Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

Transkript

1 Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Årsrapport 2014

2 Innehåll Ledningsgrupp för samverkan (LGS)... 3 Temagrupp Barn och unga... 8 Temagrupp Mitt i Livet Temagrupp Psykiatri Temagrupp Äldre NOSAM Angered NOSAM Askim-Frölunda-Högsbo-Västra Göteborg, Barn och unga NOSAM Askim-Frölunda-Högsbo-Västra Göteborg, Västbus NOSAM Askim-Frölunda-Högsbo-Västra Göteborg, Mitt i livet NOSAM Askim-Frölunda-Högsbo-Västra Göteborg, Psykiatri NOSAM Askim-Frölunda-Högsbo, Äldre NOSAM Västra Göteborg, Äldre NOSAM Härryda NOSAM Mölndal NOSAM Mölndals lokala Västbusgrupp NOSAM Norra Hisingen NOSAM Partille NOSAM Öckerö NOSAM Östra Göteborg Kapitel: Innehåll Årsrapport 2014 Sida 2

3 Ledningsgrupp för samverkan (LGS) Årsrapport 2014 Datum: Sammanfattning LGS har träffats vid fem tillfällen under året. En diskussion om ledningsgruppens uppdrag har resulterat i en beskrivning av uppdrag och arbetsformer. Ledningsgruppen har för första gången tillsammans utarbetat övergripande mål och prioriterade målområden som gäller fram till Stort fokus har legat på avvikelsehantering med två Rapportera mera -kampanjer under våren. Totalt inkom drygt 100 avvikelser. I november lanserades en ny webbplats med ny logga. En kommunikationsstrategi för samverkan i Göteborgsområdet är framtagen som stöd i arbetet med att nå ut med information i samverkan en utmaning i det största samverkansområdet i Västra Götaland. Övergripande mål Samverkan mellan kommun, primärvård och sjukhus ska för den enskilde skapa: En god säker vård stöd och omsorg Samordnade insatser Samverkan inom Göteborgsområdet sker mellan regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård- och omsorg/stöd, socialtjänst samt skola. En viktig del i samverkansuppdraget är att arbeta förebyggande för att motverka framtida insatser. Aktuella frågor under året Kommunikation En kommunikationsstrategi har utarbetats för LGS. Webbplatsen Samverkanstorget.se har fått ett nytt utseende som lanserades i början av november. Namnet för samverkan LGS har bytt namn till Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgs-området. I samband med namnbytet skapades en ny logotyp. Uppdrag och arbetsformer Ledningsgrupp för samverkan Ledningsgruppens uppdrag behövde tydliggöras. Uppdraget för LGS är att prioritera strategiska områden, leda, styra och följa upp arbetet inom samverkansorganiseringen. Uppdrag och arbetsformer för LGS fastställdes. LGS har tagit fram mål för samverkan som gäller från där temagruppernas ordförande och processledare var involverade i processen. Övergripande mål Kapitel: Ledningsgrupp för samverkan (LGS) Årsrapport 2014 Sida 3

4 Samverkan mellan kommun och region ska utjämna skillnader i hälsa. Den enskilde ska få god, säker vård, stöd och omsorg med effektiva samordnade insatser. Prioriterade målområden Utveckla samordnad vård, stöd och omsorg för individen genom att säkerställa: - in- och utskrivningsprocessen - tidiga åtgärderför att förhindra undvikbara insatser, slutenvård och hög vårdkonsumtion Utveckla arbete med samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa/sjukdom och beakta särskilt: - den somatiska översjukligheten Halvårsrapport Ett nytt sätt att redovisa första halvårets arbete inom samverkan prövades med ett halvdagsmöte på Naturhistoriska museet. Målgrupp var LGS, temagrupperna, NOSAMordförandena och det Politiska nätverket LGS. Alla ingående parter presenterade pågående och planerat arbete samt svårigheter i samverkan. Eftermiddagens redovisningar gav en inblick i omfattningen av allt gott arbete som pågår. Ordförande och vice ordförande i LGS var moderatorer för eftermiddagen. Avvikelsehantering Under 2014 har två Rapportera mera -kampanjer genomförts för att få medarbetare att rapportera avvikelser som uppstår i samverkan. Till Temagrupp Mitt i livet rapporterades 20 avvikelser och till Temagrupp Barn och Unga 12 avvikelser samt tre sammanställningar om problem som uppstått i samverkan. Temagrupp Psykiatri erhöll cirka 70 avvikelser. Avvikelserna är sammanställda och kategoriserade per temagrupp. Exempel på framkomna brister: vid utskrivning och informationsöverföring till annan huvudman utskrivningskara patienter blir kvar på sjukhuset otydligheter kring vissa hjälpmedelsförskrivningar personer skickas runt mellan olika vårdgivare i ansvarsfrågor mellan kommun och region oklarheter i gränsdragning inom sjukvården specialist/första linjen oklarheter om skolans uppdrag brister i samverkan kring boende samarbetet inom den egna organisationen Sammanställningarna per temagrupp lyfter fram brister i samverkan och ligger till grund för pågående och planerade insatser. Kapitel: Ledningsgrupp för samverkan (LGS) Årsrapport 2014 Sida 4

5 Ett lärandeseminarium över temagruppsgränserna genomfördes under hösten 2014 och en sammanställning av de inkomna avvikelserna presenterades. Närområdessamverkan (NOSAM) Närområdessamverkan ska ske mellan kommun och primärvård och utgå från lokala behov och förutsättningar. Alla tre parter behöver samverka på närområdesnivå för att få en fungerande samverkan. I Göteborgsområdet är sjukhuset representerat vid enstaka tillfällen. Alla NOSAM har haft besök av en eller flera processledare under Syftet var att underlätta kommunikationen mellan NOSAM, temagrupper och LGS. Delregionala överenskommelser Ledningsgruppen har antagit följande delregionala överenskommelser: Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs och skrivsvårigheter/dyslexi Att tidigt få stöd och hjälp vid läs- och skrivsvårigheter är en nyckelfaktor för att klara målen i skolan. Syftet har varit att få en gemensam hantering av förtydligandet mellan huvudmännen samt att synliggöra förbättringsområden Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus Personer med funktionsnedsättning är en utsatt grupp som kan ha stora svårigheter att kommunicera med sin omgivning. I de fall patientens tillstånd kräver sjukhusvård är det extra betydelsefullt att samverkan mellan vårdgivarna fungerar på ett optimalt vis. OFVI (Oförändrade vård och omsorgsinsatser) Rutinen för en snabbare process vid samordnad vård och omsorgsplanering ska finnas kvar tills nytt IT-stöd för vårdplanering införs i länet. Politiska LGS Politiska LGS har träffats tre gånger under Supervalåret 2014 begränsade möjligheten till fler möten. Aktuella frågor under året Samordnad vård och omsorgsplanering Karin Fröjd och Carina Helgesson-Björk ledamöter i Temagrupp Äldre har presenterat styrdokument för samordnad vård - och omsorgsplanering, de ingående parternas ansvar i vårdplaneringsprocessen, arbete som pågår inom undvikbar slutenvård och hur processerna i KLARA SVPL kan förbättras. Kapitel: Ledningsgrupp för samverkan (LGS) Årsrapport 2014 Sida 5

6 Utveckling av närsjukvård Närsjukvård i Västra Skaraborg är utgångspunkten för utveckling av närsjukvård i Västra Götaland. Vårdsamverkan kan söka regionala projektmedel som ska stödja vårdgivarnas långsiktiga ambitioner i att utveckla gemensamma arbetssätt och vårdmodeller utifrån lokala behov och förutsättningar. Maria Taranger och Linda Macke presenterade Göteborgsområdets ansökan Göteborgsmodellen Politisk samverkan 2015 Nuvarande samverkansstruktur gällde fram till det valet hösten Representanter för politiska LGS anser att den politiska arenan för samverkansarbetet är angeläget och att det var bra att starta som ett nätverk. Hur politisk samverkan kommer formeras framöver är inte klart. Göteborg Barbro Fridén Ordförande LGS Jörgen Samuelsson Vice ordförande LGS ledamöter Barbro Fridén ordförande Jörgen Samuelsson vice ordförande Lisbeth Nilsson Katarina Othelius Maria Lejerstedt Erika Hägg Lena Lager Ann-Marie Wennberg Per Karlsson Synnöve Helander Gudny Sveinsdottir Jörgen Thorn Madeleine Andersson Annika Sundqvist Håkan Hilmér Carl Peter Anderberg Jörgen Månsson Brittmari Ekfjorden Sjukhusdirektör SU Avdelningschef Göteborgs stad Avdelningschef Göteborgs stad Stadsdelsdirektör Göteborgs stad Stadsdelsdirektör Göteborgs stad Förvaltningschef Partille kommun Sektorchef Härryda kommun Områdeschef område 2 SU Områdeschef område 5 SU Ekonomi- och Marknadsdirektör SU Primärvårdschef Närhälsan Primärvårdschef Närhälsan Sjukhusdirektör Frölunda specialistsjukhus Verksamhetschef Habilitering och Hälsa Hälso-och sjukvårdschef HSNK Göteborg Kungsportsläkarna PrimÖR Sjukhuschef Carlanderska PrimÖR Processledare Ledamöter Politiskt nätverk LGS Kapitel: Ledningsgrupp för samverkan (LGS) Årsrapport 2014 Sida 6

7 Evert Svenningsson ordförande Kenneth Wallin vice ordförande Maria Rydén Marina Johansson Anna Sibinska Mats Werner Jonas Mårdbrink Kerstin Brunnström Marith Hesse Elise Norberg Magnus Berntsson Brittmari Ekfjorden Västra Götalandsregionen Mölndal stad Göteborgs Stad Göteborgs Stad Göteborgs Stad Härryda kommun Partille kommun Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Processledare Kapitel: Ledningsgrupp för samverkan (LGS) Årsrapport 2014 Sida 7

8 Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Antagen: Sammanfattning Temagrupp Barn och Unga har under 2014 träffats sex halvdagar och en heldag. Deltagare i temagruppen under året; Ordförande Lars Gelander Angereds närsjukhus Peter Nilsson socialtjänst Partille Irene Jansson socialtjänst Mölndal Elinor Bylund socialtjänst Göteborg Elisabeth Johansson socialtjänst Göteborg Bo Niklasson, Kenneth Wallengren förskola/skola Göteborg Helen Svelid stadsledningskontoret Gbg Fredrik Zeybrandt, Olof Olsson förskola/skola Härryda Carolina Persson förskola/skola Öckerö Mats Pihlgren gymnasieskolan Göteborg Lotta Rinné Ljungkvist VG Primärvård Mariann Grufman, Peter Almgren barn- och ungdomsmedicin Marie Carlsson, Christina Karlsson BUP/ DS-barn- och ungdomssjukhus Anna Carlstrand Habiliteringen Ralph Bågenholm DS-barn- och ungdomssjukhus Anna Lagerquist, Lena Ekeroth Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Anita Nilsson processledare Temagrupp Barn och Unga Fyra arbetsgrupper har aktivt arbetat utifrån det övergripande målet Barn och unga ska lyckas i skolan ur temagruppens verksamhetsplan. En av arbetsgrupperna har utgjort delregional styrgrupp för Västbus och har utifrån en fastställd handlingsplan genomfört en rad olika aktiviteter. Bland annat har styrgruppen tagit fram anpassad information till personal och vårdnadshavare, genomfört implementeringsseminariet Västbus i praktiken och avvikelsekampanjen Rapportera mera utifrån Västbus riktlinjer. Styrgruppens årsrapport redovisar arbetet utifrån handlingsplanen. Arbetsgruppen angående läs- och skrivsvårigheter har tagit fram en delregional överenskommelse för att säkra flödena mellan skolan och barnlogopedin, en anpassad information till vårdnadshavare samt genomfört ett implementeringsseminarium. Arbetsgruppen om tidiga insatser - check points har lämnat en slutrapport med förslag till fortsatt arbete som kommer att pågå under Ytterligare en arbetsgrupp har anordnat seminariet Familjecentrerat arbetssätt-familjecentraler tillsammans med fem lokala workshops. Planer finns på fortsatt arbete inom respektive NOSAM. Därutöver har temagruppen deltagit med information och dialog om Västbus och övrigt arbete inom temagruppen vid två större arrangemang; dialogmötet Hur kan vi hjälpa barn och ungdomar att må bättre som anordnades av BUP samt elevhälsans upptaktsdag som anordnades av centrala elevhälsan i Göteborg. Kapitel: Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Sida 8

9 Temagruppens arbete har sammantaget resulterat i en delregional överenskommelse angående barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs-och skrivsvårigheter/dyslexi, två slutrapporter från arbetsgrupper med förslag på fortsatt arbete. En sammanställning av avvikelser med analys har tagits fram, målgruppen för Västbus riktlinjer har tydliggjorts och anpassad information till personal och vårdnadshavare har tagits fram. Implementerings- seminarier och workshops kring familjecentrerat arbetssätt, Västbus och Läs- och skrivsvårigheter har anordnats, där samtliga kommuner och stadsdelar deltagit med 630 verksamhetsnära personal. Temagruppen har därutöver nått 1400 nyckelpersoner kring Västbus och temagruppens arbete. Mål, aktivitet och utfall Mål Gemensam syn på familjecentrerat arbetssätt Inspirationsseminarium Familjecentrerat arbetssätt familjecentraler i juni. Fem lokala workshop om familjecentrerat arbetssätt under hösten. 160 deltagare från verksamheter som arbetar med barn och unga. 9,5 i betyg på en 10 gradig skala när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och 9 när det gäller stärkt samverkan. 230 deltagare, nyckelpersoner i det lokala arbetet kopplat till NOSAM. 8 i betyg både när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och stärkt samverkan. Varje workshop resulterade i en sammanställning med förslag till handlingar. kommer att tas upp på respektive NOSAM för fortsatt arbete. Förbättra flödet mellan insatser i skolan och utredning på barnlogopedin, för de med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi En arbetsgrupp har tagit fram en delregional överenskommelse tillsammans med ett beskrivande flödesschema och informationsfolder till vårdnadshavare. Implementerings seminarium Delregional överenskommelse En delregional överenskommelse, angående barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs och skrivsvårigheter/dyslexi, fastställdes av temagruppen i 22 maj. 80 deltagare främst från elevhälsan i Göteborgsområdet. 7,5 i betyg på en 10 gradig skala både när det gäller Kapitel: Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Sida 9

10 Mål specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Arbetsgruppen har deltagit på elevhälsans upptaktsdag. nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och stärkt samverkan. Elevhälsans upptaktsdag besöktes av ca 700 personer. Skapa gemensamma check points, för att kunna genomföra samordnade tidiga insatser Fortsatt implementering av Västbus riktlinjer Inklusive de för familjehemsplacerade barn En arbetsgrupp arbetade under våren fram ett underlag med förslag till fortsatt arbete för att utveckla arbetet med att samordna tidiga insatser. En arbetsgrupp har uppdraget som delregional styrgrupp. Arbetet har utgått från en handlingsplan som togs fram av styrgruppen hösten Bland annat har styrgruppen deltagit i utvecklingsarbetet med den regionala hemsidan, skapat tillgänglig och anpassad information om Västbus riktlinjer både för personal och vårdnadshavare. En rapport lämnades från arbetsgruppen. En uppdragshandling för fortsatt arbete Utveckling av tidiga insatser i samverkan är antagen av temagruppen. En pilot i Västra Göteborg kommer att genomföras under våren Målgruppen för Västbus riktlinjer är tydliggjord. Samverkanstorget och Västbus regionala hemsida är uppdaterade. Lättillgänglig information om Västbus riktlinjer anpassad till personal och till vårdnadshavare är framtaget. De lokala Västbusgrupperna inom NOSAM har erbjudits besök och en inventering av dilemman/frågor i det lokala arbetet har genomförts. En avvikelsekampanj Rapportera mera utifrån Västbus riktlinjer har En första inventering av lokalt Västbusarbete och behov av stöd har genomförts. Samtliga NOSAM har erbjudits besök och stöd i sitt arbete med barn och unga/västbus av processledare. Kapitel: Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Sida 10

11 Mål genomförts. Avvikelsekampanj genomfördes och en samlad rapport är framtagen med identifierade förbättringsområden. Verksamheterna skall vara väl förtrogna med vad SIP är och när den skall användas. Barn som utreds enligt BBIC (Barns Behov i Centrum), ska ges möjlighet till socialpediatrisk och somatisk undersökning av barnläkare. Kunskap och verksamhetsutveckling i samverkan Kvalitet i samordnade insatser. Seminariet Västbus i praktiken har anordnats. Information om SIP har genomförts vid samtliga seminarier och workshops som Temagrupp Barn och Unga/delregional styrgrupp för Västbus genomfört under året, mer genomgående på Västbus i praktiken. Arbetsgrupp planeras för 2015 Temagruppen/delregionala styrgruppen för Västbus genomförde en avvikelsekampanj utifrån Västbusriktlinjer under april månad. Seminariet Västbus i praktiken samlade 140 verksamhetsnära personal. 6 i betyg på en 10 gradig skala när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och 6,5 när det gäller stärkt samverkan. En mer användarvänlig blankett för SIP är framtagen och testad i samarbete med Psynk/ GR Avvikelsekampanj genomfördes och en samlad rapport är framtagen med identifierade förbättringsområden. Kampanjen resulterade i 13 avvikelser angående enskilda barn och unga samt tre samlade bilder på strukturell nivå av hur det fungerar idag. De samlade bilderna inrapporterades av skolläkare och skolsköterskor i Lundby och Västra Hisingen, en skolläkare från Alingsås-Vårgårda, Psykologenheterna Västra Göteborg och Hisingen. Kapitel: Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Sida 11

12 Mål Metod- och kompetensutveckling i samverkan Västkompetens 2014 Deltagande på dialogmötet Hur kan vi hjälpa barn och ungdomar att må bättre som anordnades av BUP i mars. Inspirationsseminarium Familjecentrerat arbetssätt familjecentraler i juni. Fem lokala workshop om familjecentrerat arbetssätt under hösten. Idé seminarium Vad kan vi lära av det pågående implementeringsarbetet av samarbetsmodellen Vård- och stödsamordning? i augusti. Vi nådde 700 nyckelpersoner kring Västbus och temagruppens övriga arbete. 160 deltagare från verksamheter som arbetar med barn och unga. 9,5 i betyg på en 10 gradig skala när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och 9 när det gäller stärkt samverkan. 230 deltagare, nyckelpersoner i det lokala arbetet kopplat till NOSAM. 8 i betyg både när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och stärkt samverkan. Varje workshop resulterade i en sammanställning med förslag till handlingar som kommer att tas upp på respektive NOSAM för fortsatt arbete. 25 nyckelpersoner från Temagrupp Barn och Unga samt Mitt i Livet deltog i seminariet. 8,5 i betyg när det gäller nyttan av seminariet för stärkt samverkan. Deltagande på elevhälsans upptaktsdag som anordnades av centrala elevhälsan i Göteborg i september. Seminariet Västbus i praktiken i oktober. Implementerings seminarium Vi nådde 700 nyckelpersoner kring överenskommelsen om specifika läsoch skrivsvårigheter/dyslexi, Västbus och övrigt arbete inom temagruppen. 140 verksamhetsnära personal. 6 i betyg på en 10 gradig skala när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och 6,5 när det gäller stärkt samverkan. 80 deltagare främst från elevhälsan i Kapitel: Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Sida 12

13 Mål Delregional överenskommelse specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i november. Göteborgsområdet. 7,5 i betyg på en 10 gradig skala både när det gäller nyttan av seminariet i det vardagliga arbetet och stärkt samverkan. Kapitel: Temagrupp Barn och unga Årsrapport 2014 Sida 13

14 Temagrupp Mitt i Livet Årsrapport 2014 Datum: Sammanfattning Temagrupp Mitt i Livet är ett vitt begrepp som rymmer många olika målgrupper. Gemensamt är att det handlar om människor i åldern år som utifrån sjukdom och/eller funktionsnedsättning är i behov av samordnade insatser från hälso- och sjukvård och kommun. Temagruppen består av 16 representanter samt en processledare. Under året har representation saknats från Primör (Privata primärvårdens branschorganisation). Två representanter från intresseorganisationen HSO deltar. Temagruppen har träffats vid sex tillfällen under året och arbetat utifrån verksamhetsmålen. I arbetet med gemensam kompetensutveckling har insatser bland annat gjorts kring Samordnad Individuell Plan (SIP) och att lära av inrapporterade avvikelser i samverkan. Fortsatta processer följer kring båda dessa under En utveckling och anpassning av samverkansmodellen Vård- och stödsamordning för personer med förvärvad hjärnskada har påbörjats under 2014 och kommer att fortsätta framöver. En kombination av forskning, beprövad erfarenhet och brukarens/patientens önskemål utgör grunden för en evidensbaserad praktik. Utvecklingen av nya eller förändrade metoder ska grundas på bäst tillgängliga kunskap och evidens. Detta har gjorts på ett systematiskt tillvägagångssätt vilket kommer att sammanställas i en rapport under Arbetet inom Mitt i Livet präglas av lokala förutsättningar inom verksamheterna då det råder avsaknad av nationella och regionala större satsningar inom området. Mål, aktivitet och utfall Det övergripande målet 2014 har varit att den enskilde ska uppleva att vård- och stödinsatserna är tillgängliga, trygga, säkra och samordnade. Fokus i arbetet har varit kring målgrupperna: Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Personer med intellektuella funktionsnedsättningar med/utan autism. Identifierade svårigheter, åtgärdsförslag samt pågående processer har sammanställts i två rapporter vilka publicerats på under temagrupp Mitt i Livet Arbetsgrupper. Gemensam kompetensutveckling är ett strategiskt verktyg i arbetet. Nedan redovisas aktiviteter m.m. under Kapitel: Temagrupp Mitt i Livet Årsrapport 2014 Sida 14

15 Mål Stärka samverkan i vård- och stödprocesser för personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Identifierade hinder i vårdkedjeprocesserna och förslag till åtgärder för målgruppen har tagits fram av en arbetsgrupp och sammanställts i en rapport som publicerats på samverkanstorget.se under Mitt i Livet. NOSAM ombads inkomma med synpunkter. Besök i olika NOSAM och i olika verksamheter. Rapporten som beskriver pågående arbete har uppmärksammats av olika verksamheter. Utbildningsinsatser har genomförts. Kommande VINNOVA ansökan och utvecklingen av Vård- och stödsamordning bygger på rapporten. Nedanstående överenskommelse har tagits fram. Ett pilotprojekt har startat vid ett korttidsboende i Göteborg. Det är ett samarbete mellan Neurosjukvård/SU, Primärvård och berörda kommuner i Göteborgsområdet. Detta är starten för en anpassning och utveckling av Vård- och stödsamordning för målgrupp utanför psykiatriområdet. Två kuratorer (SU/kommun) deltar i 7.5p utbildning under höstterminen Referens-/styrgrupp utsedda. En VINNOVA ansökan förbereds av utsedd arbetsgrupp. Deadline anmälan mars Kompetens-/rehab center i samverkan. En arbetsgrupp utses vilka planerar för kommande utbildningsinsatser 2015, relaterade till projektet Jämlik Strokevård. Rapporteras 2015 Rapporteras 2015 Stärka samverkan i vård- och Uppmärksammat Socialstyrelsens kommande medicinska riktlinjer för MS och Parkinson. Identifierade hinder i vårdkedjeprocesserna och förslag till Lämnat synpunkter till Socialstyrelsen om vikten av att riktlinjerna omfattar hela vårdkedjans processer utifrån behov av samordnade insatser. Rapporten ligger tillgrund för planerade aktiviteter Kapitel: Temagrupp Mitt i Livet Årsrapport 2014 Sida 15

16 Mål stödprocesser för personer med intellektuell funktionsnedsättning med/utan autism vilka har insatser enligt LSS åtgärder för målgruppen har presenterats för temagruppen. Arbetet har sammanställts i en rapport som publicerats på samverkanstorget.se under Mitt i Livet. NOSAM ombads inkomma med brister och synpunkter. under Temagruppen har valt att invänta förslaget till ny regional medicinsk riktlinje för personer med funktionsned-sättning. Detta eftersom flera brister finns inom ramen för dessa. Prel. klar våren Tydliggöra vad som gäller vid sjukhusvistelse för patienter/brukare med funktionsnedsättning På uppdrag av LGS har förslag till överenskommelse arbetats fram för personer med funktionsnedsättning i åldern år. Förslaget har granskats av jurister vid SU och Göteborgs Stad. Överenskommelsen processas i temagrupp Mitt i Livet i december 2014 för att därefter antas av LGS. Överenskommelsen är framtagen: Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus. Delregional överenskommelse mellan region och kommun när en patient med funktionsnedsättning år har behov av medföljande personal. Överenskommelsen är framtagen utifrån framförda behov från olika verksamheter och NOSAM. Överenskommelsen gäller för Kommun och sjukvård samverkan i Göteborgsområdet. Kapitel: Temagrupp Mitt i Livet Årsrapport 2014 Sida 16

17 Mål Kunskap och verksamhetsutveckling i samverkan Kvalitet i samordnade insatser. Temagruppen har genomfört en egen avvikelsekampanj under våren 2014 eftersom det inkom så få avvikelser under den gemensamma kampanjen avvikelser angående brister i samverkan kring personer med funktionsnedsättning har inkommit. Dessa speglar angelägna utvecklingsområden. Flertalet utgörs av enskilda ärenden men det förekommer även att verksamheter rapporterar in vanligt förekommande brister i samverkan. Enskilt NOSAM har också rapporterat in enstaka händelser. En sammanställning av inkomna avvikelser med rapport är framtagen och analyseras nu av temagrupp Mitt i Livet. Förbättringsområden kommer att tas fram inför Gemensamt seminarium hölls under hösten med de andra temagrupperna för att rapportera inkomna avvikelser och diskutera hur vi kan lära av dessa för att åstadkomma förbättringar. Metod- och kompetensutveckling i samverkan Västkompetens 2014 Rapport Avvikelser i samverkan inom funktionshinderområdet 2014 har presenterats för temagruppen. I samband med nya hemsidan har begreppet Västkompetens ersatts av Kompetensutveckling (i Göteborgsområdet). SIP seminarium (Samordnad Individuell Plan) i samarrangemang med Göteborgs Stad. 120 deltagare Utbildningsinsatser i samverkan har genomförts för berörd personal och planeras fortsätta under Olika dialogmöten tillsammans med olika verksamhetsrepresentanter, t.ex. kring utvecklingen av Vård- och stödsamordning. Inspirationsseminarium kring Vård- och stödsamordning tillsammans med temagrupp Barn och Unga. Vad kan vi lära av det pågående implementeringsarbetet inom psykiatriområdet? 25 inbjudna deltagare. Betyg 8,5 av 10. FoU seminarium samarrangerades tillsammans med temagrupp Psykiatri. Vad säger forskningen om Vård- och stödsamordning, vilken evidens finns? 90 deltagare. Kapitel: Temagrupp Mitt i Livet Årsrapport 2014 Sida 17

18 Mål Seminarium kring inkomna avvikelser i samverkan. Vad kan vi lära av dessa? 40 deltagare. Kapitel: Temagrupp Mitt i Livet Årsrapport 2014 Sida 18

19 Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2014 Datum: Sammanfattning Temagrupp Psykiatri har träffats vid fem tillfällen under året och arbetat i enighet med verksamhetsmålen. De frågor och förbättringsområden som utvecklats under 2014 är bl.a. integrerade vårdformer, ökad kunskap om avvikelsehantering, implementering av samverkansmodellen Vård- och stödsamordning och ökat brukarinflytande i Temagruppen. En ny processledare, Edita Paljevic tillträdde i augusti Mål, aktivitet och utfall Mål Kunskap och verksamhetsutveckling i samverkan Kvalitet i samordnade insatser Unga vuxna Förslag till modell/arbetssätt för samordnade insatser för målgruppen unga vuxna med psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning En sammanställning av avvikelsekampanjen med 64 inkomna ärenden presenteras och analyseras i Temagruppen. Ett temagruppsgemensamt seminarium Vad kan vi lära av avvikelser i samverkan genomförs. Förbättringsområden som framkommer i avvikelserna används som underlag för kommande verksamhetsmål 2015 En operativgrupp och en styrgrupp bildas och arbetar med att förbättra samverkan kring målgruppen unga vuxna med psykisk sjukdom. Uppdraget innefattar identifiering och beskrivning av målgruppen och formulering av åtgärdsförslag för ökad samverkan. Den operativa gruppen har sitt första möte i februari 2014 och har träffats vid 8 tillfällen. Rapporten innehållande åtgärdsförslag för ökad samverkan blir klar december 2014 och presenteras i Temagruppen i Ett flertal förbättringsområden identifierades, bl.a. -in- och utskrivningsprocessen -informationsöverföring inom och mellan olika organisationer Målformulering för fortsatt förbättringsarbete skapas bl.a. utifrån de aktuella avvikelserna. Rapporten används som beslutsunderlag för fortsatt utvecklingsarbete. Kapitel: Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2014 Sida 19

20 Mål Vård- och stödsamordning Öka samarbete och samordning av insatser till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning februari 2015 samt LGS. Rättspsykiatri: Pilotprojektet Vård- och stödsamordning som startade 2013 och berörde två verksamheter: SU/RPÖV(Rättspsykiatrisk Öppenvård) och Social resursförvaltning, (Fågelfängaregatan boende) permanentas. Personalen som tidigare ingått i pilotprojektet får regelbunden handledning i sin roll som utbildare/handledare för respektive personalgrupp. Kontinuerliga träffar i chefsnätverket hålls. Affektiva I: Kontinuerliga planeringsträffar tillsammans med verksamhetssamordnare, representanter från kommunen, processledare och processtödjare hålls i syfte att skapa förutsättningar för fortsatt implementeringsarbete. Affektiva II: Samtliga team i Öppenvården får under våren 2014 information/handledning i syfte att välja ut lämpliga patienter och påbörja arbetet med Vård- och stödsamordning. Ett seminarium hålls september 2014 där en gemensam plan för fortsatt implementeringsarbete skapas. Beroende: Pågående pilotprojekt juni juni2015 (se projektplan) Enkäten: Uppföljning av Vård- och stödsamordning skickades ut vid två tillfällen under det här året. Vi har fått in svar från 5 av 8 enheter. Resultatet: Psykos: Antal patienter/brukare som påbörjat Vård- och stödsamordning under 2014: 87 personer Antal pågående resursgrupper: 111 Antal brukare/patienter som erbjudits Vård- och stödsamordning: 66 Affektiva I: Det är ca 30 patienter/brukare i Mölndal som får samordnade insatser enligt samverkansmodellen Vård- och stödsamordning Beroende: 14 patienter får samordnade insatser enligt samverkansmodellen Vård- och stödsamordning/ Resursgruppsmodellen. Med 6 av de 16 patienterna/brukarna påbörjas arbetet under 2014 Psykos: Projektet personcentrerad vård inom slutenvård startar. Integrerad psykiatri införs som arbetsmodell inom samtliga slutenvårdsenheter. Processledare träffar befintliga chefsnätverk för informationsutbyte och stöd i fortsatt implementeringsarbete. Kapitel: Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2014 Sida 20

21 Mål Vård- och stödsamordning Öka medarbetarnas kompetens i Vård- och stödsamordning. 50 medarbetare genomför grundkurs 7,5hp Temagruppsgemensamt mål Metod- och kompetensutveckling i samverkan Västkompetens 2014 Vård- och stödboende Underlag för beslut om fortsatt arbete Brukarmakt Ökad kännedom om NSPHiG genom information till medarbetare inom kommun och sjukvård om NSPHiGs verksamhet Två kurser med start september 2014 resp. november 2014 startas. En fördjupningskurs/ handledarutbildning i Vård- och stödsamordning planeras tillsammans med Utvecklingsenheten Sahlgrenska och Göteborgs Universitet. Gemensam kompetensutveckling i samverkan under året: - SIP- seminarium - FoU seminarium med temat: Vad kan vi lära av det pågående implementeringsarbetet av samverkansmodellen Vård- och stödsamordning - FoU seminarium med temat: Vad säger forskningen om Vård- och stödsamordning - Avvikelseseminarium: Vad kan vi lära av avvikelser i samverkan 2013/2014 Arbetsgruppen Högkonsumtion av heldygnsvård har tagit fram förslag till mellanvårdsform/-boende för personer med psykisk sjukdom och allvarlig psykisk funktionsnedsättning. Det finns ett pågående arbete med att utreda och sammanställa förslag på finansiering/ansvarsfördelning av Vård- och stödboende som arbetsgruppen ansvarar för. Ordföranden i NSPHiG och processledaren träffas och diskuterar hur man på bästa sätt kan skapa förutsättningar för ökad brukardelaktighet i Temagruppens arbete. Ny representant från 60 medarbetare utbildas i Vårdoch stödsamordning 7,5hp 16 Handledningsgrupper är igång och sammanlagt är det patienter/brukare som får vårdoch stödsamordning Ca 300 personer har fått ta del av pågående projekt, aktuell lagstiftning och förbättringsområden gällande samverkan samt forskningsunderlag för samverkansmodell Vård- och stödsamordning. Beslut taget i Temagruppen om fortsatt arbete med att utveckla och skapa förutsättningar för ett Vård- och stödboende. Ökad kunskap i Temagruppen om NSPHiG:s arbete och funktion. Kapitel: Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2014 Sida 21

22 Mål Konsultationsmodellen Få igång samarbete mellan öppenvårdsenheter inom specialistpsykiatrin, SU och vårdcentraler anslutna till VG- Primärvård genom Konsultationsmodellen NSPHiG, Elisabet Lundberg utses. Elisabet informerar Temagruppen om NSPHiGs arbete och PRIO satsningen för ökat brukarinflytande. Två konsultationsgrupper, Hisingen och Centrum träffas regelbundet och arbetar med frågor som rör samverkan i linjen. Berosam blir styrgrupp för konsultationsgrupperna. Representanter från Aff I & II kommer fortsättningsvis att ingå i Berosam gruppen. Sammanställt av: Edita Paljevic Processledare Temagrupp Psykiatri Kapitel: Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2014 Sida 22

23 Temagrupp Äldre Årsrapport 2014 Datum: Sammanfattning Samverkanskonferensen med fokus på psykisk ohälsa och demens, stroke - och hjärtsviktsutbildningarna är exempel på temagruppens aktiviteter som har varit mycket uppskattade. Genom Äldresatsningen har förbättringsarbete och flertalet utbildningar i munhälsa, nutrition, brytpunktssamtal, psykisk ohälsa, BPSD, Palliativ registret, Senior Alert och SveDem genomförts. BPSD-registret har införts i fyra av fem kommuner, SU och Göteborg har som enda storstadskommun uppfyllt målen i Palliativ registret tillsammans med Öckerö, Partille och Mölndal dessutom har 100 första hjälpare till psykisk hälsa utbildats under hösten. Kommunerna i Göteborgsområdet får sammanlagt över 26 miljoner kronor och Västra Götalandsregionen får över 42 miljoner som prestationsersättning i satsningen "Bättre liv för sjuka äldre". Mål Samverkan och samordning Sprida material för att underlätta samverkan: SIP-sticka till läkare på vc och folder till patienten på vc, folder Planering inför din utskrivning, interaktiv bild som visar hur de olika kvalitetsregistren hänger ihop, infoblad om första hjälparna, PRIMUS-stroke folder till patienten, broschyr med info om Äldresatsningen, resultattavlor på Samverkanstorget 1 g/månad, nyhetsbrev om Äldresatsningen 4 ggr/år. Utskick till NOSAM och temagrupp för spridning. Finns även på Samverkanstorget. Bilden som visar hur kvalitetsregistren hänger ihop har haft god spridning och används på flera håll i Västra Götaland. Ny hemsida lanserades den 3 nov. Samverkanstorget Äldresatsningens kommunikatör har uppdaterat webbsidan. Kapitel: Temagrupp Äldre Årsrapport 2014 Sida 23

24 Mål Kunskap och verksamhetsutveckling sker i samverkan Palliativregistret 70 % täckningsgrad + 5 % ökning av indikatorer. Senior Alert: 90 % på SÄBO, öka uppföljning och åtgärder. SveDem och BPSD- varje registrering ger ersättning. Avvikelserapporter - har bearbetats i Avvikelsehanteringsgruppen och presenterats i en rapport för temagruppen. Kvalitetsregistren - Äldresatsningens utvecklingsledare har arbetat med information, utbildning, uppföljning och förbättringsarbete. Förslag på förbättringar skickades till NOSAM och kommer att bearbetas under 2015 då temagruppen ska arbeta med utskrivningsprocessen. Palliativ registret Gbg, Öckerö, Mölndal och Partille når målen. Senior Alert Täckningsgrad: Partille 99 %, Gbg 50 %, Öckerö 48 %, Mölndal 1 %. Härryda använder inte SA. SveDem 90 % anslutna vc, varav 75,3% grundregistrerar, 60,2% gör uppföljningar BPSD Antal registreringar : Göteborg 316, Härryda 169, Partille 98, Öckerö 65. Mölndal använder inte BPSD. 21 certifierade utbildare. Metod- och kompetensutveckling i samverkan Västkompetens 2014 Stroke basutbildning har anordnats. Hjärtsvikt utbildning för tre målgrupper har anordnats. 120 personer inom kommun och primärvård har utbildats. 80 usk i kommun, 240 ssk, at, sj i kommun och primärvård och 25 läkare i primärvård har utbildats. Kunskap och verksamhetsutveckling sker i samverkan via mötesplatser Samverkanskonferens med fokus på psykisk ohälsa och demenssjukdom har anordnats. Julfika överenskommelse inför jul 140 biståndshandläggare, chefer, verksamhetsutvecklare, ssk, usk mfl från kommun, primärvård och sjukhus deltog på konferensen. 150 medarbetare och chefer som Kapitel: Temagrupp Äldre Årsrapport 2014 Sida 24

25 Mål och nyår har antagits och telefonlista har tagits fram i temagruppen, dessa presenteras på gemensamt julfika. arbetar under jul och nyår i kommun, primärvård och på sjukhus har deltagit i de tre tillfällen som anordnats på respektive sjukhus. God och säker läkemedelsbehandling Utbildning och information: Äldresatsningens utvecklingsledare har anordnat utbildning. Olämpliga läkemedel >= 75 år. Antiinflammatoriska läkemedel >= 75 år. Antipsykotiska läkemedel >= 65 år via apodos Informationsblad om läkemedelsgenomgångar tar tagits fram tillsammans med temagruppen. 20 läkare inom primärvården har utbildats. Gbg och Partille minskar i samtliga. Öckerö minskar i olämpliga läkemedel. Mölndal minskar i olämpliga och antiinflammatoriska, ökar antipsykotiska. Härryda minskar antiinflammatoriska, ökar antipsykotiska. Informationsblad är under arbete, ska skickas till NOSAM vt Andel listade patienter 75 år och äldre där en fördjupad läkemedelsgenomgång finns registrerad senaste året (april -14) var 49,4% i Göteborgsområdet. Kapitel: Temagrupp Äldre Årsrapport 2014 Sida 25

