Lugnet friluftsområde Sommardesignkontoret Gävleborg/Dalarna 2010

Transkript

1 SOMMAR D E S I G N KONTORET (Lägg en representativ bild på omslaget)

2

3 Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys På plats 4 Spårkarta 5 SWOT-analys 6 Problem och möjligheter 7 Navigation och målpunkter 8 Navigation och målpunkter på plats 9 05 Konceptförslag Zonering 10 Identitet 12 Entré 14 Skyltningssystem 16 Markering av spår och korsningar 18 Plats för vila 20 Vindskydd 22 Trappa 24 Ram 26 Lekplats 28 Utegym 30 Event Rekommendationer för det fortsatta arbetet English summary Projektteam 35

4

5 01 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med skarpa uppdrag hos verkliga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Årets kontor i Dalarna/Gävleborg har bedrivits av GävleDala Designlab. GävleDala Designlab är en satsning inom Stiftelsen Teknikdalen med syfte att hjälpa företag och organisationer i Gävleborg och Dalarna att utvecklas med hjälp av industridesign. GävleDala Designlab vill också bidra till att fler designföretag startas i området. Lotta Hernek, Hernek Design, har medverkat som handledare för studenterna i. Lotta är professionell industridesigner med många års erfarenhet från branschen, hon har tidigare medverkat vid flertalet Sommardesignkontor i regionen. Dokumentet i din hand beskriver projektet som studentgruppen genomfört på uppdrag av - Falu kommun

6 02 Uppdraget Lugnet i Falun är en samlingsplats för idrott, rekreation, hälsa och rörelse. Området innehåller sju större idrottsarenor samt Lugnets friluftsområde. På området finns även gymnasium och högskola med idrottsinriktning, forsknings- och testcenter, hotell och camping. Varje år besöker ungefär 1,5 miljoner personer området. Alltifrån motionärer till elitidrottsmän, unga och gamla, turister och falubor. Området har en stark karaktär av arena i natur där omgivande skog ger området en speciell känsla och identitet. Lugnet har nu fått den stora äran att 2015 arrangera skid-vm. Det är en stor möjlighet att visa upp Lugnets vackra miljöer och idrottsarenor och på så sätt locka fler människor till platsen. Tankarna kring Lugnets gestaltning är idag inriktat på att skapa ett sammanhängande idrottsområde med en stark identitet. Uppdraget är att få Lugnets friluftsområde att kännas som en lika självklar arena som övriga idrottsarenor på området. Inom friluftsområdet kan en rad olika sporter utövas såsom längdskidåkning, löpning, ridning och mountainbike. En av utmaningarna är därför att på ett tydligt sätt avgränsa dessa aktiviteter så att de kan genomföras inom ett och samma område. Målet är att skapa ett attraktivt, lättillgängligt rekreativt område. En plats som kan locka turister och ovana besökare till Lugnet. Uppdraget är avgränsat till Lugnets friluftsområde men tanken är att arbetet kan användas som inspiration och vägledning för utveckling av Faluns övriga friluftsområden och vandringsleder. 2

7 03 Arbetsprocessen Arbetet inleddes med ett möte med uppdragsgivarna på Lugnet där vi fick ta del av information om området och deras tankar och idéer om projektet. Efter detta sammanställdes en projektbeskrivning för arbetet. Beskrivningen innehöll bakgrund, de önskmål som uppdragsgivaren hade, en tillhörande tidsplan för projektet och förväntat resultat. Projektbeskrivningen skickades sedan till uppdragsgivaren och godkändes. Inventering av området genomfördes både i fält och genom informationssök på internet. Utifrån inventeringen sammanställdes platsens styrkor (strengths), svagheter (weaknesses), möjligheter (opportunities) och hot (threats) i en så kallad SWOT-analys. På så sätt kunde vi tydligt se problemen och möjligheterna för området. Utifrån det kom vi fram till våra fokusområden; navigering och målpunkter. Därefter inleddes idégenereringsfasen kring dessa begrepp. Vi skissade och sökte inspiration och information om hur vandringsområden har och bör utformas. Vi skissade även kring olika målgruppers specifika behov. Vilka aktiva respektive lugna målpunkter de uppskattade och behövde samt även vad som gör olika målgrupper trygga. Utifrån idégenereringen kom vi fram till några punkter som vi ansåg viktiga för navigering, samt förslag på målpunkter. Dessa presenterades och bekräftades av uppdragsgivarna vid ett möte. Därefter kunde vi gå vidare med utformningen och bestämma form och material samt göra visualiseringar över våra förslag. Projektet presenterades för allmänheten den 20:e augusti i Borlänge. 3

8 04 Analys På plats Lugnets friluftsormåde innehåller motionsspår, vandringsoch ridleder, cykel- och mountainbikeleder samt skidoch skoterspår. Vid en första inventering rörde vi oss utmed det 2,5 km långa motionsspåret och elljusspåret på 3 km till fots, 10 km spåret med cykel och även på de mountainbike-leder som finns i området. Ingen av oss hade tidigare besökt Lugnets friluftsområde och inventeringen handlade om att samla in våra första intryck och spontana reaktioner om området. Vi inventerade terrängen och bedömde hur lätt det var att ta sig fram, vilka upplevelser vi mötte på vägen, både byggda element och naturupplevelser, samt hur navigeringen fungerade i området. Ett problem som vi mötte tidigt var svårigheten att hitta entrén och att veta var spåret började någonstans. Problem med navigationen fortsatte även ute på spårområdet. Det förekom många olika sorters skyltar vilket skapade förvirring med korsande spår. Terrängen var skiftande och så även vegetationen. Det fanns många olika naturkaraktärer i området, från öppna betesmarker till tät barrskog. Trots detta så upplevde vi området som ganska händelsefattigt och vi saknade platser att stanna upp och vila på. Några veckor in i projektet återvände vi till Lugnets friluftsområde. Då hade vi en klarare bild av området och det handlade mer om att bekräfta det som vi kommit fram till. Den här gången hyrde vi segway för att ta oss runt i spåren. Vi kom fram till att segway kunde vara ett bra sätt att enkelt ta sig fram i naturen och uppleva den, men att markmaterialet och spåren inte var anpassade för detta. Det var även svårt att på förhand veta vilka sträckor som var tillgängliga. 4

9 04 Analys Spårkarta Vandringsstig Motionsspår 10 km Motionsspår 7,5 km Motionsspår 5+6 km Motionsspår 2,5 km Motionsspår 3+1 km Skoterled Ridspår 0 500m 1000m 5

10 04 Analys SWOT- analys Informationen vi inhämtat vid inventeringen, informationssök och diskussion med uppdragsgivare sammanställdes i en så kallad SWOT analys. (S) Styrkor -Naturupplevelsen -Många olika sorters spår, lockar olika sorters människor -Stor areal (W) Svagheter -Otydlig entré. -Otydlig skyltning, svårt att lokalisera sig. -Området är inte tillgänglighetsanpassat, dels genom saknaden av sittplatser samt spårunderlaget. -Området är händelsefattigt/monotont (O) Möjligheter -Varierad naturupplevelse, tex mötet mellan hagmark och skog skulle kunna förstärkas. -Stora ytor ger möjlighet för fler aktivitetsområden. -Möjlighet till fler rastplatser/utkiksplatser (T) Hot -Korsande spår kan skapa osäkerhet för olika användargrupper. - Otydlig skyltning kan leda till att man går vilse. Lugnet har en vacker natur......men otydliga korsningar tillsammans med......otydliga skyltning skapar otrygghet......vilket gör att man kan gå miste om mycket! 6

11 04 Analys Problem och möjligheter Lugnets friluftsområde har goda förutsättningar med sin vackra natur. Det finns även goda förutsättningar att redan idag locka olika användargrupper eftersom området innehåller många olika sorters spår och vandringsleder som bjuder till aktivitet. Det friluftsområdet förlorar mycket på är den otydliga entrén. Det är svårt att som ny besökare veta var spårområdet börjar. Problem med navigeringen återkommer sedan inne på området, där dåligt markerade spår och otydliga korsningar gör att man känner sig osäker. Längs spåren och lederna finns det inte tillräckligt med sittplatser och man bjuds inte in till att stanna upp. Det saknas även målpunkter som ligger längs de korta spåren. Detta gör att området upplevs som händelsefattigt. Vi kom fram till att det största problemet och hotet i området var bristen på skyltar och information. Vi valde därför att jobba vidare med ordet navigation. Vi kom även fram till att området hade goda kvalitéer, men trots detta upplevdes som händelsefattigt. Därför valde vi att jobba vidare med ordet målpunkter. 7

12 04 Analys Navigation och målpunkter Som nästa steg i analysen diskuterade vi kring begreppen målpunkt och navigering. Vad betyder orden? Och hur kan man applicera dessa i ett friluftsområde? Vi skissade i både ord och bild för att försöka ringa in begreppen. information skyltar Vi kom fram till att en målpunkt kan vara både aktiv men även en plats för vila. För att skapa ett område som lockar turister och ovana besökare är målpunkterna en viktig del. Att bredda utbudet och fånga olika målgruppers intressen och behov. trygghet navigering GPS Det som är grundläggande och gemensamt för alla målgrupper är dock behovet av att känna trygghet. Tryggheten i ett område är starkt sammankopplat med navigationen. Att kunna lokalisera sig och veta var man är. tillgänglig Entré grilla stugor/vindskydd utegym vila aktiv målpunkt lekplats målgrupp stilla linbana natur 8

13 04 Analys Navigation och målpunkter på plats Efter att ha konkretiserat vad målpunkter och navigation innebär var det dags att förankra begreppen på Lugnet. Vi ställde oss frågorna; Vilka är målpunkterna på Lugnet idag, hur kan de utvecklas och vilka målpunkter bör läggas till? Hur kan navigationen utvecklas på Lugnet så att det upplevs som ett tryggt område? Som konstaterats har Lugnet en vacker natur och det finns målpunkter inom området väl värda att besöka. Upplevelserna finns där, men det finns en möjlighet att påverka och rikta uppmärksamheten mer för att på så sätt förstärka upplevelseaspekten. För att skapa fler upplevelser finns även utrymme för fler målpunkter inom området. Vi valde att inrikta oss på följande: - Plats för vila - Element för inramning/kontrast - Vindskydd - Lekplats - Utegym - Event Att hitta till friluftsområdet och inom friluftsområdet är idag svårt. Ett av målen är att locka nya och ovana besökare och då är det viktigt att de känner sig trygga. En enhetlig skyltning och att tidigt få en uppfatning och områdets helhet är därför viktigt. För att öka tryggheten genom förbättrad navigation i området valde vi att inrikta oss på följande punkter: - Zonering - Identitet - Entré - Skyltningssystem - Markering av spår 9

14 Zonering En övergripande åtgärd för att förbättra navigationen och tillgängligheten på friluftsområdet är att jobba med zonering. När man arbetar med utformningen av ett naturområde bör man göra en avvägning mellan att tillgängliggöra och låta området behålla sin autencitet och naturupplevelse. Många turister kommer till Sverige för att uppleva den svenska naturen, med ren luft och en känsla av vildmark. Väl på plats kan dock skogen upplevas som otrygg för den som inte är van att ströva fritt i naturen. Vi delade upp området i tre zoner där autenciteten av orörd natur öka succesivt utåt på så sätt kan alla lätt hitta ett område på Lugnet som passar dem. Materialval och typ av möblering varieras mellan zonerna. Från det mer anlagda till det naturliga. På så sätt kan man tydligt se vilken zon man befinner sig i och på så sätt förstärks även navigationsmöjligheten och tryggheten i området. Här finns även möjlighet att skapa ytterligare upplevelseaspekter genom att vända på begreppen och låta ett byggt element vandra in i det orörda. Zoneringen visar även på tillgängligheten i området. Zon ett är mer tillgänglighetsanpassad både vad gäller markmaterial och till exempel tillgång på bänkar. Detta gör att man lättare kan planera sin promenad i friluftsområdet. För en jämnare fördelning av målpunkter i området kan dessa delas in efter zonerna. Nya målpunkter kan till exempel anläggas inom zon ett så att man genom en kortare promenad kan erbjudas aktiviteter och upplevelser. 10

15 Zonering zon 3 zon 2 zon 1 Anlagt Tillgänglighetsanpassat zon 1 zon 2 zon 1 zon 3 Orörd natur Svårare terräng 0 500m 1000m 11

16 Identitet Att ta hänsyn till platsens historia och naturens karaktär är en utgångspunkt för utformningen. Det är viktigt att knyta an till Lugnets arenaområde och därför har vi tagit vara på den V-form som finns representerad på området. Inspiration har även tagits från det arkitektoniska kulturarvet med klassiska timmerknutar. Därmed inte sagt att fritidsområdet ska innehålla kopior av tidigare epokers utförande. Det är därför viktigt att Lugnets friluftsområde får sin egen unika och speciella karaktär. Eftersom vi vill förstärka och lyfta fram naturen har vi valt att jobba med en ramform. Starka tydliga former kan konstratera med vild natur och skapa ett spännande och upplevelserikt område. Vi kan ibland vara bortskämda med vår vackra vilda natur. Då kan byggda elemet som lyfter fram och förstärker vara till hjälp. Materialval i en anläggning handlar till stor del om hållbarhet. Ett friluftsområde skall tåla slitage och högt besökarantal. Men materiaivalet kan även hjälpa till att förstärka och kontrastera mot naturen. Intressanta kontraster skapas till exempel genom att använda klassiska material som trä men i nya former. Eller att låta cortenstål och betong vandra ut i naturen. Att blanda in mer urbana material förstärker även navigationsmöjligheten och tryggheten i området. Klassiska former och material blandas med ett modernt formspråk och skapar en egen identitet för Lugnets friluftsområde. 12

17 Identitet Cortenstål är ett material som har mycket lång livslängd med ett färdigt oxidskikt som skydd. Materialet är även fördelaktigt eftersom det har lokal anknytning till traktens brukstraditioner och övriga detaljer på Lugnet. Betong är ett urbant material som skapar en vacker kontrast till det naturliga. Det är också fördelaktigt eftersom det är ett relativt billigt material med stor formbarhet. Trä är ett naturligt material som kan ges olika karaktär beroende på hur det behandlats. 13

18 Entré Entrén till spårområdet förtydligas genom tre enkla ramkonstruktioner. Ramarna byggs i cortenstål och deras avslut anspelar på timmerhus-knutar. Det tydliga formspråket gör att entrén lätt kan stiliseras i till exempel tryckt material, så att man väl på plats vet hur entrén ser ut och har lättare att uppmärksamma den. Höjden på ramarna varieras från hög till låg för att på så sätt förvränga perspektivet. Avtagandet i höjd markerar att man är på väg in friluftsområdet. På grund av ramarnas storlek blir entrén tydlig på långt håll, samtidigt som den luftiga konstruktionen bjuder in mer än den skärmar av. Det kan vara svårt för en ovan kartläsare att tyda höjdkurvor och terrängens variation på kartor. Som komplement till kartan finns därför en modell över området vid entrén. Modellen är gjuten i betong och visar tydligt på de topografiska skillnaderna i området. På så sätt blir det lättare att avgöra graden av tillgänglighet inom området. Modellen kan även visa på den skiftande vegetation som Lugnet har att erbjuda. Entréns tydliga och enkla form kan lätt återges i tryckt material och på informationstavlor och bli ett signum för Lugnets friluftsområde. 14

19 Entré Ramarna av cortenstål visar var friluftsområdet börjar. De tre ramarna avtar i höjd och förvränger på så sätt perspektivet samt symboliserar att man är på väg in i området. För att komplettera de spårkartor som ska finnas vid entrén gjuts en modell över området i betong. På så sätt kan man lätt uppfatta de topografiska skillnaderna och lättare förstå tillgängligheten i området. 15

20 Skyltningssystem Skyltarna i området gjuts i betong. Materialet är beständigt och ger även möjligheten att jobba med försänkta reliefer och högreliefer. Färgkombinationer för olika spår kan användas, men kompletteras med att varje spår får en tydlig symbol. Vid entrén finns skyltar på spårens utbredning och de målpunkter som finns inom området. Här finns även förklaring och beskrivning av de olika zonerna. Skyltar utmed spåren gjuts i samma form som spårets symbol och blir då tydliga stolpar som markerar vilket spår man befinner sig på. På så sätt markeras korsningar tydligt och det blir lättare att följa spåren. Halvvägs på varje spår finns en skylt liknande den vid entrén. Skylten har en karta så att man kan avläsa var man befinner sig vilket ökar tryggheten och man får även en chans att se vilka målpunkter som är nära om man vill lägga om sin rutt. Användandet av symboler istället för färg gör att skyltarna är mer beständiga och tåliga för slitage. De är inte beroende av att färgen syns vilket även gör att färgblinda kan uppfatta de olika spåren. Relieferna på kartan är estetiskt tilltalande men gör även att personer med synnedsättning kan känna och lokalisera sig i området. Skyltar utmed spåren gjuts i samma form som spårets symbol 16

21 Skyltningssystem Skyltarna gjuts i betong vilket gör dem beständiga. När man gjuter kan man även försänka eller göra högreliefer vilket gör kartan mer tredimensionell. Varje spår markeras förutom med färg även med en symbol för att göra det extra tydligt. Formen kan sedan återkomma ute i spåren som stolpar vilket underlättar navigeringen. 17

22 Markering av spår och korsningar Genom att ge olika spår olika materialval blir det tydligt vid korsningar vilket spår man befinner sig på. Ytbeläggningen på en stig ska vara av ett material som till utseendet smälter in i omgivningen. Vid val av kulör och markmaterial bör zonerna tas i beaktning, där markmaterialet ska vara mer naturligt i zon tre och tillåts vara mer kontrasterande i zon ett. I zon ett ska spåret även vara tillgänglighetsanpassat, ytan ska vara hårdgjord, slät och inte halkig. Även om inte hela spårytan beläggs med ett material kan skillanderna göras vid korsningar. På så sätt blir markmaterialet en förstärkning av skyltningen och skapar trygghet när man rör sig i området. En ram av cortenstål kan rama in gångspåret. Det gör det lätt både ur skötselsynpunkt att materialet hålls på plats, och att det alltid är tydligt vad som är spår och vad som är natur. Dessutom är det lättare för personer med synnedsättning att röra sig på spåret. Att plocka ut corten som material i området gör det även lättare att koppla ihop friluftsområdet med övriga arenor på Lugnet. Tydliga markeringar vid korsande spår Trästigar bör inte vara huvudspår eftersom det kan bli hala vid till exempel regn. Däremot kan ett trädäck som sidospår, en tydlig väg som går nära naturen, berika upplevelsen. På så sätt kan man komma riktigt nära naturen om man är rullstolsburen, promenerar med barnvagn eller åker segway. Även för utländska turister som inte är vana att röra sig fritt i naturen kan en sådan väg kännas mer trygg än en upptrampad stig. Ett byggt element som ett trädäck kan även lyfta fram naturen på ett helt annat sätt än vad en stig gör. 18

23 Markering av spår och korsningar Navigationen blir tydligare i korsningar om man använder olika markmaterial och skiljer dem åt med en kant av cortenstål. Ett spår av trä kan vara ett intressant inslag i naturen, men bör inte vara huvudspår då materialet lätt blir halt vid regn. 19

24 Plats för vila Möbler för vila är en mindre, men viktig målpunkt i ett friluftsområde. Det ger möjlighet att kunna sitta ner och njuta av naturen, eller att hämta krafterna när man har ansträngt sig. Det finns en trygghet i att veta att en viloplats kommer efter en viss sträcka så att man i etapper kan ta sig runt med naturliga pauser. Bänkarna placeras på ställen som naturligt inbjuder till vila, i både soliga och skuggiga lägen. Bänkarnas utformning och funktion kan variera efter zonindelningen. I zon ett, där tillgängligheten ska vara god, bör bänkar placeras i mer täta intervall och bör även utformas med ryggstöd och armstöd. Formspråket tillåts där att bryta av mer mot naturen. Medan i zon två och tre har bänkarna ett enklare formspråk och smälter mer in i naturen. Genom att variera graden av bearbetning i olika zoner kan man förstärka känslan av var i området besökaren befinner sig. V-symbolen görs i corten och gör att möblerna samspelar Bänkarna kan trots olika utformning samspela i formspråket genom att V-symbolen från Lugnets arenaområde kommer igen. På så sätt skapas en sammanhållen identitet, både inom friluftsområdets zoner, men även kopplingen till det övriga området stärks. Bänkarna byggs utifrån de tre grundmaterialen, där betong är en stadig stomme, V-symbolen markeras i corten och trä är lämpligt material att sitta på. Även material direkt från naturen, såsom stenar och stockar, kan genom rätt placering inbjuda till rast och vila. 20

25 Plats för vila Möblerna varierar i de olika zonerna. Från det mer anlagda soffan, till en enkel bänk. Möblerna följer ett formspråk som samspelar med Lugnet området och med varandra för att på så sätt skapa ett enhetlighet. En plats för vilka kan även vara uppbyggt av material från skogen, en ring med stenar som är naturligt men som lagts i en sådan form att de inbjuder till vila. 21

26 Vindskydd En målpunkt för en promenad kan vara att slå sig ned vid ett vindskydd och grilla. Stugor och vindskydd bör finnas utplacerade inom alla de tre zonerna så att man kan planera både långa och korta utflykter. För att förstärka platsens identitet bör vindskyddet samspela med det övriga formspråket inom friluftsområdet. Vindskyddet är byggt av trä med så kallade laxknutar för ett mer modernt utryck. Tanken är att vinskyddet ska fungera som en inramande och utblickande kub. Kuben placeras på ett trädäck, vilket skapar en naturlig sittplats och en vacker kontrast till naturen. Viktigt är dock att tillgänglighetsanpassa genom att fälla in ramper i trädäcket. Intill vindskyddet kan grillplatser anläggas, till exempel med en stommen av cortenstål. Vindskyddet är byggt av trä med så kalllade laxknutar. 22

27 Vindskydd Vindskydden är byggda i ett modernare formspråk men byggt av klassiskt material. Ett trädäck fungerar som sittplats och intill vindskyddet kan även en grillplats anläggas. 23

28 Trappa Ett spännande inslag i naturen kan vara att anlägga en trappa i en brant backe. På så sätt kan backen göras mer tillgänglig, speciellt om trappan även förses med handledare. Den ger även en möjlighet att sätta sig ner efter halva vägen och vila för den som inte orkar ända upp i ett sträck. En trappa anlagd i natur kan även ses som ett sätt att förbättra navigationen. Det är ett element som är ovanligt och skiljer sig från naturen vilket gör det lättare att lokalisera. Dessutom kan ett sådant anlagt element förstärka det naturliga och lyfta fram naturen på ett vackert sätt. Trappan kan även användas vid träning, ett sätt att variera motionsrundan med att springa i trappor. För att kontrastera med naturen byggs trappan i en ram av cortenstål, men där trappstegen kan vara av ett naturmaterial. En trappa med ram byggd av cortenstål. 24

29 Trappa En trappa anlagd i natur kan ses som ett sätt att förbättra navigationen. Dessutom kan ett sådant anlagt element förstärka det naturliga och hjälpa till att lyfta fram naturen på ett vackert sätt. 25

30 Ram Lugnet har en vacker och varierande natur. För att förstärka detta kan man jobba med stora ramar på strategiska platser. Att på en oväntad plats helt plötsligt se ett byggt element som ramar in naturen kan förstärka upplevelsen. Det är ett sätt att hjälpa människor att fokusera och rikta sina blickar åt rätt håll. Ramarna skulle vara placerade så att de ramade in de olika naturkaraktärerna som finns i området, till exempel betesmark, barrskog, lövskog och utsikten från en bergstopp. Deras placering skulle kunna sammanfalla med en vandringsstig, så att man under en vandring skulle kunna se Lugnets alla karaktärer. Ramarnas material kan variera utifrån de tre grundmaterial som man jobbar med inom naturreservatet. Här kan man med fördel frångå zonindelningen, där materialen i de yttersta zonerna egentligen ska vara mer naturliga, för att på så sätt skapa större överraskningseffekter och aha-upplevelser. Att rama in Lugnets olika karaktärer betonar upplevelsevärden. 26

31 Ram Byggda ramar kan hjälpa till att rama in Lugnets natur. Placeringen sammanfaller med en vandringsstig, så att man under en vandring skulle kunna se Lugnets alla karaktärer. 27

32 Lekplats Ett sätt att locka barnfamiljer för en dagsutflykt till Lugnets friluftsområde skulle kunna vara att anlägga en skogslekplats i området. Lekplatsen kan vara byggd av fasta element som smälter väl in i naturen, eller så kan det vara en plats som uppmanar till skogslek. Ett exempel är att man vid röjning i skog kan samla det röjda materialet i så kallade risormar och bygga intressanta former i naturen som lockar till lek och kojbyggen. Tillgänglighetsmässigt är det bra att lekplatsen ligger så att man kan ta sig dit med bil och barnvagn, gärna inom zon ett. Att bygga en risorm av naturmaterial kan uppmuntra naturlek 28

33 Lekplats En lekplats byggd av naturmaterial smälter väl in i området och kan vara en intressant utflyktsmål. Lekplatsen kan ha både fasta element men även uppmuntra till skogslek. 29

34 Utegym En målpunkt som skulle koppla samman friluftsområdet ytterligare med arenaområdet är att anlägga ett utegym längs med spåret. Det skulle göra området mer attraktivt för både nya och gamla besökare. Utgeymmet bör placeras så att man kan värma upp genom en runda på spåret för att sedan fortsätta vid utegymmet. Utegymmet bör anläggas i ett sådant material att det smälter väl in i naturen. 30

35 Utegym Ett utegym kan placeras så att man kan värma upp genom en runda i spåren för att sedan hamna vid utegymmet och fortsätta sin träning där. 31

36 Event Målpunkter behöver inte alltid vara fasta. Ett sätt att locka nya användare till Lugnets friluftsområde kan vara att anordna olika event. Ett event lockar tillfälliga besökar men även en möjlighet att visa upp området och få människor att återvända. Ett event skulle till exempel kunna vara att låta ljusdesigners belysa naturen under en vecka. Med hjälp av belysning kunde man jobba med att lyfta fram Lugnets olika karaktärer och få motionsrundan extra upplevelserik på kvällen. Ett annat förslag är att anordna så kallad geochaching på området, skattjakt med hjälp av mobilens gps. Eller så tar man det ett steg längre och tar fram ett datorspel som är direkt kopplat till Lugnets friluftsområde. Där man måste agera både på plats ute i naturen men också hemma framför datorn. Geochaching, skattjakt med GPS är ett sätt att locka nya användare till Lugnet När konserter anordnas på området skulle de kunna placeras så att man måste, eller uppmanas att gå en promenad genom området för att ta sig dit. Möjligheterna och variationerna kan vara många, och därmed också antalet nya besökare till Lugnets friluftsområde! 32

37 06 Rekommendationer En inventering av natur och terräng bör göras för att zonindelningen skall bli så korrekt och bra som möjligt. Vid naturinventering bör områden lämpliga för målpunkter ses över. Då kan även beslut om gallring samt framtida skötselbehov för området ses över. Entrézonen till friluftsområdet och dess koppling till övriga området kan bli starkare om skyltningen kompletteras med information närmare arenaområdet. Skyltningen kan anspela på formen med de tre bågarna för att det på så sätt visuellt leda personer mot friluftsområdet. Tryggheten i spåren kan bli bättre om tjänster såsom utlåning av trygghetslarm eller GPS fanns. Tryggheten skulle även kunna förbättras om det fanns personal som rörde sig i området, eller om det vid varje skylt fanns ett nummer man kunde ringa om man gått vilse eller om något oväntat inträffar. Tillgängligheten i spåren är viktigt, men det är även viktigt att använda material som smälter in och som fungerar att springa på. Material som asfalt ger god tillgänglighet, men åldras mindre bra och kontrasterar på ett negativt sätt mot naturen. Likaså bör man vid användandet av sten och grusmaterial kontrollera att nyansen samspelar med naturen på ett fördelaktigt sätt. 33

38 07 English summary Lugnet is a sports area with both indoor and outdoor activities in Falun, Sweden. The area includes seven sport arenas and has its own outdoor recreation area. About 1.5 milion people visits Lugnet every year. The visitors are joggers, elite sportsmen, young and old, locals and tourists. The area is situated in hillled landscape in the woods. Because of this location, the arena has a strong outdoor characteristic. Lugnet will host World Ski Championship This is a great opportunity to show the beautiful surroundings and sport arenas of Lugnet and to bring more visitors to the area. The overall intention today is to make Lugnet a coherent sports arena with a strong identity. Our mission was to make Lugnet s outdoor recreation area an equal and natural part of the sports area. The outdoor recreation area includes sports like skiing, jogging, horse riding, mountain biking and more. We want to define these activities in a way so that they can coexist in the same area. With new navigation strategy and new attractive, recreational spots, we have created an appealing, easily accessible area that attract both tourists and people who don t normally do sports or outdoor activities. 34

39 08 Projektteam Gruppen som utfört uppdraget för Lugnets friluftsområde - Falu kommun har bestått av Magdalena Ekström, Mia Falk (projektledare för uppdraget) och Oscar Efverlund. (Bild på Frida) Projektledare Frida Prästings frida.prastings@teknikdalen.se Handledare Lotta Hernek lotta@hernekdesign.se

40 Magdalena Ekström Möbel- och inredningsdesigner Danmarks Designskola, Köpenhamn. Mia Falk Landskapsarkitekt SLU, Uppsala. Julia Stuxgren Industridesigner Designhögskolan i Umeå. j.stuxgren@hotmail.com Henrik Gillgren Cilvilingenjör, Ergonomisk design och produktion Luleå Tekniska Universitet. gillekakor@hotmail.com Ida Pettersson Cilvilingenjör, Industriell Ekonomi KTH, Stockholm. idapettersson@hotmail.com Oscar Efverlund Grafisk formgivare, inriktning hållbar Linnéuniversitetet, Växjö. oscar@oscarefverlund.com 36

41 är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Uppdragsgivarna i har varit CIT Recycling Development AB, Stiftelsen Teknikdalen, Falu kommun, Schine Innovations AB, Malungs kommun och Skandinavisk Sjukvårdsinformation. De sex medverkande studenterna från landets olika designhögskolor och universitet har under sju intensiva veckor jobbat idé- och konceptbaserat med de olika uppdragen. GävleDala Designlab, en treårig satsning för att öka kunskapen och användande av industridesign som affärsutvecklingsverktyg för företag står bakom. Lotta Hernek, Hernek Design, professionell industridesigner, har medverkat som handledare. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm