1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala"

Transkript

1 1 PLANERING FÖR NÄSTA ÅRHUNDRADE 1.1 Planering för bibehållbarhet Basen för ett bibehållbart boende är vidmakthållna tjänster från fungerande ekosystem (luft, vatten, mat, klimat, bränsle och andra nödvändiga leveranser från fonder. Människorna i ekosystemet måste upprätthålla funktioner som understöder, helst utökar, dessa tjänster via samhällets infrastruktur. För att kunna upprätthålla en sådan infrastruktur krävs en (ur denna synpunkt) fungerande social struktur. En effektiv planering måste alltså börja från grunden av denna hierarki, att åstadkomma en fungerande social struktur vars resultat är en samverkan med det understödande ekosystemet via den tekniska och sociala infrastrukturen. Det kan aldrig vara tillräckligt att planera en infrastruktur om man inte samtidigt frågar sig hur den sociala struktur måste se ut där denna infrastruktur blir både väl fungerande och självklar, och där de övergripande målen är att upprätthålla ett väl fungerande ekosystem som kan förse de boende med sådana tjänster som rent vatten, frisk luft, mat och en i övrigt behaglig miljö under överskådlig tid. Två mål är således viktiga vad gäller bostadsområdets egenskaper, ett skall och ett bör: Skall: Bostadsområdets 'ekologiska fotavtryck' skall vara omkring en tiondel av vad motsvarande områden idag har. Alternativt kan man säga att totalkostnaderna för bostadsområdets drift och underhåll (vad gäller samtliga system) inte skall vara större än motsvarande område i dag även med tiodubblade energikostnader Bör: Effekterna av verksamheten i och omkring bostadsområdet skall ha en positiv inverkan på det ekosystem och det sociala system det utgörs av. Det är alltså nödvändigt men inte tillräckligt att skadliga inverkningar minimeras eller elimineras. I många fall måste de ersättas av effekter som är gynnande i stället för skadliga. 1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala För att kunna uppfylla de ovan nämnda kraven krävs naturligtvis tekniska lösningar som gör det möjligt att återvinna mineraler och växtnäringsämnen, minimera beroende av fossil energi, återvinna vatten etc., men även om alla dessa lösningar skulle vara tillgängliga finns det ändå risk att de blir meningslösa om det inte finns en underliggande social struktur som gör att det inte bara används, utan att de upplevs som självklara och nödvändiga. När ett område av detta slag konstrueras, bör alltså målet inte i första hand vara att infoga så många och så effektiva tekniska lösningar som möjligt, utan att möjliggöra och alstra en social struktur där ekologisk anpassning och minskad resursanvändning är en självklarhet och de tekniska lösningarna därför blir behövda. Med andra ord: Det är den resurseffektiva sociala strukturen som är det primära att alstra genom områdets uppbyggnad. Man skall emellertid inte förvänta sig att en sådan positiv social och ekologisk struktur självklart uppkommer bara de tekniska lösningarna finns tillgängliga. 1

2 1.3 Hur uppkommer en resurseffektiv social struktur? Utan en känsla av tillhörighet, att vara behövd, att förstå och utan en känsla av identifikation med sitt ekologiska och sociala sammanhang kan man inte vänta sig att människor tar socialt och ekologiskt medvetna beslut. Själva utanförskapet och platslösheten ger utrymme för destruktiva beteenden. Målsättningar vid en planering där man strävar mot bibehållbarhet måste alltså vara att: Alstra ett fungerande socialt system. Skapa platskänsla Göra ekologiska och resursmässiga sammanhang tydliga. Göra miljöanpassningen till en självklar del av vardagslivet. Göra de åtgärder som krävs för detta enkla och naturliga. Även om dessa mål huvudsakligen är sociala och psykologiska, har de tydliga tekniska aspekter. T.ex. alstrar ett sopnedkast i ett högområde knappast en befolkning som har för vana att källsortera sopor, medan en sorteringsutrustning i köket tillsammans med enkla metoder för omhändertagandet ger en förutsättning för detta. Det är emellertid inte självklart att det uppkommer ens där. Tydliga motiv, uppmuntran från omgivningen, förstärkt självkänsla som ett resultat av verksamheten och förståelse för sammanhangen är minst lika viktiga. Svårigheten vid konstruktionen av ett område är alltså att införa element som både gynnar de ovannämnda förändringarna och samtidigt är tekniskt utstuderade, gärna så att de löser fler problem på samma gång. I fortsättningen tas några tekniska lösningar upp som har de ovan nämnda komponenterna. Självklart finns fler, dessa är bara några exempel. 2

3 2 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM OCKSÅ KAN ÅSTADKOMMA SOCIALA STRUKTURER 2.1 'Bybrunnar' -- dagliga nödvändigheter som kan bli trevliga För att en fungerande social struktur och en lokal offentlighet skall ha möjlighet att uppkomma, behövs en faktor som jag i brist på en bättre term kallar 'bybrunnar', dvs något man dagligen gör av självklara skäl (t.ex. 'hämta vatten' i det förindustriella samhället), men samtidigt träffar sina grannar och kommer i samspråk med dem. Det finns även i vårt samhälle aktiviteter av detta slag, som gemensamhetslokaler, verkstäder i bostadsområdena etc., men många av dem har rationaliserats bort. Avsikten med de nedan föreslagna tillskotten är att ge upphov till sådana 'bybrunnar' LAN (Local Area Network) I ett område av denna typ är möjligheter till direkt kommunikation och medbestämmande nödvändig. Detta kan naturligtvis upprätthållas på många sätt, men man skall inte underskatta den kraft ett lokalt datornätverk kan ha för t.ex. lokaldemokratiska processer eller lokala bytessystem (LETS), och den allmänna känslan av tillhörighet. Ett exempel på detta är det som utförts i bostadsrättsföreningen Irrblosset (http://www.irrblosset.se/) i Umeå LETS Lokala bytessystem av LETS-typ (http://www.envirolink.org/orgs/greenaction/lets.html). Detta typ av handel kombinerar fördelarna med en inducerad lokal högkonjunktur med möten och interaktioner mellan människor som bor på en plats. De tilltalar s.a.s. både våra ekonomiska och sociala 'instinkter'. System av denna typ är särskilt enkla att upprätta om man har tillgång till en lokal dator, men även mycket enkla system går att upprätta. Ett exempel på det senare är den bod som finns bredvid pumpbostadsområdet i ekobyn Rumpan i Njurunda. I denna ställer man in halvtömda färgburkar, gamla rör, urvuxna skridskor etc. Den som behöver något kan gå och titta där. En person har också till uppgift att hålla ordning i boden, så att det inte samlas saker där som ingen vill ha Gårdsområdet På gårdarna finns en eller flera lokaler som är avsedd för allehanda aktiviteter. Här finns arbetsplatser, gästrum, utrymme för dagis och matsal samt en verkstad med utrustning som är mer skrymmande eller påkostad än den man kan ha hemma. Här finns också möjligheter för att några kvällar i veckan ordna en sluten pub för bostadsområdets invånare med öl till självkostnadspris och billig mat 1. En öppen eldstad är en naturlig samlingsplats med möjlighet att grilla även när vädret inte inbjuder till utomhusvistelse. Från ett av kontoren hanteras områdets LAN och LETS-system. I gårdsbostadsområdet finns också brevfack där alla som inte är förhindrade till det kan hämta sin post ('Utanför' börjar vid brevlådan. På detta sätt blir hela gården 'innanför'.) 1 Den slutna LUNA-puben på Lunds universitet säljer öl privatimporterad från Danmark för kr. Intäkterna för detta subventionerar mat. En bra måltid kostar under 30:- exkl. dryck. 3

4 2.1.4 Växthuset På flera ställen inom området ligger relativt stora växthus. De kan med fördel läggas intill de ovan nämnda gårdshusen. Där har alla ett par kvadratmeter att odla på. Det som är förhindrade kan få hjälp av sina grannar eller låna ut sin yta till någon annan (Jmf. Ombyggnaden av kv. Järnbrottet i Göteborg). Förutom den sociala funktionen den har, fungerar detta växthus som en solfångare och en cirkulationsplats för lokala komposter och produktionsyta för vissa grönsaker. I växthuset finns också gemensamma komposter. Det fungerar alltså också som ett kretsloppshus (http://www.gellivare.se/skolor/nili/kretshus.htm) Lokala odlingar På gårdarna kan man sträva efter att också producera en del frukt och grönsaker för det lokala behovet. Bärbuskar och fruktträd kan mycket väl växa i strandzonerna i våtparkerna (http://www.biochem.kth.se/~wwt/mac/guntha.htm) såväl som mot murarna mot grannhusen Jordbruk Till området, i den närbelägna landsbygden, hör jordbruk vars främsta uppgift är att försörja området med basförnödenheter och ta hand om växtnäringsämnen från de källseparerande toaletterna. Detta är en teknisk lösning som har tydliga sociala aspekter. Det är en angelägenhet för alla som bor i området att denna samverkan fungerar, eftersom närvaron av detta jordbruk, förutom att det gör födoproduktionen lokaliserad, identifierad och en gemensam angelägenhet, också blir billigare och därför en ekonomisk angelägenhet. Det ligger nära till hands att jordbrukaren/jordbrukarna också ingår i LETS. Att införa även det tillhörande jordbruket i planeringen innebär naturligtvis att planeringsområdet utvidgas avsevärt, både fysiskt och psykiskt. Det är emellertid svårt att föreställa sig en 'miljö'planering som inte tar hänsyn till hela den miljö som planeringen kommer att påverka. Särskilt vad gäller sårbarhetsaspekter kan en planering som inte tar hänsyn till en så stor del av planeringsområdet som möjligt leda till allvarliga missgrepp. 4

5 3 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM OCKSÅ KAN ÅSTADKOMMA PLATSKÄNSLA OCH LOKAL IDENTI- TET 3.1 Husens utformning Husen omsluter gårdar, en halvprivat yta dit man kommer via någon slags port, som utgör gränsen till yttervärlden. På gården finns Gårdsområdet, växthuset och ibland också Våtparken. Från gården finns också ingången till husen. Även om stor vikt läggs på den lokala offentligheten, är den privata delen av boendet viktig att upprätthålla. Lägenheterna har naturligtvis källseparerande toaletter, så att det i bostaden använda vattnet inte onödigtvis förorenas. I köken finns skafferier, rymliga matlagningsutrymmen, (fastbränsleeldning?) och anordningar som gör det lätt att hålla isär avfallens olika fraktioner (hönsmat, maskmat, papper, olika metaller, hårdplast, mjukplast etc.) 3.2 Utbildning Mycket av nyheterna är visserligen enkla, men i dagens läge är mångas kunskaper vad det gäller ekologiska och sociala frågor ganska begränsad. Man kan alltså inte försumma en kontinuerlig utbildning i kretsloppsfrågor, odling, lokal organisation, konfliktlösning etc. Bäst är nog om det finns en 'förvaltare' att tillfråga i alla dessa sammanhang, åtminstone till en början. Här skulle ett LAN (Local Area Network) med diskussionsgrupper vara till stor nytta. 5

6 4 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM KAN ÅSTADKOMMA TYDLIGA EKOLOGISKA SAMMANHANG 4.1 Våtparken I närområdet till varge husgrupp finns en anläggning för rening av grå- och regnvatten till dricksvattenkvalitet. (http://www.biochem.kth.se/~wwt/mac/guntha.htm). Denna består av tre dammar med mellanliggande strandkanter. Strandkanterna är den plats där större delen av reningen utförs, medan dammarna tjänar som lagring av vattnet, så att en tillräckligt lång omsättningstid uppnås. Storleken av denna anläggning är beroende av den andel regnvatten som samlas in från taken, och torde röra sig omkring 40 m 2 per invånare En stor del av denna yta har emellertid dubbla funktioner, t.ex. för odling av frukt och bär, eller för rekreation. Fördelen med en våtpark skulle vara att husets vattenanvändning minimeras, eller t.o.m. att huset förvandlas till en nettoproducent av renvatten. Efter en viss ytterligare rening, t.ex. med kol- eller UV-filter skulle vattnet också fungera som dricksvatten. (Lämpligt är då att man skiljer på bruks- och dricksvatten och har separata tappställen för detta.) Genom att mänskliga restprodukter förs direkt till jordbruk blir det nuvarande VA-systemet därmed överflödigt. 4.2 Grundläggande planeringsmål För att stad och land ska kunna närma sig varandra behövs en ny planeringsmetodik och planeringskunskap. Det behövs tillämpade kunskaper. Det behövs nya samarbetsformer där fler aktörer måste in. Det behövs samarbetsformer mellan lantbrukare, konsumenter, boende, professionella planerare och politiker. Utifrån hur gruppen tror att samhället ser ut om 50 år har gruppen formulerat hur man anser att samhället bör förändras för att det ska bli bibehållbart; Vi måste planera samhället på ett sådant sätt att vi kan klara vår försörjning av basförnödenheter med enbart förnybar energi. På så sätt kan vi klara oss även om priserna på icke förnybara bränslen höjs radikalt. Vi måste ta hand om lokalt tillgängliga växtnäringsämnen så effektivt som möjligt. Dvs. djurhållning och foderproduktion måste integreras. Mänskligt avfall måste återföras till jordbruket. Vi ska planera på sådant sätt att tillgången på produktiv odlingsmark bibehålls och ökas. Med dyrare fossila bränslen kan vi inte vänta oss att den nuvarande produktionsnivån kan upprätthållas. Vi kan dessutom förvänta oss att vi blir fler. Vi måste ta tillvara, bibehålla och förmedla traderade kunskaper. Stora mängder av den tysta kunskapen och den kunskap som de som i dag är äldre förvärvade i sin ungdom kommer att vara livsviktiga för framtida generationer. 6

7 Vi ska utveckla metoder för en ökad lokal självförsörjning av mat, arbete och service. Detta är nödvändigt för att minska samhällets sårbarhet vid energikriser och göra kretslopp av växtnäringsämnen möjlig. Vi måste hitta metoder där vi tillvaratar vår tillgång på rent vatten. Rent vatten kommer att vara en platsgiven resurs. Att föröda detta och förlita sig på import från annat håll är ansvarslöst. Inrikta planeringen på Icke förorening, upprätthållande av grundvattennivån och på att hålla grundvattnet fritt från föroreningar. Vi måste planera på så sätt att vi använder mindre mängder mineral och metaller som tas direkt från jordskorpan och att de tillvaratas på ett sådant sätt att deras användning kan fortsätta inom överskådlig framtid. Vi kan inte bete oss på ett sådant sätt att våra efterkommande kommer att se ned på oss. Vi ska planera och odla på sådant sätt att mångformigheten ökar i ekosystemen. Biodiversiteten är en livförsäkring för framtida förändringar i ekosystemen. Vem vill kasta bort sin försäkring? 7

8 5 MÅL FÖR RÅBYLUNDS FRAMTIDSPLANERING För att åstadkomma en bibehållbar utveckling krävs olika åtgärder. Dessa är av olika dignitet. En del är helt nödvändiga, andra önskvärda men ej omedelbart nödvändiga osv. Gruppen har föreslagit följande åtgärder i denna prioriteringsordning. 5.1 Viktiga planeringsmål Karakteristika för den totala bebyggelsen Området har en basförsörjning av el via lokala vindgeneratorer. Området har källsorterande toaletter som kombineras med en lokal rening av grå och regnvatten. Urin och komposterade fekalier återförs till jordbruksmark. Området behöver därför inte anslutas till reningsverk. Husen är väl isolerade och uppvärmningstekniskt väl placerade (sydsluttningen utnyttjas). Uppvärmningsbehovet tillgodoses lokalt, antingen via fastbränsleeldade närvärmeverk eller direktverkande vindvärme. Planeringsområdet omfattar också balanserade jordbruk, dvs. sådana där det finns både djurhållning och växtodling och där djurmaten produceras på gården. Produkterna från dessa jordbruk skall användas för att försörja områdets invånare med mat. Abonnemangssystem för matinköp Lokalt självstyre Området har en hög grad av autonomi och egenansvar. Ledare och representanter väljs i opolitiska val. De lokala funktioner får stor betydelse- såväl budgetansvar som ett betydande inflytande och ansvar vad gäller sådana frågor som direkt rör områdets invånare, t.ex. områdesspecifik utbildning och sociala funktioner Förbättra och försvara jordbrukslandskapet I området tas de kulverterade huvuddikena upp och planteras med skyddszoner som samtidigt utgör energiskogar längs de uppkomna vattendragen. Planeringsområden inrioktas för att understödja en ökad biodiversitet hos Råbylunds lantbruk. Läplantering med 10 % av den odlade ytan. Detta skulle antagligen också avsevärt minska kostnaderna för vägunderhållet vintertid. Tomt- och parkmark också måste också ha en produktiv funktion. De planteringar som sker skall ta hänsyn till såväl biodiversitet, estetik som förmåga att förse befolkningen med frukt, bär och andra förnödenheter. 8

9 5.1.4 Övrigt Gräsmatteytan minskas avsevärt jämfört med vad som är normalt i nybyggda bostadsområden. Områdets naturresursuttag skall vara avsevärt mindre än vad motsvarande områden är idag. De ekologiska tjänster som gratis erhålls från den omgivande naturen, t.ex. vattenrening från våtmarker, vindskydd från trädridåer, uppsamling av växtnäringsläckage i öppna vattendrag, etc., skall gynnas och utvecklas. Lokalt insamlad energi skall användas lokalt, utan onödiga transporter, så att den totala energieffektiviteten blir så effektiv som möjligt. Naturresursekonomi ingår i planeringsområdets budget. Redovisas som alla andra poster. De produkter som används inom området, både vid dess uppförande och efter färdigställandet, skall i så hög utsträckning som möjligt vara lokalt producerade. Finns inga sådan att tillgå skall de produkter som används skall de produkter som kräver minst transportenergi användas. 9

10 6 EXEMPEL PÅ PRAKTISKA ÅTGÄRDER 6.1 Alla byggnader skall vara kretsloppsanpassade Detta innebär: Husen skall vara försedda med källseparerande toaletter där både urin och fekalier tas om hand i särskilda tankar, eller för fekalier, i en torr form. I samband med anläggningen skall kontrakt slutas med jordbrukare för omhändertagande av restprodukterna. Detta jordbruk skall också kunna förse området med mat. Husen skall vara försedda med två serviser för vatten: bruksvatten och dricksvatten. Gråvattnet skall omhändertas lokalt, dvs. husen skall inte behöva anslutas till reningsverk. Matrester skall kunna omhändertas i närbelägna jordbruk eller av djur så att ett kretslopp av växtnäringsämnen bildas. Husen (köken) skall vara utformade så att matrester, komposterbart avfall, ev. djurmat, papper, glas, metaller, plast och övrigt avfall utan besvär skall kunna tas om hand och förvaras för sig. Omhändertagande av de olika fraktionerna skall kunna ske utan onödigt besvär även sedan de lämnat husen. Uppsamlingskärl skall finnas mycket nära. 10

KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? SAMMANFATTNING

KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? SAMMANFATTNING KAN MAN BYGGA PÅ SKÅNES BÄSTA ÅKERMARK? SAMMANFATTNING Ovanstående fråga kommer praktiskt taget alltid upp vid byggnationer på åkermark i Skåne. Den är emellertid inte så enkel och entydig som det kan

Läs mer

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n SP3 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. 2015-09-09 Tom Andersson Datum Kommunalråd

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hultabygdens Kretsloppsförening

Hultabygdens Kretsloppsförening Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Inga regler kan ersätta hänsyn

Inga regler kan ersätta hänsyn Inga regler kan ersätta hänsyn Vi har här samlat några tips och råd som kan underlätta ditt boende och öka trivseln mellan såväl människor som djur. Dessa tips byggerpå både lagar och förordningar samt

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Välkommen till Änggärdet. Prospekt 2010-10-25

Välkommen till Änggärdet. Prospekt 2010-10-25 Välkommen till Änggärdet Prospekt 2010-10-25 1 Sveriges första ekoenhet På gården Änggärdet i Sörmland bildas just nu Sveriges första ekoenhet. En plats där du som medlem erbjuds ekologiskt boende, en

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

gör vårt boende trevligare

gör vårt boende trevligare Omtanke och sunt förnuft gör vårt boende trevligare Liv och rörelse hör till vardagen i ett flerbostadshus. Att bo nära andra människor ställer därför krav på lyhördhet och omtanke. Alla ska kunna trivas,

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Att bo i bostadsrätt innebär att du ingår i en gemenskap av människor med samma intresse för sitt boende. Tillsammans äger och förvaltar vi huset

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL Mothman City Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Mycket rymlig rustik villa med fantastisk utsikt på stor tomt in Monchique

Mycket rymlig rustik villa med fantastisk utsikt på stor tomt in Monchique sida 1/5 sida 2/5 Villor & Gårdar 695.000 Konstruerad (år) 1994 område (län) Monchique Tomtarea 25170m² Stad Monchique Konstruktion område 535m² sida 3/5 På ett mycket bra läge, inte långt från Monchique

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Låt komposten vara din vän!

Låt komposten vara din vän! Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

EKO-ENHETS KONCEPTET. Vägen till en hållbar utveckling i Sverige med investering i reala tillgångar. En Grundbeskrivning. Version B3 2006-02-23

EKO-ENHETS KONCEPTET. Vägen till en hållbar utveckling i Sverige med investering i reala tillgångar. En Grundbeskrivning. Version B3 2006-02-23 EKO-ENHETS KONCEPTET Vägen till en hållbar utveckling i Sverige med investering i reala tillgångar En Grundbeskrivning Version B3 2006-02-23 HOLON ECOSYSTEM CONSULTANTS A Very Beautiful Place AVBP För

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Grön skola kriterier 2010-09-23

Grön skola kriterier 2010-09-23 2009 års kriterier för GRÖN SKOLA Bildningsnämnden Lysekil Lpo 94 Mål att sträva emot Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv. Utvecklar sin förmåga att göra och

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt. Underlag till miljöredovisning 2010 Nämnd/kontor/re: Begränsad klimatpåverkan De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt. Vi har automatisk nattsänkning som sparar

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Waste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap.

Waste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. Anläggningen kommer från USA och har hittills sålts exklusivt i Storbritannien där den gjort

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Dessa föreskrifter meddelas med stöd av 2 kap. 2, 3 och 5, 3 kap. 1 och 9 kap. 7-8 och 10-13 miljöbalken (1998:808), samt 13, 14, 17, 39-40

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

ORDNINGSREGLER. för Bostadsrättsföreningen PLOGEN. Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler!

ORDNINGSREGLER. för Bostadsrättsföreningen PLOGEN. Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler! ORDNINGSREGLER för Bostadsrättsföreningen PLOGEN Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler! Ansvar för ordningen Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Här ska vi trivas Om konsten att bo tillsammans i bostadsrättsföreningen

Här ska vi trivas Om konsten att bo tillsammans i bostadsrättsföreningen Här ska vi trivas Om konsten att bo tillsammans i bostadsrättsföreningen Tillsammans är vi över en halv miljon medlemmar. Du som bor i HSB är i gott sällskap. I den här broschyren har vi samlat några tips

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer