Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion
|
|
- Berit Helen Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion
2 Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8 Dräneringsbrunnar Jordbearbetning Obearbetad jord Tiltpackare Höstharvning Erosion i grov struktur Erosion i körspår Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster av fosfor och bekämpningsmedel. Syftet är att visa olika situationer med uppkommen ytvattenerosion och vilka åtgärder som kan sättas in. Bilddokumentationen är i första hand tänkt att ingå i Greppa Näringens rådgivningsunderlag till rådgivningsmodulerna Fosforstrategi (11B), Bekämpningsstrategi (13B) och Markpackningsstrategi (12A). Greppa Näringen 2007 Text Henrik Nätterlund, HIR Malmöhus Foto Anders Adholm (sid 3 och 5) Olof Pålsson (sid 10 och 11) Örjan Folkesson (sid 8 och 15) Henrik Nätterlund (övriga) Layout Tryck Colloco Grafisk Form Prinfo Team Offset & Media, Malmö
3 Inledning Jorderosion förknippas ofta med allvarlig förstörelse av jordar i Afrika, USA och Kinas lössjordsområden. Den erosion som sker i svensk jordbruksmark ligger långt från denna omfattning. I Sverige kan ytvattenerosion ge påtagliga och synbara problem i form av djupa fåror i jorden på en del utsatta fält. På många fält sker dessutom en långsam men inte särskilt påtaglig process som kan medföra att mullämnen, växtnäringsämnen och pesticidrester anrikas eller ansamlas i de lägsta punkterna i fältet. Sett ur jordbrukarens perspektiv är ytvattenerosion bördighetsnedbrytande och troligen underskattas betydelsen eftersom symptomen inte alltid är så påtagliga. I praktiken sker sällan ytvattenavrinningen på bred front, dvs över hela markytan, utan bildar ofta kanaler som många av bilderna i denna skrift visar. Dessutom bidrar ytvattenerosionen till förluster av fosfor och bekämpningsmedel till omgivande vatten. Förutom klimatet och jordens egenskaper påverkas ytvattenerosionen av odlingsmetoderna t ex jordbearbetning, grödval mm. Transport av fosfor och bekämpningsmedel Fosfor och bekämpningsmedel kan transporteras till omgivande vattendrag i löst och pratikelbunden form. Den lösta fraktionen finns i markvätskan och den partikulära är bunden till markpartiklarna. De vanligaste transportsätten är ytavrinning och transport genom markprofilen. Förlustrisken är starkt beroende av vilken transportmekanism som dominerar på den specifika jorden och påverkas bl a av följande faktorer: Fältets lutning Hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet för vatten) Grödval Dränering Stående vatten Bearbetningsmetoder Skyddszoner I denna skrift behandlas endast ytavrinning genom en bilddokumentation med kommentarer och åtgärdsförslag. Erosion i sockerbetor kan orsaka förluster av bekämpningsmedel (maj 2006). Ytavrinning Ytavrinning kan uppstå i två olika situationer: 1. Då nederbördens intensitet överskrider jordens infiltrationskapacitet (Hortonsk ytavrinning). 2. Mättad ytavrinning, då grundvattenytan når upp till markytan och omöjliggör infiltration. Ytavrinning medför ofta ökad risk för ytvattenerosion eftersom transporten av suspenderade partiklar ökar. Risken för ytavrinning ökar med: Kraftig lutning Lutningens längd Låg hydraulisk konduktivitet Dålig dränering Låg mullhalt Dålig aggregatstruktur Olika jordars känslighet för ytvattenerosion är komplex. Jordens erodibilitet (känslighet för ytvattenerosion) avgörs av jordpartiklarnas känslighet för att lösgöras och transporteras. Ju större och tyngre partiklar desto större transportmotstånd. Däremot kräver de större fraktionerna finmo/mjäla och sand lägst vattenhastigheter för att lösgöras. Mindre partiklar som ler kräver högre vattenhastigheter för att lösgöras på grund av de starka kohesionskrafterna som håller samman partiklarna. När de väl lösgjorts transporteras de både lättare och längre än finmo/mjäla och sand. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion
4 Åtgärder mot ytvattenerosion Eftersom varje enskilt fält är unikt är det svårt att ge konkreta råd som täcker in alla fall av ytvattenerosion. Här ges några exempel som förekommer i praktiken. Vårplöjning innebär att marken ligger orörd fram till vårbruket. Vårbearbetning har i svenska och norska försök minskat ytvattenerosionen väsentligt jämfört med höstplöjning på erosionskänsliga jordar. Vårplöjning är dock svår att utföra på jordar med högre lerhalt än ca 15%, eftersom såbädden då oftast blir för grov och torr. Plöjning vinkelrätt mot lutningen har gett bra resultat i praktiken. Denna åtgärd kallas även konturplöjning eftersom man följer höjdkurvorna. Vattnet kan på så sätt bromsas upp mot tiltryggarna och minska vattnets hastighet. Tiltpackning, höstharvning eller liknande ger ökad risk för ytvattenerosion eftersom insatsen ger slätare struktur i ytan och minskar infiltrationskapaciteten. Reducerad jordbearbetning innebär att plöjningen utesluts och ersätts av någon typ av kultivator eller tallriksredskap. En sådan åtgärd ökar halmmängden i ytan vilket binder jorden och minskar erosionsrisken. Praktiska fall har dock visat att det finns situationer då plöjning har minskat ytvattenerosionen jämfört med reducerad bearbetning. I dessa fall har jordens förmåga att magasinera och släppa igenom vatten ökat. Förbättra dräneringen är en mycket viktig åtgärd för att vatten snabbt skall infiltrera och inte bli stående på fältet. När vatten inte kan transporteras genom jordprofilen måste det ta en annan väg, dvs avrinna på ytan. Denna avrinning kan även uppkomma på fält med mycket liten lutning. Att undvika markpackning är en åtgärd som innebär att infiltrationen bibehålls. Packningsskador undviks genom att bearbetning sker under torra förhållanden, att tunga transporter koncentreras till markvägar, sänkt tryck i däcken samt större däck. Skyddszoner runt vattendrag är en insats som förhindrar det eroderade materialet att rinna direkt ned i vattnet (se sid 8-9). Skyddszonen stabiliserar även dikeskanten då plöjning inte sker ända ut mot vattnet. Skyddszoner har även andra positiva effekter, t ex sker inte sprutning och gödselspridning ända ut mot vattendraget. De fungerar även som transport- och vändzon med mycket stor betydelse för att minska packnings- och körskador. Gräsremsor kring brunnar minskar risken att det eroderade materialet rinner direkt ned i dräneringssystemet som kan ge stora förluster av fosfor och bekämpningsmedel (se sid 10). Inför höstsådd (undantaget reducerad bearbetning och direktsådd) finfördelas jorden och markytan lämnas i ett tillstånd där ytvattenerosion kan uppstå. Detta innebär ökad risk för ytvattenerosion om inte höstgrödorna blir så stora att de förmår stoppa ytvattenerosionen. Bevuxen mark över vintern kan minska risken för ytvattenerosion. Försök har visat att vall minskat förlusterna av fosfor (partikulär) med 20% jämfört med vårkorn på en ytvattenerosionskänslig jord. I mycket kuperad terräng där ytvattenerosionen är kraftig och odlingen besvärlig är permanent träda ett alternativ till ordinär odling. Fånggrödor har inte minskat ytvattenerosionen i svenska försök. Fånggrödan anläggs i syfte att minska kväveförlusterna och inte första hand att minska förlusterna av fosfor. Ytvattenbrunnar anläggs för att undvika stående vatten som lätt bildar rännilar som ökar ytavrinngen. Detta får ses som en nödåtgärd, se i första hand över dräneringen! Avskärande dike. Ofta sträcker sig ytvattenerosionen över flera fält innan vatten och jordmassor avsätts vid ett lägre område. I skiftesgränser kan ett så kallat avskärande dike bromsa erosionen i ett tidigt skede och minska skadorna. Ett grunt gräsbeklätt dike som leder till en ytvattenbrunn, anlagt i en skiftesgräns, har ingen större påverkan på brukningen av skiftet.
5 Ytvattenerosion Erosion i sockerbetor (maj 2006) Erosion i höstvete (april 2006) Erosion i höstvete (april 2006) Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion
6 Erosion i blivande potatisfält (april 2006) Potatisfält där odling ej är möjlig i de eroderade områdena (september 2006).
7 Kraftig erosion vid snösmältning (mars 2006) Brunt vatten rinner från fältet ner i diket. Färgen tyder på att det finns risk för fosforförluster. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion
8 Skyddszoner Otillräcklig skyddszon vid kraftig ytvattenerosion Plats: Veberöd Datum: Jordart: Lerig mo Lutning: 5 grader Kommentar: Den redan anlagda skyddszonen på 6 meter ger inte tillräckligt skydd vid så här kraftig ytvattenerosion.
9 Skyddszoner Skyddszoner som delvis stoppat erosionen Plats: Marieholm Datum: Jordart: Styv lera Lutning: 4 grader Kommentar: Erosion trots liten lutning och styv jord. Plats: Marieholm Jordart: Mellanlera Datum: Lutning: 5 grader Kommentar: Kraftigt vattenflöde från högre liggande fält har satt av jord vid skyddszonen. Skyddszon i förebyggande syfte Plats: Marieholm Jordart: Mellanlera Datum: Lutning: 4 grader Förslag till åtgärder Öka bredden på skyddszonen om möjligt. Se över dräneringen. Vårplöj om så är möjligt. Plöj vinkelrätt mot fallriktningen. Anlägg avskärande dike uppströms. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion
10 Dräneringsbrunnar Stående vatten på grund av dålig dränering - Plats: Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader ger stor risk att fosfor transporteras direkt ned i dräneringsbrunnen. Eroderat material transporteras direkt ned i brunn Plats: Bjärred Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 4 grader Dåligt rensad brunn vid kraftig avrinning Gräskant runt brunn har troligen minskat förlusterna Plats: Marieholm Jordart: Lättlera Datum: Lutning: 2 grader Förslag till åtgärder Gräskant runt dräneringsbrunnen minskar risken för transport av fosfor och bekämpningsmedel. Bredda gärna om möjligt. Förbättra dräneringen, då minskar ytvattentransporten. Rensa dräneringsbrunn och befintlig dränering. Vid bekämpning är minsta skyddsavstånd till dräneringsbrunn 1 meter. Om dräneringsbrunnen inte har någon uppgift som inspektionsbrunn eller ytvattenintag, gräv ner den. 10
11 Jordbearbetning Obearbetad jord minskar erosionen Plats: Norr om Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 7 grader Kommentar: Två fält med olika bearbetning intill varandra Det ena har stubbearbetats på hösten och lämnats obevuxet över vintern. I detta fall förekommer erosion. Det andra fältet har lämnats med orörd stubb över vintern. Ingen erosion förekommer i detta fallet. Jord har transporterats från det bearbetade fältet vilket syns tydligt i snön. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion 11
12 Jordbearbetning Tiltpackaren har lyfts vissa drag Plats: Vallåkra Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 5 grader Plöjning med tiltpackare på sandjord. Åtgärder: Plöjning sker vinkelrätt mot lutningen för att bromsa erosionen. Under året har återpackning och tilljämning med tiltpackare uteslutits i vissa drag. Detta för att ge en grövre struktur som kan bromsa och magasinera mer vatten, dvs minska erosionen. Resultat: På grund av den snabba och kraftiga snösmältningen blev erosionen mycket kraftig detta år. Därför är det svårt att säga hur bra effekten blev. Lantbrukarens erfarenheten säger att den vinkelräta plöjningen har minskat erosionen tidigare år. 12
13 Jordbearbetning Höstharvning ökar risken för erosion Plats: Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader Kommentar: Fältet har plöjts på hösten och höstharvats. Denna fina struktur har främjat ytavrinningen och skapat erosion. Stående vatten på en del av fältet där dräneringen inte fungerat tillräckligt bra. Trots mycket liten lutning har det stående vattnet satt igång ytavrinningen som orsakat erosion. Åtgärder: Se över dräneringen. Skjut upp harvningen till våren. Prova med reducerad bearbetning. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion 13
14 Jordbearbetning Erosion trots grov struktur Plats: Åstorp Datum: Jordart: Lättlera Lutning: 2 grader Kommentar: Mycket påtaglig erosion efter snösmältning och kraftigt regn. Den grova strukturen har inte hjälpt. Åtgärder: Bevuxen mark över vintern Vårplöjning Erosionen har startat på grund av att en brunn inte kunde svälja allt vatten. Se därför över dräneringssystemet i en sådan situation. Rensa brunnen Erosion trots vinkelrät plöjning. 14
15 Jordbearbetning Erosion i anlagda körspår Plats: Anderslöv Datum: Jordart: Mellanlera Lutning: 10 grader Kommentar: I fältet nedan har erosion uppstått i körspåren. Fältet till höger har dock inte drabbats lika hårt. Tänkbara orsaker till detta är att fältet nedan har höstbekämpats vilket har orsakat spår. Möjligtvis har detta fält även utsatts för större packning än det högra. Åtgärder: Minska packningen Om möjligt inte utföra ogräsbekämpning på hösten. Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion 15
16 Greppa Näringen är en stor samordnad satsning mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och en mängd företag inom lantbruksnäringen för att minska förluster av växtnäring och bekämpningsmedel till våra vatten. Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion och är i första hand framtagen för att ingå i Greppa Näringens rådgivningsmoduler Fosforstrategi, Bekämpningsstrategi och Markpackningsstrategi. Henrik Nätterlund från HIR Malmöhus har tagit fram materialet på beställning av Jordbruksverket. tel
Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus
Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster
Läs merGrävd bevattningsdamm med plastduk
Grävd bevattningsdamm med plastduk Traktordragen täckdikningsplog Foto: Jens Blomquist 1 Omläggning av dikningsföretag. Matjord på ena sidan alv på andra. Laser är ett bra hjälpmedel. Viktigt att koppla
Läs merPraktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Läs merYtavrinning - mekanismer och motåtgärder
Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merVinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merGreppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Läs merMarkpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merPilotptojektet Greppa Fosforn
Pilotptojektet Greppa Fosforn Identifiering av riskområden och förslag till åtgärder utveckling av metod för självvärdering på gården Katarina Kyllmar, Stefan Andersson, Lovisa Stjernman Forsberg and Barbro
Läs merSkyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet
LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs merÅtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merKunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel
Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel Jenny Kreuger Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Växjö Möte 2016 2016 12 06 Växjö Frågeställningar Hur stort är problemet
Läs merSkyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merGynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merUTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU
UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merKokbok till Översyn av dränering 14D
Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merVitsenap och oljerättika som fånggröda
Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merHur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU
Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merKokbok till Markpackning 12A
Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merYtavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala
Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige CKB workshop, 13 juni 2012, 9.30-15.30, SLU, Uppsala Inledning Bekämpningsmedel påträffas regelbundet i ytvatten i Sverige, oftast i låga halter, men ibland över
Läs merSvenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 10
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 10 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Fosfor Vad behövs fosfor till Hur kan det bli ett problem Fosforns kretslopp Tillgänglighet i marken Fosfor
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merTest av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark
Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden.
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merJordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Läs merJordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merDet här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för
1 2 Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för användning av växtskyddsmedel. Villkoren är till
Läs merGödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen
Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:
Läs merAftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster. en fotoessä
Aftermath vårflod, översvämning, erosion och fosforförluster en fotoessä Faruk Djodjic, april 2013 I veckan (v. 17 2013) drabbades Uppland av kraftigt vårflod med påföljande översvämningar. Självklart
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merTillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23
Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och
Läs merMaskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Läs merUnderlag till fosformodulen (11B)
Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen
Läs merKokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).
Sida 1(8) Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla dräneringen
Läs merGreppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning
Greppa Näringen Miljömålsavstämning Miljöhusesyn Greppa Näringens rådgivning Miljömålsavstämning Åtgärdsbevis Miljömålsavstämning Greppa Näringen har tagit fram denna avstämning för att du som lantbrukare
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merTandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar
Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet Slutrapport från studiecirklar Juni 2010 Du som får den här rapporten äger eller brukar jordbruksmark i Tandlaåns avrinningsområde. Du
Läs merReducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Läs merTidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merDagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34
Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att
Läs merUndvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn
Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.
Läs merDRÄNERING FAIRWAY. Kungliga Drottningholms GK. Utredning av dräneringsalternativ på fairway
DRÄNERING FAIRWAY Utredning av dräneringsalternativ på fairway Utkast Stockholm 2009-11-03 Sweco Infrastructure AB Geolab Anna Hedlund Sweco Environment AB Christina Odén Granskad av Mats Linde, SLU Uppdragsnummer
Läs merEnkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!
EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll
Läs merNy täckdikningsplan för ett enskilt fält. Nässjö, Zivko Rasic
Ny täckdikningsplan för ett enskilt fält Nässjö, 2017-03-08 Zivko Rasic Dags för nydikning Täckdikning några begrepp Täckdikning några begrepp Längsdränering & Tvärdränering Tvärdränering Vid tvärdränering
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merMARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?
MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merGod skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H )
God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention (projekt nr H9728) Ararso Etana, Barbro Ulén, Gunnar Torstensson, Jan Lindström, Maria Blomberg Syften och hypoteser I detta projekt utvärderade
Läs merTillstånd för bevattning
Tillstånd för bevattning Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen
Läs merinformerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten
informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merVälkomna till Mittens rike
Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3 Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med
Läs merUtlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt
Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt - resultat från en fältstudie på en gård i Halland Undersökningen är genomförd under hösten-vintern 2003 / 2004 med anslag från SL stiftelsen, Lantmännen,
Läs merEtablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Läs merMarkavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014
Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14, 2014 Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av hälften partiklar (jord) och resterande
Läs merSGUs jordartsdata. Gustav Sohlenius
SGUs jordartsdata Gustav Sohlenius Jordartskartor Jordartskartor Detaljerade kartor, framtagna för presentation i skala 1: 50 000 För ungefär 2/3 av svensk åkermark finns detaljerade jordartskartor framtagna
Läs merEtableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Läs merSkogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Läs mer13 dagar gav 14 säckar
13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades
Läs merJORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merKväve-fosfortrender från observationsfälten
Kväve-fosfortrender från observationsfälten 1988-2009 Fält 1D Barbro Ulén, Claudia von Brömssen, Göran Johansson, Gunnar Torstensson och Lovisa Stjerman Forsberg Observationsfälten är dränerade Dräneringsvattnet
Läs merDag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning
Läs mer