1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala"

Transkript

1 1 PLANERING FÖR NÄSTA ÅRHUNDRADE 1.1 Planering för bibehållbarhet Basen för ett bibehållbart boende är vidmakthållna tjänster från fungerande ekosystem (luft, vatten, mat, klimat, bränsle och andra nödvändiga leveranser från fonder. Människorna i ekosystemet måste upprätthålla funktioner som understöder, helst utökar, dessa tjänster via samhällets infrastruktur. För att kunna upprätthålla en sådan infrastruktur krävs en (ur denna synpunkt) fungerande social struktur. En effektiv planering måste alltså börja från grunden av denna hierarki, att åstadkomma en fungerande social struktur vars resultat är en samverkan med det understödande ekosystemet via den tekniska och sociala infrastrukturen. Det kan aldrig vara tillräckligt att planera en infrastruktur om man inte samtidigt frågar sig hur den sociala struktur måste se ut där denna infrastruktur blir både väl fungerande och självklar, och där de övergripande målen är att upprätthålla ett väl fungerande ekosystem som kan förse de boende med sådana tjänster som rent vatten, frisk luft, mat och en i övrigt behaglig miljö under överskådlig tid. Två mål är således viktiga vad gäller bostadsområdets egenskaper, ett skall och ett bör: Skall: Bostadsområdets 'ekologiska fotavtryck' skall vara omkring en tiondel av vad motsvarande områden idag har. Alternativt kan man säga att totalkostnaderna för bostadsområdets drift och underhåll (vad gäller samtliga system) inte skall vara större än motsvarande område i dag även med tiodubblade energikostnader Bör: Effekterna av verksamheten i och omkring bostadsområdet skall ha en positiv inverkan på det ekosystem och det sociala system det utgörs av. Det är alltså nödvändigt men inte tillräckligt att skadliga inverkningar minimeras eller elimineras. I många fall måste de ersättas av effekter som är gynnande i stället för skadliga. 1.2 Tes: Miljöanpassningar är inte huvudsakligen tekniska utan snarare sociala För att kunna uppfylla de ovan nämnda kraven krävs naturligtvis tekniska lösningar som gör det möjligt att återvinna mineraler och växtnäringsämnen, minimera beroende av fossil energi, återvinna vatten etc., men även om alla dessa lösningar skulle vara tillgängliga finns det ändå risk att de blir meningslösa om det inte finns en underliggande social struktur som gör att det inte bara används, utan att de upplevs som självklara och nödvändiga. När ett område av detta slag konstrueras, bör alltså målet inte i första hand vara att infoga så många och så effektiva tekniska lösningar som möjligt, utan att möjliggöra och alstra en social struktur där ekologisk anpassning och minskad resursanvändning är en självklarhet och de tekniska lösningarna därför blir behövda. Med andra ord: Det är den resurseffektiva sociala strukturen som är det primära att alstra genom områdets uppbyggnad. Man skall emellertid inte förvänta sig att en sådan positiv social och ekologisk struktur självklart uppkommer bara de tekniska lösningarna finns tillgängliga. 1

2 1.3 Hur uppkommer en resurseffektiv social struktur? Utan en känsla av tillhörighet, att vara behövd, att förstå och utan en känsla av identifikation med sitt ekologiska och sociala sammanhang kan man inte vänta sig att människor tar socialt och ekologiskt medvetna beslut. Själva utanförskapet och platslösheten ger utrymme för destruktiva beteenden. Målsättningar vid en planering där man strävar mot bibehållbarhet måste alltså vara att: Alstra ett fungerande socialt system. Skapa platskänsla Göra ekologiska och resursmässiga sammanhang tydliga. Göra miljöanpassningen till en självklar del av vardagslivet. Göra de åtgärder som krävs för detta enkla och naturliga. Även om dessa mål huvudsakligen är sociala och psykologiska, har de tydliga tekniska aspekter. T.ex. alstrar ett sopnedkast i ett högområde knappast en befolkning som har för vana att källsortera sopor, medan en sorteringsutrustning i köket tillsammans med enkla metoder för omhändertagandet ger en förutsättning för detta. Det är emellertid inte självklart att det uppkommer ens där. Tydliga motiv, uppmuntran från omgivningen, förstärkt självkänsla som ett resultat av verksamheten och förståelse för sammanhangen är minst lika viktiga. Svårigheten vid konstruktionen av ett område är alltså att införa element som både gynnar de ovannämnda förändringarna och samtidigt är tekniskt utstuderade, gärna så att de löser fler problem på samma gång. I fortsättningen tas några tekniska lösningar upp som har de ovan nämnda komponenterna. Självklart finns fler, dessa är bara några exempel. 2

