1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala

Transkript

1 1 PLANERING FÖR NÄSTA ÅRHUNDRADE 1.1 Planering för bibehållbarhet Basen för ett bibehållbart boende är vidmakthållna tjänster från fungerande ekosystem (luft, vatten, mat, klimat, bränsle och andra nödvändiga leveranser från fonder. Människorna i ekosystemet måste upprätthålla funktioner som understöder, helst utökar, dessa tjänster via samhällets infrastruktur. För att kunna upprätthålla en sådan infrastruktur krävs en (ur denna synpunkt) fungerande social struktur. En effektiv planering måste alltså börja från grunden av denna hierarki, att åstadkomma en fungerande social struktur vars resultat är en samverkan med det understödande ekosystemet via den tekniska och sociala infrastrukturen. Det kan aldrig vara tillräckligt att planera en infrastruktur om man inte samtidigt frågar sig hur den sociala struktur måste se ut där denna infrastruktur blir både väl fungerande och självklar, och där de övergripande målen är att upprätthålla ett väl fungerande ekosystem som kan förse de boende med sådana tjänster som rent vatten, frisk luft, mat och en i övrigt behaglig miljö under överskådlig tid. Två mål är således viktiga vad gäller bostadsområdets egenskaper, ett skall och ett bör: Skall: Bostadsområdets 'ekologiska fotavtryck' skall vara omkring en tiondel av vad motsvarande områden idag har. Alternativt kan man säga att totalkostnaderna för bostadsområdets drift och underhåll (vad gäller samtliga system) inte skall vara större än motsvarande område i dag även med tiodubblade energikostnader Bör: Effekterna av verksamheten i och omkring bostadsområdet skall ha en positiv inverkan på det ekosystem och det sociala system det utgörs av. Det är alltså nödvändigt men inte tillräckligt att skadliga inverkningar minimeras eller elimineras. I många fall måste de ersättas av effekter som är gynnande i stället för skadliga. 1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala För att kunna uppfylla de ovan nämnda kraven krävs naturligtvis tekniska lösningar som gör det möjligt att återvinna mineraler och växtnäringsämnen, minimera beroende av fossil energi, återvinna vatten etc., men även om alla dessa lösningar skulle vara tillgängliga finns det ändå risk att de blir meningslösa om det inte finns en underliggande social struktur som gör att det inte bara används, utan att de upplevs som självklara och nödvändiga. När ett område av detta slag konstrueras, bör alltså målet inte i första hand vara att infoga så många och så effektiva tekniska lösningar som möjligt, utan att möjliggöra och alstra en social struktur där ekologisk anpassning och minskad resursanvändning är en självklarhet och de tekniska lösningarna därför blir behövda. Med andra ord: Det är den resurseffektiva sociala strukturen som är det primära att alstra genom områdets uppbyggnad. Man skall emellertid inte förvänta sig att en sådan positiv social och ekologisk struktur självklart uppkommer bara de tekniska lösningarna finns tillgängliga. 1

2 1.3 Hur uppkommer en resurseffektiv social struktur? Utan en känsla av tillhörighet, att vara behövd, att förstå och utan en känsla av identifikation med sitt ekologiska och sociala sammanhang kan man inte vänta sig att människor tar socialt och ekologiskt medvetna beslut. Själva utanförskapet och platslösheten ger utrymme för destruktiva beteenden. Målsättningar vid en planering där man strävar mot bibehållbarhet måste alltså vara att: Alstra ett fungerande socialt system. Skapa platskänsla Göra ekologiska och resursmässiga sammanhang tydliga. Göra miljöanpassningen till en självklar del av vardagslivet. Göra de åtgärder som krävs för detta enkla och naturliga. Även om dessa mål huvudsakligen är sociala och psykologiska, har de tydliga tekniska aspekter. T.ex. alstrar ett sopnedkast i ett högområde knappast en befolkning som har för vana att källsortera sopor, medan en sorteringsutrustning i köket tillsammans med enkla metoder för omhändertagandet ger en förutsättning för detta. Det är emellertid inte självklart att det uppkommer ens där. Tydliga motiv, uppmuntran från omgivningen, förstärkt självkänsla som ett resultat av verksamheten och förståelse för sammanhangen är minst lika viktiga. Svårigheten vid konstruktionen av ett område är alltså att införa element som både gynnar de ovannämnda förändringarna och samtidigt är tekniskt utstuderade, gärna så att de löser fler problem på samma gång. I fortsättningen tas några tekniska lösningar upp som har de ovan nämnda komponenterna. Självklart finns fler, dessa är bara några exempel. 2

3 2 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM OCKSÅ KAN ÅSTADKOMMA SOCIALA STRUKTURER 2.1 'Bybrunnar' -- dagliga nödvändigheter som kan bli trevliga För att en fungerande social struktur och en lokal offentlighet skall ha möjlighet att uppkomma, behövs en faktor som jag i brist på en bättre term kallar 'bybrunnar', dvs något man dagligen gör av självklara skäl (t.ex. 'hämta vatten' i det förindustriella samhället), men samtidigt träffar sina grannar och kommer i samspråk med dem. Det finns även i vårt samhälle aktiviteter av detta slag, som gemensamhetslokaler, verkstäder i bostadsområdena etc., men många av dem har rationaliserats bort. Avsikten med de nedan föreslagna tillskotten är att ge upphov till sådana 'bybrunnar' LAN (Local Area Network) I ett område av denna typ är möjligheter till direkt kommunikation och medbestämmande nödvändig. Detta kan naturligtvis upprätthållas på många sätt, men man skall inte underskatta den kraft ett lokalt datornätverk kan ha för t.ex. lokaldemokratiska processer eller lokala bytessystem (LETS), och den allmänna känslan av tillhörighet. Ett exempel på detta är det som utförts i bostadsrättsföreningen Irrblosset (http://www.irrblosset.se/) i Umeå LETS Lokala bytessystem av LETS-typ (http://www.envirolink.org/orgs/greenaction/lets.html). Detta typ av handel kombinerar fördelarna med en inducerad lokal högkonjunktur med möten och interaktioner mellan människor som bor på en plats. De tilltalar s.a.s. både våra ekonomiska och sociala 'instinkter'. System av denna typ är särskilt enkla att upprätta om man har tillgång till en lokal dator, men även mycket enkla system går att upprätta. Ett exempel på det senare är den bod som finns bredvid pumpbostadsområdet i ekobyn Rumpan i Njurunda. I denna ställer man in halvtömda färgburkar, gamla rör, urvuxna skridskor etc. Den som behöver något kan gå och titta där. En person har också till uppgift att hålla ordning i boden, så att det inte samlas saker där som ingen vill ha Gårdsområdet På gårdarna finns en eller flera lokaler som är avsedd för allehanda aktiviteter. Här finns arbetsplatser, gästrum, utrymme för dagis och matsal samt en verkstad med utrustning som är mer skrymmande eller påkostad än den man kan ha hemma. Här finns också möjligheter för att några kvällar i veckan ordna en sluten pub för bostadsområdets invånare med öl till självkostnadspris och billig mat 1. En öppen eldstad är en naturlig samlingsplats med möjlighet att grilla även när vädret inte inbjuder till utomhusvistelse. Från ett av kontoren hanteras områdets LAN och LETS-system. I gårdsbostadsområdet finns också brevfack där alla som inte är förhindrade till det kan hämta sin post ('Utanför' börjar vid brevlådan. På detta sätt blir hela gården 'innanför'.) 1 Den slutna LUNA-puben på Lunds universitet säljer öl privatimporterad från Danmark för kr. Intäkterna för detta subventionerar mat. En bra måltid kostar under 30:- exkl. dryck. 3

4 2.1.4 Växthuset På flera ställen inom området ligger relativt stora växthus. De kan med fördel läggas intill de ovan nämnda gårdshusen. Där har alla ett par kvadratmeter att odla på. Det som är förhindrade kan få hjälp av sina grannar eller låna ut sin yta till någon annan (Jmf. Ombyggnaden av kv. Järnbrottet i Göteborg). Förutom den sociala funktionen den har, fungerar detta växthus som en solfångare och en cirkulationsplats för lokala komposter och produktionsyta för vissa grönsaker. I växthuset finns också gemensamma komposter. Det fungerar alltså också som ett kretsloppshus (http://www.gellivare.se/skolor/nili/kretshus.htm) Lokala odlingar På gårdarna kan man sträva efter att också producera en del frukt och grönsaker för det lokala behovet. Bärbuskar och fruktträd kan mycket väl växa i strandzonerna i våtparkerna (http://www.biochem.kth.se/~wwt/mac/guntha.htm) såväl som mot murarna mot grannhusen Jordbruk Till området, i den närbelägna landsbygden, hör jordbruk vars främsta uppgift är att försörja området med basförnödenheter och ta hand om växtnäringsämnen från de källseparerande toaletterna. Detta är en teknisk lösning som har tydliga sociala aspekter. Det är en angelägenhet för alla som bor i området att denna samverkan fungerar, eftersom närvaron av detta jordbruk, förutom att det gör födoproduktionen lokaliserad, identifierad och en gemensam angelägenhet, också blir billigare och därför en ekonomisk angelägenhet. Det ligger nära till hands att jordbrukaren/jordbrukarna också ingår i LETS. Att införa även det tillhörande jordbruket i planeringen innebär naturligtvis att planeringsområdet utvidgas avsevärt, både fysiskt och psykiskt. Det är emellertid svårt att föreställa sig en 'miljö'planering som inte tar hänsyn till hela den miljö som planeringen kommer att påverka. Särskilt vad gäller sårbarhetsaspekter kan en planering som inte tar hänsyn till en så stor del av planeringsområdet som möjligt leda till allvarliga missgrepp. 4

5 3 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM OCKSÅ KAN ÅSTADKOMMA PLATSKÄNSLA OCH LOKAL IDENTI- TET 3.1 Husens utformning Husen omsluter gårdar, en halvprivat yta dit man kommer via någon slags port, som utgör gränsen till yttervärlden. På gården finns Gårdsområdet, växthuset och ibland också Våtparken. Från gården finns också ingången till husen. Även om stor vikt läggs på den lokala offentligheten, är den privata delen av boendet viktig att upprätthålla. Lägenheterna har naturligtvis källseparerande toaletter, så att det i bostaden använda vattnet inte onödigtvis förorenas. I köken finns skafferier, rymliga matlagningsutrymmen, (fastbränsleeldning?) och anordningar som gör det lätt att hålla isär avfallens olika fraktioner (hönsmat, maskmat, papper, olika metaller, hårdplast, mjukplast etc.) 3.2 Utbildning Mycket av nyheterna är visserligen enkla, men i dagens läge är mångas kunskaper vad det gäller ekologiska och sociala frågor ganska begränsad. Man kan alltså inte försumma en kontinuerlig utbildning i kretsloppsfrågor, odling, lokal organisation, konfliktlösning etc. Bäst är nog om det finns en 'förvaltare' att tillfråga i alla dessa sammanhang, åtminstone till en början. Här skulle ett LAN (Local Area Network) med diskussionsgrupper vara till stor nytta. 5

6 4 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM KAN ÅSTADKOMMA TYDLIGA EKOLOGISKA SAMMANHANG 4.1 Våtparken I närområdet till varge husgrupp finns en anläggning för rening av grå- och regnvatten till dricksvattenkvalitet. (http://www.biochem.kth.se/~wwt/mac/guntha.htm). Denna består av tre dammar med mellanliggande strandkanter. Strandkanterna är den plats där större delen av reningen utförs, medan dammarna tjänar som lagring av vattnet, så att en tillräckligt lång omsättningstid uppnås. Storleken av denna anläggning är beroende av den andel regnvatten som samlas in från taken, och torde röra sig omkring 40 m 2 per invånare En stor del av denna yta har emellertid dubbla funktioner, t.ex. för odling av frukt och bär, eller för rekreation. Fördelen med en våtpark skulle vara att husets vattenanvändning minimeras, eller t.o.m. att huset förvandlas till en nettoproducent av renvatten. Efter en viss ytterligare rening, t.ex. med kol- eller UV-filter skulle vattnet också fungera som dricksvatten. (Lämpligt är då att man skiljer på bruks- och dricksvatten och har separata tappställen för detta.) Genom att mänskliga restprodukter förs direkt till jordbruk blir det nuvarande VA-systemet därmed överflödigt. 4.2 Grundläggande planeringsmål För att stad och land ska kunna närma sig varandra behövs en ny planeringsmetodik och planeringskunskap. Det behövs tillämpade kunskaper. Det behövs nya samarbetsformer där fler aktörer måste in. Det behövs samarbetsformer mellan lantbrukare, konsumenter, boende, professionella planerare och politiker. Utifrån hur gruppen tror att samhället ser ut om 50 år har gruppen formulerat hur man anser att samhället bör förändras för att det ska bli bibehållbart; Vi måste planera samhället på ett sådant sätt att vi kan klara vår försörjning av basförnödenheter med enbart förnybar energi. På så sätt kan vi klara oss även om priserna på icke förnybara bränslen höjs radikalt. Vi måste ta hand om lokalt tillgängliga växtnäringsämnen så effektivt som möjligt. Dvs. djurhållning och foderproduktion måste integreras. Mänskligt avfall måste återföras till jordbruket. Vi ska planera på sådant sätt att tillgången på produktiv odlingsmark bibehålls och ökas. Med dyrare fossila bränslen kan vi inte vänta oss att den nuvarande produktionsnivån kan upprätthållas. Vi kan dessutom förvänta oss att vi blir fler. Vi måste ta tillvara, bibehålla och förmedla traderade kunskaper. Stora mängder av den tysta kunskapen och den kunskap som de som i dag är äldre förvärvade i sin ungdom kommer att vara livsviktiga för framtida generationer. 6

7 Vi ska utveckla metoder för en ökad lokal självförsörjning av mat, arbete och service. Detta är nödvändigt för att minska samhällets sårbarhet vid energikriser och göra kretslopp av växtnäringsämnen möjlig. Vi måste hitta metoder där vi tillvaratar vår tillgång på rent vatten. Rent vatten kommer att vara en platsgiven resurs. Att föröda detta och förlita sig på import från annat håll är ansvarslöst. Inrikta planeringen på Icke förorening, upprätthållande av grundvattennivån och på att hålla grundvattnet fritt från föroreningar. Vi måste planera på så sätt att vi använder mindre mängder mineral och metaller som tas direkt från jordskorpan och att de tillvaratas på ett sådant sätt att deras användning kan fortsätta inom överskådlig framtid. Vi kan inte bete oss på ett sådant sätt att våra efterkommande kommer att se ned på oss. Vi ska planera och odla på sådant sätt att mångformigheten ökar i ekosystemen. Biodiversiteten är en livförsäkring för framtida förändringar i ekosystemen. Vem vill kasta bort sin försäkring? 7

8 5 MÅL FÖR RÅBYLUNDS FRAMTIDSPLANERING För att åstadkomma en bibehållbar utveckling krävs olika åtgärder. Dessa är av olika dignitet. En del är helt nödvändiga, andra önskvärda men ej omedelbart nödvändiga osv. Gruppen har föreslagit följande åtgärder i denna prioriteringsordning. 5.1 Viktiga planeringsmål Karakteristika för den totala bebyggelsen Området har en basförsörjning av el via lokala vindgeneratorer. Området har källsorterande toaletter som kombineras med en lokal rening av grå och regnvatten. Urin och komposterade fekalier återförs till jordbruksmark. Området behöver därför inte anslutas till reningsverk. Husen är väl isolerade och uppvärmningstekniskt väl placerade (sydsluttningen utnyttjas). Uppvärmningsbehovet tillgodoses lokalt, antingen via fastbränsleeldade närvärmeverk eller direktverkande vindvärme. Planeringsområdet omfattar också balanserade jordbruk, dvs. sådana där det finns både djurhållning och växtodling och där djurmaten produceras på gården. Produkterna från dessa jordbruk skall användas för att försörja områdets invånare med mat. Abonnemangssystem för matinköp Lokalt självstyre Området har en hög grad av autonomi och egenansvar. Ledare och representanter väljs i opolitiska val. De lokala funktioner får stor betydelse- såväl budgetansvar som ett betydande inflytande och ansvar vad gäller sådana frågor som direkt rör områdets invånare, t.ex. områdesspecifik utbildning och sociala funktioner Förbättra och försvara jordbrukslandskapet I området tas de kulverterade huvuddikena upp och planteras med skyddszoner som samtidigt utgör energiskogar längs de uppkomna vattendragen. Planeringsområden inrioktas för att understödja en ökad biodiversitet hos Råbylunds lantbruk. Läplantering med 10 % av den odlade ytan. Detta skulle antagligen också avsevärt minska kostnaderna för vägunderhållet vintertid. Tomt- och parkmark också måste också ha en produktiv funktion. De planteringar som sker skall ta hänsyn till såväl biodiversitet, estetik som förmåga att förse befolkningen med frukt, bär och andra förnödenheter. 8

9 5.1.4 Övrigt Gräsmatteytan minskas avsevärt jämfört med vad som är normalt i nybyggda bostadsområden. Områdets naturresursuttag skall vara avsevärt mindre än vad motsvarande områden är idag. De ekologiska tjänster som gratis erhålls från den omgivande naturen, t.ex. vattenrening från våtmarker, vindskydd från trädridåer, uppsamling av växtnäringsläckage i öppna vattendrag, etc., skall gynnas och utvecklas. Lokalt insamlad energi skall användas lokalt, utan onödiga transporter, så att den totala energieffektiviteten blir så effektiv som möjligt. Naturresursekonomi ingår i planeringsområdets budget. Redovisas som alla andra poster. De produkter som används inom området, både vid dess uppförande och efter färdigställandet, skall i så hög utsträckning som möjligt vara lokalt producerade. Finns inga sådan att tillgå skall de produkter som används skall de produkter som kräver minst transportenergi användas. 9

10 6 EXEMPEL PÅ PRAKTISKA ÅTGÄRDER 6.1 Alla byggnader skall vara kretsloppsanpassade Detta innebär: Husen skall vara försedda med källseparerande toaletter där både urin och fekalier tas om hand i särskilda tankar, eller för fekalier, i en torr form. I samband med anläggningen skall kontrakt slutas med jordbrukare för omhändertagande av restprodukterna. Detta jordbruk skall också kunna förse området med mat. Husen skall vara försedda med två serviser för vatten: bruksvatten och dricksvatten. Gråvattnet skall omhändertas lokalt, dvs. husen skall inte behöva anslutas till reningsverk. Matrester skall kunna omhändertas i närbelägna jordbruk eller av djur så att ett kretslopp av växtnäringsämnen bildas. Husen (köken) skall vara utformade så att matrester, komposterbart avfall, ev. djurmat, papper, glas, metaller, plast och övrigt avfall utan besvär skall kunna tas om hand och förvaras för sig. Omhändertagande av de olika fraktionerna skall kunna ske utan onödigt besvär även sedan de lämnat husen. Uppsamlingskärl skall finnas mycket nära. 10