LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Ambulanshelikopter i Värmland Slutrapport

Transkript

1 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Ambulanshelikopter i Värmland Slutrapport FOTO: Ambulanshelikoptern vgregion

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Ambulanshelikopter i Värmland beslutsunderlag Innehållsförteckning 1. Sammanfattande slutsatser 2. Uppdraget 3. Bakgrund och förutsättningar 3.1 Ambulansuppdraget 3.2 Förutsättningar i Värmland 3.3 Volym- och kostnadsutvecklingen 4. Nationell översyn av den offentliga sektorns användning av helikopterresurser 5. Uppdragsprofiler och kostnader för ambulanshelikopterorganisationerna i Sverige 6. Behovsbilden allmänt 7. Sjuk- och olycksfallspanoramat för de värmländska patienterna 7.1 Hjärtinfarkt 7.2 Stroke 7.3 Barn, gravida och nyförlösta 7.4 Sepsispatienter 7.5 Skallskadade 7.6 Trauma 8. Kris- och katastrofberedskapsperspektivet 9. Logistik och beredskap 9.1 Läkarbil 9.2 Begränsningar för helikopter 10. Organisation 10.1 Ledning 10.2 Bemanning, allmänt 10.3 Medicinsk besättning 10.4 Bemanning i övrigt 11. Stationering 12. Säkerhet 13. Flygtider 14. Samverkan 15. Ekonomi 15.1 Kostnader 15.2 Intäkter/minskade kostnader 16. Tidplan 17. Förslag till beslut FOTO: Peter Linhard om inget annat anges LAYOUT: Agnetha Hjälm ABC Design, Örebro

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Sammanfattande slutsatser Utredningen har kommit fram till följande sammanfattande förslag och slutsatser: Att det är angeläget att snarast införa en läkarbemannad helikopterverksamhet i Värmland inkluderande en läkarbil. Den årliga nettokostnaden är beräknad till cirka 25 miljoner kronor. Från det att beslut tas i frågan tar det cirka två år innan verksamheten kan starta. Förslaget innebär en stationering vid Sandbäcken i Karlstad, där redan idag räddningstjänst, ambulans, polis, SOS-alarm med flera är stationerade. Den till organisationen knutna läkarbilen kan operera i närområde samt vid dåligt flygväder. En läkarbemannad ambulanshelikopter gör att hög kompetens snabbt når patienten och att läkaren direkt kan göra en kvalificerad bedömning och påbörja nödvändig behandling. Därefter transporteras patienten, med hög hastighet och under kvalificerad vård, direkt till rätt vårdnivå. Utredningen har visat att en läkarbemannad ambulanshelikopter ger stora medicinska vinster i form av minskad dödlighet och sjuklighet för stora patientgrupper. Nya nationella riktlinjer för fyra stora patientgrupper betonar vikten av att minimera tiden mellan symptomdebut och behandling. Detta gäller hjärtsjukvård, stroke, sepsis (blodförgiftning) och skallskador. Landstinget i Värmland har en centraliserad organisation för förlossning och omhändertagande av barn och mödrar i samband med förlossning. Vid akuta tillstånd hos barnet eller mamman, till exempel blödning eller infektion, är tillgången till en läkarbemannad ambulanshelikopter av stort medicinskt värde samt trygghetshöjande för de drabbade. Av största vikt under det akuta omhändertagandet av patienter med skallskador är att säkerställa patientens andning, syresättning och blodtryck samt att förhindra sekundär hjärnskadeutveckling. Patienten måste därför ofta sövas av erfaren anestesipersonal redan på olycksplatsen. Landstinget i Värmland saknar idag en prehospital enhet som har kompetens och erfarenhet att ge anestesi. En läkarbemannad ambulanshelikopter ger även en ökad beredskap i hela länet för primäruppdrag. Vi minskar också vårt beroende av andra för sekundäruppdrag med helikopter. Om primär- och sekundäruppdrag, se sidan 6. En läkarbemannad ambulanshelikopter ger idag de bästa förutsättningarna för att vi optimalt och på ett kostnadseffektivt sätt skall kunna tillförsäkra värmlänningarna vård vid akuta skador och sjukdomar samt för att kunna leva upp till nationella riktlinjer för hjärt-, stroke- och sepsissjukvård och omhändertagande av patienter med skallskador. Riktlinjerna har sin grund i en målsättning att alla patienter ska få en likvärdig utredning, behandling och omvårdnad var patienten än bor eller hur han/hon kommer i kontakt med sjukvården.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Uppdraget Landstingsstyrelsen gav i december 2008 landstingsdirektören i uppdrag att utreda alternativ och möjligheter för att säkra tillgång till ambulanstransporter i framtiden. En förstudie skulle göras med utgångspunkt från följande: att beskriva vilket behov det finns av ambulanshelikopterservice för Värmland. Denna beskrivning bör också innehålla uppgifter om hur sjuk- och olycksfallspanoramat ser ut; att beskriva en helikopters nyttograd ur ett kris- och beredskapsperspektiv; att beskriva olika alternativa organisationsmodeller samt se över möjligheter att samverka med andra landsting och organisationer, till exempel räddningstjänsten; att beskriva kostnaderna för alternativa organisationsmodeller. Kostnadsbeskrivningen ska göras utifrån ett brutto/nettoperspektiv. Förstudien skulle omfatta behovet av såväl primära som sekundära ambulanshelikopteruppdrag. Detta är nödvändigt dels för att kunna jämföra kostnader utifrån hittillsvarande erfarenheter av primära och sekundära uppdrag, dels utifrån att sekundära transporter kräver högre utrustningsnivå. Förstudien redovisades för landstingsstyrelsen den 24 mars Förstudien drog följande sammanfattande slutsatser: Sverige har i förhållande till de flesta europeiska länder få ambulanshelikoptrar och Värmland är ett av de landsting som saknar möjligheter till ambulanshelikopter för primäruppdrag. Värmland har ett geografiskt läge, en geografisk struktur och en befolkningsfördelning, där en läkarbemannad ambulanshelikopter skulle göra stor medicinsk nytta. Den medicinska och den tekniska kunskapsutvecklingen har skapat och skapar kontinuerligt nya tidskritiska vårdmetoder, vilket ökar värdet av luftburen ambulanssjukvård. En läkarbemannad ambulanshelikopter blir då ett viktigt verktyg för att säkerställa att befolkningen ges likvärdiga förutsättningar att i tid nå rätt vårdkompetens vid allvarliga sjukdomar och skador. Hög beredskap dygnet runt och hög medicinsk kompetens ger bättre möjligheter att snabbt kunna bistå patienter och understödja vägambulanserna i hela Värmland. Värdet av en ambulanshelikopter skall ställas mot kostnaden. För att få ett rimligare kostnads-/nyttoperspektiv bör en ambulanshelikopterorganisation söka samarbete mellan flera landsting. Samarbetet med andra organisationer skall också vägas in. Karlstad är en strategiskt bra placering för en ambulanshelikopter, med goda förutsättningar för samarbete med Dalarna, Örebro, Västra Götaland och med Norge. En ambulanshelikopter placerad i Karlstad blir således också ett viktigt regionalpolitiskt satsningsområde.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Förstudien påvisar i likhet med många andra studier att bland annat den snabba kunskapsutvecklingen leder till ökade olikheter i landet vad avser tillgång till ett adekvat akut omhändertagande. Personer i utredningsgruppen har besökt/följt ambulanshelikopterverksamheten vid baserna i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lycksele, Gällivare, Östersund, Gotland, Lörenskog (Oslo) samt Tromsö. Utredningsgruppen har fått kunskap gällande: Olika helikoptertyper Helikopterambulansens möjligheter och begränsningar Flygsäkerhet och flyghjälpmedel Prehospital handläggning vid olika traumatiska/medicinska tillstånd Hur olika organisations- och uppdragsprofiler ser ut (medicinsk bemanning, typ av helikopter, HEMScrew-koncept med mera) Vilka typer av uppdrag som kan utföras förutom rena ambulanshelikopteruppdrag Följande helikoptermodeller har studerats: EC 135 EC 145 AS 365 Dauphin N2 Sikorsky S76 AW 139 AS 365 Dauphin N3 Utredningen har under arbetet med denna rapport haft en nära samverkan med den Norske Nasjonale Luftambulansetjensten, flera ambulanshelikopterbaser i Sverige och Norge samt olika enheter vid flera sjukhus i landet (neurokirurgi, stroke med flera).

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Bakgrund och förutsättningar 3.1Ambulansuppdraget Ambulanssjukvården utgör en viktig länk mellan olika vårdnivåer. Ett nödvändigt krav är specialutbildad personal som kan utföra den. Den akuta beredskapen består av ett helt system av personal, utrustning, kommunikations- och informationssystem, en transportorganisation och klinikresurser som tillsammans snabbt kan ta hand om människor när de blir akut sjuka. Diagnosställandet och inledande behandling sker i ökad utsträckning i ambulansen och bedömningar av vart patienten skall transporteras görs i samråd med aktuellt sjukhus. Med all sannolikhet kommer specifika akuta fall att allt mer koncentreras till vissa större sjukhus. Allt detta får i sin tur konsekvenser för ambulanssjukvården och det medicinska uppdraget på mindre sjukvårdsenheter. En utvecklad ambulanssjukvård är ett viktigt hjälpmedel för att reformera den svenska sjukvården. En ökad koncentration av den mer specialiserade akutsjukvården leder till att läkarbemannade ambulanshelikoptrar får en viktigare roll i sjukvårdssystemet. De blir då ett viktigt verktyg för att säkerställa att befolkningen ges likvärdiga förutsättningar att i tid nå rätt vårdresurs vid allvarliga sjukdomstillstånd. Ambulansuppdrag brukar delas in i primär- och sekundäruppdrag. Primäruppdrag sker direkt till en skadad eller sjuk patient. De kan i sin tur ha olika prioriteringsgrader. Prio 1 innebär akuta livshotande symptom. Prio 2 innebär akuta men inte livshotande symptom, medan prio 3 är övriga uppdrag med vård- eller övervakningsbehov där rimlig väntetid inte bedöms påverka en patients tillstånd. I Värmland finns 19 ambulanser i tjänst dygnet runt och ytterligare 6 ambulanser dagtid. Under 2009, vårdades patienter under timmar i dessa ambulanser. Den sammanlagda körsträckan var mil, vilket motsvarar 58 varv runt jorden. Alla ambulanser är bemannade med minst en sjuksköterska som dessutom ofta är vidareutbildad. Erfarenheter från Norge samt helikopterbaser i Sverige, som utredningen haft kontakt med, visar att en läkarbemannad ambulanshelikopter inte kan ersätta beredskapen för en vägambulans. Cirka 40 procent av alla ambulansuppdrag är prio 1-uppdrag. Detta innebär för Värmlands del att cirka av ambulansuppdragen är prio 1. Värmland har ingen ambulans eller akutbil bemannad med personal som har kompetens och erfarenhet att ge anestesi. Många landsting har denna möjlighet via specialambulans, akutbil, läkarbil eller ambulanshelikopter. Ambulanshelikoptrarna används ofta för prio 1-uppdrag. Ungefär en fjärdedel av primäruppdragen gäller trauma, där bilolyckor är en vanlig orsak. Resterande primäruppdrag avser akutmedicinska tillstånd. De inkluderar till exempel patienter som har drabbats av stroke, hjärtinfarkt, allergiska reaktioner, sepsis, astmaanfall, insulinkoma och epilepsi. Patientkategorin inkluderar även sjuka och skadade barn.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Sekundäruppdragen avser transporter av patienter, organ eller personal mellan sjukhus. Vid sekundäruppdrag kan både helikopter och flygplan användas. Sådana transporter kan vara såväl akuta som icke-akuta. Uppdragen kan också genomföras med eller utan intensivvård. Vanliga diagnoser hos intensivvårdspatienter är multitrauma, akut hjärtinfarkt, brännskada, skallskada och instabil kranskärlssjukdom. Behovet av att flytta svårt sjuka eller skadade patienter mellan våra sjukhus eller till högspecialiserad vård finns redan idag och kommer att öka då specialiseringen i vår region ökar. En läkarbemannad ambulanshelikopter kan flytta patienter på ett snabbare, säkrare och skonsammare sätt med bibehållen kvalificerad vård och övervakning. Detta ger fördelen att akuta och planerade transporter kan genomföras utan tidsfördröjning samtidigt som sjukhusets resurser inte påverkas och att eletiv och akut verksamhet kan fortgå. Landstinget i Värmland har tillgång till ambulanshelikopter genom avtal med Akademiska sjukhuset och har tidigare haft avtal med den norska Luftambulansetjenesten och Ullevåls universitetssjukhus. Ambulanshelikoptern vid Akademiska sjukhuset används endast för sekundäruppdrag, det vill säga överflyttningar från sjukhus i Värmland till Akademiska sjukhuset. Primäruppdrag, ambulanshelikoptern landar direkt hos patienter som drabbats av akuta medicinska tillstånd eller skador, till exempel trafikolyckor. Sekundäruppdrag, ambulanshelikoptern flyttar patienter, med hög hastighet och under kvalificerad vård, mellan sjukhus. Norsk luftambulans har framför allt använts för primäruppdrag, det vill säga att helikoptern hämtar patienten på skadeplatsen. Avtalet med Luftambulansetjenesten har möjliggjort att ambulanshelikopter har gjort primära prio 1-uppdrag i västra och norra Värmland. Oftast har det rört sig om allvarliga skador i samband med olyckor. Ullevål universitetssjukhus har på grund av kapacitetsbrist inom intensivvården förklarat att de inte kan ta emot patienter från Värmland via Norsk Luftambulans. Gällande avtal har löpt ut och insatserna från Norsk Luftambulans upphörde i april år För Värmlands del har det rört sig om utryckningar per år. Landstinget Dalarna och Landstinget i Värmland är två landsting som har stort intresse av gränssamarbetet med Norge när det gäller ambulanshelikopterassistans. Tillsammans har vi en glest befolkad gränslinje på ca 50 mil.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Förutsättningar i Värmland Landstinget i Värmland har tre sjukhus och ett samarbete med Karlskoga lasarett. Samtliga dessa sjukhus har och kommer fortsättningsvis att ha akutmottagning öppet dygnet runt. Denna struktur behöver vi ha under överskådlig tid för att klara erforderlig sjukvårdsproduktion. Det finns ingen vedertagen definition av vad begreppet akutsjukhus står för. Uppdragen för sjukhusen förändras i takt med den medicinska utvecklingen. Ett liknande förhållande gäller hela vårdkedjan, från hemsjukvård till rikssjukvård sjukvården är föränderlig och ger oss ständigt nya behandlingsmöjligheter. Mot denna bakgrund måste vår sjukvårdsstruktur ständigt ha beredskap för att kunna anpassas till nya förutsättningar. Den tekniska och medicinska kunskapsutvecklingen skapar kontinuerligt nya tidskritiska vårdmetoder. Detta ökar värdet av luftburen ambulanssjukvård. De nya behandlingsriktlinjerna vid hjärtinfarkt, stroke, sepsis och skallskador är exempel på detta. Skärningspunkten för när det akuta vårdbehovet överstiger de direkt tillgängliga resurserna infaller tidigare idag än förr på våra tre sjukhus. Det beror på att hälso- och sjukvården ofta använder sin fulla kapacitet redan i vardagen. Det blir svårare att snabbt frigöra resurser och därför ökar behovet av till exempel snabb läkarbedömning av skador och sortering och fördelning av svårt skadade patienter till sjukhus på skadeplats. Även behovet av snabb, skonsam och säker förflyttning av patienter från skadeplats och mellan sjukhus ökar. En utveckling av ambulanssjukvården med en läkarbemannad ambulanshelikopter förbättrar möjligheterna att utveckla de mindre sjukhusen i Arvika och Torsby. De förbättrade möjligheterna beror på flera aspekter: Den service som våra sjukhus erbjuder beror på det tilldelade uppdraget och tillgången på erforderlig kompetens. Uppdraget ligger fast över tid men tillgången på kompetens kan variera. Med den kompetens och transportmöjlighet som en läkarbemannad ambulanshelikopter innebär kan uppdraget fortsätta vara kvalificerat och variationer i kompetensförsörjningen kan balanseras med att uppdragen till ambulanshelikoptern kan styras utifrån aktuell kompetens på respektive sjukhus. Våra sjukhus har olika tillgång på resurser i form av personal, kompetens, operationsinstrument, blod etc. Om tillgångarna vid ett länsdelssjukhus inte är tillräckliga för det aktuella behovet kan resurser tillföras eller det aktuella vårdbehovet delas mellan flera sjukhus. Med denna kompetens och transportmöjlighet i flera riktningar som en läkarbemannad ambulanshelikopter innebär kan ett eller flera landsting tillsammans lösa det aktuella behovet och inte ett länsdelssjukhus ensamt. Tryggheten ökar för dem som bor och vistas i Värmland och för dem som jobbar prehospitalt och på våra sjukhus. Vetskapen om att hög kompetens och snabb tillgång förbättras i hela Värmland ökar tryggheten för sjukvårdspersonalen som vet, att mer kompetens finns snabbt tillgänglig, att de skadade eller sjuka kan fördelas och att flera sjukhus eller landsting kan delta.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Vid all selektiv verksamhet, både medicinsk och kirurgisk, kan oväntade eller sällsynta komplikationer inträffa. Vid några av dessa behövs kompetens eller resurser som inte finns direkt tillgängliga på sjukhuset eller i landstinget. Med en läkarbemannad ambulanshelikopter kan resurser samt kompetens tillföras eller så transporteras patienten till den vårdnivå som har den kompetens och erfarenhet som patienten behöver. Det förekommer att svårt sjuka patienter söker på akutmottagningar utan ambulanstransport eller att patient i ambulans är så skadad eller sjuk att transport till annat sjukhus inte är möjlig. Vid dessa tillfällen måste det sjukhus som patienten anländer till kunna hantera den akuta situationen och ha möjlighet att2 stabilisera patienten. Med en läkarbemannad ambulanshelikopter kan, i analogi med punkterna ovan, resurs, kompetens samt transportmöjlighet tillgodoses och flera sjukhus eller landsting tillsammans lösa patientens akuta vårdbehov. Flera mindre sjukhus har stora problem att rekrytera kompetent personal. Utredningen föreslår att ambulanshelikoptern bemannas med anestesiläkare som har minst 50 procents tjänstgöring på något av landstingets tre sjukhus. Kombinationstjänster mellan ambulanshelikopter och sjukhus är attraktiva vilket gör att tillgången och kontinuiteten på anestesiläkare blir jämnare. 3.3 Volym- och kostnadsutvecklingen Antal helikoptertransporter och landstingets kostnader (miljoner kronor) har under de senaste åren varit: År Kostnad 5,44 5,43 5,7 5,6 Antal transporter 86 (12) 110 (17) 99 (6) 81 Antalet transporter som anges inom parentesen är utryckningar från Norsk Luftambulans. Erfarenheter från andra landsting/regioner och länder visar på en ökande aktivitet med ambulanshelikopter. Det uppenbara sambandet är givetvis att ökad tillgänglighet leder till ökad efterfrågan. Men faktorer som spelar roll för ett växande behov av ambulanshelikopter är förändringar av sjukhus- och akutsjukvårdsstrukturen, nya behandlingsmöjligheter, nya patientgrupper etc.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Nationell översyn av den offentliga sektornsanvändning av helikopterresurser (SOU 2008:19) En särskild utredare (Leni Björklund) har haft regeringens uppdrag att se över hur den offentliga sektorns användning av helikoptertjänster kan bli mer effektiv. Utredningen överlämnades i december 2008 och har specifikt belyst hälso- och sjukvårdens behov av luftburen ambulanssjukvård och har bland annat pekat på behovet av samordnad upphandlingskompetens. I sina överväganden anger helikopterutredningen bland annat att i ett till ytan stort land, med en liten befolkning som är spridd över stora avstånd, är ett väl fungerande och integrerat system för luftburna transporter en strategisk resurs för sjukvården. Sverige saknar i dag ett sådant system. Avsaknaden av ett nationellt yttäckande ambulanshelikoptersystem medför att medborgarna i Sverige har ojämlik tillgång till optimala vårdresurser vid trauma och akuta medicinska tillstånd. Helikopterutredningen konstaterar att i såväl Finland som Norge har vetenskapliga studier av nyttan med ambulanshelikopter fått ligga till grund för förslag om nationella ambulanshelikoptersystem. Helikopterutredningen framhåller att det framtida behovet av ambulanshelikopter bör bedömas mot bakgrund av hälso- och sjukvårdens utveckling. Av särskild vikt blir då utvecklingen av sådana medicinska metoder där det finns ett tidskritiskt moment som kraftigt påverkar resultatet av behandlingen. I dag finns flera tidskritiska behandlingar som både ökar möjligheterna till överlevnad och minskar risken för allvarliga funktionshinder. 5. Uppdragsprofiler och kostnader för ambulanshelikopterorganisationerna i Sverige Landets ambulanshelikopterorganisationer har olika uppdragsprofiler, och fördelningen mellan sekundär- och primäruppdrag varierar starkt. Av nedanstående tabell, hämtad ur utredningen Helikoptern i samhällets tjänst, framgår respektive helikopterstationers uppdragsprofil. Uppgifterna gäller för år Bas Antal Antal primär- Antal sekundär- Andel primär- Andel sekundär- Antal Antal uppdrag uppdrag uppdrag uppdrag uppdrag övriga uppdrag uppdragstimmar Gällivare % 63 % h Lycksele % 40 % h Östersund % 11,5 % 0,5 % 924 h Uppsala % 59 % h Stockholm % 2 % h Göteborg % 20 % 2 % 950 h Visby % 90 % >1% 590 h SAR Sundsvall TP % h SAR BlekingeTP Totalt h

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK I sammanställningen ovan redovisas SAR-helikoptrar i Sundsvall och Blekinge. Detta är Sjöfartsverkets Search And Rescue (SAR)-helikoptrar. Med erfarenhet av verksamhetsinriktningen enligt ovanstående tabell och våra egna erfarenheter av antalet prio 1-uppdrag för vägambulanser, är en rimlig bedömning att det totala antalet sekundäruppdrag, prio 1-uppdrag för en ambulanshelikopter och en läkarbil blir sammantaget ca per år. Tabellen nedan visar nettokostnader 2007 för ambulanshelikopterverksamheter vid de idag sju befintliga stationerna i Sverige. Uppgifterna är hämtade från utredningen Helikoptern i samhällets tjänst. De stora skillnaderna i kostnader beror på varierande uppdragsprofil, helikoptertyp, bemanning och andelen intäkter för sålda tjänster. Det bör till exempel framhållas att Uppsalahelikopterns låga nettokostnad har sin huvudsakliga förklaring i att denna helikopter har ett omfattande uppdrag för sekundärtransporter inom ett relativt stort geografiskt område. Landsting Befolkningsmängd, cirka Nettokostnad för helikopter, Kostnad per capita, cirka miljoner kronor, cirka Gotland ,1 318 kr/inv Jämtland kr/ inv Norrbotten ,1 96 kr/ inv Västerbotten ,9 62 kr/ inv Uppsala kr/ inv Västra Götaland ,3 16 kr/ inv Stockholm kr/ inv Med sina invånare är Gotland den minsta kommun/landsting/region som har egen ambulanshelikopter. 6. Behovsbilden allmänt En sammanfattande beskrivning av behovsbilden inom akutsjukvården är: Hög kompetens snabbt till patienten Kvalificerad bedömning och behandling Snabb transport till rätt vårdnivå En övergripande målsättning för hälso- och sjukvården är också att invånarna ska ha likvärdig tillgång till hälso- och sjukvårdens resurser.

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Konceptet för det akuta omhändertagandet bygger således på sjukhuset till patienten genom snabba transporter helikopter vid längre avstånd och läkarbil i närområdet och vid dåligt flygväder. En läkarbemannad ambulanshelikopter ger nya förutsättningar för att organisera och dimensionera de totala resurserna för det akuta omhändertagandet och fördela patienter mellan våra sjukhus vid till exempel toppbelastningar. Bland de strategier som hälso- och sjukvårdshuvudmännen i vårt land har använt för att öka kvaliteten och effektiviteten har bland annat ingått en koncentration av den akuta vården, att akut och planerad vård i ökad grad bedrivs åtskilt och att sjukhusen har blivit mer specialiserade. Dessa förändringar är ett sätt att dra full nytta av den medicinska utvecklingen och därigenom möjliggöra förbättrad kvalitet och effektivitet. Denna utveckling kommer med all sannolikhet att fortsätta. År 2000 gjordes en utvärdering av den finska ambulanshelikopterverksamheten av den finska enheten för utvärdering av medicinsk metodik (Fin OHTA). Utvärderingen visade att läkarbemannade helikoptrar hade en life-saving influence (livsavgörande betydelse) i 6,8 8,7 procent av fallen. Utvärderingen visade också att läkarbemannade ambulanshelikoptrar är mer kostnadseffektiva än icke läkarbemannade helikoptrar och kan likställas med kostnadseffektiviteten för mammografi eller dialys. År 1996 gjorde Vägverket en utredning om ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. Den visade att 12 läkarbemannade helikoptrar skulle nå 95 procent av Sveriges befolkning inom 30 minuter. Systemet skulle bestå av enhetligt utrustade helikoptrar och finnas i en nationell organisation. Man räknade med att ett utbyggt helikoptersystem skulle kunna rädda cirka 50 personer från att dö i trafiken varje år. I dag finns sju ambulanshelikopterbaser i Sverige, med olika grad av läkarbemanning. I rapporten Framsyn för krisberedskap från år 2008 skriver Ingenjörsvetenskaps akademin om det framtida behovet av sjuktransporter. Man bedömer att ambulanssjukvården kommer att bli mer avancerad med mer akutsjukvård under transport. Man bedömer också att sjukvårdsresurserna i framtiden kommer att bli mer centraliserade och specialiserade med längre transporter som följd, vilket kräver ökade resurser för lufttransporter. Foundation for Air Medical Research and Education gav år 2006 ut rapporten Air Medicin. Accessing the Future of Health Care. I rapporten skriver man att teknikutvecklingen kommer att skapa nya tidskritiska vårdmetoder. Detta bedöms öka värdet av luftburen ambulanssjukvård. De nya behandlingsmetoderna vid stroke är ett sådant exempel. Tre stora undersökningar i Norge har visat att 2 12 procent av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter har varit livräddande i förhållande till om man använt vanligt vägambulanssystem. Avgörande faktorer har varit kompetens och tidsfaktor. I sammanhanget är värt att nämnas att det är många unga människor som har räddats.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK I Stortingsmelding nummer 43 ( ) i Norge anfördes följande om nyttan av ambulanshelikopter: Medicinsk nytta av snabb prehospital specialiserad akutmedicinsk insats samt snabb transport till sjukhus, är enligt departementets uppfattning rimligt dokumenterad för stora patientgrupper. Användning av ambulanshelikopter är vid många tillfällen det bästa sättet att förverkliga denna nytta, men den medicinska nyttan är avhängig många förutsättningar som måste beaktas, när ambulansform väljs. Följande utmaningar lyfts fram: - att utföra rätt uppdrag - att göra rätt åtgärder - att upprätthålla balans i behandlingskedjan - vidare kunskapsutveckling och forskning - landningsplatser miljö - möta nya myndighetskrav - ekonomi Tre stora norska studier har visat att 2-12 % av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter är livräddande jämfört med vägburen ambulans. Det är snabbheten och den höga kompetensen som anses avgörande. Konceptet med läkarbemannade ambulanshelikoptrar i Norge bygger på principen sjukhuset till patienten. 7. Sjuk- och olycksfallspanoramat för de värmländska patienterna 7.1 Hjärtinfarkt Akut hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige hos såväl män (16 procent) som kvinnor (11 procent). Akut hjärtkärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukhusvård och svarar för cirka 16 procent av sjuk-husvården. Varje år vårdas cirka patienter i Sverige för akut kranskärlssjukdom, vilka konsumerar vårddagar till en kostnad av 2 miljarder kronor. Dessutom tillkommer kostnader på 5,2 miljarder för läkemedel, hjärtoperationer och ca PCI-ingrepp (Percutan Coronar Intervention, ballongsprängning av hjärtats kranskärl).

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK PCI vid akut hjärtinfarkt ger en ökad överlevnad jämfört med trombolysbehandling (propplösande läkemedel). Ingreppet ger också minskad risk för återinsjuknande samt kortare vårdtid. PCI minskar dödligheten, reinfarktfrekvensen och strokefrekvensen jämfört med trombolys. (Från Swedeheart) Om transporttiden till PCI-sjukhuset innebär att den totala tidsfördröjningen är mindre än 90 minuter är primär PCI effektivare än prehospital eller hospital trombolys. Där primär PCI inte är tillgänglig inom 90 minuter bör prehospital trombolys göras.(från Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2008.) I samband med att PCI-verksamheten etablerades vid Centralsjukhuset i Karlstad har en koncentration av hjärtinfarktvården skett till Karlstad. Med ett väl fungerande samarbete mellan vägburen och luftburen ambulanssjukvård kan möjligheten för alla boende i Värmland att få PCI inom 90 minuter ökas markant. Vid PCI-enheten på Centralsjukhuset remitterades år patienter till angio/ PCI för STEMI (den grupp av hjärtinfarktpatienter som är aktuella för PCI eller trombolys) och 16 på grund av hjärtstopp. Av dem som remitterades utfördes PCI på 200 STEMI-patienter och 12 med hjärtstopp. Dessutom kom 12 patienter från andra landsting. Hälften av de 235 STEMI-patienterna och 13 av patienterna med hjärtstopp kom från Karlstad och dess kranskommuner. Antalet PCI behandlingar per invånare är högst i västra och norra Värmland. Materialet ger inte information om patientens kliniska tillstånd, ålder, tid till PCI från symptomdebut eller resultatet av PCI-behandlingen. Statistik och studier pekar på att överlevnaden hade varit högre och risken för grav hjärtsvikt mindre om patienten hade kommit snabbare till PCI. Enda möjligheten att minska tiden från symptomdebut till PCI för dem som inte bor nära Karlstad är ett samarbete mellan vägburen och luftburen ambulanssjukvård. Den kompetensförstärkning som en läkarbemannad ambulanshelikopter innebär skulle enligt studierna ovan, under rubriken Behovsbilden allmänt, också minskat mortalitet och morbiditet. Att bara tre patienter kommer från andra kommuner än Karlstad med kranskommuner till PCI under pågående hjärtlungräddning beror på avståndet. Med läkarbemannad ambulanshelikopter kan fler patienter få denna möjlighet oavsett avståndet till Centralsjukhuset. Ambulanshelikopterverksamheten i Norge redovisar att cirka 15 procent av uppdragen gäller hjärtpatienter och att denna grupp ökar.

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Stroke Med en ambulanshelikopter ökar vi markant möjligheten för alla värmlänningar att nå PCI i tid. Denna behandling utförs endast i Karlstad FOTO: Lipkin I Värmland drabbas årligen strax under personer av stroke, och antalet ökar. Under 2009 drogs Rädda Hjärnan -larm i snitt varannan dag vid något av våra tre sjukhus. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska (kroppsliga) sjukvården. Den beräknas kosta samhället cirka 14 miljarder kronor per år. Lika många kvinnor som män får stroke. Medelåldern ligger på 75 år, men cirka 20 procent av dem som får stroke är under 65. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård (2009) anger vad hälsooch sjukvården bör göra: Ge intravenös trombolys till patienter med ischemisk stroke inom 3 timmar till patienter under 80 års ålder (prioritet 1) samt inom 3 4,5 timmar (prioritet 2). Minimera varje minuts tidsfördröjning i vårdkedjan, såväl utanför som inom sjukhuset, till behandlingsstart med trombolys vid stroke (prioritet 1). Vårda patienten med akut stroke på strokeenhet som innefattar både akut omhändertagande och rehabilitering (prioritet1). Patient med misstänkt akut TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) utreds och behandlas av strokekompetent läkare på sjukhus. TIA innebär att en patient har drabbats av en övergående blodpropp i hjärnan och är en varningssignal för efterföljande stroke. Erbjuda dekompressiv hemikraniektomi (genom operation på neurokirurgisk enhet minska på trycket i hjärnan) inom 48 timmar efter insjuknande till patienter under 60 år med malign mediainfarkt Trombolysbehandling vid hjärninfarkt är att betrakta som en hyperakut behandling där det är avgörande att minimera varje minuts tidsfördröjning till behandlingsstart såväl utanför som inom sjukhuset. Chansen för ett lyckat resultat (ADL-oberoende) är dubbelt så stor om patienten får trombolys inom tre timmar i stället för inom 4,5 timmar. I det vetenskapliga underlaget till de nya riktlinjerna skriver Socialstyrelsen att helikopter bör användas då patient med stroke bor otillgängligt eller mer än 72 kilometer från sjukhus.

16 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK En läkarbemannad ambulanshelikopter kan göra insatser för att få patienter med stroke till sjukhus med trombolys och strokeenhet snabbt och med hög kompetens. De patienter som behöver komma till neurokirurg för dekompressiv hemikraniektomi får denna transport snabbare och med högre tillförlitlighet. Liksom för hjärtinfarktvården, där behandlingen går från trombolys givet i perifer ven till selektiv propplösande behandling direkt i kranskärlen, finns liknande behandling för proppar i hjärnans kärl. Denna behandling finns endast på några få sjukhus i Sverige och utveckling och forskning pågår. En annan grupp där studier visar signifikant sänkt mortalitet och förbättrat resultat hos dem som överlever, om de transporteras till en neurokirurgisk klinik, är purulenta meningiter (hjärnhinneinflammation). Dessa patienter kan inom en snar framtid behöva luftburen ambulanssjukvård för att snabbt nå rätt vårdinstans. 7.3 Barn, gravida och nyförlösta För gravida och nyförlösta kvinnor samt för deras barn finns jourlinjerna och avdelningarna för gravida, barn och nyförlösta vid Centralsjukhuset. Vid komplikationer före och efter förlossning behöver patienten oftast komma till Centralsjukhuset för bedömning och behandling. De nyförlösta mammorna samt deras nyfödda barn vistas allt kortare tid på sjukhus efter förlossning vilket ökar risken för att komplikationer eller sjukdomar ger symtom i hemmet i stället för på sjukhus. De komplikationer som kan uppstå hos kvinnan är framför allt infektioner och blödningar och hos det nyfödda barnet är infektioner och hjärtmissbildningar ovanliga men mycket tidskritiska tillstånd. (Se ovan under rubriken Behovsbilden allmänt, sista raden.) Idag utnyttjas Uppsalahelikoptern för transporter av framför allt för tidigt födda barn, där transporten bör ske snabbt och med specifik kompetens. Uppsalahelikoptern har tillgång till barnintensivvårdskompetens (utrustning och bemanning). Denna service fungerar mycket bra och det bedöms inte rimligt att bygga upp en sådan kompetens kopplat till en ambulanshelikopter i Värmland. Gotlandshelikoptern har ett samarbete med Astrid Lindgrens Barnsjukhus där helikoptern flyger och sjukhusets neonatalteam står för bemanningen. Västragötalandshelikoptern har utrustning, men ännu inte en personalorganisation för att kunna utföra motsvarande transporter. I de fall då gravida kvinnor transporteras till universitetssjukhus för att barnet behöver specifikt omhändertagande i anslutning till födseln, sker detta idag med vägburen ambulans. En ambulanshelikopter kan användas för att transportera dessa patienter om den högre kompetensen bedöms behövas akut. Kuvöstransporter utförs idag med hjälp av Uppsalahelikoptern med ett neonatal team från Uppsala Akademiska sjukhus. Utredningen bedömer det inte rimligt att bygga upp en sådan kompetens kopplat till en ambulanshelikopter i Värmland.

17 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Sepsispatienter Septisk chock är ett medicinskt katastroftillstånd som har högsta prioritet i omhändertagandet. Insättning av antibiotika får inte fördröjas av logistiska skäl. Svår sepsis (blodförgiftning) drabbar 200 per invånare, vilket skulle innebära patienter per år i Värmland. Septisk chock drabbar 30 per invånare, vilket ger cirka 80 patienter per år i Värmland. Vid svår sepsis är mortaliteten 20 procent och vid septisk chock 45 procent. För varje timmes fördröjning med antibiotika ökar mortaliteten med 8 procent (Vårdprogram för svår sepsis och septisk chock, Svenska infektionsläkarföreningen 2008). Sepsis är vanligare än transmural hjärtinfarkt och har en högre dödlighet. Antalet patienter med sepsis ökar i Värmland. Tidigt given adekvat antibiotikabehandling och tidig målstyrd vätskebehandling är avgörande för utgången. En läkare på en ambulanshelikopter kan ta nödvändiga prover och påbörja vätske- och antibiotikabehandling hemma hos patienten. 7.5 Skallskadade Dödligheten vid skallskador i de nordiska länderna är 12,6 per invånare och år. Skallskador är den vanligaste orsaken till död och svåra handikapp hos personer under 50 år. Varje år avlider personer till följd av sin skallskada och ca 50 procent av dessa gör det inom de två första timmarna efter olyckan. Orsaken anses vara stora extrakraniella blödningar eller en utbredd hjärnskada. Många av de drabbade är unga människor. Ett fördröjt första omhändertagande ökar risken för död eller livslångt handikapp och minskar möjligheten för patienten att komma tillbaka till ett oberoende liv. Brain Trauma Foundation en expertgrupp av skandinaviska neurokirurger har tillsammans med kollegor i USA gått igenom all tillgänglig litteratur som finns inom området, vilket har resulterat i nya riktlinjer utifrån skandinaviska förhållanden (2008). Gruppen har kommit till slutsatsen att alla regioner bör ha ett organiserat traumasystem med kommunikationslinjer, transportsystem och fackmedicinsk kompetens för att säkerställa att patienten blir behandlad på rätt nivå utifrån skadans omfattning. Patienter med svåra skallskador bör enligt de nya riktlinjerna transporteras direkt från olycksplatsen till traumasjukhus med tillgång till datortomografi dygnet runt samt omedelbar tillgänglighet till neurokirurgisk expertis på traumatiska hjärnskador, inklusive monitorering och behandling av förhöjt intrakraniellt tryck. Undantaget från denna regel utgörs av instabila patienter där man inte räknar med att kunna stabilisera patienten under transport. Studier från USA visar att dödligheten dubbleras om patienten anländer till traumaenhet med syrebrist och tredubblas om patienten även har dåligt blodtryck. (Brain Trauma Foundation)

18 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Av största vikt under det akuta omhändertagandet är att säkerställa patientens andning, syresättning och blodtryck och att förhindra sekundär hjärnskadeutveckling. För att säkerställa dessa mål måsta patienten ofta sövas redan på olycksplatsen. De patienter som är medvetslösa/medvetandesänkta och uppvisar: ofria luftvägar hypoxi (syrebrist) som inte låter sig korrigeras med tillförsel av syrgas där lång prehospital transport förväntas sövs med mediciner och en artificiell luftväg etableras (intubation). Att söva en patient utanför sjukhus kräver stor kunskap och erfarenhet och bör endast utföras av intubationsvan personal (Scandinavian Neurotrauma Committee 2008). Inom Landstinget i Värmland finns idag ingen prehospital enhet med den fackmedicinska kompetens som riktlinjerna förespråkar. Med dagens system tar det fem timmar och uppåt innan en person i Värmland med svår skallskada anländer till neurokirurgiska kliniken i Uppsala. Med en läkarbemannad helikopter kan nästan alla värmlänningar som skallskadas få akut behandling redan på olycksplatsen enligt riktlinjerna och vara på neurokirurgisk klinik inom två timmar. Det övergripande målet för den prehospitala hanteringen av patienter med svåra skallskador är att så snabbt det över huvud taget är möjligt transportera en cirkulatoriskt och respiratoriskt stabil patient till den regionala neurokirurgiska kliniken, där slutgiltig behandling kan genomföras. Denna typ av handläggning minskar både dödlighet, graden av invaliditet och ökar möjligheten till ett oberoende liv. Nya riktlinjer för omhändertagande av personer med svåra skallskador säger att man så fort som det bara går skall få ut fackmedicinsk kompetens som kan ansvara för patientens andning och cirkulation dvs ge de läkemedel och vätskor som behövs, ev. intubation samt vart patienten skall transporteras. Efter att patienten stabiliserats så skall denne transporteras direkt till traumaenhet med neurokirurgisk kompetens för slutgiltig behandling. Fackmedicinsk kompetens är en erfaren anestesiläkare och/eller anestesisköterska. 7.6 Trauma Traumapatienter omhändertas efter ABCDE-konceptet en systematisk behandling av patienten där tyngdpunkten ligger vid en snabb bedömning av patientens tillstånd, livräddande åtgärder och snabb transport till rätt vårdinstans för kirurgisk behandling (operation). Värmland har en hög kompetens med personal som är utbildad för att omhänderta svårt skadade patienter. Med en läkarbemannad ambulanshelikopter kan vi ytterligare höja kvaliteten genom att snabbt föra ut narkosläkare som kan göra en kvalificerad bedömning, utföra nödvändiga åtgärder inklusive anestesi och sedan föra patienten till rätt vårdinstans.

19 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Åren dog 102 personer i trafiken i Värmland och 572 personer blev svårt skadade. Förutom i trafiken sker svåra olyckor i hemmen, på arbetsplatser och vid sport och fritidsaktiviteter. Amputationsskador är också tidskritiska om patienten ska ha en chans att få en amputerad kroppsdel räddad. Patienten måste då föras till en vårdnivå som kan operera sådana skador. Närmaste enhet för detta är Örebro. Svårt nedkylda patienter bör enligt Socialstyrelsen (Hypotermi, SoS , Helge Brändström) transporteras till ett sjukhus där det finns omedelbar tillgång till hjärt- och lungmaskin. Närmaste enhet som har denna kompetens och resurs är Örebro. 8. Kris- och katastrofberedskapsperspektivet Allmänt kan sägas att säkerställd och omedelbar tillgång till helikopter förändrar krisledande och krishanterande funktioners möjligheter radikalt, främst avseende tidsförhållanden, överblick samt möjlighet att nå fram till berört område. Därmed ges betydligt större möjligheter att lösa förelagda uppgifter samt uppfylla medborgarnas förväntningar. Förvisso är en helikopter på många sätt ett transportmedel bland många andra, med sina fördelar men också begränsningar, exempelvis ett visst väderberoende samt höga krav på teknik och kompetens. Samtidigt finns stora skillnader gentemot hjulfordon. Det som främst skiljer helikoptern från andra transportsätt är: Oberoende av fungerande vägsystem Kan agera i väglöst land, över vatten och i skärgården Höga medelhastigheter oberoende av väglag och trafikintensitet Ger god överblick även då skadeplatsen har stor geografisk ut-bredning Kan snabbt omdisponeras, även efter påbörjad insats Med tillgång till helikopter kan ett antal uppgifter lösas; endera helt unika eller med högre kvalitet än vid användning av andra transportmedel. Några exempel på detta: På kort tid nå ända fram till skadeplats i oländig terräng eller där vägförbindelserna är avskurna. Detta är särskilt aktuellt efter stora olyckor med flyg eller tåg samt i samband med stora naturolyckor (översvämning, ras och skred, storm etc). Snabbt nå fram till skadeplats med specialistläkare för att genomföra det avgörande arbetet med prioritering/sortering av skadade samt överta det medicinska ansvaret i den prehospitala ledningsfunktionen. Detta är särskilt viktigt vid alla former av olyckor med stora/komplexa skadeutfall, bland annat för att utnyttja tillgängliga sjuktransportresurser optimalt.

20 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Göra översiktsrekognosering för att skaffa relevant lägesbil exempelvis efter omfattande naturolyckor, stora skogsbränder etc. Snabbt föra fram kritisk kompetens till berört område. Kan exempelvis vara beslutsfattare (behov av egen uppfattning om läget) eller specialister (sjukvårdskompetens, saneringsexpert, reparatör/tekniker etc.). Snabbt utföra indikering (luft, mark o vatten) av stora områden efter olycka med farligt gods och utsläpp/cbrn. Genomföra eftersökning och invisning av andra resurser, bland annat vid olyckor på sjö/is. Föra ut resurser (information, mediciner, reservdelar, materiel för räddningsinsats, mat etc.) till områden som helt eller delvis avskurits i samband med naturolyckor. Utgöra en avsevärd förstärkning av sjuktransportkapaciteten i samband med stora evenemang och för aktiviteter med stora transportflöden (vintersportorter med mera). Static rope en teknik som går ut på att man landar och fäster ett rep i helikoptern. I andra änden av repet förankras en räddningsman. Med denna metod kan man lyfta nödställda från otillgängliga platser och även göra till exempel vattenlivräddning Möjligheter att snabbt föra ut räddningsledare och räddningstjänstpersonal vid till exempel brand i otillgänglig terräng eller övärld för att påbörja släckning samt eventuellt räddningsarbete. Helikopterns huvuduppgift kvarstår i de flesta av dessa sammanhang. Att snabbt föra ut kvalificerad sjukvård samt snabbt avtransportera skadade till rätt sjukvårdsinrättning kommer även under kris/katastrof att vara den mest efterfrågade tjänsten. 9. Logistik och beredskap Med ett välfungerande samarbete mellan vägambulanser och ambulanshelikopter kan patienterna få ett snabbt omhändertagande samt snabb och skonsam transport till rätt vårdnivå. Den lokala beredskapen förbättras genom att ambulanshelikoptern tar patienten till sjukhus, alternativt genom att vägambulansen tar patienten och ambulanshelikoptern finns i beredskap. Detta samarbete gör att tillgången till ambulans (väg- eller luftburen) förbättras avsevärt för värmlänningarna. Patienter som bor långt från Karlstad och snabbt behöver vård får en avsevärd förbättring. Närmaste ambulans samt ambulanshelikoptern larmas samtidigt till patienten. Den enhet som anländer först påbörjar undersökning och behandling. Ambulanshelikoptern tar sedan patienten till något av våra sjukhus och ambulansen blir kvar i sitt upptagningsområde. Patienter som kan vara aktuella är till exempel hjärtpatienter, barn, gravida, nyförlösta, sepsispatienter, traumaoffer.

21 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Vid exempelvis trafikolyckor med flera lätt skadade som behöver komma till sjukhus kan ambulanshelikoptern ta två liggande patienter, vilket medför att två ambulanser inte behöver åka till sjukhus utan kan vara kvar i sitt upptagningsområde. När en patient i vägambulans behöver hjälp av högre kompetens finns helikopterläkaren i ständig beredskap. Denne kan möta vägambulans genom att flyga ut eller möta ambulansen med läkarbilen (se bild). Att helikopterläkaren finns tillgänglig gör att narkospersonal från sjukhus inte behöver larmas ut. Fördelen är dels att patienten i ambulansen snabbare får tillgång till högre kompetens, dels att sjukhusen inte behöver gå ner i kompetens och bemanning. Med dagens system är Värmland beroende av andra landsting för att genomföra akuta sekundära helikoptertransporter. Vi är beroende av: att de tillhandahåller tjänsten att de är tillgängliga utförarens prissättning att de kan flyga vart transporten går (Uppsalahelikoptern kör patienter till Uppsala) Med en egen läkarbemannad ambulanshelikopter har vi tillgång till tjänsten betydligt snabbare och avgör själva vart patienten skall flygas. En egen helikopter innebär en färdig transportorganisation med hög kompetens, dygnet runt och året om. Den innebär också ett minskat väderberoende, eftersom den kan flygas till flera olika sjukhus. Med en ambulanshelikopter ökar vi beredskapen, snabbheten och kompetensen prehospitalt i hela Värmland. Helikoptern kan möta vägambulans och fortsätta vården av patienten. Ambulansen blir kvar i sitt upptagningsområde, den lokala beredskapen påverkas inte och patienten kommer fortare till rätt vårdnivå. Läkaren kan även möta vägburen ambulans, med helikopter eller läkarbil, om patienten behöver läkarkompetens. 9.1 Läkarbil Vid de tillfällen då det inte är möjligt eller fördelaktigt att använda helikopter föreslår utredningen att anestesiläkaren och HEMS-crew har tillgång till en akutbil som vi har valt att kalla läkarbil. Detta koncept har använts under lång tid på alla stationer i Norge där studier visat stor nytta (acta Anaestheiol. Scand, 2002, aug 46 (7):771-8). Östersund, Gotland och Stockholm har valt lite olika lösningar men har gemensamt att det finns möjlighet att åka vägburet. Att göra det möjligt för personalen att använda lämpligaste fordon gör att tjänsten blir mer kostnadseffektiv, används vid fler tillfällen och till fler patienter.

22 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK Det är aktuellt att använda läkarbilen då hjälpbehovet finns i närområdet eller vi de tillfällen då det inte går att flyga. Begränsningar för helikopter En helikopter kan nästan alltid flyga men har vissa begränsningar. Vissa minikrav för sikt måste vara uppfyllda för att ambulanshelikoptern får flyga. Vid vissa väderförhållanden bildas is på helikoptern vilket ger begränsningar i möjligheten att flyga. Det finns noggranna regler för service och underhåll av helikoptern. Den norska Nasjonale Luftambulansetjenesten och flera baser i Sverige anger att 8 9 procent av uppdragen inte går att genomföra på grund av för dålig sikt eller isbildning. Service och underhåll av helikopterns regleras i upphandlingen av ambulanshelikoptertjänsten. Reservhelikopter ska finnas tillgänglig så att tjänsten finns med minsta möjliga avbrott. De gånger som en ambulanshelikopter inte är tillgänglig eller lämplig, finns läkaren och HEMS-crew tillgängliga med läkarbil. En läkarbemannad ambulanshelikopter har också en begränsning i tillgänglighet om den är upptagen, då ytterligare larm inkommer. Det finns en samsyn nationellt och internationellt om att en ambulanshelikopter som har en flygtid under 700 timmar per år löper liten risk för samtidighetskonflikt. Under vissa perioder på året är belastningen högre på både vägambulanser och ambulanshelikoptrar. Om samtidighetskonflikt infaller, är det läkaren på helikoptern som gör prioriteringar mellan de olika uppdragen. Det är svårt att innan en organisation i Värmland är i gång sia om hur många flygtimmar en helikopter kommer att ha. Sannolikt kommer det att något överstiga 700 timmar, när verksamheten etablerats. Liksom hos alla blåljusorganisationer kommer man säkert att ställas inför prioriteringar i utryckningsverksamheten.