Sammanträde i Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (14) Sammanträde i Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ordförande kallar till sammanträde. Tid: kl 10:00 Plats: Falun, Landstingshuset, Futurum Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering Information 3 Arbetsutskottets beslutsärenden Tolkning av arvodesbestämmelserna - ersättning för barntillsyn 4 3 Utredning avseende anonymitetsskyddet vid besök på landstingets vårdinrättningar 4 Landstingsfullmäktiges beslutsärenden Förändrade vårdavgifter 5 5 Bidrag för glasögon och kontaktlinser 5 6 Ambulanshelikopter i Dalarna 5 7 Inrättande av en gemensam hjälpmedelsnämnd i Dalarna 6 8 Kostsamverkan Mora Landstinget Dalarna, omförhandling samverkansavtal 7 9 Forskningsberedningens uppdrag 8 10 Utveckling och utbyggnad av missbruks- och beroendevården 9 11 Informationssäkerhetspolicy 9 12 Svar på motion från Christer Carlsson (M): Ökad mångfald i behandlingen av ryggbesvär Svar på motion från Leif Bergh (M): Införande av handsprit på fler ställen i landstingets lokaler Svar på motion från Gunilla Berglund (C) angående att utreda möjligheterna att minska kön till Sömnlab i Avesta 11 Landstingsstyrelsens beslutsärenden Uppdrag att säkra kvalitén i omhändertagandet av de mest sjuka äldre Uppdrag att bedriva yrkeshögskoleutbildning för skötare inom psykiatrisk verksamhet 12 Postadress Besöksadress Kontakt Mötessamordnare Box 712 Vasagatan Falun Falun Org.nr:

2 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 2 (14) 17 Svar på revisorernas granskning av attester och beslut inom personalområdet Tecknande av reviderat avtal avseende Centrum för Klinisk Forskning Dalarna 13

3 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 3 (14) Inledning och protokollsjustering 1 Information Ordförandes förslag 1. Informationen antecknas till protokollet. A. Överläggning med landstingets revisorer Landstingets revisorer: Carl-Erik Nyström (C), Lars Ivarsson (S), Birgitta Örjas (S), Ingrid Lagerlöf (V) samt Lars-Erik Eriksson (M) och revisionschef Kjell Johansson överlägger med arbetsutskottet kring de frågeställningar som revisionen lämnat: 1. Delårsbokslutet 2. En allmän dialog kring vilka frågor/problembilder styrelsen avser att fokusera sitt arbete mot 2014 och hur vi i vårt granskningsarbete skulle kunna stärka deras roll i detta arbete. B. Ekonomisk uppföljning och information om finansförvaltningen Ekonomidirektör Peter Hansson och personaldirektör Lars-Olof Björkqvist C. Information om budget Finansplan inför ställningstagande av landstingsstyrelsen 14 november. Ekonomidirektör Peter Hansson

4 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 4 (14) Arbetsutskottets beslutsärenden 2 Tolkning av arvodesbestämmelserna - ersättning för barntillsyn Diarienummer LD13/02773 Ordförandens förslag. Sammanfattning av ärendet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag översänds i kompletterande utskick nästa vecka! 3 Utredning avseende anonymitetsskyddet vid besök på landstingets vårdinrättningar Diarienummer LD12/00646 Ordförandens förslag 1. Redovisningen av utredningsuppdraget avseende anonymitetsskyddet vid besök på landstingets vårdinrättningar ska göras senast vid Landstingsstyrelsens möte Sammanfattning av ärendet Vid Landstingsstyrelsens sammanträde , 97 gavs åt landstingsdirektören uppdraget att utreda om anonymitetsskyddet kan förstärkas vid besök på Landstingets vårdinrättningar. Utredningen skulle redovisas för Landstingsstyrelsen senast Tiden har förlängts av arbetsutskottet till Uppdraget har dessvärre inte klargjorts, varför någon utredning inte har påbörjats. Ytterligare tid behövs därför för uppdraget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstingsstyrelsens beslut 97/12 c) Arbetsutskottets beslut 35/13

5 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 5 (14) Landstingsfullmäktiges beslutsärenden 4 Förändrade vårdavgifter Ordförandens förslag. Sammanfattning av ärendet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag översänds i kompletterande utskick nästa vecka! 5 Bidrag för glasögon och kontaktlinser Diarienummer LD12/03395 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsens arbetsutskott föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Förändringar av bidrag för glasögon och kontaktlinser enligt bilaga c) och d) fastställs att gälla från Sammanfattning av ärendet Förändrade bidragsnivåer föreslås gällande glasögon och kontaktlinser eftersom de gällande nivåerna inte är anpassade till marknaden. Kostnaderna begränsas för patienter som av medicinska skäl behöver speciella synhjälpmedel. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Nuvarande bidrag för glasögon och kontaktlinser c) Förslag till nya bidrag för glasögon d) Förslag till nya bidrag för kontaktlinser 6 Ambulanshelikopter i Dalarna Diarienummer LD12/01796 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:

6 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 6 (14) 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Sammanfattning av ärendet På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. I ärendet redovisas följande handlingar: a) Beslutsunderlag b) Helikopterutredning med separat ekonomisk kalkyl bil 1, 2312 c) Justerad ekonomisk kalkyl bil 2 d) Nyttan bil 3 e) Utredning 7 Inrättande av en gemensam hjälpmedelsnämnd i Dalarna Diarienummer LD13/02581 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. En gemensam hjälpmedelsnämnd, benämnd Hjälpmedelsnämnden Dalarna, bildas fr.o.m , under förutsättning att länets kommuner fattar motsvarande beslut.

7 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 7 (14) 2. Landstinget Dalarna ska vara värdkommun. 3. Samverkansavtal mellan Landstinget och ingående kommuner enligt bilaga b) fastställs. 4. Reglemente för den gemensamma nämnden enligt bilaga c) fastställs. 5. Som ordförande i Hjälpmedelsnämnden Dalarna väljs 6. Som Landstingets övriga två ledamöter i nämnden väljs 7. Som Landstingets tre ersättare i nämnden väljs 8. Ordförandens arvode ska utgöra 35 % av 90 % av riksdagsledamöternas arvode. Sammanfattning av ärendet I samband med kommunaliseringen av hemsjukvården överflyttades ett betydligt större ansvar för hjälpmedel från landstinget till kommunerna. För att åstadkomma en kostnadseffektiv verksamhet, jämlik vård och omsorg samt ha fungerande forum för gränsöverskridande frågor, föreslås att en gemensam hjälpmedelsnämnd inrättas i Dalarna där samtliga kommuner och landstinget ingår. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna c) Reglemente för Hjälpmedelsnämnden Dalarna d) Hjälpmedelsinstitutets utredning Samverkansformer för hjälpmedelsverksamheten i Dalarna e) Bilagor till Hjälpmedelsinstitutets utredning f) Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel 2013 g) Protokoll från Direktionen för Region Dalarna Kostsamverkan Mora Landstinget Dalarna, omförhandling samverkansavtal Diarienummer LD11/03450 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Föreslaget tilläggsavtal till samverkansavtal mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun, enligt bilaga c), godkänns-

8 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 8 (14) Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna och Mora Kommun inrättade 2009 en gemensam nämnd för att bedriva en gemensam kostproduktion vid Mora Lasarett. I samband med detta upprättades också ett samverkansavtal som skulle reglera administration och kostnadsfördelning mellan parterna. Samverkansavtalet har dock haft stora brister när det gäller kostnadsfördelningen mellan parterna och de administrativa rutinerna. Parterna har nu gemensamt arbetat fram ett förslag till tilläggsavtal som förväntas korrigera dessa brister. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Samverkansavtal c) Tilläggsavtal 9 Forskningsberedningens uppdrag Diarienummer LD12/03747 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Förslaget till reglemente för Landstinget Dalarnas forskningsberedning enligt bilaga c) fastställs. Sammanfattning av ärendet Landstingsfullmäktige beslöt vid bildandet av forskningsberedningen , 21: 8, att beredningen skulle ha ett ansvar för omfattning, prioritering och uppföljning av landstingets forskningsverksamhet. Beredningen fick i uppdrag att återkomma med redovisning och fastställande av sitt uppdrag till landstingsfullmäktige senast i november Baserat på landstingsfullmäktiges beslut har forskningsberedningen formulerat sitt uppdrag i form av ett kortfattat reglemente där de viktigaste uppgifterna anges. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Protokollsutdrag från forskningsberedningen c) Reglemente

9 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 9 (14) 10 Utveckling och utbyggnad av missbruks- och beroendevården Diarienummer LD13/02632 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Landstinget påbörjar tillsammans med kommunerna i Dalarna ett arbete för att ta fram en överenskommelse om utveckling och utbyggnad av missbruks- och beroendevården. Arbetet ska tydliggöra uppdrag, organisation och tidplan för införandet enligt intentionerna i bilaga b) 2. Högst 4 miljoner kr avsätts för utveckling och utbyggnad av missbruks- och beroendevården inom Landstinget Dalarna Sammanfattning av ärendet. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag översänds i kompletterande utskick nästa vecka! 11 Informationssäkerhetspolicy Diarienummer LD13/02242 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Förslaget till informationssäkerhetspolicy enligt bilaga b) fastställs Sammanfattning av ärendet Landstinget har en fastställd, övergripande säkerhetspolicy. Ett delområde är informationssäkerhet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) anger att vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i verksamhetens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns en dokumenterad informationssäkerhetspolicy. Landstingets nuvarande informationssäkerhetspolicy fastställdes av Landstingsfullmäktige /24. Därefter har en ny patientdatalag trätt i kraft 2008 och Socialstyrelsen har lämnat föreskrifter rörande informationshantering, SOSFS 2008:14. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram råd för ledningssystem för

10 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 10 (14) informationssäkerhet. Den föreslagna informationssäkerhetspolicyn utgår således från lagstiftning och myndigheters föreskrifter. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Policy för informationssäkerhet c) Struktur regelverk för informationssäkerhet 12 Svar på motion från Christer Carlsson (M): Ökad mångfald i behandlingen av ryggbesvär Diarienummer LD13/00286 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Christer Carlsson (M) yrkar att det ska vara möjligt för patienter med behov av smärtlindring av ryggbesvär att få behandling hos kiropraktor eller naprapat inom ramen för den offentligt finansierade vården. Det finns inte tillräckligt med evidens som stödjer ett beslut att dessa behandlingsformer ska finansieras inom den offentliga hälso- och sjukvården. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen 13 Svar på motion från Leif Bergh (M): Införande av handsprit på fler ställen i landstingets lokaler Diarienummer LD13/01700 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen är med vad som anförts besvarad

11 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 11 (14) Sammanfattning av ärendet Motionären yrkar att besökande och anhöriga ska ha möjlighet att sprita händerna vid besök på vårdinrättningar för att förhindra smittspridning. Idag har anhöriga och besökande denna möjlighet på de flesta vårdinrättningar. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen 14 Svar på motion från Gunilla Berglund (C) angående att utreda möjligheterna att minska kön till Sömnlab i Avesta Diarienummer LD13/01677 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Motionen är med vad som anförts besvarad Sammanfattning av ärendet Gunilla Berglund (C) yrkar i en motion att utreda hur kön till sömnlaboratoriet i Avesta kan minska, att barn och ungdomar med sömnproblem prioriteras och att det görs en samordning mellan sömnlaboratoriet och viktenheten, så att drabbade patienter inte får vänta onödigt länge. Det pågår pilotverksamhet, där primärvården är involverad och som förhoppningsvis leder till minskat antal remisser för avancerade undersökningar. Därmed kan köerna kortas. Det finns en etablerad samverkan med viktenheten och sömnlaboratoriet prioriterar personer som remitteras från denna enhet. Att utreda barn på sömnlaboratorier är inte etablerat i Sverige. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Motionen

12 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 12 (14) Landstingsstyrelsens beslutsärenden 15 Uppdrag att säkra kvalitén i omhändertagandet av de mest sjuka äldre Diarienummer LD12/03455 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: Förvaltningschefen för hälso- och sjukvården ges följande uppdrag 1. Intensifiera arbetet med att säkra kvalitén i det akuta omhändertagandet av den mest sjuka äldre och att erbjuda vård på rätt nivå 2. Möjliggöra direktinläggningar på slutenvårdsavdelningar för de mest sjuka äldre, som bedöms ha behov av sjukhusets resurser 3. Skapa länsövergripande rutiner för bedömning och vård av de mest sjuka äldre så att kvalitén säkras. Sammanfattning av ärendet En förstudie om möjligheter till direktinläggning på slutenvårdsavdelning för de mest sjuka äldre, som bedöms ha behov av sjukhusets resurser har identifierat behov av att intensifiera det fortsatta landstingsinterna arbetet.. Det innebär att säkra kvalitén i det akuta omhändertagandet av den mest sjuka äldre och att vård erbjuds på rätt vårdnivå. Ett uppdrag krävs för detta I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag 16 Uppdrag att bedriva yrkeshögskoleutbildning för skötare inom psykiatrisk verksamhet Diarienummer LD12/02509 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Psykiatrins Utvecklingsenhet får uppdraget att vara utbildningsanordnare vid yrkeshögskoleutbildningen för skötare inom psykiatrisk verksamhet 2. Utbildningens ledningsgrupp får uppdrag att sköta de uppgifter som anges i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan kapitel 4 2

13 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 13 (14) Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna, Psykiatrins Utvecklingsenhet har beviljats ekonomiska medel att bedriva yrkeshögskoleutbildning för skötare inom psykiatrisk verksamhet under perioden till Det är en tvåårig utbildning som ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Utbildningen har tidigare genomförts inom Landstinget Dalarna, Psykiatrins Utvecklingsenhet, med medel från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Den myndigheten har sedermera avvecklats för att ersättas av Yrkeshögskolemyndigheten. Mot bakgrund av denna myndighetsförändring behövs ett nytt formellt uppdragsbeslut. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag 17 Svar på revisorernas granskning av attester och beslut inom personalområdet Diarienummer LD13/02597 Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen 1. Yttrandet enligt bilaga c) överlämnas till landstingets revisorer. Sammanfattning av ärendet Landstingets revisorer har genomfört en granskning med syftet att bedöma om beslut- och attestförfarandet inom det personaladministrativa området är ändamålsenligt och säkert. Landstinget Dalarna beaktar revisorernas synpunkter och kommer att vidta ytterligare insatser för att åtgärda de brister som kvarstår. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Granskningsrapporten Granskning av attester och beslut inom personalområdet med Gransknings-PM c) Yttrande 18 Tecknande av reviderat avtal avseende Centrum för Klinisk Forskning Dalarna Diarienummer LD13/02696

14 Landstinget Dalarna DAGORDNING Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Sida 14 (14) Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen: 1. Reviderat avtalsförslag mellan Uppsala Universitet och Landstinget Dalarna angående Centrum för Klinisk Forskning Dalarna (CKF) enligt bilaga c) godkänns. Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna har sedan 1999 haft ett avtal med Uppsala universitet om att driva Centrum för Klinisk Forskning Dalarna i syfte att utveckla forskningsverksamheten inom landstinget. Innevarande avtal löper ut varför avtalet måste förnyas. Reviderat avtal har tagits fram i samarbete med företrädare för Uppsala universitet. I revideringsarbetet har eftersträvats ett mer jämlikt förhållande mellan parterna vad gäller inflytande över och bidrag till att utveckla forskningsverksamheten i Landstinget Dalarna. Ett antal punkter har reviderats, t ex att Landstinget Dalarna är huvudarbetsgivare för föreståndaren vid CKF och att forskare inom landstinget med tillräcklig kompetens bör nyttjas som huvudhandledare för doktorander (för att öka möjligheterna till akademisk meritering för landstingets forskare). I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Tidigare avtal angående Centrum för Klinisk Forskning Dalarna c) Aktuellt avtalsförslag

15 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ledningsenhet Dnr LD13/02773 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tolkning av arvodesbestämmelserna särskild ersättning Ordförandens förslag 1. Särskild ersättning för barntillsyn eller vård av handikappad till förtroendevald enligt arvodesreglementet ska inte kunna utbetalas till make, sambo, föräldrar, barn eller syskon. 2. Särskild ersättning betalas mot verifikation och ersätts med utbetalat belopp jämte skatt och eventuella arbetsgivaravgifter, dock högst 0,4 % av prisbasbeloppet, f.n.178 kr/tim. 3. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer) utgår inte någon särskild ersättning. 4. Ersättning för barntillsyn utgår inte vid barntillsyn som kan tillgodoses inom den ordinarie barnomsorgen. 5. Den särskilda ersättningen är skattepliktig. Sammanfattning Förtroendevalda har rätt till ersättning för redovisade kostnader för barntillsyn enligt arvodesreglementet. Denna bestämmelse har tidigare utnyttjats i begränsad omfattning. På grund av ökat nyttjande av denna ersättning finns behov av att precisera villkoren för särskild ersättning. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I arvodesreglementet finns under avsnittet Särskilda ersättningar följande bestämmelse: Förtroendevalda kan vid deltagande i protokollförda sammanträden få ersättning för redovisade kostnader för barntillsyn om barnet inte fyllt 10 år vård av handikappad som stadigvarande vistas i förtoendevalds bostad. Denna bestämmelse har tidigare sällan använts, men har på senare tid utnyttjats i ökad omfattning för barntillsyn. Det har därför uppkommit behov av att tolka vilka villkor som ska gälla vid utbetalning av särskild ersättning. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Cederberg Kerstin Falun Falun Org.nr: Chefsjurist kerstin.cederberg@ltdalarna.se

16 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum Dnr Sida 2 (3) Bestämmelsen har sin grund i kommunallagen (KL) 4 kap 12 b som stadgar att Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid. I författningskommentaren till denna paragraf (prop 2001/02:80, s 140) är bl.a. följande skrivet. Ersättningen skall vara skälig. Ersättningen kan anses skälig bara om behovet av barntillsyn uppkommit som en följd av uppdragets fullföljande. Så kan till exempel inte anses vara fallet vid barntillsyn som kan tillgodoses inom den ordinarie barnomsorg som den förtroendevalde anlitar. Ersättning för kostnader för barntillsyn som en nära anhörig, till exempel en familjemedlem, utför kan inte heller anses skälig. I samma syfte som kommentaren ovan är skriven, finns jävsreglerna i KL 5 kap 20 och 6 kap 24, där make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående pekas ut. Denna krets får inte gynnas otillbörligt genom offentliga beslut. Mot bakgrund av ovanstående bör därför make, sambo, föräldrar, barn eller syskon uteslutas från möjligheten till att få särskild ersättning för barntillsyn eller vård av handikappad. I författningskommentaren (prop 2001/02:80, s 141) står också följande. Kommuner och landsting måste beakta att ersättningen kommer att vara skattepliktig för den enskilde och beräkna ersättningen med hänsyn till detta. Den förtroendevalde ansvarar förutom att betala skatt på ersättningen också för eventuella arbetsgivaravgifter. Ersättningens storlek behöver beräknas med hänsyn till detta. Vid avvägningen av vilken ersättningsnivå som ska gälla har jämförelse skett med såväl andra landsting som kommuner. En lämplig utgångspunkt är att bestämma ersättningen som en andel av prisbasbeloppet. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Eftersom särskild ersättning inte utbetalas i så många fall, kommer föreslagen tolkning av bestämmelsen i arvodesbestämmelserna endast att marginellt påverka landstingets ekonomi i positiv riktning. Den förtroendevalde uppmärksammas på att ersättning för barntillsyn är skattepliktig och kan medföra skyldighet att betala sociala avgifter och lämna arbetsgivarintyg. Någon särskild ersättning för skatt och sociala avgifter utöver maxbeloppet på f.n. 178 kr/ tim utgår således inte från Landstinget. Avdragsrätt finns för hushållsnära tjänster.

17 Landstinget Dalarna Central förvaltning BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum Dnr Sida 3 (3) Barnkonsekvens För barn är det ofta tryggare att få tillsynen tillgodosedd av anhöriga än av utomstående personer. Detta behov får tillgodoses utan ersättning från landstinget. Juridik Enligt Landstingsstyrelsens reglemente 37 ska arbetsutskottet tolka rese-, arvodes- och pensionsbestämmelserna och besluta hur dessa ska tillämpas för förtroendevalda i enskilda fall. Den tolkning som görs i detta fall, görs i överensstämmelse med förarbetena till kommunallagens regel om ersättning för barntillsyn och gällande jävsregler. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Beslutet kräver inte någon facklig medverkan. Uppföljning Detta beslut kommer att följas upp i samband med den översyn av arvodesbestämmelserna som görs inför kommande mandatperiod.

18 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) Ledningsenhet Dnr LD12/00646 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Utredning avseende anonymitetsskyddet vid besök på landstingets vårdinrättningar Ordförandens förslag 1. Redovisningen av utredningsuppdraget avseende anonymitetsskyddet vid besök på landstingets vårdinrättningar ska göras senast vid Landstingsstyrelsens möte Sammanfattning Vid Landstingsstyrelsens sammanträde , 97 gavs åt landstingsdirektören uppdraget att utreda om anonymitetsskyddet kan förstärkas vid besök på Landstingets vårdinrättningar. Utredningen skulle redovisas för Landstingsstyrelsen senast Tiden har förlängts av arbetsutskottet till Uppdraget har dessvärre inte klargjorts, varför någon utredning inte har påbörjats. Ytterligare tid behövs därför för uppdraget. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Landstingsstyrelsens beslut 97/12 c) Arbetsutskottets beslut 35/13 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Det ursprungliga beslutet utgjorde en del i beredningen av ett motionssvar. I beslutsunderlaget beskrevs några åtgärder som redan vidtas i lokalplaneringen i samband med om- och nybyggnation. Utredningen behöver också omfatta andra aspekter av anonymitetsskyddet. Ett tydligare uppdrag behöver ges angående utredningen, varför ytterligare några månader krävs innan utredningen kan redovisas för Landstingsstyrelsen. Detta uppdrag har inte tydliggjorts, varför ytterligare tid behövs. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Att utreda möjligheterna att förstärka anonymitetsskyddet kommer att ta flera utredares tid i anspråk under några månader. Utredningen görs inom ramen för befintlig budget. Beroende på de förslag utredningen utmynnar i, kan kostnader senare uppkomma för att realisera förslagen. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Cederberg Kerstin Falun Falun Org.nr: Chefsjurist kerstin.cederberg@ltdalarna.se

19 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD12/00646 Juridik Landstingsstyrelsens arbetsutskott får enligt Landstingsstyrelsens reglemente 37 bl.a. besluta om utredningsuppdrag inom befintligt uppdrag/budget och om direktiv och tidsplanering. Patientperspektiv, miljö, likabehandling, barnkonsekvens, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta för beslutet om förlängning av utredningstiden. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Utredningen ska redovisas för landstingsstyrelsen senast

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (2) LD Hjälpmedel Dnr LD12/03395 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen /19 Landstingsfullmäktige Bidrag för glasögon och kontaktlinser Ordförandens förslag Landstingsstyrelsens arbetsutskott föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Förändringar av bidrag för glasögon och kontaktlinser enligt bilaga c) och d) fastställs att gälla från Sammanfattning Förändrade bidragsnivåer föreslås gällande glasögon och kontaktlinser eftersom de gällande nivåerna inte är anpassade till marknaden. Kostnaderna begränsas för patienter som av medicinska skäl behöver speciella synhjälpmedel. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Nuvarande bidrag för glasögon och kontaktlinser c) Förslag till nya bidrag för glasögon d) Förslag till nya bidrag för kontaktlinser Beskrivning av ärendet och skälen för förslag En lämplig avvägning är att patienten betalar 20 % av kostnaden för glas respektive linser. Sklerala linser, vilket är hårda linser som täcker både hornhinna och hela ögonvitan, föreslås vara ett undantag. Bidraget för dessa linser föreslås uppgå till 95 %, d.v.s. patienten betalar 5 % av linskostnaden. Anledningen är att det är en liten och utsatt patientgrupp som skulle få betala orimligt mycket om de skulle betala 20 % av linspriset. När det gäller förslaget för glasögon är bidragets storlek baserat på 80 % av medelvärdet på fyra stora glasleverantörers rekommenderade utpris. För linser är bidragets storlek baserat på 80 % av medelvärdet på sju stora linsleverantörers listpris + moms och ett påslag på 35 %. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Hallgren Pernille Falun Falun Org.nr: Ek.sekreterare pernille.hallgren@ltdalarna.se

39 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (2) LD12/03395 Patientperspektiv Bidragsbeloppen blir för användarna/patienterna mer rättvisa då de med störst behov prioriteras. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Förändringarna innebär med stor sannolikhet vid samma förskrivna volym av synhjälpmedel oförändrad kostnad för landstinget. Barnkonsekvens För barn tom 7 år har bidragssumman för typ 1, glas ± 6,00D standard glas höjts från 250kr/glas till 290kr/glas. Miljö, likabehandling, juridik, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Beslutet kräver inte någon facklig medverkan. Uppföljning Landstingets uppföljning av kostnaderna sker i samband med delårsrapport och bokslut.

40 BIDRAG till GLASÖGON och KONTAKTLINSER FÖR YTTERLIGARE INFORMATION SYNCENTRALEN Telefon fr.o.m. 1 jan 1996 Beträffande leg. optiker, v.g. se telefonkatalogens yrkesregister.

41 BIDRAGSBESTÄMMELSER för GLASÖGON och KONTAKTLINSER För att få bidrag skall Du vara folkbokförd i länet. Reglerna gäller hos legitimerad optiker i Dalarna. Bidrag kan utgå vid utlämning av glasögon hos leg. optiker utanför länet på grund av skol- eller arbetssituationen. Recept krävs från ögonläkare, ortopist eller optiker som är landstingsanställd eller ögonläkare med vårdavtal. För kontaktlinstillpassning krävs att optikern har kontaktlinsbehörighet. Bidragsregler: BIDRAGSGRUPP BIDRAGSBELOPP BETALNING ANMÄRKNING Barn t.o.m. 7 år 250 kr eller 600 kr/glas Kostnaden som överstiger bidraget betalas till optikern. Kontaktlinser för personer som behöver sådana av medicinska skäl Glasögon till personer som behöver sådana av medicinska skäl Nytillpassning ett öga: 1000 kr Nytillpassning båda ögonen: 1400 kr Byte av lins: 300 kr/lins Kostnaden som överstiger bidraget betalas till optikern. 250 kr eller 600 kr/glas Kostnaden som överstiger bidraget betalas till optikern. Inkl. arbetskostnad för glas. Bidrag till byte av repat/skadat glas utgår då optiker bedömer att skadan inverkar menligt på synförmågan. Recept krävs ej då man byter till ett likvärdigt glas. Grundsats tillbehör räknas in i bidragsgrundande belopp vid nytillpassning. Bidrag utgår ej till fortsatt köp av rengöringsvätskor o.d. Då s.k. månadslinser används utgår bidrag med 300 kr per förpackning om sex linser. Inkl. arbetskostnad för glas. Med denna bidragsgrupp avses i första hand behandlingsglas vid skelning för barn över 7 år. BIDRAG till borttappade glasögon/linser utgår ej BIDRAG till reserv -glasögon/linser utgår ej BIDRAGSBELOPPEN är angivna inkl. moms. BIDRAG utgår till faktisk kostnad eller högst angivet belopp

42 Syncentralen Frida Helghe FÖRSLAG LANDSTINGSBIDRAG TILL GLASÖGON HOS LEG. OPTIKER För att få bidrag skall Du vara folkbokförd i länet. Recept krävs från ögonläkare, optiker eller ortoptist som är landstingsanställd eller ögonläkare med vårdavtal. Reglerna gäller hos legitimerade optiker i Dalarna. Bidrag kan utgå vid utlämning av glasögon hos leg. optiker utanför länet på grund av skol- eller arbetssituation. Landstingsbidrag utgår för att täcka merkostnader för glasögon och linser. PERSONER BERÄTTIGADE TILL BIDRAG FÖR GLASÖGON Kategori Ersättningsnivå Barn t.o.m. 7 år Bidrag utifrån korrektion, Typ 1-4 Prismaglas Enstyrke glas oavsett prismats storlek, Typ 2 Bifokala/Progressiva/Trifokala glas med prisma över 3prd/glas: Vid första ordination: Typ 2 Om byte inom ett år från senaste ordination: Typ 3 eller Typ 4 3prd/glas eller mindre ges ej Landstingsbidrag då det inte innebär någon merkostnad för patienten. Lästillägg till icke presbyoper Typ 3 eller Typ 4 (under 35 år) Om patienten inte behärskar multifokalaglas ges bidrag till läsglas. Avståndsglas är egenansvar. Filterglas p.g.a. ljuskänslighet Typ 1 EJ fotokromatiska glas. Bidrag utgår högst 1 gång/år med undantag för täta refraktionsändringar. Med täta refraktionsändringar menas en ändring som sker inom ett år från senaste ordination: En ändring i synskärpan med minst tre tiondelar enligt Snellen om synskärpan är över 0,5 eller en tiondel enligt Snellen om synskärpan är under 0,5. En ändring av prisma med minst 0,75 prd/glas horisontellt eller totalt 0,50 prd vertikalt. För afaka icke presbyoper (under 35 år) gäller schablonbidraget även för läsglas i samband med kontaktlins. För barn t.o.m. 7 år utgår bidrag till byte av repat/skadat glas om optiker i butik bedömer att skadan inverkar menligt på synförmågan. Recept krävs ej då man byter till ett likvärdigt glas. h:\diaarbdok\97\ \5\bilaga glasögonbidrag.doc

43 Bidrag till borttappade glasögon eller reservglasögon utgår ej. BIDRAG TILL GLASÖGON Bidragets storlek baseras på prisbasbelopp avrundat till hela tiotal Typ Ersättning per öga 1. Enstyrke glas ± 6.00 D och/eller cyl 290 kr D standardglas 2. Enstyrke glas > ± 6.00 D och/eller cyl 570 kr > D och/eller prisma 3. Bifokala glas 750 kr 4. Progressiva/ Trifokala glas 1410 kr Bidragsbeloppen är angivna inkl. moms och arbetskostnad. Bidraget reduceras till den verkliga kostnaden om denna understiger schablonbidraget. Kostnaden som överstiger bidraget betalas direkt till optikern i butik. Bidrag till bågar utgår ej. Egenansvar: Avståndsglas till barn som fyllt 8 år. Bifokala/trifokala/progressiva glas till presbyoper 35 år och äldre. Fotokromatiska glas är inte tillräckligt avbländande för att hjälpa patienter som är medicinskt ljuskänsliga. Arbetsanpassade/terminal glasögon är arbetsgivarens ansvar. h:\diaarbdok\97\ \5\bilaga glasögonbidrag.doc

44 Syncentralen Frida Helghe FÖRSLAG LANDSTINGSBIDRAG TILL MEDICINSK KONTAKTLINS HOS LEG. OPTIKER För att få bidrag skall Du vara folkbokförd i länet och ha en diagnos från ögonläkare. Recept krävs från ögonläkare, optiker eller ortoptist som är landstingsanställd eller ögonläkare med vårdavtal. Reglerna gäller hos legitimerade optiker i Dalarna. Bidrag kan utgå vid utlämning av kontaktlinser hos leg. optiker utanför länet på grund av skol- eller arbetssituation. Landstingsbidrag utgår för att täcka merkostnader för glasögon och linser. För kontaktlinstillpassning krävs att leg. optiker har kontaktlinsbehörighet. PERSONER BERÄTTIGADE TILL BIDRAG FÖR MEDICINSKA KONTAKTLINSER Kategori Barn t.o.m. 7 år Grav myopi/hyperopi Keratokonus Övriga medicinska skäl: Ex. Afaki Anisometropi över 2,50 D Färgade linser p.g.a. skada eller ljuskänslighet Sjögrens syndrom Ersättning utgår: Oavsett styrka Barn och ungdom t.o.m. 19 år* med styrka över ±8,00 D** Som kräver halvårslins, klacklins eller stabillins Som kräver kontaktlins BIDRAG TILL KONTAKTLINSER Bidragets storlek baseras på prisbasbelopp avrundat till hela tiotal Typ Ersättning utgår: Ersättning per öga: 1. Mjuka endagars och månadslinser Högst 2 ggr/år 400 kr/öga 2. Mjuka 3-6 månaders linser Högst 2 ggr/år 700 kr/öga 3. Korneala och semisklerala Högst 1 ggr/år 970 kr/öga stabila linser 4. Sklerala linser Högst 1 ggr/2 år 4270 kr/öga Bidragsbeloppen är angivna inkl. moms. Bidraget reduceras till den verkliga kostnaden om denna understiger schablonbidraget. Kostnaden som överstiger bidraget betalas direkt till optikern i butik. Vid nytillpassning ges dubbelt bidrag vid ett tillfälle. För afaka icke presbyoper (under 35 år) gäller schablonbidraget även för läsglas i samband med kontaktlins. h:\diaarbdok\97\ \5\bilaga kontaktlinsbidrag.doc

45 Bidrag till borttappade linser eller reservlinser utgår ej. *Följer Landstingets beslut om avgiftsbefriad vård för barn och ungdomar. **Utgår från TSFS 2010:125, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. h:\diaarbdok\97\ \5\bilaga kontaktlinsbidrag.doc

46 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Administrativ enhet Dnr LD12/01796 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen /19 Landstingsfullmäktige Ambulanshelikopter i Dalarna Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Sammanfattning På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. I ärendet redovisas följande handlingar: a) Beslutsunderlag b) Helikopterutredning med separat ekonomisk kalkyl bil 1, 2312 c) Justerad ekonomisk kalkyl bil 2 d) Nyttan bil 3 e) Utredning Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Andersson Gösta Falun Falun Org.nr: Regionsamordnare gosta.andersson@ltdalarna.se

47 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD12/01796 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Utredaren föreslår att verksamheten startar under sommaren Utredningen redovisades för landstingsstyrelsens arbetsutskott (Bilaga 1 med tillhörande ekonomisk kalkyl). Landstinget Värmland har tidigare genomfört en utredning som ledde fram till beslut om att etablera egen ambulanshelikopterverksamhet med eget ägande av helikopter. Landstinget Dalarna följde Värmlands upphandlingsprocess och gav fullmakt för landstinget i Värmland att företräda Landstinget Dalarna i syfte att skapa en option för inköp av egen helikopter. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om motsvarande beställning. Därefter upphör Värmlands företrädarskap och optionen förfaller. Det bör noteras att för närvarande föreligger ett överklagandeärende hos förvaltningsdomstolen i Karlstad, som avser upphandlingen av helikopter, varför slutligt avtal med leverantör ännu ej föreligger. Då utredningens ekonomiska kalkyl upprättades innan Värmland genomfört upphandlingsprocess och detaljplanering av genomförandet, behöver kalkylen revideras, bilaga 2. Sedan utredningen gjordes har också ytterligare medicinska fakta kommit i dagen. Följande är ett citat från Eric Rinstad, anestesiolog, överläkare och projektansvarig föreetableringen av motsvarande verksamhet i Karlstad: Det har visat sig i flera studier, bla från Finland o Norge och mellan 2,8 till 12 % av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter är livräddande jämfört med vägburna system. Det är kompetensen och snabbheten som är livräddande. Vi räknar med 750 uppdrag per år i Värmland. Räknar vi lågt och säger 500 uppdrag och lägger den livräddande procentsiffran på 5 % så räddar vi 25 liv per år med ambulanshelikopter. Vi har då även gett minst lika många drabbade av svår sjukdom och skada möjligheten att komma tillbaka till ett oberoende liv. Den medicinska nyttan har dokumenterats i ett särskilt dokument sammanställt av samme Eric Rinstad. Bilaga 3.

48 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD12/01796 Driftform för helikopterverksamhetens icke medicinska del avgörs av landstingsstyrelsen när intern utredning i landstinget genomförts men bör så långt möjligt ske i samverkan med landstinget i Värmland. Verksamhet med dygnetruntbemannad ambulanshelikopter ska ses som en förstärkt jourverksamhet inom den prehospitala vården som kompletterar nuvarande markbundna amulanssjukvård. Jourlinjen kommer att förstärka den vägburna ambulanssjukvård och ge möjlighet till direkt medicinskt stöd även i den verksamheten dygnet runt. Patientperspektiv Verksamhet med dygnetruntbemannad ambulanshelikopter förväntas öka patientsäkerheten och förbättra tillgängligheten till akut omhändertagande vid sjukdom. Chanserna till överlevnad och kortare rehabiliteringstid med ökad livskvalitet förbättras. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Den årliga driftkostnaden beräknas till ca 22 mkr i och investeringsbehovet 2014 är ca 13 mkr och 50 mkr år Miljö Förslaget innebär ökad bullerbelastning och bränsleförbrukning. Likabehandling Förslaget innebär ökad tillgänglighet, vilket framförallt får betydelse för länets glesbygdsbefolkning. Barnkonsekvens, juridik, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enl MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Inköp av ambulanshelikopter delges fullmäktige genom anmälan av landstingsstyrelsens sammanträdesprotokoll.

49 Bilaga 2 Huvudkontoret Datum Sida 1 (9) Regionavdelningen Dnr LD Justeringar i kalkyl för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna med alternativet eget ägande av helikopter har beräknats till en årlig kostnad av ca 35 mkr. Av kalkylen framgår att en investering i helikopterinköp, utrustning och fastighet uppgår till ca 68 mkr som utfaller med ca 20 mkr 2014 och 48 mkr Den årliga driftskostnaden inklusive kapitaltjänstkostnader beräknades till ca 35 mkr. Ny bedömning Vid en förnyad bedömning byggd på ett faktiskt upphandlingsresultat av helikopter i Värmland, i vilken Dalarna deltagit och fått option på inköp till samma pris, och en genomförd detaljplanering i Värmland bedöms att -priset på helikopter är ca 5 mkr dyrare -utgiften för investering i fastighet är borttagen då Mora kommun står för fastighetsinvesteringen -sänkta kostnader för nuvarande helikopterservice från ffa Uppsala kan reduceras Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Org.nr

50 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 2 (9) - vissa driftkostnader kan reduceras efter nyvunnen erfarenhet från Värmland. Detta innebär att den totala investeringskostnaden kan reduceras till ca 62,7 mnkr varav ca 13 mkr kan komma att belasta 2014 års resultat och resterande 48 mkr belastar 2015 vid en planerad start av verksamheten sommaren Den kalkylerade årliga kostnaden beräknas kunna sänkas till ca 22 mkr vilket utfaller till 100 % först år Det noteras att den förnyade bedömningen bygger på att Landstinget Dalarna kan nyttja den option som framförhandlats tillsammans med landstinget i Värmland. Beslut om beställning av helikopter bör ske senast före november månads utgång I annat fall riskerar landstinget att få göra om upphandlingen om man senare beslutar sig för inköp. Processen beräknas ta minst ett år och kräver särskild kompetens varför en uppskattad kostnad beräknas till ca 1 mkr. I den förnyade kalkylen har ej tagits i beaktande de synergieffekter ett framtida samarbete med landstinget i Värmland kan innebära.

51 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 3 (9) Bakgrund Under maj 2013 redovisades en utredning till landstingstyrelsens arbetsutskott som beskrev förutsättningarna för att etablera en egen ambulanshelikopter i Dalarna. Utredningen genomfördes i nära samverkan med landstinget i Värmland som under mitten av september 2013 beslutat om att bedriva helikopterverksamhet i egen regi med start under sommaren Redan under juni månad 2013 beslöt landstinget i Värmland om inköp av egen helikopter via en upphandling som följdes nära av landstinget Dalarnas upphandlingsenhet. Det resulterade i en option för Dalarna att utan egen upphandling få köpa en helikopter i samma utförande. Den ekonomiska kalkylen som upprättades som en del av utredningen byggde på de bedömningar som då var möjliga att göra. (Bilaga 1)Nu finns faktiska upphandlingsresultat och aktuella bedömningar baserat på den detaljplanering som skett i Värmland. Det finns därför anledning att revidera Dalarnas kalkyl som en del av det beslutsunderlag landstingsstyrelsen kommer att behöva för den fortsatta prövningen av ärendet. Läs gärna nedanstående parallellt med att studera tidigare bilaga 1 i utredningen Kalkyljusteringar och förändrade bedömningsgrunder Nuvarande kalkyl har upprättats med förutsättningen att landstinget svarar för såväl sin egen befolknings behov som gästande turisters eventuella behov av akutvård. Investeringar 1. Hangar och personalutrymme har kostnadsberäknats till 9500 tkr med en avskrivningstid på 20 år till 3% ränta. Kostnaden avser nybyggnation med ett kvadratmeterpris på kr. Byggytan är 1330 kvm till ett totalpris 38 mkr.

52 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 4 (9) Om ombyggnation av befintliga lokaler kan genomföras beräknas kostnaden till ca 5000 kr/kvm. Ovanstående siffror är oförändrade enligt befintlig kalkyl. Ny bedömning: En placering vid Mora flygplats är det föreslagna alternativet. Vid flygplatsen finns sen tidigare en hangar utformad för helikopter. Investeringen i ombyggnation svarar Mora kommun för som ägare av fastigheterna varför landstingets kostnader hamnar på hyra av lokaler. Kalkylen ska därför reduceras med 9.5 mkr 2. Helikopterinköp I tidigare kalkyl beräknades inköpskostnaden till tkr. Ny bedömning. Efter genomförd upphandling i Värmland kan priset bestämmas till ca tkr. Om landstinget Dalarna utnyttjar framförhandlad option genom beslut/beställning senast under november2013, kan båda landstingen påräkna rabatt genom att få var sin introduktionsutbildning för helikopterpersonal gratis vilket motsvarar ca 450 tkr/landsting. Nuvarande option är giltig till och med november månad ut 2013 vilket är sista dagen för giltighet av den fullmakt Landstinget i Värmland erhållit för att kunna företräda Landstinget Dalarna i upphandlingsärendet. Observera att om optionen ej nyttjas enligt ovan måste landstinget Dalarna genomföra ny upphandlingsprocess om man senare väljer att trots allt etablera en helikopter i länet. Processen förväntas ta ca ett år till en kostnad av ca 1 mkr. Det är sannolikt att priset som nu är framförhandlat kommer att öka markant eftersom nuvarande pris kan ses som ett

53 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 5 (9) introduktionspris för att helikopterproducenten för att komma in på den svenska marknaden. Tillverkare på marknaden har noterat de svenska strävandena mot harmonisering av den framtida svenska helikopterflottan. En förnyad upphandlingsprocess torde innebära en försenad start på minst ett år, dvs möjlig start först sommaren Läkarbil I kalkylen har planerats inköp av en extra ambulans för fast stationering för att den läkare och sjuksköterska/andrepilot som är placerad dygnet runt på basen ska kunna färdas på väg om inte väderförhållanden tillåter flygning. Kostnadsberäknat till 1200 tkr. Ny bedömning: Efter ytterligare utbyte av erfarenheter anser verksamhetsföreträdare att denna ambulans kan ersättas antingen av en normal bil alternativt att en reservambulans tidvis kan placeras vid basen. investeringskostnaden kan beräknas till ca 400 tkr. 4. Medicinteknisk utrustning Medicinskteknisk utrustning beräknades till 750 tkr vilket inte föranleder någon ny bedömning 5. Summering investeringskostnader I den tidigare kalkylen summerades investeringskostnaderna till tkr enligt punkt 1-4. Ny bedömning: Den justerade investeringskostnaden uppgår till 62,7 mnkr

54 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 6 (9) Likviditeten beräknas påverkas med en utgift på ca 13 mnkr under 2014 och resterande ca 50 mnkr under Uppstartskostnader I tidigare kalkyl uppgår kostnaden för flygutbildning, kontorsutrustning mm till 2680 tkr som är en engångskostnad som uppstår under etableringsåret Ny bedömning Som nämndes i inledningen avgår ca 450 tkr som rabatt till följd av gemensam upphandling med Värmland. Kostnaden kan således reduceras till 2230 tkr 7. Driftkostnader I tidigare kalkyl beskrivs driftkostnaderna som två alternativ, antingen eget köp av helikopter eller leasingförfarande. I det följande beskrivs justeringar enbart för alternativet med eget inköp. A. Helikopterentreprenör I tidigare kalkyl har antagits att landstinget upphandlar och sluter avtal med företag som tillhandahåller personal, tillstånd för helikopterverksamhet etc motsvarande tkr. Avtalet bygger på uppskattat behov av 1000 flygtimmar. Ca 500 timmar avser uppdrag som förorsakas av utomlänspatienter, företrädesvis skidolyckor etc. Ny bedömning Den föregående kalkylen innehöll enbart muntligt beskriven intäktsmöjlighet tillföljd av ersättning för utomlänspatienter samt minskad kostnad till följd av

55 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 7 (9) minskat behov av helikopterinsatser från f f a Uppsalahelikoptern. Om man i stället helt utgår från kostnad som berör dalfolket och beräknar att man i övrigt får ersättning för merkostnader, bör kalkylen bygga på ca 500 flygtimmar vilket motsvara behovet enligt befolkningsbaserad kalkyl. B. Drift i egen regi Värmlands läns landsting har valt att driva även själva flygverksamheten i egen regi vilket bedöms kunna sänka kostnaden eftersom den riskbuffert ett privat företag alltid måste lägga in i sitt anbud kan tillgodoräknas landstinget själv. Företrädare för verksamheten i Värmland erbjuder framtida samverkansmöjlighet med Dalarna. Formen för detta får diskuteras i ett senare skede men kan t ex åstadkommas genom en gemensam nämnd eller dylikt. Ett eventuellt samarbete kommer under alla förhållande att sänka de totala kostnaderna för båda parter. Ny bedömning I föreliggande avtal mellan helikoptertillverkaren och Värmland finns en uppgörelse om en halverad kostnad för helikopterservice från ca 850 tkr till 450tkr under de första två åren vilket även Dalarna kan påräkna. Den förnyade bedömningen är att den uppskattade kostnaden torde kunna sänkas till ca 8000 tkr

56 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 8 (9) 8. Kostnad per flygtimme bränsle Ny bedömning: Om antalet flygtimmar sänks till 500 h halveras kalkylerad kostnad från 1500 till 750 tkr För övriga följande poster i kalkylen görs inga förändringar förutom posten för service av helikopter. Servicekostnader sjunker från 850Euro/timme till 450 Euro/timme dvs med 500 beräknade flygtimmar Euro till Euro, en skillnad på ca 2 mnkr. En eventuell samverkan kring verktyg och servicelager mellan de två baserna i de båda landstingen ger ytterligare sänkta kostnader, vilket leder till att vid avrop av optionen kan kostnaderna sänkas 2 mnkr (2,2)/ år och än mer om antalet flygtimmar överstiger budgeterade 500. Skulle det i framtiden ansluta än fler landsting till samverkan kring denna service sjunker ffa overheadkostnaderna ytterligare. I den nya kalkylen sänks således kostnaden till ca tkr 9. Summa driftkostnader Summa driftkostnader inklusive övriga driftkostnader för läkemedel, material etc enligt tidigare kalkyl belöper sig till tkr Ny bedömning Med gjorda justeringar uppgår den årliga driftkostnaden till ca tkr. Från den summan ska dras nuvarande andel

57 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 9 (9) av kostnader landstinget har för köp av helikoptertjänster utomläns, främst från Uppsala motsvarande ca tkr. Den beräknade årliga kostnadsnivåhöjningen för landstinget Dalarna uppgår således till ca 22 mkr från år 2016 och framåt. Under 2015 kan driftskostnaden beräknas till ca 60% vid start av verksamhet sommaren 2015.

58

59

60 Nyttan med luftburen ambulanssjukvård Bilaga 3 Sammanställning av Eric Rinstad, överläkare och anestesiolog vid Karlstads lasarett, 2013 Medicinsk nytta med ambulanshelikopter Ambulanshelikoptrar används för primärtransporter och sekundärtransporter. Primärtransporter avser när man hämtar en sjuk eller skadad patient ute på en skadeplats. Ungefär hälften av primärtransporterna med svenska ambulanshelikoptrar avser trauma, medan resten gäller olika akuta medicinska tillstånd, till exempel stroke, hjärtinfarkter, allergiska reaktioner, astmaanfall, insulinkoma, blodförgiftning, epilepsi och sjuka barn. Vid primärtransporter tillför ambulanshelikoptern följande: snabb transport av hög kompetens ut till patienten kvalificerad bedömning och behandling på skadeplats och under transport snabb transport av patienten till rätt vårdnivå Om man har en läkarbemannad ambulanshelikopter ökar förmågan till triage (patientstyrning) och läkaren kan på skadeplatsen avgöra om patienten ska flygas direkt till specialistenhet för slutlig vård. Det kan till exempel gälla skallskador eller thoraxskador. Därmed kan man hoppa över vårdled och spara viktig tid. Om den slutliga vården finns på annan ort kan helikoptern drastiskt korta transporttiden. Sekundärtransporter avser när man transporterar patienter mellan sjukhus. Både helikopter och flygplan kan användas för sekundärtransporter. Sådana transporter kan vara såväl akuta som icke-akuta. Transporterna kan genomföras med eller utan intensivvård. Vanliga diagnoser hos intensivvårdspatienter är multitrauma, akut hjärtinfarkt, brännskada, skallskada och instabil kranskärlssjukdom. Andra grupper är intuberade patienter och infektionspatienter. Vissa typer av intensivvårdstransporter är extra krävande avseende kompetens och medicinteknisk utrustning, till exempel transporter av spädbarn och ECMO-patienter. Övergripande studier om nyttan med ambulanshelikopter I Norge har tre stora undersökningar visat att 2 12 procent av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter var livräddande i förhållande till om man använt vanligt vägambulanssystem. Avgörande faktorer var kompetens och tidsfaktor. Många av de som räddades var unga människor. 1 I Stortingsmelding nummer 43 ( ) anfördes följande om nyttan av ambulanshelikopter: 1 Pål Madsen, Luftambulansetjenesten ANS.

61 Medicinsk nytta av snabb prehospital specialiserad akutmedicinsk insats samt snabb transport till sjukhus, är enligt departementets uppfattning rimligt dokumenterad för stora patientgrupper. Användning av ambulanshelikopter är vid många tillfällen det bästa sättet att förverkliga denna nytta, men den medicinska nyttan är avhängig många förutsättningar som måste beaktas, när ambulansform väljs. Nedan följer en genomgång av medicinsk nytta med ambulanshelikoptrar utifrån olika patientgrupper. Trauma En vanlig orsak till trauma är trafikolyckor. Vidare sker svåra olyckor i hemmen, på arbetsplatser och vid sport och fritidsaktiviteter. Inom traumavården fanns det tidigare ett stabiliseringsparadigm som byggde på att patienten i stor utsträckning skulle behandlas ute på skadeplatsen, bland annat genom intubering och tillförsel av intravenösa vätskor. Idag är huvudinriktningen istället att patienten så snabbt som möjligt ska transporteras till ett traumacenter enligt principen scoop and run (det finns undantag från denna regel, till exempel vid skallskador). 2 Under transporten ska patienten behandlas. Vid långa avstånd, svårtillgänglig terräng och trafikköer är helikoptern ett viktigt verktyg för att snabbt transportera patienten till ett traumacenter. Inom traumavården tillämpas konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS). ATLS är spritt över hela världen och bygger på enhetliga behandlingsprinciper. Ett begrepp som förekommer inom ATLS är Golden Hour, som innebär att en patient bör vara under slutlig vård inom 60 minuter, för att öka chanserna för patientens överlevnad och tillfrisknande. Den vetenskapliga grunden för denna tidsgräns är dock omtvistad. I Tyskland är målsättningen istället satt till 30 minuter. Klart är dock att traumapatienter så snart som möjligt bör föras till slutlig vård. År 1996 gjorde Vägverket en utredning om ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. Den visade att 12 läkarbemannade helikoptrar skulle nå 95 procent av Sveriges befolkning inom 30 minuter. Systemet skulle bestå av enhetligt utrustade helikoptrar och finnas i en nationell organisation. Man räknade med att ett utbyggt helikoptersystem skulle kunna rädda cirka 50 personer från att dö i trafiken varje år. 3 I en internationell litteraturgenomgång konstaterar den kanadensiska forskaren Russel MacDonald att det sedan tidigare är känt att: 4 integrerade traumasystem leder till bättre utfall för patienterna behandling vid traumacenter med stora patientvolymer leder till bättre utfall insatser med ambulanshelikopter på olycksplats kortar tiden för att få patienten till slutlig vård patienter som transporteras med ambulanshelikopter har bättre utfall, oavsett hur allvarlig skadan är 2 Bouillon, Bertil, 2008, Prehospital Management of Major Trauma in Europe. Presentation på AirMed Vägverket, 1996, Ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. 4 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed 2011.

62 MacDonald konstaterar utifrån ett antal nyare studier att svårt skadade patienter som transporteras med ambulanshelikopter från skadeplatsen till slutlig vård får bättre utfall. Den höga medicinska kompetensen hos besättningen är en viktig orsak till detta. Studier ger också stöd för att det är kostnadseffektivt att använda helikoptrar för den här typen av uppdrag. Vidare får man bättre utfall av att hoppa över vårdled och ta patienten direkt till slutlig vårdenhet. Samtidigt konstaterar MacDonald att helikoptrar i USA överutnyttjas för patienter som inte är allvarligt skadade, vilket leder till ökade kostnader och risker. För att få en lämplig användning av ambulanshelikoptrar är det viktigt att beakta avstånd till slutlig vårdenhet, samt att ha väl utvecklade triagekriterier för trauma. I sammanhanget bör det dock nämnas att de flesta ambulanshelikoptrarna i USA är kommersiellt baserade och därför har ett incitament att flyga på så många larm som möjligt. Amputationsskador är också tidskritiska om patienten ska ha en chans att få en amputerad kroppsdel räddad. Patienten måste då föras till en vårdnivå som kan operera sådana skador. Svårt nedkylda patienter bör enligt Socialstyrelsen 5 transporteras till ett sjukhus där det finns omedelbar tillgång till hjärt- och lungmaskin. Skallskador Dödligheten vid skallskador i de nordiska länderna är 12,6 per invånare och år. Skallskador är den vanligaste orsaken till död och svåra handikapp hos personer under 50 år. Varje år avlider personer till följd av sin skallskada och ca 50 procent av dessa gör det inom de två första timmarna efter olyckan. Orsaken anses vara stora extrakraniella blödningar eller en utbredd hjärnskada. Många av de drabbade är unga människor. Ett fördröjt första omhändertagande ökar risken för död eller livslångt handikapp och minskar möjligheten för patienten att komma tillbaka till ett oberoende liv. 6 Scandinavian Neurotrauma Committee en expertgrupp av skandinaviska neurokirurger har tillsammans med amerikanska Brain Trauma Foundation gått igenom all tillgänglig litteratur som finns inom området. Detta arbete resulterade 2008 i nya riktlinjer utifrån skandinaviska förhållanden. 7 Gruppen kom fram till slutsatsen att alla regioner bör ha ett organiserat traumasystem med kommunikationslinjer, transportsystem och fackmedicinsk kompetens för att säkerställa att patienten blir behandlad på rätt nivå utifrån skadans omfattning. Patienter med svåra skallskador bör enligt de nya riktlinjerna transporteras direkt från olycksplatsen till traumasjukhus med tillgång till datortomografi dygnet runt samt omedelbar tillgänglighet till neurokirurgisk expertis på traumatiska hjärnskador, inklusive monitorering och behandling av förhöjt intrakraniellt tryck. Undantaget från denna regel utgörs av instabila patienter som man inte räknar med att kunna stabilisera under transport. Studier från USA visar att dödligheten 5 Socialstyrelsen, 2003, Hypotermi, kylskador och drunkningstillbud i kallt vatten. 6 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland. 7 Bellander BM, Sollid S, Kock-Jensen C, Juul N, Eskesen V, Sundstrøm T, Wester K, Romner B, Prehospital handläggning av patienter med svår skallskada - Skandinaviska riktlinjer enligt Brain Trauma Foundation, Läkartidningen, 2008; 105:

63 dubbleras om patienten anländer till traumaenhet med syrebrist och tredubblas om patienten även har dåligt blodtryck. 8 Enligt en amerikansk studie hade patienter som behandlades vid lokalsjukhus 26 procent ökad dödlighet, jämfört med patienter som behandlades vid neurokirurgiskt center 8 Solid, Snorre, 2011, Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av personer med svåre skallskador. Presentation på SKL Kunskapsseminarium i Karlstad

64 Figur 1 Neurokirurgiska enheter i Sverige Neurokirurgiska enheter finns idag endast i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Linköping och Lund. Enligt Scandinavian Neurotrauma Committee är det av största vikt att under det akuta omhändertagandet säkerställa patientens andning, syresättning och blodtryck och att förhindra sekundär hjärnskadeutveckling. För att säkerställa dessa mål måsta patienten ofta sövas redan på olycksplatsen. De patienter som är medvetslösa/medvetandesänkta och uppvisar: ofria luftvägar hypoxi (syrebrist) som inte låter sig korrigeras med tillförsel av syrgas där lång prehospital transport förväntas sövs med mediciner och en artificiell luftväg etableras (intubation). Att söva en patient utanför sjukhus kräver stor kunskap och erfarenhet och bör endast utföras av intubationsvan personal. Ett illustrativt exempel över vad avstånd till neurokirurgisk enhet kan innebära ges nedan: Inom Landstinget i Värmland finns idag ingen prehospital enhet med den fackmedicinska kompetens som riktlinjerna förespråkar. Med dagens system tar det fem timmar och uppåt innan en person i Värmland med svår skallskada anländer till neurokirurgiska kliniken i Uppsala. Med en läkarbemannad helikopter kan nästan alla värmlänningar som skallskadas få akut behandling redan på olycksplatsen enligt riktlinjerna och vara på neurokirurgisk klinik inom två timmar. 9 9 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

65 Ett annat exempel ges i Socialstyrelsens utredning Ett sammanhängande ambulanshelikoptersystem från I detta exempel sker en trafikolycka utanför Värnamo, där en patient får en misstänkt skallskada. I ett scenario hämtar en vägambulans patienten på olycksplatsen för transport till Värnamo sjukhus. Vid sjukhuset genomförs en undersökning som visar att patienten måste till specialistvård i Linköping. Totalt tar detta scenario ca fyra timmar. I det andra scenariot finns en läkarbemannad ambulanshelikopter i Jönköping. Läkaren bedömer redan på skadeplatsen att patienten måste till Linköping för neurokirurgi och man flyger sedan direkt till Linköping. På så sätt sparar man mer än två timmar. Figur 2 Exempel: Bilolycka utanför Värnamo med misstänkt skallskada 10 Hjärtinfarkt Akut hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige hos såväl män (16 procent) som kvinnor (11 procent). Akut hjärtkärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukhusvård och svarar för cirka 16 procent av sjukhusvården. Varje år vårdas cirka patienter i Sverige för akut kranskärlssjukdom, vilka konsumerar vårddagar till en kostnad av 2 miljarder kronor. Dessutom tillkommer kostnader på 5,2 miljarder kr för läkemedel, hjärtoperationer och ca PCI-ingrepp (Percutan Coronar Intervention, ballongsprängning av hjärtats kranskärl). 11 PCI vid akut hjärtinfarkt ger en ökad överlevnad jämfört med trombolysbehandling (propplösande läkemedel). Ingreppet ger också minskad risk för återinsjuknande, samt kortare vårdtid. PCI minskar dödligheten, reinfarktfrekvensen och strokefrekvensen jämfört med trombolys 12. Om transporttiden till PCI-sjukhuset innebär att den totala tidsfördröjningen är mindre än 90 minuter är primär PCI effektivare än prehospital eller hospital trombolys. Där primär PCI inte är tillgänglig inom 90 minuter bör prehospital trombolys göras. 13 Enligt Hjärt-lungfonden uppfyllde inget landsting under 2010 de svenska Hjärt-kärlregistrens (Swedeharts) mål om att 90 procent av patienterna med större hjärtinfarkter ska få behandling inom den tid som Socialstyrelsen rekommenderar. Variationerna mellan landstingen är stora. I genomsnittet är det 68 procent av patienterna som får behandling inom rekommenderad tid Socialstyrelsen, 1999, Ett sammanhängande ambulanshelikoptersystem. 11 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland. 12 Swedehart. 13 Socialstyrelsen, 2008, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Hjärt-lungfonden, 2011, Hjärtrapporten 2011.

66 PCI-möjlighet finns idag vid 29 sjukhus, men endast ca 10 av dessa är tillgängliga nätter och helger. I stora delar av Sverige är ambulanshelikopter en nödvändighet för att man ska ha en chans att klara att ge PCI inom 90 minute Tabell 1 Sjukhus med PCI-behandling i Sverige Sjukhus med PCI 24/7 Övriga sjukhus med PCI SUS, Lund Karlskrona Sahlgrenska, Göteborg US, Linköping USÖ, Örebro Karolinska, Solna Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Gävle Falun Centralsjukhuset, Karlstad NUS, Umeå Mälarsjukhuset, Eskilstuna (från 2012) Sunderby sjukhus, Luleå Halmstad Östra sjukhuset, Göteborg Kalmar Ryhov, Jönköping NÄL, Trollhättan Sundsvall KSS, Skövde SUS, Malmö Helsingborg Kristianstad SÄS, Borås Västerås St: Göran, Stockholm Danderyds sjukhus Karolinska, Huddinge Källa: Information sammanställd från flera olika landsting Den kanadensiska forskaren Dr. Russel MacDonald har dragit följande slutsatser av en genomgång av studier av användning av ambulanshelikoptrar vid hjärtinfarkt. Enligt MacDonald är ambulanshelikopter till fördel: i system för hjärtsjukvård där prehospital vård och sjukhus är väl integrerade för att transportera patienten till PCI inom ett väl definierat upptagningsområde vid distanser inom 160 km från ett PCI-center för att ge prehospital trombolys om tiden till PCI-center överstiger 90 minuter Enligt MacDonald är det fortfarande oklart vid vilka avstånd till ett PCI-center som vägransport är att föredra framför helikoptertransport. MacDonalds slutsats är att detta beror på hur det lokala området ser ut och vilka resurser som finns där. 15 I en studie av Dr. Didier Meons vid den belgiska organisationen Centre Médical Héliporté (CMH) har transporttider för patienter med hjärtinfarkt som flugits med helikopter jämförts med simulerade transporttider för vägambulans. Studien genomfördes mellan 2007 och 2009 och omfattade 254 patienter med hjärtinfarkt. Enligt studien nådde samtliga helikoptertransporterade patienter PCI-behandling inom 90 minuter, med en genomsnittlig tid 15 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed 2011.

67 på 52,92 minuter. Det skedde i genomsnitt 63 minuter snabbare än de simulerade vägtransporterna. Hade patienterna inte haft tillgång till helikopter hade de inte hunnit få PCI, utan istället varit hänvisade till trombolys, vilket ger sämre utfall. 16 Stroke Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska (kroppsliga) sjukvården. Den beräknas kosta samhället cirka 14 miljarder kronor per år. Lika många kvinnor som män får stroke. Medelåldern ligger på 75 år, men cirka 20 procent av dem som får stroke är under 65 år. 17 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård från 2009 anger vad hälso- och sjukvården bör göra: Ge intravenös trombolys till patienter med ischemisk stroke inom 3 timmar till patienter under 80 års ålder (prioritet 1) samt inom 3 4,5 timmar (prioritet 2). Minimera varje minuts tidsfördröjning i vårdkedjan, såväl utanför som inom sjukhuset, till behandlingsstart med trombolys vid stroke (prioritet 1). Vårda patienten med akut stroke på strokeenhet som innefattar både akut omhändertagande och rehabilitering (prioritet 1). Patient med misstänkt akut TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) utreds och behandlas av strokekompetent läkare på sjukhus. TIA innebär att en patient har drabbats av en övergående blodpropp i hjärnan och är en varningssignal för efterföljande stroke. Erbjuda dekompressiv hemikraniektomi (genom operation på neurokirurgisk enhet minska på trycket i hjärnan) inom 48 timmar efter insjuknande till patienter under 60 år med malign mediainfarkt. Trombolysbehandling vid hjärninfarkt är att betrakta som en hyperakut behandling där det är avgörande att minimera varje minuts tidsfördröjning till behandlingsstart såväl utanför som inom sjukhuset. Chansen för ett lyckat resultat är dubbelt så stor om patienten får trombolys inom 3 timmar i stället för inom 4,5 timmar. I det vetenskapliga underlaget till de nya riktlinjerna skriver Socialstyrelsen att helikopter bör användas då patient med stroke bor otillgängligt eller mer än 72 kilometer från sjukhus. En läkarbemannad ambulanshelikopter kan göra insatser för att få patienter med stroke till sjukhus med trombolys och strokeenhet snabbt och med hög kompetens. De patienter som behöver komma till neurokirurg för dekompressiv hemikraniektomi får denna transport snabbare och med högre tillförlitlighet. Liksom för hjärtinfarktvården, där behandlingen går från trombolys som ges i perifer ven till selektiv propplösande behandling direkt i kranskärlen, finns liknande behandling för proppar i hjärnans kärl. Denna behandling finns endast på några få sjukhus i Sverige och utveckling och forskning pågår. Patienter med hjärnhinneinflammation är en annan grupp där studier visar signifikant sänkt mortalitet och förbättrat resultat hos dem som överlever, om de transporteras till en 16 Moens, Didier, 2011, AMI: Air Versus Ground Transport. Presentation på AirMed Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

68 neurokirurgisk klinik. Dessa patienter kan inom en snar framtid behöva helikoptertransport för att snabbt nå rätt vårdinstans. Den kanadensiska forskaren Russel MacDonald 18 har dragit följande slutsatser av en genomgång av studier av användning av ambulanshelikoptrar vid stroke. Enligt MacDonald är ambulanshelikopter till fördel: i strokesystem där den prehospitala vården och sjukhusvården är välintegrerade för att utöka räckvidden för strokeenhet vid avstånd längre än 50 km MacDonald finner i amerikanska studier stöd för att ambulanshelikoptrar är kostnadseffektiva för insatser vid stroke, jämfört med rehabiliteringskostnaderna. Barn, gravida och nyförlösta Vid komplikationer före och efter förlossning kan patienter behöva transporteras till specialistvård för bedömning och behandling. De nyförlösta mammorna samt deras nyfödda barn vistas allt kortare tid på sjukhus efter förlossning vilket ökar risken för att komplikationer eller sjukdomar ger symtom i hemmet i stället för på sjukhus. De komplikationer som kan uppstå hos kvinnan är framför allt infektioner och blödningar och hos det nyfödda barnet är infektioner och hjärtmissbildningar ovanliga men mycket tidskritiska tillstånd. Helikoptern kan då vara ett viktigt transportmedel för att snabbt transportera patienten till specialistvård. 19 Helikopter och flygplan används ofta för transport av för tidigt födda barn. Särskilda neonatalteam genomför transporterna. Sepsispatienter Septisk chock är ett medicinskt katastroftillstånd som har högsta prioritet i omhändertagandet. Insättning av antibiotika får inte fördröjas av logistiska skäl. Svår sepsis (blodförgiftning) drabbar 200 per invånare. Septisk chock drabbar 30 per invånare. Vid svår sepsis är mortaliteten 20 procent och vid septisk chock 45 procent. För varje timmes fördröjning med antibiotika ökar mortaliteten med 8 procent. 20 Sepsis är vanligare än transmural hjärtinfarkt och har en högre dödlighet. Tidigt given adekvat antibiotikabehandling och tidig målstyrd vätskebehandling är avgörande för utgången. En läkare på en ambulanshelikopter kan ta nödvändiga prover och påbörja vätske- och antibiotikabehandling hemma hos patienten. 21 ECMO Extra Corporeal Membrane Oxygenisation (ECMO) är en metod för att behandla svårt lungsjuka patienter som inte klarar av att på egen hand syresätta sitt blod. Blodet syresätts då utanför kroppen med hjälp av särskild utrustning. 18 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland. 20 Svenska infektionsläkarföreningen, 2008, Vårdprogramför svår sepsis och septisk chock. 21 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

69 ECMO är en mycket avancerad behandling som man inte vill bedriva längre tid än nödvändigt utanför sjukhus. Därmed blir den luftburna ambulanssjukvården ett viktigt verktyg för att genomföra snabba och säkra transporter. Katastrofmedicinska insatser Allmänt kan sägas att säkerställd och omedelbar tillgång till helikopter förbättrar krisledande och krishanterande funktioners möjligheter radikalt, främst avseende tidsförhållanden, överblick samt möjlighet att nå fram till berört område. Därmed ges betydligt större möjligheter att lösa förelagda uppgifter samt uppfylla medborgarnas förväntningar. 22 Med tillgång till helikopter kan ett antal uppgifter lösas; endera helt unika eller med högre kvalitet än vid användning av andra transportmedel. Nedan ges några exempel på uppgifter: På kort tid nå ända fram till skadeplats i oländig terräng, vid avskurna vägförbindelser, samt till öar. Detta är särskilt aktuellt vid olyckor med tåg eller flyg i oländig terräng. Detsamma gäller även i samband med stora naturolyckor (översvämning, ras och skred, stormar etc). Snabbt nå fram till skadeplats med specialistläkare för att genomföra det avgörande arbetet med prioritering av skadade samt att överta det medicinska ansvaret i den prehospitala ledningsfunktionen. Detta är särskilt viktigt vid alla former av händelser med stora och komplexa skadeutfall, bland annat för att utnyttja tillgängliga sjuktransportresurser optimalt. Det kan både gälla olyckor och terroristattentat. Genomföra eftersökning och invisning av andra resurser, bland annat vid olyckor på sjö och is. Utgöra en avsevärd förstärkning av sjuktransportkapaciteten i samband med stora evenemang och för aktiviteter med stora transportflöden. Det gäller till exempel för vintersportorter. Ambulanshelikopterns huvuduppgift kvarstår i de flesta av dessa sammanhang. Att snabbt föra ut kvalificerad sjukvård samt snabbt avtransportera skadade till rätt sjukvårdsinrättning kommer även under en kris att vara den mest efterfrågade tjänsten. Arbetsgruppen kan konstatera att ambulanshelikoptrarna spelade en viktig roll i samband med terroristattacken mot Utøya i Norge 22 juli I sjukvårdsinsatsen vid Utøya användes åtta helikoptrar från Luftambulansetjenesten, varav sex var civila och två var militära SARhelikoptrar. Socialstyrelsen initierade under hösten 2011 en katastrofmedicinsk studie av de tragiska händelserna den 22 juli. Medicinsk nytta med ambulansflygplan Huvuddelen av ambulansuppdragen med flygplan är planerade. Normalpatienter är som regel stabila patienter som på grund av långa avstånd transporteras mellan olika sjukhus, inför till exempel cytostatikabehandling, fortsatt behandling av frakturer eller kärlkramp. Transporter sker också från specialistsjukhus till hemsjukhus efter till exempel ryggoperationer. Mellan procent av transporterna avser akutpatienter, kuvöspatienter och 22 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

70 intensivvårdspatienter. Akuttransporter avser ofta patienter med kärlkramp där det är bråttom till kranskärlsintervention, patienter med blödning i hjärnan som ska till neurokirurgi, patienter med ryggskador på väg till ryggoperation, frakturer, samt stabila gravida som väntas föda för tidigt och som ska till sjukhus med neonatalvård. Intensivvårdstransporter avser instabila patienter, ofta med multitrauma, skallskador, brännskador, intrakraniella blödningar, blodförgiftning eller svårt sjuka barn. Ambulansflygplan har fördelen att kunna flyga under sämre väderomständigheter än helikoptrar, främst dimma och nedisning. Det gäller särskilt under perioden novemberfebruari. Flygplan är dessutom snabbare än helikoptrar över längre avstånd. Särskilt viktigt blir detta vid fjärrtransporter från norra till mellan- eller södra Sverige. Transporterna kan till exempel gälla hjärtsjuka barn som ska till hjärtkirurgi eller brännskadade som ska till någon av de nationella brännskadenheterna. Ambulansflygplan har också fördelen av att kunna ta flera patienter. Vid normaltransporter kan ett flygplan ta upp till fyra patienter vid en och samma transport. Ambulansflygplan är i regel billigare än helikoptrar per flygtimme.

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128 Avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunerna i Dalarna; Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen samt Landstinget Dalarna har kommit överens om att från och med inrätta en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden Dalarna för att samverka kring hjälpmedelsverksamheten för de som omfattas av dels kommunernas och dels landstinget Dalarnas ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), (HSL). Landstinget Dalarna är värdkommun och Hjälpmedelsnämnden ingår i Landstinget Dalarnas organisation. Landstinget Dalarna är juridisk person för denna nämnd. 1 Syfte Syftet med Hjälpmedelsnämnden Dalarna är att de som omfattas av Hjälpmedelsnämndens ansvar har tillgång till funktionella och säkra hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och oavsett om det är kommun eller landstinget som är huvudman i det enskilda fallet. Dessutom skall samverkan kring hjälpmedelsfrågorna bidra till en rationell och kostnadseffektiv verksamhet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den värdegrund som samverkan skall bygga på är att: Vi utgår från patientens/brukarens behov Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränser Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens 2 Uppdrag Hjälpmedelsnämnden ska enligt HSL erbjuda de personer som omfattas av kommunernas och landstingets ansvar; hjälpmedel, tillbehör, förbrukningsmaterial och därtill kopplade tjänster inom följande områden: Behandling och träning Förflyttning Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition Kontinens Personlig vård Personlig Medicinsk Behandling Hjälpmedelsnämnden ska svara för omvärldsbevakning av hjälpmedelsfrågor och närliggande frågor av övergripande karaktär. Hjälpmedelsnämnden skall erbjuda länets kommuner och landstinget möjligheten att teckna separata avtal avseende utrustning som Hjälpmedelsnämnden inte ansvarar för.

129 Hjälpmedelsnämnden ansvarar för nedanstående; Att utarbeta och besluta om regelverk/policy/riktlinjer för Hjälpmedelsnämndens verksamhet i länet. Vid avtalets ingående utgörs dessa av policy/regelverk/riktlinjer i Hjälpmedelsguiden, publicerad på landstingets hemsida Allmän och riktad information Vid behov lägga förslag till patient/brukaravgifter inom hjälpmedelsområdet som föreläggs respektive medlem för beslut Definition och prissättning av tjänster och hjälpmedel Utbildning/kompetensutveckling av förskrivare och övriga Upphandling Inköp, lagerhållning och distribution Funktionsduglighet och säkerhet hos levererade hjälpmedel Bevaka och följa gällande lagstiftning och säkerhetsföreskrifter inom området Drift och utveckling av IT-stöd för hantering av hjälpmedel och tillhörande tjänster Dalarnas Resurscenter för hjälpmedel Samråd med brukarorganisationer Initiera utvecklingsarbete som en följd av omvärldsförändringar Utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten, dels ur ett brukarperspektiv, dels ur ett medlemsperspektiv så att verksamheten drivs ekonomiskt och rationellt Representation i tjänstemannagrupper Hjälpmedelsnämnden samråder enligt nedanstående; Hjälpmedelsnämnden är ett samrådsorgan mellan parterna för gemensamma frågor med utgångspunkt utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SOL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förutom tidigare nämnda ansvarsområden ingår följande: Hörsel Ortopedteknik Syn Tolkservice I egenskap av samrådsorgan bereder Hjälpmedelsnämnden ärenden inför beslut i kommun respektive landsting.

130 Gemensamma grupper för ledning och styrning Politisk grupp Arbetsutskott Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott bestående av fem politiskt valda ledamöter, varav ordförande utgör en av dessa, samt fem ersättare som väljs av nämnden. Utskottet har till uppgift att bereda ärenden inför Hjälpmedelsnämndens sammanträden. Tjänstemannagrupper Beredningsgrupp Hjälpmedel Gruppen har i uppdrag att handlägga och bereda ärenden till nämnden samt att ansvara för omvärldsbevakning och information till berörda. Beredningsgruppen består av tjänstemän med chefsbefattning från kommuner och landsting. Beredningsgruppen ska sammanträda minst 4 ggr/år eller innan Hjälpmedelsnämnden sammanträder. LD Hjälpmedel är sammankallande. Medlemsråd Medlemsrådet är ett forum för: Löpande hantering av praktiska frågor avseende riktlinjer, servicenivå, utbildningsbehov m.m. Synpunkter och förslag som kan förbättra hjälpmedelsverksamheten Kommuner och landstinget väljer representanter till rådet. LD Hjälpmedel är sammankallande. Sortimentsgrupper Grupperna utarbetar på uppdrag av Beredningsgrupp Hjälpmedel förslag till riktlinjer och beskriver både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser för hälso- och sjukvården. De säkrar att sortimentet på bästa möjliga sätt tillgodoser patienternas/brukarnas behov inom ramen för lagstiftning och ekonomi. Gruppernas arbete och sammansättning utformas så att det bidrar till att vi har ett väl fungerande hjälpmedelssortiment. LD Hjälpmedel utser representanter i samråd med Medlemsrådet. LD Hjälpmedel är sammankallande. Länshandikapprådet och Landstingets pensionärsråd Länshandikapprådet och Landstingets pensionärsråd är rådgivande organ och dess arbete syftar till att ge bra beslutsunderlag avseende hjälpmedelsområdet. LD Hjälpmedel ansvarar för att på länsnivå informera och föra dialog avseende hjälpmedelsfrågor.

131 3 Administration Landstinget Dalarna har ansvar för att upprätthålla kanslifunktionen. 4 Ansvar för personal och egendom För den verksamhet som Hjälpmedelsnämnden ansvarar för ska Landstinget Dalarna äga all lös egendom. Landstinget Dalarna ska vara arbetsgivare för den personal som arbetar inom Hjälpmedelsnämndens verksamhetsområde. 5 Försäkringar Landstinget Dalarna tecknar och vidmakthåller erforderliga försäkringar för Hjälpmedelsnämndens verksamhet. 6 Ekonomi Förändringar i prissättningen beslutas av Hjälpmedelsnämnden och ekonomiska planeringsförutsättningar inför kommande budgetår meddelas kommunerna och landstinget senast den 31/3 varje år. Till samma datum informerar kommunerna och landstinget nämnden om eventuella verksamhetsförändringar som påverkar hjälpmedelsförsörjningen kommande verksamhetsår. Finansiering av LD Hjälpmedel sker dels via abonnemang, dels genom försäljning/uthyrning av hjälpmedel, tillbehör och förbrukningsmaterail samt försäljning av tjänster till kommunernas och landstingets verksamheter. Grundprincipen för all försäljning och uthyrning är att självkostnadspris ska gälla. Det årliga resultat som uppstår hos LD Hjälpmedel och som avser Hjälpmedelsnämnden ska efter beslut i Hjälpmedelsnämnden fördelas mellan respektive kommun och landstinget i proportion till nyttjandet av LD Hjälpmedel. I detta avseende räknas totalt fakturerat belopp som bas för beräkning av respektive parts andel. Understiger det årliga bokförda resultatet, positivt eller negativt, 1 % av budgetomslutningen (motsvarande ca 1,2 Mkr 2013) fördelas inget mellan parterna, utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost hos LD Hjälpmedel/Landstinget. Om regleringsposten är negativ ska en plan för återställande under max 3 år tas fram. Ianspråktagande av positiv regleringspost ska avse strategiska verksamhetsutvecklande insatser. Nämnden fattar årliga beslut om plan för återställande alternativt ianspråktagande. Om återbetalning/efterdebitering sker ska orsaken till detta analyseras och i möjligaste mån leda till justeringar i nästkommande års prissättning. Eftersom grunden för prissättningen utgörs av självkostnad skall prissättningen varje år utformas utifrån att intäkter och kostnader balanseras.

132 Inför varje nytt år kan priserna uppräknas utifrån Sveriges Kommuner och Landstings index Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK). LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Förändringen av index under 12-månadersperioden oktober t o m september närmast före det nya året ska användas som uppräkningsfaktor. Om nämnden upphör tar medlemmarna ett gemensamt ekonomiskt ansvar för omställningen/förändringen. Abonnemang Kommunerna och landstinget betalar ett fast abonnemang varje år under avtalsperioden. I årsabonnemanget ingår följande: Kostnader för kanslifunktion Bastjänster definierade i Tjänstekatalog, vid avtalets ingående benämnd Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel år 2013 mellan kommunerna och LD Hjälpmedel Kostnaderna för ovanstående fördelas mellan länets kommuner och landstinget utifrån totalt fakturerat belopp föregående år. Kostnaderna fördelas i nästa steg mellan länets kommuner i relation till antalet invånare i kommunen. Som avstämningstidpunkt gäller den 1 oktober året före det år som är aktuellt för debitering. Tilläggstjänster Kommunen och landstinget kan teckna tilläggsavtal kring tjänster som inte ingår i det fasta årsabonnemanget eller i köp/hyra av hjälpmedel. Dessa tjänster kan t ex avse service, underhåll och besiktning av hjälpmedel som ägs av kommunen eller landstinget och som inte ingår i den gemensamma hanteringen av hjälpmedel. 7 Externa utförare av hälso- och sjukvård Om kommunen eller landstinget tecknar avtal med extern utförare om att på kommunens/ landstingets uppdrag utföra hälso- och sjukvård där hjälpmedelsförsörjning ingår ska kommunen/landstinget genom avtal förpliktiga entreprenör att samverka med hjälpmedelsverksamheten under samma förutsättningar som för kommunala/landstings enheter. Om ett sådant avtal tecknas bör beskrivning av konsekvenserna samt uppföljning ske. Sådana förändringar anmäls till beredningsgruppen som utarbetar konsekvensbeskrivningar. Om ansvaret för hjälpmedel i ett eventuellt entreprenörsavtal kvarstår hos kommunen/landstinget bör entreprenören genom avtal ges samma rätt att utnyttja hjälpmedelförsörjningen som motsvarande kommunal eller landstingsenhet. Abonnemangskostnaden påverkas inte av förekomsten av externa utförare utan faktureras alltid berörd kommun/landstinget utifrån principerna i 6.

133 8 Fakturering LD Hjälpmedel fakturerar kommunerna och landstinget månadsvis. Betalningsvillkor, 30 dagar från fakturans ankomstdag. Landstinget svarar för arkivering och för informationens beständighet avseende fakturor och fakturaunderlag i enlighet med gällande lagstiftning. Kommunerna har rätt att ta del av denna information. 9 Insyn i förvaltning Medlemmarna har rätt till löpande insyn i och redovisning av det som gäller Hjälpmedelsnämndens verksamhet. Hjälpmedelsnämnden ska till de samverkande kommunerna och till landstinget tertialsvis rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 10 Informationsskyldighet En informationsskyldighet föreligger mellan huvudmännen på länsnivå och lokal nivå. Huvudmännen har ett ömsesidigt ansvar att i ett tidigt skede informera varandra om planerade förändringar om dessa påverkar den andres verksamhet. 11 Mandatperiod Mandatperioden ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det allmänna val till kommun och landstingsfullmäktige hållits i hela landet. 12 Sammansättning Hjälpmedelsnämnden skall bestå av 18 ledamöter och 18 ersättare. Landstinget Dalarna utser 3 ledamöter och 3 ersättare. Kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Medlemmarna är överens om att Landstinget Dalarna ska inneha posten som ordförande och kommunerna posten som 1:e och 2:e vice ordförande. Huvudmännen är överens om att ordförande bör nomineras bland landstingets ledamöter för samma tid som ledamöterna i Hjälpmedelsnämnden väljs, vice ordförande bör nomineras bland kommunernas ledamöter för samma tid som ledamöterna i Hjälpmedelsnämnden väljs. 13 Omförhandling Omförhandling av detta avtal sker i samband med avtalstidens utgång eller då minst hälften av medlemmarna så begärt. Medlemmarna är överens om att Hjälpmedelsnämndens ansvar kan komma att utökas.

134 14 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 15 Avtalets giltighet Detta avtal gäller från 1 januari 2014 till 31 december 2019 under förutsättning att fullmäktige i kommunerna samt landstinget har godkänt avtalet genom ett lagakraftvunnet beslut och uppsägning inte skett. Uppsägning ska göras skriftligen senast två år före avtalstidens utgång. Om avtalet ej sägs upp så förlängs det ytterligare tre år 16 Affärsförhållanden, kompetens och tillgänglighet Affärsförhållanden, kompetens och tillgänglighet finns reglerat i Tjänstekatalog, vid avtalets ingående benämnd Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel år 2013 mellan kommunerna och LD Hjälpmedel. Ny Tjänstekatalog skall arbetas fram av Hjälpmedelsnämnden.

135 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Sida 1 (3) Ledningsenhet Dnr LD13/02581 Uppdnr Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen /19 Landstingsfullmäktige Inrättande av en gemensam hjälpmedelsnämnd i Dalarna Ordförandens förslag Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige: 1. En gemensam hjälpmedelsnämnd, benämnd Hjälpmedelsnämnden Dalarna, bildas fr.o.m , under förutsättning att länets kommuner fattar motsvarande beslut. 2. Landstinget Dalarna ska vara värdkommun. 3. Samverkansavtal mellan Landstinget och ingående kommuner enligt bilaga b) fastställs. 4. Reglemente för den gemensamma nämnden enligt bilaga c) fastställs. 5. Som ordförande i Hjälpmedelsnämnden Dalarna väljs 6. Som Landstingets övriga två ledamöter i nämnden väljs 7. Som Landstingets tre ersättare i nämnden väljs 8. Ordförandens arvode ska utgöra 35 % av 90 % av riksdagsledamöternas arvode. Sammanfattning I samband med kommunaliseringen av hemsjukvården överflyttades ett betydligt större ansvar för hjälpmedel från landstinget till kommunerna. För att åstadkomma en kostnadseffektiv verksamhet, jämlik vård och omsorg samt ha fungerande forum för gränsöverskridande frågor, föreslås att en gemensam hjälpmedelsnämnd inrättas i Dalarna där samtliga kommuner och landstinget ingår. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna c) Reglemente för Hjälpmedelsnämnden Dalarna d) Hjälpmedelsinstitutets utredning Samverkansformer för hjälpmedelsverksamheten i Dalarna e) Bilagor till Hjälpmedelsinstitutets utredning f) Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel 2013 Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Cederberg Kerstin Falun Falun Org.nr: Chefsjurist kerstin.cederberg@ltdalarna.se

136 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (3) LD13/02581 g) Protokoll från Direktionen för Region Dalarna Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I samband med kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna konstaterades att ansvaret för hjälpmedel blir betydligt större för kommunerna än tidigare. Den nuvarande organisationen med att landstinget fastställer riktlinjer och reglerar tjänster och hjälpmedel i samverkansavtal med kommunerna bedömdes som otillräckligt då det inte ger kommunerna tillräckligt inflytande över utvecklingen. Det finns inte heller förutsättningar för varje enskild kommun att på egen hand hantera alla frågor kring hjälpmedel, t.ex. upphandlingar, riktlinjer, utveckling av nya produkter etc. LD Hjälpmedel gav 2012 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att göra en utredning om samverkansformer och information om organisationsformer inhämtades från hela landet, liksom erfarenheter av dessa och vilka utvecklingsområden man hade identifierat. Med detta som grund föreslog Hjälpmedelsinstitutet bildandet av en gemensam nämnd för hjälpmedelsverksamheten. De viktigaste incitamenten för att bilda gemensam nämnd inom hjälpmedelsområdet är följande faktorer. Kostnadseffektivitet Gemensamma upphandlingar, effektiv logistik, gemensamma lokaler och personal. Brukarperspektivet Jämlik vård och omsorg. Harmonisering av regelverk, policy och avgifter. Tydliga beslutsvägar Behov av samverkansforum för gränsöverskridande frågor Välfärdsberedningen gav i februari 2013 Region Dalarna i uppdrag att i samverkan med LD Hjälpmedel ta fram förslag till ny länsgemensam organisation med beaktande av de förslag som fanns i Hjälpmedelsinstitutets utredning från Enligt tidplanen ska den nya nämnden starta vid årsskiftet Förslaget är behandlat i Välfärdsberedningen 20 juni och av länets förvaltningschefsgrupp 23 augusti. Det har diskuterats om nämndens verksamhet även ska omfatta förbrukningsmaterial inom kommunernas hemsjukvård. Det ligger inte inom nuvarande förslag till avtal. Den nya nämnden bör få i uppdrag att utreda detta för att eventuellt handlägga sortimentssamordning och upphandling som en del i sitt uppdrag.

137 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (3) LD13/02581 Beslut om att inrätta en Hjälpmedelsnämnd i Dalarna måste fattas av fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna och landstinget före årets slut. Alla parter behöver också utse förtroendevalda till den gemensamma nämnden. Landstinget Dalarna föreslås vara värdkommun och kommer att sammankalla den nya nämnden i januari 2014 under förutsättning att alla parter beslutar att ingå i den gemensamma nämnden. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Framtaget förslag är kostnadsneutralt för kommunerna och landstinget i förhållande till nuvarande samverkansavtal. Hjälpmedelsnämndens omslutning blir ca 120 miljoner kr, varav 68 miljoner för kommunerna och 52 miljoner för landtinget. Genom bildandet av en gemensam nämnd förväntas en större kostnadseffektivitet genom effektiv logistik, gemensamma upphandlingar, lokaler och personal. Patientperspektiv, likabehandling Genom bildandet av en gemensam nämnd kommer en harmonisering av regelverk och avgifter att kunna ske inom verksamhetsområdet. Detta medför att brukare i hela länet kommer att få hjälpmedel på lika villkor. Juridik Den gemensamma nämnden bildas utifrån reglerna om gemensam nämnd i kommunallagen och lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vårdoch omsorgsområdet. Miljö, barnkonsekvens, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Utvärdering av detta beslut ska ske i samband med verksamhetsuppföljning och årsredovisning.

138

139

140

141

142 Reglemente för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunerna i Dalarna; Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen samt Landstinget Dalarna har kommit överens om att från och med inrätta en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden Dalarna för att samverka kring hjälpmedelsverksamheten för de som omfattas av dels kommunernas och dels landstinget Dalarnas ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), (HSL). Landstinget Dalarna är värdkommun och Hjälpmedelsnämnden ingår i Landstinget Dalarnas organisation. Landstinget Dalarna är juridisk person för denna nämnd. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan kommuner och Landstinget Dalarna ingånget samverkansavtal för Hjälpmedelsnämnden. 1 Syfte Syftet med Hjälpmedelsnämnden Dalarna är att de som omfattas av Hjälpmedelsnämndens ansvar har tillgång till funktionella och säkra hjälpmedel och god service oavsett bostadsort och oavsett om det är kommun eller landstinget som är huvudman i det enskilda fallet. Dessutom skall samverkan kring hjälpmedelsfrågorna bidra till en rationell och kostnadseffektiv verksamhet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den värdegrund som samverkan skall bygga på är att: Vi utgår från patientens/brukarens behov Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränser Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens 2 Uppdrag Hjälpmedelsnämnden ska enligt HSL erbjuda de personer som omfattas av kommunernas och landstingets ansvar; hjälpmedel, tillbehör, förbrukningsmaterial och därtill kopplade tjänster inom följande områden: Behandling och träning Förflyttning Kommunikation, larm, omgivningskontroll och kognition Kontinens Personlig vård Personlig Medicinsk Behandling Hjälpmedelsnämnden ska svara för omvärldsbevakning av hjälpmedelsfrågor och närliggande frågor av övergripande karaktär. Hjälpmedelsnämnden skall erbjuda länets kommuner och landstinget möjligheten att teckna separata avtal avseende utrustning som Hjälpmedelsnämnden inte ansvarar för.

143 Hjälpmedelsnämnden ansvarar för nedanstående; Att utarbeta och besluta om regelverk/policy/riktlinjer för Hjälpmedelsnämndens verksamhet i länet. Vid avtalets ingående utgörs dessa av policy/regelverk/riktlinjer i Hjälpmedelsguiden, publicerad på landstingets hemsida Allmän och riktad information Vid behov lägga förslag till patient/brukaravgifter inom hjälpmedelsområdet som föreläggs respektive medlem för beslut Definition och prissättning av tjänster och hjälpmedel Utbildning/kompetensutveckling av förskrivare och övriga Upphandling Inköp, lagerhållning och distribution Funktionsduglighet och säkerhet hos levererade hjälpmedel Bevaka och följa gällande lagstiftning och säkerhetsföreskrifter inom området Drift och utveckling av IT-stöd för hantering av hjälpmedel och tillhörande tjänster Dalarnas Resurscenter för hjälpmedel Samråd med brukarorganisationer Initiera utvecklingsarbete som en följd av omvärldsförändringar Utvärdering och uppföljning av hjälpmedelsverksamheten, dels ur ett brukarperspektiv, dels ur ett medlemsperspektiv så att verksamheten drivs ekonomiskt och rationellt Representation i tjänstemannagrupper Hjälpmedelsnämnden samråder enligt nedanstående; Hjälpmedelsnämnden är ett samrådsorgan mellan parterna för gemensamma frågor med utgångspunkt utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SOL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förutom tidigare nämnda ansvarsområden ingår följande: Hörsel Ortopedteknik Syn Tolkservice I egenskap av samrådsorgan bereder Hjälpmedelsnämnden ärenden inför beslut i kommun respektive landsting.

144 3 Sammanträden Hjälpmedelsnämnden ska inför varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden och beredningar till dessa. Utöver de sammanträden som tagits i planen ska sammanträde enligt 6 kap 18 andra stycket kommunallagen hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs. Sammanträdesplanen ska lämnas till Hjälpmedelsnämndens ledamöter och ersättare. Planen publiceras på Landstingets externa webb. Föredragningslista och handlingar i de ärenden som ska behandlas på sammanträde bör lämnas till berörda en vecka före sammanträdet. Hjälpmedelsnämndens handlingar publiceras också på Landstingets externa webb. 4 Sammansättning Hjälpmedelsnämnden ska bestå av 18 ledamöter och 18 ersättare. Landstinget Dalarna utser 3 ledamöter och 3 ersättare. Kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstingsfullmäktige väljer ordförande bland landstingets ledamöter för samma tid som ledamöterna i Hjälpmedelsnämnden väljs. Hjälpmedelsnämnden väljer 1:e och 2:e vice ordförande bland kommunernas ledamöter för samma tid som ledamöterna i nämnden väljs. 5 Ersättning till förtroendevalda Varje deltagande huvudman svarar själv för samtliga kostnader för sina respektive deltagande förtroendevalda enligt respektive huvudmans arvodesregler. Ordförandearvode beslutas av landstingsfullmäktige och regleras i övrigt enligt landstingets förtroendemannabestämmelser. 6 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den huvudman som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättare kallas i sådana fall enligt denna ordning. Om landstingets ersättare inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av landstingsfullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har alltid rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts.

145 Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 7 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till Hjälpmedelsnämndens sekretariat. 8 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. 9 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Hjälpmedelsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan den justeras. Hjälpmedelsnämndens protokoll ska anslås på varje samverkande kommuns anslagstavla. Protokollet ska tillställas Hjälpmedelsnämndens ledamöter och ersättare. 10 Reservation Om en ledamot reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det genom en egenhändigt undertecknad skrivelse. Skrivelsen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 11 Delgivning Delgivning med Hjälpmedelsnämnden sker med ordföranden eller anställd som Hjälpmedelsnämnden bestämmer. 12 Resultatansvar Hjälpmedelsnämnden har eget resultatansvar och ska till kommuner och landstinget årligen avge rapport om verksamhet och ekonomi. 13 Undertecknande av handlingar Firmateckningsrätt framgår av för var tid gällande delegeringsbestämmelser hos värdlandstinget samt fullmakter utställda av behöriga funktioner hos värdlandstinget.

146 14 Upphandlande enhet Verksamheten omfattas bl.a. av lagen om offentlig upphandling (LOU). Landstinget Dalarna är, som värdlandsting för Hjälpmedelsnämnden, upphandlande enhet. All upphandling inom Hjälpmedelsnämndens verksamhetsområde ska förberedas, genomföras och avslutas av värdlandstinget, ansvarigt landsting för upphandlingssamverkan eller inköpscentral. Samråd och förankring ska ske i Hjälpmedelsnämnden. 15 Arbetsutskott Inom Hjälpmedelsnämnden ska finnas ett arbetsutskott bestående av fem ledamöter, varav ordförande utgör en av dessa, samt fem ersättare som väljs av Hjälpmedelsnämnden. Utskottet har till uppgift att bereda ärenden inför Hjälpmedelsnämndens sammanträden och kan även på delegation från Hjälpmedelsnämnden fatta beslut. 16 Samråd i principiella frågor En ledamot i Hjälpmedelsnämnden får begära att styrelserna i berörda kommuner och landstinget ska höras i ett ärende som är av principiell betydelse eller av större vikt. 17 Beslutförhet Hjälpmedelsnämnden får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. 18 Arkivmyndighet Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet. 19 Personuppgiftsansvar Hjälpmedelsnämnden är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas inom nämndens verksamhetsområde. 20 Revision Hjälpmedelsnämnden skall granskas av revisorerna dels i var och en av de samverkande kommunerna och dels i landstinget. Det är enbart fullmäktige i den kommun/landstinget som valt ledamoten i fråga som vid vägrad ansvarsfrihet kan besluta om entledigande från uppdraget.

147 Samverkansavtal Tjänster och hjälpmedel år mellan kommun och LD Hjälpmedel K - LDH Dnr LD13/

148 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT AVTAL OCH AVTALSTID PARTER KONTAKTPERSONER STYRANDE DOKUMENT OMFATTNING Volymer och tjänster PERSONAL OCH LEDNING TILLGÄNGLIGHET FÖRSKRIVNINGS- OCH BESTÄLLNINGSRÄTT KUNDENS ÅTAGANDE SAMVERKANSFORMER Avvikelsehantering Sortimentsgrupper Produktgrupper Samverkan mellan landstinget och kommunerna, LOK gruppen LOKALER UTFÖRDA TJÄNSTER OCH KVALITET KUNDENS OCH PATIENTERNAS STÄLLNING TOLK GARANTI STATISTIK PRISER Bastjänster Övriga tjänster och hjälpmedel Resekostnader Akutleverans/- hämtning Akut hjälpmedelskonsulentinsats Besök som ej avbokas Fel kundnummer vid beställning PRISJUSTERING INTÄKTER FRÅN PATIENTEN ÅTERBETALNING Retursortiment vuxna (RV) Generell återbetalning BESTÄLLNING LEVERANSVILLKOR LEVERANSBESTÄMMELSER FAKTURERING Bastjänster Tjänster och hjälpmedel (hyreshjälpmedel samt retur- och försäljningssortiment) Betalningsvillkor Förändringar i avtalet Avtalsförlängning Ändringar eller tillägg till avtalet OMFÖRHANDLING AV AVTALET GEMENSAMMA ÅTAGANDEN TVIST Bilagor Avtalsexemplar...12 Dnr LD13/

149 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 1(12) 1. ALLMÄNT Kommunerna ansvarar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel t o m sjuksköterskenivå (ej läkarinsatser) vilket även inkluderar arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Ansvaret regleras i HSL 18. I särskild överenskommelse och anvisning Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län finns förtydliganden när det gäller arbetsterapi, sjukgymnastik och hjälpmedel (bilaga 1). I praktiska anvisningar till Hemsjukvårdsavtalet Kommunalisering av hemsjukvården avseende hembesök och hemsjukvård finns förtydligande angående leg sjuksköterskors ansvarsområde (bilaga 2). Dokumentet Hantering av kostnader för Hjälpmedel underlättar för berörda att hantera ansvars och kostnadsfrågor rörande förskrivning av hjälpmedel (bilaga 3) 2. AVTAL OCH AVTALSTID 3. PARTER Detta avtal reglerar tjänster och hjälpmedel som tillhandahålls av LD Hjälpmedel(LDH). Avtalet avser perioden Avisering om förlängning sker senast tre (3) månader före avtalsperiodens utgång. Hyra av hjälpmedel löper så länge kunden har hyreshjälpmedel, se bilaga 4, punkt 3 Försäljning och uthyrning. Om Samverkansavtal inte förlängs och kunden önskar behålla hyreshjälpmedel tecknas separat hyresavtal. Detta avtal är tecknat mellan. kommun org. nr nedan kallad kunden. och LD Hjälpmedel org. nr nedan kallad LDH. Om avtalets prissättning även skall omfatta annan verksamhet, som har avtal med kommunen om att driva verksamhet för kommunens räkning, skall dessa verksamheter anges i bilaga 5 Verksamhet som omfattas av detta avtal. 4. KONTAKTPERSONER Vardera parten utser en kontaktperson med ansvar för detta avtal. Personer anges i bilaga 6 Kontaktpersoner. Byte av kontaktperson skall omedelbart meddelas den andra parten. Dnr LD13/

150 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 2(12) STYRANDE DOKUMENT 5. OMFATTNING Författningar inom hälso- och sjukvårdens område varvid bl a kan nämnas hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län (leg arbetsterapeuters och leg sjukgymnasters ansvar för hjälpmedel) Kommunalisering av hemsjukvård avseende hembesök och hemsjukvård (leg sjuksköterskors ansvarsområde) Hantering av kostnader för Hjälpmedel Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets cirkulär 2003:82 gällande hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enligt Sol, LSS m.m. Hälso- och sjukvårdslagen 3 och 18 samt Socialstyrelsens föreskrift gällande samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2008:20 ger en möjlighet för landsting och kommun att samverka inom hälso- och sjukvård i syfte att samordna den enskildes habilitering och rehabilitering. Personliga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning är en del i omvårdnad, habilitering och rehabilitering. En effektivare användning av tillgängliga resurser kan åstadkommas genom att LDH upphandlar ett gemensamt bassortiment av personliga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar och att kommunen har möjlighet att göra avrop. På uppdrag av kundens förskrivare/ beställare skall LDH tillhandahålla tjänster och hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdsansvaret finns i vårdkedjan d v s i den kommunala verksamheten. 6.1 Volymer och tjänster Avtalet innebär inte någon utfästelse från kunden om bestämda volymer av tjänster och hjälpmedel. LDH åtar sig att tillhandahålla följande tjänster Bastjänster Konsultation Försäljning och uthyrning Teknisk service på hjälpmedel som ägs av LDH Utbildning IT-stöd För ytterligare information, se bilaga 4 Beskrivning av tjänster och hur dessa betalas. Teknisk service på hjälpmedel som ägs av kommunen, se bilaga 7. Dnr LD13/

151 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 3(12) 6. PERSONAL OCH LEDNING LDH skall ha tillgång till personal i den omfattning detta avtal kräver. Yrkeskategorier : Hjälpmedelskonsulent (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped) Ingenjör (rehabiliteringsingenjör m. fl.) Tekniker Reparatör Upphandlare Förrådspersonal Administrativ personal LDH arbetar processorienterat för att identifiera, kartlägga, styra och förbättra processerna. 7. TILLGÄNGLIGHET För öppet- och väntetider, se bilaga FÖRSKRIVNINGS- OCH BESTÄLLNINGSRÄTT Kunden beslutar om vem som kan förskriva och beställa. Kunden har fullt kostnadsansvar för vad dessa förskriver/ beställer. 9. KUNDENS ÅTAGANDE att anlita LDH för tjänster och hjälpmedel enligt detta avtal att följa styrande dokumentet som anges i detta avtal att skicka tillbaka återlämnade returhjälpmedel (RV, RB) till LDH, Borlänge som skall repareras och rekonditioneras att skicka tillbaka överlager av återlämnade hjälpmedel (RB, RV) till LDH att registrera antal returnerade återanvändningsbara hjälpmedel som ingår i retursortiment RV (utgående modeller registreras ej) enligt anvisning från LDH att registrera i websesam eller meddela Kundservice, Borlänge när hyreshjälpmedel flyttas till annan uppställningsplats 10. SAMVERKANSFORMER Kunden och LDH skall verka för att hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvårdens insatser samt att hjälpmedel är säkra för patient, närstående, personal och miljö. Kunden och LDH skall använda rekonditionerade hjälpmedel så långt det är möjligt. Hanteringen skall vara enkel, lättadministrerad och kostnadseffektiv. Dnr LD13/

152 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 4(12) Kundens förskrivare formulerar tydliga uppdrag som berör enskild patient och delger LDH nödvändig information så att LDH kan utföra sina uppdrag effektivt och bemöta patienten på rätt sätt. Kunden respektive LDH rapporterar avvikelser med tjänster och hjälpmedel enligt respektive verksamhets rutin för avvikelsehantering. Om kunden/ LDH upptäcker en avvikelse med tjänst eller hjälpmedel som omfattas av detta avtal rapporteras avvikelsen till motparten Avvikelsehantering LDH ansvarar för avvikelser med utförda tjänster, som utförts av egen personal eller av LDH anlitad underleverantör, samt för medicintekniska produkter (hjälpmedel) som ägs av LDH. LDH kan vara support till kunden och ingå i dennes verksamhets analysteam när det gäller avvikelser med medicintekniska produkter (hjälpmedel) som kan ha orsakat eller varit del i orsaken i en negativ händelse. I dessa fall ägs avvikelsen av kunden Sortimentsgrupper Sortimentsgrupper finns etablerade mellan landstinget och kommunerna. Grupperna har ett länsmandat och deras uppdrag är att beskriva brukarnas behov/ upprätta ev underlag till kravspecifikationer inför upphandling och att utvärdera nya produkter. Sortimentsgruppens arbete bidrar till att vi i länet har ett väl fungerande sortiment avseende hjälpmedlens funktion, teknik, säkerhet, miljöpåverkan och som är ekonomiskt försvarbart, så att den enskilde brukaren får tillgång till säkra och lämpliga produkter av god kvalitet. LDH tillsammans med kunden utser ledamöter och är sammankallande. Bassortiment av hjälpmedel presenteras i websesam. HMC informerar om sortimentsändringar. Sortimentsgrupperna träffas vid behov 1-4 gånger/ år. LDH svarar för förberedelse, genomförande, uppföljning samt dokumentation av respektive grupps arbete. LDH:s arbete i Sortimentsgrupperna ingår i avtal om bastjänster Produktgrupper Produktgrupper finns etablerade mellan landstinget och kommunerna. Gruppernas uppdrag är att, i ett länsperspektiv, utarbeta förslag om riktlinjer för hjälpmedel samt beskriva ny teknik med konsekvenser för hälso- och sjukvården. Introduktion av nya personliga hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning förankras i LOK-gruppen. Fastställda riktlinjer presenteras i Regelverket. Dnr LD13/

153 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 5(12) LDH är sammankallande. Produktgrupperna träffas beroende på uppdrag 1 4 gånger/ år. LDH svarar för förberedelse, genomförande, uppföljning samt dokumentation av respektive grupps arbete. LDH:s arbete i Produktgrupperna ingår i avtal om bastjänster Samverkan mellan landstinget och kommunerna, LOK gruppen 11. LOKALER För samverkan mellan landstinget och kommunerna finns en tjänstemannagrupp med representanter från kommunerna, hälso- och sjukvården i Dalarna och LD Hjälpmedel. Gruppens uppdrag är att samverka för en effektiv hjälpmedelsverksamhet. Varje kommun och landstinget erbjuds att deltaga. LDH:s arbete i LOK-gruppen ingår i avtal om bastjänster. LDH:s lokaler för visning, utprovning och service skall vara tillgängliga för patienter/ brukare. LDH skall i god tid informera kunden om eventuella geografiska lokalförändringar. 12. UTFÖRDA TJÄNSTER OCH KVALITET Kunden äger rätt att genomföra kontroll och uppföljning av det kvalitetsarbete som LDH genomför. 13. KUNDENS OCH PATIENTERNAS STÄLLNING 14. TOLK LDH skall på ett systematiskt sätt ta tillvara kundens och patientens synpunkter på hur verksamheten fungerar samt önskemål om förbättringar. Kunden skall vid behov av tolk (språktolk) för patientens räkning anlita tolkförmedling. Kunden svarar för kostnaden. Dnr LD13/

154 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 6(12) 15. GARANTI 16. STATISTIK 17. PRISER LDH lämnar garanti på såväl nya som rekonditionerade hjälpmedel och på utfört arbete. Det åligger LDH att under garantitiden snarast möjligt avhjälpa eventuella fel eller brister i material eller funktion hos produkten, oavsett om reklamationen sker från patienten eller kunden. Nya hjälpmedel: För nya hjälpmedel gäller leverantörens garantiåtaganden. Rekonditionerade hjälpmedel: På rekonditionerade hjälpmedel lämnar LDH ett (1) års garanti. Förebyggande och avhjälpande underhåll: LDH lämnar tre (3) mån garanti på den tekniska insatsens utförande I övrigt gäller garantivillkor enligt ALOS 05 LDH lämnar grundläggande statistik över fakturerade tjänster och hjälpmedel totalt, per kundnummer. Efter överenskommelse kan vid behov mer specifik statistik tas fram. Kostnader för grundläggande statistik är inräknad i LDH:s hyres- och försäljningspris. LDH är intäktsfinansierad och verksamheten skall baseras på efterfrågan. LDH:s ekonomiska uppdrag är att bedriva verksamheten med nollresultat Bastjänster För LDH:s bastjänster betalar kunden ett fast årspris baserat på 4 kronor per kommuninvånare beräknat på antalet invånare den 30 september året innan. Befolkningsstatistik hämtas från Statistiska centralbyrån. Fast årspris under avtalsperioden innebär oförändrade volymer och innehåll. För 2013 betalar kunden 4 kronor per kommuninvånare exkl moms. Dnr LD13/

155 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 7(12) 18.2 Övriga tjänster och hjälpmedel Tecknat avtal innebär att kunden erhåller rabatt och betalar enligt avtalskund. Kunden köper tjänster från LDH på löpande räkning. För priser, se bifogad prislista, bilaga 10. För aktuella priser på hjälpmedel se websesam! Kunden erhåller återbetalning för retursortiment RV (retursortiment vuxna). För återbetalning se punkt 21.1 Retursortiment. Enligt Landstingsstyrelsens beslut , 24 skall hyreshjälpmedel lånefinansieras och hyreskostnaden skall baseras på självkostnaden. Hyrespriset baseras på kostnaden för: Inköp Ankomstkontroll och registrering i inventariesystem Ränta och avskrivningar Rådgivning vid beställning Inställning av manuell rullstol enligt guide i samband med beställning. Besiktning enligt krav från myndighet Avhjälpande underhåll och i förekommande fall förebyggande underhåll inkl reservdelar enligt servicegrad, bilaga 11 Resekostnader i samband med åtaganden enligt servicegrad Lagerhållning och inkurans Restvärde för förskrivet hjälpmedel som brukaren tagit med sig vid flytt från länet och där uppgörelse inte kunnat träffas med den nya sjukvårdshuvudmannen eller att hjälpmedlet inte kan återfås t ex vid flytt till utlandet. Förskrivet hjälpmedel som tappats bort/ stulits/ förstörts ersätts av brukaren enligt villkor som finns beslutade av landstinget. Hjälpmedlets ekonomiska restvärde är i de flesta fall större än det belopp brukaren betalar enligt lånevillkoren och denna ekonomiska mellanskillnad finansieras i hyrespriset. Kunden kan begära att LDH avslutar hyra för hjälpmedel, med undantag för ovanstående två sista punkterna, som inte längre finns tillgängliga/ innehas av brukaren trots att hjälpmedlet inte återlämnats till LDH. I dessa fall åtar sig kunden att betala det ekonomiska restvärdet. Finns inget ekonomiskt restvärde avregistreras hjälpmedlet utan debitering. Om hjälpmedlet senare återfinns registreras hjälpmedlet som avskrivet och hjälpmedlet ingår ånyo i LDH:s hyressortiment. Hyrespriset reduceras per månad under avskrivningstiden som är 3 eller 5 år. Efter avskrivningstiden motsvarar hyrespriset kostnader enligt ovan med undantag för de tre första punkterna. Dnr LD13/

156 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 8(12) Hyran baseras på dagshyra och lägsta kostnad är en (1) månadshyra. Undantag vid byte av betalare. Då gäller registreringsdagens datum efter godkännande av den nya betalaren. Om godkännande inte sker innan månadsbryt betalar ursprungliga betalaren hela månaden. Hjälpmedelstekniker beslutar när hjälpmedlet skall tas ur drift. I hyrespriser ingår inte inställning (undantag är inställning av manuell rullstol enligt guide som ingår i hyrespriset), anpassning, förbrukningsartiklar, handhavandeinformation, utbildning och resekostnader i samband med dessa åtaganden. Kostnaderna debiteras beställande enhet enligt prislista, bilaga Resekostnader Resekostnad debiteras utifrån den ort var LDH:s medarbetare är stationerad Akutleverans/- hämtning När kunden önskar akut leverans eller akut hämtning av hjälpmedel debiteras extra kostnad enligt prislista, bilaga 10. Gäller vid: Leverans/ hämtning samma arbetsdag som beställning inkommer. Installation/ demontering av hjälpmedel inom 4 arbetsdagar då tekniker behövs Akut hjälpmedelskonsulentinsats För akutinsatser utöver prioriterade områden, se bilaga 8 - Tillgänglighet under rubriken Väntetid Utprovning/utredning, debiteras extra kostnad enligt prislista, bilaga 10. Om kunden avbeställer akutinsats debiteras extra kostnad enligt ovan stycke och ev. kostnad för förarbete Besök som ej avbokas I de fall kundens personal bokat tid med LDH för utprovning och uteblir från besöket utan att meddela återbud debiteras kunden extra kostnad enligt prislista, bilaga Fel kundnummer vid beställning I de fall kunden vid beställning till LDH anger fel kundnummer inom sin kommun får kunden internt lösa ev omfördelning av kostnad. Dnr LD13/

157 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 9(12) 18. PRISJUSTERING Om LDH:s kostnader för tjänster, som omfattas av detta avtal, påverkas av ändrade löne- och resekostnader jämfört med kostnaderna under offertmånaden äger LDH rätt att justera priset med motsvarande belopp. Retroaktiva prishöjningar får inte ske. Prishöjning skall aviseras senast 4 veckor före den dag fr o m vilken det justerade priset skall gälla. Kunden har i samband härmed rätt att erhålla dokumentation som verifierar prisjusteringen. Om kunden inte godkänner prisjusteringen skall invändning härom vara LDH tillhanda senast 5 arbetsdagar före planerat ikraftträdande för att kunna göras gällande. Priset skall efter sådan invändning förhandlas särskilt mellan parterna. Det pris som gällde den dag kunden beställde en tjänst/ hjälpmedel gäller som betalning. Pris för bastjänster är fast under avtalstiden. Fast pris innebär oförändrade volymer och innehåll. 19. INTÄKTER FRÅN PATIENTEN Besöksavgifter tillfaller LDH. 20. ÅTERBETALNING 21.1 Retursortiment vuxna (RV) Återbetalning sker när kunden skickar in statistik över returnerade hjälpmedel (RV) som är återanvändningsbara. För utgående modeller utgår ingen återbetalning. Blankett Månadsstatistik Retursortiment vuxna används, bilaga 9. Vid ingången av varje kalenderår fastställs medelpris för varje hjälpmedelsgrupp, se bilaga 9, Prislista återbetalning RV. Återköpspriset baseras på återanvändningsmöjlighet, rekonditionerings- och hanteringskostnad. Kunden erhåller återbetalning per månad i efterskott Generell återbetalning Eventuellt överskott återbetalas till kunden i procent på det belopp som fakturerats kunden. Dnr LD13/

158 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 10(12) 21. BESTÄLLNING Förskrivaren/ beställaren gör i första hand beställning i websesam och i andra hand skriftlig/ muntlig beställning till LDH. 22. LEVERANSVILLKOR Leverans/ återtagande med turbil till fast leveransadress enligt turbilsschema fraktfritt (betalas genom påslag på produkterna). För turbilsschema se bilaga 12. För övriga leveranser/ återtagande betalar kunden fraktkostnad enligt prislista. Om arbetet måste utföras av LDH:s personal betalar kunden enligt prislista, bilaga LEVERANSBESTÄMMELSER Leveransbestämmelser ALOS 05 gäller. 24. FAKTURERING LDH fakturerar kunden månadsvis i efterskott för utförda tjänster och levererade hjälpmedel. Eventuell referensid som anges av beställaren skall framgå på faktura/ fakturaunderlag Bastjänster Fakturamottagare enligt överenskommelse. Fakturerings- och/eller expeditionsavgift debiteras ej. LDH fakturerar kunden angivet belopp enligt punkt 18.1 i mars månad Tjänster och hjälpmedel (hyreshjälpmedel samt retur- och försäljningssortiment) Fakturaunderlaget skall innehålla kund och betalare med adress, och uppgifter som ordernummer, orderdatum, artikel, beställare, leveransdatum, patientens/ brukarens namn och personnummer, A-pris, rabatt och belopp. 25. BETALNINGSVILLKOR 30 dagar efter fakturans ankomstdag. Dröjsmålsränta vid försenad likvid utgår enligt räntelagens bestämmelser. Dnr LD13/

159 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 11(12) 26. FÖRÄNDRINGAR I AVTALET 27.1 Avtalsförlängning Parterna förbinder sig att senast fyra (4) månader före avtalstidens utgång uppta förhandlingar om avtal för följande period, alternativt säga upp avtalet. LDH kontaktar kunden. Eventuell avtalsförlängning skall vara skriftlig Ändringar eller tillägg till avtalet Ändringar i och tillägg till detta avtal skall för att vara gällande göras i form av skriftliga tilläggsavtal mellan LDH och kunden. 27. OMFÖRHANDLING AV AVTALET Parterna har rätt att uppta förhandlingar om avtalet om väsentliga förändringar i förutsättningarna för avtalet inträffar under avtalstiden. 28. GEMENSAMMA ÅTAGANDEN 29. TVIST Parterna är ömsesidigt skyldiga att informera/ samråda med varandra så snart en förändring av betydelse blir aktuell för den andra parten. Eventuell tvist angående tolkning eller tillämpning av ingånget avtal skall i första hand avgöras av avtalsparterna och därefter av svensk domstol med tillämpning av svensk rätt. 30. BILAGOR 1. Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i dalarnas län 2. Kommunalisering av hemsjukvård avseende hembesök och hemsjukvård 3. Hantering av kostnader för hjälpmedel 4. Beskrivning av tjänster och hur dessa betalas 5. Verksamhet som omfattas av detta avtal 6. Kontaktpersoner 7. Service av kommunägda hjälpmedel 8. Tillgänglighet 9. Prislista återbetalning RV, år Prislista ldh, år Servicegrader 12. Turbilsschema Dnr LD13/

160 kommun och LD Hjälpmedel - Hjälpmedelscentralen SAMVERKANSAVTAL TJÄNSTER & HJÄLPMEDEL 12(12) 31. AVTALSEXEMPLAR Detta avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit varsitt. För kommun För LD Hjälpmedel... Ort och datum... Ort och datum Arne Thureson Chef LD Hjälpmedel Dnr LD13/

161 Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning SLUTVERSION GUNILLA LILLHAGER 1

162 1 BAKGRUND STYRANDE OCH STÖDJANDE DEFINITIONER REHABILITERING- OCH HABILITERINGSPROCESS FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPECIFIK REHABILITERING OCH HABILITERING VARDAGSREHABILITERING HEMREHABILITERING, DAGREHABILITERING, DAGLIG VERKSAMHET, DAGVERKSAMHET HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE AV HJÄLPMEDEL UPPFÖLJNINGSANSVAR YRKESANSVAR ARBETSTERAPEUTENS OCH SJUKGYMNASTENS YRKESANSVAR ÖVRIGA AKTÖRER I REHABILITERINGSPROCESSEN SAMVERKAN OCH SAMARBETE MÖTESPLATSER FÖR SAMVERKAN CENTRAL SAMVERKAN LOKAL SAMVERKAN SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRD ÖVERRAPPORTERING/INFORMATION REHABILITERING OCH HABILITERING I DALARNAS LÄN... 9 REHABILITERING... 9 HABILITERING REHABILITERINGSNIVÅER EGENVÅRDSNIVÅ PRIMÄRVÅRDSNIVÅ KOMMUNAL REHABILITERING VÅRDCENTRALERS REHABILITERING SPECIALISTVÅRDSNIVÅ HJÄLPMEDEL HJÄLPMEDELSANSVAR FÖRSKRIVNINGSPROCESS KOSTNADSANSVAR SPECIALISTSJUKVÅRD HJÄLPMEDELSHANTERING DÄR SPECIALISTSJUKVÅRDENS ARBETSTERAPEUT ELLER SJUKGYMNAST INTE ÄR INKOPPLAD HJÄLPMEDELSHANTERING VID LÄNGRE REHABILITERINGSPROCESS PÅ SJUKHUS VÅRDCENTRAL KOMMUN EGET ANSVAR METOD OCH KOMPETENS METODUTVECKLINGSPLAN KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN REFERENSER 18 2

163 Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning Denna särskilda överenskommelse och anvisning berör i första hand områdena arbetsterapi, sjukgymnastik samt hjälpmedel och utgår från Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Dalarnas län i kapitel 6.4. Text i rutor är direkt kopierade från det avtalet. 1 Bakgrund I Dalarna har det sen 1999 funnits ett avtal mellan landstinget och kommunerna Alla Vinner 2 som har reglerat ansvaret inklusive kostnader för hjälpmedel. I och med det pågående arbetet med kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna ska detta dokument ses som ersättning för det gamla avtalet. Innehållet tydliggör det gemensamma ansvaret för re/habilitering och hjälpmedel samt anvisning för genomförande. Uppdraget har getts av projektledningen för arbetet med kommunaliseringen av hemsjukvården i Dalarna. Arbetsgruppen har utsetts av den gemensamma LOKgruppen (landsting och kommuner i samverkan). Deltagare: Eva Krifors, enhetschef Ludvika kommun Moa Nordlund, medicinsk ansvarig för rehabilitering Falu kommun Lars Bergquist, distriktsarbetsterapeut primärvårdsrehab Borlänge Annelie Haglind, bitr enhetschef/ Carina Anteskog enhetschef LD Hjälpmedel Gunilla Lillhager, verksamhetschef Arbetsterapi och kuratorsenhet Falun, Ludvika, Mora Anvisningen bör följas upp i slutet av 2013 och om behov finns revideras. Därefter behövs regelbunden uppföljning vart annat år. En utsedd gemensam grupp ansvarar för detta. Avvikelser från denna överenskommelse hanteras inom sedvanlig avvikelsehantering för respektive huvudman i avvaktan på övergripande anvisning från Region Dalarna. Anvisningen är till för att tydliggöra ansvarsfördelning gällande re/habilitering och hjälpmedel, när en patient rör sig mellan landstingets och kommunernas ansvarsområde. Den är avsedd att användas av samtliga vårdgivare och deras rehabiliteringspersonal så att personer med behov av re/habilitering och hjälpmedel får detta utan onödiga avbrott. 3

164 2 Styrande och stödjande definitioner 2.1 Rehabilitering- och habiliteringsprocess Både rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter samt gäller alla åldrar. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art. Dessa kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. (1) Med rehabilitering avses insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.(2) Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (2) Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer och kan vara en av flera insatser för att uppnå uppsatta mål i en rehabiliteringshabiliterings- eller vårdplan. 2.2 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. 2.3 Specifik rehabilitering och habilitering Specifik rehabilitering innebär riktad träning som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast med flera. De specifika rehabiliteringsinsatserna är målinriktade och tidsbestämda och skiljer sig från ett generellt, individstärkande arbetssätt som ges oavsett sjukdom eller funktionsnedsättning.(3) Specifik habilitering innebär återkommande stöd av arbetsterapeut och sjukgymnast med flera över tid, till personer med medfödda sjukdomar/skador och deras närstående där övrig hälsooch sjukvårds habiliterande åtgärder är otillräckliga. 2.4 Vardagsrehabilitering Det finns en mängd olika begrepp som beskriver stödjande och uppehållande insatser som ges till individer men ingen konsensus om ett enhetligt begrepp. Exempel på detta är vardagsrehabilitering, rehabiliterande förhållningssätt, aktiverande, stärkande eller funktionsbevarande arbetssätt med flera. För att 4

165 specifik rehabilitering ska kunna genomföras måste man ta tillvara individers egna resurser och aktivt stödja dem i vardagssituationer, det vill säga, ett hälsofrämjande/resursstärkande arbetssätt. Likaså måste kompetens och handledning av arbetsterapeut och sjukgymnast finnas tillgänglig för att ett hälsofrämjande arbetssätt ska kunna bedrivas. Då begreppet vardagsrehabilitering är mest brukligt i länet används det i detta dokument. (3) 2.5 Hemrehabilitering, dagrehabilitering, daglig verksamhet, dagverksamhet Inom specialistsjukvård finns på några orter specialiserade team för hemrehabilitering främst för personer med stroke, samt dagrehabilitering vid länets sjukhus. Inom kommuner finns daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt socialtjänstlagen för äldre och funktionshindrade. Orden beskriver plats och miljö där rehabilitering eller daglig sysselsättning utförs. 2.6 Hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och/eller utprovning och som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Här ingår även inkontinenshjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. 2.7 Förskrivare av hjälpmedel Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med patient och eventuellt anhörig/närstående mot bakgrund av genomförd behovsbedömning väljer lämplig specifik produkt. En förskrivare utses av verksamhetschefen som också ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Av lokala regelverk kan det framgå vilka yrkesgrupper som har möjlighet att förskriva hjälpmedel och om verksamhetschefen kan besluta om personlig förskrivningsrätt utöver dessa yrkesgrupper. 2.8 Uppföljningsansvar I slutrapporten om hemsjukvårdens innehåll beskrivs uppföljningsansvaret sålunda: Uppföljningsansvar ingår i hälso- och sjukvårdsuppdraget och innebär uppföljning av insatt behandling, rehabilitering samt förskrivna hjälpmedel. Uppföljningsansvaret kan via överrapportering och bekräftelse av övertagande övergå till annan ansvarig vårdgivare. 5

166 3 Yrkesansvar Enligt Socialstyrelsen är rehabilitering tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Här ingår även hjälpmedelsförskrivning. 3.1 Arbetsterapeutens och sjukgymnastens yrkesansvar Patientsäkerhetslagen (4)är den grundläggande lagstiftning som styr personal inom hälso- och sjukvård. Där framgår att både arbetsterapeuter och sjukgymnaster är legitimerad personal. Med utgångspunkt från etiska principer i hälso- och sjukvårdslagen samt vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde ska arbetsterapeut och sjukgymnast genomföra yrkesspecifika åtgärder utifrån sitt yrkesansvar. Se socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för leg arbetsterapeut (5) och leg sjukgymnast (6). Yrkesansvaret innebär att de undersöker, bedömer behov av åtgärd, planerar/genomför åtgärd och utvärderar. utför specifik rehabilitering/habilitering, som i vissa fall kan överlåtas enligt ordination och/eller delegering till annan personal. instruerar i egenvård handleder i vardagsrehabilitering utvecklar kompetens och metoder samt medverkar till att utarbeta rutiner för kvalitet och patientsäkerhet Medverkan i framtagandet av rutiner skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering/habilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Kommunerna kan även välja att använda arbetsterapeut eller sjukgymnast i frågor/uppdrag kopplat till ytterligare lagrum än Hälso- och sjukvårdslagen (7) och Patientsäkerhetslagen (4), t.ex. Socialtjänstlagen (8) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshinder, LSS (9). Patient och dennes anhöriga samt personal kan kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast på egen hand både i primärvård och i Dalarnas kommuner, ingen remiss krävs. 3.2 Övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen Biståndshandläggare fattar beslut enligt socialtjänstlagen och LSS. Enhetschefer inom äldre- och handikappomsorg verkställer beslutet. Vårdpersonal inom hemtjänst, korttidsboende och särskilt boende utför insatser beslutade enligt socialtjänstlagen, LSS samt delegerade uppgifter enligt hälsooch sjukvårdslagen och har en viktig roll i vardagsrehabilitering. 6

167 I omvårdnadsansvaret inom den specialiserade slutna och öppna vården, inom primärvård och kommunens hälso- och sjukvård ingår för sjuksköterska/distriktssköterska också förskrivning av personliga hjälpmedel t.ex. inkontinenshjälpmedel och antidecubitusmadrasser. Ansvarig läkare har ett övergripande medicinskt ansvar vilket också innebär förskrivning av läkemedel och medicinska behandlingshjälpmedel. LD Hjälpmedels personal skall genom att tillhandahålla varor och tjänster vara ett stöd till hälso- och sjukvården oavsett var patienten befinner sig i vårdkedjan. Det finns fler aktörer än de som är beskrivna ovan, som har en roll i en patients rehabiliteringsprocess. Många gånger är teamsamverkan och inte enskild yrkesutövares insatser, den evidensbaserade metoden för rehabilitering, exempelvis multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta samt strokerehabilitering. Att koordinera alla inblandade aktörer är en stor utmaning som kräver dialog och en förståelse för och kunskap om helheten i rehabiliteringsarbetet runt patienten. 4 Samverkan och samarbete De äldre vilka är svårast sjuka och har ett omfattande omvårdnadsbehov skall erbjudas en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på samarbete mellan vårdenheter och vårdgivare. Den dagliga vården och omsorgen ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som kan leda till onödig inläggning i slutenvård. Kommunerna, slutenvården och primärvården ska utveckla samverkan för att följa upp konsekvenserna av huvudmannaskapsförändringen. Politiskt ansvar för fortsatt samverkan mellan huvudmännen inom vård- och omsorgssektorn är Region Dalarnas Välfärdsberedning. Vårdprocessen för individers rehabilitering ska styras via tydliga rutiner och kommunikationsvägar, där vårdplanering och kollegial dialog är två viktiga verktyg. Dessutom krävs samverkan med stöd av dessa rutiner och kommunikationsvägar. Men vad är samverkan? Samverkan kan betyda eller tolkas som - att handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte - icke hierarkiska aktiviteter där aktörer möts på lika villkor och med gemensamt syfte - aktiviteter som överskrider gränser inom eller mellan organisationer I Socialstyrelsens skrift Samverkan i re/habilitering en vägledning finns ytterligare bra beskrivet kring bl. a. vikten av samverkan och samarbete inom rehabiliteringsområdet. (10) 7

168 En gemensam överenskommelse är framtaget av Region Dalarna och Landstinget Dalarna Riktlinjer för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering mellan kommunerna och landstinget i Dalarnas län. (14) 4.1 Mötesplatser för samverkan För att förbereda övergången samt genomförandet av kommunaliseringen av hälso- och sjukvårdsansvaret från landstinget till kommunerna föreslås att ett genomförandestöd utformas. Syftet är även att hjälpa till med tolkningar av den överenskommelse som nåtts liksom att ta fram kompletterande avtal och rutiner/riktlinjer på länsnivå. Ansvaret för genomförandestödet bör ligga på Region Dalarna. ( enl slutrapport från arbetsgrupp Hemsjukvårdens innehåll ) Central samverkan För att arbeta vidare med rehabiliterings- och hjälpmedelsfrågor anser arbetsgruppen att det behövs en länsövergripande grupp med det ansvaret. Förslag till uppdrag kan vara: Formulera samsyn kring gränssnitt inom rehabiliterings- och hjälpmedelsområdet Ta fram gemensam struktur för metod- och kompetensutveckling (se kapitel 7) Ta fram gemensamma riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Uppföljning och vid behov revidera detta dokument I dag finns LOK-gruppen där tjänstemän inom kommun och landsting samverkar kring hjälpmedelsfrågor Lokal samverkan Lokal samverkan underlättas av fasta och strukturerade mötesplatser för verksamhets- och yrkesutveckling samt för kollegial dialog i enskilda patientärenden. Chefer och medarbetare hos båda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att skapa lämpliga mötesplatser för lokal samverkan. Den lokala samverkan sker utifrån lokala och geografiska förutsättningar och med stöd av överenskomna övergripande riktlinjer. 4.2 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård Vårdplanering regleras i Betalningsansvarslagen samt Socialstyrelsens föreskrift Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. SOSFS:27 En rutin för hur detta ska gå till i Dalarna finns framtagen: Samordnad vårdplanering rutiner för samverkan mellan kommunerna och landstinget i Dalarna kring utskrivningsklara patienter reviderad (13) Överrapportering/information Adekvat information skall framkomma vid vårdplaneringen samt vid kollegial överrapportering utifrån professionens bedömning av funktions- och aktivitetsnivå. 8

169 I de fall arbetsterapeut/sjukgymnast inom specialistsjukvården är involverad i patientens vård och behov av dialog/överrapportering finns utöver den information som framkommer vid vårdplaneringen, ansvarar man för att överrapportera om fortsatta åtgärder/uppföljning till kommunens och i förekommande fall vårdcentralens arbetsterapeut/sjukgymnast. Ett behov av dialog för tidig information kan finnas innan vårdplaneringen har påbörjats, lokala rutiner kan förekomma. 5 Rehabilitering och habilitering i Dalarnas län Såväl rehabilitering som habilitering är målinriktade insatser som förutsätter att individens möjligheter till inflytande beaktas och säkras. Det gäller såväl vid planering som vid genomförande och uppföljning. Bland annat Socialstyrelsens föreskrifter om samordning av habilitering och rehabilitering mellan kommunerna och landstinget ger vägledning(2). Rehabilitering Kommunens ansvar Rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt dagverksamhet och daglig verksamhet. Avser alla åldrar. Kommunen ansvarar även för insatser i samband med utfärdande av medicinskt intyg för bostadsanpassning. Landstingets ansvar Rehabilitering för inneliggande patienter på sjukhus samt rehabilitering på enheter/mottagningar och vårdcentraler. Landstinget/vårdcentralen ansvarar för bedömning av funktionsförmågan hos patienter anslutna till vårdcentralens rehabiliteringsteam för sjukskrivna. Landstinget ansvarar även för specialiserade rehabiliteringsinsatser från syncentral och/eller hörcentral. Ett nära samarbete behöver även fortsättningsvis etableras mellan huvudmännen i enlighet med de vårdprogram som utarbetats (t.ex. demens, stroke) Habilitering Habilitering är att betrakta som en plusresurs till den övriga hälso- och sjukvården oavsett vilken huvudman som driver den. Den grupp som kan komma att få del av Habiliteringsverksamhetens insatser skall i första hand få sina behov tillgodosedda på samma sätt som befolkningen i övrigt. Men om dessa insatser är otillräckliga skall man erbjudas att få del av Habiliteringsverksamhetens insatser. Habiliteringen ingår i specialiserad hälso- och sjukvård. Kommunens ansvar: Kommunen ansvarar även fortsättningsvis för habiliteringsinsatser inom särskilda boendeformer samt dagverksamhet (sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast). I ovanstående inkluderas utprovning, förskrivning och kostnader för hjälpmedel. Landstingets ansvar: Landstinget ska även fortsättningsvis ansvara för habiliteringsinsatser i ordinärt boende. Landstinget ansvarar för dessa habiliteringsinsatser i alla åldrar. I insatserna inkluderas utprovning, förskrivning och kostnader för hjälpmedel. 9

170 Arbetsterapeuter och sjukgymnaster med habiliterande arbetsuppgifter från både landstingets habiliteringsverksamhet och kommunernas habilitering har alltid möjlighet att konsultera varandra vid komplexa frågeställningar. Frågeställaren äger alltid ärendet och ansvarar för journalföring och för eventuella hjälpmedelskostnader som kan uppstå som följd av konsultationen. För särskilda konsultationsinsatser vid ortopediska frågeställningar som härrör från funktionsnedsättningen finns en överenskommelse mellan landstingets habiliteringsverksamhet och kommunernas representanter som uppdateras årligen. 5.1 Rehabiliteringsnivåer Hälso- och sjukvård inkluderat rehabilitering, utförs på olika vårdnivåer oavsett huvudman; *egenvårdsnivå *primärvårdsnivå (kommun/landsting/privat) *specialistsjukvård (lasarettens sluten- och öppenvård inklusive psykiatri samt specialiserad palliativ vård) *regionvårdsnivå *nationell nivå (vissa nationella centra är under uppbyggnad t ex för cancersjukdomar, hjärttransplantationer m.fl.) Rehabilitering i Dalarnas län bedrivs i huvudsak på de tre första nivåerna samt inom rättspsykiatri som finns på regionvårdsnivå. Primärvårdsnivån innefattar kommunens rehabiliteringsansvar och landstingets ansvar för vårdcentralens rehabilitering. Här ingår också privata vårdcentraler och privata sjukgymnastikmottagningar. Vårdnivåer ska inte blandas ihop med specialistkompetens för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Deras specialistkompetens kan finnas på alla vårdnivåer. Arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas yrkesansvar inkluderat samverkan skapar förutsättningar för att patientens rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen. Den enskilde kan få sin rehabilitering på olika vårdnivåer/ansvarsområden parallellt. En patient kan t.ex. genomföra rehabilitering både inom primärvårdsrehabilitering och inom kommunens rehabilitering i hemmet parallellt Egenvårdsnivå Egenvårdsnivån innefattar dels de åtgärder den enskilde själv kan vidta vid enkla och vanliga sjukdomar och skador och dels de hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad personal bedömer att en patient själv kan utföra. (12) Primärvårdsnivå Primärvårdsnivån innefattar kommunal hälso- och sjukvård samt hälso- och sjukvård på vårdcentraler. 10

171 Kommunal rehabilitering Kommunen som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnaster i hemmet, oavsett boendeform, samt i dagverksamhet och daglig verksamhet. Ansvaret innebär också stöd i vardagsrehabilitering oavsett boendeform samt insatser i samband med medicinska intyg för bostadsanpassning. Här gäller inte enbart tröskelprincipen utan också att när bedömning/träning av rehabiliteringsbehov inklusive hjälpmedel behöver ske i hemmet ska det göras av kommunens rehabiliteringspersonal. T.ex. kan det gälla bedömning/träning av gångförmåga där åtgärden bl. a. kan bli förskrivning av rollator. Detta bör ske i hemmet med tanke på bostadens/närmiljöns utformning och fallrisk. Kommunen övertar rehabiliteringsansvar samt uppföljning efter utskrivning från specialistsjukvårdens olika vårdformer enligt överrapportering och/eller vårdplanering Vårdcentralers rehabilitering Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser av arbetsterapeut och sjukgymnast vid länets vårdcentraler och privata sjukgymnastikmottagningar. T.ex. kan detta gälla: ansvar för bedömning av funktionsförmågan hos patienter anslutna till vårdcentralens rehabiliteringsteam för sjukskrivna, teambaserad multimodal rehabilitering, poliklinisk utredning och behandling inom rörelse-stödje området inklusive handskador, basal utredning och behandling av minnesproblematik mm. I undantagsfall kan enstaka insatser göras i hemmet av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast i de fall det är medicinskt motiverat för att bättre kunna belysa det enskilda fallet. Övertagande av rehabiliteringsansvar sker efter utskrivning från specialistsjukvårdens olika vårdformer enligt överrapportering och/eller vårdplanering. Privata vårdcentraler har samma ansvar som landstingsdrivna avseende hälsoval Specialistvårdsnivå Lasarettens olika kliniker och mottagningar inom somatisk och psykiatrisk vård utgör specialistnivån i Landtinget Dalarna. Här ingår också specialiserad palliativ vård, samt specialiserad rehabilitering för syn- och hörselskadade samt Habiliteringen. Sjukhusen ser olika ut i fråga om antalet vårdplatser och verksamheter. Landstinget som vårdgivare ansvarar för rehabiliteringsinsatser för de patienter som är inneliggande på lasarettens slutenvård samt för de som går på klinikernas öppenvårdsmottagningar samt de som vårdas inom specialiserade palliativa team. Specialiserade insatser kan också ges i hemmet av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast i de fall det är medicinsk motiverat. Vid utskrivning överlämnas i förekommande fall rehabiliterings- och eller uppföljningsansvaret till annan vårdgivare. 11

172 6 Hjälpmedel Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet ska kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedel ska inte ersätta en rehabiliterings- eller habiliteringsinsats. Kommunens ansvar: * Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inklusive därtill hörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) i såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. * Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inklusive därtill hörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) till personer inom habiliteringens målgrupp som bor i särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. * Personliga hjälpmedel som förskrivs inom landstinget och där uppföljningsansvaret (inkl. kostnadsansvaret) övergår till kommunen. Uppföljningsansvar ingår i hälso- och sjukvårdsuppdraget och innebär uppföljning av t.ex. insatt behandling, rehabilitering samt förskrivna hjälpmedel. Uppföljningsansvaret kan via överrapportering och bekräftelse av övertagande övergå till annan vårdgivare. Landstingets ansvarar: * Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel till patienter på sjukhus, öppenvårdsmottagningar och vårdcentraler. * Personliga hjälpmedel där uppföljningsansvaret och kostnadsansvaret finns kvar inom landstinget. * Alla personliga hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped oavsett boendeform. * Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inklusive därtill hörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) till personer inom Habiliteringens målgrupp som bor i ordinärt boende. * Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel inom den specialiserade vården som bedrivs inom syn- och hörcentralens verksamhet. 6.1 Hjälpmedelsansvar Avgränsning Särskilda boenden, korttidsboenden, dagverksamheter, sjukvårdsinrättningar m.fl. oberoende av huvudmannaskap och driftsform, ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den verksamhet som bedrivs. Grundutrustning bekostas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten. Det finns inget krav på grundutrustning hos person i eget boende med personlig assistans, oavsett vem som är arbetsgivare för assistenterna. Efter bedömning/utprovning förskrivs hjälpmedlen som personliga hjälpmedel. Hjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats, bekostas av arbetsgivaren, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. För barn i förskola och elever i grundskola, studerande i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, högskola och vid universitet svarar landstinget för de personliga hjälpmedlen och utbildningsansvarig för pedagogiska hjälpmedel, läromedel, lokalanpassning och anpassning av skolans egen utrustning. I skolor där man regelbundet undervisar elever med funktionsnedsättning har skolhuvudmannen ansvar för att miljön utformas och utrustas så att individuell 12

173 hjälpmedelsservice inte behöver ordnas återkommande. Förskolor ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar behoven för dem som vistas där. Elever som går i statlig specialskola får hjälpmedel för skolbehovet via respektive skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för specialpedagogiskt stöd och för utbildning i specialskolan. Frågan om ansvaret för hjälpmedel i skolan är under utredning. 6.2 Förskrivningsprocess Förskrivningsprocessen är generell och ska tillämpas vid förskrivning av olika typer av hjälpmedel eller tjänster. Hjälpmedel som förskrivs är ofta medicintekniska produkter men processen ska tillämpas oavsett om hjälpmedlet är en medicinteknisk produkt eller inte. Förskrivningsprocessen, så som den beskrivs här, följer Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (16). Viss förändring kan ske om övergripande beslut fattas som möjliggör fritt val av hjälpmedel för patient/brukar grupper. När ett hjälpmedel förskrivs innebär det att hjälpmedlet ska användas av en namngiven patient, ensam eller med hjälp av någon annan, exempelvis anhörig/närstående eller någon annan person. En god vård förutsätter att patienten och, när det behövs, annan användare är delaktig. Efter behovsbedömningen är faserna i förskrivningsprocessen följande: Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa vid behov initiera och utfärda anvisning Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta En namngiven hälso- och sjukvårdspersonal, förskrivaren, är ansvarig för att alla faserna i förskrivningsprocessen utförs. Det är dock möjligt att olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i processen. För att patienten ska få en god och säker vård måste det finnas rutiner i vårdgivarens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som tydliggör de olika personernas ansvar (17). 6.3 Kostnadsansvar Riktlinjen är att den förskrivande verksamheten - oavsett huvudman - står för alla hjälpmedelskostnader inklusive tjänster (från t.ex. LD Hjälpmedel) vid förskrivning. Fortsatta kostnader för hyreshjälpmedel efter vårdtidens slut bekostas av den verksamhet som har uppföljningsansvar. Undantag till denna riktlinje gäller när behov av hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) bedöms behövas enbart efter specialiserad slutenvårdsperiod, då bekostas de av 13

174 kommunen direkt. Med fördel görs också förskrivningen (beställningen) från kommunen. Exempelvis då en säng inkl madrass eller rullstol inkl dyna (som ej har nyttjas under vårdtiden) förskrivs för personligt bruk i hemmet så startar hyran vid leverans till hemmet eller i förekommande fall till avdelningen, i samband utskrivningen. Den betalas direkt av den verksamhet som har uppföljningsansvaret Specialistsjukvård De patientvårdande klinikerna inom specialistsjukvården (somatiska och psykiatriska) svarar för samtliga kostnader vid förskrivning av alla personliga hjälpmedel och därtill hörande tjänster under en slutenvårdsperiod, öppenvård på mottagning och palliativ vård. Ansvaret gäller för hjälpmedel så att patientens primära behov första veckan inomhus efter utskrivning tillgodoses (se nedan). Då hyreshjälpmedel t.ex. säng eller rullstol inkl tillbehör förskrivs i anslutning till utskrivning från slutenvården bekostas de direkt av kommunen, se undantag 6.3 ovan. Försäljningshjälpmedel bekostas av förskrivande enhet. Specialistsjukvården har kvar hyreskostnader för insatta åtgärder då uppföljningsansvaret för rehabinsats/hjälpmedlet kvarstår inom verksamheten efter utskrivning. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella inom specialistsjukvård: Försäljningshjälpmedel, t.ex. toalettstolsförhöjare, rollator Hyreshjälpmedel, t.ex. rullstol för tillfälligt behov där uppföljningsansvaret är kvar inom landstinget Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA), t.ex benprotes, skor. Inkontinenshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel där oftast uppföljningsansvaret kvarstår hos förskrivande enhet, t.ex. respiratorer, hemdialys Behandlingshjälpmedel, t.ex. arm/handortoser Hjälpmedel i samband med läkemedelsförskrivning t.ex. inhalationsapparat Hårersättning Hjälpmedel förskrivna av logoped samt inom syn och hörselrehab Hjälpmedel (exklusive hyreshjälpmedel) som förskrivs vid utomlänsvård Se riksavtal för utomlänsvård. (15) Primärt hjälpmedelsbehov Gäller de hjälpmedel som krävs för att klara sina primära behov under första veckan inomhus. Här avses hjälpmedel som behövs för att uträtta toalettbehov, ta sig i och ur säng samt förflytta sig inomhus. Då bedömning av rätt hjälpmedel i de flesta fall inte kan göras på sjukhuset, krävs överrapportering till mottagande enhets arbetsterapeut och/eller sjukgymnast för snabb uppföljning och eventuell ny/ytterligare förskrivning i patientens hem. Patientens totala behov av hjälpmedel kan enbart bedömas i hemmet och är inte ett ansvar för specialistsjukvården. Kommun, annan specialistklink eller vårdcentral tar över uppföljnings- och betalningsansvaret för hyreshjälpmedel efter överrapportering. 14

175 Hjälpmedelshantering där specialistsjukvårdens arbetsterapeut eller sjukgymnast inte är inkopplad Inom specialistsjukvårdens akuta kliniker, t.ex. klinikerna för kirurgi, infektion och kardiologi samt vissa medicinavdelningar är bedömningen att inte alla patienter har behov av att ha kontakt med arbetsterapeut eller sjukgymnast. Därför träffar de inte alla patienter för bedömning av behov. Då finns enbart den vårdplanering som avdelningen tillsammans med biståndsbedömare genomför. Vissa kommuner har vårdplaneringsteam som deltar. Det primära behovet av försäljningshjälpmedel (t.ex. toaförhöjning) ansvarar akutklinikerna för att patienten får med sig hem medan hyreshjälpmedel inkl tillbehör som förskrivs i direkt anslutning till hemgång bekostas av kommunen från början. (se kap 6.3 undantag) Uppföljningsansvaret för insatserna har kommunen. Se vidare dokument Samordnad vårdplanering rutiner för samverkan mellan kommunerna och landstinget i Dalarna kring utskrivningsklara patienter rev (13) Hjälpmedelshantering vid längre rehabiliteringsprocess på sjukhus Gäller de patienter som har behov av hjälpmedel under och efter sin vistelse inom specialistsjukvården och där rehabiliteringspersonal gör en insats. En patient som läggs in på sjukhus med en tidigare känd funktionsnedsättning, tar med eget bassortiment (ex. rullstol) alternativt lånar (ex. rollator) under vårdtiden och återvänder hem utan nya hjälpmedel (har ett oförändrat hjälpmedelsbehov). För en patient som läggs in på sjukhus med förändrat funktionsstatus bekostar landstinget hjälpmedel i rehabiliteringen under sjukhusvistelsen samt tillser det primära behovet inomhus upp till en vecka efter utskrivning. Kostnader för hyreshjälpmedel förs över till kommunen i samband med hemgång. Kollegial dialog förs kring kommande hjälpmedelsbehov efter utskrivningen för att klargöra vem som gör vad i det enskilda fallet. Bedömning i hemmet kan enbart undantagsvis göras av arbetsterapeut/sjukgymnast från specialistsjukvården Vårdcentral Den vårdcentral vid vilken patienten är listad svarar för samtliga kostnader vid förskrivning av alla personliga hjälpmedel och därtill hörande tjänster som förskrivs/beställs inom primärvården. Ansvaret gäller även hjälpmedelskostnader för hyror och förbrukningsartiklar då uppföljningsansvaret finns inom primärvården. Formerna för hantering av kostnadsansvar fastställs senare. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella inom primärvård är: Försäljningshjälpmedel Hyreshjälpmedel för dem med ett övergående hjälpmedelsbehov Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA). Inkontinenshjälpmedel Behandlingshjälpmedel Hjälpmedel i samband med läkemedelsförskrivning Hårersättning 15

176 Personliga hjälpmedel som förskrivs av privata läkare/sjukgymnaster med vilka landstinget har vårdavtal till ett belopp av max 3000 kr? (Här pågår en utredning) Hjälpmedelskostnader för patienter (boende i Dalarnas län) som uppstår i samband med akutbesök på annan vårdcentral inom länet, förskrivs i samråd med listad vårdcentral. Förskrivning/beställning vid akut vård utomläns, se riksavtal för utomlänsvård (15) Kommun Kommunen ansvarar för förskrivning och samtliga kostnader för personliga hjälpmedel för vilka arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska har förskrivningsrätt i såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt inom dagverksamhet och i daglig verksamhet Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella i kommunen: Försäljningshjälpmedel Hyreshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Ansvaret gäller fortsatta hyreskostnader för personliga hjälpmedel som förskrivs inom specialistsjukvård och vårdcentral och där uppföljningsansvaret för rehabilitering och hjälpmedel övergår till kommunen. Ansvaret gäller kostnader vid förskrivning av hyreshjälpmedel i direkt anslutning till hemgång vid slutenvårdstillfälle (se kap 6.3 undantag). Hjälpmedlet har enbart en funktion i hemmet t.ex. säng, lyft, rullstol. I de fall där patient skrivs in på sjukhusklink eller specialiserad palliativ vård, kvarstår kostnadsansvaret för de hyreshjälpmedel som redan finns i hemmet. Kommunen ansvarar inte för de personer i ordinärt boende som har kontakt med Habiliteringen och har ett habiliteringsbehov. Kommunen ansvarar inte för sådan hälso- och sjukvård som ges av läkare och ansvarar därför ej för hjälpmedel som har en koppling till förskrivning av läkemedel t.ex. inhalationsapparat, eller medicintekniska behandlingshjälpmedel som kräver läkarkompetens, t.ex. respirator, urinkatetrar, ortopedtekniskt hjälpmedel (OTA) Eget ansvar Det finns också hjälpmedel som benämns egenansvarsprodukter som även personer utan funktionsnedsättning använder i sin dagliga livsföring. Produkterna är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning men kräver inte hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och utprovning. Dessa produkter köps och ägs av brukaren. Eftersom produkterna kan var svåra att köpa på den öppna marknaden tillhandahålls de via landstingets tre butiker samt till viss del även på vårdcentraler och i kommuner. Målet är att dessa produkter efter hand ska finnas tillgängliga på öppna marknaden för alla. 16

177 7 Metod och kompetens En gemensam övergripande struktur och innehåll vad gäller kompetens- och metodutveckling för arbetsterapeuter och sjukgymnaster krävs för att kunna säkerställa kvalitet och patientsäkerhet för patienter med behov av hemsjukvård och rehabiliteringsinsatser i hemmet. Det är ett gemensamt ansvar för berörda vårdgivare att bygga upp denna struktur. Denna framtida struktur och dagens befintliga lokala riktlinjer bör finnas tillgängliga för samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Dalarnas län. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (11)ställs tydliga krav på att varje sjukvårdhuvudman ska ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ledningssystemet ska skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten så att vårdens kvalitet kontinuerligt och långsiktigt kan utvecklas och säkerställas. Här bör även öppna prioriteringar ingå. 7.1 Metodutvecklingsplan Socialstyrelsen skriver att dokumenterade rutiner ska styra och utvärdera introduktion, tillämpning och avveckling av metoder för diagnostik, vård och behandling.(11). Detta inkluderar självklart arbetsterapi och sjukgymnastik. Socialstyrelsen menar dessutom att vårdprogram, lokala vårdplaner, PM samt checklistor av olika slag kan beskriva ansvar, mål, riktlinjer, rutiner, mätpunkter och mått samt behandlingsprocesser. Ett led i styrning och utvärdering är en analys av förändrade behov, ny teknologi och resurskrav. I lämplig ordning bör, gemensamma över ansvarsgränser, metodstöd/behandlingsriktlinjer för arbetsterapi och sjukgymnastik tas fram. Metodstödet grundas i evidens och beprövad erfarenhet med särskilt stöd i nationella riktlinjer och vårdprogram etc. 7.2 Kompetensutvecklingsplan Socialstyrelsen skriver att de enskilda medarbetarna är vårdens viktigaste tillgång. (11) Det är därför viktigt att deras kompetens utvecklas kontinuerligt. Genom att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjligheter för regelbunden fortbildning och kompetensutveckling kan verksamhetens kontinuerliga utveckling säkras. Kompetensutvecklingsplan ska formas utifrån de olika verksamheternas behov. God introduktion av all ny personal samt personal som varit ledig under längre tid är av största vikt och bör särskilt uppmärksammas. 17

178 Referenser 1. Socialstyrelsens termbank 2. SOSFS 2008:20 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) angående samordning av insatser för habilitering och rehabilitering 3. Ättestupa eller folkhälsomål ett manifest för alla äldre medborgares rätt till specifik rehabilitering okt 2011 LSR, FSA 4. SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen 5. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter: socialstyrelsen Kompetensbeskrivningar för sjukgymnaster: socialstyrelsen SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen 8. SFS 2001 Socialtjänstlagen 9. SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) 10. Samverkan i re/habilitering en vägledning: socialstyrelsen SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 12. SOSFS 2011:23 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2009:6) Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård 13. Samordnad vårdplanering rutiner för samverkan mellan kommunerna och landstinget Dalarna kring utskrivningsklara patienter, rev Riktlinjer för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering mellan kommunerna och landstinget i Dalarnas län enligt föreskrift SOSFS 2008: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Riksavtal för utomlänsvård SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård 17. Förskrivningsprocessen, fritt val av hjälpmedel, egenansvar - tre olika vägar till hjälpmedel, Hjälpmedelsinstitutet

179 Kommunalisering av hemsjukvården avseende hembesök och hemsjukvård Praktiska anvisningar till hemsjukvårdsavtalet avseende leg sjuksköterskors ansvarsområde Reviderad och fastställd chefsnätverket i Dalarnas län rev

180 Anvisningarna är framtagna i beredningsgruppen för kommunalisering av hemsjukvården för Region Dalarna och färdigställdes i november Elisabeth Fransson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Älvdalens kommun. Marianne Spante, Distriktssköterska, projektledare för hemsjukvårdens kommunalisering i Falun. Charlotta Borelius, Distriktssköterska, processledare äldre, landstinget Dalarna. 2

181 Innehåll 1. Syfte Definitioner Kommunens hemsjukvård Tröskelprincipen Patientens samtycke Hemsjukvård Hembesök Barn och ungdomar i hemsjukvård Egenvård Inkontinenshjälpmedel Förskrivningsrätt av läkemedel Diabeteshjälpmedel Provtagning Hjälpmedel Avvikelsehantering Samverkan

182 1. Syfte Anvisningarna är till för att tydliggöra ärendegången och ansvarsfördelningen när en patient rör sig mellan slutenvård, primärvård och kommunal hälso- sjukvård. De är avsedda att användas av samtliga vårdgivare för att skapa en gemensam bild och arbetsmodell så att gråzoner undanröjs och att missförstånd undviks. Landstinget och varje enskild kommun kan komplettera de praktiska anvisningarna med egna lokala rutiner. 2. Definitioner Hemsjukvårdens sjuksköterska: Sjuksköterska som är verksam i den kommunala hemsjukvården. Samordnad vård och omsorgsplanering:* Avser vård- och omsorgsplanering som utförs gemensamt av berörda inom olika verksamheter. Mall för underlag finns i Take Care/PAS. (Bilaga 1) Samordnad individuell plan:* Avser den vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård och omsorgsplanering. Den samordnade individuella planen utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhörig och förutsätter samtycke från den enskilde. Vårdplan:* Vård och omsorgsplan som beskriver hälso- sjukvård för enskild patient. SBAR: Strukturerat kommunikationsverktyg S= Situation, B= Bakgrund, A= Aktuell situation, R= Rekommendation (*Socialstyrelsens termbank (2012) ) 3. Kommunens hemsjukvård Sjuksköterskans ansvar i kommunens hemsjukvård avser hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet (hemsjukvård och hembesök) på sjuksköterskenivå. Ansvaret gäller: Personer från 0 år och uppåt oavsett diagnos. Dygnet runt årets alla dagar. Planerad och oplanerad hälso- och sjukvård som, med bibehållen säkerhet, kan ges i den enskildes hem. Allmän palliativ vård oavsett diagnos. 4

183 4. Tröskelprincipen Hembesök skall endast erbjudas de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till öppenvårdsmottagning på sjukhusen/primärvårdsmottagning. Personen har en diagnos eller funktionsnedsättning som medför stor olägenhet för den enskilde att besöka vårdcentral. Stor olägenhet kan bero på fysiska eller psykiska hinder som medför onödigt lidande. 5. Patientens samtycke Patientens samtycke till informationsöverföring mellan huvudmän och medgivande till hemsjukvård ska inhämtas. 6. Hemsjukvård Patienten kan bli inskriven i hemsjukvård genom vårdbegäran från slutenvård/ primärvård till kommunen. Mall för vårdbegäran finns i Take Care/ PAS (SOSFS 2005:27) (bilaga 1). För överrapportering använd mall vårdbegäran för in och utskrivning i hemsjukvård (bilaga 2) och vid kommunikationsöverföringen ska verktyget SBAR användas (bilaga 3). Tabell 1. Flödesbeskrivning vid bedömning av inskrivning i kommunal hemsjukvård Tabell 2. Flödesbeskrivning vid bedömning av utskrivning i kommunal hemsjukvård 5

184 7. Hembesök Det finns per definition en skillnad mellan hemsjukvård och hembesök. Med hembesök avses öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande. Hembesök av hemsjukvårdens personal görs i de fall där legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att det är motiverat för att kunna erbjuda en god och säker vård. Ett oplanerat hembesök ska alltid föregås av medicinsk information och ordination om åtgärd. Hemsjukvårdens sjuksköterska ska bekräfta detta. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd har tolkningsföreträde. Informationsöverföring med SBAR sker via telefon/ fax/ blankett för vårdbegäran för in och utskrivning i hemsjukvård (bilaga 2). För vårdbegäran av rehabiliteringsärenden till/från arbetsterapeut och sjukgymnast gäller särskilda bestämmelser Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län. Tabell 3. Flödesbeskrivning för hembesök för personer ej inskrivna i hemsjukvård Tabell 4. Flödesbeskrivning för oplanerade hembesök till patient som är inskriven i hemsjukvården. 6

185 8. Barn och ungdomar i hemsjukvård Ansvaret för kommunal hemsjukvård omfattar även barn och ungdomar upp till 18 år. Kommunen och landstinget ska eftersträva goda individuella lösningar och gemensam vårdplan ska upprättas. 9. Egenvård Egenvård är åtgärder som en person själv utför för att upprätthålla hälsa och välbefinnande. I egenvården innefattas åtgärder som en person utför på rekommendation av hälso- och sjukvårdspersonal och inte initierar själv. En individuell bedömning görs av patientens hälsotillstånd och förmåga att klara egenvården. Det är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har tolkningsföreträde och som dokumenterar i patientjournalen. Det är inte diagnosen som är avgörande för i vilken utsträckning patienten skall bedömas Inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel förskrivs av hemsjukvårdens sjuksköterskor till patienter i hemsjukvården. Vid tveksamheter, när t.ex. patienten är tillfälligt förhindrad och inte kan ta sig till vårdcentralen, förs en dialog med tidigare förskrivare Förskrivningsrätt av läkemedel Kommunens sjuksköterskor med förskrivningsrätt enligt SOSFS 2011:1 kan förskriva läkemedel. Landstinget bekostar förskrivna läkemedel. Lokal rutin upprättas för det praktiska arbetet. 12. Diabeteshjälpmedel Landstinget ansvarar för diabeteshjälpmedel. Det innebär för de som bor i Dalarnas län och som behöver hjälpmedel för sin diabetes att landstinget upphandlar diabeteshjälpmedel. Det är patientens läkare som har det medicinska ansvaret för patienten. För att underlätta det praktiska arbetet kan diabetessköterska och den kommunala sjuksköterska komma överens om vem som förskriver/beställer löpande förbrukningsartiklar. Överenskommelsen ska skrivas ner i en vårdplan. Arbete med att ta fram ett gemensamt vårdprogram pågår. 7

186 13. Provtagning Vid provtagning gäller tröskelprincipen. Landstinget bekostar analys av prover som ordineras av läkare. Förbrukningsmaterial i samband med provtagning ansvarar kommunen för. 14. Hjälpmedel Se anvisningar för förskrivning Avvikelsehantering Avvikelsehantering är en rutin för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdens effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna av det inträffade. Oenighet i verksamheten gällande huvudmannaskapsgräns och ansvar ska i första hand lösas av ansvarig primärvårdsläkare och ansvarig kommunal sjuksköterska. När verksamhetens parter inte kan enas kontaktas primärvårdens verksamhetschef och kommunal verksamhetschef. Avvikelserapportering sker enligt lokala rutiner i landstinget Dalarna och de enskilda kommunerna. 16. Samverkan En väl fungerande vård uppnås genom god samverkan mellan kommunens vård och omsorg, primärvård och specialistvård. Genom ett utvecklat teamarbetet mellan kommunens hemsjukvårdsjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, hemtjänst och primärvårdens/ specialitetsvårdens läkare och sjuksköterskor skapas förutsättningar för ett patientfokuserat samarbete mellan olika professioner och olika huvudmän. 8

187 Dokumentkategori Förteckning Dokument ID Policy, underliggande Direktiv Upprättare Beredningsgrupp Hjälpmedel Utgåvenummer 1 Fastställande-/Förhandlingsdatum Fastställare Förvaltningschef Hälso & Sjukvård Karin Stikå Mjöberg Diarienr: LD12/03663 Gäller from Gäller tom tv Bilaga 3 Hantering av kostnader för Hjälpmedel Slutdokument Beredningsgrupp Hjälpmedel

188 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 2(19) Dnr 1 BAKGRUND GRUNDPRINCIP FÖR HJÄLPMEDELSHANTERINGEN FRÅN DOKUMENTETS OMFATTNING DEFINITION - PERSONLIGA HJÄLPMEDEL ÖVERSIKT - HANTERING AV KOSTNADER MELLAN VÅRDGIVARE (LANDSTING OCH KOMMUN) GENOMFÖRANDE OMLISTNING AV HÄLSOVAL OCH KOSTNADSANSVAR FÖR HJÄLPMEDEL FÖRTYDLIGANDEN GÄLLANDE VISSA HJÄLPMEDELSOMRÅDEN MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL TILLBEHÖR TILL MEDICINSKA BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL (OTA) INKONTINENSHJÄLPMEDEL FÖRTYDLIGANDE GÄLLANDE KOSTNADER INOM SPECIALISTSJUKVÅRDEN SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD HABILITERINGSVERKSAMHETEN (BARN OCH VUXEN) HJÄLPMEDEL OCH TJÄNSTER VIA HÖRCENTRALEN, PEDAGOGISKA HÖRSELVÅRDEN, TOLKCENTRALEN OCH SYNCENTRALEN PSYKIATRIN SÖMNLABORATORIET, AVESTA LASARETT FÖRTYDLIGANDE GÄLLANDE KOSTNADER FÖR VÅRDCENTRAL VÅRDCENTRAL PRIVATA VÅRDCENTRALER FÖRTYDLIGANDE GÄLLANDE KOSTNADER FÖR KOMMUNER OCH MELLAN VÅRDENHETER INOM EN KOMMUN HYRESHJÄLPMEDEL SOM ÄGS AV HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN INDIVIDMÄRKTA HJÄLPMEDEL SOM INTE ÄR HYRESHJÄLPMEDEL ENKLA PERSONLIGA HJÄLPMEDEL ÖVRIGA AKTÖRER HJÄLPMEDEL PÅ ARBETSPLATS SKOLA ÖVRIG HJÄLPMEDELSHANTERING ÖVERENSKOMMELSER MELLAN ORGANISATORISKA ENHETER GÄLLANDE FÖRSKRIVNING DUBBEL FÖRSKRIVNING GRUNDUTRUSTNING PÅ ENHETER INKÖP AV MEDICINSK BEHANDLINGSUTRUSTNING TILL ENHET ÅTERLÄMNING AV FÖRSKRIVET HYRESHJÄLPMEDEL NYA PRODUKTER OCH METODER - KOSTNADER EGENANSVAR EGENAVGIFTER/KOSTNADER FÖR PATIENT FRITT VAL UTOMLÄNSVÅRD OCH HJÄLPMEDEL AKUTBESÖK PÅ ANNAN VC ÄN LISTAD ASYLSÖKANDE/ FLYKTINGAR OCH HJÄLPMEDEL FLYTT TILL ELLER FRÅN LÄNET OCH HJÄLPMEDEL REFERENSER... 19

189 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 3(19) Dnr 1 Bakgrund Beredningsgrupp Hjälpmedel har av Förvaltningschef Karin Stikå- Mjöberg genom primärvårdssamordnare Karin Torberger getts i uppdrag att ta fram ny skrivelse gällande hantering av kostnader, förskrivning och uppföljningsansvar för hjälpmedel och därtill hörande tjänster. Dokumentet ersätter skrivelsen Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel från Dnr 0196/04 och ska belysa hanterandet i korthet. I övrigt hänvisas till skrivna avtal och överenskommelser. Behovet av ett uppdaterat styrdokument rörande ansvar och kostnader för förskrivna hjälpmedel har aktualiserats bl.a. genom kommunaliseringen av hemsjukvården som träder i kraft Enligt uppdraget betonas att det ska vara möjligt för ansvarig verksamhetschef att följa upp och påverka de egna hjälpmedelskostnaderna. Syfte Att underlätta för berörda att hantera ansvars- och kostnadsfrågor rörande förskrivning av hjälpmedel. att klarlägga roller för inblandade aktörer att medarbetare inte lägger tid på att leta betalare att patienten inte hänvisas till olika enheter

190 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 4(19) Dnr 2 Grundprincip för hjälpmedelshanteringen från Förskrivaren betalar Uppföljningsansvarig är kostnadsansvarig Förskrivaren står för reordinationer Förskrivning Förskrivning är en process olika HoS personal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera faser i processen. Vem får förskriva Verksamhetschef utser hälso- och sjukvårdspersonal vilka ansvarar för förskrivning. Riktlinjer / Vårdprogram Riktlinjer / Vårdprogram beaktas vid förskrivning, kan återfinnas på olika nivåer. (klinik, enhet, nationellt och för enskilda hjälpmedel) Kostnadsansvar Den förskrivande verksamheten oavsett huvudman står för alla hjälpmedelskostnader inklusive tjänster (från t.ex. LD Hjälpmedel) vid förskrivning. Fortsatta kostnader för hyreshjälpmedel efter vårdtidens slut bekostas av den verksamhet som har uppföljningsansvar. Undantag till denna grundprincip gäller när behov av hyreshjälpmedel (inkl tillbehör) bedöms behövas enbart efter specialiserad slutenvårdsperiod, då bekostas de av kommun eller vårdcentral direkt. Försäljningshjälpmedel bekostas av förskrivande enhet. Med fördel görs förskrivningen (beställningen) direkt från aktuell kommun eller vårdcentral. Överrapportering gällande uppföljning och kostnadsansvar Ett uppföljnings- och kostnadsansvar kan via överrapportering och bekräftelse av övertagande övergå till annan ansvarig vårdenhet eller vårdgivare. Administrering av kostnadsansvar Förskrivare med behörighet i websesam administrerar flytt av kostnadsansvar för hjälpmedel. Byte Mottagare Betalare (BMB) Observera att kvittens på BMB ska ske inom 7 dagar. Förskrivare vilka inte har behörighet i websesam meddelar LD Hjälpmedel ändring av kostnadsansvar.

191 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 5(19) Dnr 2.1 Dokumentets omfattning De hjälpmedel som i huvudsak innefattas av detta dokument är de förskrivningsbara hjälpmedel som ägs av hjälpmedelsverksamheten och som hyrs av vårdenhet/vårdgivare till enskild person. Dokumentet omfattar även det försäljningssortiment som förskrivs till enskild person. Gäller då även förskrivning av inkontinenshjälpmedel, se under avsnitt Inkontinenshjälpmedel (5.4). Definition Hyressortiment: Ett frekvent och återanvändningsbart sortiment med teknisk komplexitet. Hjälpmedlet ägs av LDH. (Lånefinansierat). Kostnaden för ev. förebyggande och avhjälpande underhåll samt besiktning ingår i hyran enligt omfattning som specificeras under bilaga i gällande avtal. Definition Försäljningssortiment: Ett mindre återanvändningsbart sortiment med mindre teknisk komplexitet. Verksamheten köper sortimentet och det ägs av köparen. Under försäljningssortiment ingår även retursortiment vuxen (RV) samt retursortiment barn (RB). Retursortimentet är högfrekvent och återanvändningsbart med viss teknisk komplexitet och består av både rekonditionerade och fabriksnya hjälpmedel. En verksamhet kan erhålla återbetalning för inskickade hjälpmedel som LDH bedömer är användningsbara. Under kapitel 10, berörs övrig hjälpmedelshantering i korthet. 2.3 Definition - Personliga Hjälpmedel Med personliga hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och/eller utprovning och som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. Här ingår även inkontinenshjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Hjälpmedelsförskrivning är en integrerad del i hälso- och sjukvårdens processer, där hjälpmedlet ska kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Hjälpmedel ska inte ersätta en rehabiliterings- eller habiliteringsinsats. Fördjupning, se även under referenser. Benämning Beskrivning Anmärkning Hjälpmedelsguide Information om hjälpmedelshantering i Dalarna Uppdateras kontinuerligt Ny guide planeras under 2013 Behovstrappa Förskrivarstöd Planeras under se / Hjälpmedel Nationell information med länkar till lokal del Påbörjat LD Hjälpmedel ny webb Presentation av verksamheterna inom LD Hjälpmedel Införande påbörjas under våren 2013

192 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 6(19) Dnr 3 Översikt - hantering av kostnader mellan vårdgivare (Landsting och Kommun) Landstinget ansvarar för Kommunen ansvarar för Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inkl tillhörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) Till patienter inom specialistsjukvårdens sluten- och öppenvård samt vårdcentraler. Personliga hjälpmedel där uppföljningsansvaret och kostnadsansvaret finns kvar inom landstinget. Alla personliga hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped oavsett boendeform. Till personer inom Habiliteringens målgrupp som bor i ordinärt boende. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel inom den specialiserade vården som bedrivs inom syn- och hörcentralens verksamhet. Förskrivning och kostnader för personliga hjälpmedel (inkl tillhörande tjänster som utförs inom LD Hjälpmedel) för vilka arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska har förskrivningsrätt I såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Till personer inom habiliteringens målgrupp som bor i särskilda boenden, bostäder med särskild service samt i dagverksamhet och i daglig verksamhet. Personliga hjälpmedel som förskrivs inom landstinget och där uppföljningsansvaret (inkl. kostnadsansvaret) övergår till kommunen. Primärt hjälpmedelsbehov Gäller de hjälpmedel som krävs för att klara sina primära behov under första veckan inomhus. Här avses hjälpmedel som behövs för att uträtta toalettbehov, ta sig i och ur säng samt förflytta sig inomhus. Akutklinikerna ansvarar för att patienten får med sig hem det primära behovet av försäljningshjälpmedel (t.ex. toalettstolsförhöjning). Hyreshjälpmedel inkl tillbehör som förskrivs i direkt anslutning till hemgång bekostas av kommun eller vårdcentral från början. Observera att vårdprogram kan finnas som ger andra direktiv.

193 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 7(19) Dnr 4 Genomförande *Anledning till nedanstående tillvägagångssätt är att få en grund inför budget LDH flyttar hyror där uppföljningsansvaret går över från VC till Kommun (hjälpmedel förskrivet av arbetsterapeut och sjukgymnast i huvudsak) Kostnadsansvar för OTA och Inkontinens som i dag finns på VC och inom Specialistvårdskliniker ligger kvar VC & Kommuner justerar eventuella felaktigheter efter flytt Införs: Förskrivaren betalar Uppföljningsansvarig är kostnadsansvarig Förskrivaren står för reordinationer Gamla kundnummer hos LDH används. Kostnaden läggs på gemensamt kostnadsställe för VC för Specialistvårdskliniker Senast Gäller 1jan-31dec 2013 Gäller 1jan-31dec 2013 Gäller från LDH flyttar hyror (enligt grundprincip) från gemensamt kostnadsställe på VC till gemensamt kostnadsställe och till rätt klinikkundnummer på Specialistvårdsklinik Kostnadsställe Gemensamt för alla VC Kostnadsställe Gemensamt för specialistvårdskliniker Kundnummer i LDH:s system Sesam får samma kostnadsställen som under 2012 och kostnadsställen och upphör Habilitering: Hjälpmedelshyror för medicinska behandlingshjälpmedel flyttas till klinik med uppföljningsansvar Exklusive Habilitering och Sömnlab 4.1 Omlistning av hälsoval och kostnadsansvar för hjälpmedel Vid den 20:e varje månad flyttar LD Hjälpmedel kostnadsansvar till ny VC för aktuella hjälpmedel på de patienter som listat om sig. Förskrivare med behörighet i websesam administrerar själva ändrad betalare över tid. Byte Mottagare Betalare (BMB) Observera att kvittens ska ske inom 7 dagar. Förskrivare vilka inte har behörighet i WebSesam meddelar LD Hjälpmedel de ändringar av kostnadsansvar som planeras. Uppföljning och dialog bör ske kring eventuella felaktigheter som uppstår, både från överrapporterande och mottagande vårdenheter samt med LD Hjälpmedel så kostnader hamnar hos rätt betalningsmottagare. Framtida arbete: Eventuellt ta fram rutin för att LDH är behjälpliga med att överföra hyror för brukare som flyttar mellan kommuner inom länet?

194 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 8(19) Dnr 5 Förtydliganden gällande vissa hjälpmedelsområden 5.1 Medicinska Behandlingshjälpmedel Förskrivs företrädesvis av läkare i samarbete med annan yrkeskategori. Kostnadsansvaret kvarstannar inom landstinget. Då en läkare initierat en behandling / specifik vård som kräver ett visst hjälpmedel t.ex. inhalator, respirator är det att likställa med förskrivning även om det är en annan yrkeskategori (sjukgymnast, sjuksköterska, distriktssköterska) som provar ut och beställer hjälpmedlet. Hemrespirator Pulsoximeter Sprutpump Hostmaskin Slemsug Infusionspump Bi-Level Airsonett/Protexo *Pump för sondmat Syrgasutrustning *CAPD (Påsdialys) Kompressionsutrustning Inhalator *Bloddialys El-stimulering vid inkontinens *Pump för sondmat kan förskrivas av sjuksköterska vilket medför att kostnadsansvar även kan hamna inom kommun eller habilitering. *Dialys de hjälpmedel som behövs vid dialysbehandling i hemmet t.ex. personvåg, blodtrycksmätare, värmeplatta, säng. Dessa hjälpmedel i sig behöver inte förskrivas av läkare men då de förskrivs för användning under dialysbehandling kvarstannar kostnadsansvaret inom landstinget. Exempel: Om ett hjälpmedel förskrivs och sedan fortsättningsvis ska följas upp av specialistvårdsklinik kvarstannar kostnadsansvaret på kliniken. Om uppföljningen ska skötas av läkare på vårdcentral ska överapportering och bekräftelse av övertagande ske. Vårdcentral eller specialistvård bär kostnadsansvaret då det gäller förskrivna medicinska behandlingshjälpmedel även om hälsoansvaret för patienten finns inom kommunal verksamhet. (Pump för sondmat undantaget) Sker förskrivning och uppföljning av förskrivet hjälpmedel via vårdcentral är det vårdcentralen som har kostnadsansvaret.

195 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 9(19) Dnr 5.2 Tillbehör till Medicinska Behandlingshjälpmedel Apparatspecifika förbrukningsartiklar via LD Hjälpmedel Ett flertal apparatspecifika förbrukningsartiklar ingår i hyreskostnaden för hjälpmedlet och beställs via LD Hjälpmedel. Exempel: Slangar och filter till hemrespirator Syrgasgrimmor Årsförpackning nebulisator m.fl. Vissa artiklar kan dock vara försäljningssortiment och bekostas då av den vårdcentral eller specialistvårdsklinik som har hyreskostnaden för huvudhjälpmedlet. Exempel: Sensorer till pulsoxymeter Apparatspecifika förbrukningsartiklar via annan leverantör Förbrukningsartiklar (mängdvara, byte x 1-flera/dag) som behövs för att utföra behandling med förskrivet hjälpmedel beställs utifrån lokal rutin och bekostas av den kommun eller vårdcentral där vården utförs. Exempel: Aggregat till olika pumpar för infusion och sondmat, etc. Icke apparatspecifika förbrukningsartiklar via annan leverantör Vissa förbrukningsartiklar (mängdvara, byte x 1-flera/dag) som kan användas till medicinska behandlingshjälpmedel från olika leverantörer beställs utifrån lokal rutin och bekostas av kommun eller vårdcentral där vården utförs. Exempel: Sugkatetrar till slemsug (kan kräva ordination av typ, storlek etc.) Flextuber till hemrespirator m.fl. Inom landstinget beställs de flesta förbrukningstillbehör genom Mediq (f.d. KD) Inom Kommunerna kan det finnas lokala rutiner för beställning. OneMed och / eller Mediq Webshop då allt material inte går att beställa genom OneMed. Vägledning gällande beställning kan ske genom förskrivaren och / eller LD Hjälpmedels konsulent inom området.

196 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 10(19) Dnr 5.3 Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA) Från och med årsskiftet står förskrivaren även för reordination. (flergångs- / flerårsförskrivning) 5.4 Inkontinenshjälpmedel (vid urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens) Förskrivning sker från upphandlat sortiment Enbart Treklöverns (Dalarna, Västmanland, Uppsala) sortiment ska förskrivas. Beställning och leverans sker via extern distributör enligt gällande avtal. Förskrivning utanför sortiment - Dispensansökan Förskrivning av inkontinenshjälpmedel utanför sortimentet kan ske efter dispensansökan som godkänts av LD Hjälpmedels kontinenssamordnare samt förskrivande enhets verksamhetschef. Inkontinenshjälpmedel som förskrivs av läkare Urinkatetrar, stjärnmärkta produkter* samt Peristeen vattenlavemangsystem kan enbart förskrivas av läkare som också har uppföljningsansvar, även om en annan yrkeskategori (sjuksköterska, barnmorska, sjukgymnast etc.) provar ut och beställer hjälpmedlet. *Förskrivs inom specialistvård då särskild kompetens behövs vid utprovning, instruktion samt vid uppföljning. Exempel Urinkateter förskrivs av läkaren som också har uppföljningsansvaret, även om annan yrkeskategori provar ut och beställer hjälpmedlet. Inom landstinget sker beställning vid förskrivande enhet. Inom kommunen sker beställning vid den enhet där vård/behandling ges. Uppföljning och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Inom landstinget bekostas inkontinenshjälpmedel av den enhet som har uppföljningsansvaret för den vård/behandling som innefattar förskrivet hjälpmedel och där beställning sker. Inom kommunerna bekostas inkontinenshjälpmedel av den enhet där vård/behandling som innefattar förskrivet hjälpmedel ges och där beställning sker. Uppföljningsansvaret följer den enhet/vårdgivare som förskrivaren tillhör. Överföring av anslag för förskrivning och beställning av inkontinenshjälpmedel inom/till kommunerna sker OneMed:s kundnummer för hemsjukvård inom landstinget tas bort senast och ersätts med nya kundnummer för hemsjukvård inom kommunerna.

197 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 11(19) Dnr 6 Förtydligande gällande kostnader inom specialistsjukvården De patientvårdande klinikerna inom specialistsjukvården (somatiska och psykiatriska) svarar för samtliga kostnader vid förskrivning av alla personliga hjälpmedel och därtill hörande tjänster under en slutenvårdsperiod, öppenvård på mottagning och vid specialiserad palliativ vård. Ansvaret gäller för hjälpmedel så att patientens primära behov första veckan inomhus efter utskrivning tillgodoses (se nedan). Då hyreshjälpmedel t.ex. säng eller rullstol inkl tillbehör förskrivs i anslutning till utskrivning från slutenvården bekostas de direkt av aktuell kommun eller vårdcentral. Försäljningshjälpmedel bekostas av förskrivande enhet. Observera att vårdprogram kan finnas som ger andra direktiv. Specialistsjukvården har kvar hyreskostnader för insatta åtgärder då uppföljningsansvaret för rehabinsats / hjälpmedel kvarstår inom verksamheten efter utskrivning. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella inom specialistsjukvård: Försäljningshjälpmedel, t.ex. toalettstolsförhöjare, rollator Hyreshjälpmedel, t.ex. rullstol för tillfälligt behov där uppföljningsansvaret är kvar inom landstinget Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA), t.ex. benprotes, skor. Inkontinenshjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel där oftast uppföljningsansvaret kvarstår hos förskrivande enhet, t.ex. respiratorer, hemdialys Hjälpmedel i samband med läkemedelsförskrivning t.ex. inhalationsapparat Behandlingshjälpmedel, t.ex. arm/handortoser Hårersättning Hjälpmedel förskrivna av logoped samt inom syn och hörselrehab Hjälpmedel (exklusive hyreshjälpmedel) som förskrivs vid utomlänsvård. Se Riksavtal för utomlänsvård. Madrasser: Riktlinje finns i Hjälpmedelsguide gällande förskrivning av säng med tillbehör. Se referenser. 6.1 Specialiserad palliativ vård I de fall där patient skrivs in på sjukhusklink eller inom specialiserad palliativ vård, kvarstår kostnadsansvaret i kommun eller på vårdcentral för de hyreshjälpmedel som redan finns i hemmet. Vid ny förskrivning under vårdtid inom specialistsjukvård gäller grundprincipen.

198 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 12(19) Dnr 6.2 Habiliteringsverksamheten (barn och vuxen) Habiliteringsverksamheten svarar för hjälpmedel förskrivna och beställda inom verksamheten. Gäller hjälpmedel förskrivna av: Arbetsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska Dietist Logoped Habiliteringen svarar för kostnader för hyreshjälpmedel och därtill hörande tjänster så länge patienten har dessa även om inte en aktiv kontakt med habiliteringen sker. Förändring som sker vid årsskiftet De medicinska behandlingshjälpmedel (5.1) som förskrivs av läkare kommer efter årsskiftet att belasta den klinik som förskriver och har uppföljningsansvar för dessa. Vid remiss för utomlänsvård som genererar ett medicinskt behandlingshjälpmedel där läkare är uppföljningsansvarig belastas det kostnadsställe inom hemlandstinget som sköter uppföljningen. 6.3 Hjälpmedel och tjänster via Hörcentralen, Pedagogiska hörselvården, Tolkcentralen och Syncentralen Respektive enhet har i huvudsak eget kostnadsansvar då förskrivaren finns inom verksamheten. Enklare hörsel och syntekniska hjälpmedel för synskadade och blinda kan som tidigare förskrivas av arbetsterapeut / sjukgymnast / sjuksköterska. 6.4 Psykiatrin För psykiatrin som tidigare haft en egen rutin gäller nu grundprincipen (2). 6.5 Sömnlaboratoriet, Avesta lasarett Har fortsatt kostnadsansvar för CPAP- utrustningar och därtill hörande tjänster.

199 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 13(19) Dnr 7 Förtydligande gällande kostnader för Vårdcentral 7.1 Vårdcentral Den vårdcentral vid vilken patienten är listad svarar för samtliga kostnader vid förskrivning av alla personliga hjälpmedel och därtill hörande tjänster som förskrivs/beställs inom primärvården. Ansvaret gäller även hjälpmedelskostnader för hyror och förbrukningsartiklar då uppföljningsansvaret finns inom primärvården. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella inom primärvård är: Försäljningshjälpmedel Hyreshjälpmedel för dem med ett övergående hjälpmedelsbehov Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA). Inkontinenshjälpmedel Behandlingshjälpmedel Hjälpmedel i samband med läkemedelsförskrivning Hårersättning Hjälpmedelskostnader för patienter (boende i Dalarnas län) som uppstår i samband med akutbesök på annan vårdcentral inom länet, förskrivs i samråd med listad vårdcentral. Förskrivning/beställning vid akut vård utomläns, se Riksavtal för utomlänsvård För privata läkare / sjukgymnaster kvarstår beloppet 3000 kr som vägledning vid förskrivning av hjälpmedel. (Nationella taxan) Den vårdcentral vid vilken patienten är listad har kostnadsansvar. Vid behov av förskrivning över denna kostnadsnivå ska det finnas ett dokumenterat samråd med verksamhetschef på aktuell vårdcentral. Lokala överenskommelser kan utverkas. 7.2 Privata vårdcentraler Privata vårdcentraler har samma ansvar som landstingsdrivna avseende hälsoval.

200 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 14(19) Dnr 8 Förtydligande gällande kostnader för kommuner och mellan vårdenheter inom en kommun Kommunen ansvarar för förskrivning och samtliga kostnader för personliga hjälpmedel för vilka arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska har förskrivningsrätt i såväl ordinära som särskilda boenden, bostäder med särskild service samt inom dagverksamhet och i daglig verksamhet. Exempel på hjälpmedel som kan vara aktuella i kommunen: Försäljningshjälpmedel Hyreshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel Ansvaret gäller fortsatta hyreskostnader för personliga hjälpmedel som förskrivs inom specialistsjukvård och vårdcentral och där uppföljningsansvaret för rehabilitering och hjälpmedel övergår till kommunen. Ansvaret gäller kostnader vid förskrivning av hyreshjälpmedel i direkt anslutning till hemgång vid slutenvårdstillfälle. Hjälpmedlet har enbart en funktion i hemmet t.ex. säng, lyft, rullstol. I de fall där patient skrivs in på sjukhusklink eller specialiserad palliativ vård, kvarstår kostnadsansvaret för de hyreshjälpmedel som redan finns i hemmet. Kommunen ansvarar inte för de personer i ordinärt boende som har kontakt med Habiliteringen och har ett habiliteringsbehov. Kommunen ansvarar inte för sådan hälso- och sjukvård som ges av läkare och ansvarar därför inte för hjälpmedel som har en koppling till förskrivning av läkemedel t.ex. inhalationsapparat, eller medicinska behandlingshjälpmedel som kräver läkarkompetens, t.ex. respirator (5.1), urinkatetrar (5.4), eller vissa ortopedtekniska hjälpmedel (OTA). 8.1 Hyreshjälpmedel som ägs av Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedlet följer brukaren och betalningsansvaret kan skiftas mellan olika vårdenheter/ kostnadsställen inom kommunen och mellan olika vårdgivare/ kommuner. 8.2 Individmärkta hjälpmedel som inte är hyreshjälpmedel Till exempel; hygienstolar, gåbord och rollatorer kan följa brukaren utan att kostnader debiteras annan vårdenhet eller annan vårdgivande kommun. Observera att uppföljningsansvar överrapporteras till ny vårdenhet. 8.3 Enkla personliga hjälpmedel Kan följa brukaren utan att kostnader för hjälpmedel debiteras annan ansvarig vårdenhet inom kommunen. Observera att uppföljningsansvar överrapporteras till ny vårdenhet. Gäller även inkontinenshjälpmedel.

201 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 15(19) Dnr 9 Övriga aktörer 9.1 Hjälpmedel på arbetsplats Hjälpmedel, som en person på grund av funktionsnedsättning behöver på sin arbetsplats, bekostas av arbetsgivaren, försäkringskassan eller arbetsförmedlingen. 9.2 Skola Ansvar Hjälpmedel som flertalet elever behöver för att kunna delta i undervisningen anses vara utrustning och därför skolhuvudmannens ansvar. Miljö och utrustning bör vara anpassad till elevgruppen. Exempel; bord och stol som kan nyttjas av fler än en person hör till skolhuvudmannens ansvar, det är först om dessa kräver så stora anpassningar att de endast kan användas av en person som de kan anses vara ett personligt hjälpmedel. Pedagogiska hjälpmedel är skolans ansvar (t.ex. hjälpmedel vid dyslexi). Syftet med ett hjälpmedel i skolan ska beaktas. Hjälpmedlet ska förskrivas som ett personligt hjälpmedel först om hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens behövs för utredning, behov, anpassning eller utbildning i användandet. Överenskommelsen gäller följande skolformer för barn och ungdomar som kommunen är huvudman för: Förskola Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Skollagen ställer samma krav på fristående skolor gällande elevers behov av särskilt stöd. Överenskommelsen berör därför även fristående skolor och fristående förskolor. Hemkommunen kan, till skolhuvudmannen, lämna ett tilläggsbelopp utöver grundbeloppet för elev med särskilda behov. Dessa ingår inte i överenskommelsen enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten: Kommunal vuxenundervisning t ex komvux, särvux, sfi (Svenska för invandrare) KY (Kvalificerad Yrkesutbildning) Högskola Folkhögskola Arbetsmarknadsutbildning m.fl.

202 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 16(19) Dnr 10 Övrig Hjälpmedelshantering Vid behov av fördjupning hänvisas till gällande avtal och Hjälpmedelsguide. / Vård o Hälsa / Rehab/Handikapp / Hjälpmedelsguide Beskrivning av LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel hanterar upphandling, inköp, rekonditionering, avhjälpande och förebyggande underhåll (AU/FU), teknisk service, anpassning och distribution av hjälpmedel i Dalarnas län. LD Hjälpmedel är landstingets, kommunernas och politikens resurs gällande: Stöd (t.ex. policys och riktlinjer inom hjälpmedelsområdet) Rådgivning Konsultation Extern information Utbildning inom hjälpmedelsområdet Förskrivning av personliga hjälpmedel (för uthyrning, försäljning) I Dalarna hanteras övervägande delen av de hjälpmedel som är avsedda för användning av enskild person i i vård-/omsorgs och hemmiljö genom LD Hjälpmedel. Undantag kan finnas: (T.ex. Insulinpumpar, TENS, enstaka infusionspumpar som förskrivits via Hjälpmedelskort etc.). LD Hjälpmedel bör kontaktas innan en eventuell förskrivning sker via Hjälpmedelskort. Vid denna typ av förskrivning blir patienten ägare till hjälpmedlet och måste då vända sig till sin förskrivare för att få service eller avhjälpande underhåll förskrivet på samma sätt Överenskommelser mellan organisatoriska enheter gällande förskrivning Verksamhetschef vid patientvårdande klinik kan träffa överenskommelse med annan organisatorisk enhet t.ex. arbetsterapi och sjukgymnastik om att dessa får förskriva hjälpmedel som belastar klinikens kostnadsställe Dubbel förskrivning Grundprincipen är att endast en uppsättning av hjälpmedlet kan förskrivas, men det är patientens behov som avgör om hjälpmedel skall förskrivas i flera antal. Dubbel uppsättning av hjälpmedel kan inte förskrivas som extra trygghet för om ordinarie hjälpmedel går sönder eller för ökad bekvämlighet.

203 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 17(19) Dnr 10.3 Grundutrustning på enheter Särskilda boenden, korttidsboenden, dagverksamheter, sjukvårdsinrättningar m.fl. oberoende av huvudmannaskap och driftsform, ska vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den verksamhet som bedrivs. Grundutrustning bekostas av vårdgivaren eller den som ansvarar för verksamheten. (kan vara t.ex. rullstolar till entré, personlyftar och medicinsk utrustning som används till flera). Det finns inget krav på grundutrustning hos person i eget boende med personlig assistans, oavsett vem som är arbetsgivare för assistenterna. Efter bedömning/utprovning förskrivs hjälpmedlen i detta fall som personliga hjälpmedel Inköp av medicinsk behandlingsutrustning till enhet Lokala anvisningar gällande inköp kan förekomma. Generellt kan sägas att medicinsk utrustning som används till behandling av flera patienter på mottagning eller enhet köps in i samråd med och kontrolleras företrädesvis genom Medicinsk Teknik vid Falu Lasarett (inkl. filialer) Utrustningen ägs sedan av beställande enhet. Den utrustning som ska genomgå förebyggande underhåll med förutbestämt intervall kontrolleras och märks upp med individnummer för spårbarhet. Fortlöpande kontroll och åtgärd efter felanmälan utförs sedan av MT. Mindre kostsam utrustning kan finnas som förrådsvara och beställs då enligt gängse rutin på vårdenhet eller inom kommun. All medicinsk utrustning kan dock behöva översyn för att säkerställa funktion. Internt inom landstinget: Styrdokument / Landstinget Dalarnas styrdokument / Riktlinjer för anskaffning och upphandling 10.5 Återlämning av förskrivet hyreshjälpmedel Återlämning av förskrivet hjälpmedel kan ske till närmaste vårdenhet för transport till LD Hjälpmedel Nya produkter och metoder - kostnader Förskrivare ansvarar för kostnader för nya produkter/metoder som eventuellt kan definieras som förskrivingsbart hjälpmedel till dess annan överenskommelse träffats. Innan nya produkter/metoder införs/tillämpas skall dialog föras med berörda samtalsparters, avtals- och produktgrupper. En framtida hantering kan komma att bli Gemensam Nämnd (och särskild ansökan vid införande av nya hjälpmedel). Här avvaktar man HI:s utredning och ett politiskt beslut innan revidering / tillägg.

204 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 18(19) Dnr 10.7 Egenansvar Med egenansvar menas Hjälpmedel som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och utprovning. Dessa köps och ägs av brukaren Egenavgifter/kostnader för patient Hänvisning till Vårdavgiftshandbok / Hjälpmedelsguide 10.9 Fritt Val Gäller i dag endast Hårersättning inom landstinget Dalarna Ett beslut avvaktas innan eventuell revidering / tillägg Utomlänsvård och hjälpmedel Hänvisning till Riksavtal för utomlänsvård Akutbesök på annan VC än listad Hjälpmedelskostnader för patienter (boende i Dalarnas län) som uppstår i samband med akutbesök på annan vårdcentral inom länet, förskrivs i samråd med listad vårdcentral Asylsökande/ flyktingar och hjälpmedel Samtliga kostnader och intäkter för asylsökande bokförs på ett kostnadsställe inom landstinget för att man ska ha möjlighet att jämföra kostnaderna med det statsbidrag som utbetalas från Migrationsverket. Mer information finns på Navet / Ekonomi eller sök: Asyl Flytt till eller från länet och hjälpmedel Kontakta LD Hjälpmedel för information.

205 Hantering av kostnader för hjälpmedel Gäller from Ersätter: Hantering av kostnader för handikapphjälpmedel Dnr 0196/04 Sid 19(19) Dnr 11 Referenser 1. Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse 2. Riksavtal för utomlänsvård Sveriges kommuner och landsting (SKL) se / Dalarna Skolstöd 4. SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvård 5. Handbok för Vårdavgifter 6. Avtal mellan kommuner / Landstinget Dalarna och LD Hjälpmedel Dokument Länk Anteckning Hjälpmedels- guide 03 Hjälpmedelshanteringen i Landstinget Dalarna Kommunalisering av hemsjukvården Navet / Projekt och utveckling Skolstöd 1177.se Handbok för Vårdavgifter Socialstyrelsens författningssamling Riktlinje förskrivning av säng / madrass Verksamhet - Våra Projekt - Kommunalisering av hemsjukvården Projekt och utveckling - Kommunalisering av hemsjukvården 1177.se/Dalarna Regler och Rättigheter - Stöd och hjälpmedel - Skolstöd Ekonomi Ekonomihandbok Vårdavgifter och vårdköp - Vårdavgiftshandbok Regler och vägledning - Föreskrifter och Allmänna råd - SOSFs 06 Förteckning o riktlinjer 18 Bostäder och lokaler Riktlinje Sängar Samlad dokumentation kommunalisering Samlad Dokumentation kommunalisering Föreskrifter och allmänna råd Frågor med anledning av ovanstående Namn Representerar Telefon Arne Thuresson LD Hjälpmedel Elisabeth Frisk LD Hjälpmedel Carina Anteskog LD Hjälpmedel Gunilla Lillhager Verksamhetschef arbetsterapi vx Maja Gilbert Habiliteringen Falu Lasarett vx Helene Kastemyr Områdessamordnare Falun vx Falun Karin Stikå-Mjöberg Diarienummer & underskrift visas här i bild då länkar inte är följbara i skannat dokument Förvaltningschef Hälso och Sjukvård Landstinget Dalarna