeåtgärder nedströms planområdet vidtagits enligt Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Mölndalsån, daterad , bedöms dock inte planområdet påverkas upp till ett 200-årsflöde. Trots detta regleras höjdsättning av Idrottsvägen och kvarteret söder om idrottsplatsen samt att vissa byggnader ska utföras med vattenskyddad konstruktion med planbestämmelse. Miljömål Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Med områdets centrala läge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för många att utnyttja kollektivtrafiken för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Miljökvalitetsnormer, MKN Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet inom ämnesområden; vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt luftkvalitet. År 2004 infördes EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) i den svenska lagstiftningen. I Sverige benämnd Vattenförvaltningen. Miljökvalitetsnormer och naturvärden, MKN, är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha. Ekologisk status och kemisk ytvattenstatus har bedömts för varje vattenförekomst som underlag för MKN. Sida 44 av 55

46 Vattenförekomsternas ekologiska status bedöms enligt en femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydromorfologiska parametrar. Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden för 33 stycken ämnen som är gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Överskrids gränsvärdet för ett av ämnena klaras inte kravet på god kemisk ytvattenstatus. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status. Målet för att uppnå god status var satt till år Målet ansågs vara ogenomförbart till år 2015 för vissa recipienter och år 2021 nämns som mer realistiskt Vi är nu inne i nästa vattenförvaltningscykel ( ). Sydväst om planområdet nedströms Mölndalsån ligger berörd recipient Rådasjön, som är en del av Mölndalsåns vattensystem. Del av vattenförekomsten Mölndalsån - mellan Rådasjön och Landvettersjön (SE ) - ligger öster om planområdet. Hulebäcken som ligger inom planområdet och som mynnar ut i Mölndalsån utgör ingen vattenförekomst enligt vattenförvaltningen. Eftersom det finns vandringshinder i vattenförekomsten och eftersom den naturliga strandzonen försvunnit är nuvarande ekologisk status måttlig med målet god år Vattenförekomsten är även försurad vilket motverkas genom kalkning. En av anledningarna till dagens status är bl a fysisk påverkan (vandringshinder) hos vattenförekomsten, då fiskar och andra vattenlevande djur endast delvis kan vandra naturligt i vattensystemet. För att uppnå god ekologisk status bör Rådasjön återställas till ett mer naturligt tillstånd. Tidsfristen för kravet har förlängts från 2015 till 2021 p g a orimliga kostnader. God ekologisk status i Mölndalsån kan möjliggöras genom minskade utsläpp och därmed minskade nedfall av försurande ämnen. Andra åtgärder är kalkning och askåterföring. Vattenförekomstens biologiska kvalitetsfaktorer är ej klassade. Vattenförekomstens fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer har försurning klassning dålig. För de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är statusen dålig för konnektivitet i vattendraget och det morfologiska tillståndet i vattendraget. Hydrologisk regim i vattendrag har status hög. Vattenförekomstens (Mölndalsåns) kemiska status uppnår ej god för prioriterade ämnen eftersom halten av kvicksilver överskrider miljökvalitetsnormen. I ytvattnet överskrids även gränsvärdet för polybromerade difenyletrar (PBDE). Undantag gäller för dessa ämnen eftersom det inte är tekniskt möjligt att sänka halterna av kvicksilver och PBDE till de nivåer som mot-svarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av kvicksilver och PBDE (december 2015) får dock inte öka (VISS, 2016). Rådasjöns kemiska ytvattenstatus är i dagsläget god med anledning av att undantag (mindre strängare krav) gjorts för kvicksilver och polybromerade difenyletrar, PBDE. Rådasjön har förhöjda halter av kvicksilver och poly bromeradedifenyletrar, PBDE. Gränsvärdet för kvicksilver och PBDE i fisk bedöms överskridas i samtliga vattenförekomster i Sverige. Sweco bedömer i framtagen dagvattenutredning för detaljplanen, daterad , inte att planerad förändring i planområdet medför någon risk för att miljökvalitets- Sida 45 av 55

47 normerna inte ska kunna följas under förutsättning att dagvattnet renas i föreslagna reningsanläggningar innan utsläpp till recipienten. Bedömningen baseras på utförda haltberäkningar i beräkningsmodellen StormTac samt utifrån jämförelse med uppsatta mål/riktvärden. Göteborgs kommuns målvärden bedöms kunna nås med god marginal under förutsättning att en modern miljöanpassad dagvattenhantering sker. Föroreningsberäkningar har utförts på de sex delområdena med befintlig och framtida markanvändning för att kunna bedöma planområdets påverkan på möjligheten att följa uppsatta miljökvalitetsnormer, samt ta fram lämpligt reningskrav för dagvatten. Kretslopp och Vattens metodik Reningskrav för dagvatten har dessutom använts som stöd för föreslagna reningskrav. De reningsanläggningar som föreslås för planområdet har baserats på att recipienten (Hulebäcken) är mycket känslig, trots att kommunen klassat Hulebäcken som en känslig recipient. Den högre klassningen har valt med avseende på att Rådasjön nedströms planområdet är en dricksvattentäkt där förorenande utsläpp kan medföra särskilt stor skada. Enligt vattenförvaltningen utgör Hulebäcken ingen vattenförekomst, men eftersom den hyser tämligen goda miljöer för öring har det dock bedömts relevant att relatera till Havsoch vattenmyndighetens bedömningsgrunder för vattenkvalitet (HVMFS 2013:19). Höga föroreningsnivåer i bäcken skulle kunna skada öringbeståndet och det skulle då inte kunna uteslutas en indirekt påverkan på fiskstatus i närliggande vattenförekomster i Mölndalsån. Försämring av vattenkvaliteten i Hulebäcken bedöms kunna undvikas med en genomtänkt dagvattenhantering. Det bedöms till och med finnas förutsättningar för viss förbättring. Avseenden fosfor, är värdet under HVMFS 2013:19 beräknat utifrån att den ekologiska kvoten ska vara >0,5 för att nå god status. Enligt bidragsberäkningarna är fosfor från planområdet inte något problem. Fosforutsläppen beräknas minska och det är därmed tydliggjort att ingen försämring sker med avseende på detta näringsämne. En viktig orsak till att påverkan på vattenmiljön blir mycket liten är att den lilla andelen som planområdets tillflöde utgör av Hulebäckens flöde, 0,4 % Hulebäckens medelvattenföring, tillsammans med en förbättrad dagvattenhantering. Förutsättningar för att undvika långsiktig negativ påverkan på bottenfaunan och fisk, såsom öring finns med en väl genomtänkt dagvattenhantering. Viss tillfällig negativ påverkan kan dock ske under byggfasen, men förslag till skadeförebyggande åtgärder finns i PM om öringbiotoper i Hulebäcken, Sweco, se rubrik Skyddsåtgärder för öring ovan. För att minimera den hydromorfologiska påverkan på Hulebäcken föreslås bl a en grön skyddszon längs med Hulebäcken. Upphävande av strandskydd I samband med antagande av detaljplanen föreslås upphävande av strandskyddsbestämmelserna inom de delar som genom befintlig plans upphävande omfattas av strandskydd. Upphävandet av strandskyddet föreslås ske av kommunfullmäktige i samband med antagandet av detaljplanen. Områdena anges i planförslaget som kvartersmark för enskilt ändamål bostäder samt allmän platsmark för allmänt ändamål. Berörda områden inom kvartersmark utgörs av bostäder (B), centrum (C), parkering (P), garage (P1), förskola (S1), komplementbyggnad till idrottsplats t ex omklädningslokal (R1), primär tillfart och entré till idrottsplats (R2), sekundär tillfart till idrottsplats (R3) samt transformatorstation Sida 46 av 55

48 (E). Berörda områden inom allmän platsmark anges som lokalgata (GATA1), park, lekplats (PARK1) samt naturområde (NATUR). Ny prövning av strandskyddets upphävande ska göras i samband med att denna detaljplan antas. Upphävandet av strandskydd vid befintlig bebyggelse och gator görs i linje med Miljöbalken kap 7, 18 c p 1. Området har tagits i anspråk på ett sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften då tomterna och gatorna är utbyggda. Anläggande av en gångväg inom allmän platsmark natur möjliggör rörelse utmed Hulebäcken, vilket inte är möjligt idag. Vattendraget blir efter åtgärden tillgänglig för allmänheten. Detaljplanen möjliggör anläggande av en större kommunal lekplats inom allmän platsmark PARK1 i centrala Mölnlycke, vilket inte finns idag. Barn i Mölnlycke och andra besökare erbjuds därmed en skyddad plats att leka i en växande stadsmiljö. De områden som är aktuella för upphävande av strandskydd är markerade med en administrativ gräns och reglerade med planbestämmelse a1 på plankartan under rubriken Administrativa bestämmelser. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Hur är detaljplanen avsedd att genomföras? En genomförandebeskrivning förklarar hur detaljplanen är avsedd att genomföras. Av genomförandebeskrivningen ska framgå de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. I genomförandebeskrivningen ska redovisas vilka konsekvenser genomförandet av detaljplanen får för fastighetsägare och andra berörda samt om kommunen avser genomföra markanvisningar inom detaljplaneområdet. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen utförs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900) i dess lydelse efter 1 januari Planen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan, se vidare under rubriken Behovsbedömning. Den bedöms även vara förenlig med intentionerna i kommunens översiktsplan ÖP2012, se rubrik Översiktsplan för Härryda kommun. Tidplan Samråd genomfördes 30 mars 28 april Granskning sker under augusti - september 2018, varefter kommunfullmäktige planeras kunna anta detaljplanen i november Sida 47 av 55

49 Ansvariga för genomförandet Detaljplanen har kommunalt huvudmannaskap. Det innebär att kommunen är ansvarig för utbyggnad och drift av allmänna platser inom detaljplanen. Kommunen ansvarar även för utbyggnad och drift av det kommunala vatten- och avloppsnätet inom detaljplanen. Fastighetsägaren av kvartersmark ansvarar för fastighetsbildning samt iordningställande och utbyggnad av den byggrätt som detaljplanen möjliggör. Härryda Energi AB ansvarar elförsörjningen inom detaljplanen. Solör är leverantör av fjärrvärme och IP-only kan tillhandahålla fiber inom detaljplaneområdet. Planens genomförande åvilar följande ansvariga: Härryda kommun Fastighetsägarna inom planområdet Härryda Energi AB Solör AB IP-only - dricks- och spillvattennätet - dagvattenhantering inom allmän platsmark - gator och gång- och cykelvägar inom allmän plats mark - park (allmän lekplats, del av förskolegård) - kvartersmark - elförsörjning - fjärrvärme -fiber TEKNISKA ÅTGÄRDER Vatten och avlopp Kommunen ansvarar för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Anslutningspunkt upprättas i gräns mellan kvartersmark och allmän platsmark. Dagvatten ska i första hand omhändertas lokalt på varje fastighet i enlighet med kommunens policy om lokalt omhändertagande av dagvatten. Kommunen ansvarar för att dagvatten inom allmän platsmark omhändertas. Elförsörjning Härryda Energi AB svarar för områdets elförsörjning. Detaljplaneområdets utbyggnad kräver att befintlig transformatorstation inom detaljplanen flyttas till nytt läge. Härryda kommun avser upprätta avtal med Härryda energi om kostnadsfördelningen. Exploateringens omfattning föranleder ett behov att elnätet även utanför detaljplanen uppgraderas. Fjärrvärme Inom området finns det ledningar för fjärrvärme som ägs av Solör AB. Delar av kommande bebyggelse kan värmas med fjärrvärme. Sida 48 av 55

50 EKONOMISKA ANGELÄGENHETER Gatukostnader De fastigheter som har nytta av utbyggnaden av allmän plats inom detaljplanen ägs av Härryda kommun. Kommunen avser inkludera gatukostnaden i markpriset när kommunala tomter går till försäljning. Ingen formel gatukostnad kommer att upprättas. Anläggningsavgift för vattentjänster Avgift utgår enligt den taxa som gäller den dag debitering sker. Anläggningsavgift för el För uppgift om kostnad för anslutning till elnätet hänvisas till Härryda Energi AB. Fjärrvärme För uppgift om kostnad för anslutning till fjärrvärme inom detaljplanen hänvisas till Solör AB. Fiber För uppgift om kostnad för anslutning till fiber inom detaljplanen hänvisas till IP-only. Kommunens ekonomi Kommunens kostnader för utbyggnad av vatten- och avloppsnätet samt dagvattenanläggning för överskottsvatten från kvartersmarken finansieras via anläggningsavgifter för VA inom detaljplaneområdet. Kostnaden för sanering samt utbyggnad av allmän plats finansieras via försäljning av kommunal tomter inom detaljplanen. Kommunens kostnad för planläggning beräknas bli finansierad via planavgift i samband med ansökan om bygglov. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Mark som planläggs som allmän plats Kommunen är huvudman för allmänna platser inom detaljplanen. Mark som i detaljplanen redovisas som allmän platsmark har kommunen en rättighet men också en skyldighet att förvärva. Kommunen avser att träffa avtal med de enskilda fastighetsägare som berörs av inlösen. Härryda kommun ansöker sedan om och bekostar erforderliga lantmäteriåtgärder för att ändra fastigheternas utformning. Allmän platsmark ska ersättas utifrån expropriationslagens regler. Det innebär att ersättningen ska utgå för den marknadsvärdeminskning berörd fastighet får på grund av att Sida 49 av 55

51 areal och tomtanläggningar (fastighetstillbehör) frångår fastigheten. Ersättningen för marknadsvärdeminskningen ska sedan räknas upp med 25 %. Förändrad markanvändning i ny detaljplan Härryda kommun äger ca 95 % av ytan inom detaljplanen. Sammanlagt berörs 7 st. icke kommunala fastigheter av förändrad markanvändning i ny detaljplan, Hulebäck 1:122, 1:204, 1:505, s:10 samt s: Hur fastigheternas detaljplanelagda markanvändning förändras framgår nedan. Hulebäck 1:122 Totalt berörs en yta av ca 45 kvm av Hulebäck 1:122 av ny detaljplan. Markanvändningen ändras inom ytan från allmän plats park i befintlig detaljplan till allmän plats natur i ny detaljplan. Hulebäck 1:204 Totalt berörs en yta ca 25 kvm av Hulebäck 1:204 av ny detaljplan. Markanvändningen ändras inom ytan från allmän plats park i befintlig detaljplan till allmän plats natur i ny detaljplan. Hulebäck 1:505 Totalt berörs en yta ca 100 kvm av Hulebäck 1:505 av ny detaljplan. Markanvändningen ändras från kvartersmark för allmänt ändamål till allmän plats gata (ca 60 kvm) samt kvartersmark för teknisk anläggning (ca 40 kvm). Syftet är att uppföra en ny transformatorstation på den yta av fastigheten som planläggs som teknisk anläggning. Samfälligheterna Hulebäck s:10 samt Hulebäck s:12-14 Samfälligheten Hulebäck s:10: s ändamål är väg och ca 105 kvm av samfälligheten berörs av ny detaljplan. Markanvändningen ändras inom ytan från allmän plats park i befintlig detaljplan till allmän plats natur i ny detaljplan. Samfälligheterna Hulebäck s:12-14: s ändamål är bäck, en sammanlagd yta på ca 870 kvm berörs av ny detaljplan. Ytan av samfälligheterna inom ny detaljplan planläggas som allmän plats. Omprövning av gemensamhetsanläggning Inom planområdet finns en gemensamhetsanläggning för parkering, Härryda Hulebäck GA:4. Till gemensamhetsanläggningen är fyra fastigheter anslutna, se tabell nedan. Fastighetsbeteckning Härryda Hulebäck 1:118 Härryda Hulebäck 1:119 Härryda Hulebäck 1:623 Fastighetsägare Härryda kommun Härryda kommun HSB BRF Allén Härryda Hulebäck 1:645 HSB BRF Liden Sida 50 av 55

52 Gemensamhetsanläggningen för parkering, Härryda Hulebäck GA:4, är upplåten på två områden, ett område i norr som är utanför detaljplaneområdet och ett område i söder som är innanför detaljplaneområdet och illustreras med röd skraffering nedan. I lantmäteriets anläggningsbeslutet, se akt 14-RÅD-1697, benämns gemensamhetsanläggningensområdet inom detaljplaneområdet för område P och det utanför detaljplaneområdet för G. Tabellen redovisar hur många parkeringsplatser respektive fastighetsägare har inom gemensamhetsanläggningens områden enligt anläggningsbeslutet. Härryda kommun (Hulebäck 1:118-1:119) HSB BRF Allén, (Hulebäck 1:623) HSB BRF Liden (Hulebäck 1:645) Totalt Område P Område G Område P + G Gemensamhetsanläggningensområdet P för Härryda Hulebäck GA:4 belastar enligt anläggningsbeslutet tre kommunalt ägda fastigheter, Hulebäck 1:116-1:118. Ändrade förhållande i ny detaljplan innebär att område P kommer att planläggas som kvartersmark för bostad och centrumändamål. Sida 51 av 55

53 För att ändra markanvändningen och bebygga område P med ca 80 lägenheter behöver gemensamhetsanläggningen Härryda Hulebäck GA:4 omprövas av lantmäteriet. Härryda kommun har i granskningsförslaget till ny detaljplan för Idrottsvägen planlagt kommunal mark som kvartersmark parkering för att kunna omlokalisera parkering inom område P till närliggande områden inom ny detaljplan. Se cerisemarkerade områden 1-8 nedan. Sida 52 av 55

54 Härryda kommun har haft en dialog med HSB BRF Liden samt Allén och har för avsikt att nå en överenskommelse med bostadsrättsföreningarna innan detaljplanen antas. Härryda kommun bedömer att gemensamhetsanläggningensområdet P för parkering även kan upphävas med tvång av lantmäteriet. Ledningar Inom allmänplatsmark för gata finns ett stort antal ledningar och kablar. Härryda kommun har varit i kontakt med samtliga kända ledningshavare under framtagandet av planen. Kommunen avser teckna samarbetsavtal med ledningshavarna inför utbyggnaden av de allmänna platserna. Sida 53 av 55

55 Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år. Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen fortsätter att gälla även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. MARKANVISNINGAR INOM DETALJPLANEN Härryda kommun avser sälja två kommunala tomter inom detaljplaneområdet till Bo Aktivt Sverige AB. Tomterna har en sammanlagt yta på ca 4000 kvm och avses byggas med flerbostadshus med verksamhetslokaler i markplan. På de två tomterna avses bebyggas ca 110 bostadslägenheter. Illustration: Kanozi Arkitekter Mölnlycke i augusti 2018 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten med medverkan av Mark- & Bostadsenheten Peter Wallentin Anna Wallin Johan Gustafsson Verksamhetschef plan och bygglov Planarkitekt Mark- och exploateringsingenjör Ansvariga handläggare under samrådsskedet har varit Anders Lidén, planarkitekt, och Karl Falck, mark- och exploateringsingenjör. Sida 54 av 55