Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus"

Transkript

1 Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

2 Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster av fosfor och bekämpningsmedel. Syftet är att visa olika situationer med uppkommen ytvattenerosion och vilka åtgärder som kan sättas in. Bilddokumentationen är i första hand tänkt att ingå i Greppa Näringens rådgivningsunderlag till rådgivningsmodulerna fosforstrategi (11B) Bekämpningsstrategi (13B) och markpackningsstrategi (12A). Foto: Anders Adholm (sid 4) Olof Pålsson (sid 11 och 19) Örjan Folkesson (14-15 och 30-31) Henrik Nätterlund (övriga) Borgeby den 1 december 2006 Henrik Nätterlund HIR Malmöhus 2

3 Inledning Jorderosion förknippas ofta med allvarlig förstörelse av jordar i Afrika, USA och Kinas lössjordsområden. Den erosion som sker i svensk jordbruksmark ligger långt från denna omfattning. I Sverige kan ytvattenerosion ge påtagliga och synbara problem i form av djupa fåror i jorden på en del utsatta fält. På många fält sker dessutom en långsam men inte särskilt påtaglig process som kan medföra att mullämnen, växtnäringsämnen och pesticidrester anrikas eller ansamlas i de lägsta punkterna i fältet. Sett ur jordbrukarens perspektiv är ytvattenytvattenerosion bördighetsnedbrytande och troligen underskattas betydelsen eftersom symptomen inte alltid är så påtagliga. I praktiken sker sällan ytvattenavrinningen på bred front, dvs över hela markytan, utan bildar ofta kanaler som många av bilderna i denna skrift visar. Dessutom bidrar ytvattenerosionen till förluster av fosfor och bekämpningsmedel till omgivande vatten. Förutom klimatet och jordens egenskaper påverkas ytvattenerosionen av odlingsmetoderna t ex jordbearbetning, grödval mm. Transport av fosfor och bekämpningsmedel Fosfor och bekämpningsmedel kan transporteras till omgivande vattendrag i löst och pratikelbunden form. Den lösta fraktionen finns i markvätskan och den partikulära är bunden till markpartiklarna. De vanligaste transportsätten är ytavrinning och transport genom markprofilen. Förlustrisken är starkt beroende av vilken transportmekanism som dominerar på den specifika jorden och påverkas bl.a. av följande faktorer: Fältets lutning Hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet för vatten) Grödval Dränering Stående vatten Bearbetningsmetoder Skyddszoner I denna skrift behandlas endast ytavrinning genom en bilddokumentation med kommentarer och åtgärdsförslag. Ytavrinning Ytavrinning kan uppstå i två olika situationer: 1. Då nederbördens intensitet överskrider jordens infiltrationskapacitet (Hortonsk ytavrinning). 2. Mättad ytavrinning, då grundvattenytan når upp till markytan och omöjliggör infiltration. Ytavrinning medför ofta ökad risk för ytvattenerosion eftersom transporten av suspenderade partiklar ökar. Risken för ytavrinning ökar med: Kraftig lutning Lutningens längd Låg hydraulisk konduktivitet 3

4 Dålig dränering Låg mullhalt Dålig aggregatstruktur Olika jordars känslighet för ytvattenerosion är komplex. Jordens erodibilitet (känslighet för ytvattenerosion) avgörs av jordpartiklarnas känslighet för att lösgöras och transporteras. Ju större och tyngre partiklar desto större transportmotstånd. Däremot kräver de större fraktionerna finmo/ mjäla och sand lägst vattenhastigheter för att lösgöras. Mindre partiklar som ler kräver högre vattenhastigheter för att lösgöras pga de starka kohesionskrafterna som håller samman partiklarna. När de väl lösgjorts transporteras de både lättare och längre än finmo/mjäla och sand. Åtgärder mot ytavrinning Eftersom varje enskilt fält är unikt är det svårt att ge konkreta råd som täcker in alla fall av ytvattenerosion. Här ges några exempel som förekommer i praktiken. Vårplöjning innebär att marken ligger orörd fram till vårbruket. Vårbearbetning har i svenska och norska försök minskat ytvattenerosionen väsentligt jämfört med höstplöjning på erosionskänsliga jordar. Vårplöjning är dock svår att utföra på jordar med högre lerhalt än ca 15%, eftersom såbädden då oftast blir för grov och torr. Plöjning vinkelrätt mot lutningen har gett bra resultat i praktiken. Denna åtgärd kallas även konturplöjning eftersom man följer höjdkurvorna. Vattnet kan på så sätt bromsas upp mot tiltryggarna och minska vattnets hastighet. Tiltpackning, höstharvning eller liknande ger ökad risk för ytvattenerosion eftersom insatsen ger slätare struktur i ytan. Reducerad jordbearbetning innebär att plöjningen utesluts och ersätts av någon typ av kultivator eller tallriksredskap. En sådan åtgärd ökar halmmängden i ytan vilket binder jorden och minskar erosionsrisken. Praktiska fall har dock visat att det finns situationer då plöjning har minskat ytvattenerosionen jämfört med reducerad bearbetning. I dessa fall har jordens förmåga att magasinera och släppa igenom vatten ökat. Förbättra dräneringen är en mycket viktig åtgärd för att vatten snabbt skall infiltrera och inte bli stående på fältet. När vatten inte kan transporteras genom jordprofilen måste det ta en annan väg, dvs avrinna på ytan. Denna avrinning kan även uppkomma på fält med mycket liten lutning. Att undvika markpackning är en åtgärd som innebär att infiltrationen bibehålls. Packningsskador undviks genom att bearbetning sker under torra förhållanden, att tunga transporter koncentreras till markvägar, sänkt tryck i däcken samt större däck. Skyddszoner runt vattendrag är en insats som förhindrar det eroderade materialet att rinna direkt ned i vattnet (se sid 16-17). Skyddszonen stabiliserar även dikeskanten då plöjning inte sker ända ut mot vattnet (sid 18). Skyddszoner har även andra positiva effekter, t ex sker inte sprutning och gödselspridning ända ut mot vattendraget. De utgör även transportoch vändzon med mycket stor betydelse för att minska packnings- och körskador. 4

5 Gräsremsor kring brunnar minskar risken att det eroderade materialet rinner direkt ned i dräneringssystemet som kan ge stora förluster av fosfor och bekämpningsmedel (se sid och 21). Inför höstsådd (undantaget reducerad bearbetning och direktsådd) finfördelas jorden och markytan lämnas i ett tillstånd där ytvattenerosion kan uppstå. Detta innebär ökad risk för ytvattenerosion om inte höstgrödorna blir så stora att de förmår stoppa ytvattenerosionen. Bevuxen mark över vintern kan minska risken för ytvattenerosion (sid 29-20). Försök har visat att vall minskat förlusterna av fosfor (partikulär) med 20 % jämfört med vårkorn på en ytvattenerosionskänslig jord. I mycket kuperad terräng där ytvattenerosionen är kraftig och odlingen besvärlig är permanent träda ett alternativ till ordinär odling. Fånggrödor har inte minskat ytvattenerosionen i svenska försök. Fånggrödan anläggs i syfte att minska kväveförlusterna och inte första hand att minska förlusterna av fosfor. Ytvattenbrunnar anläggs för att undvika stående vatten som lätt bildar rännilar som ökar ytavrinngen. Detta får ses som en nödåtgärd, se i första hand över dräneringen! Avskärande dike. Ofta sträcker sig ytvattenerosionen över flera fält innan vatten och jordmassor avsätts vid ett lägre område. I skiftesgränser kan ett sk svskärande dike bromsa erosionen i ett tidigt skede och minska skadorna. Ett grunt gräsbeklätt dike som leder till en ytvattenbrunn, anlagt i en skiftesgräns, har ingen större påverkan på brukningen av skiftet. 5

6 Erosion i sockerbetor - förlust av bek. medel? (maj -05) 6

7 Erosion i höstvete (april -06) 7

8 Erosion i potatisfält... (april -06) 8

9 ... odling ej möjlig i det eroderade området (sept -06) 9

10 Eroderat material transporteras direkt ned i brunn Bakgrund Plats: Bjärred Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 4 grader Kommentar: Kraftigt vattenflöde mot brunnen i ett fält där det ska sättas potatis under våren. I den eroderade delen av fältet kunde inte potatis odlas under denna säsong p.g.a. erosion och våta förhållanden. Lantbrukarens erfarenheter är att problemet främst uppkommer vid potatisodling. När höstvete odlas minskar erosionen betydligt. Åtgärder - Våplöj eller kör plöjningsfritt - Öka mullhalten i jorden - Anlägg en ordentlig gräskant runt brunnen för att stoppa upp flödet något 10

11 Dåligt rensad brunn klarar inte allt vatten vid kraftig avrinning Bakgrund Kraftigt vattenflöde mot brunnen Åtgärder - Rensa brunnen - Spola stamledning - Förbättra dräneringen på anslutande fält 11

12 Stående vatten pga dålig dränering Bakgrund Plats: Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader Kommentar Trots liten lutning är erosionen betydande. Åtgärder - Förbättra dräneringen - Anlägg en gräskant runt brunnen som reducerar mängden partikulär och löst fosfor att nå dräneringen. 12

13 ger stor risk att fosfor transporteras direkt ned i dräneringsbrunnen 13

14 Otillräcklig skyddszon vid kraftig yterosion 14

15 Bakgrund Plats: Veberöd Datum: Jordart: Lerig mo Lutning: 5 grader Kommentar Den redan anlagda skyddszonen på 6 m ger inte tillräckligt skydd. Åtgärder - Öka bredden på skyddszonen - Se över dräneringen - Vårplöj - Stoppa erosionen längre upp på fältet genom ett avskärande dike. 15

16 Skyddszoner som delvis stoppat erosionen 16

17 T. V. T. V. Bakgrund Plats: Marieholm Datum: Jordart: Styv lera Lutning: 4 grader Kommentar Erosion trots liten lutning och styv jord. Insatt åtgärd - Skyddszonen har delvis hindrat jorden att nå vattendraget T. H. Bakgrund Plats: Marieholm Datum: Jordart: Mellanlera Lutning: 5 grader Kommentar Kraftigt vattenflöde från högre liggande fält har satt av jord vid skyddszonen. Insatt åtgärd - Detta år har den 6 m breda skyddszonen varit tillräcklig och hindrat jorden att nå vattendraget. - Just där jorden är avsatt kan skyddszonen breddas för att inte anrika för stora massor på ett ställe. 17

18 Skyddszon i förebyggande syfte Bakgrund Plats: Marieholm Datum: Jordart: Mellanlera Lutning: 4 grader Insatt åtgärd - En 6 m bred skyddszon Ytterligare åtgärd - Plöj hela fältet vinkelrätt mot lutningen 18

19 Obearbetad jord minskar erosionen Bakgrund Plats: Norr om Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 7 grader Kommentar Två fält med olika berarbetning intill varandra 1. Det ena har stubbearbetats på hösten och lämntas obevuxet över vintern. I detta fall förekommer erosion. 2. Det andra fältet har lämnats med orörd stubb över vintern. Ingen erosion förekommer i detta fallet. Jord har transporterats från det bearbetade fältet som tydligt syns i snön. (Se även sid 20) 19

20 Fortsättning obearbetat minskar erosionen 20

21 Gräskant runt brunn har troligen minskat förlusterna Bakgrund Plats: Marieholm Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader Insatt åtgärd - Gräskanten runt brunnen har minskat risken för att fosforförluster. - Gräskanten runt brunnen skulle behöva breddas för minska förlustrisken ytterligare. - Förbättra dräneringen - Anlägg ett avskärande dike uppströms 21

22 Kraftig ersoion vid snösmältning... (mars -06) 22

23 Brunt vatten rinner från fältet ner i diket. Färgen tyder på att det finna risk för fosforförluster 23

24 ... därför har tiltpackaren lyfts vissa drag Bakgrund Plats: Eskatorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 5 grader Kommentar Sid 22 Kraftig ytavrinning i samband med snösmältningen där erosionen tar med sig en hel del suspenderat material. Sid 23 (Överst) Brunt vatten tyder på att jordpartiklar och organiskt material som kan innehålla fosfor och bekämpningsmedel som riskerar att läcka från fältet. (Underst) Tre veckor efter snösmältningen. Spåren av erosionen syns tydligt. Åtgärder Sid Plöjning sker vinkelrätt mot lutningen för att bromsa erosionen - I år har återpackning och tilljämning med tiltpackare uteslutits i vissa drag. Detta för att ge en grövre struktur som kan bromsa och magasinera mer vatten, dvs minska erosionen. Resultat - Pga den snabba och kraftiga snösmältningen blev erosionen mycket kraftig detta år. Därför är det svårt att säga hur bra effekten blev i år. Lantbrukarens erfarenheten säger att den vinkelräta plöjningen har minskar erosionen tidigare är. 24

25 25

26 Höstharvning ökar risken för erosion 26

27 Bakgrund Plats: Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader Kommentar - Stående vatten på en del av fältet där dräneringen inte fungerat tillräckligt bra. - Trots mycket liten lutning har det stående vattnet satt igång ytavrinningen som orsakat erosion. - Som bilden längs upp till vänster visar har fältet plöjts på hösten och höstharvats. Denna fina struktur har främjat ytavrinningen och skapat erosion. Åtgärder - Se över dräneringen - Skjut upp harvningen till våren - Prova med reducerad bearbetning 27

28 Erosion trots grov struktur 28

29 T. V. Bakgrund Plats: Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader Kommentar - Mycket påtaglig erosion efter snösmältning och kraftiga regn. Den grova strukturen har inte hjälpt. Åtgärder - Bevuxen mark över vintern - Vårplöjning - Erosionen har startat pga att en brunn inte kunde svälja allt vatten. Se därför över dräneringssystemet i en sådan situation. - Rensa brunnen T. H. Erosion trots vinkelrät plöjning. 29

30 Erosion i hjulspår Bakgrund Plats: Anderslöv Datum: Jordart: Mellanlera Lutning: 10 grader Kommentar I fältet till vänster har erosion uppstått i hjulspåren. Det högre fältet har dock inte drabbats lika hårt. Tänkbara orsaker till detta är att det vänstra fältet har höstbekämpats som orsakat hjulspår. Möjligtvis har detta fält även utsatts för större packning än det högra. Bilden på nästa sida visar erosionen i det vänstra fältet. Åtgärder - Minska packningen - Om möjligt inte utföra ogräsbekämpning på hösten. Foto: Örjan Folkesson SJV 30

31 31

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post: GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H )

God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H ) God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H9728) Ararso Etana, Barbro Ulén, Gunnar Torstensson, Jan Lindström, Maria Blomberg Syften och hypoteser I detta projekt utvärderade

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius

SGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna

Läs mer

DRÄNERING FAIRWAY. Kungliga Drottningholms GK. Utredning av dräneringsalternativ på fairway

DRÄNERING FAIRWAY. Kungliga Drottningholms GK. Utredning av dräneringsalternativ på fairway DRÄNERING FAIRWAY Utredning av dräneringsalternativ på fairway Utkast Stockholm 2009-11-03 Sweco Infrastructure AB Geolab Anna Hedlund Sweco Environment AB Christina Odén Granskad av Mats Linde, SLU Uppdragsnummer

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Bibliografiska uppgifter för Fosforförluster från åkermark Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 26 Författare Adress Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Översvämning i Hallsbergsområdet

Översvämning i Hallsbergsområdet Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Fördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden.

Fördelningsbrunn I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör ut till bädden. Infiltrationsbädd Planskiss Makadambädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Infiltrationsrör Infiltration fungerar enbart om marken är genomsläpplig. A B C D Slamavskiljare Plast- eller cementbrunn där fasta

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar

Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet Slutrapport från studiecirklar Juni 2010 Du som får den här rapporten äger eller brukar jordbruksmark i Tandlaåns avrinningsområde. Du

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Information om ras och skred i Lillpite

Information om ras och skred i Lillpite Information om ras och skred i Lillpite Piteå mars 2015, Piteå kommun Samhällsbyggnad Figur 1. Resultat av skred sommaren 2012 uppströms fotbollsplan i Lillpite. Bakgrund Efter långvariga problem med stabiliteten

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Kokbok till Markpackning 12A

Kokbok till Markpackning 12A Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Augusti 2010 Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Ignucell Drains specialutvecklade konstruktion gör den till det bästa alternativet för de flesta typer av arbeten

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Installationsanvisning. Infiltrationsmodul

Installationsanvisning. Infiltrationsmodul Installationsanvisning Infiltrationsmodul VERSION: 1/2005 Innehåll Infiltrationsmodul 3 4 5 6 7 Allmänt, projektering Så här anlägger du ett infiltrationsmodulsystem Dimensionering Placering med hänsyn

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för 1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till

Läs mer

Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält. Nässjö, Zivko Rasic

Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält. Nässjö, Zivko Rasic Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält Nässjö, 2017-03-08 Zivko Rasic Dags för nydikning Täckdikning några begrepp Täckdikning några begrepp Längsdränering & Tvärdränering Tvärdränering Vid tvärdränering

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.)

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Enligt SJVFS 2004:62 (EB.34:6) Miljöenheten Tel: 0416-271 53 Fax: 0416-185 16 De bestämmelser i Statens jordbruksverks

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen

Läs mer

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå. Erik Mårtensson Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet metodik för utredning på kommunal nivå Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Syfte Identifiera en metod som är lämplig för en första översiktlig

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt - resultat från en fältstudie på en gård i Halland Undersökningen är genomförd under hösten-vintern 2003 / 2004 med anslag från SL stiftelsen, Lantmännen,

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Förvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening

Förvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening Förvaltning av vägområde Påtåker Samfällighetsförening 2015-05-24 Inledning Dagvatten är ett samlingsnamn för ytvatten (regn och smältvatten som rinner från vägar, tak och gräsmattor) och dräneringsvatten

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Uponor IQ Jordbruksdränering

Uponor IQ Jordbruksdränering Uponor IQ Jordbruksdränering 0 00 .. Uponor IQ Jordbruksdränering Varför dränera? Täckdikning av jordbruksarealer ger effekt både torra och regniga år. Bruknings- och skördekostnaderna minskar tack vare:

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Avvattningssystemet och klimatanpassning Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till

Läs mer