3 2 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM OCKSÅ KAN ÅSTADKOMMA SOCIALA STRUKTURER 2.1 'Bybrunnar' -- dagliga nödvändigheter som kan bli trevliga För att en fungerande social struktur och en lokal offentlighet skall ha möjlighet att uppkomma, behövs en faktor som jag i brist på en bättre term kallar 'bybrunnar', dvs något man dagligen gör av självklara skäl (t.ex. 'hämta vatten' i det förindustriella samhället), men samtidigt träffar sina grannar och kommer i samspråk med dem. Det finns även i vårt samhälle aktiviteter av detta slag, som gemensamhetslokaler, verkstäder i bostadsområdena etc., men många av dem har rationaliserats bort. Avsikten med de nedan föreslagna tillskotten är att ge upphov till sådana 'bybrunnar' LAN (Local Area Network) I ett område av denna typ är möjligheter till direkt kommunikation och medbestämmande nödvändig. Detta kan naturligtvis upprätthållas på många sätt, men man skall inte underskatta den kraft ett lokalt datornätverk kan ha för t.ex. lokaldemokratiska processer eller lokala bytessystem (LETS), och den allmänna känslan av tillhörighet. Ett exempel på detta är det som utförts i bostadsrättsföreningen Irrblosset (http://www.irrblosset.se/) i Umeå LETS Lokala bytessystem av LETS-typ (http://www.envirolink.org/orgs/greenaction/lets.html). Detta typ av handel kombinerar fördelarna med en inducerad lokal högkonjunktur med möten och interaktioner mellan människor som bor på en plats. De tilltalar s.a.s. både våra ekonomiska och sociala 'instinkter'. System av denna typ är särskilt enkla att upprätta om man har tillgång till en lokal dator, men även mycket enkla system går att upprätta. Ett exempel på det senare är den bod som finns bredvid pumpbostadsområdet i ekobyn Rumpan i Njurunda. I denna ställer man in halvtömda färgburkar, gamla rör, urvuxna skridskor etc. Den som behöver något kan gå och titta där. En person har också till uppgift att hålla ordning i boden, så att det inte samlas saker där som ingen vill ha Gårdsområdet På gårdarna finns en eller flera lokaler som är avsedd för allehanda aktiviteter. Här finns arbetsplatser, gästrum, utrymme för dagis och matsal samt en verkstad med utrustning som är mer skrymmande eller påkostad än den man kan ha hemma. Här finns också möjligheter för att några kvällar i veckan ordna en sluten pub för bostadsområdets invånare med öl till självkostnadspris och billig mat 1. En öppen eldstad är en naturlig samlingsplats med möjlighet att grilla även när vädret inte inbjuder till utomhusvistelse. Från ett av kontoren hanteras områdets LAN och LETS-system. I gårdsbostadsområdet finns också brevfack där alla som inte är förhindrade till det kan hämta sin post ('Utanför' börjar vid brevlådan. På detta sätt blir hela gården 'innanför'.) 1 Den slutna LUNA-puben på Lunds universitet säljer öl privatimporterad från Danmark för kr. Intäkterna för detta subventionerar mat. En bra måltid kostar under 30:- exkl. dryck. 3

4 2.1.4 Växthuset På flera ställen inom området ligger relativt stora växthus. De kan med fördel läggas intill de ovan nämnda gårdshusen. Där har alla ett par kvadratmeter att odla på. Det som är förhindrade kan få hjälp av sina grannar eller låna ut sin yta till någon annan (Jmf. Ombyggnaden av kv. Järnbrottet i Göteborg). Förutom den sociala funktionen den har, fungerar detta växthus som en solfångare och en cirkulationsplats för lokala komposter och produktionsyta för vissa grönsaker. I växthuset finns också gemensamma komposter. Det fungerar alltså också som ett kretsloppshus (http://www.gellivare.se/skolor/nili/kretshus.htm) Lokala odlingar På gårdarna kan man sträva efter att också producera en del frukt och grönsaker för det lokala behovet. Bärbuskar och fruktträd kan mycket väl växa i strandzonerna i våtparkerna (http://www.biochem.kth.se/~wwt/mac/guntha.htm) såväl som mot murarna mot grannhusen Jordbruk Till området, i den närbelägna landsbygden, hör jordbruk vars främsta uppgift är att försörja området med basförnödenheter och ta hand om växtnäringsämnen från de källseparerande toaletterna. Detta är en teknisk lösning som har tydliga sociala aspekter. Det är en angelägenhet för alla som bor i området att denna samverkan fungerar, eftersom närvaron av detta jordbruk, förutom att det gör födoproduktionen lokaliserad, identifierad och en gemensam angelägenhet, också blir billigare och därför en ekonomisk angelägenhet. Det ligger nära till hands att jordbrukaren/jordbrukarna också ingår i LETS. Att införa även det tillhörande jordbruket i planeringen innebär naturligtvis att planeringsområdet utvidgas avsevärt, både fysiskt och psykiskt. Det är emellertid svårt att föreställa sig en 'miljö'planering som inte tar hänsyn till hela den miljö som planeringen kommer att påverka. Särskilt vad gäller sårbarhetsaspekter kan en planering som inte tar hänsyn till en så stor del av planeringsområdet som möjligt leda till allvarliga missgrepp. 4

5 3 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM OCKSÅ KAN ÅSTADKOMMA PLATSKÄNSLA OCH LOKAL IDENTI- TET 3.1 Husens utformning Husen omsluter gårdar, en halvprivat yta dit man kommer via någon slags port, som utgör gränsen till yttervärlden. På gården finns Gårdsområdet, växthuset och ibland också Våtparken. Från gården finns också ingången till husen. Även om stor vikt läggs på den lokala offentligheten, är den privata delen av boendet viktig att upprätthålla. Lägenheterna har naturligtvis källseparerande toaletter, så att det i bostaden använda vattnet inte onödigtvis förorenas. I köken finns skafferier, rymliga matlagningsutrymmen, (fastbränsleeldning?) och anordningar som gör det lätt att hålla isär avfallens olika fraktioner (hönsmat, maskmat, papper, olika metaller, hårdplast, mjukplast etc.) 3.2 Utbildning Mycket av nyheterna är visserligen enkla, men i dagens läge är mångas kunskaper vad det gäller ekologiska och sociala frågor ganska begränsad. Man kan alltså inte försumma en kontinuerlig utbildning i kretsloppsfrågor, odling, lokal organisation, konfliktlösning etc. Bäst är nog om det finns en 'förvaltare' att tillfråga i alla dessa sammanhang, åtminstone till en början. Här skulle ett LAN (Local Area Network) med diskussionsgrupper vara till stor nytta. 5

6 4 TEKNISKA ÅTGÄRDER SOM KAN ÅSTADKOMMA TYDLIGA EKOLOGISKA SAMMANHANG 4.1 Våtparken I närområdet till varge husgrupp finns en anläggning för rening av grå- och regnvatten till dricksvattenkvalitet. (http://www.biochem.kth.se/~wwt/mac/guntha.htm). Denna består av tre dammar med mellanliggande strandkanter. Strandkanterna är den plats där större delen av reningen utförs, medan dammarna tjänar som lagring av vattnet, så att en tillräckligt lång omsättningstid uppnås. Storleken av denna anläggning är beroende av den andel regnvatten som samlas in från taken, och torde röra sig omkring 40 m 2 per invånare En stor del av denna yta har emellertid dubbla funktioner, t.ex. för odling av frukt och bär, eller för rekreation. Fördelen med en våtpark skulle vara att husets vattenanvändning minimeras, eller t.o.m. att huset förvandlas till en nettoproducent av renvatten. Efter en viss ytterligare rening, t.ex. med kol- eller UV-filter skulle vattnet också fungera som dricksvatten. (Lämpligt är då att man skiljer på bruks- och dricksvatten och har separata tappställen för detta.) Genom att mänskliga restprodukter förs direkt till jordbruk blir det nuvarande VA-systemet därmed överflödigt. 4.2 Grundläggande planeringsmål För att stad och land ska kunna närma sig varandra behövs en ny planeringsmetodik och planeringskunskap. Det behövs tillämpade kunskaper. Det behövs nya samarbetsformer där fler aktörer måste in. Det behövs samarbetsformer mellan lantbrukare, konsumenter, boende, professionella planerare och politiker. Utifrån hur gruppen tror att samhället ser ut om 50 år har gruppen formulerat hur man anser att samhället bör förändras för att det ska bli bibehållbart; Vi måste planera samhället på ett sådant sätt att vi kan klara vår försörjning av basförnödenheter med enbart förnybar energi. På så sätt kan vi klara oss även om priserna på icke förnybara bränslen höjs radikalt. Vi måste ta hand om lokalt tillgängliga växtnäringsämnen så effektivt som möjligt. Dvs. djurhållning och foderproduktion måste integreras. Mänskligt avfall måste återföras till jordbruket. Vi ska planera på sådant sätt att tillgången på produktiv odlingsmark bibehålls och ökas. Med dyrare fossila bränslen kan vi inte vänta oss att den nuvarande produktionsnivån kan upprätthållas. Vi kan dessutom förvänta oss att vi blir fler. Vi måste ta tillvara, bibehålla och förmedla traderade kunskaper. Stora mängder av den tysta kunskapen och den kunskap som de som i dag är äldre förvärvade i sin ungdom kommer att vara livsviktiga för framtida generationer. 6

7 Vi ska utveckla metoder för en ökad lokal självförsörjning av mat, arbete och service. Detta är nödvändigt för att minska samhällets sårbarhet vid energikriser och göra kretslopp av växtnäringsämnen möjlig. Vi måste hitta metoder där vi tillvaratar vår tillgång på rent vatten. Rent vatten kommer att vara en platsgiven resurs. Att föröda detta och förlita sig på import från annat håll är ansvarslöst. Inrikta planeringen på Icke förorening, upprätthållande av grundvattennivån och på att hålla grundvattnet fritt från föroreningar. Vi måste planera på så sätt att vi använder mindre mängder mineral och metaller som tas direkt från jordskorpan och att de tillvaratas på ett sådant sätt att deras användning kan fortsätta inom överskådlig framtid. Vi kan inte bete oss på ett sådant sätt att våra efterkommande kommer att se ned på oss. Vi ska planera och odla på sådant sätt att mångformigheten ökar i ekosystemen. Biodiversiteten är en livförsäkring för framtida förändringar i ekosystemen. Vem vill kasta bort sin försäkring? 7

8 5 MÅL FÖR RÅBYLUNDS FRAMTIDSPLANERING För att åstadkomma en bibehållbar utveckling krävs olika åtgärder. Dessa är av olika dignitet. En del är helt nödvändiga, andra önskvärda men ej omedelbart nödvändiga osv. Gruppen har föreslagit följande åtgärder i denna prioriteringsordning. 5.1 Viktiga planeringsmål Karakteristika för den totala bebyggelsen Området har en basförsörjning av el via lokala vindgeneratorer. Området har källsorterande toaletter som kombineras med en lokal rening av grå och regnvatten. Urin och komposterade fekalier återförs till jordbruksmark. Området behöver därför inte anslutas till reningsverk. Husen är väl isolerade och uppvärmningstekniskt väl placerade (sydsluttningen utnyttjas). Uppvärmningsbehovet tillgodoses lokalt, antingen via fastbränsleeldade närvärmeverk eller direktverkande vindvärme. Planeringsområdet omfattar också balanserade jordbruk, dvs. sådana där det finns både djurhållning och växtodling och där djurmaten produceras på gården. Produkterna från dessa jordbruk skall användas för att försörja områdets invånare med mat. Abonnemangssystem för matinköp Lokalt självstyre Området har en hög grad av autonomi och egenansvar. Ledare och representanter väljs i opolitiska val. De lokala funktioner får stor betydelse- såväl budgetansvar som ett betydande inflytande och ansvar vad gäller sådana frågor som direkt rör områdets invånare, t.ex. områdesspecifik utbildning och sociala funktioner Förbättra och försvara jordbrukslandskapet I området tas de kulverterade huvuddikena upp och planteras med skyddszoner som samtidigt utgör energiskogar längs de uppkomna vattendragen. Planeringsområden inrioktas för att understödja en ökad biodiversitet hos Råbylunds lantbruk. Läplantering med 10 % av den odlade ytan. Detta skulle antagligen också avsevärt minska kostnaderna för vägunderhållet vintertid. Tomt- och parkmark också måste också ha en produktiv funktion. De planteringar som sker skall ta hänsyn till såväl biodiversitet, estetik som förmåga att förse befolkningen med frukt, bär och andra förnödenheter. 8

9 5.1.4 Övrigt Gräsmatteytan minskas avsevärt jämfört med vad som är normalt i nybyggda bostadsområden. Områdets naturresursuttag skall vara avsevärt mindre än vad motsvarande områden är idag. De ekologiska tjänster som gratis erhålls från den omgivande naturen, t.ex. vattenrening från våtmarker, vindskydd från trädridåer, uppsamling av växtnäringsläckage i öppna vattendrag, etc., skall gynnas och utvecklas. Lokalt insamlad energi skall användas lokalt, utan onödiga transporter, så att den totala energieffektiviteten blir så effektiv som möjligt. Naturresursekonomi ingår i planeringsområdets budget. Redovisas som alla andra poster. De produkter som används inom området, både vid dess uppförande och efter färdigställandet, skall i så hög utsträckning som möjligt vara lokalt producerade. Finns inga sådan att tillgå skall de produkter som används skall de produkter som kräver minst transportenergi användas. 9

10 6 EXEMPEL PÅ PRAKTISKA ÅTGÄRDER 6.1 Alla byggnader skall vara kretsloppsanpassade Detta innebär: Husen skall vara försedda med källseparerande toaletter där både urin och fekalier tas om hand i särskilda tankar, eller för fekalier, i en torr form. I samband med anläggningen skall kontrakt slutas med jordbrukare för omhändertagande av restprodukterna. Detta jordbruk skall också kunna förse området med mat. Husen skall vara försedda med två serviser för vatten: bruksvatten och dricksvatten. Gråvattnet skall omhändertas lokalt, dvs. husen skall inte behöva anslutas till reningsverk. Matrester skall kunna omhändertas i närbelägna jordbruk eller av djur så att ett kretslopp av växtnäringsämnen bildas. Husen (köken) skall vara utformade så att matrester, komposterbart avfall, ev. djurmat, papper, glas, metaller, plast och övrigt avfall utan besvär skall kunna tas om hand och förvaras för sig. Omhändertagande av de olika fraktionerna skall kunna ske utan onödigt besvär även sedan de lämnat husen. Uppsamlingskärl skall finnas mycket nära. 10

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Att bo i bostadsrätt innebär att du ingår i en gemenskap av människor med samma intresse för sitt boende. Tillsammans äger och förvaltar vi huset

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n

Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n SP3 BESLUTSFÖRSLAG Svar på motion av Annette Carlson (M): När vågar Borås spola WC:n Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen förklaras besvarad. 2015-09-09 Tom Andersson Datum Kommunalråd

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF HÅRNÄTET

TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF HÅRNÄTET TRIVSEL- OCH ORDNINGSREGLER FÖR BRF HÅRNÄTET Att bo i bostadsrätt innebär ett gemensamt ansvar. Som medlem i föreningen har du inte bara rätten till en bostad i föreningens hus utan du har också skyldigheter

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ordnings- och trivselregler för Brf. RIBE

Ordnings- och trivselregler för Brf. RIBE Ordnings- och trivselregler för Brf. RIBE Varför har vi regler? Ofta handlar regler om ting som är rena självklarheterna. Men det självklara är inte alltid självklart för alla. Därför behöver vi ibland

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas.

OM SOPOR. Dessutom betalar vi för varje kilo sopor vi slänger i soptunnorna och om vi blir bättre på att sortera kan också de kostnaderna minskas. OM SOPOR Den här gången handlar hela informationsbladet om sopor och sophantering. Den här informationen gäller alla boende, både hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Vi har alla precis lika stor skyldighet

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

ORDNINGSREGLER. för Bostadsrättsföreningen PLOGEN. Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler!

ORDNINGSREGLER. för Bostadsrättsföreningen PLOGEN. Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler! ORDNINGSREGLER för Bostadsrättsföreningen PLOGEN Det här bör Du veta om föreningens ordningsregler! Ansvar för ordningen Styrelsens uppgift är att ta hand om den löpande förvaltningen av föreningen och

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-10-29, 175 ATT GÄLLA FRÅN 2012-11-15 Med stöd

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Sammanställning för Landskrona Kommun i samband med Ag21-ansökan till Miljödepartementet Sammanställning och förslag av Folke Günther Institutionen

Sammanställning för Landskrona Kommun i samband med Ag21-ansökan till Miljödepartementet Sammanställning och förslag av Folke Günther Institutionen Sammanställning för Landskrona Kommun i samband med Ag21-ansökan till Miljödepartementet Sammanställning och förslag av Folke Günther Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Waste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap.

Waste2Water SVENNINGSENS. Waste2Water har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. har sedan 1993 utvecklat biologiska tvättanläggningar med vattenrecirkulation för tvätt av fordon och redskap. Anläggningen kommer från USA och har hittills sålts exklusivt i Storbritannien där den gjort

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

ENPLANSGRUPPEN. Sellerivägen Sörbyängen. uppför 6 st enplansvillor med äganderätt

ENPLANSGRUPPEN. Sellerivägen Sörbyängen. uppför 6 st enplansvillor med äganderätt ENPLANSGRUPPEN uppför 6 st enplansvillor med äganderätt Sellerivägen Sörbyängen Kontakt: Magnus Olsén 070-759 23 76 eller Peter Lindahl 070-655 35 19 BOSTADSFAKTA Sellerivägen Örebro Antal rum och storlek:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Äppellunden Brantevik

Äppellunden Brantevik Äppellunden Brantevik Nära havet. I ett fiskeläge strax söder om Simrishamn. Mitt i en äppelodling. Där har arkitekten Lillemor Husberg ritat och byggt ett hus. Ett ovanligt hus. Stramt och resligt. Ett

Läs mer

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement Ett projekt som genomfördes på Centrum för hälsa och byggande vid KTH Haninge med stöd från Delegationen för hållbara städer. Kallades ofta Gröna Köket

Läs mer

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2 linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

DITT NYA HEM I linnéa park

DITT NYA HEM I linnéa park linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Inbyggd behandling så fungerar det

Inbyggd behandling så fungerar det Välj rätt toalett Välj rätt och spara pengar Vid fritidshus förekommer det fortfarande torrdass med latrinbehållare som kommunen hämtar. Systemet med insamling och behandling av latrin är dock varken miljömässigt

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad Amazi Uppbyggnad Vår stad, Amazi, ligger flytande på vattnet utanför kusten. Anledningen till att den ligger på vattnet är att en dag i framtiden så kommer länder bli översvämmade och därmed minska landyta.

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version Cradle to Cradle för barn Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer Svensk version Cradle to Cradle för barn Den här boken har blivit skapad av anställda vid Royal DSM och Centre for

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

ORDNINGSREGLER för hyresgäst i Bostadsrättsföreningen Rektangeln 21

ORDNINGSREGLER för hyresgäst i Bostadsrättsföreningen Rektangeln 21 ORDNINGSREGLER för hyresgäst i Bostadsrättsföreningen Rektangeln 21 Det här bör du veta om föreningens Ordningsregler. Ansvar för ordningen Styrelsens uppgift är att ta hand om föreningens löpande förvaltning

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Granskningsrapport Brukarrevision Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Örgryte-Härlanda SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Småskalig och bostadsnära

Småskalig och bostadsnära Småskalig och bostadsnära odling i Lindome Rapport från odlingsinitiativet i Lindome Samhällsarbete Lindome Stadsledningsförvaltningen miljösamordning December 2013 Odlingsinitiativet i Lindome Under 2013

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

2015-02-02 Sidan 1 av 5

2015-02-02 Sidan 1 av 5 Sidan 1 av 5 Att bo i bostadsrätt En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening vars ändamål är att upplåta bostäder eller lokaler med bostadsrätt åt sina medlemmar (bostadsrättshavare). De regler som

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer