SOMMAR DESIGN KONTORET. Sommardesignkontoret Gävleborg/Dalarna Malung. - attraktiv tätort

Transkript

1 SOMMAR DESIGN KONTORET Malung - attraktiv tätort

2

3 Innehåll 01 Om 1 02 Bakgrund 2 03 Uppdraget 3 04 Arbetsprocess 4 05 Analys 6 Malung 6 Målgrupp 7 Tre viktiga platser 9 07 Konceptförslag 10 Form 10 Material 11 Växter 11 Rondeller 12 Moravägen/Lisagatan 14 E45/riksväg Kringelkroken 18 Scen Rekommendationer 22 Enhetliga planer 22 Västerdalälven 22 Rastplatser 22 Tydligare ankomst till orten 22 Rondeller 22 Ljus English summary Projektteam 24

4

5 01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med skarpa uppdrag hos verkliga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Årets kontor i Dalarna/Gävleborg har bedrivits av GävleDala Designlab. GävleDala Designlab är en satsning inom Stiftelsen Teknikdalen med syfte att hjälpa företag och organisationer i Gävleborg och Dalarna att utvecklas med hjälp av industridesign. GävleDala Designlab vill också bidra till att fler designföretag startas i området. Lotta Hernek, Hernek Design, har medverkat som handledare för studenterna i. Lotta är professionell industridesigner med många års erfarenhet från branschen, hon har tidigare medverkat vid flertalet Sommardesignkontor i regionen. Dokumentet i din hand beskriver projektet som studentgruppen genomfört på uppdrag av Malung- Sälens kommun Projektnamn Ort

6 02 Bakgrund I Dalarnas län och Hedmark Fylke pågår ett interregprojekt mellan Sverige och Norge. Det stora projektet som Länsstyrelsen i Dalarna är projektägare till heter Med levande landsbygd. Ett delprojekt är Attraktiva tätorter, där bland annat Malung deltar. I Malung går nu bland annat en europaväg och en riksväg, som med stor sannolikhet snart kommer att kvalificeras om till europaväg. Detta skulle medföra att man genom Malung då får två korsande europavägar. Det, tillsammans med att man under vinterhalvåret har en stor genomströmning av turister på väg till Sälen i norra delen av kommunen, blir att man i Malung genom projektet Attraktiva tätorter vill arbeta aktivt med att få de genomströmmande turisterna att stanna till och ta del av ortens näringsliv samt kultur och natur. 2

7 03 Uppdraget Malung som ort vill utveckla körupplevelsen på RV71 samt E45. RV71 går mellan Sälen och Stockholm, och E45 går mellan bland annat Göteborg och Östersund. Malung vill att förbipasserande ska intresseras och lockas av samhället, för att sedan stanna och ta del av ortens utbud. Ledord givna av uppdragsgivaren är långsiktighet, försköning, attraktivitet och säkerhetsaspekt. Målet är att få förbipasserande att stanna till i Malung och att göra tätorten mer attraktiv för både resenärer och bofasta. Detta görs genom att lyfta fram Malungs kvalitéer, och formulera ett koncept som länkar dem samman. Ett formkoncept över hur området längs älven kopplas ihop med centrum av orten ska också tas fram. 3

8 04 Arbetsprocess Det inledande skedet av bestod av att besöka uppdragsgivaren. Där fick vi en kort brief om uppdraget samt en början till faktainsamling. I Malung träffade vi representanter från bland annat Rotary, kommunen och Malungshandlarna. Alla med ett gemensamt intresse att göra Malung mer inbjudande och attraktivt. Vi fick även en guidad rundtur genom Malung. Vi besökte senare orten på nytt för ytterligare observationer, inspiration och inventering. Stadsarkitekt samt det tekniska kontoret har även kontaktats under researchfasen. Vi har även tagit del av liknande projekt som Vackert Rättvik och via www. pumpaofdalarna.se fått reda på hur region Dalarna kommuniceras utåt. En gemensam brainstorm genomfördes med hela kontoret kring följande frågor: Hur kan man gestalta x utan att använda x? (x=skinn, dans, Dalarna) Hur kan en ort spegla sin identitet vid en väg? Varför bestämmer man sig för att göra ett uppehåll vid en plats? Dans i form av musik, en rytm? Idéerna analyserades och omvandlades därefter i arbetsgruppen till skisser och ytterligare idéer. Dessa diskuterades under ett avstämningsmöte med uppdragsgivaren, varpå synpunkter samlades in och bearbetades fram till det slutgiltiga resultatet. Belyst bro 4

9 Hur kan man gestalta x utan att använda x? x = skinn Växter (blanka vs. matta ytor) Cement/betong (blanka vs. matta ytor) Monument Ovanifrån växter i mönster/lager, bilda en vision Renrakade djur Egenskaper hos skinnet (värme, hudlikt) Lappteknik x = Dalarna Färgsättning Timmer Skidspår Personliga ikoner (Marit Paulsen, Sixten Jernberg) Kurbits i planteringar och träd Forma vägar som olika symboler x = dans Ljusspel + musik Vatten + musik Tyg + vind Rörelse (vindsnurror) Vägrapp (målat) skapar musik/takt Färg Staty/symbol Fontäner i takt Dansbana Hur kan en ort spegla sin identitet vid en väg? Skyltar Skulpturer Registrera bilen (få specialsydda erbjudanden) Portal Belysning i olika konstellationer Belysa naturliga, och utstickande, föremål Tv-skärmar Kulisser Färgad asfalt Medveten graffiti Medveten plantering Motorsågsskulpterade pallar Färgsätta byggnader Asfaltspräglingar som skapar melodi Kärnvärden Återkommande grafisk profil (element, formspråk) Lokalproducerade produkter Invånarna bestämmer/kommer med förslag Återkoppla till omgivningen Överdrifter (jättebäver, jätteskidåkare, gräns till kitsch) Projektor med filmsekvens Grönområdesplan Varför bestämmer man sig för att göra ett uppehåll vid en plats? Behov (hungrig, toalett, bensträckare, gråtande barn, vila) Lättillgängligt Något man söker Information om vad som komma skall Kodak-moment (fint landskap, sevärdhet) Spara tid Utsikt Det är målet Lekplats Letar efter en fin plats (fika, rasta hund, naturupplevelse, mysigt) Oväntat, kontrast Trygghet (igenkännande, säkert att stanna) Spännande Fångar uppmärksamheten/ avvikande/något oväntat Tvång (bilkö) Mack/service Ord vi arbetade vidare med är markerade med fetstil Skinn gestaltat i plantage 5

10 05 Analys Malung Malung tillhör Dalarna, ett landskap med en gedigen identitet och många särdrag. När svensken tänker på Dalarna, tänker han på den äldre kulturen av fäbodar, kurbits, dalahästar, folkmusik och mycket annat. I romantikens Europa skildrades Dalarna som ett lugnt, vackert område med sina dalar och vattendrag, och blev hemvist för många författare och konstnärer. Här representeras än idag den gamla kulturen med fäbodar, kurbits, dalahästar, folkmusik och mycket annat. Här finns en närhet till både skog och Västerdalälven, och inom någon mils avstånd finns den närmsta skidbacken. Via riksväg 71 når man Sveriges sydligaste fjällområde och Sälen på en timme, vilket medför ökad turism. I Malung finns en renommerad gymnasial utbildning för alpin skidåkning och snowboard med studenter från hela landet. Malung har en lång historia inom skinn- och lädertillverkning, och har varit en stark aktör såväl på den nationella samt internationella marknaden. Det sägs ha skett tillverkning här i nära tusen år, och i mitten av 1600-talet beskrevs malungsborna som respekterade skinnresenärer. Även deras beredning av råvaran var högt skattad. Här fanns även Riksskinnskolan, som lockade både modeformgivare och tillverkare till orten. Skinnindustrin var fram till tidigt 1980-tal den största näringen, men idag är turism samt verkstadsindustri de största näringarna i området. Malung har idag kvar delar av sin skinnindustri, men efterfrågan har minskat de senaste åren. Därför ansåg vi att Malung behöver ett annat kännetecken. I trakten finns en stark företagsanda och ett kreativt entreprenörskap. Ett exempel på detta är något som startade i början av 1980-talet, då Svenska Dansbandsveckan tog sin form. Detta evenemang är nu världens största dansbandsarrangemang med över besökare, och växer varje år. Vi önskade spinna vidare på detta spår. 6

11 05 Analys Målgrupp Vilka är det idag som med bil passerar genom och förbi Malung? En part är den kommersiella trafiken, men den största gruppen är privatpersoner som åker till och ifrån Transtrandsfjällen och Sälenområdet. I och med sin geografiska placering är Malung en för många naturlig mötesplats och knutpunkt för vidare resa genom landet, och det som idag inbjuder till att göra ett stopp på orten är att tanka eller eventuellt en bit mat. En annan viktig målgrupp är invånarna i Malung. De ska kunna trivas, känna sig hemma och även vara stolta i sin hemort. 7

12 8

13 05 Analys Tre viktiga platser Rondellen E45/R71 En plats vilken så gott som alla trafikanter passerar på sin resa är rondellen där riksväg 71 korsar E45. Dagens rondell består av en stor yta belagd med svagt lutande kullersten, en mindre plantering samt en siluett av en individ. Siluetten föreställer Skinnarmannen och är en del av Malungs kulturhistoria. För besökare i Malung är dock inte den kopplingen självklar då siluetten är otydlig. Trafikljuskorsningen Den mest centrala punkten som en trafikant på E45 passerar är den då Moravägen och Lisagatan möts, som idag är en korsning med trafikljus. Ytan är något nedgången och trafikljuset kan ses som en bromskloss då trafikrytmen är hög. Den utstrålar inte heller någon inbjudande känsla i sin enkelhet. En cirkulationsplats ändrar på detta. Västerdalälven Den tredje platsen vi har valt att belysa är utmed Västerdalälven, vilken man kör över då man färdas på E45 i riktning till och från bland annat Göteborg. Denna plats är idag vacker, men har en mycket större potential än så. Den kan inbjuda både förbipasserande trafikanter samt malungsbor till avkoppling, att ta en paus. Ett promenadstråk har påbörjats utmed älvkanten, med utgångspunkt vid bilbron i norrgående riktning någon kilometer. Någon plan över hur stråket ska gå eller vad som ska finnas utmed finns ej. 9

14 07 Konceptförslag Malung är en plats som många från Sveriges södra delar kör förbi när de är på väg till Sälen. Ett stopp i Malung kan därför ses som en omväg innan man når målet. Omväg är ett ord som kan upplevas negativt, men som vi vill vända till något positivt! En omväg behöver inte vara något tråkigt, det kan vara något som berikar resans upplevelse. Att ta en omväg betyder att man viker av från sitt mål. Istället för att röra sig linjärt, tillåter man sig att ta ut svängarna. När man tar en medveten omväg är man även öppen för nya intryck, man letar efter nya upplevelser. Att svänga av och ändra sin rörelse kan även kopplas till dansens rörelse. Varför inte ta en sväng om till Malung? Form Vi har valt att jobba med ett böljande formspråk för att anspela på omvägens rörelse samt dansens svepande rörelse. Mjuka bågformer är återkommande tema i vår gestaltning och kan även kopplas till Dalarnas kulturhistoria och kurbits, skidbackens kurvor, fiolens attityd och Västerdalälvens virvlande vatten. Listan över symbolik är lång. Samma formspråk används i rondellerna. Där kan man genom utformningen locka människor att svänga av och stanna till i Malung. Rondellerna ska vara utformade på ett sådant sätt att det känns att man kommit till Malung, men de ska även signalera var i Malung man befinner sig. Linjärt Omväg 10

15 Material Det är viktigt att ha ett sammanhängande materialval för att på ett tydligt sätt knyta ihop gestaltningens alla delar. Vi har valt att använda trä och betong. Två material som på ett vackert sätt kompletterar varandra. Betong är mycket formbart vilket gör det som ett utmärkt material för böljande former. Trä återknyter till det organiska och Malungs koppling till omgivande natur. Växter På grund av växtzon är det växtmaterial man kan jobba med begränsat. Det här kan användas till en fördel. Att använda sig av en begränsad växtpalett och låta växter återkomma på olika platser i Malung ger ett sammanhållande tema. Rondellerna ges två olika sorters karaktärer genom växtval trots att de båda bygger på samma form. Den stora rondellen anspelar på vild natur medan den mindre får ett mer urbant uttryck. Det är viktigt att tänka på att rondellerna ska vara vackra året runt. Därför väljs växter ut som har estetiska kvalitéer, även under höst och vinterhalvår. Vid Kringelkroken kan dessa teman gå igen. Där växtmaterialet i promenadstråkets utkanter tillåts vara mer vild natur och där växterna vid scenen ges en mer urban och ordnad parkkaraktär. 11

16 07 Konceptförslag Rondeller I centrala Malung finns några korsningar som idag kan uppfattas som negativa hinder, då dessa bland annat ger ett ojämnt flöde av trafiken. Exempel från andra orter har visat att en rondell skapar en bättre trafikrytm och blir samtidigt ett sätt att få in ett levande element, som en plantering, i en annars steril miljö. Rondellerna kan även vara effektbelysta och kan bland annat inneha en utställningsplattform för flexibla utsmyckningar. Rondellerna har samma ursprungsform, men innehållet är anpassat till den kontext de står i. Den rondell som är belägen utanför centrum har ett mer vildvuxet uttryck för att man ska symbolisera dess närliggande natur, medan den centrala utstrålar en sofistikerad känsla. 12

17 13

18 07 Konceptförslag Moravägen/Lisagatan 14

19 Rondell med effektbelysning 15

20 07 Konceptförslag E45/riksväg 71 16

21 Rondell med effektbelysning 17

22 07 Konceptförslag Kringelkroken Kringelkrokens namn anspelar på en böljande rörelse. Ett naturligt tillägg blir därför att komplettera den nuvarande promenadstigen med böljande former. Halvcirkelformade bryggor gör att promenaden blir upplevelserik. Promenadstråkets placering i kombination med de nya bryggorna gör det till ett blickfång från bron. Idag är Kringelkroken linjär, en rak sträcka. Om man bygger en gångbro över till motsatt sida och sedan fortsätter stråket till den södra gångbron, för att sedan avsluta promenaden där den började, blir banan cirkulär och inbjuder folk till en längre promenad. Placeras den nya gångbron från centrum och i riktning mot campingen, lockas camparna ytterligare att ta sig in till centrum m Utökat promenadstråk 18

23 19

24 07 Konceptförslag Scen En stor händelse i Malung är den årliga dansbandsveckan som är världens största dansbandsarrangemang och då både dans samt spelningar förekommer runt om i samhället. Ett stort tillhåll är Grönlandsparken i centrala Malung, där det finns en scen och där marken är kuperad så att den kan nyttjas som läktare. Ett stenkast därifrån ligger Kringelkroken och Västerdalälven. För att öka nyttjandegraden av detta område har vi har valt att anlägga en scen även här, då älven kan användas som en effektfull kuliss. Scenen kan även nyttjas till andra arrangemang än just under dansbandsveckan, och kan fungera som arena för mindre konserter och skådespel. Till scenen finns även en åskådarplattform. Objekten syns väl ifrån bron och den framtida restaurangen på Åsbyvägen. 20

25 Kringelkroken sett från bron. 21

26 08 Rekommendationer Enhetliga planer För att få en bättre enhetlighet bör diverse strukturerade planer tas fram. En planteringsplan beskriver vilka växter som Malung ska använda sig av, placering och storlek av dessa. Även en överensstämmande produktlinje bör nyttjas, så att exempelvis parkbänkar, lyktstolpar och papperskorgar känns igen och skapar en starkare samhörighet med resterande formspråk i Malung. Denna linje skapar en starkare identitet, och besökaren känner igen sig både nere på Kringelkroken som inne i samhället. Tydligare ankomst till orten Västerdalälven Området utmed älven är väldigt vackert och rogivande, vilket kan inbjuda till avkoppling och rekreation. Det påbörjade arbetet med promenadstråket Kringelkroken bör dock ha tydligare riktlinjer, som tidigare nämnda produktlinjer. Fontänen bör vidareutvecklas och kompletteras med ytterligare fontäner för att bli mer spännande och estetiskt tilltalande. Rastplatser Idag stannar många trafikanter utanför Malung för att tanka, och här finns en extra chans att fånga deras uppmärksamhet. Information om orten som presenteras på ett spännande sätt och som följer ortens formspråk får resenären att vilja veta mer. Att uppföra natursköna rastplatser utmed E45 och riksväg 71 är också en god idé, bland annat vid Västerdalälven. Resenären har då utsikt över både älv, skog och fjäll. Vägarna till och från Malung inger idag inte närheten av en ort. Kommer man från Sälen möts man av industriområde och från Borlänge färdas resenären genom lätt bebyggelse blandat med skog. Om man här anammar det framtagna konceptet för orten kan man påvisa att man närmar sig urban miljö. Detta kan bland annat göras i form av de framtagna växterna i olika nivåer eller stenmurar enligt formspråk. Rondeller Vi föreslår att korsningarna Lisagatan/Moravägen samt Grönlandsvägen/Moravägen ersätts med varsin rondell. Den sistnämnda korsningen är det första trafikanten möts av efter sin passage över bron och den här platsen bör vara mindre steril än vad den är idag. Ljus Att använda sig av en ljusdesigner som kan punktbelysa intressanta objekt och skapa en ytterligare berättelse. Ett belysningsprogram för hela orten bör även tas fram. 22

27 09 English summary In a central part of Dalarna lies the small village of Malung with its five thousand inhabitants. The town is situated between a billowing river, a deep forest and Sweden s most south fjeld. Tourism is one of the largest sources of income for this area, but unfortunately the tourists tend to just pass this town by. The purpose of this project is to make by-passers stop in Malung, to make them see the beauty of this village. If you will make a stop here today, it might give you the feeling of a detour, a roundabout way. This has unfortunately a bit of a negative meaning, but it does not have to be like that. If you make a detour you will see and experience things you did not do before, so we decided to work with this concept. 23

28 10 Projektteam Gruppen som utfört uppdraget för Malung- Sälens kommun har bestått av Magdalena Ekström, Mia Falk och Oscar Efverlund (projektledare för uppdraget) Projektledare Frida Prästings Handledare Lotta Hernek

29 Magdalena Ekström Möbel- och inredningsdesigner Danmarks Designskola, Köpenhamn. Mia Falk Landskapsarkitekt SLU, Uppsala. Julia Stuxgren Industridesigner Designhögskolan i Umeå. j.stuxgren@hotmail.com Henrik Gillgren Cilvilingenjör, Ergonomisk design och produktion Luleå Tekniska Universitet. gillekakor@hotmail.com Ida Pettersson Cilvilingenjör, Industriell Ekonomi KTH, Stockholm. idapettersson@hotmail.com Oscar Efverlund Grafi sk formgivare, inriktning hållbar utveckling, Linnéuniversitetet, Växjö. oscar@oscarefverlund.com 25

30 är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag, kommuner och andra organisationer. Uppdragsgivarna i har varit CIT Recycling Development AB, Stiftelsen Teknikdalen, Falu kommun, Schine Innovations AB, Malung-Sälens kommun och Skandinavisk Sjukvårdsinformation. De sex medverkande studenterna från landets olika designhögskolor och universitet har under sju intensiva veckor jobbat idé- och konceptbaserat med de olika uppdragen. GävleDala Designlab, en treårig satsning för att öka kunskapen och användande av industridesign som affärsutvecklingsverktyg för företag står bakom. Lotta Hernek, Hernek Design, professionell industridesigner, har medverkat som handledare. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm