Inomhusmiljö. Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer. Handledning

Transkript

1 Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Inomhusmiljö Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Handledning Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd mars 1999 Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer

2 Miljösamverkan 98 I samverkan mellan Länsstyrelsen, kommunernas miljökontor, Älvsborgs Kommunförbund och Landstinget i Älvsborg fortsätter det arbete som bedrevs i Kemikalieprojekt Älvsborg Nu har vi dock breddat arbetet till att även omfatta andra miljöfrågor än kemikalieanknutna, och har också med hälsoskyddsfrågor. Miljösamverkan 98 arbetar med ett flertal delprojekt. Högst prioritet har delprojekten Inomhusmiljö, Bad- disk- och tvättavlopp och Miljöanpassad upphandling. Bland övriga delprojekt kan nämnas Biltvätt, Vedeldning, PCB-fria fogar, Flamskyddsmedel, Kemikalietillsyn på industrier och Plastadditiv. Några nyckelord för hur vi jobbar: Tillsyn, Information, Ta fram underlagsmaterial, Driva på och uppmuntra var projektnamnet Miljösamverkan Älvsborg, men i och med bildandet av Västra Götalands Län 1 januari 1998 då Älvsborg upphörde som eget län bytte projektet namn till Miljösamverkan 98. Projektet fortsätter på övertid några månader in på Förhoppningen är att det sedan ska kunna startas en ny miljösamverkan omfattande hela Västra Götalands Län. Miljösamverkan 98 har dock i några frågor, bl.a. Vedeldning, redan deltagit i samarbete som omfattat hela det nya länet. Projektledare Lasse Lind tel lasse.lind@mailbox.swipnet.se Beställning av material, kontakta Ann-Christin Lind Älvsborgs Kommunförbund tel , fax e-post ann-christin.lind@p.komforb.se Det mesta av vårt material finns dessutom på projektets hemsidor på klicka på Natur/Miljö - Miljösamverkan 98 Älvsborgs Kommunförbund mars 1999

3 Inomhusmiljö Handledning utgiven av Miljösamverkan 98 Introduktion...2 Annat material som rör lokaler och fastigheter...4 Del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder Inledning...5 Allmän policy för handläggning av klagomål rörande inomhusklimat i bostäder...5 Checklista för första-inspektion...9 Bilagor del A...11 Standardskrivelser (12); Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter (17) Del B Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskolor och andra lokaler Inledning - Översikt...19 Samverkansmodell...20 Hur innemiljön följs och problem förebyggs...22 Hantering av uppkomna innemiljöproblem...25 Rutiner för att säkerställa god innemiljö vid ny- och ombyggnad...28 Bilagor del B...31 Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner (32); Checklista för kontrollrond (egenkontroll) (41) Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden Syfte och omfattning...49 Var och när kan undersökningar göras?...50 Begreppet vistelsezon (50); Väderlek och årstider (50) Mätningar och undersökningar Metoder, användbarhet...51 Intervju- och enkätundersökningar (52); Fukt (54); Temperatur (56); Ventilation och föroreningar (60); Mikroorganismer, kvalster m.m. (65); Lukt (67); Ljus, belysning (69); Buller (71); Elektriska och magnetiska fält (74); Radon (75) Jämförelsevärden...77 Fukt (78); Temperatur (80); Ventilation och föroreningar (82); Mikroorganismer, kvalster m.m. (85); Ljus och belysning (86); Buller (88); Elektriska och magnetiska fält (90); Radon (91) Bilagor del C...93 Frågeformulär för enkel intervju av boende / brukare (94); Fuktberäkning (96); Kalibrering av några fuktinstrument (97) Del D Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö Syfte och omfattning...98 Översikt (98); Miljöbalken, MB (99); Byggnadslagstiftningen (103); Arbetsmiljölagen (103); Tobakslagen (104) Litteraturreferenser Index...108

4 Introduktion Syftet med denna handledning är att vara ett stöd i arbetet för en bättre inomhusmiljö. I första hand är den inriktad på bostäder samt skolor och förskolor, men bör också vara användbar för hantering av innemiljöfrågor i andra lokaler. C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden redovisar olika undersökningsmetoder, samt vilka riktvärden undersökningsresultaten kan jämföras med. Handledningens målgrupper är dels kommunernas miljönämnder (eller motsvarande) som har tillsynsansvar enligt miljöbalken för innemiljön, dels de som driver verksamheter som skolor och förskolor och de som förvaltar de fastigheter där dessa är inrymda. Också för företagshälsovård och skolhälsovård m.fl. bör materialet ha intresse. Det finns en uppsjö litteratur om inomhusmiljö och det kan tyckas onödigt att producera ytterligare ett dokument på detta tema. Emellertid har vi tyckt att det saknats en mer konkret handledning som direkt ska kunna fungera som ett arbetsredskap för målgrupperna. Handledningen består av följande fyra delar A B Tillsynshandledning innemiljö bostäder som främst är avsedd som ett stöd till miljönämnderna för deras handläggning av klagomål på innemiljön i bostäder. Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskola och andra lokaler ska ses som ett förslag till program för hur man i samverkan mellan myndigheter, brukare och förvaltare följer innemiljön, hanterar uppkomna problem och undviker misstag inför ny- och ombyggnader. D Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö tar främst upp den nya miljöbalken men redovisar också bygg- och arbetsmiljölagstiftningen. Del C och D är faktadelar som kompletterar del A och B. I handledningen saknas i stort sett beskrivningar av olika innemiljöfaktorers betydelse för hälsa och komfort. För en enkel översikt över detta, se Inneboken (1). De bilagor som ingår i handledningen utgörs bl.a. av checklistor. Det kanske kan finnas intresse av att få dessa separat, utan att behöva kopiera ur handledningen. Man kan också vilja göra egna ändringar och tillägg innan de används i den egna verksamheten. Flertalet bilagor kommer därför att läggas ut som separata filer på projektets hemsida 1 varifrån de enkelt kan skrivas ut eller hämtas hem. Handledningen har sammanställts av undertecknad i samråd med Miljösamverkan 98s arbetsgrupp. Faktagranskning av hela eller delar av materialet har gjorts av Socialstyrelsen (Marie Be- 1 klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98. Materialet kan under 1999 komma att flyttas till annan web-adress. 2

5 cker), Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP (Ingemar Samuelson) och Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro (Kjell Andersson och Göran Stridh). En preliminär utgåva gjordes i januari Här föreliggande utgåva har justerats och kompletterats med hänsyn till synpunkter som framförts på den preliminära utgåvan. Det är inga genomgripande omarbetningar som gjorts utan det handlar om ett antal mindre ändringar och tillägg. Här kan nämnas att det införts upplysningar om avgifter enligt miljöbalken i del D vilket också påverkat handläggningpolicyn och bilagorna (standardskrivelser) i del A. I del B har det lagts till att erfarenhetsåterföring från brukare är en viktig faktor inför ny- och ombyggnad. Texterna om egenkontroll och rumsföreskrifter i del B har också kompletterats något. Det kan säkert finnas anledning att så småningom ytterligare bearbeta handledningen och ge ut en ny upplaga. Synpunkter och förslag på ändringar och tillägg tas alltså tacksamt emot! mars 1999 Lasse Lind PROJEKTLEDARE MILJÖSAMVERKAN 98 EDSGATAN ÅMÅL TEL: FAX E-POST: lasse.lind@mailbox.swipnet.se 3

6 Annat material som rör lokaler och fastigheter Projekten i f.d. Älvsborgs län har också arbetat med andra frågor som kan vara av intresse i samband med byggnader och lokaler. Titel Innehåll År Finns på hemsidan 2 Minskad miljöstörning från bygg- och rivningsavfall, hanteringsrutiner 43 s. inkl. bilagor. Beskriver hälso- och miljöfarliga komponenter och material i byggnader och hur man ska förfara vid rivning m.m Nej Flamskyddsmedel - brandskydd och miljöpåverkan Redovisar fakta och risker med olika flamskyddsmedel och ger underlag till en policy för hur farliga flamskyddsmedel ska kunna undvikas, bl.a. i fastigheter och deras inredning Ja Nu rensar vi Älvsborg från kvicksilver. Viktig information till större fastighetsägare. Broschyr på 4 sidor framtagen för kampanjen Kvicksilverfritt Älvsborg Informerar om förekomst av kvicksilver i installationer i byggnader Nej PCB-Fria fogar, slutrapport. Kommer våren Förekomst, miljörisker, inventering av PCB-haltiga fogmassor i byggnader, metod för sanering, handlingsplan m.m Kommer 3 Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av PCBhaltiga fogmassor. Ges ut våren 1999 av SP 4 som komplement till ovanstående, med bl.a. utförligare beskrivning av metod för sanering Nej Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter Innehåller också råd om skyddsåtgärder vid förvaring av kemikalier, inklusive oljor m.m., och kan därför vara intressant också för fastighetsägare Ja Förslag till kommunal policy för småskalig eldning med fasta biobränslen. Innehåller utförlig orientering om hälsooch miljörisker, teknik m.m Ja Material som inte finns på hemsidan: Kontakta Älvsborgs Kommunförbund, Länsstyrelsen Västra Götaland eller kommunens miljökontor (i f.d. Älvsborgs län). 2 klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98. Materialet kan under 1999 komma att flyttas till annan web-adress. 3 Inventeringsanvisningar m.m. från projekt PCB-Fria fogar finns redan på hemsidan. 4 Beställs genom SP, Sveriges Provnings och forskningsinstitut, Borås tel

7 Del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder Inledning Handledningen är främst avsedd som ett stöd för miljökontorens (motsvarande) hantering av ärenden som rör innemiljön i bostäder. Sådana ärenden inleds oftast med att klagomål inkommer från de boende. Också kommunens byggnads- och fastighetskontor har personal med kunskaper i byggnadsfysik och inomhusmiljö, och det bör därför inte försummas att ta till vara möjligheter till kunskapsutbyte, samutnyttjande av instrument och kanske i vissa fall gemensamma inspektioner m.m. Handledningen tar inte upp radon trots att det är en viktig innemiljöfråga i bostäder. Anledningen är dels att rutiner för radonärenden torde vara väl inarbetade på alla miljökontor, dels att det är en typ av ärenden som sällan inleds med klagomål, eftersom radon inte är något de boende kan förnimma. Viss vägledning rörande undersökningar av radon ges dock i del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. Handledningen tar inte upp sådana klagomål som inte rör innemiljön men ofta förekommer i och vid bostäder, exempelvis störningar från katter, vedeldning, restauranger, industri- och trafikbuller 5. Allmän policy för handläggning av klagomål rörande inomhusklimat i bostäder På följande tre sidor beskrivs policyn i ett steg-för-stegschema i ordningen Klagomål Inspektion Närmare utredning Fortsatta åtgärder Självklart noteras alla uppgifter som framkommer i alla steg. När/om ett ärende ska registreras/diarieföras bestäms efter de rutiner som tillämpas på den egna förvaltningen. 5 För orientering om en del sådana störningskällor se t.ex. Vägvisare och Lathund för Miljö- och Hälsoskydd (29) 5

8 Händelse eller förutsättning Åtgärd Hyreshus, bostadsrätter etc Villor/egna hem Klagomål från boende på dåligt inomhusklimat (kyla, drag, fukt, lukt, mögel etc.) inkommer. - Klagomål kvarstår efter att hyresgästen kontaktat värden - Om problemet kan ha samband med ventilationen Upplys den klagande om vilka krav som gäller för den aktuella frågan, exempelvis vilka innetemperaturer som är godtagbara. Uppmana hyresgästen att först kontakta hyresvärden och be denne undersöka/åtgärda problemet. Framhåll tydligt att man ska återkomma om man inte får tillräcklig hjälp av hyresvärden. Om hyresgästen återkommer efter att ha kontaktat värden: Bedöm om första åtgärd ska vara att Alt a kontakta värden och be denne undersöka/åtgärda problemet. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse A Alt b åka ut och inspektera. Se inspektion nedan. Alt a väljs i första hand och är i vart fall lämpligt om det påtalade problemet kanske inte är så stort och/eller troligen lätt avhjälpt. Det gäller alltså bara att få hyresvärden/ fastighetsägaren att ta tag i frågan. Alt b kan ibland behöva väljas när det misstänks vara större eller mer komplicerade problem, eller om man bedömer det som svårt att aktivera fastighetsägaren. Ta reda på om den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) är gjord. Byggnadsnämnden (motsv.) har uppgifter om detta och är tillsynsmyndighet. Men det är inte säkert att ventilationen uppfyller miljöbalkens krav för att anläggningen är godkänd enligt OVK. Inspektion kan alltså behövas även vid godkänd OVK. Mer om OVK i del D sid 103. Upplys om att vi, mot avgift (om taxa för det finns), kan komma ut och göra en enkel inspektion för att eventuellt kunna konstatera om det finns anledning att gå vidare med mer kvalificerade undersökningar. 6

9 Inspektion Inspektionens syfte är att göra en första enkel kontroll och bedömning. De mätningar som görs i samband med inspektionen ska betraktas som indikerande, inte som en grundlig eller exakt uppmätning av förhållandena i bostaden. Avtala tid med den boende för inspektion. Gäller klagomålen fukt, lukt eller liknande olägenheter så poängtera att man inte ska ha rökt i bostaden samma dag, att man ska ha plockat bort eventuella doftblock o.dyl., inte ha tvätt hängande för torkning i bostaden och i övrigt se till att bostaden använts normalt det senaste dygnet. Inspektionens genomförande, se Checklista för första-inspektion sid 9. - Om inget fel hittats eller bedömts troligen inte kunna föreligga - Om något fel hittats vid inspektionen, eller bedömts troligen kunna föreligga. Skriv inspektionsmeddelande som tillställs den boende och fastighetsägaren. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse B1 Skriv inspektionsmeddelande som tillställs fastighetsägaren samt för kännedom den boende och hyresgästföreningen. Uppmana i meddelandet hyresvärden att närmare undersöka och åtgärda bristerna. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse C1. Skriv inspektionsmeddelande som tillställs villaägaren. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse B2 Skriv inspektionsmeddelande som tillställs villaägaren. Informera om att de bör åtgärda bristerna och att det är lämpligt, för att inte riskera felaktiga åtgärder, att de anlitar en konsult. Först bör man dock kontakta sitt försäkringsbolag. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse C2. Bifoga bladet Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter (Bilaga 2) 7

10 Närmare utredning Om fastighetsägaren inte går med på att anlita konsult, eller om man, undantagsvis, bedömer att villaägare måste få mera vägledning. Genom miljöbalken har införts möjligheterna att förelägga en verksamhetsutövare (t.ex. en hyresvärd) att utföra undersökningar, eller att låta utföra undersökningar på dennes bekostnad. Dessa möjligheter bör övervägas i de fall råd inte följts. Se vidare under rubriken Undersökningar del D sid 101. Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. kan ge vägledning till vilka undersökningar som bör göras. Särskilt om det handlar om problem i ett större hyreshus eller ett område med många likadana hus bör det övervägas att inleda de fortsatta undersökningarna med en enkätundersökning. Fortsatta åtgärder om problemen inte avhjälpts Behandlas inte närmare här. Det måste bli en bedömning från fall till fall om man ska fortsätta med uppmaningar och dialog med fastighetsägaren, eller gå vidare med vitesföreläggande om åtgärder. Normalt ska egnahemsärenden inte behöva följas upp. De har ju i allmänhet tillkommit på fastighetsägarens initiativ, och denne kan då förväntas följa de råd som givits. I fall där en utomstående (t.ex. socialnämnden eller en allergikonsulent) påtalat att bostadsmiljön kan behöva kontrolleras kan det dock vara befogat att följa ärendet, särskilt om det finns barn i huset. Det kan då vara jämförbart med hur radonärenden hanteras. 8

11 Checklista för första-inspektion Utrustning att ta med Luftfuktighetsmätare med termometer Fuktkvotsmätare med stift som sticks in i materialet, och/eller fuktindikeringsinstrument med mätsond som läggs an mot materialet Rökpuffare, rökelse eller dylikt för indikering av ventilationsfunktion och/eller drag En separat termometer, t.ex. en snabbtermometer (gärna med boll, d.v.s. glob-termometer) eller IR-termometer. Eventuellt kamera/videokamera för att exempelvis dokumentera synliga fukteller mögelangrepp. Intervju Inspektionen kan kompletteras med en enkel intervju med den boende med stöd av ett formulär, se bilaga 1 till Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. Intervjun kan göras före eller i samband med inspektionen. På kontoret 1. Mät luftfuktigheten hemma på kontoret. Man ser att utrustningen fungerar, och får en referens till vad som kan vara rimlig relativ luftfuktighet inne denna dag. Kontrollera (om möjligt kalibrera) samtliga instrument som ska tas med. 2. Om det gäller flerbostadshus och det bedöms relevant för klagomålet, kan kontroll med byggnadsnämnden göras om den obligatorisk ventilationskontrollen (OVK) genomförts i byggnaden. På plats För närmare beskrivningar och ytterligare kontrollmöjligheter vid en enkel inspektion, se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden 3. Notera lukt t.ex. av mögel direkt när du kommer in. Gå gärna in två gånger för att kolla extra. Fråga om de själva brukar känna lukt när de kommer hem. Gå runt och sniffa efter mögel i bostaden (nu är näsan som fräschast). 4. Notera tecken på dålig luftomsättning som instängd luft, onormala lukter, imma (kondens) på fönster. Fuktskador i nederkant på fönsterbågens insida mot rummet indikerar att kondens ofta förekommer, även om det inte var fallet vid inspektionstillfället. 5. Observera om tilluftsdon finns och är öppna. Kontrollera att ventilationen verkar fungera med hjälp av rökpuffare eller liknande vid ventilationsdon. 9

12 6. Notera tecken på fukt: Flagnad målarfärg, bubblig målarfärg på väggar, golvlister etc, bubblande golvmattor, missfärgningar, saltavlagringar, synligt mögel. Lukt av mögel m.m. är också tecken på fukt. 7. Mät luftfuktighet inne och ute. Notera såväl relativ fuktighet som temperatur. Värdena används för att senare beräkna fukttillskottet inne och ångkvot inne. 8. Mät eller indikera fukt i golv och väggar. Stickprovsvis, samt där problem befaras. Mät fuktkvot i trä. Om indikerande instrument används kan fler material kontrolleras, observera eventuellt behov av omställning av instrumentet mellan olika material. Notera alla resultat. 9. Om klagomålen rör temperatur (i första hand kyla), mät på ett antal ytor (golv, väggar, föremål på olika höjd över golv) med IR-termometer eller med snabbtermometer då man också direkt kan mäta lufttemperaturen. Ev. kan också operativ temperatur mätas med globtermometer. 10. Informera de boende att de kommer att få (kopia av) inspektionsmeddelande. Om brister påträffats/misstänks, nämn också gärna muntligt: Om egnahemsägare: De får själva anlita konsult som kan göra närmare utredning. Om hyresgäst: Fastighetsägaren kommer att uppmanas att undersöka närmare/vidta åtgärder. På kontoret 11. Beräkna fukttillskottet inne och ångkvoten inne med hjälp av de uppmätta värdena. Beräkningar och bedömningar, se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden 12. Skriv inspektionsmeddelande. 10

13 Bilagor del A 1. Standardskrivelser 2. Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter 11

14 Bilaga 1 del A Standardskrivelser Standardskrivelse A åååå-mm-dd Fastighetsbolaget Storgatan Storby Inkommet klagomål på sanitära förhållanden i bostad Miljökontoret har mottagit klagomål från (namn, boendeadress) på... (kalla lägenheter/dålig lukt/fukt/...) i er fastighet (adress, ev. fastighetsbeteckning). Miljökontoret har inte inspekterat bostaden men vill uppmana Er att undersöka de påtalade bristerna och vid behov åtgärda dessa. Om Ni bedömer det befogat bör även andra lägenheter än den klagandes undersökas/åtgärdas. Riktvärden för godtagbar innemiljö när det gäller... (t.ex. temperatur) är... Kontakta gärna undertecknad om Ni önskar diskutera ärendet. Om klagomålen kvarstår kan miljökontoret komma att inspektera bostaden. En inspektion kan följas av föreläggande från miljönämnden att åtgärda eventuella brister. Avgifter I de fall inspektion görs och klagomålet är befogat tar Miljökontoret ut en avgift för sitt arbete. Avgiften är... kr per timma enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Debiterbar tid är förutom själva inspektionen även resor, skrivarbete etc. I de fall det inte kan konstateras att det föreligger någon olägenhet tas inte heller någon avgift ut. Underskrift Kopia för kännedom till - hyresgästen (- ev. också till hyresgästföreningen)

15 Bilaga 1 del A Standardskrivelse B1 åååå-mm-dd Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Fastighetsbolaget Storgatan Storby Hyresgästen namn adress Miljökontoret har 199x-xx-xx inspekterat bostaden (ev. lägenhetsnummer, adress, ev. fastighetsbeteckning), lägenhetsinnehavare: (boendenamn). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen framkom inget onormalt som kan förklara de besvär som upplevs i bostaden. Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Miljökontoret kommer därför tills vidare inte att vidta ytterligare åtgärder. Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Om besvären kvarstår eller återkommer kan närmare undersökningar vara befogade. Hyresgästen uppmanas i sådant fall kontakta hyresvärden. Om inte tillfredsställande hjälp då erhålls av hyresvärden får hyresgästen åter kontakta miljökontoret. Hyresgäst och hyresvärd är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgifter (tas med om fastighetsägaren inte tidigare är informerad om detta) Miljökontoret tar, enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa för bl.a. tillsyn och utredning av bostadsklagomål, ut en avgift av... kr per timma. Avgiften betalas av fastighetsägaren/hyresvärden. I ärenden där ingen olägenhet konstaterats tas dock ingen avgift ut. Åtgärderna hittills i detta ärende medför därför ingen avgift. Underskrift

16 Bilaga 1 del A Standardskrivelse B2 åååå-mm-dd Fastighetsägaren Villagatan Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx på Er begäran inspekterat Er bostad (adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen framkom inget onormalt som kan förklara de besvär som upplevs i bostaden. Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Om besvären kvarstår eller återkommer kan närmare undersökningar vara befogade. Ni bör i så fall anlita en konsult som kan genomföra en grundligare undersökning och vid behov ge förslag på åtgärder. Ta dock först kontakt med Ert försäkringsbolag. Miljökontoret kan om så önskas tillhandahålla en förteckning med exempel på konsulter som kan anlitas. Avgift (här upplyses vid behov om vilken taxa som gäller och vilken avgift som tas ut i detta fall) Underskrift

17 Bilaga 1 del A Standardskrivelse C1 åååå-mm-dd Fastighetsbolaget Storgatan Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx inspekterat bostaden (boendenamn, ev. lägenhetsnummer, adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen gjordes följande noteringar:... Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Ni uppmanas därför att åtgärda de påtalade bristerna (senast åååå-mm-dd) Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Det kan därför vara lämpligt att fastighetsägaren först genomför/låter konsult genomföra grundligare undersökningar för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Om Ni bedömer det befogat bör även andra lägenheter än den klagandes undersökas/åtgärdas. Om klagomålen kvarstår kan miljökontoret komma att föreslå miljönämnden att utfärda föreläggande om att åtgärda bristerna. Ni är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgifter (tas med om fastighetsägaren inte tidigare är informerad om detta) Miljökontoret tar enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa ut en avgift för sitt arbete. Avgiften är... kr per timma. Debiterbar tid är förutom själva inspektionen även resor, skrivarbete etc. Underskrift Kopia för kännedom till - hyresgästen - hyresgästföreningen

18 Bilaga 1 del A Standardskrivelse C2 åååå-mm-dd Fastighetsägaren Villagatan Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx på Er begäran inspekterat Er bostad (adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen gjordes följande noteringar:... Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... De påtalade bristerna bör åtgärdas. Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Det kan därför vara lämpligt att ni anlitar en konsult som kan genomföra grundligare undersökningar och ge förslag på åtgärder. Ta dock först kontakt med Ert försäkringsbolag. Ni är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgift (här upplyses vid behov om vilken taxa som gäller och vilken avgift som tas ut i detta fall) Underskrift Bilagt: Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter.

19 Bilaga 2 del A Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter Här ges exempel på konsulter insatta i fukt- och mögelproblematik m.m. i byggnader. Listan är ingen rekommendation. Fler förslag kan man finna i telefonkatalogens yrkesdel under Ingenjörer - Byggnadsteknik. Man kan också fråga banker och fastighetsförmedlare på orten efter vilka konsulter som brukar anlitas för husbesiktning och värdering. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), Ingemar Nilsson, Ingemar Samuelson, Box Borås, tel fax Anticimex Box Trollhättan tel (finns på fler orter) J&W Bygg o. Anläggning AB, Bo Malmberg, Box Karlstad, tel , Hans Lindqvist, Hällekil Deje tel och tel HLM, Göran Molin Box Uddevalla tel Geo Väst, Jan-Ove Gustafsson, Ekedalsvägen Håverud tel fax även tel Kjell Bandgren, Bygghyttan Bruket Fengersfors tel , fax BIDRAGSMÖJLIGHETER Vid åtgärder på villor som är yngre än 25 år och som färdigställts före 1989 finns vissa möjligheter till bidrag från Fonden för fukt- och mögelskador. (Om det finns särskilda skäl kan bidrag lämnas även i andra fall). Det är dock bara större åtgärder som kan medföra bidrag, och en betydande självrisk måste fastighetsägaren själv stå för. Kontakta Fonden direkt, om Ni önskar få reda på om bidrag kan bli aktuellt i Ert fall. I det fall det finns utlåtande från miljö- och hälsoskyddskontoret, eller annan, bör Ni redovisa det för fonden som då kan få lättare att lämna ett snabbt besked. Fonden för Fukt- och Mögelskador, Box tel Vid allergiska besvär m.m. kan det vara möjligt att få s.k. bostadsanpassningsbidrag. Kontakta kommunens handläggare av bostadsanpassning. Vissa andra bidrag kan ibland vara aktuella. Kontakta Länsstyrelsens Bostadsenhet, tel och fax i Göteborg samt och fax i Mariestad. 17

20 18

21 Del B Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskolor och andra lokaler - ett programförslag Inledning - Översikt Programförslagets syfte är att ge vägledning till hur innemiljöfrågor kan hanteras i skolor och barnomsorgslokaler. Det bör också vara användbart för andra lokaler för vård och undervisning som omfattas av miljöbalken, t.ex. servicehus. Säkert finns sådana skillnader i kommunernas rutiner och organisation att detta program inte rätt av passar alla kommuner. Men förhoppningsvis kan det vara ett stöd för att sätta upp sådana rutiner som passar i den egna organisationen. Programmet betonar samverkan mellan berörda parter. D.v.s. mellan bl.a. tillsyn och drift. Samverkan fråntar dock inte tillsynsmyndigheten (i första hand miljönämnden eller motsvarande) dess ansvar att utöva tillsyn och vid behov, t.ex. när åtgärder mot allvarliga brister dröjer för länge, förelägga om åtgärder. Men ett ambitiöst arbete i enlighet med ett program som detta bör rimligen innebära att behovet av sådana ingripanden blir mycket sällsynt. Programmet består av följande fyra delar Samverkansmodell Här ges förslag på vilka som bör samverka, och hur denna samverkan kan organiseras. Hur innemiljön följs och problem förebyggs Denna del ger råd om bl.a. rutintillsyn och verksamheternas egenkontroll. Hantering av uppkomna innemiljöproblem Här ges förslag på hur utredningar kan läggas upp när problem upptäckts eller befaras. Rutiner för att säkerställa god innemiljö vid ny- och ombyggnad Här ges rekommendationer om vilka krav som kan ställas för att säkerställa en god innemiljö vid ny- och ombyggnad. Främst genom hänvisning till litteratur och normer. 19

22 Samverkansmodell I boken Frisk Inomhus (2) från Svenska Kommunförbundet ges exempel på att samrådsgrupper, som ibland kallas Friska-hus-grupp, i flera kommuner medfört att kommunens förmåga att hantera innemiljöproblem väsentligt förbättrats. Problem diskuteras på ett tidigt stadium och blir bättre utredda, dubbelarbete undviks. I många kommuner finns redan en Allergigrupp som kan ta sig an dessa frågor, kanske efter en viss komplettering. Miljösamverkan 98 rekommenderar att det i varje kommun bildas en samrådsgrupp i innemiljöfrågor. Samrådsgrupp för innemiljö. Förslag/exempel på sammansättning Vem (representant för) Skolförvaltningen Barnomsorgsförvaltningen Fastighetsförvaltning el. fastighetsbolag Skolhälsovård och/eller företagshälsovård. Miljönämnd / miljöförvaltning Byggnadsnämnd Varför Ansvarig för verksamheterna och deras miljö. Kan verksamheterna Ansvarig för verksamheterna och deras miljö. Kan verksamheterna Svarar för lokalernas underhåll och drift, inklusive lokalvård. Även projektering eller beställare av ny- och ombyggnad. Kan lokalerna. Kan utföra en del mätningar. Om projektering och drift ligger på skilda avdelningar är det önskvärt att båda är representerade i gruppen. Medicinskt kunnande. Har kännedom om ohälsa, t.ex. allergier, på skolorna. Företagshälsovården kan ofta utföra även komplicerade mätningar. Tillsynsansvar enligt miljöbalken. Kunskaper om innemiljö och undersökningar. Kan utföra vissa mätningar. Tillsynsansvar av att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) genomförs. Hanterar bygglov och bygganmälan. Kunskaper om byggnadsfysik och innemiljö Beroende på arbetsuppgifter, kunskaper m.m. kan också följande ingå: Folkhälsosamordnare Personalen - skyddsombud Skolelever Kan ha kunskaper om hälsopåverkande faktorer, hälsoläget i kommunen m.m. som kan vara av intresse för gruppens arbete. Kunskap om personalens synpunkter på arbetsmiljön/innemiljön. Kunskap om elevernas synpunkter på arbetsmiljön/innemiljön. 20

23 Det är dessutom viktigt att gruppen har bra kontakter med Yrkesinspektionen (YI). Inspektionsmeddelanden och annat från YI som rör innemiljön på kommunens skolor m.m. bör hela gruppen ta del av, och initiativ som gruppen tar bör meddelas YI. Samrådsgrupp för innemiljö. Förslag på uppgifter och arbetsformer. Gruppens uppgifter är att följa innemiljön verka för att uppkomna eller misstänkta problem utreds och åtgärdas inför ny- och ombyggnader diskutera kravspecifikationer m.m. för att säkerställa god innemiljö Gruppen kan vara informell, eller den kan vara inrättad på uppdrag av kommunledningen. Det sistnämnda kan vara en fördel för att innemiljöfrågornas tyngd ska markeras, men det bör också vara möjligt att få igång samverkan mer informellt genom att t.ex. någon av de berörda förvaltningarna bjuder in övriga att ingå i samrådsgruppen. Inkomna synpunkter från personal och elever/föräldrar Genomförda eller pågående utredningar och åtgärder av tidigare påtalade problem Aktuella planer som kan påverka innemiljön. T.ex. om- och nybyggnader, omdisponering av lokaler, ändrad klass- eller gruppstorlek inom skola och barnomsorg, omläggning av städrutiner, ny vaktmästarorganisation etc. Läget i obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) och åtgärder till följd av denna. Eventuella aktuella krav från Yrkesinspektionen Därtill ska naturligtvis var och en ta upp de frågor som man vill diskutera eller delge övriga i gruppen. Det kan också vara bra att ta upp ett temaämne varje gång, som kan diskuteras lite grundligare. Exempel på sådana teman kan vara städning, ventilation, buller/akustik, allergier. Vid behov bjuder man in någon med särskilda kunskaper att medverka på mötet. Gruppen bör inte överta ansvar eller skyldigheter från de medverkande förvaltningarna etc. men genom deltagande i gruppen kommer de att fullgöra en del av dessa skyldigheter. Det förekommer dock kommuner där gruppen fått ett formellt ansvar att handlägga alla innemiljöärenden, men frågan är om det är riktigt lämpligt med tanke på att de som också har ett tillsynsansvar (miljönämnd och byggnadsnämnd) bör vara fristående från dem som svarar för verksamheterna. Det är viktigt att gruppen träffas regelbundet, minimum två gånger per år. Exempel på frågor att alltid ta upp: 21

24 Hur innemiljön följs och problem förebyggs Samrådsgruppen Samrådsgruppen, se föregående avsnitt, är det forum där alla innemiljöfrågor diskuteras och initiativ till utredningar och åtgärder tas. Men samrådsgruppen ersätter inte det arbete som ska ske ute i verksamheterna och av fastighetsförvaltningen, och inte heller den tillsyn som måste utföras av miljönämnden och byggnadsnämnden. Verksamheternas och fastighetsförvaltningens kontroller Verksamheterna (skola, förskola etc.) och fastighetsförvaltningen måste kontinuerligt följa innemiljön och direkt kunna ta hand om problem som uppstår. Följande är viktiga delar i detta arbete (delvis efter Frisk inomhus (2) ): Egenkontrollprogram Verksamheterna bör själva ansvara för och genomföra en systematisk kontroll av innemiljön. Det är med miljöbalkens införande obligatoriskt att verksamhetsutövarna har en dokumenterad egenkontroll (se del D sid 100). Ansvaret kan gärna ligga på varje enhet (skola, förskola). Kontrollen bör genomföras enligt en mall, ett egenkontrollprogram, som man kommit överens om i samrådsgruppen. Inget hindrar att man, för att undvika dubbelarbete och onödig pappersexercis, inarbetar egenkontrollen i den s.k. internkontroll som ska utföras enligt arbetsmiljölagen. Här är förslag på vad ett egenkontrollprogram kan omfatta. 1. Vem som ansvarar för att egenkontrollen genomförs (rektor, förskoleföreståndare etc). 2. Kontrollronder där alla delar av enheten gås igenom med stöd av en checklista. Detta bör upprepas med ett par års mellanrum - det bör anges exakt hur ofta. I bilaga 2 del B finns förslag på en checklista som kan användas, man kan också använda checklistor för allergirond i skola resp. förskola som kan erhållas från Folkhälsoinstitutet och ingår i dess pärm De sex stegen mot allergisäkra daghem & skolor (5). Om skyddsronder redan genomförs regelbundet kan kontrollen gärna samordnas med dessa, kanske finns redan checklistor för skyddsrond som man kan komplettera med några punkter. 3. Rutiner för hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning. 4. Rutiner för hur uppenbara brister som framkommit genom kontrollrond eller klagomål åtgärdas. Det bör bl.a. framgå vilken ansvarsfördelningen är mellan verksamheten och fastighetsförvaltningen för olika slags åtgärder. (För klagomål, besvär och brister som kräver utredning, se avsnittet Hantering av uppkomna innemiljöproblem nedan.) 5. Dokumentation och rapportering, förslagsvis genom en årlig rapport som tillställs dels samrådsgruppen, dels centralt ansvariga för verksamheten. Verksamheternas årsrapporter blir ett underlag för prioriteringar och budgetarbete inom skola/förskola respektive fastighetsförvaltning och för miljönämndens tillsynsplanering. 22

25 Följande måste också beaktas men behöver kanske inte skrivas in i egenkontrollprogrammet: Lyhördhet för anställdas synpunkter är viktigt och kan underlättas av utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Också i samband med kontrollrond enligt ovan ska givetvis personalens åsikter om innemiljön efterhöras. Samarbete mellan lokalvårdare och övrig personal är viktig. Det är viktigt att brukarna (lärare, förskolepersonal etc.) känner till vilka rutiner som gäller för lokalvården och hur ventilation och andra installationer är avsedda att fungera, och att de vet vem som ska kontaktas om t.ex. en ventilationsfläkt inte verkar fungera. Se också Rumsföreskrifter nedan. Fastighetsförvaltarens kontroll Även fastighetsförvaltare måste liksom verksamheterna ha väl inarbetade rutiner för hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning. Fastighetsförvaltaren bör också vid arbetsplatsträffar med lokalvårdare, vaktmästare och fastighetsskötare höra sig för hur det ser ut på enskilda skolor, barnstugor etc. Fastighetsrond är viktig. Ett alternativ är att fastighetsförvaltningen deltar i verksamheternas kontrollronder. Fastighetsförvaltaren bör överväga att frivilligt utföra s.k. utökad OVK för en mer grundlig kartläggning av ventilationen som ger ökade möjligheter att identifiera och åtgärda problem och effektivisera driften. Andra miljöfrågor Denna handledning avser inomhusmiljö och hälsoskydd. Men det är viktigt att komma ihåg att verksamheterna och fastighetsförvaltningen i enlighet med miljöbalkens helhetssyn på hälsa och miljö också har ansvar för andra miljöfrågor såsom avfallshantering, energianvändning, vattenförbrukning, transporter, produktval m.m. Det innebär att de egenkontrollprogram och andra rutiner som tillämpas också måste omfatta sådana miljöfrågor. Miljönämndens tillsyn Arbetet i samrådsgruppen till trots är det nödvändigt att miljökontoret (eller motsvarande) skaffar egen kunskap om hur det står till med innemiljön. Det innebär att återkommande tillsynsbesök bör göras. Med några års mellanrum bör alla verksamheter inspekteras översiktligt. Till stöd för dessa inspektioner kan Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner med tillhörande kommentarer användas. Se bilaga 1 del B. Hur ofta sådana inspektionsomgångar bör göras beror bl.a. på hur väl arbetet i samrådsgruppen fungerar, hur väl egenkontrollen fungerar och hur ofta miljökontoret annars besöker verksamheterna, t.ex. för att medverka i utredning av frågor som aktualiserats i samrådsgruppen. Det är viktigt att miljökontoret samverkar med Yrkesinspektionen på så sätt att man rutinmässigt delger varandra inspektionsrapporter m.m. och att man informerar om planerade aktiviteter så att tillsynsinsatserna från YI och miljökontoret sammantaget blir så effektiva som möjligt utan onödigt dubbelarbete. 23

26 Byggnadsnämndens tillsyn av den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK Byggnadsnämnden ska kontrollera att OVK (se del D sid 103) utförs med de intervaller som är föreskrivna och att brister följs upp. Det gäller vare sig det är kommunen eller någon annan som är fastighetsägare. Skolhälsovården Socialstyrelsen har påpekat att skolhälsovårdens kunskaper kan utnyttjas bättre i tillsynsarbetet. Men hur de kunskaper som samlas in ska kunna bidra till att identifiera dålig inomhusmiljö är ett problem som inte är löst, och man anger att metodutveckling kan behövas. Under alla förhållanden är det viktigt att iakttagelser som görs inom skolhälsovården om möjlig innemiljörelaterad ohälsa tas upp i samrådsgruppen. Enkätundersökning Det kan vara lämpligt att genomföra en total kartläggning av inomhusmiljön med enkäter och besiktning i t.ex. samtliga skolor och förskolor i en kommun för att bedöma omfattningen av klimatproblemen och få underlag för en eventuell åtgärdsstrategi. Detta ersätter dock inte andra kontroller. Genom enbart en enkätundersökning kommer knappast problem som bara berör ett fåtal personer, men som kan vara nog så allvarliga, att upptäckas. På mindre enheter kan det vara svårt att dra slutsatser p.g.a. för små material. Den viktigaste användningen av enkätundersökningar är framför allt utredning vid problem, se avsnittet Hantering av uppkomna innemiljöproblem nedan. Enkäter kan också användas som kontrollinstrument efter om- eller nybyggnad Rumsföreskrifter En del innemiljöproblem har samband med att lokalerna inte används i enlighet med deras kapacitet eller de skötselrutiner som gäller. Det viktigaste exemplet torde vara att ventilationens kapacitet överskrids genom för långa lektioner eller att för många personer vistas i rummet. Brukarna (lärare etc) måste ha kännedom om detta samt känna till hur de själva kan reglera ventilationen och vem som ska kontaktas vid problem. Ett annat exempel är att brukarna inte känner till vad som gäller beträffande städning och lokalvård. I det städavtal som gäller för verksamheten kan t.ex. ingå att innan lokalvårdarna kommer ska stolar vara upphängda, papperskorgar tömda och tavlor avtorkade. Känner man inte till detta och gör sin del har städpersonalen inte möjlighet att hinna med den städning som avtalet omfattar. Ett sätt att motverka dessa problem är att sätta upp ett anslag med rumsföreskrifter i varje klassrum och andra lokaler. Miljösamverkan 98 rekommenderar att detta görs. Se exempel nedan. 24

27 Skiss till skylttext: Rumsföreskrifter Ventilationskapaciteten innebär följande begränsning för detta rums användning: I detta rum får högst x personer samtidigt vistas. Paus med utrymning och vädring måste ske minst var xx minut. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) har utförts... Ny OVK ska göras senast... För att lokalvården ska fungera som avsett måste följande vara ordnat när rummet lämnas: Finns möjlighet att styra ventilation och temperatur i rummet så kompletteras skylten med upplysningar om detta. Telefonnummer till vaktmästare eller driftspersonal som kan kontaktas vid fel på värme och ventilation kan också finnas på skylten. Ett exempel på utformning av skylt finns också i Folkhälsoinstitutets pärm De sex stegen mot allergisäkra daghem & skolor (5). Hantering av uppkomna innemiljöproblem På de följande två sidorna ges i ett schema en arbetsmodell för utredning, huvudsakligen efter boken Frisk Inomhus (2). I kapitel 4 i Frisk Inomhus ges också råd om lämpliga åtgärder vid olika problem, något som inte tas upp här. Vidare ger Frisk Inomhus exempel på genomförda utredningar och åtgärder i tre problembyggnader. Den närmare uppläggningen av utredningen och vem som ska svara för vad diskuteras i samrådsgruppen. Vid svåra problem är det ofta bäst att tillsätta en tillfällig, lokal samrådsgrupp knuten till den enskilda skola eller förskola där problemen finns. Exempel på deltagare: rektor/föreståndare, en eller flera från fastighetsförvaltningen, skyddsombud och andra från verksamheten. Också skyddsingenjör från företagshälsovården eller utomstående konsult kan sitta med. Även utomstående medicinsk expertis kan behöva anlitas, med t.ex. yrkes- och miljömedicinsk kompetens och erfarenhet av att bedöma samband mellan hälsa och miljö. 25

28 Arbetsmodell för utredning vid påtalade besvär eller konstaterade/misstänkta brister i inomhusmiljön. Steg/moment Man går vidare till nästa steg om man inte lyckas klarlägga orsakerna eller om uppföljning visar att problem kvarstår trots åtgärd. Förklaringar Var under alla steg i utredningen uppmärksam på om det finns personer som rapporterar hälsobesvär. Dessa bör alltid hänvisas till läkarkontakt (företagshälsovård, skolhälsovård eller primärvården), de kan behöva medicinsk hjälp oaktat att brister i innemiljön upptäcks och åtgärdas. Steg 1. Enklare kontroller, lyssna på dem som vistas i lokalerna. Utförs av fastighetsförvaltarens personal. Snabb kontroll direkt efter klagomål. Exempel på vad som kan upptäckas: Enklare driftstörningar i värme - ventilation, uppenbara fukt- och mögelfläckar. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning. Steg 2. Första, översiktlig, besiktning av huset och tekniska installationer. Endast enkla metoder. Mest titta, lukta, lyssna. Fukt, mögel, lukter, brister i ventilation och värme, nedsmutsning, buller, ljusförhållanden, felaktigheter i verksamhetens utformning, miljöbovar. Utförs av t.ex. fastighetskontor, vaktmästare eller driftspersonal. Grundläggande kunskaper om byggnadens ventilationssystem och värmeanläggning krävs av den som utför besiktningen. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Ex. på miljöbovar : Tobaksrök från rökrum når andra utrymmen (t.ex. p.g.a. återluft), tobakslukt från rökandes kläder, heltäckningsmattor, stor pappershantering (besvärande damm), allergen från husdjur m.m. t.ex. via kläder från de som har husdjur hemma, olämpligt placerade kontorsmaskiner (ozon från kopiatorer, faxar), luftfuktare (risk för växt av alger, mögel, bakterier). Ev. granska bygghandlingar och fråga personalen om de känner till hur de själva kan påverka inneklimatet. Steg 3. Enkät/intervjuer. Utförs av t.ex. företagshälsovård, miljökontor, fastighetsförvaltning. Sammanställning och utvärdering av enkätsvar kan köpas. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Enkätmetoden är ett effektivt och billigt sätt att systematiskt klara ut vilka frågor man ska gå vidare med i utredningen. Enkät kan utföras enligt någon av följande modeller: Örebro, Stockholm, Göteborg. Om fåtal personer (< 20 à 30) kan intervju vara alternativ. 26

29 Steg 4. Fortsatta undersökningar av Byggnads konstruktion o. tekniska installationer, fukt, lukt, värme, ljud, ljus Lokalernas användning. Städning Miljöbovar Individuella faktorer Olika delar i detta steg utförs av t.ex. fastighetsförvaltare, företagshälsovård, miljökontor, skolhälsovård. Mer detaljerad och noggrann besiktning av byggnaden, än i steg 2, av de faktorer som misstänks ligga bakom besvären. Utöver fukt, mögel, ventilation etc. kan det också behöva närmare granskas hur lokalerna används, nivån på städningen och andra miljöbovar. Även i detta steg ska komplicerade mätningar med avancerade instrument undvikas. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Steg 5. Fördjupade mätningar Avancerade instrument kan behövas, konsult kan behöva anlitas. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Steg 6. Medicinska undersökningar och riktade mätningar Ex. på mätningar: Fukt, ventilationsfunktion, termisk komfort, ljud och ljus. Ibland även beräkna luftens innehåll av kemikalier, allergiframkallande partiklar och andra ämnen. Detta steg koncentreras till att hjälpa enstaka personer som fortfarande mår dåligt. Omfattande medicinsk kartläggning kan krävas. De riktade undersökningarna kan t.ex. avse vissa rum. Kommentarer till schemat För information om - Mätningar och undersökningar. Metoder, användbarhet. - Jämförelsevärden se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden Uppföljning efter steg 4 och 5 kan vara förnyad enkät Så görs i den utredningsmodell som tillämpas av Landstinget i Älvsborg 6, där redan steg 2 innebär att Älvsborgshälsan (företagshälsovården) gör besök på arbetsplatsen med t.ex. läkare och skyddsingenjör och personal intervjuas om besvärsbild och tänkbara orsaker. I övrigt är Landstingets modell ganska lik den som redovisas ovan. Intervjuer, genomförda av medicinskt kunnig personal, kan i vissa fall läggas in tidigt i schemat för att upptäcka andra orsaker till besvären än innemiljön. 6 Från 1 januari 1999 har Älvsborgs och övriga landsting i Västra Götalands län ersatts av Västra Götalandsregionen 27