Underlag till fosformodulen (11B)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlag till fosformodulen (11B)"

Transkript

1 Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen till egentliga Östersjön (Brandt & Ejhed, 2003). Därför bör fosforproblematiken prioriteras i miljörådgivningen på lantbruk i kustnära områden. Svårt att förutsäga förluster Fosforförluster från jordbruksmark är mycket komplext och svårförutsägbart. Tyvärr är kännedomen om de mekanismer som påverkar förlusterna inte helt kartlagda idag. Eftersom förlustrisken är starkt kopplad till lokala förhållanden, ofta på fältnivå, är det svårt att ge generella råd till motåtgärder. Det är därför viktigt att det enskilda fältet bedöms för att rätta motåtgärder ska kunna sättas in. För att fosforförluster ska ske från jordbruksmark måste följande faktorer uppfyllas: 1. Det måste finnas en fosforkälla 2. Det måste finnas en transportmekanism i form av yterosion eller inre erosion Syftet med modulen Syftet med fosformodulen är att minska fosforförlusterna från gården och hitta åtgärder som spar både miljö och pengar. En viktig del är att se över gödslingen och att identifiera områden i fält där det finns risk för fosforförluster genom erosion. En konkret åtgärdsplan mot förlusterna tas fram där förslag på gödsling och praktiskt genomförbara åtgärder i fält föreslås. Nedan ges förslag på arbetsgång för fosformodulen. Innan besöket Se till att du har med dig en växtnäringsbalans (högst 3 år gammal) och en växtodlingsplan. Titta gärna igenom tidigare rekommendationer om fosfor i t ex foderrådgivning eller växtnäringsbalans. Meddela lantbrukaren om att han/hon ska fram: - Markkarta - Blockkarta som ni tillsammans kan skissa på Läs gärna igenom denna skrift och ta en titt på och rådgivningsunderlag för fosforstrategi. Där finns exempel på dokumentation av besök samt bildmaterial kring erosion mm. Checklista för besöket Varför fosforrådgivning? - Berätta kort om de senaste forskningsrönen om fosforförluster till Östersjön och att fosfor är ett större problem än kväve till dessa vatten se under UTBILDNING/rådgivarkurser/Centralt framtaget material, pdf N och P och nyhetsarkiv eller Naturvårdsverkets rapport 5509) Den genomsnittliga förlusten från svensk åkermark uppgår till ca 0,4 kg/ha och år (variation 0,03-1,5 kg och år). Detta är i nivå med bla England och Irland, men lägre än Norge och Tyskland.

2 - (Bergström m.f.l., 2007). Troligen kan inte förlusterna minskas med mer än 25 % eller med 0,1 kg/ha utan större förändringar i jordbruket. - Det nationella miljömålet ingen övergödning säger att fosfortransporten till Östersjön ska minska med 20 % år 2010 i jämförelse med 1995 års nivå (Regeringen, 2004). Målet preciserades ytterligare då det fastställdes att de största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. - Mellan 1995 och 2000 har en 11 % minskning av fosforförlusterna från jordbrukssektorn beräknats, men det finns betydande osäkerheter i beräkningarna. Gödsling med handelsgödselfosfor har minskat till samma nivå som i början av 1900-talet. - Berätta att man idag vet betydligt mindre om hur fosforförluster sker jämfört med kväve. Det är andra faktorer som styr fosforförlusterna än de som styr kväveförlusterna. Fosforförlusterna sker ofta i episoder och varierar mellan fält betydligt mer än kväveförlusterna. - Fosforförlusterna skiljer sig mycket mellan olika områden, skiften och inom skiften. Därför är det mycket viktigt att hitta de områden där P-förlusterna är som störst för att kunna sätta in rätta åtgärder. - Syftet med modulen är att hitta bästa strategi för gödsling och brukande av marken för att minimera förlusterna och förbättra ekonomin. På djurgårdar kan en källa till fosforförluster vara det som tillförs fälten via stallgödseln vilket i sin tur styrs av utfodringen. Anpassad utfodring tas upp i andra moduler Hur olika faktorer påverkar fosforförlusterna Antingen sker förlusterna med yterosion (se bildmaterial på och rådgivningsunderlag, fosfor) eller som transport genom markprofilen i form av matrix- eller makroporflöde (se markegenskaper). Använd gärna bildspelet under som hjälp till de olika faktorerna nedan. Nederbörd - Det finns ett tydligt samband mellan fosforförluster och riklig nederbörd - Förlusterna sker ofta i episoder med högst koncentration i samband med hög avrivning. - Nederbördens intensitet är oftast viktigare för förlusterna än nederbördsmängden. - Kraftig nederbörd då marken är obevuxen ökar erosionsrisken. Risken för förluster på hösten ökar också vid höstsådd spannmål då markytan är jämn och bearbetad och mycket lättransporterbart material finns i ytan. Spannmålen har svårt att stoppa förlusterna. Temperatur - Frusen mark i samband med tjäle hindrar infiltration varvid ytavrinning kan uppstå - Stående vatten under längre perioder kan även sätta igång transporten nedåt i profilen när tjälen går ur - Under vintrar med högre temperatur än normalt ökar nedbrytningen av organiskt material som frigör fosfor.

3 Fältegenskaper Både lätta och styva jordar kan ge ytvattenerosion. Storleken bestäms främst av lutningen och hur lätt jordpartiklarna lösgörs (Alström & Åkerman, 1991). Risken för ytavrinning ökar med: - Kraftig lutning - Sluttningens längd - Låg hydraulisk konduktivitet - Dålig dränering - Låg mullhalt - Dålig aggregatstruktur Risken för transport genom markprofilen ökar med: - Stående vatten - Om det finns ytvattenintag - Om fältet är täckdikat Markegenskaper - Till skillnad från kväve kan fosforläckaget vara stort på en lerjord. Lerjordar innehåller ofta stora porer (maskgångar, rotkanaler och torrsprickor) där vatten kan ta med sig fosfor och transporteras snabbt nedåt i profilen, s.k. makroporflöde. Kallas även inre erosion. - Ju styvare en jord är desto större är risken för makroporflöde. Risken för ytavrinning är också större på jordar med högre lerinnehåll pga att de små lerpartiklarna är lättförflyttade. - I en sandjord filtrerar vattnet jämnare över hela profilen varvid fosfor hinner bindas till markpartiklarna. En sandjord med högt P-AL tal i matjord och alv samt låg bindningskapacitet, kan dock ge stora förluster. - Hög andel organiskt material minskar risken för förluster av partikulär fosfor p.g.a. mullinnehållet binder samman jordpartiklarna och minskar risken för erosion. Dessutom förbättras strukturen. - Markens genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet) påverkar förlusterna. Hög genomsläpplighet genom god dränering är viktigt för att undvika stående vatten. Stående vatten kan bilda ett övertryck som kan sätta igång flödet nedåt i profilen genom makroporerna. God genomsläpplighet minskar även risken för yterosion. Bearbetning - Generellt minskas yterosionen ju mindre man rör i jorden. - Inre erosion kan till en del förhindras genom att jorden bearbetas så att makroporerna bryts av. - Jordbearbetningen påverkar främst fosforförluster som sker med yterosion. - Vårplöjning minkar förlusterna jämfört med höstplöjning på erosionskänslig jord. - Att ersätta plogen med kultivator kan ha effekt genom att andelen organiskt material i ytan ökar, som binder jorden. För bästa effekt skall bearbetningen utföras grunt. - Att plöja i riktning med höjdkurvorna kan ge minskad erosion.

4 P-AL - Grov struktur i ytan minskar förlustrisken genom att t ex höga tiltor bromsar erosionen och markytan kan adsorbera (svälja) mer vatten genom den luckrare strukturen. - Packning av jorden ökar förlustrisken. Vid bearbetning under blöta förhållanden ökar packningsrisken vilket försämrar fosforupptaget och ökar transporten av fosfor längs med plogsulan. - Höga P-AL värden i matjord och alv i kombination med hög fosformättnad, ökar oftast risken för förluster. - Eftersom jordar har olika förmåga att binda fosfor, främst beroende på innehållet av järn och aluminium samt kalciuminnehållet, kan man inte säga att högt P-AL tal är direkt kopplat till stora förluster. - För huvuddelen av Sveriges jordar är föreningar av järn och aluminium viktigast när det gäller bindning av fosfor. Vid kraftig gödsling under längre perioder räcker inte bindningsplatserna till för att binda all fosfor, jorden bli mättad. Risken för läckage ökar då väsentligt. - En ny metod för att mäta fosformättnaden har testats med gott resultat där både P-AL och Fe-AL/Al-AL mäts och fosformättnaden kan beräknas (Ulén, 2006). - Nyligen sammanställd forskning visar att det aldrig är motiverat att ligga högre än P-AL tal 10 (Bertilsson m.fl., 2005). - På jordar med högt ph och stort kalciuminnehåll kan andelen växtillgänglig fosfor överskattas vid P-AL-analyser. P-AL metoden innebär att provet extraheras med en lösning på ph 3,75 som riskerar att frigöra fosfor som i praktiken inte är tillgänglig för upptag. Gödsling - Den genomsnittliga fosfortillförseln med stallgödsel och mineralgödsel till åkermark i Sverige är 13 kg/ha och år. Motsvarande siffra för Norge och England är 27 kg/ha och år. - I Sverige ligger den genomsnittliga fosforbalansen på +2 kg/ha och år. I djurtäta områden är siffran dock + 8 kg/ha och år. Snittet för Norge och England är +7 kg/ha och år, men hela +20 kg/ha för djurintensiva områden. - Överoptimal gödsling innebär alltid större risk för fosforförluster. - Myllning av fosfor minskar förlusterna. - Ju snabbare gödseln brukas ned desto mindre förlustrisk. Detta gäller både mineral- och stallgödsel. - Spridning av fosfor på hösten, inför vårsådd, innebär oftast större förlustrisk, eftersom inget upptag sker under höst/vintern. Avrinningen är större under höst/vinter vilket ökar förlustrisken. ph - Optimalt ph-värde för fosforupptag är runt 6,5.

5 - Vid ph över 7 är risken stor att fosfor binds till kalcium och tillgängligheten för upptag försämras. - Vid ph under 6,5 ökar andelen löst järn och aluminium som binder upp fosfor och försämrar upptaget. Gör en kort fältvandring En kortare tur i fält görs för att identifiera platser med risk för fosforförluster. Ta gärna med en karta över skiftena för minnesanteckningar. Nedan ges tips på vad ni bör titta efter. Vid dåligt väder etc. görs fältvandringen vid skrivbordet med skifteskartan som underlag. - Platser med lutning där erosion kan förekomma. - Områden där vatten kan bli stående p.g.a. dålig dränering. - Översvämningar i anslutning till vattendrag. - Hur dräneringen fungerar på olika fält. - Om det finns det platser där skyddszoner kan vara motiverade. - Gräsremsor kring ytvattenintag. - Platser där permanent träda kan vara motiverad. Åtgärder för att minska fosforförlusterna Efter bakgrund och teori kring fosforförluster, samt en fältvandring, har förhoppningsvis fält med risk för fosforförluster identifierats. Nu är det dags att gå igenom vad ni sett i fält och börja fundera över åtgärder mot eventuella förluster. Ytvattenerosion Se rapporten Åtgärder för att hindra ytvattenerosion på och rådgivningsunderlag, fosfor. Inre erosion Många av de åtgärder som kan minska risken för ytvattenerosion fungerar även mot inre erosion. Här är några förlag som är bra att ha med sig. - Undvik stående vatten genom att förbättra dräneringen. - Undvik markpackning genom att: plöja under torra förhållanden Använda däck med låga ringtryck Inte använda tyngre maskiner än nödvändigt

6 - Förbättra markens infiltrationskapacitet genom att: Öka mullhalten Kalka med strukturkalk vid behov - Bryt makroporernas struktur genom plöjning. En lerjord utan problem med yterosion kan med fördel plöjas. Plöjningen bryter kontinuiteten hos makroporerna, vilket kan minska förlusterna. Gödseltillförsel Åtgärder i fält som minskar erosionen kan vara krångliga att genomföra och kostar ofta pengar. En åtgärd som kan spara pengar på sikt är en noggrann genomgång av gödslingen. Här bör gödselgiva, spridningstidpunkt och spridningssätt beaktas. På gårdar med mycket stallgödsel bör värdet av fosforn i stallgödseln beräknas. Se och stallgödsel. Gödselgiva Gödselgivan anpassas efter art, skördenivå och andelen lättillgängligt fosfor i marken (P-AL). Dagens riktlinjer för gödsling enligt SJV grundar sig på mångårigt försöksarbete och presenteras i tabell 1. I tabell 2 visas fosforklassernas intervall. Tabell 1. Riktgivor för fosforgödsling, SJV Fosforgiva, kg P/ha i respektive P-AL klass Gröda Skörd I II III IV V (ton/ha) Stråsäd Oljeväxter Slåttervall 6 (ts) Fodermajs Potatis Sockerbetor Ärter 3, Bete (åker) Justering för skördenivå, kg P per ton avvikelse: Stråsäd, ärter, vall: 3 Oljeväxter: 5 Potatis, sockerbetor: 0,5 Tabell 2. Definition av fosforklasser. Klass P-AL tal I < 2,1 II 2,1 4 III 4,1 8 IV 8,1 16 V > 16 Förhållandet mellan gödsling och P-AL Förutom skörd och art, bygger rekommendationerna i tabell 1 uteslutande på vilken fosforklass markkartan visar. Underhållsprincipen tillämpas och innebär att tillförseln ska vara lika med bortförseln i klass III. Problemet är att varje klass har ett visst spann, där framförallt klass IV är vid. En nyligen utförd sammanställning av försöksmaterial visar att man bör ta mer hänsyn till P-AL - talet, och anpassa gödslingen därefter (Bertilsson m.fl., 2005). Bertilsson m.fl., 2005 har gjort en sammanställning med titeln

7 Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål där syftet är att försöka besvara frågorna: Vilken P-AL nivå är ekonomisk att underhålla? Hur på verkar fosforgödslingen miljön? Underhålls P-AL (U-P-AL) I studien har man beräknat ett underhålls P-AL för olika grödor (U-PAL). Där är skördeökningens värde lika stor som kostnaden för underhållsgivan. Då detta inträffar är systemet i jämvikt både ekonomiskt och miljömässigt. Här gödslar man med en giva som ersätter bortförseln och får en skördeökning som motsvarar kostnaden. U-PAL är beroende av priset på fosfor och skördeprodukten. Om P-AL är högre än U-PAL för en viss gröda är full underhållsgiva inte lönsam. I detta fall bör man gödsla mindre än U-PAL varpå fosforklassen sjunker på sikt. Då P-AL är lägre än U-PAL lönar det sig att gödsla mer än underhåll och markens fosforstatus kommer att stiga. Det är viktigt att ge underhåll vid U-PAL, även om man endast får tillbaka gödselkostnaden det året. Skippar man underhållsgivan sjunker P-AL och skörden riskerar att minska. Svårigheter med P-AL Analysen enligt P-AL metoden innehåller flera felkällor: Variationer i provtagning som t ex tid på året, plats i växtföljden, årsmånen m.m. påverkar resultatet. Låga värden är ofta stabila medan högre tal varierar mer. Utan förändrad gödsling kan ett prov uppvisa högre P-AL några år efter tidigare provtagning. Pga osäkerhet i provtagningen har just en klassindelning av P-AL skapats. Dock är som tidigare nämnts speciellt klass IV vid och man bör därför analysera P-AL talet. Risk att P-AL värdet överskattas på kalkrika jordar med högt ph Slutsatser om gödsling från rapporten: 1. Fokus bör ligga på P-AL talet mer än klassen. Detta gäller främst klass IV (P-AL 8-16). 2. När P-AL är > 10 ses fosfor som en resurs som kan utnyttjas och byggas ned. 3. Gruppen stråsäd har delats upp. Korn bör prioriteras framför höstvete pga säkrare skördeökning i kornet. Gödslingsrekommendationer Spannmål Det finns inga skäl att underhålla P-AL högre än 6 i en växtföljd med i huvudsak spannmål. I princip gäller SJV:s gödslingsrekommendationer (tabell 1). För korn betalar sig fullt underhåll vid P-AL 6 (mitten av klass III) och för höstvete vid P-AL 3 (klass II) Eftersom korn ger större och säkrare skördeökning än höstvete kan en del av underhållet fördelas över till kornet. Genom kombisådd på våren utnyttjas fosforn väl till kornet. Direkta gödslingseffekter under samma år erhålls vid P-AL 5 eller lägre. Oljeväxter Oljeväxter har större fosforbehov jämfört med stråsäd Underhållsgödsling betalar sig vid P-AL 6-9 (klass III-IV) Det finns ingen anledning att underhålla ett P-AL högre än 9 Direkta gödslingseffekter under samma år uppnås vid P-AL 5 eller lägre. Sockerbetor Betor behöver ett bra fosfortillstånd för att inte tappa i skörd

8 Med de tidigare höga betpriser betalade sig underhåll vid P-AL 11 (klass IV) Med ett 30 % lägre betpris bör P-AL 10 underhållas Trots kraftigt sjunkande betpriser skall betorna prioriteras i förhållande till stråsäd och oljeväxter Potatis Det är ont om nyare försöksmaterial som behandlar potatisens fosforbehov Potatis har stora krav på lättillgänglig fosfor Försök med s.k. tilläggsgödsling utöver grundgivan visar på merskördar När potatis ingår i en växtföljd med fyra eller kortare års mellanrum bör gödslingen koncentreras dit. Sikta på att underhålla P-AL 11 Vall Nyare försök visar att vall svarar mycket dåligt på fosfortillförsel Enligt Römer el al., 2004 blev kvävefixeringen lägre i en klövervall då fosfor inte tillfördes på en fosforfattig jord Det är lämpligt att sikta på att underhålla P-AL 5 Varför bör vårsäd prioriteras framför höstsäd? Höstsäden har ett utvecklat rotsystem redan tidigt på våren. Rotsystemet har goda möjligheter att genomväva en stor jordvolym och därmed hitta fosfor. Detta gör den mindre känslig än vårsäden för utebliven fosfortillförsel. Vårsäden däremot måste utvecklas snabbt på våren och är då mer beroende av lättillgänglig fosfor i övre delen av jordprofilen. Detta resonemang stöder de försöksresultat som sammanställts av Bertilsson, mfl., 2005 som visar att vårsäd svarar bättre på fosforgödsling än höstsäd. Figur 1. Schematisk bild över fosforrekommendationer till olika grödor beroende på P-AL. Tillförseln avser rekommendation för direkta skördeökningar (från Bertilsson mfl., 2005). Vall +++++uuuu Höstvete +++++uuuuu Korn uuuuu Oljeväxter uuuuuuuu Sockerbetor uuuuuuuuu Potatis P-AL mer än underhåll uuuuuuuuu underhåll (=ersättning) mindre än underhåll ingen fosfor behövs

9 Fosforgödsling i praktiken Figur 1 visar schematiskt gödslingsrekommendationer som ger en direkt skördeökning för respektive gröda. Figuren visar responsen hos den individuella grödan. I praktiken bör dock gödslingen göras för en hel växtföljd. Nedan ges förslag på arbetsgång vid gödslingsstrategi. Förslag på arbetsgång vid gödslingsstrategi (Bilaga 1 till hjälp) 1. Anteckna gårdens växtföljd 2. Gå igenom medelskördar, P-AL tal och nuvarande gödsling 3. Bestäm den genomsnittliga bortförseln av fosfor i växtföljden 4. Verkar dagens strategi rimlig utifrån rekommendationerna ovan? 5. Ge förslag på ändringar om så behövs 6. Diskutera val av gödselmedel 7. Om stallgödsel används; vad är egentligen fosforn värd? 8. Vad kräver odlingen i P-AL tal? Ingår: - Sockerbetor: P-AL 10 - Oljeväxter: P-AL Korn (vårsäd): P-AL Annars P-AL Omfördelning av fosfor i växtföljden Gödslingsekonomi för några växtföljder I praktiken planeras gödslingen till en hel växtföljd. Följande är viktigt att beakta: Vilka grödor ingår? Vilket P-AL tal dominerar där växtföljden roterar? Är det lönsamt att höja P-AL för den specifika växtföljden? Hur sker fördelningen av fosfor till de olika grödorna? Hur gödslas en växtföljd bäst med hänsyn till punkterna ovan? Förslag på svar ges nedan i tabell 3 med kommentarer. Förutsättningar: Utgångspunkten är treåriga växtföljder Kalkylränta 2 % Kalkyltid 10 respektive 20 år Pris för produkten: - Spannmål: 0,90 kr/kg - Raps: 2,14 kr/kg - Sockerbetor: 460 kr/ton Siffrorna jämförs med en underhållsgiva på 20 kg P/ha som tillförs alla grödor i växtföljden Jämförelsen ger ett nettomedeltal i gödsling till växtföljden Tabell 3. Gödslingsnetto för olika växtföljder vid olika P-AL (modifierad efter Bertilsson, mfl., 2005). Växtföljd P-AL tal Gödsling Netto 10 år Netto 20 år Kommentar Höstvete korn - korn P till alla grödor Positivt att ge mer till kornet

