I II landstinget LS S 1Z2A. ~\ka-ga. Ambulanshelikopter i Dalarna. BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen. Ordförandens förslag.

Transkript

1 I II landstinget DALARNA Central förvaltning Administrativ enhet ~\ka-ga BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS S 1Z2A Datum Sida 1 (3) Dnr LD12/01796 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen /19 Landstingsfullmäktige Ambulanshelikopter i Dalarna Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Sammanfattning På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. I ärendet redovisas följande handlingar: a) Beslutsunderlag b) Helikopterutredning med separat ekonomisk kalkyl bil 1,2312 c) Justerad ekonomisk kalkyl bil 2 d) Nyttan bil 3 e) Utredning f) Protokollsutdrag AU Postadress Box Falun \. Besöksadress Vasagatan 27 Falun Kontakt Org.nr: ,... I Handläggare Andersson Gösta Regionsamordnare gosta.andersson@ltdalama.se J- ~'\f

2 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD12/01796 Sida 2 (3) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Utredaren föreslår att verksamheten startar under sommaren Utredningen redovisades för landstingsstyrelsens arbetsutskott (Bilaga 1 med tillhörande ekonomisk kalkyl). Landstinget Värmland har tidigare genomfört en utredning som ledde fram till beslut om att etablera egen ambulanshelikopterverksamhet med eget ägande av helikopter. Landstinget Dalarna följde Värmlands upphandlingsprocess och gav fullmakt för landstinget i Värmland att företräda Landstinget Dalarna i syfte att skapa en option för inköp av egen helikopter. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad beslutar om motsvarande beställning. Därefter upphör Värmlands företrädarskap och optionen förfaller. Det bör noteras att för närvarande föreligger ett överklagandeärende hos förvaltningsdomstolen i Karlstad, som avser upphandlingen av helikopter, varför slutligt avtal med leverantör ännu ej föreligger. Då utredningens ekonomiska kalkyl upprättades innan Värmland genomfört upphandlingsprocess och detaljplanering av genomförandet, behöver kalkylen revideras, bilaga 2. Sedan utredningen gjordes har också ytterligare medicinska fakta kommit i dagen. Följande är ett citat från Eric Rinstad, anestesiolog, överläkare och projektansvarig föreetableringen av motsvarande verksamhet i Karlstad : "Det har visat sig i flera studier, bia från Finland o Norge och mellan 2,8 till 12 % av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter är livräddande jämförl med vägbuma system. Det är kompetensen och snabbheten som är livräddande. Vi räknar med 750 uppdrag per år i Värmland. Räknar vi lågt och säger 500 uppdrag och lägger den livräddande procentsiffran på 5 % så räddar vi 25 liv per år med ambulanshelikopter. Vi har då även gett minst lika många drabbade av svår sjukdom och skada möjligheten att komma tillbaka till ett oberoende liv." Den medicinska nyttan har dokumenterats i ett särskilt dokument sammanställt av samme Eric Rinstad. Bilaga 3.

3 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum Dnr LD12/01796 Sida 3 (3) Driftform för helikopterverksamhetens icke medicinska del avgörs av landstingsstyrelsen när intern utredning i landstinget genomförts men bör så långt möjligt ske i samverkan med landstinget i Värmland. Verksamhet med dygnetruntbemannad ambulanshelikopter ska ses som en förstärkt jourverksamhet inom den prehospitala vården som kompletterar nuvarande markbundna amulanssjukvård. Jourlinjen kommer att förstärka den vägburna ambulanssjukvård och ge möjlighet till direkt medicinskt stöd även i den verksamheten dygnet runt. Patientperspektiv Verksamhet med dygnetruntbemannad ambulanshelikopter förväntas öka patientsäkerheten och förbättra tillgängligheten till akut omhändertagande vid sjukdom. Chanserna till överlevnad och kortare rehabiliteringstid med ökad livskvalitet förbättras. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Den årliga driftkostnaden beräknas till ca 22 mkr i och investeringsbehovet 2014 är ca 13 mkr och 50 mkr år Miljö Förslaget innebär ökad bullerbelastning och bränsleförbrukning. Likabehandling Förslaget innebär ökad tillgänglighet, vilket framförallt får betydelse för länets glesbygdsbefolkning. Barnkonsekvens, juridik, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enl MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Inköp av ambulanshelikopter delges fullmäktige genom anmälan av landstingsstyrelsens sammanträdesprotokoll.

4 LANDSTINGET DALARNA (58) Vligvcrkcl, 1996, AmbulollshelikoJllerVerksomlll:!1 i Sverige. V:lslm Götalandsrcgiollcn. 20 l O. Prehospital aklllsjllåt(;rd i Västra GiUalwu/sreghmell 10 I O. Länkar SKL Hclikop lcrprojckl SKL Hc li koplcrprojckt ww\\'.sk l.sc/ hc likoptc r Konferenser Nat ionellt kuj1skapsscminariulll Dill luftburen ambulanssjukvård i Karlstad 201 I AirMed Norge Lu flnmbulan scljcncstcn finland Finnl-IEMS \Vw\\'.finnhcllls. fi Danmark Cross-border Air RcsclIC \Vw,,".crosshordcra irrcsclic.nci TrygFondcn w\vw.irvgrondcn.dk/pro jcklcrl A k lit l acgchc l i kopter.aspx Polen LPR \\'ww.lpr.colll.nl Nordiskt samarbete Intcrrcg SvcrigclNorgc \VW\\'. intcrrcl!-svc ril!c-norgc.col11 Nordhc ls J-lagrt-snmrtrbCICI al ioncl lllnordiskt-snmnrbctc/1 ln!!i1c1ek lnfi1tioncn Acta AllaCstologicII Scandinavica 20 13;57: " Impnct of a phys i cia n - 5 tnm~d hlicoptcr all n regional trauma system: a prospcctivc, controtlcd, observmio llai study Sid 5t> ~ bjkja 51Z~ k:u,\k~l,

5 I Landstinget DALARNA ' >'llaga L 'S ' 11/L F PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (1) Landstingsfullmäktiges beslutsärenden 86 Ambulanshelikopter i Dalarna Diarienummer LD12/01796 Arbetsutskottets beslut 1. Ärendet överlämnas tilllandstingsstyrelsen utan eget förslag till beslut för att möjliggöra för partigrupperna att få information om ärendet av ansvariga handläggare innan styrelsens sammanträde 4 november. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Sammanfattning av ärendet På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Utdrag exp till Vid protokollet: Taimi Hermansson Bestyrkes i tjänsten

6 Landstinget Dalarna Central förvaltning Protokollsutdrag Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträde Sida 2 (2) Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. I ärendet redovisas följande handlingar: a) Beslutsunderlag. Bilaga 86 A Överläkare Bengt Eriksson, op/anestesillva Mora, föredrar ärendet och informerar även om genomförandet av nationell upphandling avseende luftburen ambulanssjukvård med flygplan (se informationspunkt D. i 81 vid dagens sammanträde). Bilaga 86 B

7 : I landstinget DAlARNA oikkg-/.\- L S.. ~ 1ZZ B LANDSTtNGSDIREKTORENS VERKSTÄLLIGHETSBESLUT. 23/12 CENTRAL FORVAL TNING Datum OCleckningldlarienr Gösta Andersson, regionsamordnare LD12/ (1) Erl döllum g...,..:. J Q..l ~Q. Er beteckning '2... J Uppdrag - helikopterutredning för Dalarna Beslut Landstingsdirektören beslutar att: - Uppdra åt regionsamordnare Gösta Andersson att organisera och genomföra utredning av förutsättningarna för att upprätta en ambulanshelikopterverksamhet med placering i Falun i enlighet med det uppdrag landstingsstyrelsens; ordförande givit landstingsdirektören. - Utredningen ska avlämnas senas! avpassat till ärendeprocess mot landstingsfullmäktige juni Lägesrapporten ska dessförinnarr lämnas till landstingsstyrelsens arbetsutskott. - Utredaren får ta i anspråk konsulthjälp från medarbetare i Landstinget Värmland varvid kostnaderna ska belasta landstingsdirektörens kostnadsställe för utredning. - Utredningen ska samspela och beakta samverkansmöjligheterna, dels i det nationella samordningeprojektet för luftburen ambulanssjukvård och dess raprl0rt "Vård på vingar", dels i det pågående interregprojektet för samverkan med Norsk Luftambulanshelsetjenste. - Utredningen ska säkerställa förankring och medverkan från berörda verksamheter inom landstinget. - Utredningen ska beakta behove!;av referensgrupp med representanter från närliggande landsting. ~~~ Karin Stikå-Mjöberg Landstingsdirektör Postadress Box FALUN Besöksadres5 Vasagatan 27 Fatun Telefon '{elcfa x ) E posl: lilll dstillgct,da Jarnn@ltdalama.sc Postgiro 1f!' ~ w\\w.ltdatarna.sc

8 LANDSTINGET DALARNA ' (58) Bilaga 1

9 I l) Landstinget DALARNA 13. ILAG-A LS ~ 1 'NL G Bilaga 2... Huvudkontoret Datum Sid a 1 (9) Regionavdelningen LD Dnr 347 Justeringar i kalkyl för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna med alternativet eget ägande av helikopter har beräknats till en årlig kostnad av ca 35 mkr. Av kalkylen framgår att en investering i helikopterinköp, utrustning och fastighet uppgår till ca 68 mkr som utfaller med ca 20 mkr 2014 och 48 mkr Den årliga driftskostnaden inklusive kapitaltjänstkostnader beräknades till ca 35 mkr. Ny bedömning Vid en förnyad bedömning byggd på ett faktiskt upphandlingsresultat av helikopter i Värmland, i vilken Dalarna deltagit och fått option på inköp till samma pris, och en genomförd detaljplanering i Värmland bedöms att Postadress \ Be söksadr ess -priset på helikopter är ca 5 mkr dyrare -utgiften för investering i fastighet är borttagen då Mora kommun står för fastighetsinvesteringen -sänkta kostnader fö r nuvarande helikopterservice från ffa Uppsala kan reduceras,- Kontakt Ha ndläggare Org. nr

10 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret ld Sida 2 (9) - vissa driftkostnader kan reduceras efter nyvunnen erfarenhet från Värmland. Detta innebär att den totala investeringskostnaden kan reduceras till ca 62,7 mnkr varav ca 13 mkr kan komma att belasta 2014 års resultat och resterande 48 mkr belastar 2015 vid en planerad start av verksamheten sommaren Den kalkylerade årliga kostnaden beräknas kunna sänkas till ca 22 mkr vilket utfaller till 100 % först år Det noteras att den förnyade bedömningen bygger på att Landstinget Dalarna kan nyttja den option som framförhandlats tillsammans med landstinget i Värmland. Beslut om beställning av helikopter bör ske senast före november månads utgång I annat fall riskerar landstinget att få göra om upphandlingen om man senare beslutar sig för inköp. Processen beräknas ta minst ett år och kräver särskild kompetens varför en uppskattad kostnad beräknas till ca 1 mkr. I den förnyade kalkylen har ej tagits i beaktande de synergieffekter ett framtida samarbete med landstinget i Värmland kan innebära.

11 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 3 (9) Bakgrund Under maj 2013 redovisades en utredning tilllandstingstyrelsens arbetsutskott som beskrev förutsättningarna för att etablera en egen ambulanshelikopter i Dalarna. Utredningen genomfördes i nära samverkan med landstinget i Värmland som under mitten av september 2013 beslutat om att bedriva helikopterverksamhet i egen regi med start under sommaren Redan under juni månad 2013 beslöt landstinget i Värmland om inköp av egen helikopter via en upphandling som följdes nära av landstinget Dalarnas upphandlingsenhet. Det resulterade i en option för Dalarna att utan egen upphandling få köpa en helikopter i samma utförande. Den ekonomiska kalkylen som upprättades som en del av utredningen byggde på de bedömningar som då var möjliga att göra. (Bilaga 1 )Nu finns faktiska upphandlingsresultat och aktuella bedömningar baserat på den detaljplanering som skett i Värmland. Det finns därför anledning att revidera Dalarnas kalkyl som en del. av det beslutsunderlag landstingsstyrelsen kommer att behöva för den fortsatta prövningen av ärendet. Läs gärna nedanstående parallellt med att studera tidigare bilaga 1 i utredningen Kalkyljusteringar och förändrade bedömningsgrunder Nuvarande kalkyl har upprättats med förutsättningen att landstinget svarar för såväl sin egen befolknings behov som gästande turisters eventuella behov av akutvård. Investeringar 1. Hangar och personalutrymme har kostnadsberäknats till 9500 tkr med en avskrivningstid på 20 år till 3% ränta. Kostnaden avser nybyggnation med ett kvadratmeterpris på kr. Byggytan är 1330 kvm till ett totalpris 38 mkr.

12 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 4 (9) Om ombyggnation av befintliga lokaler kan genomföras beräknas kostnaden till ca 5000 kr/kvm. Ovanstående siffror är oförändrade enligt befintlig kalkyl. Ny bedömning: En placering vid Mora flygplats är det föreslagna alternativet. Vid flygplatsen finns sen tidigare en hangar utformad för helikopter. Investeringen i ombyggnation svarar Mora kommun för som ägare av fastigheterna varför landstingets kostnader hamnar på hyra av lokaler. Kalkylen ska därför reduceras med 9.5 mkr 2. Helikopterinköp I tidigare kalkyl beräknades inköpskostnaden till tkr. Ny bedömning. Efter genomförd upphandling i Värmland kan priset bestämmas till ca tkr. Om landstinget Dalarna utnyttjar framförhandlad option genom beslut/beställning senast under november2013, kan båda landstingen påräkna rabatt genom att få var sin introduktionsutbildning för helikopterpersonal gratis vilket motsvarar ca 450 tkr/landsting. Nuvarande option är giltig till och med november månad ut 2013 vilket är sista dagen för giltighet av den fullmakt Landstinget i Värmland erhållit för att kunna företräda Landstinget Dalarna i upphandlingsärendet. Observera att om optionen ej nyttjas enligt ovan måste landstinget Dalarna genomföra ny upphandlingsprocess om man senare väljer att trots allt etablera en helikopter i länet. Processen förväntas ta ca ett år till en kostnad av ca 1 mkr. Det är sannolikt att priset som nu är framförhandlat kommer att öka markant eftersom nuvarande pris kan ses som ett

13 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 5 (9) introduktionspris för att helikopterproducenten för att komma in på den svenska marknaden. Tillverkare på marknaden har noterat de svenska strävandena mot harmonisering av den framtida svenska helikopterflottan. En förnyad upphandlingsprocess torde innebära en försenad start på minst ett år, dvs möjlig start först sommaren Läkarbil I kalkylen har planerats inköp aven extra ambulans för fast stationering för att den läkare och sjuksköterska/andrepilot som är placerad dygnet runt på basen ska kunna färdas på väg om inte väderförhållanden tillåter flygning. Kostnadsberäknat till 1200 tkr. Ny bedömning: Efter ytterligare utbyte av erfarenheter anser verksamhetsföreträdare att denna ambulans kan ersättas antingen aven normal bil alternativt att en reservambulans tidvis kan placeras vid basen. investeringskostnaden kan beräknas till ca 400 tkr. 4. Medicinteknisk utrustning Medicinskteknisk utrustning beräknades till 750 tkr vilket inte föranleder någon ny bedömning 5. Summering investeringskostnader I den tidigare kalkylen summerades investeringskostnaderna till 68 OOOtkr enligt punkt 1-4. Ny bedömning: Den justerade investeringskostnaden uppgår till 62,7 mnkr

14 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sid. 6 (9) Likviditeten beräknas påverkas med en utgift på ca 13 mnkr under 2014 och resterande ca 50 mnkr under Uppstartskostnader I tidigare kalkyl uppgår kostnaden för flygutbildning, kontorsutrustning mm till 2680 tkr som är en engångskostnad som uppstår under etableringsåret Ny bedömning Som nämndes i inledningen avgår ca 450 tkr som rabatt till följd av gemensam upphandling med Värmland. Kostnaden kan således reduceras till 2230 tkr 7. Driftkostnader I tidigare kalkyl beskrivs driftkostnaderna som två alternativ, antingen eget köp av helikopter eller leasingförfarande. I det följande beskrivs justeringar enbart för alternativet med eget inköp. A. Helikopterentreprenör I tidigare kalkyl har antagits att landstinget upphandlar och sluter avtal med företag som tillhandahåller personal, tillstånd för helikopterverksamhet etc motsvarande tkr. Avtalet bygger på uppskattat behov av 1000 flygtimmar. Ca 500 timmar avser uppdrag som förorsakas av utomlänspatienter, företrädesvis skidolyckor etc. Ny bedömning Den föregående kalkylen innehöll enbart muntligt beskriven intäktsmöjlighet tillföljd av ersättning för utomlänspatienter samt minskad kostnad till följd av

15 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 7 (9) minskat behov av helikopterinsatser från f f a Uppsalahelikoptern. Om man i stället helt utgår från kostnad som berör dalfolket och beräknar att man i övrigt får ersättning för merkostnader, bör kalkylen bygga på ca 500 flygtimmar vilket motsvara behovet enligt befolkningsbaserad kalkyl. B. Drift i egen regi Värmlands läns landsting har valt att driva även själva flygverksamheten i egen regi vilket bedöms kunna sänka kostnaden eftersom den riskbuffert ett privat företag alltid måste lägga in i sitt anbud kan tillgodoräknas landstinget själv. Företrädare för verksamheten i Värmland erbjuder framtida samverkansmöjlighet med Dalarna. Formen för detta får diskuteras i ett senare skede men kan t ex åstadkommas genom en gemensam nämnd eller dylikt. Ett eventuellt samarbete kommer under alla förhållande att sänka de totala kostnaderna för båda parter. Ny bedömning I föreliggande avtal mellan helikoptertillverkaren och Värmland finns en uppgörelse om en halverad kostnad för helikopterservice från ca 850 tkr till 450tkr under de första två åren vilket även Dalarna kan påräkna. Den förnyade bedömningen är att den uppskattade kostnaden torde kunna sänkas till ca 8000 tkr

16 Landstinget "Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 8 (9) 8. Kostnad per flygtimme bränsle Ny bedömning: Om antalet flygtimmar sänks till 500 h halveras kalkylerad kostnad från 1500 till 750 tkr För övriga följande poster i kalkylen görs inga förändringar förutom posten för service av helikopter. Servicekostnader sjunker från 850Euroltimme till 450 Euroltimme dvs med 500 beräknade flygtimmar Euro till Euro, en skillnad på ca 2 mnkr. En eventuell samverkan kring verktyg och servicelager mellan de två baserna i de båda landstingen ger ytterligare sänkta kostnader, vilket leder till att vid avrop av optionen kan kostnaderna sänkas 2 mnkr (2,2)1 år och än mer om antalet flygtimmar överstiger budgeterade 500. Skulle det i framtiden ansluta än fler landsting till samverkan kring denna service sjunker ffa overheadkostnaderna ytterligare. I den nya kalkylen sänks således kostnaden till ca tkr 9. Summa driftkostnader Summa driftkostnader inklusive övriga driftkostnader för läkemedel, material etc enligt tidigare kalkyl belöper sig till tkr Ny bedömning Med gjorda justeringar uppgår den årliga driftkostnaden till ca tkr. Från den summan ska dras nuvarande andel

17 . "': : Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 9 (9) av kostnader landstinget har för köp av helikoptertjänster utom läns, främst från Uppsala motsvarande ca tkr. Den beräknade årliga kostnadsnivåhöjningen för landstinget Dalarna uppgår således till ca 22 mkr från år 2016 och framåt. Under 2015 kan driftskostnaden beräknas till ca 60% vid start av verksamhet sommaren 2015.

18 Nyttan med luftburen ambulanssjukvård Bilaga 3 Sammanställning av Eric Rinstad, överläkare och anestesiolog vid Karlstads lasarett, 2013 Medicinsk nytta med ambulanshelikopter Ambulanshelikoptrar används för primärtransporter och sekundärtransporter. Primärtransporter avser när man hämtar en sjuk eller skadad patient ute på en skadeplats. Ungefär hälften av primärtransporterna med svenska ambulanshelikoptrar avser trauma, medan resten gäller olika akuta medicinska tillstånd, till exempel stroke, hjärtinfarkter, allergiska reaktioner, astmaanfall, insulinkoma, blodförgiftning, epilepsi och sjuka barn. Vid primärtransporter tillför ambulanshelikoptern följande: snabb transport av hög kompetens ut till patienten kvalificerad bedömning och behandling på skadeplats och under transport snabb transport av patienten till rätt vårdnivå Om man har en läkarbemannad ambulanshelikopter ökar förmågan till triage (patientstyrning) och läkaren kan på skadeplatsen avgöra om patienten ska flygas direkt till specialistenhet för slutlig vård. Det kan till exempel gälla skallskador eller thoraxskador. Därmed kan man hoppa över vårdled och spara viktig tid. Om den slutliga vården finns på annan ort kan helikoptern drastiskt korta transporttiden. Sekundärtransporter avser när man transporterar patienter mellan sjukhus. Både helikopter och flygplan kan användas för sekundärtransporter. Sådana transporter kan vara såväl akuta som icke-akuta. Transporterna kan genomföras med eller utan intensivvård. Vanliga diagnoser hos intensivvårdspatienter är multitrauma, akut hjärtinfarkt, brännskada, skallskada och instabil kranskärlssjukdom. Andra grupper är intuberade patienter och infektionspatienter. Vissa typer av intensivvårdstransporter är extra krävande avseende kompetens och medicinteknisk utrustning, till exempel transporter av spädbarn och ECMO-patienter. Övergripande studier om nyttan med ambulanshelikopter I Norge har tre stora undersökningar visat att 2-12 procent av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter var livräddande i förhållande till om man använt vanligt vägambulanssystem. Avgörande faktorer var kompetens och tidsfaktor. Många av de som räddades var unga människor. 1 I Stortingsmelding nummer 43 ( ) anfördes följande om nyttan av ambulanshelikopter: ] Pål Madsen, Luftambulansetjenesten ANS.

19 "Medicinsk nytta av snabb prehospital specialiserad akutmedicinsk insats samt snabb transport till sjukhus, är enligt departementets uppfattning rimligt dokumenterad för stora patientgrupper. Användning av ambulanshelikopter är vid många tillfållen det bästa sättet att fårverkliga denna nytta, men den medicinska nyttan är avhängig många förutsättningar som måste beaktas, när ambulansform väljs." Nedan följer en genomgång av medicinsk nytta med ambulanshelikoptrar utifrån olika patientgrupper. Trauma En vanlig orsak till trauma är trafikolyckor. Vidare sker svåra olyckor i hemmen, på arbetsplatser och.vid sport och fritidsaktiviteter. Inom traumavården fanns det tidigare ett stabiliseringsparadigm som byggde på att patienten i stor utsträckning skulle behandlas ute på skadeplatsen, bland annat genom intubering och tillfårsel av intravenösa vätskor. Idag är huvudinriktningen istället att patienten så snabbt som möjligt ska transporteras till ett traumacenter enligt principen scoop and run (det finns undantag från denna regel, till exempel vid skallskador). 2 Under transporten ska patienten behandlas. Vid långa avstånd, svårtillgänglig terräng och trafikköer är helikoptern ett viktigt verktyg för att snabbt transportera patienten till ett traumacenter. Inom traumavården tillämpas konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS). ATLS är spritt över hela världen och bygger på enhetliga behandlingsprinciper. Ett begrepp som fårekommer inom ATLS är Golden Hour, som innebär att en patient bör vara under slutlig vård inom 60 minuter, får att öka chanserna får patientens överlevnad och tillfrisknande. Den vetenskapliga grunden för denna tidsgräns är dock omtvistad. I Tyskland är målsättningen istället satt till 30 minuter. Klart är dock att traumapatienter så snart som möjligt bör foras till slutlig vård. Ar 1996 gjorde Vägverket en utredning om ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. Den visade att 12 läkarbemannade helikoptrar skulle nå 95 procent av Sveriges befolkning inom 30 minuter. Systemet skulle bestå av enhetligt utrustade helikoptrar och finnas i en nationell organisation. Man räknade med att ett utbyggt helikoptersystem skulle kunna rädda cirka 50 personer från att dö i trafiken varje år. 3 I en internationelllitteraturgenomgång konstaterar den kanadensiska forskaren Russel MacDonald att det sedan tidigare är känt att: 4 integrerade traumasystem leder till bättre utfall för patienterna behandling vid traumacenter med stora patientvolymer leder till bättre utfall insatser med ambulanshelikopter på olycksplats kortar tiden för att få patienten till slutlig vård patienter som transporteras med ambulanshelikopter har bättre utfall, oavsett hur allvarlig skadan är 2 Bouillon, Bertil, 2008, Prehospital Management of Major Trauma in Europe. Presentation på AirMed Vägverket, 1996, Ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. 4 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed 2011.

20 MacDonald konstaterar utifrån ett antal nyare studier att svårt skadade patienter som transporteras med ambulanshelikopter från skadeplatsen till slutlig vård får bättre utfall. Den höga medicinska kompetensen hos besättningen är en viktig orsak till detta. Studier ger också stöd för att det är kostnadseffektivt att använda helikoptrar för den här typen av uppdrag. Vidare får man bättre utfall av att hoppa över vårdled och ta patienten direkt till slutlig vårdenhet. Samtidigt konstaterar MacDonald att helikoptrar i USA överutnyttjas för patienter som inte är allvarligt skadade, vilket leder till ökade kostnader och risker. För att få en lämplig användning av ambulanshelikoptrar är det vil-tigt att beakta avstånd till slutlig vårdenhet, samt att ha välutvecklade triagekriterier för trauma. I sammanhanget bör det dock nälllijas att de flesta ambulanshelikoptrama i USA är kommersiellt baserade och därför har ett incitament att flyga på så många larm som möj ligt. Amputationsskador är också tidskritiska om patienten ska ha en chans att få en amputerad kroppsdel räddad. Patienten måste då föras till en vårdnivå som kan operera sådana skador. Svårt nedkylda patienter bör enligt Socialstyrelsen 5 transpolieras till ett sj ukhus där det finns omedelbar tillgång till hjärt- och lungmaskin. Skallskador Dödligheten vid skallskador i de nordiska ländema är 12,6 per invånare och år. Skallskador är den vanligaste orsaken till död och svåra handikapp hos personer under 50 år. Varje år avlider personer till fö ljd av sin skallskada och ca 50 procent av dessa gör det inom de två första timmarna efter olyckan. Orsaken anses vara stora extrakraniella blödningar eller en utbredd hjärnskada. Många av de drabbade är unga människor. Ett fördröjt första omhändeliagande ökar risken för död eller livslångt handikapp och minskar möjligheten för patienten att komma tillbaka till ett oberoende liv. 6 Scandinavian Neu/'otrauma COII/mittee - en expertgrupp av skandinaviska neurokirurgerhar tillsammans med amerikanska Brain Trauma Foundation gått igenom all tillgänglig litteratur som finns inom Olmådet. Detta arbete resulterade 2008 i nya riktlinjer utifrån skandinaviska förhållanden. 7 Gruppen kom fram till slutsatsen att alla regioner bör ha ett organiserat traumasystem med konunwlikationslinjer, transportsystem och fackmedicinsk kompetens för att säkerställa att patienten blir behandlad på rätt nivå utifrån skadans omfattning. Patienter med svåra skallskador bör enligt de nya rih.-tlinjerna transporteras direkt från olycksplatsen till traumasjukhus med tillgång till datortomografi dygnet runt samt omedelbar tillgänglighet till neurokirurgisk expertis på traumatiska hjärnskador, inklusive monitorer i ng och behandling av förhöjt intrakraniellt tryck. Undantaget från derula regel utgörs av instabila patienter som man inte räknar med att ktuma stabilisera under transport. Studier från USA visar att dödligheten s Socialstyrelsen, 2003, Hypotermi, kylskador och drunknings tillbud i kallt vatten. 6 Landstinget j Värmland, 20 J O, Slutrapporl- Ambulanshelikopter i Värmland 7 Bellander BM, Sollid S, Kock-Jensen C, Juul N, Eskesen V, Sundstrom T, Wester K, RonUler B,"Prehospital handläggning av patienter med svår ska llskada - Skandinaviska rildlinjcr enligt Brain Trauma Foundation", Läkartidningen, 2008; l05: J