Sjöstadsskolans förskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (24)

Transkript

1 Sjöstadsskolans förskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (24) Sjöstadsskolans förskola

2 Sid 2 (24) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...24 Övriga frågor... 24

3 Sid 3 (24) Inledning Sjöstadsskolans förskolas vision är En förskola för framtiden en förskola i världsklass Sjöstadsskolans förskola är en kommunal förskola i den nya, växande stadsdelen Hammarby Sjöstad. Förskolan ingår som ett arbetslag i Sjöstadsskolan, som totalt har 830 barn/elever (förskola, förskoleklass, grundskola 1-9 år samt särskola). Förskolan har vissa delar av verksamheten gemensamt med Södermalms Stadsdelsförvaltning bland annat administration av ansökningar till förskoleplats, fortbildning samt Södermalms stadsdelsnämnds generella åtaganden för förskoleverksamhet. Sjöstadsskolan är en unik mötesplats, där vi har barn/elever från 1 år till 17 år. Vi har alla förutsättningar för att vara en förskola/skola i framkant för att bygga en bro mellan förskola och skola. Vi skapar en gemensam syn på barnet/eleven och lärandet där barnens/elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet fortsätter att blomma i skolans undervisning. Det är få skolor i Stockholms Stad som har förskola i verksamheten vilket gör vår skola till en fantastisk skola i Hammarby Sjöstad. Förskolan i Sjöstadsskolan har en stor fördel då vi har möjlighet att delta i den kompetensutveckling som riktar sig till alla förskolor inom Södermalms Stadsdelsförvaltning. Vi har alltså förmånen att få det bästa från två världar. När vi beskriver förskolans verksamhet beskriver vi tydligt att vi lägger grunden för barnets fortsatta utveckling och lärande genom hela skoltiden. Förskolan är en rolig och lärorik plats att vara på där man möts och byter erfarenheter i en demokratisk anda där vi tränar socialt samspel. Förskolan är trygg, utforskande, lärorik och rolig i samspel mellan barn barn, personal barn. Samverkan sker mellan förskolan och barnets hem där omsorg och fostran bildar en helhet. Vår ambition är att verksamheten är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig. Målgrupp Våra barn och vårdnadshavare bor i Hammarby Sjöstad som idag är ett barnrikt bostadsområde. Våra vårdnadshavare är kvalitets- och miljömedvetna och engagerade. Majoriteten av våra barn har svenska som modersmål. Styrdokument Grunden för vårt arbete utgörs av läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010), skollagen, FN,s barnkonvention, Södermalms Stadsdelsförvaltning generella åtaganden och Stockholms Stads förskoleplan. Värdegrund Vårt arbete vilar på vår gemensamma värdegrund. Under verksamhetsåret 2014 har vi utvecklat och förtydligat vår värdegrund. Värdegrunden är illustrerad med bilder som används i samtal med barnen.

4 Sid 4 (24) Organisation Sjöstadsskolans förskola ingår som en egen enhet i Sjöstadsskolan och tillhör utbildningsförvaltningen. Förskolan ingår som ett arbetslag i hela skolans organisation. Förskolan har verksamhet i lokaler på två plan och våra lokaler är moderna, ljusa och ändamålsenliga. På plan ett är de yngsta barnen 1-3 år åldersindelade i två basgrupper. På plan två är de äldre barnen 4-5 år ålderindelade i två basgrupper. På hela förskolan finns totalt ca 80 barn. Barnen är indelade i fyra basgrupper men även de grupperna delas i mindre grupper större delar av dagen. Gruppstorlekarna varierar för att öka möjligheterna till individuellt stöd till alla barn. Varje våningsplan har ett gemensamt hav med ateljé, bygghörnor, scen, Smart-Board m.m. Basgrupperna på varje våningsplan samarbetar nära med varandra och barnen vistas gemensamt i de lokaler som finns på respektive våningsplan. Förskolan har en egen inhägnad gård, som är en del av den stora skolgården och Lumaparken ligger nära tillgänglig. Förskolans personal bildar ett arbetslag en förskola ett arbetslag, vilket innebär att personalen känner alla barn och vårdnadshavare på förskolan, vilket skapar trygghet. Det lilla arbetslaget förändras vid höstterminen då barnen byter basgrupper. Vårt mål är att någon av pedagogerna följer barnen till den nya avdelningen. Personal Den tillsvidareanställda personalen på förskolan har någon form av pedagogisk utbildning. Från och med januari 2015 är fördelningen 5 förskollärare och 7 barnskötare. För tillfället saknas två utbildade förskollärare. Dessa tjänster är tillsatta med vikarier under rekryteringsperioden och föräldraledighet. I två grupper har vi 2 resurspersoner anställda, en med barnskötarutbildning och en outbildade men med erfarenhet av att arbeta i förskola. Ledningsstruktur Två förskollärare delar på arbetslagsledarrollen, de arbetar på varsitt våningsplan. De båda arbetslagsledarna har olika uppdrag där en fokuserar på de pedagogiska frågorna och den andra på de organisatoriska frågorna.

5 Sid 5 (24) Tillsammans med en av förskolans arbetslagsledare ingår förskolans förskolechef i skolans operativa ledningsgrupp. Förskolechefen har administrativt stöd av skolans intendent och vaktmästaren servar förskolan. Lunchen lagas i skolans tillagningskök och de äldsta barnen äter i matsalen Kommunikation Vi arbetar aktivt med diskussioner i personalgruppen om förhållningssätt gentemot barn och vårdnadshavare. Vi påminner varandra om att vi alla arbetar i samma lag och att alla arbetar för att Sjöstadsskolans förskola ska ha ett gott rykte i Sjöstaden. Vi håller barn och vårdnadshavare informerade och vi är lyhörda för deras synpunkter. Vi arbetar systematiskt med att informera våra föräldrar om vår verksamhet och våra mål. Vårdnadshavarna får kontinuerligt information som berör deras barn genom daglig kontakt i hallen, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Skolan har en egen App där föräldrarna hittar all information från förskolans blogg och kalender. Vi tränar på att skriva så tydligt och värderingsfritt som möjligt, hjärtligt och sakligt. Tavelmöten, basgruppsmöten, kvällskonferenser och ledningsgruppsmöten bidrar till en god informationsspridning inom personalgruppen deltog alla anställda på skolan en utbildning om Lean service. Denna utbildning har hjälpt oss att strukturera och effektivisera vårt arbete med ständiga förbättringar. Genom vårt arbete med Lean har våra möten blivit mer effektiva och vi har fått mer tid över för pedagogiska diskussioner. Med hjälp av vårt strukturhjul har vi en bra överblick av hela förskolans verksamhetsår. Learning Study Learning Study är en modell för pedagogernas kollektiva arbete och utforskande i den egna praktiken. Syftet är att förbättra verksamheten och att vi ska få djupare kunskaper om barnets lärande. Studien identifierar ett lärandeobjekt, något som av erfarenhet är svårt för barnen. Inom det aktuella ämnet prövas barnens förståelse av detta i en serie försökslektioner. Pedagogerna utvecklar förmågan att analysera, utveckla och utforma undervisningen med utgångspunkt i läroplanen. Förskolan har en utbildad handledare, som har ett nära samarbete med skolans handledare. Hon ingår även i ett nätverk som har kontakt med forskare från Stockholms Universitet. Vi genomför en studie varje termin och vi har arbetat med Learning Study under tre år. På ett kvällsmöte för hela skolans personal redovisas alla studier som genomförts under året. Tack vare vår satsning på Learning Study har stora delar av pedagogerna på förskolan deltagit i en studie och många har nu erfarenhet av att arbeta med forskningsmetodiskt ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete. Vårdnadshavare Två gånger per år har vi föräldramöten och utvecklingssamtal. På föräldramötet presenteras verksamhetsplanen och resultaten från våra olika enkätundersökningar. Vi berättar om våra utvecklingsområden och årets kommande arbete. Pedagogerna berättar om det pedagogiska arbetet som exempelvis den pågående studier i Learning Study. Vårdnadshavarna visar stort intresse för vårt pedagogiska arbete. Föräldramötet avslutas med en utvärderingsmodell kallad två stjärnor och en önskan som innebär att vårdnadshavarna skriver två saker de är nöjda med och en sak som vi kan utveckla. Vi upplever det som en mycket bra utvärderingsmodell för både pedagoger och

6 Sid 6 (24) vårdnadshavare. Oftast är önskningarna lätta genomföra och samtidigt får pedagogerna positiv feedback på sitt arbete. I våra utvecklingssamtal och föräldramöten säkerställer vi att föräldrarna har inflytande över förskolans arbete för att nå målen. Stödenheten Inom förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov av särskilt stöd. Stödenheten tillhör Södermalms Stadsdelsförvaltning. I enheten arbetar förskolepsykolog, tal - och specialpedagoger. Då förskolan anser att ett barn behöver extra stöd ansöker förskolechefen om särskilda verksamhetsmedel. Denna ansökan görs en gång per termin. Stödet kan också vara handledning till personalen. Resultat och analys från föregående år: Barns utveckling i språk och kommunikation. Resultatet i årets förskoleundersökning är mycket bra och 91 % av vårdnadshavarna anser att deras barn uppmuntras i att utveckla sitt språk. En förskollärare har deltagit i ett nätverk Läsa Mera. Nätverket är ett samarbete mellan bibliotek och stadsdel där nya böcker presenteras och erfarenhetsutbyte sker. Resultatet i förskoleundersökningen är 10 % bättre än föregående år. Vi har synliggjort vårt arbete för vårdnadshavarna och förskolans pedagoger har genom projektet Läsa Mera fått ny inspiration och nya idéer. Inom Naturvetenskap och teknik har vi också höjt vårt resultat till 75 % från tidigare års resultat 73 %. Vi har satsat på NTA - utbildning för två pedagoger på förskolan och vi har berättat om detta arbete för våra vårdnadshavare, vilket säkert har haft stor betydelse. Under våren gjorde vi en Learning Study inom naturvetenskap levande och inte levande i samarbete med en lärare på Skansen. Våra 3 åringar har fått prova på robotprogrammering tillsammans med en lärare på skolan som utvecklar digitalkunskap på skolan. Men hjälp av robotbin fick de programmera in hur bina skulle röra sig i rummet. 62 % av föräldrarna anser att barnets utveckling och lärande synliggörs,dokumenteras och följs upp, vilket är 5 % lägre än föregående år. Detta har varit ett utvecklingsområde för oss under flera år och kommer att fortsätta vara det. Utifrån förskoleundersökningens resultat 2014 ser vi att vi behöver fortsätta hitta bättre former för att synliggöra barns lärande och utveckling för vårdnadshavarna och barn. Vi fortsätter med våra reflektionsmöten där pedagogerna möts och reflekterar tillsammans. Pedagogerna bedömer att kvalitén i den pedagogiska verksamheten höjs när de får mötas kontinuerligt för att reflektera, följa upp och utveckla arbetet tillsammans med barnen. Vi kommer att fortsätta vår påbörjade IKT utbildning (Informations och kommunikationsteknik) som redan har höjt pedagogernas kompetens i användandet av Ipad och Smart Board. Alla pedagoger har en egen Ipad vilket har och kommer att underlätta dokumentationen för pedagogerna.

7 Sid 7 (24) Vi har haft färre utbildade förskollärare anställda under hösten, vilket kan vara en bidragande orsak till att resultatet har blivit sämre samt att IKT-utbildningen inte är klar ännu. Förskolans prioriteringar/utvecklingsområden: Följande utvecklingsområden kommer från vår analys av våra resultat från förskoleundersökningen, våra qualisenkäter och självvärderingar samt medarbetarenkäten och förskolans egna utvärderingar. Att förbättra arbetet med hur vi synliggör barnens lärande och utveckling, hur det dokumenteras och följs upp. Att utveckla den pedagogiska miljön utomhus för att den ska utmana och uppmuntra barn till fysisk aktivitet. Vi kommer att fortsätta vårt påbörjade arbete för att utveckla vår NTA-undervisning för alla barn på förskolan KF:s inriktningsmål: KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 41 % 39 % År Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik fastställs 2015 Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Antal barn per grupp År Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År År 3,7 3,7 År Nämndmål: 1 Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Beskrivning Barnen i förskolan ska ges förutsättningar att utveckla sina matematiska och språkliga förmågor. Miljöerna i förskolan ska vara väl genomtänkta både inom- och utomhus och ge möjlighet till lek, skapande och utforskande av matematik och språk. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) är ett av redskapen för detta. Ett systematiskt kvalitetsarbete, där pedagogisk dokumentation ingår, utgör underlag för uppföljning av hur arbetet med matematik och språk fungerar. Förskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med

8 Sid 8 (24) flerspråkighet och interkulturalitet. Samarbetet med Stockholms stadsbibliotek i projektet "Läsa mera" fortsätter under Målet är att förskolebarnen genom tidig kontakt med böcker och berättelser ska utveckla sitt språk och intresse för läsning. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskolor som främjar läsande och berättande (GUF) 95 % Tertial Andel förskolor som främjar matematiska förmågor (GUF) 88 % Tertial Andel förskolor som har ett läsombud 100 % Tertial Personalens bedömning av "barns matematiska utveckling" (kvalitetsindikatorn) Personalens bedömning av "barns språkliga och kommunikativa utveckling" (kvalitetsindikatorn) 3,7 År 3,7 År Åtagande: Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Förväntat resultat 88% av barnen visar grundläggande förmåga för matematik 90 % av barnen visar grundläggande förmåga för språk och kommunikation. 90 % av föräldrarna anser att barnen uppmuntras i att utveckla sitt språk. 80 % av föräldrarna anser att barnen uppmuntras i att utveckla sitt matematiska tänkande. Att personalens bedömning av barns språkliga kommunikativa utveckling (kvalitetsindikatorn) ligger på som lägst på nivå 3,7 Att personalens bedömning av barns matematiska utveckling (kvalitetsindikatorn) ligger på lägst nivå 3,7 Arbetssätt Språk och Kommunikation Genom lek och samspel skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sitt språk och förståelsen av begrepp. De får sätta ord på sina upplevelser och lära sig uttrycka sina tankar. Stor tonvikt läggs på det skapande arbetet och att ge barnen många uttrycksmöjligheter. Pedagogerna hjälper barnen att se sitt eget lärande. Barnen använder modern teknik och stimuleras med spännande och kreativt material i en miljö som är utmanande för barnen. Barnens språkutveckling stimuleras genom att vi bland annat använder oss av "Före Bornholmsmodellen", ett material som möter de yngre förskolebarnens nyfikenhet, lust och att öka den språkliga medvetenheten. Barns berättande har stor betydelse för barns språkliga och kommunikativa utveckling. Vi kommer därför att fortsätta vårt arbete med att barnen får själva berätta, återberätta och skapa egna berättelser. Två förskollärare deltar i ett nätverk Läsa Mera. Nätverket är ett samarbete mellan bibliotek och stadsdel där nya böcker presenteras och erfarenhetsutbyte sker. Inspirerande läsmiljöer kommer att utvecklas i alla basgrupper på förskolan. Förskolans övergripande språkprojekt är barns kommunikation, i detta projekt arbetar barnen med kommunikation utifrån barnens behov och intressen. Det kan se olika ut från basgrupp till basgrupp.

9 Sid 9 (24) Vi har även en pågående Learning Study studie inom språk och kommunikation. Förskolan har under tre år arbetat systematiskt med att utveckla undervisningen genom att aktivt genomföra flera Learning studies per år. Förskolan har under flera år samarbetet med Stockholms universitet. Genom detta arbete bidrar vi till en beprövad erfarenhet som delas inom kollegiet och sprids genom föreläsningar på Learning Study konferenser både internationellt och i landet. Matematik Den pedagogiska miljön har rikligt med möjligheter där barnen kan prova, undersöka och utforska matematik. Barnen utvecklar sitt intresse för matematik, teknik och grundläggande begrepp i tid och rum. Förhållningssättet som pedagogerna har med barnen kännetecknas av ett synliggörande av vardagsmatematik. Alla tillsvidareanställda pedagoger har gått utbildning i ute-matte. I våra gemensamma hav finns ljusbord för spännande lek och utforskande. Smart Board med olika pedagogiska möjligheter som lockar och stimulerar barnen. Variation är viktigt för barns lärande. Vi använder oss av samma begrepp i olika sammanhang, för att skapa en djupare förståelse för barnen exempelvis lika och olika. Pedagogerna arbetar med barnen i mindre grupper för att se alla barn, kunna utmana och stimulera barnen i deras utveckling. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens. För att ta tillvara medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt har medarbetarna bland annat ansvarsområden utifrån kompetens och intresse. Medarbetarna känner förskolan som en gemensam arbetsplats och samarbetar med varandra. De samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer. Vi har två förskollärare som deltar i stadsdelens nätverk för läsombud, ett samarbete mellan stadsdel, bibliotek och förskolor på Södermalm. Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen. Förskolan använder även skolans bibliotek. Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten och i dialog med vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information på skolans App och hemsida. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med vårdnadshavarna.

10 Sid 10 (24) Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs en gång per år. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, vårdandshavare och barn svarar på en enkät. Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs 1 gång per år. Stadens medarbetarenkät genomförs en gång per år, genom den får vi fram vilka utvecklingsområden vi har när det gäller medarbetarskap och ledarskap. Utveckling Förskolan kommer att fortsätta med det påbörjade arbetet med att fram tydliga planer för barnens utveckling i språk, kommunikation och matematik. För att stimulera ämnesövergripande undersökningar, kommer vi utveckla tydliga miljöer med utmanande material som stimulerar barnen att räkna, lokalisera, mäta och konstruera. Förskolan har från januari 2015 två läsombud som deltar i stadsdelens nätverk för läsombud " Läsa Mera", de kommer att fortsätta inspirera och tillsammans med förskolans pedagoger utveckla stimulerade läsmiljöer. Förskolans övergripande projekt är Barns kommunikation. I detta projekt arbetar barnen med kommunikation utifrån barnens behov och intressen. Det kan se olika ut från basgrupp till basgrupp. Vi har även en pågående Learning Study studie inom språk och kommunikation. Åtagande: Barnen är delaktiga och har inflytande Förväntat resultat 84 % av barnen är delaktiga och har inflytande 88 % av vårdnadshavarna anser att deras barn uppmuntras till att ta eget inititativ och eget ansvar. Arbetssätt Mening och Sammanhang Barnen lär sig ingå i små och stora grupper. Våra hemvister har ett gemensamt hav som

11 Sid 11 (24) fungerar som mötesplats mellan barn-barn, vuxna barn och vuxna - vuxna. Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord på sina ideér, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka och att göra på. Vi skapar en organisation som möjliggör allas delaktighet. Genom bildstöd ger vi barnen en tydlig struktur över dagen. Barnen använder också bilder när de gör sina egna val. Vi uppmuntrar barns lek både enskilt och i grupp. Genom att synliggöra barnens olika förmågor och samtidigt uppmuntra barnen att fråga om eller ge någon hjälp, kan de på många olika sätt lära och hjälpa varandra -vara resurser för varandra. Samlingen kan vara en typ av mötesplats för förhandling och upplägg av dagen men också återkoppling där alla syns. Genom barnintervjuer, dokumentationer och observationer tar vi till vara på barnens tankar och idéer för att utveckla vår verksamhet. Barnen väljer aktiviteter, miljö och material, deras intressen och behov styr verksamhetens innehåll. Den pedagogiska miljön både ute och inne är tydlig, tillåtande och tillgänglig, så att barnen kan göra egna val utan att fråga en vuxen. Resursanvändning Resursanvändning Vi har pedagoger som deltar i olika lärgrupper/nätverk både inom förskolan och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet. Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen. Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten. Förskolan satsar på en IKT -utbildning för alla pedagoger, där de utbildar sig i användandet av Ipads och Smart-Boards. Alla pedagoger har en egen Ipad, vilket innebär att de har ett verktyg som underlättar dokumentationen och ger möjligheter återkommande reflektioner tillsammans med barnen. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna. Uppföljning Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har

12 Sid 12 (24) förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, vårdnadshavare och barn svarar även på en enkät. Utveckling Utveckling Vi kommer att ta med barnen i förändringsarbetet av den pedagogiska miljön, genom att ställa frågor och inte bara tolka deras behov. Barnen kan vara med i det praktiska arbetet kring skapandet av miljön. Vi behöver utveckla strategier för hur barnen får större möjligheter att göra sina egna val. Dokumentationen av varje barns lärprocesser behöver vidareutvecklas så att läroprocesserna ännu tydligare synliggörs för barnet och vårdnadshavarna. Barnens inflytande över arbetssättet behöver utvecklas och förskolan behöver hitta metoder för att varje barn ska bli än mer delaktig i dokumentationen av sitt eget lärande. Genom att utveckla barns inflytande kommer vi att utveckla en aktivitetstavla med bilder på de aktiviteter barnen kan välja. Barnen sätter sitt foto under den aktivitet de valt. Nämndmål: 2 Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Beskrivning Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön erbjuder en estetisk miljö med ett varierat och rikt material. Miljön är utformad med utgångspunkt från läroplanens målområden och barnens intressen och fungerar som ett stöd för barnens lärande, lek och utveckling. Miljön är också genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv och synliggör kulturella olikheter med ett interkulturellt förhållningssätt. Dokumentation om hur miljö och material används utgör underlag för reflektion och analys av hur miljön kan utvecklas under Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av "pedagogisk miljö och material" (kvalitetsindikatorn) 3,7 År

13 Sid 13 (24) Åtagande: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom som utomhus Förväntat resultat 80 % av vårdnadshavarna anser att den pedagogiska miljön uppmuntrar till utveckling och lärande. Att personalens bedömning av pedagogisk miljö och material ligger lägst på nivå 4. Arbetssätt Förskolans lokaler är moderna, ljusa och ändamålsenliga. De pedagogiska miljöerna är väl genomtänkta, inbjudande, tillåtande och tillgängliga för barnen. Den pedagogiska miljön har rikligt med möjligheter där barnen kan prova, undersöka och utforska. Barnen bygger och konstruerar med hjälp av olika material och tekniker. Verksamheten är kreativ, rolig och spännande, barnen frågor tas på allvar och pedagogerna hjälper barnen hitta nya utmaningar i utforskandet av sin omvärld. Den pedagogiska miljön anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå och utmanar barn att utforska och upptäcka. Stor tonvikt läggs på det skapande arbetet och att ge barnen många uttrycksmöjligheter. Pedagogerna hjälper barnen att se sitt eget lärande. Vi skapar pedagogiska hörnor på gården som vattenbord, utebyggplats, ateljéer m.m. Vi försöker låta barnens lek fortgå utan avbrott, att barnen själva kan styra när de vill äta mellanmål m.m. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen. Det finns en utomhuslekplats som tillhör förskolans barn men det finns även möjlighet att disponera skolgården. Varje våningsplan har ett gemenstamt hav med ateljé, bygghörnor, scen, Smart-Board m.m. Basgrupperna på varje våningsplan samarbetar nära med varandra och barnen vistas gemensamt i de lokaler som finns på respektive våningsplan. En rik och utmanande miljö med många hörnor gör barnen självständiga då de har många möjligheter att göra egna val. Att barnen känner - JAG KAN är en viktig aspekt när vi tänker om hur miljön skall fungera. Resursanvändning Förskolan har fina ljusa lokaler som är anpassade för förskoleverksamhet. Alla rum är lika viktiga och vi förnyar material och inventarier i samverkan med barnen och efter barnens intressen. Vi har fem pedagoger som varit i Staden Reggio Emilia och deras kunskaper är viktiga för den fortsatta utvecklingen av den pedagogiska miljön både ute och inne. Vi har en förskollärare som deltar i stadsdelens nätverk giftfri förskola för miljöombud, ett samarbete mellan stadsdelen och förskolor på Södermalm. Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information på skolans App och hemsidan. Inför kvällsmöten får föräldrarna en påminnelse via sms om att

14 Sid 14 (24) förskolan stänger kl Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med vårdnadshavarna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs en gånger per år. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, föräldrar och barn svarar även på en enkät. Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs 1 gånger per år. Utveckling Vi har påbörjat vårt arbete med ta bort material som kan innehålla farliga plaster. Vi arbetar för en giftfri förskola. En förskollärare kommer att ingå i en miljögrupp i Stadsdelen, där miljöombuden träffas och byter erfarenheter. Vi har en utvecklingsgrupp på förskolan som arbetar med att utveckla den pedagogiska miljön ute och inne. Vi kommer att fortsätta våra diskussioner med att utveckla en planerad pedagogisk verksamhet på förskolans gård. Nämndmål: 3 Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Beskrivning Barnen utmanas i goda lek- och lärandemiljöer som stimulerar lärandet inom olika områden. Den pedagogiska dokumentationen ska ligga till grund för att utveckla lek och lärande. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt 92 % Halvår

15 Sid 15 (24) Indikator utveckling, lek och lärande (GUF) Andel nöjda vårdnadshavare avseende utveckling och lärande (FU) Årsmål KF:s årsmål Periodicit et 81 % Halvår Antal yngre barn i förhållande till antalet medarbetare 5 barn År Antal äldre barn i förhållande till antalet medarbetare 7 barn År Åtagande: Barnen visar att de har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Förväntat resultat 92% av barnen visar grundläggande förmåga för fortsatt utveckling, lek och lärande. 80 % av vårdnadshavarna är nöjda avseende utveckling och lärande Arbetssätt Genom lek och lustfyllt lärande stimulerar vi barnens fantasi, lek och skapande genomsyrar hela verksamheten. Vårt arbetssätt är uppmuntrande och utforskande med leken i fokus. Lärande aha, Kunskap ha, ha, ha FÖRSTÅELSE aaa Barnen är med och upptäcker, utforskar och har inflytande i verksamheten. Genom ett projektinriktat arbetssätt som utgår från barnens intressen får barnen stort utrymme i att utveckla sina tankar och idéer, sin fantasi och kreativitet. Barnens tankar och funderingar gör skillnad för verksamhetens utformning. Pedagogerna finns med i leken och är nyfikna på barns lek, de hjälper barnen minnas, förstå och synligöra lärandet genom barnens lek. Tema/Projekt är ett verktyg som utgår från barnets ålder, intresse och förutsättningar. Det innebär att alla barns och vuxnas erfarenheter och intressen kan bidra till att få en gemensam förståelse för det område man valt att arbeta med. Aktiviteter och lek genomförs i mindre grupper för att pedagogerna skall kunna fånga barnens intressen som inspiration för att kunna utmana barnen vidare i leken.. Vår musikpedagog arbetar med alla barn på förskolan i mindre grupper där de skapar musik, ljud och rytmer tillsammans. Musiken används för att skapa en varm och positiv atmosfär, stödja barn att lära sig sociala värderingar, beteende, siffror, språk och solidaritet. Barnen uppträder för varandra och för vårdnadshavarna. Varje termin genomför vi en Learning Study, vilket innebär att vi utvecklar vårt arbete med lärobjekt, det vill säga något som är viktigt för barnen att lära sig men som kan vara svårt att förstå. För att främja barnens lärande kartlägger pedagogerna barnens förkunskaper inom ett specifikt område. Därefter planerar de en lärsituation. Pedagogerna analyserar och reflekterar tillsammans hur lärtillfället genomfördes, de lär av teorin, av barnen och av varandra. Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen lär sig. Vi har en utbildad handledare i Learning Study och vårt mål är att alla pedagoger på förskolan skall genomgå minst en studie per termin.

16 Sid 16 (24) Resursanvändning Förskolan satsar på intern fortbildning av Learning Study ett metod som hjälper oss att utveckla undervisningen i förskolan. Förskolan har en utbildad handledare och varje termin genomförs en studie. En förskollärare är med i stadsdelens lärgrupp pedagogisk dokumentation. Erfarenhetsutbyte sker, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet. Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen. Förskolan använder även lokaler som finns i skolan som matsal, idrottshall, skolbibliotek m.m. Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten. Alla pedagoger har en egen Ipad, vilket underlätta arbetet med pedagogisk dokumentation. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs en gånger per år. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, vårdnadshavare och barn svarar även på en enkät. Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs 1 gånger per år.

17 Sid 17 (24) Utveckling Utifrån förskoleundersökningens resultat 2014 ser vi att vi behöver fortsätta hitta bättre former för att synliggöra barns lärande och utveckling för våra vårdnadshavare och barn. För att öka vår förståelse för barnens tankar och funderingar, utvecklar vi vårt sätt att reflektera och analysera dokumentationen. Ett sätt är att reflektera med andra vuxna men också tillsammans med barnen. Vi fortsätter med våra reflektionsmöten där pedagogerna möts och reflekterar tillsammans. Pedagogerna bedömer att kvalitén i den pedagogiska verksamheten höjs när de får mötas kontinuerligt för att reflektera, följa upp och utveckla arbetet tillsammans med barnen. Vi kommer att fortsätta vår påbörjade IKT -utbildning (Informations och kommunikationsteknik) som redan har höjt pedagogernas kompetens i användandet av Ipad och Smart -Board. Alla pedagoger har en egen Ipad vilket har och kommer att underlätta dokumentationen för pedagogerna. Förskolans rum med återvunnet material "Remida" fortsätter vi att utveckla. Material som används flitigt i barnens skapande processer. Vi kommer att fortsätta vårt påbörjade arbete med att utveckla NTA undervisningen för alla barn på förskolan. Med hjälp av våra nyinköpta robotbin kommer barnen att arbeta med programmering. Vi kommer att starta lekgrupper som genom barnens lekskicklighet ger möjlighet att bemästra socialkompetens. Genom att lägga tyngdpunkt på att träna förmågan lekskicklighet, lär sig barnen bemästra alla aktiviteter och material i alla verksamhetens rum. Detta ger barnen den positiv och gynnsam grund för utveckling, trygghet och lärande. Det är viktigare att få leka med många kompisar än att ha en bästis. Aktivitet Startdatum Slutdatum Medarbetarna ska ha kunskap i att tidigt identifiera barn i behov av särskilt stöd för att ge barnen rätt stöd. Vid behov ska stödenhetens resurser för barn i behov av särskilt stöd användas Koppla forskningsrön och beprövad erfarenhet till förskolans mål Nämndmål: 4 Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Beskrivning Det pedagogiska arbetet främjar ett positivt samband mellan kost, rörelse och hälsa och ska ge barnen grundläggande kunskaper och förutsättningar för detta på olika sätt. Verksamheten pågår såväl inom- som utomhus och miljöerna används flexibelt under hela dagen. Den pedagogiska måltiden är viktig ur ett hälso- och trivselperspektiv och har stor betydelse för barnens välbefinnande.

18 Sid 18 (24) Åtagande: Barn får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Förväntat resultat 90% av barnen tycker att maten smakar bra (Qualis barnenkät) 80% av vårdnadshavarna anser att skolan serverar en varierad och näringsriktig kost. Arbetssätt Skolan har ett eget tillagningskök och vi följer Stockholm Stads riktlinjer om att öka andelen ekologiska livsmedel i köket. Vi arbetar därför för att öka andelen mat som är ekologiskt/kravmärkt. Detta följs upp av kökschef och vid fakturahantering. Vår ambition att öka andelen ekologiska livsmedel och vårt ansvar för miljön har lett fram till att vi serverar ett vegetariskt alternativ varje dag. Skolan serverar en varierad kost och förskolan har tagit bort sockerrika livsmedel som glass, pulversoppor och krämer, med undantag för högtider. Vi serverar endast naturell yoghurt, ofta med bär. Våra fyra - och femåringar äter i skolans matsal och de yngre barnen äter i sina basgrupper. Genom spontana och organiserade tillfällen som rörelselek och utflykter uppmuntrar vi barnen till fysisk aktivitet. Vi ger barnen motoriska utmaningar såväl inomhus som utomhus. Vi ger barnen möjlighet till naturupplevelser, i närliggande parker eller utanför Södermalm som till exempel, Hellasgården. Vi vill att barn lär sig att vistas i naturen och att uppskatta och vårda den. De ska ha förståelse för årstidernas växling och människans möjligheter att skydda och påverka naturen positivt. Barnen lär sig ett varsamt förhållningssätt till människan och till naturen. Här får barnen träna sin grovmotorik genom att gå och springa i kuperad terräng. Vi har tillgång till skolans idrottshall, där våra fyra och femåringar har rörelse en gång per vecka. Under skollov kan vi nyttja idrottshallen till alla barn på förskolan. Under vintertid åker alla våra 4 och 5 åringar skridskor på Zinkensdam eller andra närliggande skridskobanor. På våra promenader i närområdet med de yngre barnen använder vi sällan vagn. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens. För att ta tillvara medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt har medarbetarna bland annat ansvarsområden utifrån kompetens och intresse. Medarbetarna känner förskolan som en gemensam arbetsplats och samarbetar med varandra. De samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer. Medarbetarna deltar i olika lärgrupper/nätverk både inom förskolan och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet. Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är Tydlig, Tillgänglig och Tillåtande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen. De äldre barnen på förskolan har tillgång till skolans idrottshall, under skollov har alla

19 Sid 19 (24) förskolans barn möjlighet att gå till idrottshallen. Exempel på andra resurser förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med vårdnadshavarna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs en gång per år. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, vårdandshavare och barn svarar på en enkät. Medarbetarna gör också en självvärdering av hur väl förskolan skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande genom Stockholms stads kvalitetsindikator. Självvärderingen görs 1 gång per år. Stadens medarbetarenkät genomförs en gång per år, genom den får vi fram vilka utvecklingsområden vi har när det gäller medarbetarskap och ledarskap. Utveckling Vi kommer att utveckla den pedagogiska miljön utomhus för att den skall utmana och uppmuntra barn till fysisk aktivitet. Nämndmål: 5 Vårdnadshavare och förskolan har goda former för samverkan Beskrivning Förskolans medarbetare har professionella relationer med vårdnadshavarna och en tydlig dialog med dem kring barnet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara med och påverka verksamheten och erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Förskolan bjuder också in till föräldramöten där information om förskolans mål, åtaganden och resultat från förskoleundersökningen presenteras. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel vårdnadshavare som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa (FU) 87 % Halvår

20 Sid 20 (24) Åtagande: Föräldrar/Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa Förväntat resultat 86 % av vårdnadshavarna anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa. 100% av andelen barn anser förskolan att de samverkar med hemmet för barnets bästa. Arbetssätt Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och uppväxt. Därför har alla vårdnadshavare rätt att få veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Förskolan skall vara ett komplement till hemmet och skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas. Vårdnadshavarna uppmuntras till delaktighet och inflytande. Grunden läggs vid inskolningen då ett förtroendefullt samarbete påbörjas. Den dagliga kontakten, då varje familj informeras om sitt barns dag på förskolan, är viktig. För att ge vårdnadshavarna insyn om sitt barns vardag dokumenterar vi och sätter upp bilder, foton och berättelser från de läroprocesser som pågår. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten med våra vårdnadshavare och ger aktuell information om dagens händelser. För att vårdnadshavarna skall veta vad deras barn har gjort under dagen försöker vi skapa bra rutiner för överlämnande till föräldrarna. Vi inbjuder föräldrarna till olika forum t ex informationsmöten, föräldramöten, och utvecklingssamtal, Drop - in, uppföljningssamtal efter avslutad inskolning mm. Pedagogerna presenterar förskolans mål och arbetssätt på höstens och vårens föräldramöten. Varje vecka skriver pedagogerna i skolans blogg, där vårdnadshavarna kan läsa om verksamheten. Skolan/förskolan har en egen App där vårdnadshavarna lätt kan gå in och få information om förskolans verksamhet. Vårdnadshavarna har möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av verksamheten genom stadens förskoleundersökning och Qualis föräldraenkät. Föräldrarna uppmuntras till att lämna synpunkter och klagomål till våra tavelmöten på måndagar. Vi kan då snabbt återkoppla till dem. En gång per månad serverar vi föräldrafika i skolans matsal då skolans ledning och en del pedagoger är närvarande. Resursanvändning För att använda skolans resurser på bästa sätt öppnar och stänger förskolan och fritidshemmet tillsammans. Personalens arbetstider styrs av barnens närvarotider. Förskolan erbjuder hög tillgänglighet för vårdnadshavarna. Under sommar och jullov arbetar förskola och fritidshem tillsammans och på detta sätt kan vi erbjuda föräldrar en verksamhet som är öppen under alla lov. Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information på

21 Sid 21 (24) skolans App och hemsidan. Inför kvällsmöten får föräldrarna en påminnelse via sms att förskolan stänger kl Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Exempel på andra resurser som förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat dokumentation och utvecklingssamtalen med föräldrar/vårdnadshavare. GUF genomförs två gånger per år. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning. Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, vårdnadshavare och barn svarar även på en enkät. Utveckling Vi använder ofta våra dokumentationer för föräldrarna i utvecklingssamtalen. Vi behöver bli ännu bättre på att beskriva för vårdnadshavarana vad aktiviteten haft för betydelse för barnets utveckling och lärande samt att påvisa dokumentationer som synliggör barnets lärande. Vår stora utmaning är att diskutera och analysera dokumentationen tillsammans med kollegor för att tillsammans hitta barnets lärande. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar och förståelse för människors lika värde Beskrivning Förskolans medarbetare ger barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att känna ansvar och förståelse för grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär bland annat att barnen visar ansvar, respekt och solidaritet med andra människor och förståelse för alla människors lika värde, en viktig förutsättning för att barnen ska kunna lära och utvecklas.

22 Sid 22 (24) Förskolans arbete ska bedrivas med ett medvetet genus- och likabehandlingsperspektiv samt med ett interkulturellt förhållningssätt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel barn som visar förståelse för demokratiska värderingar(guf) 87 % Halvår Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (GUF) 84 % Halvår Andel vårdnadshavare som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga (FU) 90 % Halvår Åtagande: Barnen har grundläggande demokratiska värderingar ( Normer och värden) Förväntat resultat 87 % av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar 86 % av vårdnadshavarna är nöjda med utvecklingen av barns sociala förmåga Arbetssätt Barnen uppmuntras till att ha ett vårdat språk, att sätta gränser och att säga nej. De talar om vad de känner, vill och vågar uttrycka hur de mår (glad, ledsen). Barnen tar hand om varandra, de bryr sig om och är bra kamrater. För att stärka barnens självkänsla lyfter vi barnets positiva och kreativa förmåga. Alla blir välkomna i gruppen. På våra barnmöten bestämmer barnen tillsammans med de vuxna hur man är en bra kompis, vilka regler som gäller inne och ute och hur man använder förskolans material m.m. För att skapa dialog använder vi oss av frågor som öppnar upp- Vad hände? Hur tänkte du? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? Genom att synliggöra barnens olika förmågor och samtidigt uppmuntra barnen att fråga om eller ge någon hjälp, kan de på olika sätt lära och hjälpa varandra och vara resurser för varandra. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna och deras kompetens. För att ta tillvara medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt har medarbetarna bland annat ansvarsområden utifrån kompetens och intresse. Medarbetarna känner förskolan som en gemensam arbetsplats och samarbetar med varandra. De samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer. Medarbetarna deltar i olika lärgrupper/nätverk både inom förskolan och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet. Förskolans lokaler är en viktig resurs. De är utformade för att användas till förskola. Genom att se förskolan som en förskola ett arbetslag utnyttjas alla ytorna effektivt. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är Tydlig, Tillgänglig och Tillåtande. Det finns tillgång till relevant material och förskolan använder återvinningsmaterial och material från naturen.

23 Sid 23 (24) Informationsteknik (IT) används i verksamheten till exempel till att dokumentera verksamheten och i dialog med föräldrar/vårdnadshavare. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information på skolans App och hemsida. Förskolan har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en jämn kvalitet och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Exempel på andra resurser som förskolan har tillgång till är närmiljön, som används i det pedagogiska arbetet med barnen, stadens kulturutbud och samarbetet med föräldrarna/vårdnadshavarna. Uppföljning Förskolan följer upp målen i olika modeller. För att ta reda på hur väl barnen når målet har förskolan en modell som heter GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). Modellen utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. Som underlag använder förskolan bland annat observationer, dokumentation, pedagogisk dokumentation och barnintervjuer. GUF genomförs två gånger per år. Föräldrarnas åsikter följs upp i Stockholms stads årliga förskoleundersökning Vi använder även Qualis - ett kvalitetsverktyg, som vänder sig till föräldrar, personal och barn. Qualis - Självvärdering, personalen gör en självvärdering inom följande områden; Trygghet och trivsel, Delaktighet i läroprocessen, Arbetssätt och pedagogroll, Utveckling och lärande, Föräldrainflytande, Organisation, Styrning och ledarskap, Kommunikation, Kompetens, Resursutnyttjande och Image. Personal, föräldrar och barn svarar även på en enkät. Utveckling Fortsätta utveckla formerna för våra barnmöten. Låta barnen känna sig behövda i verksamheten, exempel, ta hand om nya barn som börjar på förskolan. De större barnen har ansvarsområden. Barnen är med och diskuterar innehållet i informationen till vårdnadshavarna. Personalen observerar och reflektera ur ett jämställdhetsperspektiv vilket höjer medvetenheten hos varje enskild personal i det dagliga mötet med pojkar och flickor. I dessa diskussioner fördjupar vi våra kunskaper i jämställdhetsfrågor. Vi synligör för föräldrarna hur vi arbetar med barnens förhållningssätt mot varandra. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med att synligöra vår värdegrund för barnen genom att använda våra bilder som tydliggör vår värdegrund.

24 Sid 24 (24) 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Resursanvändning Budget 2015 Förskolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Pedagogerna informeras om budgeten på arbetsplatsträffar och varje arbetslag ansvarar för pengar till pedagogiskt material, berättar ledningsgruppen. Förskolans resursfördelning är anpassad till barnens behov av utveckling och stöd. Förskolans ansöker hos Stadsdelsnämnden om extra resurser för barn i behov av särskilt stöd. Förskolans budget är en dela av skolans budget som redovisas i skolans verksamhetplan och verksamhetsberättelse. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Styrningsindex År Övriga frågor