KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? SAMMANFATTNING
|
|
- Maj Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? SAMMANFATTNING Ovanstående fråga kommer praktiskt taget alltid upp vid byggnationer på åkermark i Skåne. Den är emellertid inte så enkel och entydig som det kan verka vid första anblicken. Min analys försöker utreda detta. För det första: Uttrycket Bästa åkermark är i allmänhet baserat på den klassning som utarbetats av länsstyrelsens jordbruksenhet, med en tiogradig skala. Denna klassning är baserad på förhållandet mellan insatser och avkastning på en speciell areal. Högre avkastning i förhållande till insatser i form av arbete, gödsel etc. ger ett högre värde. Det innebär således inte att det högsta klassningarna erhålls där det växer bäst, utan där det ekonomiska utbytet är störst. = Jag hävdar i min analys att det finns metoder för en jordbrukare att få högre avkastning genom en direkt samverkan med en närbelägen bebyggelse. För det andra: Med en bebyggelse underförstår man ofta en mer eller mindre permanent förstörelse av de biologiska förutsättningarna på en plats. = Jag hävdar att med en ekologiskt genomtänkt bebyggelse kan man relativt enkelt åstadkomma något som uppvisar en avsevärt högre ekologisk mogenhet än den ursprungliga åkermarken. = Bygge på åkermark skulle således kunna innebära förbättringar jämfört med nuvarande tillstånd givet att vissa principer beaktas. En mer utförlig sammanfattning finns på 1
2 KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? Förslaget om utbyggnad av Lund österut på den åkermark som ligger där reser omedelbart frågan: Skall man verkligen bygga på Skånes eller t.o.m. världens bästa åkermark? Frågan är helt adekvat och har inget enkelt svar. Jag skall försöka bena upp den. I nedanstående tabell används kvalitativa beteckningar,,, ±0, och för att beteckna effekter och funktioner. Aspekt Produktion av jordbruksgrödor Användning av konstgödsel Användning av energikrävande maskineri för underhåll Artdiversitet ( biologisk mångfald ) Nuvarande jordbrukssystem produktion. Användningen av diselolja inom jordbruket är för närvarande 110 l/ha jordbruksmark i Sverige. Mycket låg. Jordbruklandskapet i Skåne är utarmat på arter. Konventionell husbyggnad Ingen produktion ±0 Indirekt (genom beroende av fjärran jordbruksmarker) Det konventionella boende är förenat med mycket stora energiinsatser. Enbart maten kräver omkring 10 gånger så mycket energi som det krävs för att framställa den i jordbruket Måttlig. Med vanlig plantering blir visserligen artrikedomen hög, men den funktionella diversiteten låg. Avancerat ekologiskt boende (AEB) Produktion av en mångfald grödor, dock ej så mycket av konventionella jordbruksgrödor Ingen, kretslopp av växtnäringsämnen En av grundtankarna inom AEB är att minimera behovet av energisubsidier Genom att använda permakulturmetoder inom odling och planering ökas den funktionella diversiteten Kretslopp av växtnäringsämnen Praktiskt taget obefintlig. Viss användning av slamgödsling kan uppfattas som en form av växtnäringscirkulation, men det är tvivelaktigt om det är fråga om detta (HEAP) Praktiskt taget obefintlig. Viss användning av slamgödsling kan uppfattas som en form av växtnäringscirkulation, men det är tvivelaktigt om det är fråga om detta (HEAP) Källseparerande toalettsystem möjliggör ett kretslopp, men det är först vid en intim koppling med ett jordbruk som också producerar mat för området som detta är genomförbart 2
3 Aspekt Ekosystemfunktion: exergikonsumtion ur solljus Behov av industriell support Behov av industriell energi (fossila bränslen och kärnkraft) Möjlighet att utnyttja förnybara energikällor (vind, biomassa, biogas etc.) Transportbehov Nuvarande jordbrukssystem Hög täckningsgrad, men det omogna systemet ger låg konsumtion jämfört med ett moget ekosystem ±0 Måttlig. Om en viss del av arealen avsätts för detta t (material) Sårbarhet för fredskriser Behov av vattenhantering Import: måttligt Export: stort Påverkan på vattnets kretslopp Påverkan på atmosfärens gasbalans (CO 2 ) Ökad avrinning, bevattningsbehov, höga fluktuationer i avrinningsområdet Stor användning av fossila bränslen, minskande mullhalt, låg andel perenner Konventionell husbyggnad Mycket låg, viss växtlighet höjer den visserligen, men mycket låg