Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1"

Transkript

1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll dräneringen. Sänk hjullasten till max 3 ton/ hjul för mindre alvpackning. Sänk däckstrycket, gärna till max 0,5 bar, för mindre matjordspackning. Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av 50 procent partiklar (jord) och resterande del av hålrum som fylls av vatten och luft. Hålrummen, de så kallade mikro- och makroporerna, står för transporten av vatten, syre och växtnäringsämnen genom jordprofilen och ger möjlighet för rötterna att utvecklas. Anpassa däckstrycket efter din däcksutrustning och belastning. Ladda ner aktuell information Praktiskt Råd 14:2, på Makroporerna markens Autobahn Makroporerna som framförallt består av maskkanaler, gamla rotkanaler, grövre sprickor och håligheter mellan jordkockor och aggregat 1 är markens Autobahn. Här förflyttas mycket på kort tid och svarar därmed för huvuddelen av vattengenomströmning i markens uppbyggnad. Det är de som vi först förstör vid markpackning. Jordpartiklar 50% Luft 25% Vatten 25% Cirka 50 procent av markens volym består av jordpartiklar, resterande är hålrum som fylls upp av luft och vatten. 1 Lerpartiklarna, som är mycket små var och en, sammanfogar sig i klumpar som kallas för aggregat.

2 LÄGRE MARKTRYCK Tidigare sådd Förbättrad markstruktur Tidigare skörd Lång växtsäsong och hög skörd Bättre såoch rotbädd Bättre etablering av efterföljande höstgröda Lägre marktryck Mer effektivt växtnäringsutnyttjande Minskad markpackning ger positiva effekter både för den enskilda växtodlaren och för vår miljö. MINSKAD UTLAKNING Som en följd av markpackning ökar andelen små porer på bekostnad av andelen stora porer och den totala porvolymen blir därmed mindre. Det här leder till en väsentlig försämring av vatten- och gastrans porterna i marken. Strömningen i en rörledning (till exempel i en markpor) ökar kraftig med ökande diameter. Det här beror på att betydelsen av friktionen mot insidan av röret minskar i större utsträckning än vad diametern ökar. Om man jämför en por med 1 millimeters diameter med en por med 10 millimeters diameter har den stora poren 100 gånger större tvärsnittyta men strömningen blir hela gånger större. När vi förstör en makropor skapas i stället många små mikroporer som inte är lika effektiva på att snabbt leda bort vatten och syresätta jorden. Uppkomst och effekt av markpackning Packning uppkommer när trycket från till exepel en maskin överskrider markens hållfasthet. Vid hög vattenhalt i marken är bindningarna mellan markpartiklarna svagare vilket minskar markens hållfasthet och leder till ökad risk för packning. Riskerna är därmed större på våren och sent på hösten på grund av att det generellt sett finns mer vatten i marken dessa tider på året. När hållfastheten överskrids pressas luften ut, por volymen minskar och porfördelningen förskjuts från stora till små porer. Samtidigt minskar avståndet mellan jordpartiklarna och förstärker bindningarna mellan dem. En kompaktare jord får därmed en större mekanisk hållfasthet (ökat dragkraftsbehov), minskad förmåga att transportera gaser (risk för syrebrist) och försämrad vattenledningsförmåga (ökad risk för stående vatten). Markpackningen skapar en rad skördesänkande effekter: Avdunstning och groning försämras. Rottillväxten hämmas liksom vattentransport och näringsupptagning. Försämrad vattenledningsförmåga påverkar syre beroende processer negativt (till exempel nitrifikationen) samt ökar risken för denitrifikation (gasformiga förluster av kväve) och jorderosion. Denitrifikation innebär bland annat ökat lustgasbildning vilket innebär ökade negativa klimateffekter. Jorderosion på grund av ytavrinning är en av de viktigaste orsakerna till fosforläckage. Packningsskador uppkommer i både matjorden och alven. Alvpackning är svår att åtgärda och ger lång variga skador som tar mycket lång tid att läka. Packningsskador i matjorden kan lättare åtgärdas men är ofta kostsamma. Generellt sett kan en packnings skada i matjorden ha läkt ut på fem år. En packningsskada kan i slutändan långsiktigt försämra åkermarkens kvalitet och den potentiella avkastningen samtidigt som risken för negativ miljö påverkan från jordbruket ökat. Att undvika mark packning blir därmed en nyckelfaktor till att bibehålla avkastningspotentialen både i dag och i morgon, minska dragkraftsbehovet (bränsleförbrukningen), behålla växtnäringen på fälten och begränsa klimatpåverkan.

3 Luckring av jorden Markstrukturen påverkas positivt av en rad olika faktorer. Förutom den mekaniska luckringen som jord bearbetning innebär, luckras jorden av frost/tjäle/ upptining, samt vätning/torka. Även biologiska aktiviteter som till exempel maskar och andra djur i marken luckrar upp jorden med mask- och rotgångar. Den biologiska aktiviteten hjälper ytterligare till att förbättra strukturen då rester och slem från markfaunan, främst från maskar, rötter och bakterier, nybildar och stabiliserar markens aggregat. Markens struktur kan även stabiliseras genom kalkning (särskilt med bränd eller släckt kalk) och av metalloxider samt mullämnen. Dessa ämnen bildar stabiliserande beläggningar på aggregaten vilket ger en positiv inverkan för markstrukturen. Foto: Marie Lundberg Var rädd om alven! Den skadliga markpackningens varaktighet är långt större i alven än i matjorden. De naturliga struktur bildande processerna såsom upptorkning och frostsprängning reparerar i större utsträckning en packad matjord än en packad alv eftersom matjorden är mer exponerad för tjäle och uttorkning. Antalet gånger marken fryser minskar snabbt med djupet och en matjord kan tjälas tiotals gånger under en vinter medan tjälen sällan når alven mer än en gång. Matjordens struktur återställs till viss del även av jordbearbetning, dessutom förekommer det i matjorden en mycket högre biologisk aktivitet än i alven vilket ytterligare gynnar matjordsstrukturen. Strukturen i alven är svår att återställa. Mekanisk alvluckring är kostsamt och har i försök gett osäkra resultat. I vissa fall har alvluckring skadat strukturen mer än att reparera den. Man är därför i stort sett utelämnade till de naturliga processerna för läkning av packningsskador i alven. Därför är det bättre att förebygga än att bota alvpackning. Detta är en mycket stark anledning till att inte överstiga de rekommenderade hjullasterna på dina maskiner. Hur stor skördesänkande effekt alvpackningen egentligen har är svårt att säkert säga. Långliggande försök där extrema hjullaster har packat samman alven under det första försöksåret har visat mycket långvariga skördesänkningar. I försök har alven visat körskador i upp till 28 år. Där höga hjullaster återkommer årligen kan skördesänkningarna antas vara ännu större. Fasta körspår Ett sätt att begränsa markpackning är att med olika teknik alltid köra på samma ställe. Att hålla fasta körspår kräver anpassade maskinsystem med viss kombination av arbetsbredder, anpassning av spårbredd samt GPS-teknik för vissa moment. Internationella försök har visat på i snitt 12 procent högre skörd. Detta bygger på att största skadan sker vid första överfarten för att sedan avta vid efter följande överfarter. Större jordbruksenheter kräver effektiva och stora maskiner vilket ökar vikten av att tänka förebyggande för att minska markpackningen. Skilj på markpackning och återpackning Inte all packning är av ondo skilj på skadlig markpackning och återpackning. Återpackning är nödvändigt för att skapa god kontakt mellan frö och jord. Detta förbättrar transport av markvätska till frö och rötter vilket medger ett bättre upptag av vatten och näringsämnen. Jämför till exempel uppkomsten där traktorns hjul gått med där det bara är återpackat med såmaskin eller en vält. Ofta är uppkomsten bättre och tidigare i traktorns hjulspår.

4 Foto: Johan Wellander Med hjälp av dubbelmontage minskar risken för alvpackning. Väl fungerande dränering ger goda förutsättningar En väl dränerad mark ger bra förutsättningar att minska risken för skadlig markpackning. Här kan en snabb och jämn upptorkning ske, vilket minskar risken att packningsskador uppstår om man måste köra under allt för fuktiga förhållanden. En väl dränerad mark skapar också förutsättningar för en optimal växtlighet. En välmående gröda växer både på höjden och på djupet vilket gynnar markstrukturen genom att fler rotkanaler bildas som i framtiden kan dränera marken. God tillväxt och mycket skörderester gynnar dessutom maskar som även de skapar makroporer. Det bidrar också till att höja mullhalten vilket ytter ligare gynnar markens struktur. Se därför till att underhålla dräneringen. Däcksutrustningen gör skillnad! Hur stor packning som ett hjul åstadkommer på marken beror, förutom på vattenhalt och jordart, också på hjulbelastningen (tidigare benämnt axelbelastning), anliggningsytan och ringtrycket. Ring trycket påverkar främst matjorden medan hjullasten framförallt påverkar alven. På grund av den här skillnaden kan risken för alvpackning minskas genom att maskinens vikt fördelas på fler antal axlar, bredare däck och dubbelmontage medan låga ringtryck minskar risken för matjordspackning. Gällande rekommendationer Rekommendationerna för att undvika alvpackning är max 3 ton hjullast. För att undvika packningsskador i matjorden bör ringtrycket ej överskrida 0,5 bar (50 kpa). Tyvärr är det få däck på marknaden som är anpassade för detta låga ringtryck. Använder du lastmaskin för att plocka sten och balar på fältet? Mindre lastmaskiner hamnar under rekommenderad maxhjullast. Total vikten på 10 ton fördelas jämt på de fyra hjulen vilket blir 2,5 ton per hjul. Skulle mycket vikt läggas på lyftarmarna (till exempel flera balar) överskrids dock maxgränsen. Åtgärd: Plocka helst sten i samband med harvning. Måste lastartraktor ut på åkern för stenplockning välj höst före vår.

5 Tips från coachen Forskaren Johan Arvidsson Professor vid Jordbearbetningsavdelningen på SLU, Ultuna Bonden Lars-Håkan Jonsson Lantbrukare med bland annat cirka ha växtodling, Kyrkeby Egendom, Örebro. Vad kan man göra för att minska jordpackning och förbättra strukturen? Ofta tänker vi direkt i tekniska termer kring hjullaster och ringtryck. Men det är minst lika viktigt med andra åtgärder, framförallt att köra vid rätt tillfälle och att minska antalet överfarter. Motorn i detta är det odlingssystem vi använder. Markens vattenhalt styrs av vädret men också av vilken gröda vi odlar. På hösten är marken generellt torrare än på våren, speciellt i markens djupare del, och höst sådda grödor är därför bättre än vårsådda. Antalet överfarter bestäms bland annat av bearbetningssystem. En grund bearbetning kan till exempel göra att behovet av efterföljande såbädds beredning minskar, dessutom kan en grund bearbetning göras med lättare maskiner eftersom dragkraftsbehovet blir lägre. Vid sådd och såbäddsberedning är det viktigt med effektiva redskap för att hålla nere antalet överfarter. Till slut gäller det också att begränsa hjullaster och ringtryck. Använd ringtryckstabeller! Många tänker inte på hur mycket ringtrycket måste anpassas efter hjullasten. En bra idé kan vara att ha som grund filosofi att genomgående begränsa ringtrycket till till exempel 0,6 bar. Detta skonar matjorden, och eftersom det samtidigt begränsar hjullasten så minskar också packningen i alven. När det gäller jordbearbetning och sådd strävar vi hela tiden efter att använda lägsta möjliga lufttryck i däcken. Dubbelmontage är en självklarhet när det är möjligt. Det ger oss en chans att sänka ringtrycket ytterligare. Lägre ringtryck både skonar marken och ger ett bättre grepp vilket ökar traktorns dragförmåga. Vidare försöker vi minimera slirning och ältning genom att vikta traktorerna rätt. Fel jordbearbetnings strategi vid fel tidpunkt kan också fördärva strukturen, framförallt på hösten. Vi försöker kultivera allt inför höstsådd men vid för stora regnmängder gör snarare kultivatorn större skada än nytta för markstrukturen. Då kommer plogen fram i stället. Av gårdens två tröskor är en försedd med band. Bandstället ger en större anliggningsyta och därigenom ett lägre marktryck än hjultröskan, trots dess 1050-hjul. Bandens fördelar märktes verkligen under den blöta hösten Vi uppskattar att vi tack vare bandtröskans framkomlighet lyckades rädda cirka 100 hektar som vi annars fått lämna. Oftast går en treaxlad skruvvagn i skytteltrafik mellan tröskorna och ett antal vägekipage. Eftersom skruvvagnen enbart används i fält är det möjligt att använda låga ringtryck. Eftersom urtankning av tröskorna sker under gång försöker vi minimera körsträckan för spannmålstransporterna i fält genom att planera vart urtankningarna ska påbörjas och avslutas. Tipset blir att alltid ha markens struktur och bördighet i åtanke och sen anpassa insatser och åtgärder efter de förutsättningar som råder. Rådgivaren Marie Lundberg Växtodlingsrådgivare i Södermanland på HS Konsult Att minimera risken för markpackning handlar mycket om att tänka efter före och jobba förebyggande. Oftast måste skörden ske NU! oavsett hur mycket det regnat den senaste tiden. Om jag som brukare, regelbundet gått igenom och hållit efter gårdens täckdikningssystem och öppna diken, anlagt flera ut- och infarter till varje fält har jag förbättrat förutsättningarna att minimera risken för markpackning, även år med dåliga skördeförhållanden och dessutom till låga kostnader. Hyr gården in maskintjänster måste det ställas krav på vilken däcksutrustning och ringtryck som entreprenadfirman använder sig av. Brukaren ska även kunna ge bra och tydliga instruktioner om hur den vill att entreprenören ska köra i fält. Jag tror att tydliga krav från gårdarna är det enda sättet att få med sig entreprenörerna på minska markpackningståget. Varför ska de göra investeringar i teknik och utrustning om ingen efterfrågar den?

6 Utnyttja däcken optimalt Moderna däck är gjorda för att arbeta med låga ringtryck vilket ger dig möjligheten att skona matjorden. Olika arbeten innebär olika förutsättningar att minska ringtrycket. Faktorer som avgör vilket ringtryck som är möjligt att använda är hjullast och hastighet. Låg hastighet och låg belastning medger lägre ringtryck än hög hastighet och hög belastning. Dubbelmontage halverar belastningen på däcken vilket gör att ringtrycket kan sänkas. Tänk på att anpassa ringtrycket efter varje arbete! Ta reda på vilka ringtryck som är möjliga att använda i just dina däck. Hittar du inte rekommendationerna för aktuella däck i ringtrycksbroschyren, kontakta din däckleverantör. Låga ringtryck ger däcket ett större fotavtryck. För utom att skona matjorden innebär en större anliggningsyta att större dragkraft kan förmedlas. Detta ger, vid dragkraftsarbete, mindre slirning och ett effek tivare arbete med såväl tid- som bränslebesparingar. Ladda ner aktuella ringtryck På under Lagret finns i Praktiskt Råd 14:2 aktuella rekommendationer för en lång rad vanligt förekommande traktordäck och däck till vagnar och maskiner. Information på nätet Vill du testa markstatusen på dina egna fält? Ta hjälp av SLU:s Markstrukturtest som kan laddas ner från webben. Markstrukturtest i fält, beskrivning och instruktioner av Kerstin Berglund och Anna Gustafsson Bjuréus. Vill du hålla koll på lagarna angående last och vägtransporter? Trafikverket har gett ut en broschyr med vägledning för laglig last på jordbrukets maskiner som kan laddas ner från webben. Lasta lagligt För den experimentslystna Ringtryckets betydelse för anliggningsytan För att se hur anliggningsytan förändras med ringtrycket kan man använda sig av en tom storsäck, presenning eller dylikt. Parkera traktor eller vagn med ett hjul med ett högt/normalt ringtryck på storsäcken och rita eller spraya svart färg längs däckets kanter av fotavtrycket. Upprepa nu proceduren med en ny säck och ett så lågt ringtryck som arbetsförutsättningarna och däckets specifikationer tillåter. Du kommer att upptäcka stora skillnader i anliggningsytans storlek! Foto: Hans Nilsson Högt ringtryck Lågt ringtryck Praktiska Råd är en skriftserie inom Greppa Näringen för handfasta råd kring produktion och miljö. Rådgivningsoch informationsprojektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: tel ,

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14, 2014 Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat består marken av hälften partiklar (jord) och resterande

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Översvämning i Hallsbergsområdet

Översvämning i Hallsbergsområdet Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson

Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Inst. f. markvetenskap, Avd. f. lantbrukets hydroteknik

Läs mer

Rekommenderade ringtryck

Rekommenderade ringtryck Nr 14:2 Praktiska råd från Greppa Näringen Rekommenderade ringtryck Eftersom Sverige saknar officiell statistik över försäljningen av lantbruksdäck har urvalet av däck till denna broschyr gjorts tillsammans

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

Tryck under band och hjul på stora traktorer och tröskor

Tryck under band och hjul på stora traktorer och tröskor Tryck under band och hjul på stora traktorer och tröskor SLF projekt nummer H1133209 Johan Arvidsson och Thomas Keller, SLU, Mikael Gilbertsson och Per-Anders Algerbo, JTI. Band har använts länge inom

Läs mer

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil and Environment Nr 131 2015 Johan Arvidsson, Mikael Gilbertsson, Thomas Keller, Per-Anders

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker

Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Jordbearbetning och sådd av ekologiska grönsaker Foto: Göran Jonsson Jordbearbetning och sådd av grönsaker Text: Sven-Erik Svensson och David Hansson, Institutionen

Läs mer

Bandtraktorer - något för framtiden?

Bandtraktorer - något för framtiden? SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Bandtraktorer - något för framtiden? En ekonomisk jämförelse mellan hjul- och bandtraktorer Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds-

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Livslång förvaring. Vår erfarenhet - din garanti

Livslång förvaring. Vår erfarenhet - din garanti Livslång förvaring. Vår erfarenhet - din garanti Ingen kan förvaring som vi. I över 65 år har vi utvecklat, tillverkat och levererat förvaringslösningar. Är det något vi kan så är det förvaring och den

Läs mer

HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING

HANDLEDNING TILL KALKYLARK TONKM.XLS FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING Vid avdelningen för jordbearbetning, SLU, har utarbetats en modell för att beräkna skördesänkningar

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Terrano och Partner. Kultivering utan kompromisser

Terrano och Partner. Kultivering utan kompromisser Terrano och Partner Kultivering utan kompromisser HORSCH milstolpar Lantbruk utan plog Under HORSCH 30-åriga historia som tillverkare av lantbruksmaskiner, har de likt ingen annan tillverkare, gjort genombrott

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre.

Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre. Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre. Borgeby Fältdagar, 24-25 juni 2015 Öka avkastningen Skydda dina marker Häng med i utvecklingen Dela dina erfarenheter Storbritannien SVERIGE Borgeby

Läs mer

ANVÄNDNING AV TRAKTORER

ANVÄNDNING AV TRAKTORER ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:6 ANVÄNDNING AV TRAKTORER ANVÄNDNING AV TRAKTORER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av traktorer samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna

Läs mer

KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare

KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare DESIGNADE AV NORDISKA LANTBRUKARE KONSTANT UTVECKLING AV VAGNARNA MI tippvagnsprogram består i dag av 5 serier av tippvagnar med lastkapacitet på

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Manual för simuleringsmodellen Terranimo light

Manual för simuleringsmodellen Terranimo light Manual för simuleringsmodellen Terranimo light För att kunna få tillgång till programmet Terranimo behöver du öppna en webläsare (t.ex. Internet- Explorer, Firefox, Google Chrome eller Safari) och ange

Läs mer

Marken, Däcken och Diesel

Marken, Däcken och Diesel Marken, Däcken och Diesel Martin Terning, Michelin Målsättning är att kursdeltagarna förstår: Att olika däck har olika egenskaper och prestandad Att man kan minska markpackningen med rätt däck Att bra

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Växtbäddens vatten, luft och temperatur

Växtbäddens vatten, luft och temperatur Handbok OM Växtbäddens vatten, luft och temperatur Förord Denna handbok publicerades för första gången år 2000. Eftersom den innehåller viktiga markvetenskapliga grunder vill vi ge ut den i en ny upplaga.

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening 1 För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening Inledning Syftet med följande trivselregler är att främja både trivsel, trygghet och säkerhet i Norra Kopparmora. Det är därför angeläget

Läs mer

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,

Läs mer

Redskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor

Redskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor Redskapsprogram för underhåll och anläggning av ytor Introduktion AMAZONEs redskapsprogram har du råd att vara utan det vid anläggningsarbeten? AMAZONEs redskapsprogram löser nästan allt vad gäller nysådd

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel

Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel Eskil Nilsson VISAVI Vellinge Eskil.nilsson@visavi.se 040 42 99 80 BFD 2010 Eskil Nilsson 1 SVT SYDNYTT 22 juni 2010 Bekämpningsmedel i Skånes

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Svenska Geotec AB. Svenska Geotec AB. Installationsanvisning för Bentomat

Svenska Geotec AB. Svenska Geotec AB. Installationsanvisning för Bentomat Svenska Installationsanvisning för Bentomat 1 INTRODUKTION 1.1 Detta är en översiktlig beskrivning av hur man bäst hanterar och installerar CETCOs GCL (Geosynthetic Clay Liners) 1. 1.2 Vid frågor eller

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien

OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien Tallrikskultivatorer med individuellt upphängda tallrikar för stubbearbetning + OPTIMER 103-, 103R- och 1003-serien www.kuhn.com be strong, be KUHN 2 OPTIMER+ 1000 103-, 103R- OCH 1003-SERIEN EFFEKTIV

Läs mer

EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME.

EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME. EXAKTKOMBI JC EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME. Kombisåmaskinernas vägvisare. Tume var den första tillverkaren som lanserade en kombisåmaskin utrustad med en hjulsektion bakom maskinen. Maskinen blev

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning

FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning FAGTUR POTET, TROMS 2010 Skörd, inlagring och upptorkning enligt Alf Johansson Tel.: +46 8-550 60 834 Kuskstigen 10 SE-144 52 Rönninge Mobil.: +46 70 554 26 66 Sverige E-post: MOTTO

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok System för elektrisk stenspräckning Instruktionsbok VARNING! När stenspräckaren används utvecklas mycket hög värme, upp till 800 C. Tänk på att rensa området runt stenen från lättantändligt material. VARNING!

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen Varför samlar vi in matavfall? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet

Läs mer

PROJEKT UNDVIK PACKNING AV ALVEN

PROJEKT UNDVIK PACKNING AV ALVEN PROJEKT UNDVIK PACKNING AV ALVEN En viktig åtgärd för höga skördar Januari 2000 Modell för att redovisa skadlig packning i alven Odling i Balans har börjat använda en modell för att redovisa och värdera

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Kokbok till Markpackning 12A

Kokbok till Markpackning 12A Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Pär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener

Pär Öhman Head greenkeeper, Wäsby Golf HGU2008. Konstgräsgreener Konstgräsgreener 1 Innehåll Sid. 2 Sid.3 Sid.4 Sid.5 6 Sid.7 Sid.8 9 Sid.10 Innehåll Förord Greenuppbyggnad Skötselplan konstgräsgreen Historik/ordlista Våra erfarenheter Referenser 2 Förord Konstgräs

Läs mer

www.tokvam.no Produktkatalog

www.tokvam.no Produktkatalog www.tokvam.no Produktkatalog Förvänta dig mer Tokvam Räkna med kvalitetsprodukter: Komponenter och material i våra produkter kommer från erkända leverantörer. Vi använder höghållfast stål i alla produkter.

Läs mer

3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU

3.4.3 Profilbeskrivningar. Syfte. Inledning. Material och metoder. Thomas Wildt-Persson, SBU 3.4.3 Profilbeskrivningar Thomas Wildt-Persson, SBU Syfte Syftet med studien var att studera markstrukturen inom hela den jordvolym som betans rötter penetrerar ner till maximalt rotdjup. Om uppenbara

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor.

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Färska livsmedel, exempelvis mjölk, som vi i Sverige är vana vid att hitta i kyldisken, distribueras i många andra länder utanför kylkedjan. Tetra Pak

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Ökad storlek Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013 Kenneth Olsson Affärsrådgivare Ängelholm SLA 1978 2005 LRF konsult 2006 Eget företag Styrelsearbete 1 Höstvete 1994-2002 2003-2010 förhållande

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling

Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling Slutrapport för projekt V0533151 Säkrare maskinkalkyler ger en konkurrenskraftig växtodling 2 Bakgrund För att skapa en uthållig spannmålsproduktion i Sverige måste den vara konkurrenskraftig. Maskinkostnaderna

Läs mer

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org

TOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org TOPPS projektet TOPPS ett 3-årigt projekt i 15 EU-länder med en lång rad intresserade deltagare. TOPPS är förkortningen av den engelska projekttiteln Train the Operators to Prevent Pollution from Point

Läs mer

Potatissättare i GL 32 B-serien. Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment

Potatissättare i GL 32 B-serien. Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment Potatissättare i GL B-serien Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment Utformad för växande framgång: GL B-serien Perfekt för potatisodling med kvalitet: när den -radiga potatissättaren

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Tanklining. Invändig målning och beläggning i Tankar. Grundläggande. Lagringstemperatur

Tanklining. Invändig målning och beläggning i Tankar. Grundläggande. Lagringstemperatur Tanklining Invändig målning och beläggning i Tankar Grundläggande Lagringstankar av stål för diverse olika vätskor och andra media är ett område där man ställs in för intressanta utmaningar. Huvudfokus

Läs mer

Specialisten på modernaste jordbearbetning och såteknik. Sprinter ST

Specialisten på modernaste jordbearbetning och såteknik. Sprinter ST Specialisten på modernaste jordbearbetning och såteknik Sprinter ST HORSCH Sprinter. Såbäddsberedning, sådd och gödsling i ett arbetsmoment. HORSCH. Arbetar sida vid sida med dagens lantbrukare Specialisering,

Läs mer

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009 Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN

SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN SINGLE LEG SHELTON GRAVEL BAND SLITSDRÄNERINGSMASKIN BRUKSANVISNING SHELTON SPORTSTURF DRAINAGE SOLUTIONS BAUMBER HOUSE BAUMBER HORNCASTLE LINCOLNSHIRE LN9 5NF ENGLAND Tel 01507 578288 Fax 01507 578790

Läs mer

informationsmöte NATUR

informationsmöte NATUR Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna

Läs mer