Interimistisk vägledning för

Transkript

1 Interimistisk vägledning för angående medicinsktekniska hjälpmedel som tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning I Vårdavtalet mellan Habilitering och hjälpmedel och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning av de hjälpmedel vi ansvarar för inom förvaltningen. Arbetet kommer att ske i projektform i samverkan med berörda verksamheter inom landstinget och andra intressenter. Vägledning för Tekniska hjälpmedel Landstinget i Uppsala Län år 2010 Hjälpmedelscentralen för personer med funktionsnedsättning av fysisk-, kognitiv-, eller kommunikationsförmåga. 1

2 Innehållsförteckning Hjälpmedelscentralen 3 Lagar förordningar och föreskrifter 3 Hjälpmedelsinstitutet 3 Läkemedelsverket och socialstyrelsen 3 Medicinteknisk produkt 4 Ce-märkning 4 Definition hjälpmedel 4 Grundläggande principer för individuellt utprovade hjälpmedel 5 Hjälpmedel för den dagliga livsföringen 5 Smittat hjälpmedel 6 Sortiment och sortiments hantering 6 Produktanvisningar 7 Hjälpmedelsgrupp 7 Förskrivning av hjälpmedel 7 Definition förskrivare 7 Förskrivningsrätt i Uppsala län 7 Förskrivningsprocessen 8 Ansvar vid förskrivning 8 Bruksanvisning 9 Brukaren ansvar 9 Egenavgift 10 Försäkring av hjälpmedel 10 Dyslexi 10 Skrivhjälpmedel 10 Kommunikations- Samtalshjälpmedel 11 Datorutredning/utprovning 11 Kognitiva svårigheter 11 Antal hjälpmedel som får förskrivas 11 Byte av hjälpmedel 11 Hyra/försäljning av hjälpmedel 12 Dubbelt boende och fritids boende 12 Avvikelsehantering 12 Basutrustning inom Uppsala läns verksamheter 12 Flytt inom Uppsala län 12 Flytt till annat län/land 13 Nedmontering av hjälpmedel 13 Tillfällig utlandsvistelse 13 Över 21 år 13 Hjälpmedel till asylsökande 14 Länkar 15 Bilaga 16 2

3 Hjälpmedelscentralen Landstinget Uppsala län Hjälpmedelscentralen är en enhet inom förvaltningen Habilitering och hjälpmedel. Enheten ska genom att prova ut, anpassa och leverera hjälpmedel underlätta och ge bra vardag för barn och ungdomar (under 21 år) med fysisk funktionsnedsättning, ansvara för kommunikationshjälpmedel och olika talstöd till barn och vuxna med röst-, tal- och språksvårigheter, samt ge stöd i form av specialistkunskap om kognitivt stöd till personer under 21 år. Utprovning och anpassning av hjälpmedel ska ske i nära samarbete och i dialog med habiliterings- och rehabiliteringsenheter. Lagar förordningar och föreskrifter Landstingens och kommunernas skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder fastläggs i hälso och sjukvårdslagen, HSL (1982:763). Krav på medicintekniska produkter som används inom vården och hur dessa produkter ska hanteras fastställs i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, i förordningen och de föreskrifter som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket utfärdat inom området. Dessa krav gäller i princip alla de produkter som används som hjälpmedel för personer med funktionshinder. De lagar, förordningar, föreskrifter och vägledande dokument som berör förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionshinder inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområden gäller såväl brukaren som personalen som produkten. Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och upphandling, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling och internationell verksamhet. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik är delat mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter och Socialstyrelsen för tillsynen över den yrkesmässiga användningen. 3

4 Medicinteknisk produkt Medicinteknisk produkt definieras i lagen (1993:584 )om medicintekniska produkter som en produkt som är avsedda som hjälpmedel för personer med funktionsndsättning. Tillverkarens deklarerade uppfattning har en mycket viktig funktion. Genom att ange syftet begränsar tillverkaren produktens användningsområde och sitt eget ansvar. Lagen syftar till att garantera produktsäkerheten så att de medicintekniska produkterna är säkra, tillförlitliga och lämpade för sitt ändamål när de kommer ut på marknaden och tas i bruk. I Läkemedelsverkets föreskrift LVFS 2003:11 införlivas krav och principer ur EG:s direktiv om medicintekniska produkter med den svenska lagstiftningen. Den utgör grunden för CE-märkning inom produktområdet. CE-märkning En CE-märkt produkt är en produkt där tillverkaren har intygat sitt ansvar för produkten. Att produkten är tillverkad enligt gällande direktiv och standarder samt att den är lämplig till det ändamål den är avsedd för. CE-märkningen är dessutom ett bevis på att tillverkaren är anmäld hos Läkemedelsverket. Definition hjälpmedel Med hjälpmedel avses i denna vägledning de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Det finns ingen formellt fastställd definition i lag eller författning av begreppet hjälpmedel för person med funktionsnedsättning. Lokala bestämmelser finns som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedel. Definition av begreppen medicinteknisk produkt och hjälpmedel De flesta personliga hjälpmedel för daglig livsföring och för vård och behandling är medicintekniska produkter. Dessa produkter är särskilt konstruerade för att användas vid funktionsnedsättning. Innan ett hjälpmedel som inte är en medicinteknisk produkt upptas i sortimentsförteckningen eller motsvarande skall en riskanalys upprättas. 4

5 Grundläggande principer för individuellt utprovade hjälpmedel Folkhälsoperspektivet ska beaktas och helhetssyn ska prägla förskrivning av hjälpmedel och de ska provas ut i samråd med brukaren. Följande principer är grundläggande: all förskrivning av hjälpmedel ska utgå från ett medicinskt och individuellt behov hjälpmedel ska kompensera funktionsnedsättning, förbättra, utveckla och/eller vidmakthålla funktion och förmåga hjälpmedel är en integrerad del av re/habilitering och vård/omsorg hjälpmedel ska inte ersätta aktiv re/habiliteringsinsats hjälpmedel är lån och ska återlämnas när behovet upphört Syftet med hjälpmedlet är att: Förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga Hjälpmedel ska förskrivas av personal inom hälso- och sjukvården. Hjälpmedel är lån och ska återlämnas när behovet upphört. Det gäller både om brukaren haft hjälpmedlet under lång tid eller ett tillfälligt lån. Brukaren ska meddela att behovet upphört. Förskrivaren ansvarar för uppföljning och återtagande. Hjälpmedel för den dagliga livsföringen De hjälpmedel som tillhandahålls inom område daglig livsföring är de som fordras för att brukaren själv eller med hjälp av någon annan ska kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, sköta sin hygien mm) Förflytta sig Kommunicera med omvärlden Fungera i hemmet och i närmiljön Orientera sig i tid och rum Sköta vardagslivets rutiner i hemmet Gå i skolan 5

6 Utanför begreppet personliga hjälpmedel för dagliga livet faller exempelvis: Arbetshjälpmedel (för brukaren på dennes arbetsplats) Arbetstekniska hjälpmedel Förbrukningsartiklar Hjälpmedel för behandling och träning Grundutrustning hos huvudman/vårdgivare, daglig verksamhet, skolor, elevhem, sjukvårdsinrättningar Hjälpmedel för vistelse i fritidshus, för semesterresa och vid tillfällig vistelse på annat ställe än där brukaren är bosatt Hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion Pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorg och skola Hjälpmedel som går under lagen om bostadsanpassningsbidrag Hjälpmedel vid yrkesutövning Smittat hjälpmedel Till smittförande gods räknas medicintekniska produkter som används av personer med diarréer, blodsmitta och/eller multiresistenta bakterier. Felaktig hantering av smittad produkt kan innebära risk för spridning av smitta. En smittad produkt ska rengöras från smitta där smittan uppstått. Produkten får ej flyttas till annan plats innan rengöring skett. Se länk Sortiment och sortiments hantering Val av produkt ska i första hand ske ur fastställt sortiment som upprättats enligt fastställda rutiner inom olika hjälpmedelsområden. Sortimentets produktområden är indelade enligt internationell klassificering av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar, ISO 9999:2002. Indelningen grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Sortimentet tas fram för att täcka de flesta brukares behov, utifrån landstingets åtagande. Sortimentsgrupp bedömer och utvärderar kontinuerligt sortimentet med avseende på medicinsk funktion, tekniska och ekonomiska synpunkter samt hänsyn till miljö och logistik (se sortimentskatalogen på navet). Viss förskrivning av hjälpmedel kan komma att handläggas och beslutas av ett speciellt forum inom förvaltningen - Hjälpmedelsgruppen. 6

7 Produktanvisningar För vissa hjälpmedelsprodukter som kan förskrivas som individuella hjälpmedel finns en produktanvisning. Syftet med anvisningen är att vägleda förskrivaren (se sortimentskatalogen på navet). Hjälpmedelsgrupp Om en enskild brukare har specifika behov som inte kan tillgodoses inom fastställt sortiment, kan produkt utöver produktförteckning och/eller sortiment förskrivas, efter särskild prövning i Hjälpmedelsgruppen inom förvaltningen Habilitering och hjälpmedel. I hjälpmedelsgruppen ingår kostnadsansvarig för hjälpmedelscentralen, verksamhetschef och representanter från Habiliteringen för barn och vuxna. Det finns inga formella möjligheter för brukaren att överklaga ett beslut Gruppen utgör forum för frågor av övergripande karaktär avseende hjälpmedel, handlägger ärenden som gäller förskrivning av kostnadskrävande hjälpmedel, förskrivning av elrullstolar och rullstolar utöver rekommenderat antal per brukare. Förskrivning av hjälpmedel Det är vårdgivarens ansvar att säkerställa att de utsedda förskrivarna har rätt kompetens, att de har de kunskaper som krävs för arbetsuppgiften och att förskrivarkompetensen upprätthålls. Definition förskrivare Förskrivare är en legitimerad personal som efter genomförd förskrivarutbildning enligt förskrivningsprocessen väljer lämplig medicinteknisk produkt tillsammans med namngiven brukare och förskriver denna enligt gällande rutiner. Förskrivaren ska vara godkänd av medicinskt verksamhetsansvarig, utsedd att förskriva hjälpmedel i tjänsten och vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare. Förskrivningsrätt i Uppsala län Genomgången förskrivarutbildning är ett krav inom Landstinget Uppsala län för den legitimerade personalen som förskriver tekniska hjälpmedel. Följande yrkeskategorier erbjuds förskrivarutbildning: Arbetsterapeut Sjukgymnast Logoped 7

8 Förskrivningsprocessen Förskrivare av hjälpmedel ska ha kunskap om förskrivningsprocessen samt vilket ansvar som följer av att förskriva hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel omfattar följande faser: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja specifik produkt Vid behov initiera specialanpassning Instruera träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Rådgivning ingår i bedömningar och utprovningar som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens. Ansvar vid förskrivning Förskrivaren ansvarar för att faserna i processen genomförs. Beroende på ärendets komplexitet kan faserna vara mer eller mindre omfattande. Förskrivaren har ett helhetsansvar för alla faserna men kan samverka med andra befattningshavare, hjälpmedelskonsulent och hjälpmedelstekniker, i processen. Alla befattningshavare som medverkar i förskrivarprocessen har ett eget yrkesansvar för sin insats även om valet av specifik produkt åligger förskrivaren. Förskrivarens ansvar: göra en helhetsbedömning av hjälpmedelsbehovet utifrån brukarens funktionsnedsättning, diagnos och prognos ansvara för att ett hjälpmedel fungerar i den miljö det ska användas, innan en förskrivning görs planera förskrivning av hjälpmedel i samverkan med den enskilde och/eller närstående vid förskrivning utgå från enklast möjliga hjälpmedel ur befintligt sortiment som kan fungera i den aktuella situationen för att uppnå godtagbar funktion utifrån behov och förväntad nytta. vid specialanpassning av hjälpmedel alltid samråda med hjälpmedelskonsulent och tekniker på hjälpmedelscentralen. bedöma eventuella kontraindikationer vid hjälpmedelsanvändningen ta med i sin bedömning att hjälpmedlet ska vara ett komplement till andra hjälpåtgärder och inte ett alternativ till andra insatser. ansvara för att göra uppföljning av tidigare förskrivna hjälpmedel. Vid varje ny förskrivning ombesörja återlämning och avregistrering av hjälpmedel som ej längre används. 8

9 Hjälpmedelskonsulentens och hjälpmedelsteknikerns ansvar Hjälpmedelskonsulenten och hjälpmedelsteknikern ska ha kompetens om själva hjälpmedlet och hur det kan användas utifrån brukarens behov. Utprovningen av hjälpmedlet görs alltid i samverkan med förskrivaren. Hjälpmedelskonsulenten ska vara konsult till arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och annan personal i förskrivarprocessen. ge information och rådgivning vid utprovning av hjälpmedel ansvara för utbildning av förskrivare inom hjälpmedelsområdet ansvara för utvärdering av sortiment i samråd med förskrivare, brukare och hjälpmedelstekniker. Hjälpmedelskonsulenterna har inte förskrivningsrätt utan arbetar enbart konsultativt. Hjälpmedelsteknikern ansvarar för teknisk service såsom förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering och utrangering. Teknikerna ska även medverka vid utprovning och specialanpassning av hjälpmedel samt ansvara för dokumentation vid teknisk service och specialanpassningar. Bruksanvisning I samband med utlämnande av hjälpmedel ansvarar förskrivaren för att brukaren förutom muntliga instruktioner om funktion och skötsel, erhåller en brukanvisning för aktuell produkt. Detta gäller oavsett om produkten är ny- eller återanvänd. Behovet av information om hjälpmedlet beror på dess komplexitet och vem den riktar sig till. Brukarens ansvar Det är hjälpmedelsanvändarens - för barn, målsmans - ansvar att vårda och återlämna hjälpmedlet till Hjälpmedelscentralen så snart behovet upphört. Vid skada på eller stöld av hjälpmedel, ska Hjälpmedelscentralen alltid kontaktas. Brukaren eller dennes målsman ansvar är att: följa de instruktioner och anvisningar som ges av förskrivaren samt hjälpmedlets bruksanvisning ta kontakt med förskrivare vid förändrat behov på egen hand, eller med hjälp av annan person, sköta och förvara hjälpmedlet så att de ej försämras utöver normal förslitning ta kontakt med anvisad enhet när hjälpmedlet inte fungerar som avsett och att rengöra 9

10 hjälpmedlet innan det lämnas för avhjälpande underhåll. inte låna ut, hyra ut, sälja, pantsätta eller på annat sätt avyttra lånat hjälpmedel meddela landstinget om hjälpmedlet skadas, tappas bort, stjäls eller förstörs utöver normal förslitning. ta kontakt med förskrivare vid tillbud/olycka ta kontakt med anvisad enhet om brukaren avser flytta inom/utom länet eller utomlands för att få klarhet i vilka hjälpmedel som kan tas med. Egenavgift För samtals- /kommunikationshjälpmedel får brukaren över 21 år betala en egenavgift. 1:a hjälpmedlet 300 kr 2:a- hjälpmedlet 150 kr osv. Egenavgift taket är 900 kr. Försäkring på hjälpmedel Hjälpmedlen är formellt sett landstingets egendom och gäller hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen barn och ungdom. Lanstinget i Uppsala län har beslutat att enskild person vars hjälpmedel är utlånat av Landstinget inte behöver teckna en egen separat försäkring för hjälpmedlet. Lanstingets försäkring gäller vid brand, vattenskada och stöld vid inbrott. Försäkringen gäller inte vid skada som tillfogats annan person. Brukaren hänvisas att kontakta sin förskrivare. I vissa fall kan brukaren behöva göra en polisanmälan. Se bilaga riktlinjer vid stöld/förlust eller skadegörelse Dyslexi Datorer, programvaror och Daisyspelare för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är skolans ansvar. Skrivhjälpmedel Inom området fysisk funktionsnedsättning kan anpassning av egen dator eller datorutrustning förskrivas som skrivhjälpmedel för barn och ungdomar under 21 år. Det förutsätts då, att annat enklare hjälpmedel, så som anpassad penna eller liknande, inte kompenserar handikappet. 10

11 Kommunikation-/Samtalshjälpmedel Hjälpmedel av olika slag erbjuds för personer med tal-, språk- och röstskada. Utprovning och förskrivning i samarbete med logopeder och arbetsterapeuter. Verksamheten erbjuder även utbildning till förskrivare, brukare och deras närstående när det gäller kommunikation- /samtalshjälpmedel. Vilka kommunikations-/samtalshjälpmedel finns det? Röstförstärkare, texttelefoner, talande apparater med inspelade fraser eller syntetiskt tal, pektavlor, bildsymboler, fax med mera kan man få genom ordination från logoped eller taltjänst. Utprovning av lämpligt hjälpmedel sker ofta i samarbete med logopeder eller arbetsterapeuter. Hur kan man få kommunikations-/samtalshjälpmedel? Logopeder inom sjukvård och habilitering, skola eller sjukhem är de som oftast förskriver talhjälpmedel. Hänvisning sker vid behov till speciella kunskapsteam för data- och talhjälpmedel. Datorutredning/utprovning. Ansökningsformulär för datorutredning/utprovning finns att få från Hjälpmedelscentralen (HMC). Kontakta alltid ansvarig hjälpmedelskonsulent. Förskrivning av datorutrustning, kostsamma anpassningar eller anpassningar som fodrar speciell utbildning beslutas i hjälpmedelsgruppen på Hjälpmedelscentralen. Kognitiva svårigheter Vi tillhandahåller hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 21 år som har behov av kognitivt stöd. Antal hjälpmedel som får förskrivas Antal hjälpmedel som får förskrivas bedöms individuellt efter brukarens behov, högst två hjälpmedel av samma sort kan förskrivas för att användas under samma tidsperiod. Byte av hjälpmedel Byte av ett fungerande hjälpmedel kan göras om det medicinska eller funktionella behovet förändrats eller om befintligt hjälpmedel är utslitet. Det är förskrivaren som bedömer om hjälpmedlet ska bytas ut. Byte kan även ske om en ny modell eller teknik innebär väsentlig förbättring av funktions- eller aktivitetsförmågan för den enskilde brukaren. Det är förskrivaren i samråd med hjälpmedels- /datatekniker som vid hjälpmedelscentralen som ska göra den bedömningen. 11

12 Hyra/försäljning av hjälpmedel Hjälpmedelscentralen hyr inte ut hjälpmedel till privatpersoner. Undantag: barn- och ungdomar med en funktions nedsättning som har behov av hjälpmedel vid olika slag av kortare semesterresor, kan få korttidshyra hjälpmedel som finns i lager. Det finns möjlighet att kortids hyra (max 3 månader) hjälpmedel till barn- och ungdomsverksamheter (0-20 år) av olika slag. Dubbelt boende och fritids boende Generellt rekommenderas ingen dubbelutrustning, men om synnerliga skäl finns kan dubblett förskrivas. Så kan t ex vara fallet om en person har dubbelt boende och hjälpmedlet inte går att flytta. Beslut fattas alltid av hjälpmedelsgruppen utifrån funktionella och tekniska bedömningar. Fritidshus/-boende utrustas inte. Avvikelsehantering Avvikelsehantering ska finnas inom varje verksamhetsområde. Med en avvikelse avses en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle ha kunnat medföra risk eller skada för brukaren. I detta sammanhang avses även klagomål från brukare eller förskrivare. Avvikelserapportering ska ske till närmast ansvarig chef. Avvikelserapportering sker via landstingets intranät medcontroll, via blankett hos Hjälpmedelscentralen, Socialstyrelsen eller till Läkemedelsverket. Basutrustning inom Uppsala läns verksamheter Korttidshem, daglig verksamhet, sjukvårdsinrättning m.fl. förväntas, oberoende av huvudmannaskap och driftform, vara inredda och basutrustade så att miljön motsvarar de behov som de som bor eller vistas där har. Basutrustning är t.ex. sängar, personlyftar, hygienstolar men kan också gälla andra produkter som krävs för att ta emot målgruppen. Flytt inom Uppsala län Flytt av tekniska hjälpmedel mellan bostäder bekostas av brukaren. 12

13 Flytt till annat län/annat land Vid flytt till annat län eller till annat land skall brukaren, innan flytt sker, kontakta den förskrivare som förskrivit hjälpmedel, för överenskommelse om hjälpmedlen får tas med. Förskrivare som får kännedom om att brukaren skall flytta till/från länet ska kontakta hjälpmedelskonsulent för vidare handläggning. Som grundprincip gäller att enkla hjälpmedel som behövs för vardagliga aktiviteter samt specialtillverkade och anpassade hjälpmedel får tas med. Nedmontering av hjälpmedel Visst återställande sker av hjälpmedelscentralens tekniker vid nedmontering av stationär lyft och vägghängda skötbord, som borttag av skruvar och enkel igenspackling av hål i vägg/tak, övriga åtgärder ansvarar brukaren för. Tillfällig utlandsvistelse Hjälpmedel som tas med vid utlandsvistelse ska återföras till Landstinget i Uppsala län. Reseförsäkring ska tecknas av brukaren för de hjälpmedel som tas med. Gäller det elektrisk rullstol ska, innan resan, kontakt tas med tekniker på Hjälpmedelscentralen. Om brukaren har behov av ett specifikt hjälpmedel vid en resa (tex. en enklare rullstol än den brukaren har förskriven) så finns möjligheten att hyra detta hjälpmedel under en kortare period, se avsnitt hyra/försäljning s. 12 Brukaren gör skadeanmälan till transportbolaget för hjälpmedel som skadats vid t ex flygresa eller bussresa. Transportskada ersätts ej av landstinget. Över 21 år Den dagen brukaren fyller 21 år övergår hjälpmedelsansvaret till kommunen där brukaren är folkbokförd. Undantag: Kommunikationshjälpmedel, där ansvarar Landstinget i Uppsala län för alla åldrar. Landstinget samverkar med Hjälpmedel Uppsala län, fastlagda rutiner kring överföring finns dokumenterat. 13

14 Hjälpmedel till asylsökande Staten och Landstingsförbundet har i en överenskommelse som gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 reglerat hälso- och sjukvården för asylsökande m.fl. Samtliga asylsökande skall vara registrerade vid någon av Migrationsverkets förläggningar. Den asylsökande skall kunna visa upp ett tillfälligt LMA-kort för asylsökande i Sverige alternativt för utlänning i Sverige. LMA står för lagen om mottagande av asylsökande. På kortet finns foto, namn, födelsetid och telefonnummer för kontroll. Saknas LMA-kort bör det kontrolleras hos migrationsverket om personen är asylsökande. Visar det sig att den asylsökande inte omfattas av LMA skall denne bekosta hjälpmedlen själv. Vanligen saknas de fyra sista siffrorna i person numret. LMA-kortet ska visas upp när den asylsökande söker vård. Asylsökande erhåller vård enligt följande: - Asylsökande som fyllt 18 år har rätt till akut sjukvård och vård som inte kan vänta. Detta avgörs av medicinskt ansvarig läkare. - Asylsökande som inte fyllt 18 år har rätt att få samma hälso- och sjukvård samt tandvård som andra barn/ungdom boende i Uppsala län Hjälpmedel kan förskrivas: - till barn under 18 år i samma utsträckning som till svenska barn. För unga mellan 18 och 21 år gäller samma regler som för vuxna. - Hjälpmedel endast vid akut sjukdom, detta avgörs av medicinskt ansvarig läkare. När man har fått uppehållstillstånd förskrivs hjälpmedel enligt samma kriterier som för svenska medborgare.ytterligare information finns på Sveriges kommuner och landsting. 14

15 Länkar: Externa hemsidan aspx Hjälpmedel Uppsala Län för personer 21 år och äldre Tierps kommun Enköpings kommun Knivsta kommun +funktionshindrade/hj%e4lpmedel+&++bostadsanpassning Östhammars kommun Håbo kommun Heby kommun Älvkarleby kommun Handikappinstitutet Försäkringskassan Hjälpmedel Att förhindra smittspridning och hantering av hjälpmedel Sveriges kommuner och landsting 15

16 Bilaga 1 Riktlinjer vid stöld/förlust eller skadegörelse på hjälpmedel Om ett hjälpmedel blir stulet eller skadat ska det alltid anmälas till Hjälpmedelscentralen (HMC). Därefter sker avregistrering från brukaren. Ny förskrivning görs till brukaren om behovet av hjälpmedel kvarstår. Polisanmälan ska göras om hjälpmedel är löpnummer märkt. På polisanmälan ska följande uppges om hjälpmedel: - Vad som har blivit stulet/förlorat (t ex rollator, ramp) - Hjälpmedel löpnummernummer. Kan fås av HMC - Kopia på polisanmälan ska alltid skickas till HMC - HMC ska stå som Målsägande juridisk person. Sändes till: Landstinget Uppsala Län Hjälpmedelscentralen S:t Johannes gatan 28 J Box Uppsala Telefon Om anmälaren är annan än brukaren ska även brukarens namn uppges. Om hjm återfinns ska detta meddelas till HMC som gör avregistrering av ärendet hos polisen. Hjm ska dessutom oftast märkas om, vilket HMC ansvarar för. 16