täckningsgrad ±0 Måttlig. T.ex. vindkraft för värme och el, men ej för transporter t (personer) Stort (material) Import: stort Export: större Låg evapotranspiration, låg tillförsel till grundvattenreserver, hög avrinning (stor andel hårdgjorda ytor) Stor användning av fossila bränslen, låg andel växtlighet Avancerat ekologiskt boende (AEB) Begränsad täckningsgad, men hög funktionell diversitet (permakultur) Måttlig Viss Vindvärme och vindel, minskat transportbehov, biomasseproduktion Måttligt (personer) Litet (material) Liten Import: inget Export: inget Internt: stort Hög kvarhållande förmåga, uppladdning av grundvattenreserver, låg andel hårdgjorda ytor, buffrande påverkan på avrinningsområdet Lokala kolfällor genom ökande andel perenna växter, ökande mullhalt, minimering av fossilbränsleanvändning Förklaringar För att ovanstående jämförelse inte bara skall bli en samling utrop måste de olika systemen beskrivas: Nuvarande jordbrukssystem. Med detta menar jag ungefär det jordbrukssystem som förekommer kring Lund och på Söderslätt idag. Konventionell husbyggnad. Här avser jag ett nybyggt bostadsområde av den typ man kan se kring Malmö och Lund idag. Ett sådant område är ofta byggt för att maximera antalet boende per ytenhet givet den aktuella hustypen utan att ta med alltför många andra aspekter är just boendet. Avancerat ekologiskt boende (AEB). I denna boendetyp är optimering ett mål snarare än maximering. Det som utmärker den är bl.a. 3
4 Växtnäringskretslopp 1. Växtnäringämnen i urin, fekalier och annat biologiskt avfall återförs till närliggande jordbruksmark, där också en stor del av maten för området produceras. En del av dessa odlingar kan naturligtvis ligga mellan eller mycket nära husen, för egen odling, medan basmaten produceras på det till området associerade jordbruket. För att detta skall kunna genomföras måste områdets infrastruktur vara relativt annorlunda utformat än den i en konventionell bebyggelse: Källseparerande toalettsystem. 2 Kan den relativt obesmittade urinen hållas isär från fekalierna erhålls hanteringsfördelar (volymen av fekalierna är ungerfär 1/10 av urinen). Lokal kompostering av hushållsavfall. Detta kan antingen ske på hushålls, eller närområdesnivå eller på det lokala jordbruket, där ofta maskinella förutsättningar för detta finns. Uppsamlings och hämtningssystem för restprodukterna för återförsel till jordbruket. Här är det återigen viktigt att jordbruket ligger så nära som möjligt, dels av energianvändningsskäl, dels av psykologiska skäl: det är inte lika lätt att hemfalla till fusk om man vet var produkterna hamnar, och om man vet att de förr eller senare kommer tillbaka till matbordet. Samverkan med jordbruket. I bebyggelsens omedelbara närhet finns ett jordbruk vars viktigaste funktion är att ta hand om växtnäringsämnen och producera föda åt bebyggelsens invånare. Att detta kan bli en ganska lönsam affär både för jordbrukaren och kunderna i bebyggelsen belystes i ett annat inlägg 3. Tanken är att konsumenterna skall kunna abonnera på mat från jordbruket, vilket innebär att mellanhänder blir överflödiga. Eftersom en stor del av kostnaderna för maten (över 75%) ligger i mellanhandsledet, liksom en stor del av energianvändningen (se Figur 1 ), kan kraftiga besparingar göras på detta sätt kr Konsumentens pris (4pers) kr Kr kr kr kr Distribution och handel kr Konsumentens pris (4pers) kr kr Producentens lön kr kr kr Producentens omkostnader (tänks öka med 50%) 0 kr Nuläge Abonnemang Energianvändning från fossila bränslen: kwh kwh Figur 1 Ekonomiska effekter och energieffekter av samverkan med ett lokalt jordbruk Sårbarhet, artikel för Hushållningssällskapet i Skara. Bifogas inlägg till möte 19/
5 En annan viktig skillnad med detta jordbruk är att det måste vara balanserat, dvs. här finns djur för de djurprodukter som behövs, men också för den ökande ekologiska funktion som djuren innebär, och att fodret till djuren produceras också på gården, med hjälp av gödsel från djuren och de människor som också försörjs. Härigenom uppnås en nästan fullständig cirkulation av växtnäringsämnen 4. För att eliminera läckage används också öppna huvuddiken försedda med bufferzoner. Ett jordbruk av denna typ blir med nödvändighet mer småskaligt än vad vi idag är vana vid från denna trakt. Detta kan vara en fördel, eftersom de metoder som behövs ofta är mer energieffektiva. Det kräver emellertid också en större insats av manuellt arbete, vilket lämpar sig väl för ett LETSsystem (se nedan). Sammantaget innebär detta att sårbarheten i detta försörjningssystem minskar. Jordklassningen (5, 8, 10, 10 etc.) reflekterar i första hand den ersättning en jordbrukare kan räknas få för sitt arbete med en viss jord, inte den absoluta avkastningen. Som synes av Figur 1 finns det möjligheter för en mångdubbelt större ersättning för jordbrukaren vid en nära samverkan med en bosättning, även om avkastningen av en viss gröda på området blir lägre. Vattenåtervinning När källseparerande toaletter används öppnas möjligheter för en lokal rening av spillvattnet. Om metoder liknande de vid våtparken 5 i Kalmar högskola används kan gråvatten (bad, disk, dusch och tvättvatten) och regnvatten renas till dricksvattenkvalitet. Det konventionella VAsystemet blir då onödigt, samtidigt som ett tilltalande parklandskap med vattensamlingar erhålls. Även för detta ändamål behöver en annorlunda infrastruktur än den konventionella. Det renade överskottsvattnet från området kan överföras till närliggande vattensystem på ett reglerat sätt, och behöver inte ge upphov till onödiga fluktuationer i vattenföringen. Figur 2 Våtparken i Kalmar
6 Växtlighet. Runt bebyggelsen och mellan husen finns en tät och huvudsakligen perenn växtlighet, liknande den som finns i ett mognande 6 ekosystem. Etableringen av denna växtlighet kan med fördel ske med permakulturmetoder 7. Det innebär bl.a. att växternas många olika funktioner inses och utvecklas. Så kan t.ex. ett träd vara nyttigt både som föda, skönhet, vindskydd, stöd och skydd för andra växter, boplats för olika djur o.s.v. Denna typ av växtlighet har mycket fler ekologiska funktioner än t.ex. en veteåker. För att inte bortfallet av födoproduktion skall bli onödigt stort bör man alltså i första hand använda växter som kan tjäna som föda, men man får absolut inte glömma alla de övriga funktionerna, t.ex. deras förmåga att rena vatten ( ). Inom synhåll för varje bostad, eller inbyggt i form av ett växthus, bör det också finnas möjlighet för var och en att odla de grönsaker och andra växter han eller hon önskar. Detta skall emellertid inte vara ett tvång, utan en möjlighet. Sociala funktioner. För att en AEB skall kunna fungera räcker det inte med tekniska lösningar (av den typ som redovisats ovan). Viktigt är också en hög grad av samverkan mellan de boende, något som också ökar platskänslan. En viktig social funktion intar de gemensamma byggnaderna och verksamheterna. Dessa har också förmåga att minska de totala kostnaderna. Exempel: Byggnader: Gemensamhetslokaler innehållande t.ex. pub, bastu, lokalt kök för större sammankomster, ev. utnyttjat som café/pizzeria under viss tid av veckan. Här kan också storbak utföras. Verksamhetslokaler av typ reparations/måleriverkstad, foto och datalab. Väv, musik och barnstugor. Större växthus där de som är intresserade kan odla under udda tider på året. Uppdrivning av utplanteringsväxter. Det är inte sagt att dessa verksamheter måste ligga i olika byggnader. Verksamheter: LETSsystem 8 Bilpool Lek och andra verksamhetsytor/områden Gemensamt LAN 9 anslutet till alla hushåll. Funktioner: Lokalt parlament för diskussioner och beslut, liksom för gemensamt agerande utåt. (Det är inte sagt att detta inte skulle kunna ha sitt säte i puben) LAN = Local Area Network, gemensamt datanätverk som också är anslutet till Internet. 6
7 Mitt svar på den fråga som inledde dessa sidor är alltså: Ja, man kan tänka sig att bygga på Skånes (Sveriges?, Världens?) bästa åkermark under förutsättning att det man bygger innebär en ekologisk förbättring av det nuvarande tillståndet, dvs. att det som byggs är en ekologiskt avancerad bosättning. Det innebär bland annat att den ekologiska funktionella diversiteten i området skulle ökas att områdets försörjningsförmåga för människor inte avsevärt skulle minska att områdets förmåga att cirkulera växtnäringsämnen skulle öka att beroendet av subsidier från fossila bränslen skulle minska att området i slutänden skulle likna ett moget ekosystem i avsevärt högre grad att den lokala vattenbalansen skulle förändras i riktning från genomflöde mot retention att områdets sårbarhet mot fredskriser (energiprishöjningar, växtnäringsbrist) avsevärt skulle minska 7
EKO-ENHETS KONCEPTET. Vägen till en hållbar utveckling i Sverige med investering i reala tillgångar. En Grundbeskrivning. Version B3 2006-02-23
EKO-ENHETS KONCEPTET Vägen till en hållbar utveckling i Sverige med investering i reala tillgångar En Grundbeskrivning Version B3 2006-02-23 HOLON ECOSYSTEM CONSULTANTS A Very Beautiful Place AVBP För
Läs merHultabygdens Kretsloppsförening
Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Läs mer1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala
1 PLANERING FÖR NÄSTA ÅRHUNDRADE 1.1 Planering för bibehållbarhet Basen för ett bibehållbart boende är vidmakthållna tjänster från fungerande ekosystem (luft, vatten, mat, klimat, bränsle och andra nödvändiga
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merSäbytown. Skala:1:500
Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merEn presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merNetto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merVad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merSpelinstruktioner och material
Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom
Läs merPermakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merEnergigården. Kent-Olof Söderqvist
Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering
Läs merEnergimyndigheten.
ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merMiljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merVÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen
VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merEN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA
EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs merhttp://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson
http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk
Läs merKöper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?
Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merEnergi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH
Energi- och klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Programövergripande fråga: Vad kan man lära sig av hur
Läs merKretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp
Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merBo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merLRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011
LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merNaturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte
Naturfolk lever av vad naturen ger Något annat slags folk finns inte Problem 1. Underpresterande ekosystem 2. Resursslöseri Klimatförändringar är ett symptom 100 Regenerativt Lantbruk definition
Läs merRäcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker
Minnesanteckningar från seminariet "Räcker maten" som Omställning Sigtuna (OS)tillsammans med Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden (NFS) genomförde den 21 febr 2016. Medverkande föreläsare: Mats Olsson,
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merVårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merRemiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion
Göteborgs Universitet PhD Åsa Kasimir Klemedtsson asa.kasimir@gvc.gu.se Institutionen för Geovetenskaper Box 460 405 30 Göteborg 031 786 1960 Susanne Johansson Tf föreståndare för CUL 1 / 2 Remiss-svar
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Marcus Söderlind och Dan Waldemarsson Biogas och spillvärme,
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merDet är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval
Det är skillnad på värme och värme Välj värme märkt Bra Miljöval Varför du ska välja värme märkt Bra Miljöval Du som väljer värme märkt Bra Miljöval... Genom att miljömärka värmeenergi med Bra Miljöval
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också
Läs merNu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.
Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merArtur.Granstedt@jdb.se 31
Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga
Läs merNytt klimatmål Kf 7 dec 2015
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet
Läs merMiljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Läs merDepartment of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Läs mer