Rättssäkerhet inom psykiatrisk tvångsvård Pauline Jonsson

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rättssäkerhet inom psykiatrisk tvångsvård Pauline Jonsson Examensarbete i offentlig rätt, 30 hp Examinator: Pernilla Leviner Stockholm, Vårterminen 2017

2 Abstract This study focuses on the legal term rättssäkerhet (which not easily can be translated into a legal term in English) within compulsory psychiatric care in Sweden. Rättssäkerhet is under dispute within the Swedish legal doctrine. This study concludes that rättssäkerhet aims to ensure that the legal system is foreseeable and thereby prevent arbitrary exercise of power. In order to ensure foreseeability within the legal system there are mainly three different aspects one must take into consideration: - The rule of law - all exercise of power must be in accordance with the legislation, - Objectivity - the application of the law must be based on impartiality and objectivity, and - Controllability - there must be a legal instrument which can control that the exercise of power is in accordance with the legislation and is based on impartiality and objecttivity. Since the legal consequences of compulsory psychiatric care have a big impact on the individual person and their life, this study concludes that it is not possible to analyze the procedure without an ethical perspective on the law as well. Human rights document such as the second chapter in the instrument of government (regeringsformen) and the European convention on human rights (ECHR) along with the corresponding jurisprudence has therefore been a big part of the material the analysis is based on. Furthermore have the legislation, preparatory work, jurisprudence and the legal doctrine regarding compulsory psychiatric care constituted a big part of the material which the analysis is based on. This study concludes that there are some severe insufficiency within the legislation and judicial procedure when it comes to compulsory psychiatric care and rättssäkerhet. To name a few, non-institutional compulsory psychiatric care is not compellable with the rule of law and institutional compulsory psychiatric care authorize compulsory measures which are not compellable with the requirement of controllability and article 13 ECHR. The thesis is based on legal positivism as a method. Since the method does not include any empirical element this study could not answer the question whether the procedure in practice is compellable with the requirement of objectivity. However this study show some indications that the procedure may not be compellable with the requirements which are included in the i

3 principle of objectivity. A conclusion in this matter is that the government ought to investigate whether the institute of disqualification of judge and expert evidence is enough to ensure that the application of the law in regards to compulsory psychiatric care is based on impartiality and objectivity. ii

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Ämne Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och material Språk Disposition 5 2. Rättssäkerhet Rättssäkerhetsbegreppets utveckling Modern rättssäkerhet Formell rättssäkerhet Materiell rättssäkerhet Mänskliga fri- och rättigheter som en del av rättssäkerhetsbegreppet Rättssäkerhet och effektivitet Rättssäkerhet - min definition Legalitet Legalitetsprincipen Vilka situationer får lagstiftningen omfatta? Lagenliga beslut Lagen om psykiatrisk tvångsvård Allvarlig psykisk störning Sluten psykiatrisk tvångsvård Öppen psykiatrisk tvångsvård Patienten motsätter sig vården Särskilt om problematiken beträffande den öppna psykiatriska tvångsvården Avslutande reflektioner Objektivitet - Opartiskhet och saklighet Objektivitets- och likhetsprincipen Opartiskhet i den materiella lagstiftningen Saklighet i den materiella lagstiftningen Officialprincipen Sakkunnigutlåtande Motiveringsskyldigheten Sakkunnig ledamot i rätten? Avslutande reflektioner Kontrollerbarhet - Rätten till domstolsprövning Rätt till domstolsprövning När hamnar mål om psykiatrisk tvångsvård i domstol enligt LPT? Beslut om intagning till och ansökan om psykiatrisk tvångsvård Övriga beslut inom LPT Muntlig förhandling Offentligt biträde Avslutande kommentarer Sammanfattande slutsatser 66 Källförteckning 70 iii

5 Förkortningslista EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FL Förvaltningslag (1986:223) FPL Förvaltningsprocesslag (1971:291) FT Förvaltningsrättslig tidskrift HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen/ Högsta förvaltningsdomstolens årsbok HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) JO Justitieombudsmannen JT Juridisk tidskrift LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Lob Lag (1996:1620) om offentligt biträde NJA Nytt juridiskt arkiv OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Prop. Proposition RB Rättegångsbalk (1942:740) RF Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform RÅ Regeringsrättens årsbok SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk juristtidning TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) iv

6 1. Inledning 1.1 Ämne Psykiatrilagstiftningen är tämligen unik inom det svenska rättssystemet på så vis att lagen träffar situationer där personer från olika vetenskapsområden möts och spelar nyckelroller. Medicinskt skolade läkare har som uppgift att utreda personens vårdbehov med utgångspunkt i lagstiftningen, utan någon vidare juridisk utbildning. Därefter har juridiskt skolade domare som uppgift att avgöra huruvida rekvisiten för tvångsvård är uppfyllda, utan någon medicinsk utbildning. Syftet med tvångsvården enligt lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är inte att personen ska botas från sin allvarliga psykiska störning, utan att vård ska kunna komma till stånd på frivillig basis. Vård med tvång är en form av undantagsföreteelse som har till syfte att vara av temporär art. 1 När en person tvångsomhändertas med stöd av LPT aktualiseras många maktbefogenheter hos vårdgivaren samtidigt som patientens rättigheter såsom rörelsefriheten och skydd av den personliga integriteten inskränks. Eftersom psykiatrisk tvångsvård innebär stora inskränkningar i grundläggande mänskliga rättigheter är det viktigt att rättssystemet verkar för att upprätthålla en hög nivå av rättssäkerhet. Ett sådant konstaterande väcker många intressanta och viktiga frågor såsom, hur kan staten garantera rättssäkerhet för enskilda individer när två vetenskapliga världar möts och vad innebär rättssäkerhet för en person som tvångsvårdas? Ämnet kan problematiseras vidare men bottnar slutligen i huruvida staten kan garantera att endast de personer som faktiskt uppfyller lagstiftningens rekvisit bereds vård med stöd av LPT eller om det föreligger en risk att personer som inte bör vårdas med tvångsvård ändå underkastas sådan vård. Arbetets fokus kommer främst fästas vid rättssäkerheten i samband med själva domstolsförfarandet i LPT-mål. Valet att endast behandla domstolsförfarandet motiveras av att det är i det stadiet av processen som mötet mellan de två vetenskaperna, juridik och medicin, blir som tydligast. Det är först när målet tas upp till domstol som jurister har att bedöma medicinska utlåtanden och huruvida en person lider av en allvarlig psykisk störning. Domstolsförfarandet 1 Grönwall, och Holgersson, Psykiatrin, tvånget och lagen, 2 LPT. 1

7 utgör också en rättssäkerhetsgaranti i sig, 2 varför den delen av processen är av extra intresse när förfarandet ska analyseras utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Rättssäkerhetsgarantierna vid intagningsförfarandet är också intressanta för att få en bild av rättssäkerheten i hela LPTprocessen och en del frågeställningar som berörs i det här arbetet kan även överföras på intagningsförfarandet. Det är dock domstolen som har mandat att vid återkommande tillfällen ge sitt medgivande avseende vårdens fortsatta gång med upp till sex månader åt gången, vilket är betydligt längre än de inledande fyra veckorna som chefsöverläkaren kan besluta om. 3 Av den anledningen ökar även betydelsen av rättssäkerhet när mål om psykiatrisk tvångsvård är föremål för domstolsprövning Syfte och frågeställningar Syftet med det här arbetet är att belysa och diskutera de åtgärder den svenska staten har vidtagit för att säkerställa att rättssäkerhet uppnås i mål enligt LPT. Syftet kommer uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: - Hur bör rättssäkerhet förstås vid beslut om psykiatrisk tvångsvård? - Vilka rättssäkerhetsgarantier kan, mot bakgrund av ovan, identifieras inom det svenska LPT-förfarandet? - Mot bakgrund av ovan, är det svenska LPT-förfarandet rättssäkert? 1.3 Avgränsningar Arbetet kommer att avgränsas på så vis att de åtgärder som har till syfte att garantera rättssäkerheten på ett mer generellt plan och således tillämpas inom fler rättsområden endast kommer beröras ytligt. Vid analysen kommer fokus främst läggas vid de åtgärder som är specifika för just LPT-processen i förvaltningsdomstolarna. För att besvara frågan hur dessa åtgärder de facto påverkar rättssäkerheten i praktiken krävs mer omfattande empiriska studier vilket inte är möjligt att genomföra inom ramen för det här examensarbetet. Vidare har jag inte någon medicinsk utbildning och arbetet gör därför inte anspråk på att svara på några medicinska frågeställningar som uppkommer under arbetets gång. Arbetet avgränsas därför till att endast behandla rättssäkerhetsgarantierna inom LPT på ett mer teoretiskt och rättspositivistiskt plan för att på så vis kunna belysa och diskutera den 2 Se nedan kap. 2 och 5. 3 Se nedan kap Se nedan kap

8 eventuella problematik som kan uppstå beträffande rättssäkerhet vid beslut om psykiatrisk tvångsvård. En allmän rättssäkerhetsgaranti som brukar nämnas i den juridiska litteraturen är offentligheten i förvaltningen. Detta regleras främst i både tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) och offenlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). 5 Offentligheten i förvaltningen är mer av en kollektiv rättssäkerhetsgaranti. 6 Med detta i beaktande har jag valt att avgränsa arbetet på så vis att det inte kommer omfatta reglerna i TF och OSL, eftersom syftet med det här arbetet främst är rättssäkerheten för den enskilda individen i det enskilda fallet. En diskussion kring ovan nämnda frågeställningar är till viss del av intresse för den enskilda individen, men för att kunna beröra de frågeställningar som väcks kring TF och OSL kommer diskussionen hamna för långt ifrån arbetets kärna. 1.4 Metod och material Arbetet har bedrivits inom ramen för den så kallade rättsdogmatiska metoden, vilket utgör en form av positivrättslig forskning. Innebörden av den rättsdogmatiska metoden är något omdiskuterat. I det här arbetet har jag valt att använda mig av Aleksander Peczeniks definition av den rättsdogmatiska metoden, som tillåter författaren att ha ett kritiskt förhållningssätt till rätten. Rättsdogmatiken har till syfte att tolka och systematisera gällande rätt. Till skillnad från den praktiskt arbetade juristen som har i uppdrag att finna svaret på en specifik rättsfråga arbetar rättsdogmatiker på ett mer abstrakt plan och eftersträvar resultat av generell karaktär. Som rättsdogmatiker har författaren i uppgift att systematisera och tolka gällande rätt. Detta är dock inte det enda som faller inom den rättsdogmatiska metoden. Författaren bör i sitt arbete även ställa sig kritisk till både andra rättsvetenskapliga arbeten och rättssystemet i sig. Med andra ord ska rättsdogmatikern försöka att utvärdera resultaten av systematiseringen. Det betyder dock inte att slutsatserna alltid behöver bli att det föreligger allvarliga fel eller brister i det undersökta rättssystemet. 7 Utgångspunkten i det här arbetet är följaktligen att den rättsdogmatiska metoden ger utrymme för författaren att i analysen ha ett kritiskt förhållningssätt 5 SOU 2014:76 s. 439 f. 6 Jfr. SOU 2014:76 s. 439 f. 7 Peczenik i FT 2/1990 s. 41 ff., Jfr. även Kleineman, Rättsdogmatisk metod, i Korling, Zamboni, (red.) Juridisk Metodlära, 2013, s. 24, Lavin i FT 3/1990 s.71 och Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2015, s. 43 ff. 3

9 till rätten, för att på så vis skapa förutsättningar för författaren att bidra till utvecklingen av rättsvetenskapen. Den som tillämpar den rättsdogmatiska metoden har ett visst förutbestämt material att använda sig av, de så kallade rättskällorna. Rättskällorna kan delas in i olika kategorier beroende på dess betydelse för tolkningen och systematiseringen av gällande rätt. Lagstiftning och föreskrifter som aktualiseras inom arbetets syfte ska beaktas. 8 I det här arbetet är det främst LPT som aktualiseras men även annan allmän förvaltningsrättslig lagstiftning kan bli aktuell att beakta för att besvara frågeställningarna. Vidare bör prejudikat, förarbeten till aktuell lagstiftning samt internationella konventioner som ligger till grund för inhemsk lagstiftning beaktas. 9 Förarbetena till den lagstiftning som behandlas i arbetet kommer således att ingå i materialet men även förarbeten till lagstiftning som är närliggande eller behandlar aspekter som kan vara av värde för att exempelvis jämföra olika rättsområden. Detsamma gäller beträffande prejudikat. Arbetet berör rättsområden som omfattas av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Delar av konventionstexten och prejudikat från Europadomstolen kommer därför att ingå i materialet som ska behandlas inom ramen för det här arbetet. Slutligen får även rättskällor såsom exempelvis icke prejudicerande beslut och domar samt den rättsvetenskapliga litteraturen beaktas i juridisk argumentation. 10 I det här arbetet kommer jag delvis att använda mig av beslut från Justitieombudsmannen (JO), eftersom JO har till uppgift att granska de nationella myndigheternas arbete och huruvida det är förenligt med den lagstiftning som finns. 11 Beslut från JO kan således ha en vägledande funktion vid tolkning och tillämpning av rättsregler som är av vikt för den här studien. Med anledning av att begreppet rättssäkerhet är omtvistat är det av vikt att behandla ett flertal olika källor från olika författare för att få en klar bild över vad rättssäkerhetsdebatten utgörs av och därefter dra slutsatser beträffande rättssäkerhetens innebörd vid psykiatrisk tvångsvård. För att få tillgång till ett omfattande material kommer utöver avhandlingar och kurslitteratur även artiklar från Juri- 8 Peczenik i FT 2/1990 s Peczenik i FT 2/1990 s Peczenik i FT 2/1990 s

10 disk Tidskrift (JT), Svensk Juristtidning (SvJT) och Förvaltningsrättslig Tidskrift (FT) utgöra en stor del av materialet. 1.5 Språk En utgångspunkt och strävan är att arbetet ska vara av vetenskaplig karaktär. Det är därför viktigt att både den deskriptiva tillika den analytiska delen av arbetet håller en hög nivå av neutralitet samt objektivitet. 12 Språket är därför medvetet könsneutralt hållet som en del i att upprätthålla en hög nivå av neutralitet. Undantag görs för fall då personer benämns vid namn samt vid hänvisningar till vad de personerna har anfört. 1.6 Disposition Arbetet är indelat i sex avsnitt. I det inledande kapitlet, som presenterats ovan, introduceras ämnesvalet tillsammans med syfte, frågeställningar, avgränsning samt metod och material Detta utgör ramen för uppsatsen. För att analysera LPT-förfarandet utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, är det av vikt att inledningsvis klargöra för innebörden av rättssäkerhet. I kapitel två, som behandlar rättssäkerhetsbegreppet på ett djupgående plan, kommer mitt analytiska förhållningssätt till rätten att presenteras. I kapitlet framkommer det att rättssäkerhet är ett omdiskuterat juridiskt begrepp som har till syfte att verka för en förutsebar förvaltning och offentlig maktutövning. I kapitlet klarläggs det att legalitet, objektivitet och kontrollerbarhet är fundamentala förutsättningar för att förvaltningen ska vara förutsebar och således rättssäker. Därför kommer efterföljande kapitel tre, fyra och fem att behandla varje rättssäkerhetsaspekt i relation till LPT-förfarandet var för sig. I kapitel tre analyseras LPT-lagstiftningen utifrån rättssäkerhetskravet på legalitet. Fokus kommer främst fästas vid förutsättningarna för de två olika vårdformerna, sluten och öppen psykiatrisk tvångsvård, och huruvida lagstiftningen är förenlig med legalitetsprincipen och ändamålet med rättssäkerhetsbegreppet. Kapitel fyra behandlar objektivitetskravet som främst består av krav på opartiskhet och saklighet inom förvaltningen. Centralt för analysen är åtgärderna som lagstiftaren har vidtagit i syfte att säkerställa att förfarandet uppfyller kraven som omfattas av objektivitetsprincipen. Däribland omfattas jävsbestämmelserna, officialprincipen, sakkunnigutlåtande och motive- 12 Nordenstam, Genusperspektiv på språk, Högskoleverket, 2003, s. 9. 5

11 ringsskyldigheten. Analysen visar dock på att det finns potentiella brister i det nuvarande systemet varför kapitlet även behandlar en alternativ lösning, sakkunniga ledamöter, som lagstiftaren aktiv beslutat att inte införa. I det sista kapitlet som behandlar rättssäkerhetsgarantierna, kapitel fem, analyseras LPTförfarandet utifrån kravet på kontrollerbarhet. Fokus i det femte kapitlet kommer således fästas vid möjligheten för den enskilde att få beslut som fattas emot hen prövat av en domstol. Kapitlet kommer även behandla rättssäkerhetsgarantierna som är nära sammanflätade med det processuella förfarandet såsom muntlig förhandling och rätten till ett offentligt biträde. Varje kapitel är genomgående analytiskt och avslutas med sammanfattande reflektioner över LPT-förfarandets förenlighet med de krav som omfattas av rättssäkerhetsbegreppet. Det framkommer även i det andra kapitlet beträffande rättssäkerhet att det inte är möjligt att frångå ett etiskt förhållningssätt inom psykiatrirätten eftersom rättsföljderna innebär stora ingrepp i människors liv. Med beaktande av att den rättsdogmatiska metoden kommer genomsyra arbetet är det av vikt att det etiska perspektivet på rätten också kan baseras på någon rättskälla. En utgångspunkt i arbetet är att regelverken som främst reglerar de mänskliga fri- och rättigheterna i Sverige har till syfte att delvis utgöra ett minimiskydd för att rättssystemet ska vara etiskt godtagbart utan att riskera godtycklighet i förvaltningen. Arbetet kommer därför även genomgående att beakta hur LPT förhåller sig till de rättigheter som aktualiseras under förfarandet. I det avslutande sjätte kapitlet sammanställs slutsatserna från de tidigare avsnitten för att där ge en tydlig bild över huruvida LPT-förfarandet är rättssäkert samt även redogöra för de åtgärder som påkallas av staten för att förbättra förfarandet. 6

12 2. Rättssäkerhet Rättssäkerhet är ett återkommande begrepp i juridiska texter, speciellt inom förvaltningsrätten. Många juridiskt skolade personer har en uppfattning om begreppets innebörd men när det kommer till att ge en exakt definition av rättssäkerhet är uppgiften inte helt enkel. Det kan inledningsvis konstateras att lagstiftaren inte har givit någon legaldefinition, varken i allmänna lagar som förvaltningslagen (1986:223) (FL), speciallagstiftning som LPT eller i några förarbeten. Begreppets innebörd har därför, som nedan kommer redogöras för, blivit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen. 13 I det här kapitlet kommer begreppet rättssäkerhet att behandlas ingående för att skapa en djupare förståelse för dess innebörd och funktion inom det svenska rättssystemet. Avslutningsvis kommer kapitlet att redogöra för min definition av rättssäkerhet samt hur rättssäkerhetsbegreppet, i det här arbetet, kommer användas som ett analytiskt verktyg i förhållande till den materiella rätten. 2.1 Rättssäkerhetsbegreppets utveckling En inledande fråga en bör ställa sig är varför det är viktigt att uppnå en hög nivå av rättssäkerhet i samhället? Rättssäkerhet har en stark anknytning till den så kallade rättsstatsideologin, där en medborgare i rättsstaten åtnjuter rättsskydd mot angrepp från både enskilda och staten. 14 Eftersom den enskilda har en rätt att erhålla skydd mot andra individer måste staten ibland gripa in, vilket innebär att den enskildes skydd mot staten inte är absolut. Rättssäkerhet blir därför en central faktor inom rättsområden där staten utövar makt mot sina medborgare. Diskussioner om vikten av rättssäkerhet eller ett så kallat administrativt rättsskydd förekom redan under 1930-talet. Debatten tog fart efter andra världskriget med anledning av att den offentliga maktens inflytande över medborgarna ökade samt Sveriges ratificering av EKMR. 15 Att konstatera att rättssäkerhetsbegreppet har utvecklats under de senaste 80 åren kan för många framstå som en självklarhet. Samhället tillsammans med dess normer och värderingar 13 Marcusson i FT 3/2010 s. 241, Kindström Dahlin, Psykiatrirätt: Intressen, Rättigheter & Principer, 2014, s.7, se fler nedan. 14 Peceznik Vad är rätt?, 1995, s. 46 och Alexanderson i FT 1/1961 s Agge i FT 3/1938 s. 186, Rahm, i, FT 5-6/1953 s. 331 och Holmgren, i FT 1-2/ 1959 s. 1. 7

13 är under ständig utveckling vilket påverkar juridiken och dess funktion/position i samhället. 16 Faktum är dock att många av de värderingar och intressen som diskuterades under 50- och 60- talet avseende innebörden av rättssäkerhet och administrativt rättsskydd anses vara centrala än idag. Fokus under de årtiondena var främst objektivitet, legalitet och kontrollerbarhet. Domstolarnas och länsstyrelsens självständighet från partsintressen och funktion som neutrala organ vars rättsskipning grundas på objektivitet, var de primära rättssäkerhetsgarantierna för den enskilda medborgaren. 17 I den tidigare rättssäkerhetsdebatten indelades rättssäkerhet i underkategorier. Det talades om rättssäkerhet i allmän, formell och reell mening. Allmän och reell rättssäkerhet framstår som synonyma med varandra och tar sikte på vad som i modern tid skulle kunna benämnas som rättsstrygghet; ett krav på skydd för den enskilda mot övergrepp från andra individer. 18 Skyddsobjektet inom den reella rättssäkerheten var således kollektivet och allmänheten. Den formella rättssäkerheten var den andra sidan av myntet och hade till syfte att skydda den enskilda individen mot statliga övergrepp. Legalitetskravet ansågs tillsammans med en garanti för korrekt tillämpning av lagstiftningen utgöra förutsättningarna för att den formella rättssäkerheten skulle upprätthållas Modern rättssäkerhet Formell rättssäkerhet Rättssäkerhetsbegreppets omfattning har som nämnts blivit föremål för diskussion. Den minsta gemensamma nämnaren inom den moderna rättssäkerhetsdebatten framstår vara förutsebarheten inom den offentliga maktutövningen. Förutsebarheten inom förvaltningen skyddar då den enskilde mot godtycklig maktutövning. 20 Även om just ordet förutsebarhet inte använ- 16 Jfr. Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s Alexanderson, i FT 1/1961 s. 1, Klackenberg, i FT 5-6/1960 s. 225, Holmgren i FT 1-2/ 1959 s. 1, Agge, i FT 3/1938 s. 186, Bohman, i FT 5-6/ 1953 s. 306, Wahlbäck, i FT 5-6/1953 s. 340 och Rydin, i FT 3/1966 s Jfr. Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s.306, Holmberg, i FT 1/1961 s. 11 och Klackenberg i FT 5-6/1960 s Holmberg, i FT 1/1961 s. 11 och Klackenberg i FT 5-6/1960 s. 225, Rahm i FT 5-6/1953 s. 331 och Rydin, i FT 3/1966 s Jfr. Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s. 51, Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s.306, Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 201 f., Lithner, i FT 5/1977 s. 44, Holmberg i FT 4-6/1990 s. 193, Marcusson i FT 3/2010 s. 241, Boström, m.fl. i FT 3/2014 s. 331, Petersson, Rättsstaten, 2005, s. 23, Zila, i SvJT 1990 s. 286 och Birkhed, Är det acceptabelt att påtvinga den försäkrade rehabilitering, i Vahlne Westerhäll Lotta (red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, 2002, s. 207, Frändberg, Rättsordningens idé, 2005 s. 284 och 288, Lindblom, i SvJT 1999 s. 645, Wennerström, i SvJT 2007 s. 29 och Fransson, Senioritetsregler för piloter - ett brott mot fri rörlighet för 8

14 des i de tidigare juridiska verken när rättssäkerhet debatterades, går det ändå att se ett samband mellan 50- och 60-talets syn på rättssäkerhet och strävan efter förutsebarhet. Förutsebarheten kan ses som en målsättning med rättssäkerheten. De två begreppen är nära sammanflätade men dock inte synonyma med varandra. Förutsebarheten är målsättningen, med andra ord vad rättssäkerheten ska resultera i. Rättssäkerhet är ett vidare begrepp som omfattar olika rättsliga principer som tillsammans har till syfte att öka förutsebarheten, det vill säga metoden och verktygen som ska främja en förutsebar offentlig maktutövning. Den synen på rättssäkerheten som här beskrivits brukar i den moderna rättssäkerhetsdebatten benämnas som formell rättssäkerhet. 21 Den formella rättssäkerheten i modern tappning utgör en utveckling av hur formell rättssäkerhet definierades under 50- och 60-talet. Det är fortfarande individens intressen som står i fokus. Innebörden och omfattningen av formell rättssäkerhet är i sig inte särskilt kontroversiell. Tvärtom framstår det som att det föreligger en tämligen hög nivå av koherens inom den juridiska litteraturen. Aleksander Peczenik menar att formell rättssäkerhet kännetecknas av maktutövning som i hög grad följer rättsreglerna och således uppvisar en hög grad av förutsebarhet. Den formella rättssäkerheten har följaktligen till syfte att öka medborgarnas möjlighet att handla planmässigt. Peczenik menar vidare att formell likhet inför lagen är en förutsättning för en rättsstat och därmed också för rättssäkerheten. Öppenheten och självständigheten inom förvaltningen främjar också förutsebarheten. Peczenik menar att det bland annat är av stor vikt att domstolarna redovisar relevanta skäl för och emot sina avgöranden samt att domstolarna är självständiga från exempelvis regeringspartier. Till detta faller även möjligheten för den enskilde att överklaga ett förvaltningsbeslut och få sin sak prövad av en domstol. 22 Håkan Gustafsson är mer filosofisk i sin framställning av rättsäkerhetsbegreppet. Gustafsson beskriver den traditionella definitionen av rättssäkerhet på så vis att det syftar till att motverka godtycklig maktutövning. Detta förtydligar han med att det finns två sidor av den definiarbetstagare, i Vahlne Westerhäll Lotta (red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, 2002, s. 221 jfr. även Sundberg i SvJT s Jfr. Peczenik Vad är rätt?, 1995, s. 51, Lithner i FT 5/1977 s. 43, Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 202 f., Boström, m.fl. i FT 3/2014 s. 332 och Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s. 51 ff. 9

15 tionen. Betydelsen av att gällande rättsregler följs utgör ena sidan och vikten av att reglernas innehåll inte godtyckligt åsidosätts utgör den andra sidan. För att uppnå hög nivå av rättssäkerhet krävs det enligt Gustafsson att rättssystemet strävar efter att vara både förutsebart och kontrollerbart. 23 Gustafsson menar att legalitetsprincipen oundvikligen är förbunden rättssäkerheten på så vis att den är en fundamental förutsättning för rättssäkerheten i sig, en uppfattning som delas av Josef Zila. Zila tar dock legalitetsprincipens funktion steget längre och menar dessutom att rättssäkerhet är den väsentliga konsekvensen av legalitet. 24 Legalitetsprincipens centrala roll för rättssäkerheten verkar de flesta som debatterat rättssäkerhet vara överens om, vilket är en uppfattning som även finner stöd i olika förarbeten. 25 Min uppfattning är att Zilas bild av rättssäkerhet är något snäv. Legalitet är inte den enda fundamentala förutsättningen för rättssäkerheten. För det fall en författning innehåller rekvisit av exempelvis medicinsk karaktär är det av vikt för rättssäkerheten att bedömningen av huruvida rekvisitet är uppfyllt eller ej baseras på saklig fakta och bevisning. Om så inte är fallet erhåller författningen inte det genomslag lagstiftaren åsyftat. Vikten av objektivitet och likhet vid den offentliga maktutövningen är också återkommande ämnen som faller inom den formella rättssäkerhetens omfång. Beslut som fattas på sakliga grunder av en opartisk domstol och där rättstillämpningen behandlar lika fall på samma sätt minskar utrymmet för godtycklig maktutövning. Detta resulterar i att förutsebarheten inom förvaltningen ökar. 26 Ett rättssystem där maktutövning kräver stöd i författning och vars tillämpning grundas på objektivitet och likhet främjar således möjligheten för medborgarna att förutse när, hur och i vilken omfattning staten kan och får inskränka deras rättigheter. Detta innebär hög formell 23 Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s.313, Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s.308 och Zila, i SvJT 1990 s Marcusson i FT 3/2010 s. 241 f., Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 201 f., Boström, m.fl. i FT 3/2014 s. 332, Petersson, Rättsstaten, 2005, u 2, s. 22 f., Birkhed, Är det acceptabelt att påtvinga den försäkrade rehabilitering, i Vahlne Westerhäll (red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, 2002, s. 207, Vahlne Westerhäll, i JT nr /13, s. 829, Bohman, i FT 5-6/ 1953 s. 313 ff., Klackenberg, i FT 5-6/1960 s. 231, Agge, i FT 3/1938 s. 198, Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s.308 och Zila, i SvJT 1990 s. 298, Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s. 50 f. von Essen, Inspektionen för socialförsäkringen Rapport 2010:4 Rättssäker förvaltning?, s. 9, SOU 2014:76 s. 91 f., SOU 2010:29 s. 142 och prop. 2009/10:175 s. 29. jfr. också Lebeck, i FT 1/2015 s Boström, m.fl. i FT 3/2014 s. 332,Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 203 f, Marcusson i FT 3/2010 s. 242 ff, Klackenberg i FT 5-6/1960 s. 229 ff., Alexanderson i FT 1/1961 s. 5 ff., Bohman i FT 5-6/ 1953 s. 313 ff., Holmgren i FT 1-2/ 1959 s. 3, Petersson, Rättsstaten, 2005, s. 23, von Essen, Inspektionen för socialförsäkringen Rapport 2010:4 Rättssäker förvaltning?, s. 9, SOU 2014:7 s. 91 f., SOU 2010:29, s. 149 och prop. 2009/10:175 s

16 rättssäkerhet. Det här utgör dock endast de ideologiska förutsättningarna för den formella rättssäkerheten. Det krävs även materiell lagstiftning som grundar sig på dessa ideologiska rättssäkerhetstankar, vilket kommer beröras i de efterföljande kapitel. För individen och medborgarna är det av stor vikt att de krav som omfattas inom det formella rättssäkerhetsbegreppet också efterlevs i praktiken, därför har även värdet av kontrollerbarhet framhävts inom både doktrin och i förarbeten. 27 En förutsättning för kontrollerbarheten är möjligheten för den enskilde att få sina beslut prövade av en självständig och opartisk domstol. 28 En annan förutsättning för kontrollerbarheten är öppenheten och insynen inom den offentliga förvaltningen. Detta ökar möjligheten för samhället och individen att uppmärksamma felaktigheter i tillämpningen av lagstiftningen och minskar möjligheten för rättstillämparen och maktutövaren att diskriminera medborgare och göra godtyckliga bedömningar Materiell rättssäkerhet Den formella rättssäkerheten har mött kritik för att den är tämligen fyrkantig och inte tar hänsyn till rättvisa och huruvida resultaten är etiskt godtagbara. Aleksander Peczenik lyfter fram ett tydligt exempel på när den formella rättssäkerheten inte var tillräcklig för att tillvarata medborgarnas rättigheter, nämligen nazi-tyskland. Han anger att de tyska judarna under Hitlers välde enkelt kunde förutse att de skulle bli förföljda genom att läsa de då gällande lagarna. Peczenik menar att det vore absurt att kalla en sådan rättsordning rättssäker. Den synen på rättssäkerhet har bemötts på så vis att det inte är rättssäkerhetsbegreppet i sig som är absurt, utan innehållet i rätten. 29 Begreppet materiell rättssäkerhet har därefter kommit upp i rättssäkerhetsdebatten under de senaste årtiondena. Innebörden av materiell rättssäker och dess funktion är dock varken klar eller entydig. Det finns de som menar att materiell rättssäkerhet betyder materiellt riktiga 27 Jfr. Marcusson i FT 3/2010 s. 242, Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 202 ff., Stendahl i FT 4/2008 s.551, Lithner i FT 5/1977 s. 43 f., Holmgren i FT 1-2/ 1959 s. 3, Rydin i FT 3/1966 s. 175, Agge i FT 3/1938 s. 198 f. Petersson, Rättsstaten, 2005, s.19 f., Vahlne Westerhäll, Statlig och kommunal styrning av social trygghet - försörjningsbehov som en rättssäkerhetsfråga, i Vahlne Westerhäll (red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, 2002, s.36, Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s.320, Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s 54 f, von Essen, Inspektionen för socialförsäkringen Rapport 2010:4 Rättssäker förvaltning?, s. 8, SOU 2014:76, s. 91 och 439, prop. 2009/10:175 s. 29 f. 28 Jfr. Bull, Sterzel, Regeringsformen - en kommentar, s Peczenik Vad är rätt?, 1995, s 97 och Frändberg, Rättsordningens idé, 2005, s

17 domar/avgöranden. 30 Min uppfattning är dock att materiellt riktiga avgöranden faller in under den formella rättssäkerheten. Materiellt riktiga domar är resultatet av korrekt tillämpning av aktuella författningar, vilket utgör målsättningen beträffande den formella rättssäkerheten. Tillämpas inte författningarna på ett korrekt sätt är maktutövningen följaktligen inte förutsebar och den formella rättssäkerheten låg. 31 Peczeniks definition av materiell rättssäkerhet kan sammanfattas enligt följande: beslut som innebär rättsskipning eller myndighetsutövning ska i hög grad vara förutsebara på grund av rättsnormerna samtidigt som de också i hög grad är etiskt godtagbara. Han menar att formell rättssäkerhet har ett viktigt värde men att det måste vägas samman med andra etiska värden. 32 Denna uppfattning om rättssäkerhetens omfattning och innebörd är Peczenik inte ensam om. Lotta Vahlne Westerhäll menar att den materiella rättssäkerheten har till syfte att tillförsäkra medborgarna en viss nivå av skydd för de rättigheter de gör gällande och att skyddet ska vara både rättvist och likformigt. 33 Vahlne Westerhäll anser att det krävs en rimlig avvägning mellan den förutsebarhet som en regel ger och etiska hänsyn av olika slag, där olika etiska principer är centrala. 34 Susanne Fransson beskriver materiell rättssäkerhet på så vis att det handlar om resultatet, att innehållet i de rättsliga besluten är rättvisa och korrekta. Syftet är att garantera välfärdssamhällets grundprinciper, vilket enligt Fransson kan inbegripa både rättsliga, sociala och etiska värden. 35 Sara Stendahl anser att kravet på rättssäkerhet avser att säkerställa beslutsprocesser som ger förutsebarhet och garanti mot godtycke. Dessutom ska grundläggande värden och respekt för den enskilde upprätthållas, på så vis att innehållet i de beslut som fattas ska vara rimliga, skäliga och rättvisa i de enskilda fallen. 36 Håkan Gustafsson har ställt sig något kritisk till Peczeniks definition av materiell rättssäkerhet. Han menar att Peczenik sätter den etiska ribban för högt eftersom få rättsliga beslut är av sådan dignitet att de kan jämföras med nazi-tyskland. Gustafssons menar också att ett 30 Lithner i FT 5/1977 s. 44, 31 Jfr. Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 202 och prop. 2009/10:175 s Peczenik, Vad är rätt?, 1995, s 94 f. 33 Vahlne Westerhäll, Statlig och kommunal styrning av social trygghet - försörjningsbehov som en rättssäkerhetsfråga, i Vahlne Westerhäll (red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, 2002, s. 39 f. 34 Vahlne Westerhäll ift 4/2011 s Fransson, Senioritetsregler för piloter - ett brott mot fri rörlighet för arbetstagare, i Vahlne Westerhäll (red.), Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten, 2002, s Stendahl i FT 4/2008 s

18 rättsligt beslut kan vara förkastligt ur en social synvinkel utan att vara extremt oetiskt. 37 Gustafsson ger dock inte något konkret exempel som styrker hans påstående. Återkommande inom den materiella rättssäkerhetsdebatten är följaktligen rättvisa och etiskt godtagbara beslut. Även HFD har i avgöranden hänvisat till vikten av att effekterna vid tilllämpningen av rättsreglerna når upp till rimliga krav på rättssäkerhet och rättvisa. 38 Både rättvisa och etik är positivt laddade ord och något många anser vara eftersträvansvärt inom rättssystemet. Något som dock inte berörs i debatten är innebörden av rättvisa och etik. Frågor jag själv ställer mig är vad som är ett rättvist beslut och rättvist enligt vem? Finns det någon objektiv rättvisa eller är rättvisa ett subjektivt begrepp som varje enskild människa har en egen uppfattning om? Frågorna tar oss tämligen långt ifrån den materiella rätten i sig och leder oss in på mer rättsfilosofiska och ideologiska vägar där det kan vara svår att finna några absoluta svar. 39 En annan relevant fråga att ställa sig innan en ger sig in i debatten om materiell rättssäkerhet är innebörden av ordet etik. Etik ska inte förväxlas med moral, då begreppen idag har fått två olika innebörder. Etik kan beskrivas som den systematiska reflektionen över mänskliga värderingar och handlingar samt motiven till dessa. Moral är andra sidan av myntet, det vill säga den faktiska människans konkreta handling och huruvida den är moralisk eller omoralisk. I relationen etik och juridik kan etiken beskrivas som de överväganden och principer som ligger före lagarna. Etiken tar sikte på människans hållning och samvete till skillnad från juridiken som utgör ett regelverk vars syfte bland annat är att reglera människors beteende. Etiska överväganden utgör en del av lagstiftningsprocessen. 40 Etik är, likt rättvisa, ett begrepp av mer filosofisk karaktär. Att utvidga ett juridiskt begrepp vars syfte är att främja förutsebarhet på så vis att det även omfattar filosofiska överväganden kan framstå som tämligen motsägelsefullt. Bedömningen av vad som utgör ett etiskt godtagbart och rättvist beslut riskerar att bli godtycklig eftersom svaret kan variera beroende på vem 37 Gustafsson, Rättens polyvalens, 2002, s RÅ 2003 ref. 88; Högsta förvaltningsdomstolen definierar vidare inte begreppet rättssäkerhet i avgörandet. 39 Jfr. Nationalencyklopedins definition av rättvisa , jfr. även Kindström Dahlin, Psykiatrirätt: Intressen, Rättigheter & Principer, 2014, s Smer, Etiska vägmärken 1, Etik: en introduktion, omarbetad upplaga, Fritzes, Stockholm, 2008, s. 9 ff. 13

19 som gör bedömningen. 41 Självklart är det av stor vikt att rättssystemet bygger på regler vars tillämpning upprätthåller principer som människors lika värde, godhet och självbestämmelse. Det jag dock ställer mig kritisk till beträffande Peczeniks m.fl. definition av materiell rättssäkerhet är först begreppen etik och rättvisa. De erbjuder inte någon definition eller riktig analys av begreppens innebörd, utan bygger sina argument på faktumet att begreppen klingar gott. De tar vidare inte i beaktande att både etik och rättvisa är tämligen subjektiva begrepp och ger inte någon vägledning avseende hur rättstillämparen ska förhålla sig till detta. Min andra invändning mot Peczeniks m.fl. definition av materiell rättssäkerhet är att de inte anger vem som ska bedöma beslutens nivå av etisk godtagbarhet och rättvisa. Hur ska den materiella rättssäkerheten kunna kontrolleras? Hur upprätthållas den materiella rättssäkerheten? Den materiella rätten skapas i första hand av lagstiftaren, det vill säga Riksdagen (1 kap. 4 regeringsformen (1974:152) (RF)). Som ovan nämnts genomförs etiska överväganden under lagstiftningsprocessen och det kan framstå som naturligt att ålägga ett ansvar på lagstiftaren att inte anta lagar vars innehåll leder till etiskt icke godtagbara resultat för enskilda individer. Den materiella rättssäkerheten har dock till syfte att skydda individer från bland annat lagstiftaren. Med tanke på att Peczenik använder sig av nazi-tyskland som ett exempel i sin argumentation för vikten av materiell rättssäkerhet, där just lagstiftaren antog högt oetiska författningar, kan systemet enligt hans definition inte förlita sig på att lagstiftaren alltid är god och vill alla medborgares bästa. Kan ansvaret för kontroll och upprätthållande av den materiella rättssäkerheten åläggas domstolarna? Mitt svar blir både ja och nej. Jag återkommer till varför ett sådant ansvar kan åläggas domstolarna nedan, 42 först vill jag beröra den allmänna problematiken. Det är problematiskt att låta domstolarna bära det yttersta ansvaret för den materiella rättssäkerheten eftersom det skulle innebära att domstolen och domarna själva måste göra egna etiska överväganden och komma fram till vad de själva finner är rättvisa utgångar. I de lägre instanserna blir denna problematik mer påtaglig med anledning av nämndemannasystemet, där nämndemännen har en politisk tillhörighet. Beroende på vilken fråga som är uppe för bedömning kommer åsikterna huruvida beslutet är etiskt godtagbart och rättvist med stor sannolikhet att variera beroende på om det sitter en socialdemokrat, moderat, vänsterpartist eller sverigedemokrat med i rätten den aktuella dagen. 41 Jfr. även Kindström Dahlin, Psykiatrirätt: Intressen, Rättigheter & Principer, 2014, s Se

20 När möjligheten för filosofiska bedömningar som dessa öppnas för de dömande och kontrollerande organen minskar garantin för förutsebarhet, likhet och objektivitet inom rättstillämpningen. Med andra ord skulle den formella rättssäkerheten sänkas. Jag har därför svårt att till fullo ställa mig bakom Peczeniks m.fl. definition av materiell rättssäkerhet. Jag håller dock med om etikens vikt för rättssystemet. Värdet av en etiskt godtagbar förvaltning blir även mer påtaglig när den offentliga maktutövningen innebär tvångsomhändertaganden av enskilda individer. Staten har ett ansvar för att behandla sina medborgare på ett etiskt godtagbart sätt och ansvaret aktualiseras särskilt när en enskild fråntas sin beslutsförmåga och frihet, exempelvis vid psykiatrisk tvångsvård. Jag anser att det därför inte är möjligt att helt frånkoppla rättssäkerhetsbegreppet från etiken. Problemet som påvisats i debatten ovan är att formell och materiell rättssäkerhet ställs emot varandra vilket i sig innebär försämrad förutsebarhet och således låg rättssäkerhet. Det är följaktligen av vikt att finna ett tillvägagångssätt som värnar om de etiska principerna som den materiella rättssäkerheten har för avsikt att skydda utan att förutsebarheten inom den formella rättssäkerheten åsidosätts Mänskliga fri- och rättigheter som en del av rättssäkerhetsbegreppet Genom att studera rättssäkerhetsbegreppet kan en slutsats avseende dess grundläggande syfte dras, nämligen skyddet mot inskränkningar och kränkningar av rättigheter. Det gäller både formell som materiell rättssäkerhet. 43 För att uppnå kraven inom både formell och materiell rättssäkerhet, måste regelverken gällande mänskliga fri- och rättigheter, enligt min mening, få ett större och tydligare genomslag i rättstillämpningen. Inom vår svenska rättsordning finns det två regelverk som är av mer praktisk betydelse i detta hänseende, RF:s andra kapitel och EKMR. I RF:s andra kapitel återfinns de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna och i 2 kap. 19 RF anges det att lagar och föreskrifter inte får meddelas i strid med EKMR. Både RF och EKMR innehåller regler som skyddar många av de intressen som lyfts inom de arbeten där rättssäkerhet berörts, däribland kan nämnas skydd mot frihetsberövanden (2 kap. 8 RF och artikel 5 EKMR), skyddet mot tortyr, kroppsstraff och omänsklig eller förnedrande behandling (2 kap. 4 RF och artikel 3 EKMR), rätten till privat- och familjeliv och den personliga integriteten (2 kap. 6 RF och artikel 8 EKMR) samt rätten till rättvis rättegång 43 Stendahl i FT 4/2008 s 537, Vahlne Westerhäll i FT 4/2011 s. 203, Bohman i FT 5-6/ 1953 s. 313, Vahlne Westerhäll i JT nr /13, s. 827 ff.,vahlne Westerhäll i FT 3/2013 s. 293 och Holmberg i FT 4-6/1990 s. 199, jfr. även Agge i FT 3/1938 s. 198 f. och Sundberg i SvJT s

21 och domstolsprövning (2 kap. 9 RF artikel 5-6 EKMR). I båda regelverken är det reglerat hur och om rättigheterna får begränsas. Skyddet mot tortyr utgör en absolut rättighet och får inte inskränkas på något vis medan exempelvis rätten till frihet kan begränsas. 44 Enligt 2 kap RF får de begränsningsbara rättigheterna endast begränsas genom lag (legalitetsprincipen) och om det kan göras på ett sätt som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle (etiska aspekter). Begränsningarna får inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, vilket också kan ses som ett skydd av den materiella rättssäkerheten. Detta eftersom skrivelsen innebär att den minst ingripande åtgärden som kan brukas för att uppnå resultatet är den åtgärd som ska användas vilket således utgör ett skydd mot överbruk av offentlig makt och tvång mot enskilda. I artikel 6 EKMR kan några delar av rätten till rättvis rättegång begränsas med hänvisning till den allmänna moralen, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle samt när offentligheten av rättegången under särskilda omständigheter skulle skada rättvisans intresse. Värnandet av det demokratiska samhället och den allmänna moralen i RF och EKMR skulle kunna ses som kodifikationer av den materiella rättssäkerheten. Eftersom all lagstiftning måste vara förenlig med både RF och EKMR (2 kap. 19 RF) uppställer dessa skrivelser krav på både lagstiftaren och rättstillämparen att överväga huruvida rättsreglernas resultat är förenliga med den miniminivå av skydd för mänskliga fri- och rättigheter som uppställs i RF och EKMR. Kravet på att redovisa dessa överväganden blir mest tydligt när mål hamnar hos Europadomstolen och staten själv måste redovisa varför inskränkningar i rättigheterna var nödvändiga och varför dessa inskränkningar är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolens praxis tillsammans med konventionstexten kan därför anses utgöra ramen för den materiella rättssäkerheten som baseras på de etiska grundläggande värderingarna som konventionsstaterna tillsammans har kommit överens om. På så vis kommer det etiska perspektivet in i rättssystemet samtidigt som rättstillämparen, det vill säga domstolarna, har ett handgripligt rättsligt regelverk att förhålla sig till när beslut och domar ska avkunnas och risken för godtyckliga bedömningar från rättstillämparens sida minskar. Den formella rättssäkerheten sätts således inte ur spel vilket fallet hade varit om domstolarna hade haft i uppgift att göra etiska värderingar utan något rättsligt regelverk att förhålla sig till i det avseendet. På 44 Framkommer genom att torty inte anges som inskänkningsbar i varken RF eller EKMR. 16

22 så vis kan rättssystemet värna om både formell och materiell rättssäkerhet istället för att ställa dem mot varandra. 2.3 Rättssäkerhet och effektivitet Inom litteraturen uppställs ibland värdet av rättssäkerhet och värdet av effektivitet som motstridiga intressen. Argument som tas upp är att effektiviteten måste stå tillbaka för rättssäkerheten, en allt för effektiv förvaltning minskar möjligheterna för en rättssäker förvaltning. 45 Det finns dock två aspekter att ta hänsyn till beträffande effektivitetskraven. Jag anser att effektivitet delvis faller inom ramarna för rättssäkerhet. En person har inte någon nytta av att få sin rättsliga angelägenhet prövad om prövningen inte sker inom en någorlunda överskådlig tid. En person som tvångsomhändertas för psykiatrisk vård vill inte få sin sak prövad om ett år, personen vill få sin sak prövad så snart som möjligt för att säkerställa att ingripandet är korrekt och inte godtyckligt. Effektiviteten får dock inte medföra att domstolens förutsättningar att avkunna korrekta domar åsidosätts, detta gäller både lagstiftade tidsfrister som påverkar effektiviteten i det enskilda fallet och påtryckningar från myndighets- och statsledningen att effektivisera handläggningen för att öka antalet avslutade ärenden Rättssäkerhet - min definition Vad är då rättssäkerhet och hur kan rättssäkerheten användas som utgångspunkt i en rättsvetenskaplig analys? Begreppet har inte en enhetlig definition inom rättsvetenskapen vilket i sig är negativt för rättssäkerheten. Den största oklarheten är huruvida rättssäkerhet också omfattar ett etiskt perspektiv och i sådana fall hur en sådan bedömning ska genomföras. Ett annat problem som ökar ovissheten avseende begreppets innebörd är när både politiker, journalister och jurister, använder sig av begreppet när de argumentera utan att redogöra för innebörden av rättssäkerhet. 47 Det låter bra i allmänhetens öron när de tar in rättssäkerhetsaspekter som argument men vad menar de egentligen? Som ovan belysts är rättssäkerhetsbegreppets omfattning omtvistat. Det är därför viktigt för alla som har för avsikt att analysera eller argumentera utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv att också tydligt förklara vad de menar med rättssäkerhet, annars tappar arbetena och argumenten all tyngd och bäring. 45 Bohman i FT 5-6/ 1953 s. 312 f. jfr. även Alexanderson i FT 1/1961 s. 6 och Groll i FT 3/1968 s. 134 f. 46 Jfr. Orton i SvJT 1982 s. 556 ff. 47 Exempel på juridiska texter där begreppet rättssäkerhet används utan någon redogörelse för dess innebörd: Warnling-Nerep, i FT 3/2009 s. 291, Wendel i FT 1/2015 s. 61 och RÅ 2003 ref

23 Att mäta nivån av rättssäkerhet är inte en enkel uppgift, speciellt avseende materiell riktighet. Det krävs omfattande kvantitativa rättsfallsstudier genomförda av personer med ingående kunskaper om de specifika rättsfrågorna som är uppe för bedömning. 48 En mätning av materiell riktighet beträffande LPT-avgöranden kräver således ingående kunskaper om både juridik och psykiatri. Eftersom jag inte har någon medicinsk utbildning har jag inte den kompetens som krävs för att utvärdera den materiella riktigheten av besluten. Arbetet gör därför inte anspråk på att utvärdera alla aspekter som inbegrips inom rättssäkerhetsbegreppet. Min analys av huruvida LPT-förfarandet är rättssäkert kommer baseras på rättssäkerhetsbegreppets tre grundpelare, legalitet, objektivitet och kontrollerbarhet. De kommande avsnitten kommer behandla de tre grundpelarna var för sig och således belysa och diskutera hur och om lagstiftaren har förhållit sig till de krav som omfattas av rättssäkerhetsbegreppet. Som ovan nämnt anser jag inte att det är möjligt att frångå ett etiskt perspektiv vid en analys av psykiatrilagstiftningen. För att beakta etiska aspekter kommer arbetet genomgående att väva in frioch rättighetsperspektivet från aktuella bestämmelser i RF och EKMR vid analysen eftersom de regelverken utgör en form av ett positivrättslig minimiskydd för etiska värderingar. 48 Jfr. Marcusson i FT 3/2010 s. 248 f. 18