Inomhusmiljö. Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer

Transkript

1 Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Inomhusmiljö Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Handledning Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd mars 1999 Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer Mögel Efterklangstid Checklistor Lukt Brukare Ljus Lagstiftning CO 2 Mätinstrument VOC Kondens Vistelsezon Bostäder Klagomål Undersökning Jämförelsevärden Egenkontroll Miljöbalken Föroreningar Samverkansmodell Tillsyn Förskolor RF Inspektion Utredning Indikering Förvaltare Dosimeter Lufthastighet Formaldehyd Inneklimat Enkät OVK Provtagning Buller Komfort Myndigheter Temperatur Belysning Skolor Kontrollrond Magnetfält Fukt Metoder db Ventilation Radon Kvalster Rumsföreskrifter Globtermometer

2 Miljösamverkan 98 I samverkan mellan Länsstyrelsen, kommunernas miljökontor, Älvsborgs Kommunförbund och Landstinget i Älvsborg fortsätter det arbete som bedrevs i Kemikalieprojekt Älvsborg Nu har vi dock breddat arbetet till att även omfatta andra miljöfrågor än kemikalieanknutna, och har också med hälsoskyddsfrågor. Miljösamverkan 98 arbetar med ett flertal delprojekt. Högst prioritet har delprojekten Inomhusmiljö, Bad- disk- och tvättavlopp och Miljöanpassad upphandling. Bland övriga delprojekt kan nämnas Biltvätt, Vedeldning, PCB-fria fogar, Flamskyddsmedel, Kemikalietillsyn på industrier och Plastadditiv. Några nyckelord för hur vi jobbar: Tillsyn, Information, Ta fram underlagsmaterial, Driva på och uppmuntra var projektnamnet Miljösamverkan Älvsborg, men i och med bildandet av Västra Götalands Län 1 januari 1998 då Älvsborg upphörde som eget län bytte projektet namn till Miljösamverkan 98. Projektet fortsätter på övertid några månader in på Förhoppningen är att det sedan ska kunna startas en ny miljösamverkan omfattande hela Västra Götalands Län. Miljösamverkan 98 har dock i några frågor, bl.a. Vedeldning, redan deltagit i samarbete som omfattat hela det nya länet. Projektledare Lasse Lind tel [email protected] Beställning av material, kontakta Ann-Christin Lind Älvsborgs Kommunförbund tel , fax e-post [email protected] Det mesta av vårt material finns dessutom på projektets hemsidor på klicka på Natur/Miljö - Miljösamverkan 98 Älvsborgs Kommunförbund mars 1999

3 Inomhusmiljö Handledning utgiven av Miljösamverkan 98 Introduktion... 2 Annat material som rör lokaler och fastigheter... 4 Del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder Inledning... 5 Allmän policy för handläggning av klagomål rörande inomhusklimat i bostäder... 5 Checklista för första-inspektion... 9 Bilagor del A Standardskrivelser (12); Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter (17) Del B Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskolor och andra lokaler Inledning - Översikt Samverkansmodell Hur innemiljön följs och problem förebyggs Hantering av uppkomna innemiljöproblem Rutiner för att säkerställa god innemiljö vid ny- och ombyggnad Bilagor del B Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner (32); Checklista för kontrollrond (egenkontroll) (41) Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden Syfte och omfattning Var och när kan undersökningar göras? Begreppet vistelsezon (50); Väderlek och årstider (50) Mätningar och undersökningar Metoder, användbarhet Intervju- och enkätundersökningar (52); Fukt (54); Temperatur (56); Ventilation och föroreningar (60); Mikroorganismer, kvalster m.m. (65); Lukt (67); Ljus, belysning (69); Buller (71); Elektriska och magnetiska fält (74); Radon (75) Jämförelsevärden Fukt (78); Temperatur (80); Ventilation och föroreningar (82); Mikroorganismer, kvalster m.m. (85); Ljus och belysning (86); Buller (88); Elektriska och magnetiska fält (90); Radon (91) Bilagor del C Frågeformulär för enkel intervju av boende / brukare (94); Fuktberäkning (96); Kalibrering av några fuktinstrument (97) Del D Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö Syfte och omfattning Översikt (98); Miljöbalken, MB (99); Byggnadslagstiftningen (103); Arbetsmiljölagen (103); Tobakslagen (104) Litteraturreferenser Index

4 Introduktion Syftet med denna handledning är att vara ett stöd i arbetet för en bättre inomhusmiljö. I första hand är den inriktad på bostäder samt skolor och förskolor, men bör också vara användbar för hantering av innemiljöfrågor i andra lokaler. Handledningens målgrupper är dels kommunernas miljönämnder (eller motsvarande) som har tillsynsansvar enligt miljöbalken för innemiljön, dels de som driver verksamheter som skolor och förskolor och de som förvaltar de fastigheter där dessa är inrymda. Också för företagshälsovård och skolhälsovård m.fl. bör materialet ha intresse. Det finns en uppsjö litteratur om inomhusmiljö och det kan tyckas onödigt att producera ytterligare ett dokument på detta tema. Emellertid har vi tyckt att det saknats en mer konkret handledning som direkt ska kunna fungera som ett arbetsredskap för målgrupperna. Handledningen består av följande fyra delar A B Tillsynshandledning innemiljö bostäder som främst är avsedd som ett stöd till miljönämnderna för deras handläggning av klagomål på innemiljön i bostäder. Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskola och andra lokaler ska ses som ett förslag till program för hur man i samverkan mellan myndigheter, brukare och förvaltare följer innemiljön, hanterar uppkomna problem och undviker misstag inför ny- och ombyggnader. C D Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden redovisar olika undersökningsmetoder, samt vilka riktvärden undersökningsresultaten kan jämföras med. Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö tar främst upp den nya miljöbalken men redovisar också bygg- och arbetsmiljölagstiftningen. Del C och D är faktadelar som kompletterar del A och B. I handledningen saknas i stort sett beskrivningar av olika innemiljöfaktorers betydelse för hälsa och komfort. För en enkel översikt över detta, se Inneboken (1). De bilagor som ingår i handledningen utgörs bl.a. av checklistor. Det kanske kan finnas intresse av att få dessa separat, utan att behöva kopiera ur handledningen. Man kan också vilja göra egna ändringar och tillägg innan de används i den egna verksamheten. Flertalet bilagor kommer därför att läggas ut som separata filer på projektets hemsida 1 varifrån de enkelt kan skrivas ut eller hämtas hem. Handledningen har sammanställts av undertecknad i samråd med Miljösamverkan 98s arbetsgrupp. Faktagranskning av hela eller delar av materialet har gjorts av Socialstyrelsen (Marie Becker), Sveriges Provnings- och 1 klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98. Materialet kan under 1999 komma att flyttas till annan web-adress. 2

5 Forskningsinstitut, SP (Ingemar Samuelson) och Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro (Kjell Andersson och Göran Stridh). En preliminär utgåva gjordes i januari Här föreliggande utgåva har justerats och kompletterats med hänsyn till synpunkter som framförts på den preliminära utgåvan. Det är inga genomgripande omarbetningar som gjorts utan det handlar om ett antal mindre ändringar och tillägg. Här kan nämnas att det införts upplysningar om avgifter enligt miljöbalken i del D vilket också påverkat handläggningpolicyn och bilagorna (standardskrivelser) i del A. I del B har det lagts till att erfarenhetsåterföring från brukare är en viktig faktor inför ny- och ombyggnad. Texterna om egenkontroll och rumsföreskrifter i del B har också kompletterats något. Det kan säkert finnas anledning att så småningom ytterligare bearbeta handledningen och ge ut en ny upplaga. Synpunkter och förslag på ändringar och tillägg tas alltså tacksamt emot! mars 1999 Lasse Lind PROJEKTLEDARE MILJÖSAMVERKAN 98 EDSGATAN ÅMÅL TEL: FAX E-POST: [email protected] 3

6 Annat material som rör lokaler och fastigheter Projekten i f.d. Älvsborgs län har också arbetat med andra frågor som kan vara av intresse i samband med byggnader och lokaler. Titel Innehåll År Finns på hemsidan 2 Minskad miljöstörning från bygg- och rivningsavfall, hanteringsrutiner 43 s. inkl. bilagor. Beskriver hälso- och miljöfarliga komponenter och material i byggnader och hur man ska förfara vid rivning m.m. Flamskyddsmedel - brandskydd och miljöpåverkan Redovisar fakta och risker med olika flamskyddsmedel och ger underlag till en policy för hur farliga flamskyddsmedel ska kunna undvikas, bl.a. i fastigheter och deras inredning. Nu rensar vi Älvsborg från kvicksilver. Viktig information till större fastighetsägare. Broschyr på 4 sidor framtagen för kampanjen Kvicksilverfritt Älvsborg Informerar om förekomst av kvicksilver i installationer i byggnader Nej 1997 Ja 1995 Nej PCB-Fria fogar, slutrapport. Kommer våren Förekomst, miljörisker, inventering av PCB-haltiga fogmassor i byggnader, metod för sanering, handlingsplan m.m Kommer 3 Utveckling och utvärdering av metoder för utbyte av PCBhaltiga fogmassor. Ges ut våren 1999 av SP 4 som komplement till ovanstående, med bl.a. utförligare beskrivning av metod för sanering. Handledning för kemikalietillsyn på industrier och hos andra användare av kemiska produkter Innehåller också råd om skyddsåtgärder vid förvaring av kemikalier, inklusive oljor m.m., och kan därför vara intressant också för fastighetsägare. Förslag till kommunal policy för småskalig eldning med fasta biobränslen. Innehåller utförlig orientering om hälsooch miljörisker, teknik m.m Nej 1995 Ja 1998 Ja Material som inte finns på hemsidan: Kontakta Älvsborgs Kommunförbund, Länsstyrelsen Västra Götaland eller kommunens miljökontor (i f.d. Älvsborgs län). 2 klicka på Natur Miljö - Miljösamverkan 98. Materialet kan under 1999 komma att flyttas till annan web-adress. 3 Inventeringsanvisningar m.m. från projekt PCB-Fria fogar finns redan på hemsidan. 4 Beställs genom SP, Sveriges Provnings och forskningsinstitut, Borås tel

7 Del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder Inledning Handledningen är främst avsedd som ett stöd för miljökontorens (motsvarande) hantering av ärenden som rör innemiljön i bostäder. Sådana ärenden inleds oftast med att klagomål inkommer från de boende. Också kommunens byggnads- och fastighetskontor har personal med kunskaper i byggnadsfysik och inomhusmiljö, och det bör därför inte försummas att ta till vara möjligheter till kunskapsutbyte, samutnyttjande av instrument och kanske i vissa fall gemensamma inspektioner m.m. Handledningen tar inte upp radon trots att det är en viktig innemiljöfråga i bostäder. Anledningen är dels att rutiner för radonärenden torde vara väl inarbetade på alla miljökontor, dels att det är en typ av ärenden som sällan inleds med klagomål, eftersom radon inte är något de boende kan förnimma. Viss vägledning rörande undersökningar av radon ges dock i del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. Handledningen tar inte upp sådana klagomål som inte rör innemiljön men ofta förekommer i och vid bostäder, exempelvis störningar från katter, vedeldning, restauranger, industri- och trafikbuller 5. Allmän policy för handläggning av klagomål rörande inomhusklimat i bostäder På följande tre sidor beskrivs policyn i ett steg-för-stegschema i ordningen Klagomål Inspektion Närmare utredning Fortsatta åtgärder Självklart noteras alla uppgifter som framkommer i alla steg. När/om ett ärende ska registreras/diarieföras bestäms efter de rutiner som tillämpas på den egna förvaltningen. 5 För orientering om en del sådana störningskällor se t.ex. Vägvisare och Lathund för Miljö- och Hälsoskydd (29) 5

8 Händelse eller förutsättning Åtgärd Hyreshus, bostadsrätter etc Villor/egna hem Klagomål från boende på dåligt inomhusklimat (kyla, drag, fukt, lukt, mögel etc.) inkommer. - Klagomål kvarstår efter att hyresgästen kontaktat värden - Om problemet kan ha samband med ventilationen Upplys den klagande om vilka krav som gäller för den aktuella frågan, exempelvis vilka innetemperaturer som är godtagbara. Uppmana hyresgästen att först kontakta hyresvärden och be denne undersöka/åtgärda problemet. Framhåll tydligt att man ska återkomma om man inte får tillräcklig hjälp av hyresvärden. Om hyresgästen återkommer efter att ha kontaktat värden: Bedöm om första åtgärd ska vara att Alt a kontakta värden och be denne undersöka/åtgärda problemet. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse A Alt b åka ut och inspektera. Se inspektion nedan. Alt a väljs i första hand och är i vart fall lämpligt om det påtalade problemet kanske inte är så stort och/eller troligen lätt avhjälpt. Det gäller alltså bara att få hyresvärden/ fastighetsägaren att ta tag i frågan. Alt b kan ibland behöva väljas när det misstänks vara större eller mer komplicerade problem, eller om man bedömer det som svårt att aktivera fastighetsägaren. Ta reda på om den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) är gjord. Byggnadsnämnden (motsv.) har uppgifter om detta och är tillsynsmyndighet. Men det är inte säkert att ventilationen uppfyller miljöbalkens krav för att anläggningen är godkänd enligt OVK. Inspektion kan alltså behövas även vid godkänd OVK. Mer om OVK i del D sid 103. Upplys om att vi, mot avgift (om taxa för det finns), kan komma ut och göra en enkel inspektion för att eventuellt kunna konstatera om det finns anledning att gå vidare med mer kvalificerade undersökningar. 6

9 Inspektion Inspektionens syfte är att göra en första enkel kontroll och bedömning. De mätningar som görs i samband med inspektionen ska betraktas som indikerande, inte som en grundlig eller exakt uppmätning av förhållandena i bostaden. Avtala tid med den boende för inspektion. Gäller klagomålen fukt, lukt eller liknande olägenheter så poängtera att man inte ska ha rökt i bostaden samma dag, att man ska ha plockat bort eventuella doftblock o.dyl., inte ha tvätt hängande för torkning i bostaden och i övrigt se till att bostaden använts normalt det senaste dygnet. Inspektionens genomförande, se Checklista för första-inspektion sid 9. - Om inget fel hittats eller bedömts troligen inte kunna föreligga - Om något fel hittats vid inspektionen, eller bedömts troligen kunna föreligga. Skriv inspektionsmeddelande som tillställs den boende och fastighetsägaren. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse B1 Skriv inspektionsmeddelande som tillställs fastighetsägaren samt för kännedom den boende och hyresgästföreningen. Uppmana i meddelandet hyresvärden att närmare undersöka och åtgärda bristerna. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse C1. Skriv inspektionsmeddelande som tillställs villaägaren. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse B2 Skriv inspektionsmeddelande som tillställs villaägaren. Informera om att de bör åtgärda bristerna och att det är lämpligt, för att inte riskera felaktiga åtgärder, att de anlitar en konsult. Först bör man dock kontakta sitt försäkringsbolag. Se förslag i bilaga 1 Standardskrivelse C2. Bifoga bladet Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter (Bilaga 2) 7

10 Närmare utredning Om fastighetsägaren inte går med på att anlita konsult, eller om man, undantagsvis, bedömer att villaägare måste få mera vägledning. Genom miljöbalken har införts möjligheterna att förelägga en verksamhetsutövare (t.ex. en hyresvärd) att utföra undersökningar, eller att låta utföra undersökningar på dennes bekostnad. Dessa möjligheter bör övervägas i de fall råd inte följts. Se vidare under rubriken Undersökningar del D sid 101. Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. kan ge vägledning till vilka undersökningar som bör göras. Särskilt om det handlar om problem i ett större hyreshus eller ett område med många likadana hus bör det övervägas att inleda de fortsatta undersökningarna med en enkätundersökning. Fortsatta åtgärder om problemen inte avhjälpts Behandlas inte närmare här. Det måste bli en bedömning från fall till fall om man ska fortsätta med uppmaningar och dialog med fastighetsägaren, eller gå vidare med vitesföreläggande om åtgärder. Normalt ska egnahemsärenden inte behöva följas upp. De har ju i allmänhet tillkommit på fastighetsägarens initiativ, och denne kan då förväntas följa de råd som givits. I fall där en utomstående (t.ex. socialnämnden eller en allergikonsulent) påtalat att bostadsmiljön kan behöva kontrolleras kan det dock vara befogat att följa ärendet, särskilt om det finns barn i huset. Det kan då vara jämförbart med hur radonärenden hanteras. 8

11 Checklista för första-inspektion Utrustning att ta med Luftfuktighetsmätare med termometer Fuktkvotsmätare med stift som sticks in i materialet, och/eller fuktindikeringsinstrument med mätsond som läggs an mot materialet Rökpuffare, rökelse eller dylikt för indikering av ventilationsfunktion och/eller drag En separat termometer, t.ex. en snabbtermometer (gärna med boll, d.v.s. glob-termometer) eller IR-termometer. Eventuellt kamera/videokamera för att exempelvis dokumentera synliga fukteller mögelangrepp. Intervju Inspektionen kan kompletteras med en enkel intervju med den boende med stöd av ett formulär, se bilaga 1 till Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden. Intervjun kan göras före eller i samband med inspektionen. På kontoret 1. Mät luftfuktigheten hemma på kontoret. Man ser att utrustningen fungerar, och får en referens till vad som kan vara rimlig relativ luftfuktighet inne denna dag. Kontrollera (om möjligt kalibrera) samtliga instrument som ska tas med. 2. Om det gäller flerbostadshus och det bedöms relevant för klagomålet, kan kontroll med byggnadsnämnden göras om den obligatorisk ventilationskontrollen (OVK) genomförts i byggnaden. På plats För närmare beskrivningar och ytterligare kontrollmöjligheter vid en enkel inspektion, se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden 3. Notera lukt t.ex. av mögel direkt när du kommer in. Gå gärna in två gånger för att kolla extra. Fråga om de själva brukar känna lukt när de kommer hem. Gå runt och sniffa efter mögel i bostaden (nu är näsan som fräschast). 4. Notera tecken på dålig luftomsättning som instängd luft, onormala lukter, imma (kondens) på fönster. Fuktskador i nederkant på fönsterbågens insida mot rummet indikerar att kondens ofta förekommer, även om det inte var fallet vid inspektionstillfället. 5. Observera om tilluftsdon finns och är öppna. Kontrollera att ventilationen verkar fungera med hjälp av rökpuffare eller liknande vid ventilationsdon. 9

12 6. Notera tecken på fukt: Flagnad målarfärg, bubblig målarfärg på väggar, golvlister etc, bubblande golvmattor, missfärgningar, saltavlagringar, synligt mögel. Lukt av mögel m.m. är också tecken på fukt. 7. Mät luftfuktighet inne och ute. Notera såväl relativ fuktighet som temperatur. Värdena används för att senare beräkna fukttillskottet inne och ångkvot inne. 8. Mät eller indikera fukt i golv och väggar. Stickprovsvis, samt där problem befaras. Mät fuktkvot i trä. Om indikerande instrument används kan fler material kontrolleras, observera eventuellt behov av omställning av instrumentet mellan olika material. Notera alla resultat. 9. Om klagomålen rör temperatur (i första hand kyla), mät på ett antal ytor (golv, väggar, föremål på olika höjd över golv) med IR-termometer eller med snabbtermometer då man också direkt kan mäta lufttemperaturen. Ev. kan också operativ temperatur mätas med globtermometer. 10. Informera de boende att de kommer att få (kopia av) inspektionsmeddelande. Om brister påträffats/misstänks, nämn också gärna muntligt: Om egnahemsägare: De får själva anlita konsult som kan göra närmare utredning. Om hyresgäst: Fastighetsägaren kommer att uppmanas att undersöka närmare/vidta åtgärder. På kontoret 11. Beräkna fukttillskottet inne och ångkvoten inne med hjälp av de uppmätta värdena. Beräkningar och bedömningar, se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden 12. Skriv inspektionsmeddelande. 10

13 Bilagor del A 1. Standardskrivelser 2. Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter 11

14 Bilaga 1 del A Standardskrivelser Standardskrivelse A åååå-mm-dd Fastighetsbolaget Storgatan Storby Inkommet klagomål på sanitära förhållanden i bostad Miljökontoret har mottagit klagomål från (namn, boendeadress) på... (kalla lägenheter/dålig lukt/fukt/...) i er fastighet (adress, ev. fastighetsbeteckning). Miljökontoret har inte inspekterat bostaden men vill uppmana Er att undersöka de påtalade bristerna och vid behov åtgärda dessa. Om Ni bedömer det befogat bör även andra lägenheter än den klagandes undersökas/åtgärdas. Riktvärden för godtagbar innemiljö när det gäller... (t.ex. temperatur) är... Kontakta gärna undertecknad om Ni önskar diskutera ärendet. Om klagomålen kvarstår kan miljökontoret komma att inspektera bostaden. En inspektion kan följas av föreläggande från miljönämnden att åtgärda eventuella brister. Avgifter I de fall inspektion görs och klagomålet är befogat tar Miljökontoret ut en avgift för sitt arbete. Avgiften är... kr per timma enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Debiterbar tid är förutom själva inspektionen även resor, skrivarbete etc. I de fall det inte kan konstateras att det föreligger någon olägenhet tas inte heller någon avgift ut. Underskrift Kopia för kännedom till - hyresgästen (- ev. också till hyresgästföreningen)

15 Bilaga 1 del A Standardskrivelse B1 åååå-mm-dd Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Fastighetsbolaget Storgatan Storby Hyresgästen namn adress Miljökontoret har 199x-xx-xx inspekterat bostaden (ev. lägenhetsnummer, adress, ev. fastighetsbeteckning), lägenhetsinnehavare: (boendenamn). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen framkom inget onormalt som kan förklara de besvär som upplevs i bostaden. Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Miljökontoret kommer därför tills vidare inte att vidta ytterligare åtgärder. Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Om besvären kvarstår eller återkommer kan närmare undersökningar vara befogade. Hyresgästen uppmanas i sådant fall kontakta hyresvärden. Om inte tillfredsställande hjälp då erhålls av hyresvärden får hyresgästen åter kontakta miljökontoret. Hyresgäst och hyresvärd är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgifter (tas med om fastighetsägaren inte tidigare är informerad om detta) Miljökontoret tar, enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa för bl.a. tillsyn och utredning av bostadsklagomål, ut en avgift av... kr per timma. Avgiften betalas av fastighetsägaren/hyresvärden. I ärenden där ingen olägenhet konstaterats tas dock ingen avgift ut. Åtgärderna hittills i detta ärende medför därför ingen avgift. Underskrift

16 Bilaga 1 del A Standardskrivelse B2 åååå-mm-dd Fastighetsägaren Villagatan Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx på Er begäran inspekterat Er bostad (adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen framkom inget onormalt som kan förklara de besvär som upplevs i bostaden. Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Om besvären kvarstår eller återkommer kan närmare undersökningar vara befogade. Ni bör i så fall anlita en konsult som kan genomföra en grundligare undersökning och vid behov ge förslag på åtgärder. Ta dock först kontakt med Ert försäkringsbolag. Miljökontoret kan om så önskas tillhandahålla en förteckning med exempel på konsulter som kan anlitas. Avgift (här upplyses vid behov om vilken taxa som gäller och vilken avgift som tas ut i detta fall) Underskrift

17 Bilaga 1 del A Standardskrivelse C1 åååå-mm-dd Fastighetsbolaget Storgatan Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx inspekterat bostaden (boendenamn, ev. lägenhetsnummer, adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen gjordes följande noteringar:... Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... Ni uppmanas därför att åtgärda de påtalade bristerna (senast åååå-mm-dd) Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Det kan därför vara lämpligt att fastighetsägaren först genomför/låter konsult genomföra grundligare undersökningar för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Om Ni bedömer det befogat bör även andra lägenheter än den klagandes undersökas/åtgärdas. Om klagomålen kvarstår kan miljökontoret komma att föreslå miljönämnden att utfärda föreläggande om att åtgärda bristerna. Ni är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgifter (tas med om fastighetsägaren inte tidigare är informerad om detta) Miljökontoret tar enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa ut en avgift för sitt arbete. Avgiften är... kr per timma. Debiterbar tid är förutom själva inspektionen även resor, skrivarbete etc. Underskrift Kopia för kännedom till - hyresgästen - hyresgästföreningen

18 Bilaga 1 del A Standardskrivelse C2 åååå-mm-dd Fastighetsägaren Villagatan Storby Inspektionsmeddelande, bostadsinspektion Miljökontoret har 199x-xx-xx på Er begäran inspekterat Er bostad (adress, ev. fastighetsbeteckning). Inspektionen skedde efter klagomål på (fukt, mögellukt etc.). Närvarande vid inspektionen:... Vid inspektionen gjordes följande noteringar:... Följande värden uppmättes: (Alternativt: Uppmätta värden redovisas i bilaga till detta brev) Dessa värden kan jämföras med följande riktvärden för godtagbar innemiljö:... De påtalade bristerna bör åtgärdas. Det ska dock observeras att inspektionen varit av översiktlig karaktär och att endast indikerande mätningar utförts. Det kan därför vara lämpligt att ni anlitar en konsult som kan genomföra grundligare undersökningar och ge förslag på åtgärder. Ta dock först kontakt med Ert försäkringsbolag. Ni är alltid välkomna att diskutera ärendet med undertecknad. Avgift (här upplyses vid behov om vilken taxa som gäller och vilken avgift som tas ut i detta fall) Underskrift Bilagt: Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter.

19 Bilaga 2 del A Förteckning över konsulter och information om bidragsmöjligheter Här ges exempel på konsulter insatta i fukt- och mögelproblematik m.m. i byggnader. Listan är ingen rekommendation. Fler förslag kan man finna i telefonkatalogens yrkesdel under Ingenjörer - Byggnadsteknik. Man kan också fråga banker och fastighetsförmedlare på orten efter vilka konsulter som brukar anlitas för husbesiktning och värdering. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), Ingemar Nilsson, Ingemar Samuelson, Box Borås, tel fax Anticimex Box Trollhättan tel (finns på fler orter) J&W Bygg o. Anläggning AB, Bo Malmberg, Box Karlstad, tel , Hans Lindqvist, Hällekil Deje tel och tel HLM, Göran Molin Box Uddevalla tel Geo Väst, Jan-Ove Gustafsson, Ekedalsvägen Håverud tel fax även tel Kjell Bandgren, Bygghyttan Bruket Fengersfors tel , fax BIDRAGSMÖJLIGHETER Vid åtgärder på villor som är yngre än 25 år och som färdigställts före 1989 finns vissa möjligheter till bidrag från Fonden för fukt- och mögelskador. (Om det finns särskilda skäl kan bidrag lämnas även i andra fall). Det är dock bara större åtgärder som kan medföra bidrag, och en betydande självrisk måste fastighetsägaren själv stå för. Kontakta Fonden direkt, om Ni önskar få reda på om bidrag kan bli aktuellt i Ert fall. I det fall det finns utlåtande från miljö- och hälsoskyddskontoret, eller annan, bör Ni redovisa det för fonden som då kan få lättare att lämna ett snabbt besked. Fonden för Fukt- och Mögelskador, Box tel Vid allergiska besvär m.m. kan det vara möjligt att få s.k. bostadsanpassningsbidrag. Kontakta kommunens handläggare av bostadsanpassning. Vissa andra bidrag kan ibland vara aktuella. Kontakta Länsstyrelsens Bostadsenhet, tel och fax i Göteborg samt och fax i Mariestad. 17

20 18

21 Del B Hantering av innemiljöfrågor i skolor, förskolor och andra lokaler - ett programförslag Inledning - Översikt Programförslagets syfte är att ge vägledning till hur innemiljöfrågor kan hanteras i skolor och barnomsorgslokaler. Det bör också vara användbart för andra lokaler för vård och undervisning som omfattas av miljöbalken, t.ex. servicehus. Säkert finns sådana skillnader i kommunernas rutiner och organisation att detta program inte rätt av passar alla kommuner. Men förhoppningsvis kan det vara ett stöd för att sätta upp sådana rutiner som passar i den egna organisationen. Programmet betonar samverkan mellan berörda parter. D.v.s. mellan bl.a. tillsyn och drift. Samverkan fråntar dock inte tillsynsmyndigheten (i första hand miljönämnden eller motsvarande) dess ansvar att utöva tillsyn och vid behov, t.ex. när åtgärder mot allvarliga brister dröjer för länge, förelägga om åtgärder. Men ett ambitiöst arbete i enlighet med ett program som detta bör rimligen innebära att behovet av sådana ingripanden blir mycket sällsynt. Programmet består av följande fyra delar Samverkansmodell Här ges förslag på vilka som bör samverka, och hur denna samverkan kan organiseras. Hur innemiljön följs och problem förebyggs Denna del ger råd om bl.a. rutintillsyn och verksamheternas egenkontroll. Hantering av uppkomna innemiljöproblem Här ges förslag på hur utredningar kan läggas upp när problem upptäckts eller befaras. Rutiner för att säkerställa god innemiljö vid ny- och ombyggnad Här ges rekommendationer om vilka krav som kan ställas för att säkerställa en god innemiljö vid ny- och ombyggnad. Främst genom hänvisning till litteratur och normer. 19

22 Samverkansmodell I boken Frisk Inomhus (2) från Svenska Kommunförbundet ges exempel på att samrådsgrupper, som ibland kallas Friska-hus-grupp, i flera kommuner medfört att kommunens förmåga att hantera innemiljöproblem väsentligt förbättrats. Problem diskuteras på ett tidigt stadium och blir bättre utredda, dubbelarbete undviks. I många kommuner finns redan en Allergigrupp som kan ta sig an dessa frågor, kanske efter en viss komplettering. Miljösamverkan 98 rekommenderar att det i varje kommun bildas en samrådsgrupp i innemiljöfrågor. Samrådsgrupp för innemiljö. Förslag/exempel på sammansättning Vem (representant för) Skolförvaltningen Barnomsorgsförvaltningen Fastighetsförvaltning el. fastighetsbolag Skolhälsovård och/eller företagshälsovård. Miljönämnd / miljöförvaltning Byggnadsnämnd Varför Ansvarig för verksamheterna och deras miljö. Kan verksamheterna Ansvarig för verksamheterna och deras miljö. Kan verksamheterna Svarar för lokalernas underhåll och drift, inklusive lokalvård. Även projektering eller beställare av ny- och ombyggnad. Kan lokalerna. Kan utföra en del mätningar. Om projektering och drift ligger på skilda avdelningar är det önskvärt att båda är representerade i gruppen. Medicinskt kunnande. Har kännedom om ohälsa, t.ex. allergier, på skolorna. Företagshälsovården kan ofta utföra även komplicerade mätningar. Tillsynsansvar enligt miljöbalken. Kunskaper om innemiljö och undersökningar. Kan utföra vissa mätningar. Tillsynsansvar av att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) genomförs. Hanterar bygglov och bygganmälan. Kunskaper om byggnadsfysik och innemiljö Beroende på arbetsuppgifter, kunskaper m.m. kan också följande ingå: Folkhälsosamordnare Personalen - skyddsombud Skolelever Kan ha kunskaper om hälsopåverkande faktorer, hälsoläget i kommunen m.m. som kan vara av intresse för gruppens arbete. Kunskap om personalens synpunkter på arbetsmiljön/innemiljön. Kunskap om elevernas synpunkter på arbetsmiljön/innemiljön. 20

23 Det är dessutom viktigt att gruppen har bra kontakter med Yrkesinspektionen (YI). Inspektionsmeddelanden och annat från YI som rör innemiljön på kommunens skolor m.m. bör hela gruppen ta del av, och initiativ som gruppen tar bör meddelas YI. Samrådsgrupp för innemiljö. Förslag på uppgifter och arbetsformer. Gruppens uppgifter är att följa innemiljön verka för att uppkomna eller misstänkta problem utreds och åtgärdas inför ny- och ombyggnader diskutera kravspecifikationer m.m. för att säkerställa god innemiljö Gruppen kan vara informell, eller den kan vara inrättad på uppdrag av kommunledningen. Det sistnämnda kan vara en fördel för att innemiljöfrågornas tyngd ska markeras, men det bör också vara möjligt att få igång samverkan mer informellt genom att t.ex. någon av de berörda förvaltningarna bjuder in övriga att ingå i samrådsgruppen. Inkomna synpunkter från personal och elever/föräldrar Genomförda eller pågående utredningar och åtgärder av tidigare påtalade problem Aktuella planer som kan påverka innemiljön. T.ex. om- och nybyggnader, omdisponering av lokaler, ändrad klass- eller gruppstorlek inom skola och barnomsorg, omläggning av städrutiner, ny vaktmästarorganisation etc. Läget i obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) och åtgärder till följd av denna. Eventuella aktuella krav från Yrkesinspektionen Därtill ska naturligtvis var och en ta upp de frågor som man vill diskutera eller delge övriga i gruppen. Det kan också vara bra att ta upp ett temaämne varje gång, som kan diskuteras lite grundligare. Exempel på sådana teman kan vara städning, ventilation, buller/akustik, allergier. Vid behov bjuder man in någon med särskilda kunskaper att medverka på mötet. Gruppen bör inte överta ansvar eller skyldigheter från de medverkande förvaltningarna etc. men genom deltagande i gruppen kommer de att fullgöra en del av dessa skyldigheter. Det förekommer dock kommuner där gruppen fått ett formellt ansvar att handlägga alla innemiljöärenden, men frågan är om det är riktigt lämpligt med tanke på att de som också har ett tillsynsansvar (miljönämnd och byggnadsnämnd) bör vara fristående från dem som svarar för verksamheterna. Det är viktigt att gruppen träffas regelbundet, minimum två gånger per år. Exempel på frågor att alltid ta upp: 21

24 Hur innemiljön följs och problem förebyggs Samrådsgruppen Samrådsgruppen, se föregående avsnitt, är det forum där alla innemiljöfrågor diskuteras och initiativ till utredningar och åtgärder tas. Men samrådsgruppen ersätter inte det arbete som ska ske ute i verksamheterna och av fastighetsförvaltningen, och inte heller den tillsyn som måste utföras av miljönämnden och byggnadsnämnden. Verksamheternas och fastighetsförvaltningens kontroller Verksamheterna (skola, förskola etc.) och fastighetsförvaltningen måste kontinuerligt följa innemiljön och direkt kunna ta hand om problem som uppstår. Följande är viktiga delar i detta arbete (delvis efter Frisk inomhus (2) ): Egenkontrollprogram Verksamheterna bör själva ansvara för och genomföra en systematisk kontroll av innemiljön. Det är med miljöbalkens införande obligatoriskt att verksamhetsutövarna har en dokumenterad egenkontroll (se del D sid 100). Ansvaret kan gärna ligga på varje enhet (skola, förskola). Kontrollen bör genomföras enligt en mall, ett egenkontrollprogram, som man kommit överens om i samrådsgruppen. Inget hindrar att man, för att undvika dubbelarbete och onödig pappersexercis, inarbetar egenkontrollen i den s.k. internkontroll som ska utföras enligt arbetsmiljölagen. Här är förslag på vad ett egenkontrollprogram kan omfatta. 1. Vem som ansvarar för att egenkontrollen genomförs (rektor, förskoleföreståndare etc). 2. Kontrollronder där alla delar av enheten gås igenom med stöd av en checklista. Detta bör upprepas med ett par års mellanrum - det bör anges exakt hur ofta. I bilaga 2 del B finns förslag på en checklista som kan användas, man kan också använda checklistor för allergirond i skola resp. förskola som kan erhållas från Folkhälsoinstitutet och ingår i dess pärm De sex stegen mot allergisäkra daghem & skolor (5). Om skyddsronder redan genomförs regelbundet kan kontrollen gärna samordnas med dessa, kanske finns redan checklistor för skyddsrond som man kan komplettera med några punkter. 3. Rutiner för hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning. 4. Rutiner för hur uppenbara brister som framkommit genom kontrollrond eller klagomål åtgärdas. Det bör bl.a. framgå vilken ansvarsfördelningen är mellan verksamheten och fastighetsförvaltningen för olika slags åtgärder. (För klagomål, besvär och brister som kräver utredning, se avsnittet Hantering av uppkomna innemiljöproblem nedan.) 5. Dokumentation och rapportering, förslagsvis genom en årlig rapport som tillställs dels samrådsgruppen, dels centralt ansvariga för verksamheten. Verksamheternas årsrapporter blir ett underlag för prioriteringar och budgetarbete inom skola/förskola respektive fastighetsförvaltning och för miljönämndens tillsynsplanering. 22

25 Följande måste också beaktas men behöver kanske inte skrivas in i egenkontrollprogrammet: Lyhördhet för anställdas synpunkter är viktigt och kan underlättas av utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Också i samband med kontrollrond enligt ovan ska givetvis personalens åsikter om innemiljön efterhöras. Samarbete mellan lokalvårdare och övrig personal är viktig. Det är viktigt att brukarna (lärare, förskolepersonal etc.) känner till vilka rutiner som gäller för lokalvården och hur ventilation och andra installationer är avsedda att fungera, och att de vet vem som ska kontaktas om t.ex. en ventilationsfläkt inte verkar fungera. Se också Rumsföreskrifter nedan. Fastighetsförvaltarens kontroll Även fastighetsförvaltare måste liksom verksamheterna ha väl inarbetade rutiner för hur klagomål tas emot och handläggs utan fördröjning. Fastighetsförvaltaren bör också vid arbetsplatsträffar med lokalvårdare, vaktmästare och fastighetsskötare höra sig för hur det ser ut på enskilda skolor, barnstugor etc. Fastighetsrond är viktig. Ett alternativ är att fastighetsförvaltningen deltar i verksamheternas kontrollronder. Fastighetsförvaltaren bör överväga att frivilligt utföra s.k. utökad OVK för en mer grundlig kartläggning av ventilationen som ger ökade möjligheter att identifiera och åtgärda problem och effektivisera driften. Andra miljöfrågor Denna handledning avser inomhusmiljö och hälsoskydd. Men det är viktigt att komma ihåg att verksamheterna och fastighetsförvaltningen i enlighet med miljöbalkens helhetssyn på hälsa och miljö också har ansvar för andra miljöfrågor såsom avfallshantering, energianvändning, vattenförbrukning, transporter, produktval m.m. Det innebär att de egenkontrollprogram och andra rutiner som tillämpas också måste omfatta sådana miljöfrågor. Miljönämndens tillsyn Arbetet i samrådsgruppen till trots är det nödvändigt att miljökontoret (eller motsvarande) skaffar egen kunskap om hur det står till med innemiljön. Det innebär att återkommande tillsynsbesök bör göras. Med några års mellanrum bör alla verksamheter inspekteras översiktligt. Till stöd för dessa inspektioner kan Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner med tillhörande kommentarer användas. Se bilaga 1 del B. Hur ofta sådana inspektionsomgångar bör göras beror bl.a. på hur väl arbetet i samrådsgruppen fungerar, hur väl egenkontrollen fungerar och hur ofta miljökontoret annars besöker verksamheterna, t.ex. för att medverka i utredning av frågor som aktualiserats i samrådsgruppen. Det är viktigt att miljökontoret samverkar med Yrkesinspektionen på så sätt att man rutinmässigt delger varandra inspektionsrapporter m.m. och att man informerar om planerade aktiviteter så att tillsynsinsatserna från YI och miljökontoret sammantaget blir så effektiva som möjligt utan onödigt dubbelarbete. 23

26 Byggnadsnämndens tillsyn av den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK Byggnadsnämnden ska kontrollera att OVK (se del D sid 103) utförs med de intervaller som är föreskrivna och att brister följs upp. Det gäller vare sig det är kommunen eller någon annan som är fastighetsägare. Skolhälsovården Socialstyrelsen har påpekat att skolhälsovårdens kunskaper kan utnyttjas bättre i tillsynsarbetet. Men hur de kunskaper som samlas in ska kunna bidra till att identifiera dålig inomhusmiljö är ett problem som inte är löst, och man anger att metodutveckling kan behövas. Under alla förhållanden är det viktigt att iakttagelser som görs inom skolhälsovården om möjlig innemiljörelaterad ohälsa tas upp i samrådsgruppen. Enkätundersökning Det kan vara lämpligt att genomföra en total kartläggning av inomhusmiljön med enkäter och besiktning i t.ex. samtliga skolor och förskolor i en kommun för att bedöma omfattningen av klimatproblemen och få underlag för en eventuell åtgärdsstrategi. Detta ersätter dock inte andra kontroller. Genom enbart en enkätundersökning kommer knappast problem som bara berör ett fåtal personer, men som kan vara nog så allvarliga, att upptäckas. På mindre enheter kan det vara svårt att dra slutsatser p.g.a. för små material. Den viktigaste användningen av enkätundersökningar är framför allt utredning vid problem, se avsnittet Hantering av uppkomna innemiljöproblem nedan. Enkäter kan också användas som kontrollinstrument efter om- eller nybyggnad Rumsföreskrifter En del innemiljöproblem har samband med att lokalerna inte används i enlighet med deras kapacitet eller de skötselrutiner som gäller. Det viktigaste exemplet torde vara att ventilationens kapacitet överskrids genom för långa lektioner eller att för många personer vistas i rummet. Brukarna (lärare etc) måste ha kännedom om detta samt känna till hur de själva kan reglera ventilationen och vem som ska kontaktas vid problem. Ett annat exempel är att brukarna inte känner till vad som gäller beträffande städning och lokalvård. I det städavtal som gäller för verksamheten kan t.ex. ingå att innan lokalvårdarna kommer ska stolar vara upphängda, papperskorgar tömda och tavlor avtorkade. Känner man inte till detta och gör sin del har städpersonalen inte möjlighet att hinna med den städning som avtalet omfattar. Ett sätt att motverka dessa problem är att sätta upp ett anslag med rumsföreskrifter i varje klassrum och andra lokaler. Miljösamverkan 98 rekommenderar att detta görs. Se exempel nedan. 24

27 Skiss till skylttext: Rumsföreskrifter Ventilationskapaciteten innebär följande begränsning för detta rums användning: I detta rum får högst x personer samtidigt vistas. Paus med utrymning och vädring måste ske minst var xx minut. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) har utförts... Ny OVK ska göras senast... För att lokalvården ska fungera som avsett måste följande vara ordnat när rummet lämnas: Finns möjlighet att styra ventilation och temperatur i rummet så kompletteras skylten med upplysningar om detta. Telefonnummer till vaktmästare eller driftspersonal som kan kontaktas vid fel på värme och ventilation kan också finnas på skylten. Ett exempel på utformning av skylt finns också i Folkhälsoinstitutets pärm De sex stegen mot allergisäkra daghem & skolor (5). Hantering av uppkomna innemiljöproblem På de följande två sidorna ges i ett schema en arbetsmodell för utredning, huvudsakligen efter boken Frisk Inomhus (2). I kapitel 4 i Frisk Inomhus ges också råd om lämpliga åtgärder vid olika problem, något som inte tas upp här. Vidare ger Frisk Inomhus exempel på genomförda utredningar och åtgärder i tre problembyggnader. Den närmare uppläggningen av utredningen och vem som ska svara för vad diskuteras i samrådsgruppen. Vid svåra problem är det ofta bäst att tillsätta en tillfällig, lokal samrådsgrupp knuten till den enskilda skola eller förskola där problemen finns. Exempel på deltagare: rektor/föreståndare, en eller flera från fastighetsförvaltningen, skyddsombud och andra från verksamheten. Också skyddsingenjör från företagshälsovården eller utomstående konsult kan sitta med. Även utomstående medicinsk expertis kan behöva anlitas, med t.ex. yrkes- och miljömedicinsk kompetens och erfarenhet av att bedöma samband mellan hälsa och miljö. 25

28 Arbetsmodell för utredning vid påtalade besvär eller konstaterade/misstänkta brister i inomhusmiljön. Steg/moment Man går vidare till nästa steg om man inte lyckas klarlägga orsakerna eller om uppföljning visar att problem kvarstår trots åtgärd. Förklaringar Var under alla steg i utredningen uppmärksam på om det finns personer som rapporterar hälsobesvär. Dessa bör alltid hänvisas till läkarkontakt (företagshälsovård, skolhälsovård eller primärvården), de kan behöva medicinsk hjälp oaktat att brister i innemiljön upptäcks och åtgärdas. Steg 1. Enklare kontroller, lyssna på dem som vistas i lokalerna. Utförs av fastighetsförvaltarens personal. Snabb kontroll direkt efter klagomål. Exempel på vad som kan upptäckas: Enklare driftstörningar i värme - ventilation, uppenbara fukt- och mögelfläckar. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning. Steg 2. Första, översiktlig, besiktning av huset och tekniska installationer. Endast enkla metoder. Mest titta, lukta, lyssna. Fukt, mögel, lukter, brister i ventilation och värme, nedsmutsning, buller, ljusförhållanden, felaktigheter i verksamhetens utformning, miljöbovar. Utförs av t.ex. fastighetskontor, vaktmästare eller driftspersonal. Grundläggande kunskaper om byggnadens ventilationssystem och värmeanläggning krävs av den som utför besiktningen. Ex. på miljöbovar : Tobaksrök från rökrum når andra utrymmen (t.ex. p.g.a. återluft), tobakslukt från rökandes kläder, heltäckningsmattor, stor pappershantering (besvärande damm), allergen från husdjur m.m. t.ex. via kläder från de som har husdjur hemma, olämpligt placerade kontorsmaskiner (ozon från kopiatorer, faxar), luftfuktare (risk för växt av alger, mögel, bakterier). Ev. granska bygghandlingar och fråga personalen om de känner till hur de själva kan påverka inneklimatet. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Steg 3. Enkät/intervjuer. Utförs av t.ex. företagshälsovård, miljökontor, fastighetsförvaltning. Sammanställning och utvärdering av enkätsvar kan köpas. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Enkätmetoden är ett effektivt och billigt sätt att systematiskt klara ut vilka frågor man ska gå vidare med i utredningen. Enkät kan utföras enligt någon av följande modeller: Örebro, Stockholm, Göteborg. Om fåtal personer (< 20 à 30) kan intervju vara alternativ. 26

29 Steg 4. Fortsatta undersökningar av Byggnads konstruktion o. tekniska installationer, fukt, lukt, värme, ljud, ljus Lokalernas användning. Städning Miljöbovar Individuella faktorer Olika delar i detta steg utförs av t.ex. fastighetsförvaltare, företagshälsovård, miljökontor, skolhälsovård. Mer detaljerad och noggrann besiktning av byggnaden, än i steg 2, av de faktorer som misstänks ligga bakom besvären. Utöver fukt, mögel, ventilation etc. kan det också behöva närmare granskas hur lokalerna används, nivån på städningen och andra miljöbovar. Även i detta steg ska komplicerade mätningar med avancerade instrument undvikas. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Steg 5. Fördjupade mätningar Avancerade instrument kan behövas, konsult kan behöva anlitas. Samråd/analys - Åtgärd - Uppföljning Steg 6. Medicinska undersökningar och riktade mätningar Ex. på mätningar: Fukt, ventilationsfunktion, termisk komfort, ljud och ljus. Ibland även beräkna luftens innehåll av kemikalier, allergiframkallande partiklar och andra ämnen. Detta steg koncentreras till att hjälpa enstaka personer som fortfarande mår dåligt. Omfattande medicinsk kartläggning kan krävas. De riktade undersökningarna kan t.ex. avse vissa rum. Kommentarer till schemat För information om - Mätningar och undersökningar. Metoder, användbarhet. - Jämförelsevärden se del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden Uppföljning efter steg 4 och 5 kan vara förnyad enkät Så görs i den utredningsmodell som tillämpas av Landstinget i Älvsborg 6, där redan steg 2 innebär att Älvsborgshälsan (företagshälsovården) gör besök på arbetsplatsen med t.ex. läkare och skyddsingenjör och personal intervjuas om besvärsbild och tänkbara orsaker. I övrigt är Landstingets modell ganska lik den som redovisas ovan. Intervjuer, genomförda av medicinskt kunnig personal, kan i vissa fall läggas in tidigt i schemat för att upptäcka andra orsaker till besvären än innemiljön. 6 Från 1 januari 1999 har Älvsborgs och övriga landsting i Västra Götalands län ersatts av Västra Götalandsregionen 27

30 Rutiner för att säkerställa god innemiljö vid ny- och ombyggnad Detta avsnitt är mer kortfattat och preliminärt än övriga, förhoppningsvis kan det göras fylligare till kommande revideringar. Några punkter att komma ihåg: Här ges ingen närmare vägledning i dessa ofta svåra avvägningsfrågor. I stället lämnas på nästa sida förslag på litteratur att använda när kravspecifikationer görs. Tidiga diskussioner i samrådsgruppen är viktigt. En vem-gör-vad-lista kan behöva upprättas för att den fortsatta handläggningen ska fungera utan missar. Erfarenhetsåterföring är viktig: Fastighetsskötarnas, förvaltarens, städpersonalens och brukarnas erfarenheter av vad som fungerar eller inte fungerar måste tas tillvara av arkitekten/konstruktören. Målvärden för innemiljön bör specificeras. Här kan bl.a. nr 1-4 i litteraturlistan nedan användas. Skötsel, underhåll och kontroll av tekniska installationer, inte minst ventilationen, bör vara lätt att utföra. Se bl.a. checklistor som ingår i nr 1 i litteraturlistan. Det är önskvärt att krav formuleras som inte endast säkerställer god innemiljö utan också att byggnaden miljöanpassas. Detta medför krav på bl.a sunda och miljöanpassade material, att en avvägning mellan energiförbrukning och komfortkrav görs, att återanvändning och återvinning av material och utrustning är möjlig, att energisnål utrustning väljs. Här är bl.a. nr 5-10 i litteraturlistan användbara. Uppföljning under och efter bygget är viktigt. Bl.a kan enkät till brukarna, t.ex. enligt Örebromodellen, genomföras före garantitidens utgång för att upptäcka eventuella brister. När byggnaden ska tas i bruk är det också viktigt att tillgodose behovet av: Kompetent driftspersonal med god kännedom om byggnadens och dess installationers avsedda funktion och skötsel. Information till brukarna om lokalernas ändamål och drift. Städbarhet är en viktig faktor i en sund byggnad. Såväl materialval som utformning av utrymmen och inredning påverkar städbarheten. Något om detta tas upp i nr 1 i litteraturlistan. Information om städning ges också i Socialstyrelsens allmänna råd om städning (3) och i Städboken (4). 28

31 Förslag på litteratur 1. De sex stegen mot allergisäkra daghem & skolor (5). Pärm med informationsmaterial, checklistor och handledningar från Folkhälsoinstitutet. Denna bör vara obligatorisk handbok inför all om- och nybyggnad. I pärmen ingår också boken Frisk inomhus (2). 2. Att se höra och andas i skolan, en handbok om skolans innemiljö (14). Anger målvärden för en rad faktorer såsom ventilation, termiskt klimat, belysning, akustik. 3. Svenska Inneklimatinstitutet: Klassindelade inneklimatsystem, riktlinjer och specifikationer R1 (6). 4. Kriterier för sunda byggnader och material (7). Ger rekommendationer och riktvärden för god innemiljö, avser i första hand bostäder men kan i tillämpliga delar även användas för bl.a skolor och förskolor. 5. ENEU 94 K. Anvisningar för energieffektiv upphandling av maskiner och utrustning (8). Sveriges verkstadsindustrier. Beställs genom Industrilitteratur tel , fax Miljömanual Brukbara kunskaper om att bygga miljövänligt (9). CD-romskiva med vägledning för miljöanpassat byggande. 7. Lexcon BYGG och Bidcom BYGG, med Uppslagsbok Miljö (10). CD-rom. Lexcon och Bidcom är kalkylprogram, med databaser om material m.m. Till dessa kan faktamodulen Uppslagsbok Miljö kopplas, som har uppgifter om materialens miljöpåverkan under deras livscykel. 8. Upphandling av sunda hus (11). Svenska Kommunförbundets vägledning. 9. Ekobygg. Produktguide för sunda och miljöanpassade hus (12) Orienterande artiklar om miljöaspekter på olika material och tekniker samt en produktguide med namngivna produkter och leverantörer av olika material och komponenter i samband med byggande och boende. 10. Beställ bärkraftigt byggande. Upphandlingsprocess och förfrågningsunderlag i en miljöstyrd totalentreprenad (13). Utgår från ett genomfört byggprojekt som upphandlades med högt ställda och preciserade miljökrav. Utifrån detta exempel ges förslag på krav på miljöanpassat byggande, och på hur upphandlingsprocessen bör genomföras. 29

32 30

33 Bilagor del B 1. Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner 2. Checklista för kontrollrond (egenkontroll) 31

34 bilaga 1 del B sid 1 Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner (Ursprungligen från Miljösamverkan Älvsborg oktober 1997, här obetydligt modifierad) Bilagan består av följande delar: Förslag till användning av Checklista och Inspektionsprotokoll Checklista Inspektionsprotokoll 32

35 bilaga 1 del B sid 2 Förslag till användning av Checklista och Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner Inspektionsområde Checklistan och inspektionsprotokollet är avsedda för första-inspektion, eller vid besök på verksamheter som inte inspekterats på länge. Viktigast att besöka är barnomsorgslokaler och skolor som inte heller Yrkesinspektionen besökt på länge. Om man är osäker på vilka skolor Yrkesinspektionen kommer att besöka eller har besökt i kommunen kan man tala med Yrkesinspektionen i Borås eller Göteborg, adress och telefon se sid 104. Checklistan, allmänt Checklistan är i stort sett identisk med den som använts i Bengtsfors 1996, den grundar sig i sin tur på material från bl.a Vänersborgs kommun. Checklistan är lång, men kontrollerna avses utföras enkelt, som en översiktlig granskning genom att iaktta, samt genom att fråga vaktmästare och annan personal på plats. Mätningar görs inte. Om mätningar bedöms behövas i något avseende noteras detta. Mätningar och/eller enkäter kan vid behov göras i ett senare skede. Sådant som är särskilt svårt att bedöma vid enkel inspektion är indraget från vänsterkanten. Det är inte meningen/rimligt att man ska kunna bocka av alla checklistans punkter vid besök i alla lokaler. Checklistan finns som stöd för minnet och ger förslag på kontroller. Man kan också göra en egen variant av checklistan, begränsa eller utöka den efter vad man tror sig hinna med eller bedömer som viktigast. Inspektionsprotokollet Notera endast iakttagelser om brister, eller oklarheter som kan behöva utredas. Gör inte noteringar typ inga anmärkningar, då det kan ge upphov till missförstånd om något slags godkännande eller att inga brister alls föreligger. Så noggrann är inte inspektionen och kan knappast bli heller. Arbetsgång 1. Börja gärna en inspektionskampanj med att berätta för ansvariga på skoloch barnomsorgsförvaltningarna att en inspektionsomgång kommer att genomföras, låt dem ta del av checklistan, och be dem också skicka ut den till alla rektorer, förskoleföreståndare etc. Informera på motsvarande sätt fastighetsförvaltningen. Har man en samrådsgrupp, typ Friska-hus-grupp eller Allergigrupp med deltagande av t.ex. skola, barnomsorg, fastighet, byggnad, miljökontor och skolhälsovård kan kampanjen i stället starta med ett möte i denna

36 bilaga 1 del B sid 3 grupp. Checklistans närmare innehåll kan diskuteras, liksom vilka verksamheter som ska prioriteras för besök om man inte hinner med alla. 2. Inför varje inspektion, kontakta vaktmästaren. Han måste följa med för att man ska kunna få tillgång till alla utrymmen man vill titta på. Han har ofta mycket bra kunskaper om lokalerna och egna iakttagelser av brister och problem att förmedla. Han vet ofta också vilka i övrig personal som det kan vara särskilt viktigt att tala med vid besöket. Man kanske kan avstå från att bestämma tid för inspektionen också med annan personal, t ex föreståndare, för att inte göra inspektionsplaneringen för tungrodd, men det är lämpligt att de meddelas i förväg om när inspektionen kommer att genomföras. Inspektionerna bör ske när skolan/förskolan är igång. 3. Vid inspektionen, låt vaktmästaren visa runt. Börja gärna med en vandring utomhus runt byggnaderna, för att få överblick och för att titta på det som har med utemiljön att göra. Gå sedan igenom byggnad för byggnad, men givetvis inte t.ex. varje klassrum på större skolor. Stanna upp då och då under inspektionen, ögna igenom checklistan, för att se om ni missat att fråga om eller titta på något viktigt. Missa inte att fråga en och annan i personalen ni möter (dagbarnvårdare, lärare, städpersonal) om de har något särskilt att framföra. Brister som ni är säkra på kan gärna nämnas för vaktmästaren direkt. En del har han ofta möjlighet att åtgärda själv. 4. Efter inspektionen. Skriv en inspektionsrapport som tillställs berörda. Den man riktar sig formellt till är huvudmannen för verksamheten, d.v.s. skolan och barnomsorgen, men samtidigt bör fastighetsägaren/förvaltaren få rapporten, dessutom för kännedom naturligtvis den medföljande vaktmästaren och föreståndaren på den verksamhet man besökte. Yrkesinspektionen ska också få en kopia. Var tydlig i rapporten och framhåll att inspektionen varit av översiktlig karaktär, och inte gör anspråk på att vara heltäckande. Både mindre och större brister kan ha missats. I rapporten kan man gärna referera klagomål man mottagit under inspektionerna, även om man inte säkert kan bedöma deras relevans. Några kommentarer till punkter på checklistan Här ges ingen detaljerad vägledning till hur bedömningar kan göras, vad som är bra och acceptabla värden etc. Några punkter ska dock kommenteras. A. Inredning och utformning. Heltäckningsmattor ska undvikas, av hygieniska skäl. Enligt en uppgift kan nålfilts/heltäckningsmatta vara ett alternativ i källarlokaler med viss men begränsad

37 bilaga 1 del B sid 4 fuktbelastning i golvet. Troligen för att den kan släppa igenom fukten, där andra material skulle stänga den inne och orsaka mögel. Heltäckningsmattan är naturligtvis lika svårrengörbar här som på andra ställen, så om den alls ska accepteras får bedömas utifrån lokalens användning. Mörka ytor är svårrengörbara i den meningen att man inte ser smutsen lika lätt som på ljusa ytor. För vägledning om lågemitterande material, se t.ex. Upphandling av sunda hus (11) B. Inomhusklimat m.m. Dagsljus bedöms med sunda förnuftet, påtala t.ex. grupparbetsrum i källarlokaler och korridorer med för små eller få fönster. Elljus, fråga personalen. Påpeka i rapporten om det är klagomål eller sannolikt otillräckligt. Avskärmning mot solljus görs med utvändiga markiser, persienner har inte samma effekt mot värmen. Efterklangstid. Fråga. Försök bedöma om det verkar kalt och hårt och i behov av dämpning. Bullernivåer: Se Socialstyrelsens Allmänna råd 1996:7 Buller inomhus och höga ljudnivåer (39). C. Hygienisk standard Städning. Läs gärna på i Socialstyrelsens Allmänna råd 1996:33 Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar (3). På många håll har man snålat in på städningen, som också ofta utförs under pågående verksamhet i lokalerna så det aldrig blir chans att få ordentligt rent. E. Olycksfallsrisker En fråga som inte uttryckligen ligger under tillsynsansvaret enligt miljöbalken, men olycksfallsrisker är heller inte uttryckligen uteslutna. Är de inte ringa eller helt tillfälliga så bör olycksfallsrisker kunna omfattas av balken. Under alla förhållanden är det rimligt att när man ändå är ute också ägnar viss uppmärksamhet åt olycksrisker. Rådgör med Yrkesinspektionen när ni stöter på svårbedömda saker. Mycket kan dock bedömas med hjälp av sunt förnuft. Klämskydd i dörrar är en tjock gummilist på dörrens gångjärnssida (kanske finns andra lösningar också). Jordfelsbrytare är en dramatiskt säkerhetshöjande och relativt billig installation på elsystemet. Bör finnas åtminstone där små barn vistas. Gymnastiksalar: Skolorna brukar (?, måste?) låta fristående kontrollorgan granska säkerheten i hängande redskap m.m. i gymnastiksalar. Det är knappast något vi klarar att granska själva. Intyg om senaste kontroll kan finnas uppsatt, titta/fråga efter det. Klättringssäkra staket finns sällan, men ett nätstaket är ändå bättre än inget alls, för att avskärma mot t.ex. gata eller sjö och möjliggöra för förskolepersonal att hinna ingripa. För lekredskap finns följande Svensk Standard som man kan skaffa och vid tveksamhet kontrollera mot:

38 bilaga 1 del B sid 5 Svensk Standard avseende säkerhetskrav på lekredskap (Beteckning / Titel / Fastställd) SS Lekredskap - Definitioner och allmänna säkerhetskrav SS Lekredskap - Gungor - Säkerhetskrav SS Lekredskap - Rutschbanor - Säkerhetskrav SS Lekredskap - Linbanor - Säkerhetskrav SS Lekredskap - Karuseller - Säkerhetskrav SS Lekredskap - Provning avseende säkerhet SS Lekredskap - Stötdämpande underlag - Säkerhetskrav SS Lekredskap - Anläggningar - Säkerhetskrav G Utomhusmiljö. Impregnerat virke i lekredskap: Bör nog undvikas helt, även snällare sorter. Kreosotimpregnerat virke bör man kräva att det avlägsnas, om det skulle påträffas. Vid nyanläggning och utbyte bör icke impregnerat virke användas, t.ex. lärk som är relativt rötbeständigt.

39 bilaga 1 del B sid 6 Checklista för skola/förskolainspektioner Indragen marginal = sådant som är mer svårkontrollerat vid enkel inspektion A. Inredning och utformning av lokaler! Lämpliga material och ytskikt i byggnad och inredning avseende rengörbarhet och risk för kvalster, mögel m.m., risk för emission av kemiska ämnen. - Ex ej heltäckningsmattor - Ex ej mörka, ojämna el. på annat sätt svårrengörbara ytor, - Ex ej skivor, limmer m.m. som avger t ex formaldehyd.! Möbler och textilier, lämpliga/olämpliga material - Massivt trä el. spånskivor, faner etc - Plast - Natur el. syntetfiber - Flamskyddsbehandlade?! Inredning utformad för att underlätta städning - skohyllor, höjd under skåp, etc - bänkar, bord etc lätta nog att flyttas/lyftas B. Inomhusklimat m.m.! Ljusförhållanden. - Tillräckligt med dags- och elljus. - Avskärmning av för mycket solljus och värmeinstrålning möjligt? - Flimmerfria lysrör! Ljudförhållanden. - Störningar utifrån t.ex. trafik. - Störningar inifrån, t.ex. ventilationsbuller - Akustisk miljö inne, t.ex. efterklangstid?! Värme, kyla, drag.! Fukt och mögel etc: Lukt? Klagomål? Synliga tecken på skador?! Ventilation/vädring. - Uppgifter från OVK (Obligatoriska ventilationskontrollen) som kan inhämtas före eller efter inspektionen från byggnadsnämnden: Ventilationen är bra eller ska åtgärdas, Hur? När? - Finns öppningsbara fönster och möjlighet till rastvädring? - Placering av luftintag, ev. risk för avgaser, frånluft m.m. - Finns fungerande skötselrutiner av ventilationen - antal elever/barn ej för stort, med tanke på ventilationskapacitet? - lektionslängd ej för lång med tanke på behov av vädring? C. Hygienisk standard! Rengöring och städning. - Tillräckligt ofta - Rätt teknik (t ex ej dammsugning regelmässigt) - Hur ofta tvättas gardiner, andra textilier och sängutrustning? - Miljöanpassade rengöringsmetoder - Metoder anpassade för olika ytor som ska rengöras! Toaletter, hygienisk standard, ren tvål etc

40 bilaga 1 del B sid 7 D. Underhåll! Slitage-underhåll av golv, väggar etc E. Olycksrisker. Säkerhetsfrågor, främst förskola och lågstadium. Samt vissa specialområden i skolan. Uppenbara brister? Har säkerhetsanalys utförts? Kan avse:! INOMHUS - Klämskydd i dörrar - Spärrar i fönster och fönsterdörrar (kedja, eller i handtaget) - Leksaker - Elinstallationer (petskydd och jordning, jordfelsbrytare, inga lösa skarvsladdar m.m.) - Förråd för rengöringsmedel och andra kemikalier låsta - Tippskydd på spis - Hyllor och skåp m.m. säkert förankrade i vägg - Barnsäkerhetsspärr på lådor för köksknivar m.m. - Elementskydd, om elementen kan bli skadligt varma - Småbarnsgrindar ovan- och nedanför trappor - Vattentemperatur i kranar (varmvatten ej för hög, ej för låg, bör vara mellan 50 och 60 C vilket känns hett men skållar inte, för låg temp. innebär risk för bakterietillväxt) - Slöjdsalar: säkerhetsbrytare och andra skyddsanordningar - Gymnastiksalar, är hängande redskap m.m. besiktigade av utomstående kontrollant?! UTOMHUS - Grindar till gård, bör vara inåtgående - Staket, 100 cm ej klättringsbart - Lekredskap: Gungor, klätterredskap, rutschbana, linbana. Förankring, sand, speciella detaljer. - Vattensamlingar (undviks om små barn) - Trafik: Dels gator m.m. intill området, dels varutransporter o.dyl. inom området. - Brunnar, ej för barn öppningsbara lock - Giftiga växter. F. Särskilda hälsoskyddsfrågor! Särskilda allergirisker - Djur, levande - Djur, uppstoppade - Olämpliga material t ex heltäckningsmattor, nålfiltsmattor o.dyl. - Allergiriskabla växter inomhus! Luftrenare, luftbefuktare eller andra anordningar som ev. kan innebära risker! Hälsorisker via leksaker o.dyl. Exempelvis andra färger och lim än sådana avsedda för barn! Radon. Undersökt? Om nej, finns blåbetong, eller ligger byggnaden på riskområde för markradon? G. Utomhusmiljö! Förskola: 40 m 2 lekyta/plats (Avser mer pedagogisk kvalitet än hälsoskydd)! Störningar (buller, avgaser m.m.)! Trafik, säkerhet, störningar! Impregnerat virke i lekredskap?! Sandlådor. 40 cm sanddjup. Byte av sand? Besök av katter?

41 bilaga 1 del B sid 8 Inspektionsprotokoll för skola/förskolainspektioner Skola / förskola Sida Inspektionsdag Inspektör Medföljande vaktmästare Tel vaktmästare Ev. uppgifter om annan medverkande personal Kort beskrivning av tillsynsobjektet (verksamhet, antal barn, byggnads-/ombyggnadsår etc.) Byggnad, rum etc. Anmärkningar/anteckningar

42 bilaga 1 del B sid 9 Skola / förskola Sida Byggnad, rum etc. Anmärkningar/anteckningar

43 Bilaga 2 del B Checklista för kontrollrond (egenkontroll) Denna checklista kan användas som den är, eller ses som ett exempel, en mall för att utarbeta en egen checklista. I egna checklistor kan man lägga till och dra ifrån kontrollpunkter för att bättre anpassa listan till den egna verksamheten. Checklistan i exemplet består av två delar, formulär A och B Formulär A är en allmän del som gäller en hel byggnad. Formulär B används för varje lokal inom byggnaden Båda formulären har hämtats från Marks kommun men här modifierats och kompletterats något. 41

44 Checklista för kontrollrond för inomhusmiljö i skola och förskola Formulär A Datum Allmän del Skola/förskola Adress Rektorsområde Skolform L M H Gy Sär Försk/fri Rektor/platschef Tel Övr. kontaktperson Tel Skyddsombud Tel Övr. kontaktperson Tel Byggnaden inrymmer Byggår Ombyggn.år Antal vån. Hiss Ja Nej Lektionssalar, antal Slöjdsalar Textil Trä Metall Tobak NO-salar Kemi Fysik Biologi Antal rökare bland personalen Gymnastiksal Musik Finns rökrum Ja Nej Skrivmaskinssal Datorrum Följs tobakslagen Ja Nej Elevutrymmen Skolgård/utemiljö Uppehållsrum Kafé Beläggning: Asfalt Grus Gräs Elevtoaletter Lekredskap, I korridor Utom byggnad säkerhetskontrollerade Ja Nej Handikapp Urinoar Regn/vindskydd Trädgård Elevhälsovård Bollplan Bilparkering Sköterskemott. Läkarrum Staket runt uteplats vid förskola: Personalutrymmen m.m. Bra Bristfälligt /saknas Vilrum Personalrum Avgränsning mot trafik (låg- o mellanstad.): Arbetsrum Personaltoalett Bra /obehövlig Bristfällig /saknas Rökrum Kopieringsrum Städutrymme Bibliotek Luftförorening: Trafik Industri Kök och bespisning Tillagningskök Centralkök Serveringskök Förskoleutrymmen Lekrum Matrum Dockvrå/lekkök Vilrum för barn Verkstad/våtlek Korridor Tvättrum/skötrum Allmänt om byggnaden Annat

45 Checklista för kontrollrond inom respektive lokal Enhet Datum Formulär B sid 1(6) Lokal Arbetsledare Vilken verksamhet bedrivs i lokalen? Lokalens yta m 2 Kontaktperson Antal personer som tillsammans brukar vistas i lokalen (personal/elever/barn) Skylt med rumsföreskrifter Finns Saknas SOLAVSKÄRMNING Persienner Markiser Annat Saknas Kommentar: BELYSNING Allmänbelysning Lysrör Glödlampor Punktbelysning Lysrör Glödlampor Dagsljus Bra För lite Saknas Störande reflexer Ja Nej Kommentar:

46 KLIMAT, VENTILATION, LUFTKVALITET Formulär B sid 2(6) Kan värmen regleras i lokalen? Ja Nej Kan ventilationen regleras i lokalen? Ja Nej Hur upplevs temperaturen i lokalen? Vintertid: Lagom För varmt För kallt Sommartid: Lagom För varmt För kallt Hur ofta vädras lokalen? Går eleverna/barnen ut på raster och dylikt? Används lokalerna till annan verksamhet, t.ex. kvällsaktiviteter? Ja Nej Om ja, hur ofta? och till vad? Förekommer drag från fönster, portar, ventilationssystem etc? Ja Nej Om ja, från vad? Förekommer kondens på fönsterrutor? Ja Nej Om ja, när förekommer kondens? Finns allmänna klagomål på: Trötthet Huvudvärk Torr luft Dålig luft Kommentar:

47 LJUDMILJÖ Formulär B sid 3(6) Störande buller förekommer Ja Nej Om ja, från vad? Ventilation Trafik Annat: Akustik Upplevs bra För hårda ytor För dämpat Kommentar VATTENSKADOR, FUKT, MÖGEL, LUKT Tidigare vattenskador? Ja Nej Om Ja, av vilken orsak och när inträffade skadan? Fuktfläckar synliga? Ja Nej Om Ja, var? Mögelväxt? Misstänkt? Ja Nej Om Ja, vad föranleder misstanken? Obehaglig lukt? Ja Nej Om Ja, från vad? Kommentar

48 MÖBLER, INREDNING m.m. Formulär B sid 4(6) Möbler Massivt trä Spånplattebaserat material Nya Minst 3 år gamla Stoppade möbler Nya Minst 3 år gamla Plastbaserade möbler Nya Minst 3 år gamla Annat: Nya Minst 3 år gamla Textilier (gardiner, dukar, mattor etc.) Bomull/linne Tvättat senast år Syntetfibrer Plysch/sammet Textila mattor, typ: Tvättat senast år Tvättat senast år Tvättat senast år Anslagstavla Kork Juteväv Tyg Annat Växter Blommande Gröna bladväxter Ris (björk, sälg m.m.) Djur Levande djur Uppstoppade djur Akvarium Fria aktiviteter med djur, t.ex. ridning: Svarta tavla och white-board Vanliga kritor Spritpennor Våttorkas Dammfria kritor Luktfria pennor Avtorkas med torr svamp Kommentar

49 FÖRVARINGSUTRYMMEN Formulär B sid 5(6) Böcker, skrivmateriel Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: Garner, pyssel, tyger Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: Leksaker Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: Städ-, disk- och rengöringsmedel *) Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: Färger, lim, lösningsmedel *) Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: Kemiska ämnen *) Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: *) Inlåst / oåtkomligt för (små) barn? Ja Nej: Gymnastikredskap Skåp med dörrar Öppna hyllor Annat: Kommentar STÄDNING Golv Våttorkas Dammsuges Torrsopning Moppning Hur ofta? Hur ofta? Hur ofta? Hur ofta?

50 STÄDNING forts. Formulär B sid 6(6) Inredning Våttorkas Dammtorkas Storstädning Hur ofta? Hur ofta? Hur ofta? Tvätt/rengöring av textilier Ja Nej Om Ja, hur ofta? Kommentar ÖVRIGT Hur är ordningen rent allmänt i lokalen? Är lokalen trivsam att arbeta i? Ja Nej Motivera Detta kan vi själva arbeta med för att förbättra miljön i lokalen:

51 Del C Undersökning av innemiljö, metoder och jämförelsevärden Syfte och omfattning Avsikten med denna del är att ge kännedom om metoder för innemiljöundersökningar, och ha snabb tillgång till värden som undersökningsresultat kan jämföras med. För både metoder och jämförelsevärden finns naturligtvis mer att redovisa än vad som tagits med här. Sammanställningen bör kunna fungera självständigt, men ibland får man vara beredd att gå vidare med annan litteratur, kontakter med centrala myndigheter, konsulter etc. för att få tillräcklig vägledning. Undersökning av radon behandlas jämförelsevis kortfattat. Anledningen är att rutiner för radonundersökningar torde vara väl inarbetade på alla miljökontor. Utöver miljökontorens personal kan förhoppningsvis också förvaltare, företagshälsovård m.fl. ha användning av sammanställningen. 49

52 Var och när kan undersökningar göras? Begreppet vistelsezon Innemiljöfaktorer såsom temperatur, luftkvalitet m.m. ska i allmänhet mätas och bedömas inom den s.k. vistelsezonen, d.v.s. den del av rummet där människor vanligen vistas. Standard för vistelsezonen saknas, men enligt Att se, höra och andas i skolan (14) bör tills vidare följande tillämpas för att avgränsa vistelsezonen. Avstånd till golv, undre gräns Avstånd till golv, övre gräns Avstånd till ytter- och innerväggar Avstånd till fönster, dörrar och radiatorer I några av metodbeskrivningarna på följande sidor anges mer precist var mätningar ska göras inom vistelsezonen. Exempelvis mäts ekvivalent ljudnivå inte närmare golv än 0,5 m, och koldioxidmätning vid dimensionerande personbelastning görs på 1,1 eller 1,7 meters höjd. Ibland vill man givetvis även mäta golvtemperaturen. Då räknas vistelsezonen från golv upp till 1,8 m höjd. I övrigt samma begränsningar till omgivande ytor som ovan. Väderlek och årstider I allmänhet torde det kunna bedömas med sunda förnuftet när olika undersökningar är lämpliga att utföra. Exempelvis så följer man ju inte upp klagomål på kall lägenhet på sommaren, medan buller inomhus inte är beroende av årstid eller väder. också inomhusluftens fuktinnehåll vintertid som är avgörande. Men det kan ibland finnas skäl att göra sådana undersökningar också under sommarhalvåret. Man kan t.ex. tänka sig att en del luktproblem är mer markanta vid de högre värden på temperatur och luftfuktighet som råder inomhus på sommaren, genom att emission av olika ämnen då kan öka. 0,10 m I Socialstyrelsens Allmänna råd om ventilation (30) anges att ven- 1,80 m 0,50 m tilationsmätning i bostäder bör ske vid vindhastighet utomhus av högst 1,00 m 6 m/s och vid en lufttemperaturdifferens mellan utetemperatur och innetemperatur på C. 7 Detta torde främst gälla självdragsventilerade byggnader eftersom fläktstyrda ventilationssystem är mindre känsliga för väderförhållanden. Fukt och mögel i material kan i princip undersökas året om, men man ska vara medveten om att variationer kan förekomma med årstiderna i olika byggnadsdelar. Det är t.ex. oftast sämre förhållanden sommartid i källare och speciellt i ventilerade kryputrymmen när den fuktiga sommarluften kommer in och kan kondensera mot byggnadsdelar som kylts av under vinterhalvåret. Tvärtom kan kondens och fuktbelastning på en vind ibland vara större vintertid än på sommaren. Några påpekanden kan dock vara på sin plats. Luften inomhus (ventilationen, koldioxid, luftfuktighet, föroreningar etc.) bör i allmänhet undersökas under vinterhalvåret. Fönster och dörrar lämnas ofta öppna sommartid vilket gör det svårt att få representativa förhållanden som kan medge utvärdering av mätresultat. För husdammskvalster är det 7 När dessa AR snart ersätts av nya finns mätanvisning inte med. Det beror inte på ändrad bedömning utan på att nya AR koncentreras till att endast redovisa kravnivåer. 50

53 Mätningar och undersökningar Metoder, användbarhet Denna översikt bygger till stor del på Att undersöka innemiljö (15), samt vad som framkom på Miljösamverkan Älvsborgs kurs på SP 8 i oktober Men också uppgifter från annan litteratur, erfarenheter från några inspektörer m.m. har påverkat innehållet. Att undersöka innemiljö har i många fall närmare beskrivningar än de som ges här, och behandlar också ytterligare några metoder. Här har ett urval gjorts, men det är långt ifrån alltid metoder som en inspektör utan särskild erfarenhet eller utbildning kan utföra själv. Här finns också några metoder som inte redovisas i Att undersöka innemiljö. Under varje grupp av undersökningar nämns först några enklare kontroller under rubriken indikering, flera av dessa finns också med i Checklista för förstainspektion i del A Tillsynshandledning innemiljö bostäder. Därefter under rubriken Andra undersökningar redovisas andra, ibland mer komplicerade, undersökningar. Men där ges i en del fall också närmare beskrivningar av metoder som nämns under Indikering. Observera att beskrivningarna sällan är så utförliga att de direkt fungerar som instruktioner. För bedömning av mätresultat, se avsnittet Jämförelsevärden 8 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås 51

54 Intervju- och enkätundersökningar De uppsättningar frågor som används är i princip desamma vid intervju- som vid enkätundersökning. Enkät Vid enkätundersökningar lämnas frågeformulär ut till brukarna (boende, personal, elever etc.). Det är viktigt att syftet med undersökningen klart framgår liksom hur de svarandes integritet bevaras. Flera olika standardiserade enkäter finns tillgängliga för innemiljöundersökningar. Observera att man bör bestämma sig för exakt vilka personer som är målgruppen (t.ex. 78 elever i tre skolklasser + 7 lärare) och sedan försöka att få in enkätsvar från en så stor andel som möjligt, åtminstone 75%. Det är inte möjligt att värdera utfallet om t.ex. bara, eller huvudsakligen, de personer inom målgruppen som har besvär svarar. Ofta är antalet brukare litet i lokaler där man vill göra en undersökning, det gäller t.ex. alltid i förskolor. Här får man mer se utfallet från personalens svar som signaler och komplettera med föräldrarnas uppgifter och erfarenheter. Det finns ingen gräns för när en enkätundersökning kan genomföras, men säkerheten i tolkningen ökar vid ökad materialstorlek. En enkätundersökning kan användas som komplement till okulärbesiktning och indikerande mätningar. Om man vill göra en enkätundersökning bör den genomföras innan noggranna tekniska undersökningar och mätningar genomförs, så att enkätresultatet kan användas för att rikta in dessa på de viktigare faktorerna. Detta är viktigt också av kostnadsskäl, eftersom en enkätundersökning är en förhållandevis billig undersökning medan mätningar och provtagningar kan vara betydligt mer kostsamma. Förnyad enkätundersökning kan göras efter det att åtgärder vidtagits, helst minst tre månader efter det lokalerna åter börjat användas, för att kontrollera effekterna av åtgärderna. Det kan vara fördelaktigt att göra den förnyade enkätundersökningen vid samma årstid som den första. Det kan också vara lämpligt att använda enkäter som kontrollinstrument efter om- eller nybyggnad. Örebromodellen Den mest kända enkäten ingår i Örebro-modellen (16), som utvecklats vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro och som använts i ett stort antal undersökningar av bostäder, skolor, förskolor och andra lokaler. Olika enkäter används för arbets- och boendemiljöer. I skolor gäller att elever från årskurs 7 själva besvarar en elevenkät medan föräldrarna besvarar enkäter för yngre barn i skola och förskola. Föräldraenkäten skiljer sig från de övriga genom att den inriktas mer på besvär och allergiska symtom och inte har lika omfattande frågor om skolans miljöfaktorer eftersom det visat sig att föräldrarna ofta inte känner till dessa miljöer särskilt bra. Enkätundersökningar kan diskuteras med Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro som även kan lämna jämförelsedata. Tel , fax Andra enkäter Alternativ till Örebromodellen finns. För skolor kan Göteborgsenkäten (Göteborgs stads lokalförsörjningsförvalt- 52

55 ning, tel , fax ) och Stockholms skolenkät (Stockholm Konsult, tel , fax ) användas. I båda kan information om enskilda rum i skolorna fås. Stockholms skolenkät är avancerad och ger detaljerad information, och måste bearbetas av experter. Liksom för Örebromodellen jämförs resultatet med ett färdigt referensmaterial. En enkät som bl.a. används av de allmännyttiga bostadsföretagen (SABO) i Stockholm kallades tidigare SABOenkäten men benämns numera Stockholms inomhusklimatenkät och kan beställas genom Utrednings- och statistikkontoret Stockholms stad tel , fax Enkäten är inriktad på lägenhetens funktion och användning och den boendes bedömning av olika miljöfaktorer på en detaljerad nivå, och besvaras bara av en person per lägenhet. Intervju Intervjuer kan användas i den första kartläggningen av problemen, som komplement eller alternativ till enkäter. Man bör ta med personer i olika befattningar, och personer med egenupplevda miljöproblem bör finnas med bland dem som intervjuas. Mer strukturerade intervjuer är tidskrävande och kräver specifika kompetenser. I många fall kan djupintervjuer ge mycket värdefull tilläggsinformation och även belysa andra orsaker till besvär än inomhusmiljön. Ett förslag till ett frågeformulär för en enkel intervju finns i bilaga 1. 53

56 Fukt Indikering Observera tecken på fukt: Flagnad målarfärg, bubblig målarfärg på väggar, golvlister etc., bubblande golvmattor, missfärgningar, saltavlagringar, synligt mögel, skadat virke, lukt av mögel eller golvlim. Mät luftfuktighet inne och ute. Notera såväl relativ fuktighet som temperatur. Värdena används för att senare beräkna fukttillskottet inne och ångkvot inne. Förutom inne i bostaden/lokalen kan motsvarande kontroll också göras i krypgrund och vind. Instrument: Se nedan under Fukt - andra undersökningar, Mätning i luft. Mät eller indikera fukt i material. Stickprovsvis, samt där problem befaras. - Mät fuktkvot i trä, t.ex. sparklister längs golv, trägolv, åtkomliga reglar m.m. med stiftmätare. Inte bara höga värden utan också stora variationer indikerar onormala förhållanden. Beskrivs närmare nedan under Fukt - andra undersökningar, Mätning i material. - Om indikerande instrument används kan fler material kontrolleras, observera eventuellt behov av omställning av instrumentet mellan olika material. Indikeringen kan fr.a. användas för att upptäcka variationer i utslag, som kan indikera olika fuktinnehåll. Felkällor i form av armeringsjärn, vattenledningsrör m.m. finns dock. Indikatorn når i många vägg- och golvkonstruktioner heller inte tillräckligt djupt för att avslöja fukt som finns en bit in från ytan. Indikerande instrument bygger på akustisk eller elektrisk mätprincip. Observera/fråga om kondens på eller mellan fönster m.m. - Kondens på innerrutans insida indikerar högt fuktinnehåll i inomhusluften, vilket kan bero på onormalt hög fuktproduktion inne och/eller otillräcklig ventilation. Vid stark kyla utomhus kan viss kondens dock uppstå även vid normala förhållanden. Andra orsaker kan vara onormalt kallt fönster t.ex. orsakat av otillräcklig luftomsättning närmast fönstret p.g.a. gardiner, eller fönsterbänk utan mellanrum mot väggen - Kondens på ytterrutans insida i kopplade fönster kan bero på fuktkonvektion, orsakad av övertryck inne i huset, då kan också fuktskador av samma skäl i ytterväggar befaras. Fukt mellan glasen kan dock också bero på att fönstret är otätt och släpper in regnvatten, i sådana fall är problemet bara relaterat till fönstret. - Kondens på badrumsspegel eller badrumsfönsters insida uppstår normalt vid duschning. Om det tar mer än 15 minuter för imman att försvinna efter avslutad dusch är det ett tecken på otillräcklig ventilation. Fukt - andra undersökningar Hur några av instrumenten kan kalibreras anges i bilaga. Mätning i luft Instrument för direktmätning av relativ fuktighet (RF): - Psykrometrar. Slungpsykrometer eller psykrometer med motor (eleller urverksdriven). Temperaturen på termometerns torra och våta termometrar avläses, RF erhålles ur tabell. 54

57 - Elektriska instrument med s.k. kapacitiv eller resistiv fuktgivare. Psykrometrarna anses mest tillförlitliga, lätt att se om det blir fel på dem, men de har en tendens att ge litet för högt fuktvärde p.g.a. smuts i våta termometerns strumpa. Använd alltid destillerat/avjonat vatten vid fuktning av strumpan. Handhavandet är litet omständligare än för de elektriska instrumenten. Instrument för registrerande mätning: - Termohygrograf. Luftens relativa fuktighet och temperatur registreras på ett papper på en roterande trumma. Kan registrera RF med en noggrannhet av ± 5%, temperatur ca ± 1. - Temperaturlogger, d.v.s en elektronisk mätvärdesinsamlare finns i många olika utföranden. Vissa kan förses med flera givare och registrera t.ex. temperatur i flera punkter samtidigt, eller med givare för både temperatur och fukt. En logger avläses vanligen via dator. Mätning i material - Mätare med stift (resistansmätning) som slås/trycks in används för att mäta fuktkvoten i trä. Fuktkvoten är kg vatten/kg torrt material och anges på instrumentet ofta i procent. Resultatet fås direkt. Mätning ska ske i rent och homogent trä, i t.ex. tryckimpregnerat virke och uppruttet trä fås inga säkra resultat. Tvärs fiberriktningen över sprickor går det heller inte att mäta. Man kan mäta också i andra material, t.ex. spånskivor, impregnerat trä m.m., och kan då upptäcka skillnader i fuktkvot mellan olika ställen i samma konstruktion vilket kan vara av värde, men får inget absolut fuktkvotvärde. - I t.ex. betong kan luftfuktigheten mätas i borrhål med direktvisande instrument med s.k. kapacitiv eller resistiv fuktgivare, d.v.s. samma som används för att mäta i luft, se ovan. Om mätning görs på olika platser och på olika djup kan fuktvandringen bestämmas. - Bestämning av fuktkvot genom vägning-torkning-vägning av prov som skickas till lab. Uttagning och förvaring av prov sker efter labbets anvisningar. - Bestämning av kapillär mättnadsgrad (KMG) görs genom vägninguppfuktning till kapillärmättnadvägning-torkning-vägning av prov som skickas in till lab. KMG = mängd vatten i fuktigt material/mängd vatten i mättat material. Om flera prov tas intill varandra i samma material kan fuktvandringen bestämmas, i t.ex. betong. - Kupmätning. Fuktinnehåll i ytan av ett material mäts genom att man stänger inne luft ovanför ytan och där mäter luftfuktigheten med t.ex. en elektrisk givare. Mätningen kan ta dagar eller mer eftersom man måste invänta att jämvikt råder. 55

58 Temperatur Indikering Man bör minst mäta golvtemperatur och lufttemperatur på några ställen, och så att vertikala temperaturskillnaden 0,1-1,1 m över golv kan anges. För enkel, grov (ca 1,5 grads noggrannhet) men mycket snabb temperaturmätning kan IR-termometer användas. Man kan inte mäta direkt i luften utan får mäta på ytor såsom golv, väggar och föremål. Föremål på lämplig plats i rummet får representera lufttemperaturen, t.ex. en stolsrygg, en lampskärm i avstängd lampa etc. Med IR-termometer är det lätt att snabbt mäta av stora delar av lokalen för att t.ex. hitta köldbryggor i väggar eller platser där kalluft tränger in. Längre tid tar det om man använder en elektrisk termometer, ofta kallad snabbtermometer och man kan i praktiken inte mäta på lika många punkter, men resultatet är i allmänhet noggrannare. En enkel globtermometer gör man sig genom att sätta en pingisboll på snabbtermometerns spjutspetsgivare, då kan den operativa temperaturen mätas i några punkter av intresse. Se vidare nedan under Temperatur - andra undersökningar. Temperatur - andra undersökningar Lufttemperatur Lufttemperaturen ska mätas mitt i rummet, samt i delar av rummet som man misstänker har avvikande temperatur. Mätning bör ej ske närmare yttervägg än 0,5 m. Mätpunkternas höjd över golv bör vara 0,1 m (ankel), 0,6 m (höft sittande), 1,1 m (huvud sittande/höft stående), 1,7 m (huvud stående). Lufttemperaturen mäts bäst med en givare med liten volym. Genom att vifta med givaren får man ett mätvärde redan efter någon minut. Noggrannheten i mätningen kan ofta vara inom 0,5 C. Metoder: - Sprittermometer. Enkel och bra metod med bra repeterbarhet vid upprepade mätningar. Kan vara svår att avläsa. - Elektrisk termometer (två tekniker: s.k. Pt100-givare där motståndet varierar med temperaturen eller termoelementgivare där spänningen varierar med temperaturen). Enkel och bra metod med bra repeterbarhet. Glappkontakt i anslutningarna kan ge felaktigt resultat. Något snabbare än övriga här angivna metoder. Se också IR-termometer under Indikering ovan. - Bimetalltermometer. Används vid långtidsmätning i termohygrografer eller termografer. Strålningstemperatur, operativ temperatur och ekvivalent temperatur Syftet med mätningarna är att bestämma (förutsättningarna för) människans värmeutbyte med omgivningen. Detta beror av strålningstemperatur, lufttemperatur och lufthastighet, samt av människans aktivitet och klädsel. Strålningstemperatur: Medelstrålningstemperaturen i en viss mätpunkt används för att bestämma kroppens 56

59 totala strålningsutbyte med omgivningen. Operativ temperatur: Är en sammanvägning av strålningstemperatur och lufttemperatur. Operativ temperatur kan tillsammans med lufthastighet användas för att bestämma människans totala värmeutbyte genom strålning och konvektion. Ekvivalent temperatur: Används för att beskriva temperaturnivån i ett rum där man tar hänsyn till den sammantagna inverkan av lufttemperatur, strålningstemperatur och lufthastighet. Människans aktivitet och klädsel måste vara känd, jfr strålningstemperatur och operativ temperatur som enbart beskriver rummet. Det är främst operativ temperatur, samt vid noggrannare komfortbedömningar ekvivalent temperatur, som man kan ha anledning att bestämma. Här beskrivs dock också, i mindre stil, några andra mätmetoder och temperaturbegrepp. - Medelstrålningstemperatur, kan mätas med en större globtermometer, en tunnväggig kula med en temperaturgivare i mitten. Normalt används en svart glob med 150 mm diameter. Lufttemperatur, lufthastighet och globens karakteristik måste vara kända för att ur mätningen kunna bestämma strålningstemperaturen. Exempelvis så är temperaturen för en glob med 150 mm diameter vid små luftrörelser till 40 % beroende av konvektion, till 60 % av strålning. Beräkningar av summan av strålningsbidragen från alla omgivande ytor är också en metod, detta kräver bl.a. att ytornas temperaturer och emissivitet är kända. Vidare kan man beräkna medelstrålningstemperaturen om den plana strålningstemperaturen i sex ortogonala (vinkelräta) riktningar är känd eller om strålningsfältet i alla rymdvinklar mäts med IR-termometer (eller värmekamera). - Operativ temperatur kan mätas med globtermometer (se föregående stycke), men en mindre glob används för att bättre efterlikna människans värmeutbyte. Diameter mm ger bra resultat vid måttliga lufthastigheter (<0,3 m/s). En pingisboll (är lite mindre) på en snabbtermometers givare kan användas, men det finns naturligtvis speciella givare, bl.a. en äggformad som efterliknar människans geometri. Det finns också möjlighet att beräkna den operativa temperaturen ur resultat av andra mätningar. - Ekvivalent temperatur kan mätas med ett specialinstrument (t.ex. B&K Thermal Comfort Meter) med äggformad givare, enligt föregående stycke, men som är uppvärmd till samma yttertemperatur som en människa. På avläsningsinstrumentet ställs då aktuell beklädnad och aktivitet för den tänkta människan in, liksom rummets luftfuktighet. Ekvivalenta temperaturen kan också beräknas ur operativ temperatur och lufthastighet. Människans klädsel och aktivitet måste uppskattas, liksom luftfuktigheten. För genomförande av beräkningarna används de tabeller eller det datorprogram som finns i standarden ISO 7730 (17). I denna standard finns rekommendationer för vilka krav som ska ställas på det termiska inneklimatet för att uppnå komfort. Därvid ska hänsyn tas till klädsel (som anges med clo) och aktivitet (som anges med met). Ett exempel: Lätt sittande arbete i hemmiljö (1 clo och 1,2 met) Ett mätinstrument med en uppsättning givare på ett stativ julgranen (t.ex. B&K ThermalComfort Meter) som registrerar lufttemperatur på flera höjder, lufthastighet och dess variation, golvtemperatur, luftfuktighet och strålningstemperatur i sex riktningar kan användas för att bestämma operativ temperatur, ekviva- 57

60 lenttemperatur och hur väl komfortkraven i ovannämnda standard klaras. Om lufthastigheten är <0,1 m/s är operativ temperatur och ekvivalent temperatur lika. - Plan strålningstemperatur används för att bestämma strålningsutbytet från ett litet hudparti. Olika typer av radiometrar används, de mäter strålningstemperaturen i två motstående riktningar. Det finns också möjlighet att beräkna den plana strålningstemperaturen ur resultaten av andra mätningar. Approximativ beräkning kan också göras från mätningar med kubtermometer, se följande stycke. - Riktad operativ temperatur (riktad globtemperatur) är motsvarigheten till plan strålningstemperatur och är medelvärdet av lufttemperaturen och strålningstemperaturen för den aktuella riktningen. Kubtermometer (kub med givare som mäter i sex olika riktningar samtidigt) kan användas. Mätning kan också ske med små plana givare på isolerande underlag. Riktad operativ temperatur är främst avsett att användas vid projektering av byggnader och förekommer med det syftet i svenska byggregler. Vid projekteringen ska beräkningar göras som visar att kraven på riktad operativ temperatur klaras. Samtliga ovannämnda metoder anses relativt enkla att genomföra efter instruktion om mätprinciperna. Yttemperatur - Beröringsmätning med elektrisk termometer (två tekniker: s.k. Pt100-givare där motståndet varierar med temperaturen eller termoelementgivare där spänningen varierar med temperaturen). Givare avsedd för kontaktmätning ska användas. Eftersom givaren påverkas också av lufttemperaturen och dess egen temperatur påverkar ytans, ska kontaktpunkten flyttas successivt under avläsningen för att minska dessa fel. En avläsning kan ta upp till 5 minuter innan stabilt värde erhålls. Noggrannheten kan vara ± 0,5 - ± 1 C - Strålningsmätning (IR termometer). Beröringsfri mätning som är snabb (mindre än 1 minut) men ger lägre noggrannhet för absoluttemperaturen (± 1,5 C) än elektrisk termometer. Temperaturskillnader kan dock mätas relativt noggrant (± 0,2 C). En fördel är att stora ytor kan mätas av, för att t.ex. upptäcka grova fel i isolering och täthetsbrister. Det kan ibland vara svårt att avgöra hur stort område som mäts, eftersom mätytans storlek ökar med avståndet. En felkälla är att olika ytor har olika emissivitet, vilket påverkar resultatet om inte instrumentet justeras för aktuell typ av yta (alla instrument är inte justerbara). Se instrumentets handbok, och provmät på olika ytor samtidigt som dessa kontrolleras med elektrisk termometer för att skaffa erfarenhet av vilka variationer det kan handla om. - Termografering (värmekamera). Beröringsfri mätning som ger uppgifter om temperaturskillnader, men för att få absoluttemperaturer måste en kompletterande mätning med annat instrument göras för att få en referenstemperatur. Stora ytor kan avläsas snabbt, och en hel villa kan termograferas på ½-1 dag. Temperaturskillnad inne - ute bör vara minst 15 C. Lufthastighet - Termisk anemometer är den metod som i första hand rekommenderas för komfortmätningar. För att samti- 58

61 digt bestämma luftflödets riktning kan rök användas. En uppvärmd känselkropp, vanligen i form av en tråd, avkyls genom konvektiv värmeavgivning av luftrörelserna och resultatet kan avläsas på instrumentet som lufthastighet i m/s. Noggrannhet ca ±0,05 m/s. Om luftens temperatur avviker från rumstemperaturen kan fel på cirka 7 % per C uppstå. Mätning ska göras sedan luftrörelserna i rummet stabiliserat sig, och bör ske på höjderna 0,1, 1,1 och 1,7 m. Instrumentet bör utöver momentanvärde också kunna ge medellufthastigheten över längre perioder, minsta period är standardiserad till 3 minuter. För bedömning av komfort bör både medelhastighet och turbulens (snabba ändringar vilka kräver ett instrument som reagerar snabbt också för låga hastigheter) registreras. Det är möjligt med bl.a. julgranen, se ovan under Ekvivalent temperatur. - Rök, måttband och klocka. Det är möjligt att uppskatta lufthastigheten genom att med stoppur klocka tiden som rök från en rökpuffare e.dyl. rör sig en viss sträcka. 59

62 Ventilation och föroreningar Indikering Observera om tilluftsdon finns och är öppna. I självdrags- eller frånluftsventilerade bostadshus är ett vanligt fel att tilluftsdon, som ska finnas i sovoch vardagsrum, saknas. Luftomsättningen kan då bli otillräcklig. Det kan tidigare ha fungerat p.g.a. otätheter runt fönstren, men blivit för tätt efter att tätningslister monterats eller hela fönstren bytts. Observera om intagsgaller är igensatt av löv och smuts etc, om intagskanal är igensatt eller smutsig, om det finns risk för kortslutning mellan avluftsblås och uteluftsintag, och om uteluftsintaget sitter så det finns risk att annan förorenad luft sugs in, t.ex. från grannes skorsten, verkstad m.m. Observera om det finns risk för kortslutning mellan till- och frånluftsdon inne i bostaden/lokalen, så att vistelsezonen inte ventileras. Kontroll av att ventilationen verkar fungera med hjälp av rökpuffare el. dyl. vid ventilationsdon. Som alternativ till rökpuffare, som ofta är besvärliga att handskas med, kan användas tunn remsa av toapapper eller så kan man använda rökelse. Observera dock att röken från rökelse är varm och vill stiga, vilket kan försvåra bedömningen om det handlar om svaga luftrörelser. Inspektion av ventilationsaggregat för att se att fläktar är i drift, om det finns risk för återluft och om filter satt igen. Kontroll av felaktiga tryckförhållanden mellan rum, eller mellan ute och inne, kan göras vid nyckelhål, dörrspringor m.m. med rökpuffare e. dyl., även ljuslåga kan användas för detta ändamål. Följande är riktiga förhållanden: Luft går utifrån och in (undertryck i byggnaden), luft går från rena utrymmen till smutsiga (undertryck på toa i förhållande till bostadsrum, undertryck i kök i förhållande till bostadsrum). Vissa föroreningar/ämnen kan enkelt mätas eller indikeras med reagensrör av Drägertyp (eller annat fabrikat) och tillhörande handdriven bälgpump e.dyl. Resultat fås direkt på plats genom att ett färgomslag i röret jämförs med en medföljande skala. Noggrannheten varierar. Ett problem är att reagensrören ofta har kort hållbarhetstid, varför det kan vara svårt att alltid ha en aktuell uppsättning rör för olika ämnen tillgängliga 9. En nackdel med metoden är också att mättiden är kort varför det är svårt eller omöjligt att uppskatta något medelvärde. Metoden kanske främst är användbar för att bekräfta närvaron av ett ämne i relativt hög halt som man har misstankar om. Ventilation och föroreningar - andra undersökningar För beskrivning av några ventilationsbegrepp, olika ventilationssystem m.m. se t.ex. Ventilation och hälsoskydd (32) som också behandlar tillsyn, kontroll och åtgärder. Mätning av flöde. Mätanvisningar finns i Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer (18). 9 Rör kan dock oftast användas ett bra tag även efter sista-användnings-dag, men Dräger håller då inte längre referenser. 60

63 - Mätning i kanal. Mätsond förs in i kanalen genom hål upptaget för ändamålet. Mätning ska ske i minst 4 punkter i kanalens tvärsnitt (fler i kanaler grövre än 160 mm diameter). Mätplanet ska ligga på en raksträcka, minst 5 kanaldiametrars längd efter och två före en störning (krök, ventil m.m.). Mätsonden är normalt ett s.k. prandtlrör som mäter det dynamiska trycket, men varmkroppsanemometer används ibland (temperaturkänslig, kräver kalibrering för aktuell temperatur). Ur avläsningarna kan lufthastigheten fås och med kännedom om tvärsnittsarean kan sedan flödet bestämmas. Mätningen är enkel att utföra för en person som utbildats på metoden. Lämpliga raksträckor kan dock vara svåra att hitta. - Påsmetoden. Mätning på tilluftsdon. En påse med känd volym placeras hoprullad över donet. Tiden för fyllnad till 3 Pa övertryck klockas och flödet kan då lätt beräknas. Enkel och relativt noggrann metod, men det kan ibland vara svårt att få tätt vilket ger mätfel. - Stosmetoden. I första hand avsedd för att mäta på frånluftsdon. (Mätning kan inte ske direkt på ett tilluftsdon, ett förlängningsrör behövs då). En anemometer (lufthastighetsmätare) är placerad i stosen och flödet kan avläsas direkt eller via hjälpskala. Enkel och relativt tillförlitlig metod. - Andra metoder, exempel: Mätning av flöde genom fasta mätdon i kanal, eller vid don. Mätning av flöde vid intagsgaller genom anemometer. Flödesmätning i kanal och aggregat med spårgas. Ventilationseffektivitet, ventilationsfunktion etc. - Ventilationsindex genom CO 2 -mätning i frånluft och vistelsezon. Mätning av koldioxid (CO 2 ) sker dels i rummet i vistelsezonen, dels i frånluften. En uteluftreferens bör också tas. I vistelsezonen ska mätning ske minst 2 m från människor som andas mot mätaren, 1 m i övriga riktningar. Ett instrument endast avsett för CO 2 ska användas, ej s.k. blandgasmätare. Kvoten halt i frånluft genom halt i rummet ger ett ventilationsindex. Index <90 % innebär tendens till kortslutning, >100% innebär god föroreningstransport. Kan också utföras på andra aktuella föroreningar i rummet än koldioxid, och även med en tillförd spårgas. - CO 2 -mätning vid dimensionerande personbelastning, t.ex. i ett klassrum under lektion. Ett instrument endast avsett för CO 2 ska användas, ej s.k. blandgasmätare. Mätning bör göras i ett flertal punkter i vistelsezonen, på 1,1 (sittande) eller 1,7 (stående) meters höjd. Dörrar och fönster stängda. Registrering av mätvärden görs tills jämviktstillstånd inträder, eller tills verksamheten avbryts av rast e.dyl. Mätningen bör också fortsättas med en kontroll av utvädringen under rast. Mätningen bedöms enkel att utföra efter inledande instruktioner. Observera behovet av kalibrering av CO 2 -instrument. Gasflaska med bestämd CO 2 -halt används. - Spårgasteknik. Kräver avancerad utrustning. Gaser som vanligen används är lustgas eller svavelhexafluorid (HF 6 ), men även andra gaser kan användas. Tre varianter: 1) Hålla konstant spårgasflöde in i rummet och mäta koncentrationen. 2) Hålla 61

64 konstant spårgashalt i rummet och mäta vilket spårgasflöde in som krävs för detta. 3) Tillföra viss mängd spårgas och mäta avklingningen. Föroreningsmätning, i luft - Partiklar / damm. Mäts genom att en känd luftvolym pumpas av en elektrisk luftpump genom ett filter. Filtret vägs på lab. före och efter, så att totaldammhalten i t.ex. mg/m 3 erhålls. Kräver oftast långa pumpningstider (många timmar - dygn) och vana att hantera pump med flödesmätare. - Mätning av formaldehyd. a) Ett speciellt filter impregnerat med DNF (dinitrofenylhydrazin) hängs upp och fångar genom diffusion (= passiv provtagning) upp och binder formaldehyden kemiskt. Exponeringstiden mäts, filtret analyseras sedan på lab. Exponeringstiden kan vara mellan 15 min. och 8 timmar. b) Ett alternativ är att pumpa luft genom ett filter (= aktiv provtagning) som bygger på samma princip. c) Aktiv provtagning genom att pumpa genom en tvättflaska med vätska med bisulfitlösning och analys på lab. d) Direktvisande reagensrör av Dräger-typ med handpump, kräver dock ett speciellt aktiveringsrör framför reagensröret. - Mätning av VOC (flyktiga organiska ämnen). a) Luft pumpas genom ett särskilt rör med adsorbentmaterialet Tenax. Provtagningen tar 1-2 timmar och kräver noggrannhet och vana. Tenaxröret analyseras sedan på lab. Analysen kan avse totalhalten av VOC (TVOC) eller olika enskilda ämnen som man vill kontrollera. OBS att VOC inte är ett väldefinierat begrepp, resultatet av en TVOCmätning kommer att variera beroende på vilket lab som anlitas. VOC-mätningar kan användas bl.a. när misstanke om förhöjd emission från byggnadsmaterial föreligger. Man måste oftast samtidigt mäta utomhusluften, helst nära husets luftintag, för att kunna göra meningsfulla jämförelser. Det måste också kontrolleras att luftomsättningen är den normala vid provtagningen och att vädring inte skett nyligen, och att inte tillfälliga störningar påverkar såsom tobaksrök, arbete med lösnings- eller rengöringsmedel, förekomst av citrusfrukt m.m. En ytterligare felkälla är att vid stora provvolymer kan en del ämnen vandra igenom adsorbenten och till en del förloras. Det gäller särskilt lågmolekylära ämnen med låg kokpunkt. b) Alternativ till Tenax med samma provtagningsteknik finns, t.ex. aktivt kol, Chromosorb, Porapak m.m. Kraven och felkällorna är desamma som för Tenax. Valet av adsorbent kommer liksom labmetoden att påverka vilka TVOC-värden som erhålls. Vid mätning av enskilda ämnen bör dock jämförelser kunna göras mellan provtagningar med olika metoder, bara de är anpassade för ämnet i fråga. c) Passiv mätning (ingen pumpning) kan ske med speciella diffusionsprovtagare som får sitta uppe flera dygn och sedan analyseras på lab. Mer representativt medelvärde än vid pumpning kan erhållas, men samtidigt är risken för påverkan från tillfälliga störningar som kan förrycka resultatet större. 62

65 Partikelbundna VOC kommer i viss mån med vid pumpad men inte vid passiv provtagning. Om mätning avser t.ex. en skola kan ett för högt värde fås genom att mätning också sker på natten då ventilationen är nerdragen och halterna av olika ämnen därför kan stiga, halter som eleverna aldrig utsätts för eftersom de inte vistas i skolan då. - Kolmonoxid (CO). Gasspis, biltrafik, tobaksrökning m.m. kan ge förhöjda halter. Kan analyseras med reagensrör typ Dräger. Det finns även direktvisande instrument. - Kväveoxider (NO x ). Samma källor som för kolmonoxid (från trafiken mest från dieselfordon), och motsvarande mätmetoder. Dessutom finns diffusionsprovtagare för NO 2 som analyseras på laboratorium. - Ozon (O 3 ). Kopiatorer, laserskrivare, elektriska luftrenare m.m. kan ge ozonbildning. Motsvarande mätmetoder som för kolmonoxid och kväveoxider. - Endotoxiner och glukaner, ett slags organiskt damm, kan provtas på motsvarande sätt som andra dammprov och analyseras på lab 10 med biokemiska metoder. Glukan är en del av cellväggen i mögelsvampar, vissa bakterier, vegetabiliska fibrer och pollen. Toxiner och MVOC (mikrobiologiskt bildade VOC) är 10 Institutionen för samhällsmedicin avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet är de enda som f.n. utför dessa analyser. Glukan misstänks ge upphov till inflammatoriska reaktioner med risk för luftvägsbesvär och vissa av sjukahussymtomen. Men utvärdering är osäker, det finns delade meningar om betydelsen av dessa ämnen. Forskning pågår. produkter av organismernas ämnesomsättning. Föroreningsmätning, emissioner - Bestämning av kemisk emission från ytor i byggnader med FLEC (Field and laboratory emission cell). En mätcell, en kupa, ansluten till en luftpump placeras på ytan som ska undersökas, denna måste vara relativt slät. Efter ventilering med ren luft ansluts efter två timmar ett adsorptionsmedium på vilket de avgivna kemiska ämnena fångas upp. Analys sker sedan på lab. Ytor med grövre struktur, t ex heltäckningsmattor, kan undersökas om ett prov skärs ut och lämnas till laboratorium där provet placeras på en särskild underdel som mätcellen ansluts till. Metoden kan t.ex. användas för att undersöka om förhöjd avgivning av kemiska ämnen föreligger vid fuktskada, och för att bestämma emission från byggnadsmaterial i samband med produktionen. Också inredningar som t.ex. bordsytor kan undersökas. Olika adsorptionsmedel kan väljas beroende på vilka ämnen man önskar analysera. Exempelvis kan Tenaxrör användas liksom adsorbenter för formaldehyd. Provtagningen, som här bara grovt beskrivits, kan endast utföras av särskilt utbildad personal. Resultatet anges som mikrogram avgivna ämnen per kvadratmeter och timme (emissionsfaktor). - Påvisa ammoniak under golvbeläggning. Görs vid misstanke om att nedbrytning av kaseinhaltigt flytspackel pågår, eller att betongen fortfarande innehåller ammoniak efter tidigare otillräcklig sanering. En luftvolym skapas över betongytan genom att vika upp en flik av 63

66 golvbeläggningen och täta till med plastfolie runt snitten. Efter cirka 24 timmar har ammoniakhalten i luftvolymen kommit i jämvikt med betongens halt och eventuell ammoniakförekomst kan påvisas med reagensrör. Provet ger någorlunda säkert svar på om kaseininnehållande spackel använts. Men observera att kasein också förekommer i en del typgodkända spackel som inte visats ge upphov till problem. - Bestämning av aminosyror i spackel och avjämningsmassor för att påvisa kasein. Kasein i ej typgodkända spackel, vanliga , kan förklara vissa luktproblem. Ett materialprov, minst 5 g, tas ut och skickas till lab där förekomst av aminosyror analyseras kemiskt, samtidigt fuktas en annan del av provet och prövas med ett Dräger reagensrör för ammoniak, för att se om materialet kan avge ammoniak. 64

67 Mikroorganismer, kvalster m.m. Indikering Förutom möjligheten att lukta sig till mögel och att iaktta synligt mögel finns knappast några enkla användbara metoder som passar under rubriken indikering. Men observera att höga fukthalter i material är en indikation på förekomst av mögel m.m. Fuktundersökning bör därför alltid föregå undersökningar av mikroorganismer. Mikroorganismer, kvalster m.m. - andra undersökningar Undersökning av mögel m.m. på och i material Det är i första hand prover av dessa slag som bör göras om man i en utredning har behov av att närmare dokumentera eller undersöka förekomsten av mögel m.m. Rådgör med labbet om vilken/vilka av nedanstående analyser som kan vara användbara. Prov tas normalt från ett ytskikt och ska vara minst ca 20 x 50 mm. Det läggs i papperspåse/kuvert, ej plastpåse, och skickas till lab. - Okulärbesiktning. Utförs av van undersökare med lupp eller mikroskop för att konstatera om en missfärgning på ett materialprov utgörs av mögel (röt-, blånads- och mögelsvamp och i vissa fall mycelbildande bakterier) - Beräkning av totalantal. Används för att bestämma mängden mögel och bakterier. Materialprov skickas till lab där mögel och bakterier på en representativ yta eller volym av ett prov extraheras och räknas i mikroskop. Olika metoder för infärgning m.m. för att underlätta arbetet förekommer. Resultat anges oftast i klasser som Normalt, Något förhöjt, Förhöjt, Kraftigt förhöjt. Mellan de olika klasserna är det en 10 gångers skillnad i antal. - Frekvensberäkning. Används för att bestämma mängden mögel och actinomyceter (mycelbildande bakterier). Materialprov skickas till lab där avskrap av de mest angripna delarna överförs till en saltlösning, sedan betraktas provet i ett mikroskop med ett rutnät och frekvensen rutor där organismer/fragment förekommer anges enligt en speciell skala. - Kvantifiering av levande (odlingsbara) mögel och bakterier samt artbestämning. Materialprov skickas till lab där prov extraheras som vid totalantalberäkning. Därefter sker odling och artbestämning. Artbestämning kan vara värdefull för att identifiera källan till mögellukt, vissa arter avspeglar också de fuktighetsförhållanden som en konstruktion varit utsatt för. Metoden har en del brister, bl.a. kan vissa arter vid odlingen komma att växa över andra som då inte kan räknas och bestämmas. - Vitalitetsbedömning - levandeantal/totalantal. Kan ge en grov bedömning av åldern hos en påväxt. Livskraften avgör också hur snabbt en tillväxt sker vid en uppfuktning. a) Analysen görs genom jämförelse av resultaten från ovannämnda Beräkning av totalantal och Kvantifiering av levande organismer. b) En alternativ metod är att studera möglet i mikroskop och bedöma hur livskraftigt det är (morfologiska kriterier). 65

68 Mätning av luftburna mikroorganismer Dessa metoder är oftast svåra att utvärdera, och ska bara användas om man söker svar på speciella frågor. - Slitsampler. Luft sugs i cirka 10 minuter vinkelrätt mot en roterande skål med agar. Mögelsporer, bakterier och andra partiklar fastnar. Efter odling kan antalet levande organismer räknas, artbestämmas och anges som antal kolonibildande enheter per kubikmeter luft (cfu/m 3 ). Genom val av olika agar kan olika organismer odlas fram. Utomhusmätning måste göras samtidigt för att jämförelser ska kunna göras. Avsevärt högre halter inne än ute kan tyda på ytlig påväxt i lokalen eller i tilluftskanaler. Men halterna varierar ofta och resultatet bör endast betraktas som ett stickprov. Låga värden kan vara missvisande eftersom kraftig och ibland luktande mögelväxt kan finnas i väggar etc. utan att ge höga sporhalter i luften. - Andra metoder: a) Andra impaktorer än slitsamplers förekommer. b) Mikroorganismer kan också samlas upp passivt på sedimentationsplattor med agar, men man får då inte med de lättaste partiklarna. mögel ger inte lukt som hunden reagerar på, mögellukten varierar från tid till annan med bl.a temperatur och fuktighet, olika hundar har gett olika markeringar vid sök i samma byggnad, platsen där hunden markerar är där lukten tränger fram vilket kan vara långt från mögelhärden, obetydliga mögelangrepp kan markeras likaväl som kraftiga. Med dessa brister i beaktande kan mögelhund i vissa fall vara användbar under en utredning med väl preciserade frågeställningar. Det bör aldrig vara den enda metod som används i en utredning. Kvalsterprov Kvalsterprov kan vara viktigt att ta, särskilt vid fall av misstänkt eller konstaterad allergi. För att undersöka kvalsterförekomsten tas ett dammprov med hjälp av ett speciellt filter som sätts på sugröret på en vanlig dammsugare. Damm i sängkläder, madrasser och på golv kan provtas. På lab kan sedan kvalsterförekomsten studeras, eller så kan förekomsten av kvalsterallergen bestämmas i provet med hjälp av immunokemiska metoder. Det finns testkit för det sistnämnda som bl.a. landstingets allergikonsulenter använder. c) Uppsamling av partiklar på filter, varefter odling görs eller partiklarna/organismerna studeras med mikroskop. Mögelhund En särskilt tränad hund, mögelhund, med en förare väl insatt i fukt- och mögelproblematik kan anlitas för att markera var i en byggnad mögellukt förekommer. Det finns dock några felkällor och brister i metoden: Allt 66

69 Lukt Indikering Viktigt att ge akt på lukter redan när man kommer in, innan luktsinnet avtrubbats vilket kan gå på några minuter. Luktigenkänning bör tränas. Det är vanskligt att beskriva lukter, försök till beskrivningar finns i Att undersöka innemiljö (15), sid Där ges också upplysningar om mätning av luktande ämnen. Nedan görs endast en kort summering av de lukter och luktkällor som nämns på dessa sidor Exempel på lukter att vara observant på: Mikrobiell lukt, orsakas av mögeleller bakterietillväxt. Stor variation i karaktär och styrka. Orsak till mikrobiell lukt är att fukt finns eller funnits tillsammans med material som möjliggör mikrobiell växt. Lukt kan finnas kvar efter upptorkning, särskilt i porösa material såsom isolering m.m. som kan adsorbera luktande ämnen och sedan avge dessa under månader eller år. Lukter från bygg- och inredningsmaterial - Terpener från trä, främst gran och furu. Mer eller mindre framträdande beroende på hur färskt materialet är, brukar i regel anses som en positiv upplevelse. - Formaldehyd. Kan komma från syrahärdande lacker, spånskivor och karbamidskum som används för tilläggsisolering. Formaldehyd har också använts som bindemedel i mineralull (men bedöms inte kunna ge nämnvärda halter i luften). Formaldehydlukt från nya möbler orsakas troligen av andra lösningsmedel från lack etc. - Plastlukt, utgörs av olika lösningsmedel som när produkterna är nya avgår från flertalet syntetiska material och från målade och lackerade ytor. - Mjukgörarlukt, orsakas av nedbrytning av mjukgörarkomponenter i PVC-mattor, samma lukt uppstår när golvlim bryts ner i fuktig miljö. Det som luktar är en alkohol av oktanoltyp, oftast 2-etylhexanol. - Andra nedbrytningsprodukter från PVC-mattor kan ge lukter av fenol och kresol, liksom för mjukgörarlukten tycks nedbrytningen vara initierad av fuktig betong. - Fenollukt från korkbaserade material typ kork-o-plast med fenolbaserade bindemedel. - Linoleummattor har en speciell lukt, särskilt när de är nya, men den kan ibland kännas efter flera år. Orsakas troligen av tyngre (högre) aldehyder och syror. Denna lukt är inte indikation på något fel. - Dålig lukt ( spylukt ) från linoleummattor i samband med våttorkning anses bero på skadat ytskikt och att smuts i mattans porer brutits ner av mikroorganismer, nedbrytningsprodukterna följer med den dunstande vattenångan. - Äldre, ej typgodkända flytspackel ( ) avger lukt om det ligger fuktigt under lång tid. Ett av de luktande ämnena är orto-aminoacetofenon som ger lukt vid mycket låga halter. - Lukt från kreosotimpregnerat virke. Inte tillåtet i hus idag, men kan förekomma där man t ex använt gamla 67

70 telefonstolpar eller slipers i trädgårdar och som byggnadsmaterial i fritidshus. Andra lukter - Lukt från trafik, matos, tobaksrök m.m. i lokaler där det inte förväntats kan indikera felaktiga tryckförhållanden, återluftsventilation eller kortslutning mellan avluft och uteluftsintag på taket. - Elektriska apparater som elektrostatiska luftrenare, jonisatorer, laserskrivare och kopieringsapparater kan avge ozon. Lukten känns bäst alldeles i närheten av källan. Lukt - andra undersökningar Det kan efter kontakt med lab i vissa fall finnas möjlighet att undersöka lukt på något av dessa sätt: - Skicka in materialprov för luktbedömning - Få ett luktexempel, ett rör med en provbit av visst luktande material, sig tillsänt för att kunna gör en jämförelse på plats. - En van luktbedömare från konsultföretag/lab kan göra en bedömning på plats. 68

71 Ljus, belysning Ljus i bostäder och andra lokaler kan bedömas ur aspekterna synbarhet (t.ex. tillräckligt ljus för att kunna läsa), orienterbarhet (kräver bl.a. lämpliga kontraster) och atmosfär (ljusets färg, hur det sprids m.m.). Det finns kanske inte så ofta anledning att från hälsoskyddssynpunkt bedöma ljus och belysning i en vanlig bostad, men det kan ibland behöva kontrolleras att bostadsrum (kök, sovrum, vardagsrum) har tillgång till direkt dagsljus. Också vid granskning av nybyggnader bör dagsljusfaktorn uppmärksammas. På arbetsplatser (yrkesinspektionens ansvarsområde), i skolor, på dagis och i servicehus m.m. kan det oftare vara aktuellt att granska ljus och belysning. Indikering Bedömning av tillgång på dagsljus samt av ljuspunkter och deras placering kan göras, liksom enklare luxmätningar på olika platser i rummet. Ljus, belysning - andra undersökningar - Belysningsstyrka, lux, beskriver hur mycket ljus som infaller mot en yta. Mäts med luxmätare. Enkla (billiga) luxmätare kan lätt visa 100 % fel och måste kalibreras ofta vilket kan vara dyrare än inköpet, de rekommenderas därför inte. Bättre mätare kan också vara utrustade för luminansmätning, varvid man klarar sig med ett instrument. Det är viktigt att korrigera avläst värde med korrigeringsfaktorn för aktuellt luxområde i instrumentets kalibreringsbevis. Den allmänna belysningsstyrkan mäts på 0,85 m höjd över golvet på ett antal punkter i rummet. Mät inte för nära väggarna som kan ge störande reflexer och undvik att själv skugga eller reflektera ljus. Platsbelysningsstyrkan mäts på arbetsplanet (t.ex. en skolbänk), den som använder arbetsplatsen påverkar själv belysningsstyrkan, en person bör därför sitta vid arbetsplatsen när mätningen görs. Vill man bedöma belysningsstyrkan från enbart belysningsanläggningen måste dagsljuset skärmas av, eller om det inte är möjligt mäter man med belysningsanläggningen pårespektive avslagen. Observera att belysningen har en viss uppvärmningstid och måste få stabilisera sig före avläsning. - Luminans, cd/m 2 (cd = candela), anger hur stor ljusstyrka per ytenhet som lämnar en yta. Luminansen kan antingen bero på att ytan är emitterande (en ljuskälla), eller på att ytan reflekterar ljus från en längre bort liggande ljuskälla. Mäts med en luminansmeter, ofta utformad som en kikare. Man måste observera vilka ytor man får in i sökaren så man vet vad man mäter på. Luminansen används för att beräkna kontraster och risk för bländning. Det är luminansen i synfältet som är av intresse. Synfältet sträcker sig från ögonposition 90 åt varje sida, samt 50 upp och 70 ner från horisontell blickriktning. För en sittande person är ögonpositionen 1,2 m över golv. Mätningar ska göras efter uppgjorda mätscheman för att man säkert ska få med väsentliga mätpunkter så att beräkningarna kan utföras. - Kontrast - kontrastreduktion. Kontrasten är den relativa luminansskillnaden mellan synobjekt (t.ex. text) och bakgrund (t.ex. papperet). Kontrastreduktion (procent) anger hur kontrasten vid en viss belysning 69

72 förhåller sig till bästa möjliga. Dyrbara specialinstrument finns som direkt kan mäta kontrast Spegeltest: En spegel läggs på arbetsytan och granskas från arbetsposition så man kan se vilka höga luminanser, t.ex. ljuskällor, man kan upptäcka i det reflekterade ljusfältet. Om höga luminanser upptäcks är kontrastreduktionen stor och man kommer att besväras av blänk. - Färgåtergivning, mäts inte på plats utan man studerar lamptillverkarens specifikationer så att rätt lampa väljs för rätt plats. Omgivande reflekterande ytor påverkar färgåtergivningen. Färgåtergivning kan anges som färgtemperatur (K) och som ett index (Ra-skala) mellan 0 och 100 där 100 är bästa färgåtergivning. - Reflexionsfaktor anger hur mycket ljus som reflekteras från rummets olika ytor (tak, väggar etc). Reflexionsfaktorn anges ibland av färgfabrikanten. Kan testas med luminansmätare genom att mäta dels på ytan som ska kontrolleras, dels på vitt papper på samma plats. - Flimmer. Lysrör med vanliga nätfrekvensdon får frekvensen 100 Hz, vilket är på gränsen till vad ögat kan uppfatta. Man är mest känslig för flimmer i det perifera seendet. Kan motverkas med att bygga in högfrekvensdon som ger frekvens runt Hz. Det är möjligt, men relativt kostsamt, att mäta flimret. - Dagsljusfaktor är ett mått på hur mycket dagsljus som släpps in genom fönster och dörrar. Mätning av belysningsstyrkan (lux) görs vid mulet väder dels i rummet, dels utomhus. Minst 1 % av det som finns ute bör komma in i rummet (dagsljusfaktor 1 %). Mätningen i rummet görs 0,85 m över golvet mitt för respektive fönster, halvvägs in i rummet. Ofta krävs många mätningar för ett säkert resultat. - Installerad effekt per ytenhet (W/m 2 ) beräknas utifrån installerad lampeffekt inklusive driftsdon, dividerad med lokalytan i kvadratmeter. Måttet säger i sig inget om ljusklimatet, men kan vara av intresse för att bedöma verkningsgrad, värmealstring m.m. vid val mellan olika belysningssystem. 70

73 Buller Indikering En enkel ljudtrycksmätning (A-vägd ljudtrycksnivå) kan göras samtidigt som man försöker identifiera vad som orsakar bullret (installationer i byggnaden eller hemmet, fläktljud, industribuller, trafik etc.). I allmänhet måste man dock gå vidare med noggrannare mätningar, se nedan. Buller - andra undersökningar Mätning av ljudnivån i rum, avseende ljudkällor inom byggnaden (inom eller utom rummet). Alla mätningar ska ske med stängda fönster. Anvisningarna i Svensk Standard SS (19) ska följas. Se denna för närmare instruktioner. Här nämns bara kortfattat huvuddragen i mätningarna. Ljudnivåmätare typ 2 enligt SS-IEC 651 (20) eller bättre (typ 1) som dessutom bör klara kraven på integrerande mätare enligt SS-EN (21) ska användas. Därtill behövs klass 2 akustisk kalibrator (pistonofon) enligt SS- IEC 942 (22). - Mätning av ljud med lång varaktighet Mätning görs i tre punkter i rummet. Ingen mätning får vara närmare golv, vägg etc. än 0,5 m. Om personer är hänvisade till stadigvarande platser i rummet ska en mätpunkt placeras där. Mätning görs av A-vägd ekvivalentnivå (d.v.s. integrerande instrument bör användas) minst 30 sekunder i varje position och resultatet är medelvärdet av de tre mätningarna, beräknat enligt de regler som gäller för att bilda medelvärden av dbvärden 11. Om man misstänker mycket lågfrekvent buller ska en av mätpunkterna placeras i den mest bullrande hörnpositionen (såsom beskrivs i nästa stycke, men med A- i stället för C-vägning). Om skillnaden mellan denna och någon av de andra positionerna överskrider 5 db anses lågfrekvent buller dominera. Mätning kan därutöver också göras av C-vägd ekvivalentnivå, standarden SS (23) anger nämligen också kriterier för L pc. Därvid ska en av de tre mätpunkterna placeras i den hörnposition där högst värde hittas. Man mäter i alla hörn 0,5 m från väggarna och för där mikrofonen upp och ner tills högsta värdet hittas. - Mätning av lågfrekvent buller. Observera att mätning ska ske i de olika tredjedelsoktavbanden samtidigt, vilket kräver bandinspelning eller realtidsanalysator som direkt ger resultat från alla tredjedelsoktavbanden. Tre mätpositioner väljs på motsvarande sätt som för C-vägd mätning. För närmare anvisningar se den mätanvisning från SP (24) som kompletterar SS Mätning av ljud med kort varaktighet, t.ex. start och stopp av hiss, ljud från vatteninstallationer m.m. Den A-vägda ljudtrycksnivån med tidsvägning fast (L pafmax ) mäts minst 2 gånger i vardera av 3 positioner, eller 1 gång i 6 positioner. Endast den som mäter får vara närvarande i 11 Medelvärdet (M ) för db-värdena a, b och c: M = 10 log ( 1 / k )[10 a/ b/ c/10 ], där k är antalet db-värden, i detta exempel 3. 71

74 rummet. Resultatet är medelvärdet av de sex mätningarna 11. Mätning av ljudisolering mellan rum Kräver avancerad apparatur och god erfarenhet av metoderna. - Luftljudsisolering. En brusgenerator ansluten till högtalare placeras i det ena rummet. I både sändar- och mottagarrum mäts medelljudtrycksnivån för 1/3- oktavbanden Hz med roterande mikrofon eller en mikrofon i flera positioner. Ljudabsorptionen i mottagarrummet måste också bestämmas genom att mäta efterklangstiden i detta rum. Därefter kan reduktionstalet för de 16 mätfrekvenserna beräknas och sammanfattas i ett vägt reduktionstal, R w. - Stegljudsisolering. En standardiserad stegljudsapparat placeras i flera positioner i rummet. Medelljudnivån i mottagarrummet som kan vara under, vid sidan eller snett under bestäms, tillsammans med efterklangstiden såsom för luftljud. Mätning av efterklangstid Efterklangstid är den tid det tar för ljudnivån att sjunka 60 db efter det att ljudkällan stängts av. En ljudkälla placeras i ett hörn, och tre mätpunkter väljs ut som vid mätning av ljudnivån i rum, se ovan. Närmare beskrivning ges i SS bilaga B (19). Mätning av bullernivå på diskotek o.dyl. Fakta om bullermätning finns på Socialstyrelsens CD-skiva Bullriga fritidsmiljöer (25). På skivan illustreras i ljud, text och bild vanliga miljöer, där ljudnivån ibland är så hög att den kan skada hörseln: diskotek, bio, konserter, gym, fyrverkerier, gatuarbete m.m. Här ges råd om vilka åtgärder som bör vidtas, vilka mätmetoder som kan användas och vilka lagar som är tillämpliga i olika situationer. Dessutom beskrivs kort den medicinska bakgrunden till de hörselproblem som kan bli följden av alltför kraftiga ljudnivåer. Här refereras kort de rekommendationer som görs för mätning på t.ex. ett diskotek: Mätningen ska göras utan föranmälan, näringsidkaren kontaktas först efter mätningen. Det är det buller människor utsätts för, d.v.s. i princip vid örat, som ska mätas, inte den allmänna ljudnivån i lokalen. Mätning med dosimeter och dold mikrofon kan vara nödvändigt, för att mätningen ska kunna ske oförmärkt. Standarden ISO 9612 (26) ger anvisningar för dosimetermätning. Dosimetern ska uppfylla specifikationerna enligt IEC 1252 (27). Mikrofonen ska i princip placeras 0,1-0,3 m från örat, men det finns en del praktiska aspekter på detta (se nedan). Om ljudnivåmätare används ska den klara kraven enligt IEC 651(20) typ 2, eller helst typ 1 (noggrannare). Om integrerande ljudnivåmätare används, för att kunna registrera ekvivalentnivå, ska den klara kraven för typ 2-mätare enligt SS-EN typ 2 (21). Mikrofonplacering: Då mikrofonen måste döljas är det omöjligt att placera den utstickande vid örat. Placering på bröstet rekommenderas då. Man bör ha mjuka porösa kläder, exempelvis ylletröja, för att påverka mätningen minst. Exempelvis skinnjacka ger för stor påverkan på mätningen genom reflexer. När det är mycket folk i lokalen bör mikrofonen placeras på axeln eller under håret (håret bedöms ej påverka mätresultatet). Vid bröstplacering med mycket folk 72

75 i lokalen kan framförvarande skärma ljudet. Mättid: Mätningarna ska genomföras under så lång tid att normala variationer har registrerats. Alternativt kan mätning ske under tidsperioder med olika aktiviteter. För ekvivalentnivåmätning gäller att även tysta perioder mellan musikstycken ska omfattas. Då mätresultaten ska jämföras med Socialstyrelsens kravnivåer på ekvivalent och maximal bullernivå är det nödvändigt att kunna uppskatta med vilken noggrannhet mätningarna gjorts. I standarden ISO 9612 (26) anges en metod för hur mätresultaten ska tolkas. 73

76 Elektriska och magnetiska fält (EMF) Olika instrument används för att mäta magnetiska respektive elektriska fält. För magnetiska fält bör en mätare med en mätprob som mäter i tre dimensioner användas. Används endimensionell mätprob måste man hela tiden vrida denna för att hitta de högsta värdena. Magnetfält uppstår där det flyter ström, alltifrån en kraftledning till elektriska apparater. Elektriska växelfält (E-fält) uppstår där nätspänning är ansluten, och kan uppmätas vare sig det flyter någon ström eller ej. Också statiska elektriska fält kan mätas. Man kan testa hur källor som finns inne i rummet bidrar till fälten genom att slå av/på, ansluta/koppla bort dem samtidigt som mätningar görs. Det är naturligtvis inte möjligt när det gäller transformatorstationer, kraftledningar etc. Magnetfält anges i mikrotesla (FT), elektriska fält i volt per meter (V/m). Vid mätningarna bör man systematiskt gå igenom utrymmet för att lokalisera källorna i rummet. Både magnetiska och elektriska fält avtar snabbt med avståndet (i synnerhet magnetiska). 74

77 Radon Det finns en rad olika metoder för att mäta radon i inomhusluften. I publikationen i (28) från Statens Strålskyddsinstitut (SSI) finns mätmetoderna beskrivna och bedömda. Detta gäller mätningar i bostäder. När det gäller mätningar i arbetslokaler, vilket också bör vara tillämpligt för skolor och förskolor, finns en metodbeskrivning under arbete, den beräknas bli klar under SSI ger också ut förteckningar över konsulter och andra som genomgått utbildning i mätning eller åtgärder. Ackrediterat lab bör anlitas för analys vid årsmedelvärdesmätning. Årsmedelvärde. För att få underlag till att ange bostadens årsmedelvärde krävs - minst två månaders mätning under eldningssäsong (fr.o.m. oktober t.o.m. april) - att minst två rum mäts (sovrum, vardagsrum o.dyl., ej kök, hobbyrum etc.) - att minst en mätning görs på varje bebott plan För årsmedelvärdesmätning används vanligen dosor med radonkänslig film. Årsmedelvärde är nödvändigt som underlag i en ansökan om bidrag till åtgärder mot radon. Observera svårigheten att göra en representativ årsmedelvärdesmätning i lokaler som endast används dagtid, exempelvis skolor och förskolor. Nattetid kan radonhalten p.g.a. neddragen ventilation vara hög, men denna natthalt bör inte inräknas i den halt de som vistas i lokalen utsätts för. I avvaktan på ovannämnda metodbeskrivning för arbetslokaler kan rekommenderas årsmedelvärdesmätning som för bostäder, om höga värden då uppmäts bör man gå vidare och försöka mäta radonhalten under de förhållanden som gäller dagtid. Det finns dels möjlighet att använda ett registrerande instrument för mätning endast dagtid, dels kan man under något längre tid, kanske några dygn, mäta med en integrerande metod (kanske koldosor) med ventilationen påslagen dygnet runt. Korttidsvärde. För att få en indikation på radonförhållandena i en bostad kan kortare mätningar göras (dagarveckor) med t.ex. koldosor. Direktmätning. Flera olika instrument finns som kan användas för att direkt (olika långa mätperioder kan ställas in) avläsa radonhalten. Kan användas för översiktliga kontroller, samt i utredningar inför åtgärder för att t.ex. avgöra var radonhaltig markluft tränger in i bostaden, sniffning. Gammastrålningsmätning kan göras för att indikera radonrisk till följd av olämpligt byggnadsmaterial (fr.a. blågrå lättbetong). Men gammastrålningsmätning säger inget alls om risken för markradon. 75

78 76

79 Jämförelsevärden Som komplement till denna sammanställning kan följande rekommenderas: Kriterier för sunda byggnader och material (7). Ger egna rekommendationer, samt redovisar också riktvärden från andra publikationer. Boken Att se, höra och andas i skolan (14) anger målvärden för ett stort antal inneklimatparametrar. Det framgår om målvärdena motsvaras av bestämmelser i föreskrifter, allmänna råd eller om de saknar direkt stöd i Boverkets eller Arbetarskyddsstyrelsens författningar. Hänvisningar till Socialstyrelsens riktvärden saknas däremot. I flera fall har värden ur dessa publikationer använts i sammanställningarna nedan. I publikationerna ges i många fall fler och även mer detaljerade rekommendationer. För upplysning om källor där de inte anges, se motsvarande avsnitt i Vägvisare och Lathund för Miljö- och Hälsoskydd (29) Bilaga 1 i Att undersöka innemiljö (15) redovisar ett stort antal riskfaktorer i inneklimatet. För varje riskfaktor anges värden som motsvarar low risk, medium risk, high risk. 77

80 Jämförelsevärden för fukt Sanitär olägenhet 12 enligt Socialstyrelsens AR, SOSFS 1989:51 (30): 1) Vid > 7g vatten/kg torr luft (ångkvot), (motsvarar ca 45 % RF vid 20 C) sammanhängande under dygnet under minst en månad under eldningssäsongen. Motiv: Högre värden medför risk för husdammskvalster (allergi). 2) Vid omfattande kondens på fönsters insida vid utetemperatur -5EC eller varmare. Tumregler för fukt i luft inomhus Relativ fuktighet, RF, i inomhusluft I bostäder normalt % RF, vintertid normalt <40 % RF. < ca 40 à 45 % RF vintertid stoppar husdammskvalster > ca 70 à 75 % RF ger risk för mögelväxt < 20 % RF kan upplevas besvärande. Medför större dammalstring (eller kanske risk för större halt svävande damm) Fukttillskott (till ånghalten) Inomhus i bostäder: i normalt fungerande hus <2 g/m 3 vid mekanisk ventilation och <3 g/m 3 vid självdragsventilation. Krypgrund: normalt <2 g/m 3 Vindsutrymme: normalt <1 g/m 3 (Kan inte bedömas när vinden värms av sol, då stiger ånghalten kraftigt p.g.a. att fukt då avges från ytmaterial. Mätning bör göras mulna dagar, helst på morgonen) Beräkning av fukttillskott inne och ångkvot inne: se bilagan Fuktberäkning. Fuktproduktion i bostäder ca 2-3 kg/person och dygn, varav ca 1 kg direkt från människan, övrigt från tvätt, matlagning m.m. (Fukt som evakuerats vid forcerad ventilation inte inräknad) Kommentar om torr luft Det finns ingen av myndigheter rekommenderad nedre gräns för luftfuktighet inomhus. Som angetts ovan kan dock <20 % RF upplevas besvärande. Det förekommer dessutom en diskussion om att mycket låga fuktvärden i inneluften skulle vara skadligt, med bl.a. påverkan på luftvägarna. I klassrum m.m. med mekanisk ventilation kan RF vintertid bli särskilt låg p.g.a. den låga ånghalten i tilluften i kombination med hög luftomsättning för att klara kravet på CO 2 - halt. Det finns ventilationskonsulter som förordar en neddragning 12 Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D. 78

81 av ventilationen vintertid, d.v.s. man skulle få acceptera en CO 2 - halt en bra bit över 1000 ppm för att inte få för torr luft. Kontakt har därför tagits med Yrkes- och miljömedicinska klinikerna i Örebro och Göteborg varvid framkommit att man inte anser att det finns tillräckliga belägg för att sätta ett undre gränsvärde för RF, även om det finns visst stöd för att personer får mer besvär i torr luft. Man vill inte rekommendera att dra ner på ventilationen. Istället bör man genom att sänka temperaturen och hålla luften ren normalt få acceptabla förhållanden även under riktigt kalla vinterdagar Också på Socialstyrelsens hälsoskyddsenhet är man av samma mening, och påpekar att det i medicinsk litteratur inte finns mycket om hälsoeffekter av torr luft, särskilt inte beträffande effekter på luftvägarna, dock kan hudbesvär förekomma. I Ventilation och hälsoskydd (32) anges att människans förmåga att avgöra hur torr eller fuktig luften är inte är särskilt väl utvecklad, men att klagomål på att luften upplevs som torr kan betraktas som en indikator på att något i inneklimatet är fel. Fukt i utomhusluft Typiska ånghalter utomhus (såväl högre som lägre värden förekommer) Vintertid ca 2-4 g/m 3, sommartid ca 7-10 g/m 3 Tumregler för fukt i material Exempel på normala fuktkvoter i trä i byggnader: Ytterväggars utsida %, Fönster % (25 % dock riskabelt högt), Bjälklag ovan krypgrund %. Snickerier inomhus har oftast fuktkvoter under 10 %, lägst vintertid. En del mätinstrument har markeringar på mätskalan som anger förhöjd fuktkvot vid ca 15 % och mycket förhöjd vid ca 20 %. Högsta fuktkvot i trä för inbyggnad i oluftad konstruktion: 18 % 79

82 Jämförelsevärden för temperatur Temperatur Befintliga lokaler enl. Socialstyrelsens AR 1988:2 (31) a) Nybyggnad enl. BBR (45) Bostäder komfort Bostäder Barnstugor Allmänt Badrum Barnlokal c) Operativ temp. (OT) C tillfälligt godtas (28) OT, börvärde (26) $20 vinter: sommar: Lufttemperatur C $ Golvtemperatur C $15 $17 b) >19 Vertikal temperaturdifferens 1,1-0,1 m över golv C #3 <3 Strålningsasymmetri vid Takvärme C #5 Fönster C #10 Riktad OT min C Lufthastighet m/s #0,15 #0,15 <0,15 Varmvatten C d) >50 - <60 80

83 a) Avvikelser från tabellens värden vad gäller OT och lufttemperatur ska kunna bedömas som sanitär olägenhet 13. OT-värden inom parentes avser högsta godtagbara värde sommartid. I AR 1988:2 anges också att för vissa lokaler/bostäder bör lägsta OT vara 20 C och att man också vid bedömning i enskilda fall ska ta hänsyn till känsliga grupper av människor, exempelvis personer med lågt blodtryck, rörelsehindrade. Börvärdena för OT samt värdena för vertikal temperaturdifferens, strålningsassymetri och lufthastighet är rekommendationer. I barnstugor gäller också värdena för bostäder, men kompletterat med de särskilda värden som anges i kolumnen för barnstugor. b) I ett meddelandeblad från Socialstyrelsen har angivits 16 C c) Rekommenderade värden för termisk komfort i Kriterier för sunda byggnader och material (7). Beträffande lufttemperatur anges också att den boende ska ha möjlighet att själv påverka temperaturen. d) För låg temperatur på tappvarmvatten kan medföra risk för legionellabakterier, vid för hög temperatur finns risk för brännskador. Komfort: I standarden ISO 7730 (17) finns ytterligare rekommendationer för vilka krav som ska ställas på det termiska inneklimatet för att uppnå komfort. Hänsyn ska då också tas till klädsel och aktivitet. 13 Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D. 81

84 Jämförelsevärden för ventilation och föroreningar En aktuell kunskapsöversikt på området ges i Ventilation och hälsoskydd (32) Ventilation Socialstyrelsen Vid nybygge enl. BBR (45) Sanitär olägenhet 14 enl AR 1989:51 (30) Börvärden enl AR 1989:51 och Ventilation o hälsoskydd (32) (krav el. råd) Börvärden enligt AFS 1993:5 (47) Uteluftflöde g) h) l/s och m 2 golvarea $0,35 c) 0,35 0,35 l/s och person, lokaler a) 7-10 d) 7 l/s och person, bostad 4-5 d) 4 $7 Omsättningar/h b) lokaler a) 3 f) bostad < 0,5 e) CO 2 -halt, ppm i) > 1000 j) <1000 k) Frånluftflöde vid mek. vent. kök l/s 10 l) badrum l/s m) a) Lokaler där människor vistas stadigvarande, exempelvis skolor och förskolor b) Anges som oms/h (omsättningar/timme) eller numera rv/h (rumsvolymer/timme) c) För barnstugor har visats att minst 2,4 l/s/m 2 (motsv. 3,0 rv/h) ger låg förekomst av besvär d) Högre kan behövas för personer med allergi eller annan överkänslighet. För kontor har visats att > 15 l/s/p ger låg förekomst av SBS 15 -symtom e) 0,5 oms/h motsvarar vanligen ca 0,35 l/s/m 2 uteluft eller ca 4 l/s/p f) Ca 3 oms/h i bl.a lek- och samlingsrum i förskolor. Lägre kan accepteras i äldre byggnader som inte är tätade och tilläggsisolerade och om problem inte uppstår. g) 0,35 l/s/m 2 är krav i BBR. Råd för sovrum 4, för samlingslokaler, butiker m.m. 7 l/s/p h) 7 l/s/p är grundkrav i lokaler för stillasittande arbete (t.ex. skolor), därtill 0,35 l/s/m 2 i) Normalvärden: Välventilerat rum < 600 à 700, utomhus: 350 ± 50 j) Används normalt för samlingslokaler, skolor, dagis m.m, inte för bostäder. k) I arbetslokaler där luftförorening huvudsakligen uppkommer genom personbelastning, t.ex. skolor. l) + forcering med minst 75 % uppfångningsförmåga m) Med öppningsbart fönster 10, utan öppningsbart fönster 15 eller 10 + forcering till Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D. 15 SBS = Sick Building Syndrome, sjuka-hus-sjuka 82

85 Luftomsättning bör enligt allergiutredningen (33) vara 1,0 oms/h. Målvärden för luftflöde enligt Att se, höra och andas i skolan (14): - Gymnastiksal 3, klassrum och slöjdsal 6, aula 12 l/s/m 2 - Gymnastiksal 15, slöjdsal 12, klassrum och aula 10 l/s/p Om konflikten mellan hög luftomsättning och torr luft vintertid, se Kommentar om torr luft sid 78. Föroreningar i inomhusluften Svenska gränsvärden eller riktvärden för halter av olika ämnen i bostäder m.m. saknas, med få undantag: CO 2, se ovan. OBS att CO 2 är en indikator på personbelastning, inte i sig skadligt i de halter det här handlar om. CO: vid 2 ppm regelmässig ökning av CO till följd av rökning (ej bostäder, särskilda rökrum, arrestlokal för en person) bör det enligt Socialstyrelsen bedömas som sanitär olägenhet (30). BBR (45) råd: Luftintag och ventilationssystem placeras och utformas så att Naturvårdsverkets riktvärden för uteluft, SNV AR 90:9 (34) inte överskrids för den tillförda luften. Formaldehydhalt > 0,2 ppm (0,25 mg/m 3 luft) bör bedömas som sanitär olägenhet 16 enl. SOSFS 1989:13 (35) Radon se sid 91. VOC (Volatile Organic Compounds, Flyktiga organiska ämnen) Det finns ingen accepterad standard för vad som kan vara godtagbart för totalhalten VOC. Man tycks nu vara överens om att det inte går att ange ett sådant gränsvärde, se Socialstyrelsens Meddelandeblad (36). Det gäller även MVOC som ska vara ett mått på mikrobiologiskt bildade VOC, alltså från mögel m.m. Exempel på förekommande halter av TVOC (total VOC-halt) 17 : Inomhus normalt µg/m 3. I ELIB-studien var den genomsnittliga TVOC-halten 470 µg/m 3 i småhus och 310 µg/m 3 i flerbostadshus. Inomhus, nybygge/nyrenoverat: µg/m 3 Utomhus normalt: < 100 µg/m 3 16 Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D. 17 Observera att olika uppgifter om normalvärden förekommer, beroende på att standardiserade mätmetoder saknas. Olika lab får helt enkelt olika resultat eftersom olika metoder används. 18 Rikstäckande undersökning av bostadsbeståndet. 83

86 Partiklar och fibrer, "damm" Exempel på litteraturuppgifter, ej gränsvärden från myndigheter Partiklar >100 µm håller sig inte svävande och saknar betydelse i allergisammanhang. Normal partikelhalt i inomhusluften är µg/m 3 Partiklar i storleksområdet 1-10 µm bör inomhus inte överstiga st /m 3 luft Total dammängd i luft mg/m 3, Lågrisknivå: < 0,1 Medium: 0,1-0,3 Högrisk: >0,5. Exempel på partikelstorlekar: Mögelsporer µm, Frömjöl µm, Kvalsterexkrement µm, Tobaksrök 0,01-1 µm, Bakterier 0,3-10 µm, Virus 0,002-0,05 µm. 84

87 Jämförelsevärden för mikroorganismer, kvalster m.m. Det finns inga siffervärden i allmänna råd eller liknande att återge här. I Socialstyrelsens Allmänna råd om åtgärder mot mögel (43) sägs beträffande mögel och sanitär olägenhet 19 : Sanitär olägenhet i bostäder eller andra byggnader, lokaler etc. får anses föreligga vid kraftig, synlig mögeltillväxt i boningsutrymmen eller andra lokaler/utrymmen där personer stadigvarande vistas. Detsamma bör vara fallet vid kraftig mögellukt. Dessa allmänna råd kommer att ersättas av nya, se sid 99. I de nya råden stryks ordet kraftig. Det innebär att enligt de nya allmänna råden får olägenhet för människors hälsa anses föreligga vid synlig mögeltillväxt i boningsutrymmen eller andra lokaler/utrymmen där personer stadigvarande vistas. Detsamma bör vara fallet vid mögellukt. 19 Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D 85

88 Jämförelsevärden för ljus och belysning I skriften Belysning inomhus, riktlinjer och rekommendationer (37) ges en rad riktvärden, detta är endast några exempel och avser bostäder: Ljus, bostad Belysningsstyrka, lux Normalt Särskilt krav Rum för läsning, skrivning $500 om speciellt synkrävande $750 Sovrum allmänbelysning 0,85 m över golv $200 Entré, trappuppgång. allmänbelysning 0,85 m ö.g. Luminans cd/m 2 $100 omställbart för städning till $300 Samtliga, normalt synfält #500 mot armaturraster #2000 Kontrastreduktion i % Samtliga med arbetsytor, läsfält mm Färgåtergivning Samtliga, inkl. entréer m.m. Reflektionsfaktor i % Samtliga, inkl. entréer m.m. Flimmer 20 Dagsljusfaktor % #25 Bostadsytor och tvättstuga $1 Installerad effekt, W/m 2 Bostadsutrymmen #13 Entréer, kök, tvättstuga #25 Trappuppgångar, källare, vind #8 Färgtemperatur K Ra-index $80 Tak >70, Fönstervägg >70, Övr. vägg 40-80, Golv >30, Arbetsbord och högre än golvets. Högfrekvensdon bör användas 20 Enligt ett pressmeddelande från Arbetslivsinstitutet 1997 kan flimmer (från bildskärmar eller lysrör) vara en möjlig förklaring till s.k. elöverkänslighet. De som får besvär antas ha högre känslighet för flimret än andra. 86

89 I Socialstyrelsens Lokaler & miljö i förskola och fritidshem (38) anges erforderlig belysningsstyrka i förskola och fritidshem: Ljus, förskola Bord, lux Golv, lux Allrum, hemrum, rörelselekrum, verkstad Kapprum, våtlekrum, tvättrum, skötrum, toalettrum, 200 vilrum, musikrum, mysrum Barnvagnsrum, groventré, lekmaterialförråd, lekredskapsförråd, korridorer 100 Se också Energimyndigheten på under rubriken Programkrav där det ges rekommendationer om belysning för industrier, kontor, vårdlokaler och skolor. Här ges ett exempel: Ljus, kontor Enligt programkraven för kontorsbelysning fordras bl.a. Arbetsbelysningsstyrkan, lux $500 Luminansen i synfältet, cd/m 2 #500 Kontrastreduktion, procent #15 Installerad effekt, W/m 2 vid rumsyta #10 m 2 vid rumsyta >10 m 2 < 12 < 10 87

90 Jämförelsevärden för buller A Riktvärden för bedömning av sanitär olägenhet 21 av buller enligt Socialstyrelsens AR (39) Inomhus tillämpbart för bostadsrum (ej kök, toaletter m.m.) samt för lokaler för undervisning, vård och annat omhändertagande, även hotell etc. Råden är inte tillämpliga på buller från flyg-, väg- eller spårbunden trafik. Ekvivalent db L Aeq, T a) 30 Maximalt db L AFmax b) Efterklangstid c) Lågfrekvent buller Tersband Hz Ekvivalentnivå db 31, , a) Riktvärdet avser ekvivalenta ljudtrycksnivån den tid den störande aktiviteten pågår. b) Det högre värdet (45) är avsett som skydd mot insomningssvårigheter, uppvaknande m.m. samt påverkan på taluppfattbarheten för särskilt känsliga grupper. Det lägre värdet (35) används vid bedömning av om en upplevd, subjektiv störning i vissa fall kan bedömas som sanitär olägenhet, störningen bör vara ofta återkommande för en sådan bedömning. c) I skolor, daghem och liknande lokaler är det också viktigt att efterklangstiden är kort. Siffervärden ges ej. Se i stället B - D nedan. Skydd mot hörselskador vid konserter, diskotek etc, även konserter utomhus Maximalt db L AFmax 115 Ekvivalent db L Aeq, T a) 100 b) a) Avser nivån för hela exponeringsperioden, också tysta perioder mellan musikstycken ska ingå i mätningen. b) För knattedisko o.dyl. rekommenderas 90 db L Aeq, T 21 Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D 88

91 B Boverkets Byggregler, BBR (45) anger följande för efterklangstid: Längsta efterklangstid i byggnader Byggnader med bostäder: <1,5 s resp. <1,0 s i trapphus vid 500, 1000 resp Hz Förskolor ej medtagna i BBR. I den tidigare motsvarigheten Nybyggnadsreglerna angavs: <0,6 s i förskolor vid 500, 1000, 2000 Hz C Svensk standard, Ljudklassning av utrymmen i byggnader - bostäder (40). Klass C i denna standard anger minimikrav på ljudmiljön i svenska byggnader. Från 1/ hänvisar BBR till denna. Klass B är högre krav, som många frivilligt väljer att tillämpa. Här ges endast några exempel på värden enligt klass C: Luftljudsisolering mellan lägenhet och utrymme utanför lgh, R w Stegljudsisolering, anges som stegljud, i bostadsrum från annat utrymme utanför lgh L n,w $52 db #64 db Ljudnivå inomhus från installationer, bostadsrum, ej kök Ljudnivå inomhus från trafik, bostadsrum, ej kök Efterklangstid Trapphus, T Korridorer, T ekvivalent L pa maximalt L pafmax ekvivalent L pa maximalt L pafmax #30 db #35 db #30 db #45 db #1,5 s #1,0 s D Boken Att se, andas och höra i skolan (14) anger bl.a. dessa målvärden för buller och akustik: Ljudtrycksnivå i undervisningsrum L A Ljudtrycksnivå i grupprum, bibliotek m.m. L A Efterklangstid i undervisningsrum T # 30 db # 35 db # 0,6 s 89

92 Jämförelsevärden för elektriska och magnetiska fält (EMF) Gränsvärden eller motsvarande saknas, utom för högfrekventa fält i arbetslivet vilket ska skydda mot värmeeffekter. För bildskärmar finns TCO s krav TCO 95 (TCO 92 har samma krav på strålning/fält som TCO 95 men saknar miljökrav). För vägledning se Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare (41). I denna ges några exempel på förekommande magnetfält: Plats, situation etc. Magnetfält µt, cirka a) Medianvärde bostäder och dagis - i större städer 0,1 - i mindre städer och på landsbygden 0,05 Överskrids i storstäder i minst ett rum i 10 % av bostäderna 0,2 Överskrids i ca 0,5 % av bostadsbeståndet p.g.a. närhet till elledningar 0,2 Mitt under kraftledning 10 Medianvärde arbetsplatser 0,2 Högsta dagsmedelvärde för svetsare 1,1 a) Värdena avser genomsnittliga magnetfältsvärden i mikrotesla (µt). Omedelbart intill punktkällor kan värdena vara högre, men dessa högre värden ska inte anses återspegla magnetfältsnivån annat än om individer kan förväntas vistas vid punktkällan en stor del av dygnet. Beträffande elöverkänslighet se fotnot om flimmer på sid 86. Exempel på förekommande elektriska fält (E-fält) och magnetiska fält (H-fält) i olika miljöer. Uppgifter från bl.a. Energiverket 1990 och Vattenfall: Miljö (frekvens 50 Hz där inte annat anges) E-fält kv/m H-fält µt Statiska fält i naturen 0,1 Dito vid åska 20 Statiska jordmagn. fält 0,1 Hz Icke människoalstrade växelfält <0,1 Bostäder, kontor, normalt 0,01 0,01-1 Bostäder, kontor, nära apparater 0,005-0, Industri, normalt <0,1 Industri, vid motorer Stålugn, lokomotiv, svetsar Hz Ställverk 400 kv

93 Jämförelsevärden för radon i inomhusluft Gränsvärden för radongas, årsmedelvärde, luft i bostäder m.m., Bq/m 3 Rn Nybyggnad, högsta tillåtna halt enligt BBR (45) # 200 Befintliga, sanitär olägenhet 22 enligt Socialstyrelsen (42) om > 400 a) a) Bedömningen gäller samtliga lokaler där människor stadigvarande vistas, ej endast bostäder, alltså även arbetslokaler, skolor, förskolor m.m. Observera svårighet att bedöma årsmedelvärde för lokaler som bara används dagtid. I sådana lokaler kan nattetid radonhalten p.g.a. neddragen ventilation vara väsentligt högre, men det är en halt som ingen utsätts för. Före 1994 angavs radonhalten som radondöttrar i stället för som nu radongas. I bostäder är radondotterhalten (RnD) knappt hälften av radongashalten (Rn). Gammastrålning från byggnadsmaterial µsv/h Nybyggnad, högsta tillåtna värde enligt BBR (45) #0,5 a) a) Motsvarar #50 µr/h Vid mätning mot fasad brukar 20 à 40 µr/h betraktas som gräns för indikation av blåbetong och eventuell radonrisk. 22 Begreppet Sanitär olägenhet ersätts av Olägenhet för människors hälsa, se del D 91

94 92

95 Bilagor del C 1. Frågeformulär för enkel intervju av boende / brukare i samband med inspektion 2. Fuktberäkning 3. Kalibrering av några fuktinstrument 93

96 Bilaga 1 del C Förslag till Frågeformulär för enkel intervju av boende / brukare i samband med inspektion Sid 1 (2) Datum: Intervjuare: Allmänna uppgifter Intervjuad Namn Boende Annat: Tel/Fax / Lokal/byggnad Adress Byggnadens namn (om skola etc.): Bostad: Flerfamiljshus Villa Skola Förskola Annan byggnad: Vilket/vilka rum rör klagomålen: Fastighetsägare Namn Adress Tel/Fax / Kontaktperson, befattning Namn Tel/Fax / Särskilda risker, förekommer följande i bostaden/lokalen? Rökning Djur: Heltäckningsmattor Annat: Annat kan vara t.ex. vissa växter, lösningsmedel, kemikalier, parfym, hårspray

97 Bilaga 2 del C Besvär / klagomål Datum då besvären började: Sid 2 (2) Typ av besvär/klagomål Dålig ventilation Buller, från: Lukt, från beskrivning Mögel, synligt var? mögellukt var? Fukt Torr luft Kyla / värme Drag Dagsljus / belysning Misstanke om radon Annat Symtom Allergi Konstaterad av läkare Ja Nej Om Ja, vad slags: Luftvägsbesvär Huvudvärk Förkylningar Hudbesvär Annat: Symtom hos andra familjemedlemmar / brukare av lokalen: Ja Nej Om Ja, beskriv:

98 Bilaga 2 del C Fuktberäkning Beräkning av fukttillskott inne och ångkvot inne görs med hjälp av beräkningsformler (som med fördel kan vara inlagda i kalkylprogram, t.ex. Excel) eller genom avläsning i Moliere-diagram. Moliere-diagram redovisas inte här. 1. Beräkna först med hjälp av formel a) mättnadsånghalten ute, och mättnadsånghalten inne. 2. Beräkna sedan med hjälp av b) aktuell ånghalt inne och ute. 3. Aktuell ånghalt inne - aktuell ånghalt ute = fukttillskottet 4. Beräkna ångkvoten inne med hjälp av redan beräknad ånghalt inne och formel c). Formler för fuktberäkningar. a) - c) behöver normalt användas i samband med bostadsinspektion, medan formel d) är medtagen mest för kännedom. a) Approximativ beräkning av mättnadsånghalt (V s ) kg/m 3 : v s ' 1,32 (1%0,02 T)4 T%273 där T är EC. Formeln gäller vid T EC. Kännedom om mättnadsånghalten är nödvändig för att kunna beräkna ånghalten efter mätning av relativ ånghalt. Relativ ånghalt är samma sak som relativ fuktighet (RF). b) Beräkning av aktuell ånghalt (v) kg/m 3 ur mätning av relativ ånghalt (n) % v'v s n c) Omvandling mellan ånghalt (v) kg/m 3 och ångkvot(x) kg/kg: x' v 1,25 där v s är mättnadsånghalten vid aktuell temperatur. 1,25 är luftens densitet i kg/m 3. Densiteten varierar mellan ca 1,20 och 1,40 beroende på temperatur och relativ ånghalt. 1,25 duger i allmänhet för beräkning. d) Samband mellan ånghalt inomhus, ånghalt ute, ventilation och fuktproduktion: v i 'v u % G n V där v i = ånghalt inne kg/m 3, v u =ånghalt ute, G = fuktproduktionen inne, kg/h, n = ventilationen oms/h, V = husets volym, m 3 96

99 Bilaga 3 del C Kalibrering av några fuktinstrument Luftfuktighet Instrument med givare kan kalibreras i en liten burk ovanför en mättad lösning av ett visst salt. Salterna ska vara av analyskvalitet och kan köpas på apotek. OBS att givaren kan förstöras om den kommer i direktkontakt med saltlösningen. Lösningen bereds genom att botten täcks med ett saltlager ca 4 cm tjockt för salter med låg RF, ca 1,5 cm för salter med hög RF, tillsätt små mängder destillerat vatten och blanda tills saltet inte kan absorbera mer, d.v.s. tills det står litet vatten ovanför saltet. Lösningen kan sparas och användas flera gånger. RF-angivelserna gäller vid +20 C. Någon grads variation kan ge någon-några tiondels procent fel. RF % Litiumklorid, LiCl 11,3 ± 0,3 Magnesiumklorid MgCl 2 33,1 ± 0,2 Magnesiumnitrat 54,4 ± 0,2 Mg(NO) 3 Natriumklorid NaCl 75,5 ± 0,1 Kaliumklorid KCl 85,1 ± 0,3 Bariumklorid BaCl2 91 ± 2 Kaliumnitrat KNO3 94,6 ± 0,7 Kaliumsulfat K2SO4 97,6 ± 0,5 Termohygrograf får kontrolleras mot annat instrument, injustering mot t.ex. psykrometer bör ske på mätplatsen vid mätningens start och slut. Dessutom måste hårharpan regenereras ca 1 gång/månad, d.v.s. fuktas upp så att RF blir 100 % för att den ska fungera tillfredsställande. Fukt i material Stiftmätare kalibreras genom att sätta stiften mot fasta motstånd, en viss resistens ska ge ett visst utslag i fuktkvot (kontakta leverantören för uppgifter om detta). 97

100 Del D Kortfattad redovisning av lagstiftning om inomhusmiljö Syfte och omfattning Redovisningen är kortfattad och ska betraktas som preliminär. Framför allt redovisas de viktigaste nyheterna till följd av miljöbalkens införande , men också annan lagstiftning av betydelse för inomhusmiljön tas upp. Översikt Miljöbalken Miljöbalken (1998:808) ersätter från 1 januari 1999 en rad äldre lagar på miljö- och hälsoskyddsområdet, däribland hälsoskyddslagen. I miljöbalken, och dess följdlagstiftning, finns bestämmelser om bostäder, skolor och andra lokaler, och om tillsynen över dessa. Byggnadslagstiftningen De krav som gäller för bostäder och andra lokaler vid ny- och ombyggnad återfinns i bl.a. Plan- och bygglagen samt Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk med följdförfattningar. Till byggnadslagstiftningen hör också reglerna om återkommande obligatorisk ventilationskontroll, OVK, som även gäller befintliga byggnader. Förhållandet mellan byggnadslagstiftningen och miljöbalken I huvudsak gäller att miljöbalken reglerar förhållanden i befintliga bostäder och lokaler medan krav i samband med ny- och ombyggnad regleras i byggnadslagstiftningen. Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagstiftningen ställs bl.a. krav på arbetslokaler, t.ex. deras ventilation, och på s.k. internkontroll. Det ska observeras att arbetsmiljölagen också är tillämplig på skolelevers arbetsmiljö. Förskolebarn omfattas inte, men givetvis gäller arbetsmiljölagen förskolepersonalens arbetsmiljö. Förhållandet mellan arbetsmiljölagen och miljöbalken Både Yrkesinspektionen, med stöd av arbetsmiljölagen, och den kommunala nämnden (miljönämnd el. motsvarande), med stöd av miljöbalken, har tillsyn över innemiljön på skolor och förskolor. Tobakslagen har bestämmelser om bl.a. åldersgräns för tobaksinköp och rökfria miljöer. 98

101 Miljöbalken, MB Miljöbalken ersätter en rad äldre lagar, däribland miljöskyddslagen, hälsoskyddslagen, lagen om kemiska produkter, naturvårdslagen och renhållningslagen. Förordningar Under balken finns ett fyrtiotal förordningar. En del är helt nya medan andra funnits tidigare under de äldre lagarna och nu bara anpassats till balken. Följande förordningar kan vara särskilt viktiga att känna till: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter motsvarande krav uttrycks i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och det görs förtydliganden i förhållande till reglerna om obligatorisk ventilationskontroll. Nya allmänna råd om radon kommer också, inte heller i dessa väntas kravnivåerna ändras. På gång är även allmänna råd om fuktoch mikroorganismer i bostäder m.fl. lokaler, som ersätter Allmänna råd om åtgärder mot mögel (43). Vissa förändringar görs i syfte att försöka förtydliga bedömningsgrunderna, men inga riktvärden kan anges. Fuktens betydelse som riskfaktor poängteras. Efter hand lär också övriga allmänna råd på hälsoskyddsområdet, t.ex. de om termiskt inomhusklimat, revideras och anpassas till balken. Föreskrifter och allmänna råd Bl.a. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Socialstyrelsen utfärdar med stöd av balken och förordningarna föreskrifter och allmänna råd. Äldre föreskrifter meddelade med stöd av de lagar som ersatts av balken gäller till dess regeringen eller respektive myndighet föreskriver annat. Man kan räkna med att dessa föreskrifter och allmänna råd efter hand revideras eller ersätts av nya liksom att många helt nya kommer att utfärdas. När det gäller inomhusmiljön är det framförallt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som är av intresse. I början av 1999 väntas nya allmänna råd om ventilation. Bedömningsgrunderna kommer dock inte att ändras, men bl.a. görs en anpassning till hur Några viktiga regler och nyheter i miljöbalken För utförligare referat och kommentarer till miljöbalkens regler om hälsoskydd, se Nyheter som rör hälsoskyddet i Miljöbalken (44) Allmänna hänsynsregler Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldiga att iaktta miljöbalkens allmänna hänsynsregler, som återfinns i dess andra kapitel. Bland dessa kan här nämnas: - Bevisbörderegeln: Verksamhetsutövaren har bevisbördan, ska kunna visa att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att hänsynsreglerna inte åsidosätts. 99

102 - Kunskapskravet: Verksamhetsutövaren ska ha tillräckliga kunskaper om verksamhetens konsekvenser för hälsa och miljö. - Försiktighetsprincipen: Redan risken för en störning på hälsa eller miljö medför skyldighet att vidta åtgärder. - Produktvalsregeln innebär att alla ska undvika kemiska produkter som kan medföra hälso- eller miljörisk om de kan ersättas av andra mindre farliga produkter. Det gäller även varor som innehåller eller har behandlats med kemiska produkter. Krav på bostäder och lokaler 9 9 kap MB Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Krav på bostäder 33 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; 1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar, 2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för ventilation eller på annat sätt, 3. medge tillräckligt dagsljus, 4. hållas tillfredsställande uppvärmd, 5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, 6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål. Anmälningsplikt och miljösanktionsavgift Nytt jämfört med hälsoskyddslagen är att nu gäller enligt 38 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krav på anmälan till den kommunala nämnden innan lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande tas i bruk. Bl.a. skolor och förskolor ska således anmälas till nämnden så att den ges tillfälle till rådgivning om bl.a. lokalernas utformning och användning. En missad anmälan, d.v.s. att en ny sådan lokal tas i bruk utan att anmälan gjorts, medför att miljösanktionsavgift ska betalas av verksamhetsutövaren. Avgiften är f.n kr och tillfaller staten. Egenkontroll Alla verksamhetsutövare har enligt MB en allmän skyldighet att genomföra egenkontroll. Genom anmälningsplikten gäller de mer preciserade kraven på egenkontroll i Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll också för bl.a. skolor och förskolor. I denna förordning stadgas bl.a. att den som bedriver verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller ska ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det ska också finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten 100

103 enligt miljöbalken och dess följdförfattningar. Dessa krav på egenkontroll har stora likheter med bestämmelserna om internkontroll enligt arbetsmiljölagstiftningen., se nedan. Förordningen gäller för såväl nya verksamheter som för sådana som fanns före Undersökningar kap MB De bestämmelser som tidigare funnits på miljöskyddsområdet om att verksamhetsutövare kan föreläggas att utföra undersökningar, och att tillsynsmyndighet kan låta utföra undersökningar på verksamhetens bekostnad, har genom balken utvidgats till att gälla också hälsoskyddsområdet. Bestämmelserna gäller också den som upplåter byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. Det måste alltså finns skäl att misstänka olägenheter, d.v.s. myndigheten måste ha ett visst underlag för att kunna besluta att verksamhetsutövaren ska utföra eller bekosta undersökningar. Någon form av inspektion med egna undersökningar torde oftast behövas för ett sådant underlag. Rättspraxis lär få visa hur omfattande underlaget måste vara. Olägenhet för människors hälsa 3 9 kap MB Med miljöbalken utmönstras det klassiska uttrycket sanitär olägenhet och ersätts med olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Den ändrade terminologin innebär inget ändrat ställningstagande i sakfrågan. Bedömningen ska göras ur medicinsk och hygienisk utgångspunkt, men enligt praxis ska även störningar på välbefinnandet omfattas, exempelvis lukt, drag och buller. Olägenheterna ska kunna kopplas till den fysiska miljön, d.v.s. ha anknytning till någon form av användning av fast eller lös egendom. Tillsyn Med MB införs begreppen operativ tillsyn och tillsynsvägledning. Med operativ tillsyn menas alla typer av tillsyn som utövas mot någon som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Hit hör såväl myndighetsutövning med kontroll och krav på verksamheten som rådgivning och information. Med tillsynsvägledning menas att följa upp och utvärdera den operativa tillsynen och att ge stöd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Det är de centrala statliga myndigheterna (bl.a. Socialstyrelsen, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen) som svarar för detta. Också länsstyrelsen ska i viss utsträckning svara för tillsynsvägledning. Den operativa tillsynen utövas lokalt av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Den kommunala nämnden är den term som används för denna nämnd eller nämnder. Ofta säger man miljönämnden när man syftar på denna nämnd Exempel på hur nämnden benämns i olika kommuner är miljö- och hälsoskyddsnämnd, bygg- och miljönämnd, miljönämnd, miljöoch räddningsnämnd. Som framgår av benämningarna har nämnden i många kommuner utöver miljö- och hälsoskyddet också andra ansvarsområden, exempelvis byggnadslagstiftningen eller räddningstjänsten. 101

104 För många verksamheter, dock inte inom hälsoskyddet, är det länsstyrelsen och inte den kommunala nämnden som har den operativa tillsynen. Kommunen har heller inte tillsyn över några verksamheter som hör till försvarsmakten, där är Generalläkaren tillsynsmyndighet. I vissa frågor har även centrala myndigheter operativt tillsynsansvar. Närmare bestämmelser om vilka myndigheter som har tillsyn över olika områden och vilka deras befogenheter och skyldigheter är finns bl.a. i MB 26 kap Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Beträffande hälsoskydd gäller enligt 45 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar; 1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen, 2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande, 3. samlingslokaler där många människor brukar samlas, 4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad, 5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor, 6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling, och 7. lokaler för förvaring av djur. Avgifter Genom miljöbalkens införande har kommunerna getts utökade möjligheter att ta ut avgifter för prövning och tillsyn. Taxa för detta bestäms av kommunfullmäktige. Avgift kan således utgå för en miljönämnds prövning av anmälningsärenden och för dess tillsyn av exempelvis bostäder, skolor och förskolor. Det kan förekomma fasta belopp, t.ex. för prövning av en anmälan, och det kan förekomma timavgifter, exempelvis för tillsynen. Som exempel på förekommande timavgifter kan nämnas 500 respektive 700 kr per timme i två olika kommuner i Västra Götalands Län. När detta skrives i början av 1999 har ännu inte alla kommuner i länet infört sådana taxor. Dessa avgifter är till för att finansiera nämndens verksamhet, och får inte vara högre än vad som motsvarar dess kostnader för olika typer av ärenden. Miljösanktionsavgifter, som nämns ovan i stycket Anmälningsplikt och miljösanktionsavgift är en helt annan sak. De är fastställda i en regeringsförordning och alltså lika i hela landet. De utgår vid överträdelser av vissa bestämmelser i balken och tillfaller staten. 102

105 Byggnadslagstiftningen Plan-och bygglagen (1987:10), PBL har bl.a. bestämmelser om byggnader, men närmare krav finns i Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Under PBL finns Plan- och byggförordning (1987:383) Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (1994:847) Under lagen finns Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem, som tillsammans med Föreskrift om funktionskontroll av ventilationssystem (BFS 1991:36) reglerar den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). OVK Ventilationssystem ska funktionskontrolleras innan de tas i bruk, och sedan återkommande med vissa intervaller, olika för olika slags byggnader och ventilationssystem. Exempel på intervaller: Daghem, skolor, vårdlokaler o.dyl. 2 år, Flerbostadshus och kontorsbyggnader med mekanisk från- och tilluftsventilation 3 år, dito med mekanisk frånluftsventilation 6 år, dito med självdragsventilation 9 år. Vissa byggnader är undantagna, bl.a. enoch tvåbostadshus. I de återkommande kontrollerna granskas att ventilationen fungerar som avsett enligt de krav som gällde när ventilationssystemet togs i bruk. Det är därför inte säkert att en godkänd OVK garanterar godtagbar inneluftmiljö enligt nyare normer. Boverkets byggregler BFS 1993:57 (45). Förkortningen BBR, eller BBR 94, används för Boverkets byggregler. BBR är utfärdade av Boverket med stöd av både Plan- och byggförordning och Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. I BBR återfinns bl.a. krav på temperatur och andra faktorer av betydelse för inomhusmiljön i nya byggnader. Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser i bl.a. PBL och BBR och reglerna om OVK utövas i kommunerna av byggnadsnämnd eller motsvarande. Central tillsynsmyndighet är Boverket. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen gäller för alla anställda, samt för skolelever ända från årskurs ett. Däremot gäller inte arbetsmiljölagen för barn på förskolor 24, medan givetvis förskolepersonalen omfattas av lagen. Ansvarig för att personalen (inklusive elever) inte far illa av innemiljön är arbetsgivaren. När det gäller kommunala skolor och förskolor ligger alltså ansvaret på kommunen och då närmast på den nämnd som svarar för verksamheten (t.ex. barn- och utbildningsnämnd), inte den som svarar för skötseln av fastigheterna (t.ex. fastighetskontoret). 24 För blandformer av skola och barntillsyn som sexårsgrupper gäller lagen om innehållet av utbildning kan anses dominera över barntillsynsmomentet. 103

106 Personalen har också ett ansvar, enligt lagen ska arbetsgivare och anställda samverka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen anger bl.a. att luftkvalitet, ljud- och ljusförhållanden m.m. måste vara tillfredsställande. Föreskrifter I detaljerade föreskrifter och allmänna råd som Arbetarskyddsstyrelsen utfärdar med stöd av lagen ges närmare besked om vilka krav som gäller. Två av de viktigare föreskrifterna är de om internkontroll respektive ventilation och luftkvalitet. Internkontroll av arbetsmiljön, AFS 1996:6 (46), ställer krav på att arbetsgivaren ska ha en internkontroll som bl.a. ska innefatta arbetsmiljöpolicy, undersökning av risker, handlingsplaner och rutiner för uppföljning. Tillsynsmyndigheten, Yrkesinspektionen, fastställer inte internkontrollen utan det kontrolleras i samband med tillsyn att sådana finns. Skriftlig dokumentation ska finnas av handlingsplan samt sammanställning av olyckor, ohälsa och allvarliga tillbud i arbetet. I vissa fall, beroende på verksamhetens omfattning och risker, krävs skriftlig dokumentation också av andra delar av internkontrollen. Ventilation och luftkvalitet, AFS 1993:5 (47), ställer krav på ventilationen, bl.a. ska den vara anpassad till det antal människor som vistas i rummet. Det anges också att koldioxidhalten i skolsalar och andra utrymmen med många människor kan användas som indikator på ventilationen. Tillsyn över att arbetsmiljöreglerna efterlevs svarar Yrkesinspektionen för. Yrkesinspektionen har sedan 1 januari tio distrikt i landet Göteborgs distrikt: Box Göteborg tel fax Lokalkontor i Borås tel fax e-post: [email protected] Tobakslagen Bl.a. skolor, daghem, fritidshem och offentliga lokaler ska vara rökfria. Det gäller också lokaler i t.ex. skolor som kvällstid lånas ut till föreningar. Lagen tillåter dock rökning i särskilda rökrum 26. Lagen har också bestämmelser om bl.a. rökfria platser på restauranger och om åldersgräns (18 år) för tobaksinköp. Tillsyn över att bl.a. skolor och förskolor är rökfria har den eller de nämnder som kommunen utser (vanligen miljönämnden eller motsvarande), samma gäller för tillsynen av åldersgränser vid försäljning. På arbetsplatser har Yrkesinspektionen tillsyn. 25 De gamla Borås- och Göteborgsdistrikten upphörde då och ersattes av ett nytt Göteborgsdistrikt för Västra Götalands och Hallands län. 26 Rökrum kräver mycket god ventilation med separat utsug så att rök inte sprids till andra lokaler 104

107 Litteraturreferenser Beställningstel/fax anges i de flesta fall. För standarder gäller att de beställs genom SIS (Standardiseringen i Sverige) tel , fax (1) Inneboken - en bok för alla som bryr sig om en hälsosam innemiljö. Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Svensk Byggtjänst s. Svensk Byggtjänst tel (2) Frisk inomhus - Så skapar vi bra inomhusmiljö i kommunens lokaler. Svenska Kommunförbundet och Folkhälsoinstitutet s. Kommentus förlag tel , fax (3) Städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar. Socialstyrelsens allmänna råd 1996:33. (4) Städboken - Varför och hur vi bör städa. Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen s. Arbetarskyddsstyrelsen Publikationsservice tel , fax (5) De sex stegen mot allergisäkra daghem & skolor. Pärm med informationsmaterial, checklistor och handledningar från Folkhälsoinstitutet I pärmen ingår också boken Frisk inomhus (2). Folkhälsoinstitutet tel , distributionstjänst fax (6) Klassindelade inneklimatsystem, riktlinjer och specifikationer R1. Svenska Inneklimatinstitutet 63 s. Beställs genom Industrilitteratur tel , fax (7) Kriterier för sunda byggnader och material. Ingemar Samuelson. Föreligger som koncept 26 s. Ges ut av Boverket i slutet av 1998/början av Boverkets publikationsservice tel , fax (8) ENEU 94 K. Anvisningar för energieffektiv upphandling av maskiner och utrustning. Sveriges verkstadsindustrier. Beställs genom Industrilitteratur tel , fax (9) Miljömanual Brukbara kunskaper om att bygga miljövänligt. Ver , på CD-rom. Jacobsson & Widmark Box 1325, Örebro tel , fax (10) Lexcon BYGG och Bidcom BYGG, med Uppslagsbok Miljö på CD-rom. Consultec Byggprogram Box Skellefteå tel , fax (11) Upphandling av sunda hus. Andra upplagan Svenska Kommunförbundet. Beställs genom Kommentus tel , fax (12) Ekobygg. Produktguide för sunda och miljöanpassade hus Ekokultur förlag tel , fax (13) Beställ bärkraftigt byggande. Upphandlingsprocess och förfrågningsunderlag i en miljöstyrd totalentreprenad. Beteckning: OIKOS 2 byacht 1993:2. Utgivare: Arkitektur - byggnadsplanering Chalmers tekniska högskola. 105

108 (14) Att se, höra och andas i skolan - en handbok om skolans innemiljö. Arbetarskyddsstyrelsen och Boverket s. Arbetarskyddsstyrelsens publikationsservice tel , fax (15) Att undersöka innemiljö, Ingemar Samuelson m fl SP Rapport 1993:01 andra upplagan 129 s. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, tel , fax (16) Strategi för bättre luft i skolan - enkäter inspektion och mätningar. Kjell Andersson, Göran Stridh. Särtryck ur Skolan - en arbetsmiljö för alla, Arbetarskyddsstyrelsen (17) Moderate thermal environments - Determination of the PMV and PPD indices and specification of the conditions for thermal comfort. ISO-standard (18) Nordiska ventilationsgruppen Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer, Byggforskningsrådet T:3 1982, reviderad (19) Byggakustik - Mätning av ljudtrycksnivå i rum - Fältprovning. Svensk Standard SS (20) Akustik - Ljudnivåmätare Svensk Standard SS-IEC (21) Akustik - Integrerande medelvärdesbildande ljudnivåmätare Svensk Standard SS-EN (Har ersatt SS-IEC 804 med samma namn) (22) Akustik - Ljudkalibratorer Svensk Standard SS-IEC (23) Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder. Svensk Standard SS (24) Mätanvisning från SP med beteckningen SP-INFO 1996:17 kan läsas i sin helhet på SPs internetsidor, adress - Other publications. (25) Tillsyn Bullriga fritidsmiljöer, CD-skiva artikelnr Socialstyrelsen (26) ISO 9612:1997 Acoustics -- Guidelines for the measurement and assessment of exposure to noise in a working environment 25 s. (27) Electroacoustic specification for personal sound exposure meters IEC (anm: Standarden SS-EN Akustik - Specifikation för personburna bullermätare hänvisar till IEC 1252). (28) Strålning i bostäder. Metodbeskrivning: Långtidsmätning för uppskattning av radongasens årsmedelvärde. Rådgivande korttidsmätning. Mätmetoder för radon mätblad nr 1-8, SSI i 94-05, Statens Strålskyddsinstitut (29) Vägvisare och Lathund för Miljö- och Hälsoskydd. Lasse Lind 2:a upplagan s. FAH-Litteratur tel , fax (30) Allmänna råd om ventilation i bostäder m.fl. lokaler, SOSFS 1989:51, Socialstyrelsen s. (Ersätts av nya allmänna råd i början av 1999, dock med oförändrade kravnivåer.) (31) Termiskt inomhusklimat, Socialstyrelsens allmänna råd 1988:2 32 s. 106

109 (32) Ventilation och hälsoskydd, Socialstyrelsen och Svensk Byggtjänst 1998, 51 s. (33) Allergiutredningen. Att förebygga allergi/överkänslighet. SOU 1989: s. SOU 1989:77-78: expert- respektive statistikbilaga. (34) Riktvärden för luftkvalitet i tätorter. Allmänna råd AR 90:9, Naturvårdsverket. (35) Formaldehyd i bostäder. Allmänna råd SOSFS 1989:13, Socialstyrelsen. (36) Flyktiga organiska ämnen i inomhusluften. Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 4/98. (37) Belysning inomhus, riktlinjer och rekommendationer, Ljuskultur Ljuskultur tel , fax (38) Socialstyrelsens Allmänna Råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem. Har 1998 upphävts som allmänt råd, men anges av Socialstyrelsen fortfarande kunna vara användbar som kunskapskälla. (39) Buller inomhus och höga ljudnivåer. Allmänna råd SOSFS 1996:7 Socialstyrelsen, 19 s. (40) Ljudklassning av utrymmen i byggnader - bostäder. Svensk standard SS (41) Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare. Utgiven gemensamt av Socialstyrelsen, Boverket, SSI m.fl. myndigheter (42) Radon Allmänna råd 1990:5. Socialstyrelsen. Ändrat genom SOSFS 1993:25 (ändringen innebar endast att gränsvärden ska anges i radongas- istället för radondotterhalt). (43) Socialstyrelsens allmänna råd om åtgärder mot mögel i byggnader, lokaler och anläggningar som omfattas av hälsoskyddslagens bestämmelser., SOSFS 1984:19 5 s. (44) Nyheter som rör hälsoskyddet i Miljöbalken. Socialstyrelsens meddelandeblad 17/98, december (45) BBR eller BBR 94 = Boverkets byggregler BFS 1993:57 (hösten 1998 i ny utgåva med ändringar t.o.m. BFS 1998:38). (46) Internkontroll av arbetsmiljön, AFS 1996:6 Arbetarskyddsstyrelsen. (47) Ventilation och luftkvalitet, AFS 1993:5, Arbetarskyddsstyrelsen. 107

110 Index actinomyceter 65 alger 26 allergi 66, 78, 82, 83 allergigrupp 20 aminosyror 64 ammoniak 63, 64 anemometer 59, 61 anmälningsplikt 100, 102 arbetsmiljölagen 22, 98, 103, 104 avgifter 102 bakterier 26, 63, 65, 66, 84 BBR 80, 82, 83, 89, 91, 103 =Boverkets byggregler 103 belysning 29, 43, 69, 70, 86, 87, 95 jämförelsevärden 86 undersökning 69 belysningsstyrka 69, 86, 87 betong 55, 67 bidrag 17, 75 bostadsanpassning 17 fukt- och mögelskador 17 bidragsmöjligheter 7, 11, 16, 17 bimetalltermometer 56 blåbetong 38, 91 bländning 69 bostadsanpassning 17 Boverkets byggregler 89, 103 buller 21, 26, 35, 38, 45, 50, 71, 72, 88, 89, 100, 101 diskotek m.m 88 jämförelsevärden 88 undersökning 71 byggnadsnämnd 6, 9, 20, 21, 22, 24, 37, 103 byggregler 58, 89, 103 candela 69 cfu 66 =kolonibildande enheter mikroorg. 66 checklista 7, 9, 22, 23, 28, 29, 31-33, 37, 41-43, 51 frågeformulär för intervju 94 för kontrollrond/egenkontroll 41 för skola/ förskolainspektioner 32 första-inspektion botäder 9 Chromosorb 62 clo 57 CO 63, 83 CO 2 61, 78, 79, 82, 83 dagsljusfaktor 70, 86 damm 26, 62, 66, 78, 84 dammsugning 37 densitet 96 diffusionsprovtagare 62, 63 diskotek 72, 88 buller 88 dosimeter 72 drag 6, 9, 37, 44, 100, 101 driftspersonal 25, 26, 28 Dräger 60, efterklangstid 35, 37, 72, 88, 89 i bostäder m.m. 89 egenkontroll 3, 19, 22, 31, 41, egenkontrollprogram 22, 23 omfattning 22 ekvivalent temperatur ekvivalentnivå 71, 72, 88 elektriska och magnetiska fält 74, 90 jämförelsevärden 90 undersökning 74 ELIB-studien 83 elöverkänslighet 86, 90 EMF 74, 90 =elektriska o magnetiska fält 74 jämförelsevärden 90 undersökning 74 emission 37, 50, 62, 63 emissionsfaktor 63 endotoxiner 63 ENEU 94 K 29 enkät 26-28, 52, 53 enkäter 24, 33, 52, 53 enkätundersökning 8, 24, 52 E-fält 74, 90 fastighetsförvaltare 23, 27 fastighetskontor 5, 26 fastighetsrond 23 fenol 67 fibrer 63, 84 FLEC 63 flimmer 70, 86, 90 flimmerfria 37 flytspackel 63, 67 Fonden för Fukt- och Mögelskador 17 formaldehyd 37, 62, 63, 67, 83 sanitär olägenhet 83 frågeformulär 52, 53, 93, 94 frånluftflöde 82 fukt 6, 7, 9, 10, 12-17, 26, 27, 37, 45, 50, 54, 55, 66, 67, 78, 79, 97, 99, 100 jämförelsevärden 78 undersökning 54 fuktberäkning 78, 93, 96 fuktkvot 10, 54, 55, 79, 97 fuktkvotsmätare 9 fuktproduktion 54, 78, 96 fukttillskott 10, 54, 78, 96 färgtemperatur 70, 86 färgåtergivning 70,

111 fönster 9, 35, 37, 38, 44, 50, 54, 61, 70, 71, 79, 80, 82 företagshälsovård 2, 20, 25, 26, 27, 49 föroreningar jämförelsevärden 83 undersökning 60 försiktighetsprincipen 100 förskola 2, 22, 19, 24, 25, 28, 29, 35, 38-40, 52, 75, 82, 87, 89, 91, 94, 98, 100, gammastrålning 91 gammastrålningsmätning 75 globtermometer 10, 56, 57 glukaner 63 golvlim 54, 67 golvtemperatur 56, 57, 80 gymnastiksal 35, 38, 42, 83 heltäckningsmattor 26, 34, 37, 38, 63, 94 husdammskvalster 50, 78 hörselskador 88 impaktorer 66 impregnerat virke 36, 38 Inneklimatinstitutet 29 inspektion 5-7, 9, 12, 33, 34, 37, 51, 52, 60, 93, 94, 101 inspektionsprotokoll 23, 31-33, 39 installerad effekt 70, 86, 87 internkontroll 22, 98, 101, 104 definition 104 intervju 9, 26, 27, 52, 53, 93, 94 IR-termometer 9, 10, 56, 57 jordfelsbrytare 35, 38 kalibrering 61, 93, 97 kasein 64 kemisk emission 63 klagomål 2, 5, 6, 12-16, 22, 23, 26, 34, 35, 37, 44, 50, 79, 95 klämskydd 35, 38 KMG 55 =kapillär mättnadsgrad 55 koldioxid 61 kolmonoxid 63 komfort 2, 27, 57, 59, 80, 81 kondens 9, 44, 50, 54, 78 fönster 9, 54, 78 konserter 72, 88 konsulter 7, 11, 14, 16, 17, 49, 75 kontrastreduktion 69, 86, 87 kontrollrond 22, 23, 31, kraftledning 74, 90 kreosotimpregnerat 36, 67 kresol 67 kubtermometer 58 kvalster 37, 65, 66, 85 undersökning 65 kvalsterprov 66 kväveoxider 63 kyla 6, 10, 37, 54, 100 legionella 81 lekredskap 35, 36, 38, 42 linoleummattor 67 ljudisolering 72 ljudklassning 71, 89 ljudnivåmätare 71, 72 ljudtrycksnivå 71, 89 ljus 27, 69, 70, 86, 87 jämförelsevärden 86 undersökning 69 logger 55 lokal 25, 41, 43, 80, 94, 100 lokaler 2, 4, 19-21, 24, 33, 37, 52, 68, 69, 75, 78, 80-82, 85, 87, 88, 91, , 102, 104 lokalvård 20, 24, 25 luftfuktighetsmätare 9 lufthastighet 56, 57, 59, 80, 81 luftljudsisolering 72, 89 luftrenare 38, 63, 68 lufttemperatur 56, 57, 80, 81 lukt 6, 7, 9, 10, 12, 27, 37, 45, 54, 66-68, 101 beskrivning av 67 undersökning 67 luktbedömning 68 luktigenkänning 67 luminans 69, 86 luminansmeter 69 lux 69, 70, 86, 87 luxmätare 69 lysrör 37, 70, 86 lågfrekvent buller 71, 88 magnetfält 74, 90 jämförelsevärden 90 MB =miljöbalken 99 medelstrålningstemperatur 57 met 57 mikrofon 72 mikrofonplacering 72 mikroorganismer 65-67, 85, 99 jämförelsevärden 85 undersökning 65 mikrotesla 74, 90 miljöanpassade material 28 miljöbalken 2, 3, 8, 19, 20, 35, 98, 99, 101, 102 miljöbovar 27 miljönämnd 12, 15, 19-22, 98, 101, 104 definition 101 Miljösamverkan 98 beskrivning: omslagets insida miljösanktionsavgift 100, 102 mjukgörarlukt 67 Moliere-diagram 96 MVOC 63, 83 =mikrobiol. bildade VOC

112 mögel 6, 9, 10, 26, 27, 35, 37, 45, 50, 54, 65-67, 83, 85, 99 mögelhund 66 mögellukt 13-16, 65, 66, 85, 95 mögelsporer 66, 84 ny- och ombyggnad 3, 20, 98 olycksfallsrisker 35 olycksrisker 35, 38 olägenhet för människors hälsa 78, 81-83, 85, 88, 91, 100, 101 definition 101 operativ temperatur 10, operativ tillsyn 101 OT =operativ temperatur 80 OVK 6, 9, 20, 21, 23-25, 37, 98, 103 =obligatorisk ventilationskontroll 103 ozon 26, 63, 68 partikelhalt 84 partikelstorlekar 84 partiklar 27, 62, 66, 84 passiv mätning 62 PBL 103 =plan-och bygglagen 103 pistonofon 71 Plan- och bygglagen 98 psykrometer 54, 97 PVC-mattor 67 radiometrar 58 radon 5, 38, 49, 75, 83, 91, 95, 99, 100 jämförelsevärden 91 undersökning 75 radongas gränsvärden 91 reagensrör 60, reflexionsfaktor 70 relativ fuktighet 10, 54, 78, 96 rengörbarhet 37 RF 54, 55, 78, 79, 96, 97 =relativ fuktighet 78 rumsföreskrifter 3, 24, 25, 43 rökelse 9, 60 rökning 83, 94, 104 rökpuffare 9, 59, 60 SABO 53 =de allmännyttiga bostadsföretagen 53 saltavlagringar 10, 54 samrådsgrupp 20, 21-25, 28, 33 sammansättning 20 uppgifter och arbetsformer 21 sandlådor 38 sanitär olägenhet 78, 81-83, 85, 88, 91 SBS = Sick Building Syndrome 82 servicehus 19, 69 SIS =Standardiseringen i Sverige 105 skola 2, 19, 21-25, 28, 29, 31-35, 37, 39, 40, 42, 52, 63, 69, 75, 82, 87, 88, 91, 94, 98, 100, skolhälsovård 2, 20, 26, 27, 33 skolhälsovården 24 skyddsingenjör 25, 27 skyddsombud 20, 25, 42 skyddsrond 22 skylt 25 slitsampler 66 slungpsykrometer 54 SP = Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut 51 spackel 64 sprittermometer 56 spårgasteknik 61 SSI 75, 90 =Statens Strålskyddsinstitut 75 staket 35, 38, 42 stegljudsisolering 72, 89 stiftmätare 54, 97 strålningsassymetri 81 strålningstemperatur städbarhet 28 städning 21, 24, 27, 28, 35, 37, 47, 48, 86 litteratur 28 svavelhexafluorid 61 Svenska Inneklimatinstitutet 29 synfält 69, 86, 87 tappvarmvatten 81 temperatur 10, 12, 25, 50, 54-59, 61, 66, 80, 81, 96, 103 jämförelsevärden 80 undersökning 56 temperaturdifferens 80, 81 Tenax 62 termografering 58 termohygrograf 55, 97 terpener 67 tersband 88 tillsynsvägledning 101 tilluftsdon 9, 60, 61 tippskydd 38 tobak 42 rökning 83 tobakslagen 42, 98, 104 tobaksrök 26, 62, 68, 84 torr luft 78, 79, 83 trafik 37, 38, 42, 68, 71, 88, 89 TVOC 62, 83 =totalhalt VOC 62 undertryck 60 upphandling 29 uteluftflöde 82 utomhusmiljö 36, 38 varmkroppsanemometer 61 varmvatten 80 ventilation 21, 23, 25-27, 29, 37, 44, 50, 54, 60, 75, 78, 79, 82, 91, 95, 96, , 104 jämförelsevärden 82 undersökning 60 ventilationsaggregat

113 ventilationseffektivitet 61 ventilationsindex 61 ventilationssystem 26, 44, 50, 60, 83, 103 virus 84 vistelsezon 50, 61 VOC 62, 63, 83 =flyktiga organiska ämnen 83 vädring 25, 37, 62 värmekamera 57, 58 Yrkesinspektionen 21, 23, 33-35, 98, 104 ytskikt 37, 65, 67 ångkvot 10, 54, 78, 96 Örebromodellen 28, 52,

114

115

116 Inomhusmiljö - Handledning Miljösamverkan 98 mars 1999 Älvsborgs Kommunförbund Box Vänersborg tel fax e-post [email protected]