26 Mål Sammanhållen vård och omsorg (undvikbar slutenvård och minskade återinskrivningar) SIP Äldresatsningens utvecklingsledare har arbetat med implementering, information. PRIMUS implementeringen har fortsatt på SU. Direktinläggningsremiss har inte arbetats med. Triage har i maj följts upp via NOSAM. Förberedelser för att under 2015 anordna utbildning av fler instruktörer. SBAR har i Maj följts upp via NOSAM. Ledtider Äldresatsningens utvecklingsledare har tagit fram, analyserat och presenterat ledtider i temagruppen. Åtta infotillfällen i kommun och tre i primärvård. Oklart hur många PRIMUS har skickats under jan-nov Behöver göras mer känd under I maj hade de 64 instruktörerna utbildat ca 425 ssk. Överlag positivt till införandet av triagering i HSV. I maj använde 9 SDF/kommuner av de 10 som svarade på utvärderingen SBAR i varierande omfattning. Temagruppen har tagit del av analysen och diskuterat möjligheter till ökad samordning. Kapitel: Temagrupp Äldre Årsrapport 2014 Sida 26

27 NOSAM Angered Slutrapport Psynk/Västbus Team: Angered Kontaktperson: Marie-Louise Hron, Kajsa Wallin, Marie-Anne Ervér Deltagare: Västbus ledningsgrupp: Marie-Louise Hron, Petter karbin, Maria Wadman, Maria Thoresson, Karin Hedin, Gunnar Ekstedt, Malin Gavin, Snezana Hadziselimovic, Ann Martinius, Marika Jonsson, Pia Svensson, Karin Andersson, David Gutman, Marie-Anne Ervér. 1. Förbättringsområden vi identifierat och arbetat med: Bygga upp en bred och representativ Västbusledningsgrupp inom NOSAM Uppdatera den lokala Västbusrutinen efter de nya riktlinjerna där Västbus även är ett förebyggande arbetssätt och en metod för Första linjens insatser Informationsmöten Utveckla möteskompetens hos fler medarbetare Hitta hållbara samverkansstrukturer 2. Målen vi arbetat med: Stabil ledningsgrupp sammansatt av alla intressenter Nå ut brett med information till alla berörda samverkansparter Anordna mötesledarutbildning Synkronisera information med införandet av ny, lokal rutin kring anmälningsärenden Bilda arbetsgrupper/operativa team för geografiskt avgränsade pilotprojekt avseende samverkan.utifrån gjorda erfarenheter i pilotprojekten ta fram förslag avseende strukturell samverkan med basverksamheter och första linjen och med en enkel ingång till specialistverksamheter. Samverkan syftar att möjliggöra tidiga insatser i dialog med brukaren. Fler tidiga samverkansmöten genom att i ökad grad försöka utgå från BVC, förskola och skola. Ta fram en plan/en idé för hur strukturella samverkansgrupper ska kunna organiseras och förankra i styrgruppen för Psynkprojektet i Angered 3. Mått vi använt: Antal Västbusmöten hela 2013: 31 Antal Västbusmöten 2014 (fram till sept): 31 Antal deltagare på mötesledarutbildningar: Nöjdhet enligt utvärdering genom Anna Melke Nöjdhet med nuvarande samverkan kring barn med sammansatta behov till deltagarna i pilotprojekten (Bilaga 1) Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 27

28 4. Hur gjordes mätningarna? Mätt uppfattning om hur samverkan i dagsläget fungerar genom att fråga deltagarna i pilotprojektet och mötesledarna (Formulär, se bilaga 1). På en tiogradig skala blev utgångsvärdet 4,7. Planerad uppföljning vid årsskiftet. Utvärdering av endagars mötesledarutbildning ( den som ni redan har ) 5. Resultat vi åstadkommit: I ledningsgruppen finns representanter från alla berörda verksamheter förutom från gymnasiet. Ledningsgruppen är organiserad som en fast grupp inom Barn-NOSAM i Angered 17 mötesledare har utbildats (16 egen utbildning + 1 central ) 18 pilotprojektsdeltagare har också fått mötesledarutbildning Två samverkande pilotgrupper har startats 6. Vilka förändringar har vi testat? Reviderat den lokala rutinen Utvärderat upplägg efter varje storföreläsning ( 3 tillfällen) Utbildning av mötesledare Nya samverkansformer 7. er under perioden: Ledningsgruppen Västbus har haft 8 möten möten 2014 Information har getts i storföreläsningsform till ca 125 personer anställda inom stadsdelen och Vgregionen Heldag 28/6-14 (sammanställning bifogas, Bilaga 3) Information har skett till ledningsgrupperna inom sektor Utbildnings tre delområden i samband med uppföljning av information kring ny anmälningsrutin En mötesledarutbildning har genomförts 6/5 med 16 deltagare. En deltagare har gått på den mötesledarutbildning som anordnades centralt i projektet. Den 2/10 träffades alla på en uppföljande halvdag. Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 28

29 Två geografiskt avgränsade samverkansgrupper har bildats: Lövgärdet 0-5 år samt Hjällbo 6-12 år. De har träffats på ett gemensamt förmöte 11/4, haft en utbildningsdag tillsammans 24/4och setts på en uppföljande halvdag 2/10. En projektbeskrivning för pilotprojekt och mötesledarutbildning bifogas (Bilaga 4). En ärendemall har tagits fram (Bilaga 5). 8. Att arbeta med Genombrottsmetoden: Vi har nog inte fått något riktigt genombrott inte uppfattat detta arbetssätt som så hjälpsamt. Men utan att ha skrivit i testjournalen så har vi planerat, genomfört, utvärderat och gått vidare i våra förändringsprocesser. Prövat att skriva har vi dock gjort kring mötesledarutbildningen. Bifogar testjournal (Bilaga 2) 9. Att arbeta med Västbus och Västbusmöten: Implementera första linjen och att fler kan kalla! Många olika uppfattningar och missförstånd avseende begrepp som nätverksmöte, Västbusmöte, SIP att reda ut. Hade inte Västbus funnits utan man startat med SIP hade implementeringen varit enklare samtidigt som det är en stor fördel att det finns en lång tradition av samverkan. Det finns erfarenhet finns att leda nätverksmöten, vilket är positivt och värt att ta tillvara. Parallellt med en vana att problematisera kan det innebära svårigheter att arbeta med mindre komplex problematik. Västbus kan ibland ha setts som en metod som underlättar för de professionella. Det är det säkert också men viktigt att hela tiden ta barnets/familjens perspektiv vilket kan behöva framhållas. Vilka ska registrera, bara myndighet eller även råd och stöd? För att få en helhetsbild behöver vi se alla SIP:ar inom stadsdelen även de som sker inom Vgregionen. 10. Att arbeta med Samordnad Individuell plan (om ni gjort det): Blanketten fungerar inte att skriva i!!!!! Arbetssättet finns en lång erfarenhet av inom BUP, skola och socialtjänst. Kommer allt mer inom BUSC 1 medan ungdomsmottagning, primärvård (inkl. BVC) och förskolan behöver inkluderas mer. 11. Sammanfattning kring måluppfyllelse (Reflektera kring hur det blev, i vilken grad ni uppnådde era mål, vad som bidrog eller hindrade det.) En brett sammansatt ledningsgrupp har vuxit fram, inte utan ansträngning och där det varit en del utbyte inom sektor utbildning. I dagsläget ser det bra ut och det som återstår är att också få med en representant från gymnasieskolan. 11 Barn och Ungdomsspecialistcenter, Angereds Närsjukhus Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 29

30 Stora informationssatsningar har gjorts men fortfarande finns mycket kvar att göra. Fler inom sektor Utbildning behöver engageras. Alla områdeschefer med respektive rektorer har fått information men fler fördjupade diskussioner behövs. Bra med sammankoppling av rutiner kring anmälningsärenden och samarbete skola-socialtjänst. Många processer pågår parallellt och det är en utmaning att få berörda att få en känsla av sammanhang där Västbus blir en begriplig, hanterbar och meningsfull del av helheten. Frågor finns kring hur primärvården och ungdomsmottagningen ska arbeta med Västbus/SIP. Mötesledarutbildningen har fungerat bra som utbildningsinsats men mandat från respektive chefer och förankring i organisationen bör förtydligas. Oklarhet kring om man också ska kunna vara en resurs utanför sin egen enhet/organisation. Organisationen kring mötesledare och om det ska finnas någon central spindel är en fråga som i nuläget diskuteras. Den personalomsättning som finns i stadsdelen kräver att mötesledarutbildningar ges som rutin och planeras för långsiktigt. De ålders- och geografiskt avgränsade arbetsgrupperna har egentligen bara påbörjats och det är för tidigt att se om vi kan få till Västbus som en del av första linjen, ett delmål med detta arbetssätt. Att förskolan och BVC kommit med är en framgång. En tanke är att dessa grupper, som nu har en bred sammansättning, kanske skulle koncentreras på basverksamheterna och vid behov adjungera specialistenheterna. En plan för hur strukturella samverkansgrupper ska kunna organiseras håller på att tas fram för fortsatt förankring. 12. Framtida planer så här tänker vi gå vidare med Västbus förbättringsarbete: Se föregående fråga! Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 30

31 Bilaga 1 Ett par frågor? 1. Hur tycker Du samverkan kring barn med sammansatta behov fungerar i dagsläget? Fungerar Optimalt Fungerar inte alls 2. Om Du fick önska hur skulle samverkan se ut om ett år? 3. Arbetar inom: Vgregion IFO/FH Utbildning Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 31

32 Bilaga 2 Team: Angered Test nr: Mätbart mål: Antal utbildade mötesledare Antal genomförda SIP.ar Förändringsidé: (Vilken är förändringen ni vill testa i PDSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål.) Bred utbildningsinsats som ska öka användning av SIP som vardaglig arbetsmetod Varför görs testen: (Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring?) Många känner till Västbus och den används men skulle troligen kunna vara till nytta i fler ärenden. Omsättning av personal kräver nystart. Fler möten med samordning av olika insatser ska leda till att barn o familjer tidigare får det stöd som behövs och att insatserna synkroniseras Hur ska själva testen utvärderas? (ex data, enkät, intervju) Mäta antalet utbildade ledare. Utvärderingsenkät efter genomförd utbildning. Mäta antalet genomförda SIP.ar (finns ett basvärde inom Socialtjänsten samt BUP) OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. Testen börjar:6/5-14 och slutar:31/12-14 Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit ovan om varför testen görs och hur den ska utvärderas. Rekrytering av kursledare, boka datum o lokal, skicka ut inbjudningar Planera utbildningens innehåll + utvärdering Fortlöpande registrera antalet SIP.ar Testa Genomför planen. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera. A S P D Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 32

33 Se till att antalet utbildningsplatser utnyttjas Två utbildningstillfällen, delutvärdering efter första gången och ev. förändring till andra tillfället A S P D Analysera Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Agera Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden? Eller ska ni släppa just denna förändring? A S P D Vad har ni lärt av denna test? A S P D Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 33

34 Bilaga 3 Dokumentation av Västbusdag fredag den 28 juni 2013 Fördjupning/implementering av Angereds Västbusrutin utifrån PSYNK-projektet Kort presentation av PSYNK-projektet ( och Genombrottsmetoden Kort information om LSG/NOSAM/ISAM ( Genomgång av Angereds lokala, reviderade Västbusrutin: - Utgå från att barnet/den unge och familjen ska delta. Den som initierar mötet ska göra etisk bedömning. - Tvingande: Blir man kallad måste man delta! - Kallelse ska skickas minst tre veckor innan mötet. - Inom BUP har all behandlingspersonal och sjuksköterskor delegation och kan kalla till ett Västbusmöte. - Om en chef delegerar till medarbetare ska denna ha beslutsmandat eller möjlighet att direkt kontanta ansvarig chef under mötet. - Den reviderade rutinen innebär att Västbusmöten kan ske även på Första linjen - nivån. Då behöver inte specialistenheter alltid medverka. Ungdomsmottagningen kan också kalla. - Ett Västbusmöte omfattar två möten (!): Ett första möte där handlingsplan skrivs och ansvarsfördelning sker. Därefter sa det ske ett uppföljningsmöte. Det är allt! - Viktig synpunkt från fler: Ofta väntar vi för länge med att samverka och problem har fått pågå under onödigt lång tid = Ett viktigt förbättringsområde! För att få till ett bra arbete kring barn med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik krävs: - Tydlig struktur. - Skola, sjukvård och socialtjänst ska alltid delta för att det ska definieras som ett Västbusmöte. Alla Västbusmöten ska resultera i en SIP = Samordnad Individuell Plan. (Men ett samverkansmöte mellan tex. Sjukvård och socialtjänst kan också resultera i en SIP utan att mötet definieras som Västbus). - Gott samarbetsklimat! - Kännedom om varandras verksamheter och respekt för varandras yrkeskompetens. - Parterna ska ha samma uppfattning om vad ett Västbusmöte är: Ett fyrkantigt, strukturerat möte i syfte att fördela olika ansvar och uppgifter. Ska pågå max 1½ tim. OBS stor skillnad från ett processinriktat nätverksmöte. Grupparbete: Viktigt att utveckla och att implementera! Gemensamma teman: Rutin/tydlighet Barnet i fokus Västbusmöten Kapitel: NOSAM Angered Årsrapport 2014 Sida 34