10 Uppgödsling betalar sig pga det låga P-AL talet Pga högre P-AL tal betalar sig inte uppgödsling Pris + 30% En prisökning på 30 % betalar inte uppgödslingen Höstvete korn - raps Korn höstvete - betor Utgångsläget är 20 P till alla grödorna Uppgödsling betalar sig pga låg klass Nettot ökar då rapsen prioriteras och höstvetet får mindre En uppgödsling är inte lönsam pga bra klass Inte heller om rapsen får mer fås merbetalning Utgångsläge för den klassen Här lönar det sig att tära på förrådet, dvs att bygga ned klassen Utgångsläge Uppgödsling är lönsam pga att betorna svarar bra på fosfor Bra att ge betorna mer och höstvetet får inget Ny bas för P-AL Trots bättre P-AL är uppgödsling lönsam pga betorna Även här blir nettot bättre då betorna prioriteras Bättre netto vid ännu högre uppgödsling Ny bas för P-AL Inget netto pga bra P-AL tal. Uppgödsling ej lönsam trots betorna

11 Sammanfattning fosforgödsling - Planera alltid din gödselgiva efter aktuell markkarta. - Fördela handelsgödsel och stallgödsel efter behovet inte efter bekvämlighet. - Prioritera fosforgödslingen till grödor med högt underhålls P-AL (betor och potatis) - Höstsäd och vall svara mycket dåligt på fosforgödsling och är därför lågprioriterade. Dock bör dess bortförsel beaktas. - I en växtföljd med betor och stråsäd med P-AL 8 skall betorna ha mer än underhåll och stråsäden mindre. Prioritera korn framför vete - I en växtföljd med stråsäd och oljeväxter med P-AL 8 skall oljeväxterna har något mer än underhåll och stråsäden mindre. Ev kan fosforn till höstsäden uteslutas. - Bygg ner höga fosfortal. Att ligga över P-AL 10 är aldrig lönsamt! - Radgödsling och kombisådd ger ökad effektivitet. Prioritera därför att tillföra fosfor i samband med kombisådd. - Bäst utnyttjande erhålls vid radmyllning på våren. - Ge inte stora förrådsgivor i växtföljden, då ökar förlustrisken väsentligt! Tillför hellre mindre givor flera gånger i växtföljden - Sprid inte för nära vattendrag, anlägg skyddszon eller lämna marginaler ändå. - Bruka ej lågavkastande fältdelar. Passar bättre som träda. Gårdsexempel Här ges tre exempel på verkliga gårdar med förändringar i gödsling och åtgärder mot erosion i fält. Växtodlingsgård ändrad gödsling Förutsättningar Växtodlingsgård 110 ha P-AL tal ca 14 (stark klass IV) Växtföljd: sockerbetor maltkorn höstraps höstvete Fosfortillförsel idag (kg/ha): - Betor: 33 - Maltkorn: 0 - Höstraps: 31 - Höstvete: 25 Nuvarande gödsling ger i snitt 22 kg/ha Åtgärder Omfördelning i växtföljden: - Mer till betorna, 42 kg/ha - Inget till stråsäden - Lite fosfor till rapsen på hösten, 10 kg/ha Nytt förslag ger 13 kg/ha i snitt Det nya förslaget sparar kr totalt! OBS! Viktigt att följa upp med ny markkarta! Har värdena sjunkit bör även maltkornet gödslas med ca 20 kg/ha. Detta ger ett snitt på 18 kg/ha i växtföljden. För att inte betorna ska tappa i skörd får P-AL inte sjunka under 10!

12 Svingård 1 överskott på gödsel Förutsättningar Växtodling 300 ha på två brukningsenheter 340 suggor & 5000 slaktsvinsplatser Betor, stråsäd och potatis Mycket stallgödsel Gård 1: Överskott 16 kg/ha, höga P-AL - tal Gård 2: Fosfor i balans, låga P-AL - tal Kör NPK till kornet För dålig lagringskapacitet: - kör svinflyt på hösten till höstkorn Ings skyddszoner efter långt vattendrag med lutande skifte intill Åtgärder Bygg ut lagringskapaciteten för att undvika höstspridning av flytgödsel Ta bort tillförseln med NPK, flytgödseln täcker behovet Kör mer svinflyt på gården med låga klasser Minska givan på gården med höga klasser Anlägg skyddszon efter allt vatten Sälj mer gödsel till grannar Svingård 2 överskott på gödsel alternativ 2 Växtodling på 110 ha 90 suggor och 2000 slaktsvin levereras årligen Två växtföljder, en med betor och en med matpotatis Stallgödsel körs till alla grödor utom maltkornet Mycket höga P-AL tal, mestadels i klass V Senaste analysen visar på: - 4 kg ammoniumkväve per ton - 1,5 kg fosfor/ton - 3 kg kalium/ton Fosforöverskott på 15 kg/ha Fosforvärdet är i princip noll Inga djurgårdar i närheten Åtgärder Gödslingsstrategi: - 25 ton till sockerbetorna - 20 ton till potatisen (risk för kvalitetsproblem vid högre givor) - 15 ton till rapsen på hösten innan sådd - Skippa stallgödsel till all stråsäd Sälj gödsel till grannar - Ca 900 ton/år kan säljas - Försäljningsvärdet ligger på kr/ton beroende på spridningstidpunkt - Värdet för spridning på din gård varierar mellan 12 och 30 kr/ton beroende på gröda.

13 Vidare läsning Alström, Kerstin och Bergman Åkerman, Ann. Vattenerosion i sydsvensk jordbruksmark. Rapporter och notiser nr 73, 1991, Lund. Ulén Barbro, Fakta Jordbruk Nr 4, 2006 Eutrophication of Swedish Seas, En internationell expertutvärdering av övergödningen av haven runt Sverige. Naturvårdsverkets rapport 5509, Bergström Lars, Djodjic Faruk, Kirchmann Holger, Nilsson Ingvar & Ulén Barbro. Fosfor från Jordbruksmark till Vatten tillstånd, flöden i motåtgärder i ett nordiskt perspektiv. Rapport MAT 21 nr Ulèn Barbro. Fosforförluster från mark till vatten. Identifikation av kritiska källor och möjliga motåtgärder. Naturvårdsverket rapport 5507, Regeringen, Lagförslag 2004/5:10 De Nationella Miljömålen. Brandt, M. & Ejhed, H Transport, retention och källfördelning Belastning på haven. SNV Rapport 5247, Stockholm. ISSN

14 Bilaga 1 Växtföljd Skörd Bortförsel P-AL - tal Nuvarande gödsling Nytt förslag Stallgödsel: P kg/ton

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Jordbruket och vattenkvaliteten

Jordbruket och vattenkvaliteten Jordbruket och vattenkvaliteten Kunskapsunderlag om åtgärder Rapporten är ett kunskapsunderlag om åtgärder som kan genomföras i jordbruket för att förbättra vattenkvaliteten. Exempel på sådana åtgärder

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål

Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål RAPPORT 5518 DECEMBER 2005 Fosforgödsling och odlingsekonomi med perspektiv på miljömål Göte Bertilsson, Håkan Rosenqvist, Lennart Mattsson

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Trädgårdsingenjörsprogrammet Marknad 10 hp. Fosforläckage från växtodling Orsaker och åtgärder

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Trädgårdsingenjörsprogrammet Marknad 10 hp. Fosforläckage från växtodling Orsaker och åtgärder SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Trädgårdsingenjörsprogrammet Marknad 10 hp Fosforläckage från växtodling Orsaker och åtgärder Lotta Huselius 2009 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för

Läs mer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Författare Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Utgivare Aronsson H., Johnsson H., Rosenqvist H., Albertsson B., Nilsson H., Strand J., Linder J.,

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Jordbruksinformation 21 2011

Jordbruksinformation 21 2011 Jordbruksinformation 21 2011 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering 7 2.2 Skörderelaterad gödsling 10 2.3 Precisionsodling 10 2.4 Växtanalys

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år.

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. BÖRDIGHET Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. Jordens bördighet är ett resultat av flera samverkande faktorer, varav vissa som odlaren kan påverka

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik

Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik UPTEC W09 026 Examensarbete 30 hp November 2009 Utvärdering av fosforläckage efter stallgödsling med hjälp av lysimeterteknik Evaluation of phosphorus leaching after manure application using lysimeter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 Titel Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009 Författare Bertil Albertsson Textbearbetning Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout Hans Jonsson, www.hansjonsson.se

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288)

Läs mer

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015 Krav och rekommendationer 1 januari 2014 10 mars 2015 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet...

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Växtpressen. Tema: Fosfor sid 8 17. Succé för YaraMila Raps sid 3 5 Bor behövs i raps och betor sid 6 7. Nr 2 november 2013 Årgång 42

Växtpressen. Tema: Fosfor sid 8 17. Succé för YaraMila Raps sid 3 5 Bor behövs i raps och betor sid 6 7. Nr 2 november 2013 Årgång 42 Växtpressen Nr 2 november 2013 Årgång 42 Tema: Fosfor sid 8 17 Succé för YaraMila Raps sid 3 5 Bor behövs i raps och betor sid 6 7 Ledaren Resurseffektiv produktion - på frivillig väg! Den 3 oktober träffades

Läs mer

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Växtpressen Nr 1 Mars 29 Årgång 38 När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4 Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Dela kvävegivan till höstvete, sidan 1-11 Yara 1 Ledaren Hoppas våra myndigheter

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Onsdagen den 10 december 2008 09.00 Välkomsthälsning/ Introduktion Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.05 Försöksvolymen

Läs mer

Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn

Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn 1(26) 0 Slutrapport Datum Diarienummer Vattendirektivet Lantbruk 2014-12-18 RS130141 Slutrapport- Vattendirektivet Lantbrukstillsyn Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Projektgrupp... 2 3. Mål...

Läs mer

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark 2012-05-22 på uppdrag av Jordbruksverket Inom projektet Greppa Fosforn Tom sida Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden

Läs mer

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån

2013:16. Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde. Exemplet Lillån Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat avrinningsområde Exemplet Lillån 2013:16 Titel: Åtgärder för god ekologisk status i ett jordbruksdominerat

Läs mer

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist CEMUS Klimatet, energin och det moderna samhället Uppsala 2006-12-05 Sammanfattning Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

NORRLÄNDSK VÄXTODLING

NORRLÄNDSK VÄXTODLING NORRLÄNDSK VÄXTODLING Redaktör: Lars Ericson 1 Inledning Nu har det gått sex år sedan den förra upplagan av Norrländsk växtodling såg dagens ljus. I förhållande till tidigare nummer innebar 1999 års upplaga

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Vägen mot ett hållbart naturbruk

Vägen mot ett hållbart naturbruk Vägen mot ett hållbart naturbruk Många stora civilisationers uppgång och fall har haft starka kopplingar till livsmedelsförsörjningen. Förmågan att bruka jorden har gjort att civilisationer växt sig stora

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Erfarenheter av landsbygdsprogrammet 2007-2012 (2013) case 1: Det skånska jordbruket har minskat produktionens miljöbelastning

Erfarenheter av landsbygdsprogrammet 2007-2012 (2013) case 1: Det skånska jordbruket har minskat produktionens miljöbelastning Erfarenheter av landsbygdsprogrammet 2007-2012 (2013) case 1: Det skånska jordbruket har minskat produktionens miljöbelastning Stöder stöden på sitt sätt 2 Lantbrukare Bengt Ekelund driver både konventionellt

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer