Underlag till fosformodulen (11B)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag till fosformodulen (11B)"

Transkript

1 Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen till egentliga Östersjön (Brandt & Ejhed, 2003). Därför bör fosforproblematiken prioriteras i miljörådgivningen på lantbruk i kustnära områden. Svårt att förutsäga förluster Fosforförluster från jordbruksmark är mycket komplext och svårförutsägbart. Tyvärr är kännedomen om de mekanismer som påverkar förlusterna inte helt kartlagda idag. Eftersom förlustrisken är starkt kopplad till lokala förhållanden, ofta på fältnivå, är det svårt att ge generella råd till motåtgärder. Det är därför viktigt att det enskilda fältet bedöms för att rätta motåtgärder ska kunna sättas in. För att fosforförluster ska ske från jordbruksmark måste följande faktorer uppfyllas: 1. Det måste finnas en fosforkälla 2. Det måste finnas en transportmekanism i form av yterosion eller inre erosion Syftet med modulen Syftet med fosformodulen är att minska fosforförlusterna från gården och hitta åtgärder som spar både miljö och pengar. En viktig del är att se över gödslingen och att identifiera områden i fält där det finns risk för fosforförluster genom erosion. En konkret åtgärdsplan mot förlusterna tas fram där förslag på gödsling och praktiskt genomförbara åtgärder i fält föreslås. Nedan ges förslag på arbetsgång för fosformodulen. Innan besöket Se till att du har med dig en växtnäringsbalans (högst 3 år gammal) och en växtodlingsplan. Titta gärna igenom tidigare rekommendationer om fosfor i t ex foderrådgivning eller växtnäringsbalans. Meddela lantbrukaren om att han/hon ska fram: - Markkarta - Blockkarta som ni tillsammans kan skissa på Läs gärna igenom denna skrift och ta en titt på och rådgivningsunderlag för fosforstrategi. Där finns exempel på dokumentation av besök samt bildmaterial kring erosion mm. Checklista för besöket Varför fosforrådgivning? - Berätta kort om de senaste forskningsrönen om fosforförluster till Östersjön och att fosfor är ett större problem än kväve till dessa vatten se under UTBILDNING/rådgivarkurser/Centralt framtaget material, pdf N och P och nyhetsarkiv eller Naturvårdsverkets rapport 5509) Den genomsnittliga förlusten från svensk åkermark uppgår till ca 0,4 kg/ha och år (variation 0,03-1,5 kg och år). Detta är i nivå med bla England och Irland, men lägre än Norge och Tyskland.

2 - (Bergström m.f.l., 2007). Troligen kan inte förlusterna minskas med mer än 25 % eller med 0,1 kg/ha utan större förändringar i jordbruket. - Det nationella miljömålet ingen övergödning säger att fosfortransporten till Östersjön ska minska med 20 % år 2010 i jämförelse med 1995 års nivå (Regeringen, 2004). Målet preciserades ytterligare då det fastställdes att de största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. - Mellan 1995 och 2000 har en 11 % minskning av fosforförlusterna från jordbrukssektorn beräknats, men det finns betydande osäkerheter i beräkningarna. Gödsling med handelsgödselfosfor har minskat till samma nivå som i början av 1900-talet. - Berätta att man idag vet betydligt mindre om hur fosforförluster sker jämfört med kväve. Det är andra faktorer som styr fosforförlusterna än de som styr kväveförlusterna. Fosforförlusterna sker ofta i episoder och varierar mellan fält betydligt mer än kväveförlusterna. - Fosforförlusterna skiljer sig mycket mellan olika områden, skiften och inom skiften. Därför är det mycket viktigt att hitta de områden där P-förlusterna är som störst för att kunna sätta in rätta åtgärder. - Syftet med modulen är att hitta bästa strategi för gödsling och brukande av marken för att minimera förlusterna och förbättra ekonomin. På djurgårdar kan en källa till fosforförluster vara det som tillförs fälten via stallgödseln vilket i sin tur styrs av utfodringen. Anpassad utfodring tas upp i andra moduler Hur olika faktorer påverkar fosforförlusterna Antingen sker förlusterna med yterosion (se bildmaterial på och rådgivningsunderlag, fosfor) eller som transport genom markprofilen i form av matrix- eller makroporflöde (se markegenskaper). Använd gärna bildspelet under som hjälp till de olika faktorerna nedan. Nederbörd - Det finns ett tydligt samband mellan fosforförluster och riklig nederbörd - Förlusterna sker ofta i episoder med högst koncentration i samband med hög avrivning. - Nederbördens intensitet är oftast viktigare för förlusterna än nederbördsmängden. - Kraftig nederbörd då marken är obevuxen ökar erosionsrisken. Risken för förluster på hösten ökar också vid höstsådd spannmål då markytan är jämn och bearbetad och mycket lättransporterbart material finns i ytan. Spannmålen har svårt att stoppa förlusterna. Temperatur - Frusen mark i samband med tjäle hindrar infiltration varvid ytavrinning kan uppstå - Stående vatten under längre perioder kan även sätta igång transporten nedåt i profilen när tjälen går ur - Under vintrar med högre temperatur än normalt ökar nedbrytningen av organiskt material som frigör fosfor.

3 Fältegenskaper Både lätta och styva jordar kan ge ytvattenerosion. Storleken bestäms främst av lutningen och hur lätt jordpartiklarna lösgörs (Alström & Åkerman, 1991). Risken för ytavrinning ökar med: - Kraftig lutning - Sluttningens längd - Låg hydraulisk konduktivitet - Dålig dränering - Låg mullhalt - Dålig aggregatstruktur Risken för transport genom markprofilen ökar med: - Stående vatten - Om det finns ytvattenintag - Om fältet är täckdikat Markegenskaper - Till skillnad från kväve kan fosforläckaget vara stort på en lerjord. Lerjordar innehåller ofta stora porer (maskgångar, rotkanaler och torrsprickor) där vatten kan ta med sig fosfor och transporteras snabbt nedåt i profilen, s.k. makroporflöde. Kallas även inre erosion. - Ju styvare en jord är desto större är risken för makroporflöde. Risken för ytavrinning är också större på jordar med högre lerinnehåll pga att de små lerpartiklarna är lättförflyttade. - I en sandjord filtrerar vattnet jämnare över hela profilen varvid fosfor hinner bindas till markpartiklarna. En sandjord med högt P-AL tal i matjord och alv samt låg bindningskapacitet, kan dock ge stora förluster. - Hög andel organiskt material minskar risken för förluster av partikulär fosfor p.g.a. mullinnehållet binder samman jordpartiklarna och minskar risken för erosion. Dessutom förbättras strukturen. - Markens genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) påverkar förlusterna. Hög genomsläpplighet genom god dränering är viktigt för att undvika stående vatten. Stående vatten kan bilda ett övertryck som kan sätta igång flödet nedåt i profilen genom makroporerna. God genomsläpplighet minskar även risken för yterosion. Bearbetning - Generellt minskas yterosionen ju mindre man rör i jorden. - Inre erosion kan till en del förhindras genom att jorden bearbetas så att makroporerna bryts av. - Jordbearbetningen påverkar främst fosforförluster som sker med yterosion. - Vårplöjning minkar förlusterna jämfört med höstplöjning på erosionskänslig jord. - Att ersätta plogen med kultivator kan ha effekt genom att andelen organiskt material i ytan ökar, som binder jorden. För bästa effekt skall bearbetningen utföras grunt. - Att plöja i riktning med höjdkurvorna kan ge minskad erosion.

4 P-AL - Grov struktur i ytan minskar förlustrisken genom att t ex höga tiltor bromsar erosionen och markytan kan adsorbera (svälja) mer vatten genom den luckrare strukturen. - Packning av jorden ökar förlustrisken. Vid bearbetning under blöta förhållanden ökar packningsrisken vilket försämrar fosforupptaget och ökar transporten av fosfor längs med plogsulan. - Höga P-AL värden i matjord och alv i kombination med hög fosformättnad, ökar oftast risken för förluster. - Eftersom jordar har olika förmåga att binda fosfor, främst beroende på innehållet av järn och aluminium samt kalciuminnehållet, kan man inte säga att högt P-AL tal är direkt kopplat till stora förluster. - För huvuddelen av Sveriges jordar är föreningar av järn och aluminium viktigast när det gäller bindning av fosfor. Vid kraftig gödsling under längre perioder räcker inte bindningsplatserna till för att binda all fosfor, jorden bli mättad. Risken för läckage ökar då väsentligt. - En ny metod för att mäta fosformättnaden har testats med gott resultat där både P-AL och Fe-AL/Al-AL mäts och fosformättnaden kan beräknas (Ulén, 2006). - Nyligen sammanställd forskning visar att det aldrig är motiverat att ligga högre än P-AL tal 10 (Bertilsson m.fl., 2005). - På jordar med högt ph och stort kalciuminnehåll kan andelen växtillgänglig fosfor överskattas vid P-AL-analyser. P-AL metoden innebär att provet extraheras med en lösning på ph 3,75 som riskerar att frigöra fosfor som i praktiken inte är tillgänglig för upptag. Gödsling - Den genomsnittliga fosfortillförseln med stallgödsel och mineralgödsel till åkermark i Sverige är 13 kg/ha och år. Motsvarande siffra för Norge och England är 27 kg/ha och år. - I Sverige ligger den genomsnittliga fosforbalansen på +2 kg/ha och år. I djurtäta områden är siffran dock + 8 kg/ha och år. Snittet för Norge och England är +7 kg/ha och år, men hela +20 kg/ha för djurintensiva områden. - Överoptimal gödsling innebär alltid större risk för fosforförluster. - Myllning av fosfor minskar förlusterna. - Ju snabbare gödseln brukas ned desto mindre förlustrisk. Detta gäller både mineral- och stallgödsel. - Spridning av fosfor på hösten, inför vårsådd, innebär oftast större förlustrisk, eftersom inget upptag sker under höst/vintern. Avrinningen är större under höst/vinter vilket ökar förlustrisken. ph - Optimalt ph-värde för fosforupptag är runt 6,5.

5 - Vid ph över 7 är risken stor att fosfor binds till kalcium och tillgängligheten för upptag försämras. - Vid ph under 6,5 ökar andelen löst järn och aluminium som binder upp fosfor och försämrar upptaget. Gör en kort fältvandring En kortare tur i fält görs för att identifiera platser med risk för fosforförluster. Ta gärna med en karta över skiftena för minnesanteckningar. Nedan ges tips på vad ni bör titta efter. Vid dåligt väder etc. görs fältvandringen vid skrivbordet med skifteskartan som underlag. - Platser med lutning där erosion kan förekomma. - Områden där vatten kan bli stående p.g.a. dålig dränering. - Översvämningar i anslutning till vattendrag. - Hur dräneringen fungerar på olika fält. - Om det finns det platser där skyddszoner kan vara motiverade. - Gräsremsor kring ytvattenintag. - Platser där permanent träda kan vara motiverad. Åtgärder för att minska fosforförlusterna Efter bakgrund och teori kring fosforförluster, samt en fältvandring, har förhoppningsvis fält med risk för fosforförluster identifierats. Nu är det dags att gå igenom vad ni sett i fält och börja fundera över åtgärder mot eventuella förluster. Ytvattenerosion Se rapporten Åtgärder för att hindra ytvattenerosion på och rådgivningsunderlag, fosfor. Inre erosion Många av de åtgärder som kan minska risken för ytvattenerosion fungerar även mot inre erosion. Här är några förlag som är bra att ha med sig. - Undvik stående vatten genom att förbättra dräneringen. - Undvik markpackning genom att: plöja under torra förhållanden Använda däck med låga ringtryck Inte använda tyngre maskiner än nödvändigt

6 - Förbättra markens infiltrationskapacitet genom att: Öka mullhalten Kalka med strukturkalk vid behov - Bryt makroporernas struktur genom plöjning. En lerjord utan problem med yterosion kan med fördel plöjas. Plöjningen bryter kontinuiteten hos makroporerna, vilket kan minska förlusterna. Gödseltillförsel Åtgärder i fält som minskar erosionen kan vara krångliga att genomföra och kostar ofta pengar. En åtgärd som kan spara pengar på sikt är en noggrann genomgång av gödslingen. Här bör gödselgiva, spridningstidpunkt och spridningssätt beaktas. På gårdar med mycket stallgödsel bör värdet av fosforn i stallgödseln beräknas. Se och stallgödsel. Gödselgiva Gödselgivan anpassas efter art, skördenivå och andelen lättillgängligt fosfor i marken (P-AL). Dagens riktlinjer för gödsling enligt SJV grundar sig på mångårigt försöksarbete och presenteras i tabell 1. I tabell 2 visas fosforklassernas intervall. Tabell 1. Riktgivor för fosforgödsling, SJV Fosforgiva, kg P/ha i respektive P-AL klass Gröda Skörd I II III IV V (ton/ha) Stråsäd Oljeväxter Slåttervall 6 (ts) Fodermajs Potatis Sockerbetor Ärter 3, Bete (åker) Justering för skördenivå, kg P per ton avvikelse: Stråsäd, ärter, vall: 3 Oljeväxter: 5 Potatis, sockerbetor: 0,5 Tabell 2. Definition av fosforklasser. Klass P-AL tal I < 2,1 II 2,1 4 III 4,1 8 IV 8,1 16 V > 16 Förhållandet mellan gödsling och P-AL Förutom skörd och art, bygger rekommendationerna i tabell 1 uteslutande på vilken fosforklass markkartan visar. Underhållsprincipen tillämpas och innebär att tillförseln ska vara lika med bortförseln i klass III. Problemet är att varje klass har ett visst spann, där framförallt klass IV är vid. En nyligen utförd sammanställning av försöksmaterial visar att man bör ta mer hänsyn till P-AL - talet, och anpassa gödslingen därefter (Bertilsson m.fl., 2005). Bertilsson m.fl., 2005 har gjort en sammanställning med titeln

7 Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål där syftet är att försöka besvara frågorna: Vilken P-AL nivå är ekonomisk att underhålla? Hur på verkar fosforgödslingen miljön? Underhålls P-AL (U-P-AL) I studien har man beräknat ett underhålls P-AL för olika grödor (U-PAL). Där är skördeökningens värde lika stor som kostnaden för underhållsgivan. Då detta inträffar är systemet i jämvikt både ekonomiskt och miljömässigt. Här gödslar man med en giva som ersätter bortförseln och får en skördeökning som motsvarar kostnaden. U-PAL är beroende av priset på fosfor och skördeprodukten. Om P-AL är högre än U-PAL för en viss gröda är full underhållsgiva inte lönsam. I detta fall bör man gödsla mindre än U-PAL varpå fosforklassen sjunker på sikt. Då P-AL är lägre än U-PAL lönar det sig att gödsla mer än underhåll och markens fosforstatus kommer att stiga. Det är viktigt att ge underhåll vid U-PAL, även om man endast får tillbaka gödselkostnaden det året. Skippar man underhållsgivan sjunker P-AL och skörden riskerar att minska. Svårigheter med P-AL Analysen enligt P-AL metoden innehåller flera felkällor: Variationer i provtagning som t ex tid på året, plats i växtföljden, årsmånen m.m. påverkar resultatet. Låga värden är ofta stabila medan högre tal varierar mer. Utan förändrad gödsling kan ett prov uppvisa högre P-AL några år efter tidigare provtagning. Pga osäkerhet i provtagningen har just en klassindelning av P-AL skapats. Dock är som tidigare nämnts speciellt klass IV vid och man bör därför analysera P-AL talet. Risk att P-AL värdet överskattas på kalkrika jordar med högt ph Slutsatser om gödsling från rapporten: 1. Fokus bör ligga på P-AL talet mer än klassen. Detta gäller främst klass IV (P-AL 8-16). 2. När P-AL är > 10 ses fosfor som en resurs som kan utnyttjas och byggas ned. 3. Gruppen stråsäd har delats upp. Korn bör prioriteras framför höstvete pga säkrare skördeökning i kornet. Gödslingsrekommendationer Spannmål Det finns inga skäl att underhålla P-AL högre än 6 i en växtföljd med i huvudsak spannmål. I princip gäller SJV:s gödslingsrekommendationer (tabell 1). För korn betalar sig fullt underhåll vid P-AL 6 (mitten av klass III) och för höstvete vid P-AL 3 (klass II) Eftersom korn ger större och säkrare skördeökning än höstvete kan en del av underhållet fördelas över till kornet. Genom kombisådd på våren utnyttjas fosforn väl till kornet. Direkta gödslingseffekter under samma år erhålls vid P-AL 5 eller lägre. Oljeväxter Oljeväxter har större fosforbehov jämfört med stråsäd Underhållsgödsling betalar sig vid P-AL 6-9 (klass III-IV) Det finns ingen anledning att underhålla ett P-AL högre än 9 Direkta gödslingseffekter under samma år uppnås vid P-AL 5 eller lägre. Sockerbetor Betor behöver ett bra fosfortillstånd för att inte tappa i skörd

8 Med de tidigare höga betpriser betalade sig underhåll vid P-AL 11 (klass IV) Med ett 30 % lägre betpris bör P-AL 10 underhållas Trots kraftigt sjunkande betpriser skall betorna prioriteras i förhållande till stråsäd och oljeväxter Potatis Det är ont om nyare försöksmaterial som behandlar potatisens fosforbehov Potatis har stora krav på lättillgänglig fosfor Försök med s.k. tilläggsgödsling utöver grundgivan visar på merskördar När potatis ingår i en växtföljd med fyra eller kortare års mellanrum bör gödslingen koncentreras dit. Sikta på att underhålla P-AL 11 Vall Nyare försök visar att vall svarar mycket dåligt på fosfortillförsel Enligt Römer el al., 2004 blev kvävefixeringen lägre i en klövervall då fosfor inte tillfördes på en fosforfattig jord Det är lämpligt att sikta på att underhålla P-AL 5 Varför bör vårsäd prioriteras framför höstsäd? Höstsäden har ett utvecklat rotsystem redan tidigt på våren. Rotsystemet har goda möjligheter att genomväva en stor jordvolym och därmed hitta fosfor. Detta gör den mindre känslig än vårsäden för utebliven fosfortillförsel. Vårsäden däremot måste utvecklas snabbt på våren och är då mer beroende av lättillgänglig fosfor i övre delen av jordprofilen. Detta resonemang stöder de försöksresultat som sammanställts av Bertilsson, mfl., 2005 som visar att vårsäd svarar bättre på fosforgödsling än höstsäd. Figur 1. Schematisk bild över fosforrekommendationer till olika grödor beroende på P-AL. Tillförseln avser rekommendation för direkta skördeökningar (från Bertilsson mfl., 2005). Vall +++++uuuu Höstvete +++++uuuuu Korn uuuuu Oljeväxter uuuuuuuu Sockerbetor uuuuuuuuu Potatis P-AL mer än underhåll uuuuuuuuu underhåll (=ersättning) mindre än underhåll ingen fosfor behövs

9 Fosforgödsling i praktiken Figur 1 visar schematiskt gödslingsrekommendationer som ger en direkt skördeökning för respektive gröda. Figuren visar responsen hos den individuella grödan. I praktiken bör dock gödslingen göras för en hel växtföljd. Nedan ges förslag på arbetsgång vid gödslingsstrategi. Förslag på arbetsgång vid gödslingsstrategi (Bilaga 1 till hjälp) 1. Anteckna gårdens växtföljd 2. Gå igenom medelskördar, P-AL tal och nuvarande gödsling 3. Bestäm den genomsnittliga bortförseln av fosfor i växtföljden 4. Verkar dagens strategi rimlig utifrån rekommendationerna ovan? 5. Ge förslag på ändringar om så behövs 6. Diskutera val av gödselmedel 7. Om stallgödsel används; vad är egentligen fosforn värd? 8. Vad kräver odlingen i P-AL tal? Ingår: - Sockerbetor: P-AL 10 - Oljeväxter: P-AL Korn (vårsäd): P-AL Annars P-AL Omfördelning av fosfor i växtföljden Gödslingsekonomi för några växtföljder I praktiken planeras gödslingen till en hel växtföljd. Följande är viktigt att beakta: Vilka grödor ingår? Vilket P-AL tal dominerar där växtföljden roterar? Är det lönsamt att höja P-AL för den specifika växtföljden? Hur sker fördelningen av fosfor till de olika grödorna? Hur gödslas en växtföljd bäst med hänsyn till punkterna ovan? Förslag på svar ges nedan i tabell 3 med kommentarer. Förutsättningar: Utgångspunkten är treåriga växtföljder Kalkylränta 2 % Kalkyltid 10 respektive 20 år Pris för produkten: - Spannmål: 0,90 kr/kg - Raps: 2,14 kr/kg - Sockerbetor: 460 kr/ton Siffrorna jämförs med en underhållsgiva på 20 kg P/ha som tillförs alla grödor i växtföljden Jämförelsen ger ett nettomedeltal i gödsling till växtföljden Tabell 3. Gödslingsnetto för olika växtföljder vid olika P-AL (modifierad efter Bertilsson, mfl., 2005). Växtföljd P-AL tal Gödsling Netto 10 år Netto 20 år Kommentar Höstvete korn - korn P till alla grödor Positivt att ge mer till kornet

10 Uppgödsling betalar sig pga det låga P-AL talet Pga högre P-AL tal betalar sig inte uppgödsling Pris + 30% En prisökning på 30 % betalar inte uppgödslingen Höstvete korn - raps Korn höstvete - betor Utgångsläget är 20 P till alla grödorna Uppgödsling betalar sig pga låg klass Nettot ökar då rapsen prioriteras och höstvetet får mindre En uppgödsling är inte lönsam pga bra klass Inte heller om rapsen får mer fås merbetalning Utgångsläge för den klassen Här lönar det sig att tära på förrådet, dvs att bygga ned klassen Utgångsläge Uppgödsling är lönsam pga att betorna svarar bra på fosfor Bra att ge betorna mer och höstvetet får inget Ny bas för P-AL Trots bättre P-AL är uppgödsling lönsam pga betorna Även här blir nettot bättre då betorna prioriteras Bättre netto vid ännu högre uppgödsling Ny bas för P-AL Inget netto pga bra P-AL tal. Uppgödsling ej lönsam trots betorna

11 Sammanfattning fosforgödsling - Planera alltid din gödselgiva efter aktuell markkarta. - Fördela handelsgödsel och stallgödsel efter behovet inte efter bekvämlighet. - Prioritera fosforgödslingen till grödor med högt underhålls P-AL (betor och potatis) - Höstsäd och vall svara mycket dåligt på fosforgödsling och är därför lågprioriterade. Dock bör dess bortförsel beaktas. - I en växtföljd med betor och stråsäd med P-AL 8 skall betorna ha mer än underhåll och stråsäden mindre. Prioritera korn framför vete - I en växtföljd med stråsäd och oljeväxter med P-AL 8 skall oljeväxterna har något mer än underhåll och stråsäden mindre. Ev kan fosforn till höstsäden uteslutas. - Bygg ner höga fosfortal. Att ligga över P-AL 10 är aldrig lönsamt! - Radgödsling och kombisådd ger ökad effektivitet. Prioritera därför att tillföra fosfor i samband med kombisådd. - Bäst utnyttjande erhålls vid radmyllning på våren. - Ge inte stora förrådsgivor i växtföljden, då ökar förlustrisken väsentligt! Tillför hellre mindre givor flera gånger i växtföljden - Sprid inte för nära vattendrag, anlägg skyddszon eller lämna marginaler ändå. - Bruka ej lågavkastande fältdelar. Passar bättre som träda. Gårdsexempel Här ges tre exempel på verkliga gårdar med förändringar i gödsling och åtgärder mot erosion i fält. Växtodlingsgård ändrad gödsling Förutsättningar Växtodlingsgård 110 ha P-AL tal ca 14 (stark klass IV) Växtföljd: sockerbetor maltkorn höstraps höstvete Fosfortillförsel idag (kg/ha): - Betor: 33 - Maltkorn: 0 - Höstraps: 31 - Höstvete: 25 Nuvarande gödsling ger i snitt 22 kg/ha Åtgärder Omfördelning i växtföljden: - Mer till betorna, 42 kg/ha - Inget till stråsäden - Lite fosfor till rapsen på hösten, 10 kg/ha Nytt förslag ger 13 kg/ha i snitt Det nya förslaget sparar kr totalt! OBS! Viktigt att följa upp med ny markkarta! Har värdena sjunkit bör även maltkornet gödslas med ca 20 kg/ha. Detta ger ett snitt på 18 kg/ha i växtföljden. För att inte betorna ska tappa i skörd får P-AL inte sjunka under 10!

12 Svingård 1 överskott på gödsel Förutsättningar Växtodling 300 ha på två brukningsenheter 340 suggor & 5000 slaktsvinsplatser Betor, stråsäd och potatis Mycket stallgödsel Gård 1: Överskott 16 kg/ha, höga P-AL - tal Gård 2: Fosfor i balans, låga P-AL - tal Kör NPK till kornet För dålig lagringskapacitet: - kör svinflyt på hösten till höstkorn Ings skyddszoner efter långt vattendrag med lutande skifte intill Åtgärder Bygg ut lagringskapaciteten för att undvika höstspridning av flytgödsel Ta bort tillförseln med NPK, flytgödseln täcker behovet Kör mer svinflyt på gården med låga klasser Minska givan på gården med höga klasser Anlägg skyddszon efter allt vatten Sälj mer gödsel till grannar Svingård 2 överskott på gödsel alternativ 2 Växtodling på 110 ha 90 suggor och 2000 slaktsvin levereras årligen Två växtföljder, en med betor och en med matpotatis Stallgödsel körs till alla grödor utom maltkornet Mycket höga P-AL tal, mestadels i klass V Senaste analysen visar på: - 4 kg ammoniumkväve per ton - 1,5 kg fosfor/ton - 3 kg kalium/ton Fosforöverskott på 15 kg/ha Fosforvärdet är i princip noll Inga djurgårdar i närheten Åtgärder Gödslingsstrategi: - 25 ton till sockerbetorna - 20 ton till potatisen (risk för kvalitetsproblem vid högre givor) - 15 ton till rapsen på hösten innan sådd - Skippa stallgödsel till all stråsäd Sälj gödsel till grannar - Ca 900 ton/år kan säljas - Försäljningsvärdet ligger på kr/ton beroende på spridningstidpunkt - Värdet för spridning på din gård varierar mellan 12 och 30 kr/ton beroende på gröda.

13 Vidare läsning Alström, Kerstin och Bergman Åkerman, Ann. Vattenerosion i sydsvensk jordbruksmark. Rapporter och notiser nr 73, 1991, Lund. Ulén Barbro, Fakta Jordbruk Nr 4, 2006 Eutrophication of Swedish Seas, En internationell expertutvärdering av övergödningen av haven runt Sverige. Naturvårdsverkets rapport 5509, Bergström Lars, Djodjic Faruk, Kirchmann Holger, Nilsson Ingvar & Ulén Barbro. Fosfor från Jordbruksmark till Vatten tillstånd, flöden i motåtgärder i ett nordiskt perspektiv. Rapport MAT 21 nr Ulèn Barbro. Fosforförluster från mark till vatten. Identifikation av kritiska källor och möjliga motåtgärder. Naturvårdsverket rapport 5507, Regeringen, Lagförslag 2004/5:10 De Nationella Miljömålen. Brandt, M. & Ejhed, H Transport, retention och källfördelning Belastning på haven. SNV Rapport 5247, Stockholm. ISSN

14 Bilaga 1 Växtföljd Skörd Bortförsel P-AL - tal Nuvarande gödsling Nytt förslag Stallgödsel: P kg/ton

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Pilotptojektet Greppa Fosforn Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Kokbok till Markpackning 12A

Kokbok till Markpackning 12A Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten Malin Spännar Länsstyrelsen Dalarna Milsboåns arvinningsområde Milsboåns avrinningsområde 1 Vårflod i Milsbo

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Jordbruket och vattenkvaliteten

Jordbruket och vattenkvaliteten Jordbruket och vattenkvaliteten Kunskapsunderlag om åtgärder Rapporten är ett kunskapsunderlag om åtgärder som kan genomföras i jordbruket för att förbättra vattenkvaliteten. Exempel på sådana åtgärder

Läs mer

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården Praktiska råd Nr 15.2 Tolkning av växtnäringsbalans på svingården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö Vad är en effektiv åtgärd? Omedelbar effekt Effekt varje gång den används

Läs mer