Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Transkript

1 Timo Tidtavla

2 Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

3 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland händer det ändå att vi glömmer ett möte eller att tvätten skulle hämtas i tvättstugan. För en person med ett kognitivt funktionshinder blir dessa vardagliga problem extra svåra.

4 Timo Tidtavla hjälper Timo Tidtavla ger en enklare förståelse för tidens gång. Med lysdioder som tänds varje kvart växer dagen fram. Det blir lätt att se hur en planerad aktivitet närmar sig. Tavlan är stor och tydlig vilket gör att aktiviteter kan planeras med precision. Eftersom olika användare har vitt skilda krav går tavlan att anpassa på flera olika sätt. Timo Tidtavla har också fler funktioner än andra produkter på marknaden.

5 Hur det fungerar Tavlan visar vilken dag det är, vad klockan är, hur mycket av dagen som är kvar och när olika aktiviteter sker. Genom att tala in meddelanden på korten kan Timo spela upp meddelanden förknippade med olika aktiviteter. När lysdioderna når kortet spelas meddelandet upp. Det går också att när som helst trycka på kortet så spelas meddelandet upp. Totalt fyra meddelanden kan spelas in per kort. Inspelningen sker vid kontrollpanelen bakom luckan. Korten har olika längd beroende på hur lång tid aktiviteten tar. Eftersom tavlan även är en whiteboard går det att skriva upp saker. Det finns 72 lysdioder på tavlan, en för varje kvart, från klockan 6 på morgonen till 12 på natten. När klockan passerar midnatt släcks alla lysdioder och nattlampan tänds. På dagen är daglampan tänd. Bakom luckan förvaras oanvända kort. Här spelas meddelanden in också. Dagens datum visas på den mekaniska och mycket tydliga flipklockan. Den analoga klockan hjälper användaren att förknippa antalet lysande lysdioder med visarnas läge. Det kan lära användaren att förstå klockan. För att fungera på dagverksamheter eller särskola kan Timo Tidtavla anpassas med ett veckoschema som då täcker whiteborden. Kortet placeras upp mot kontrollpanelen och meddelanden kan spelas in. Dag- och nattlamporna visar om det är dag eller natt. Meddelandet spelas upp automatiskt eller om man trycker på kortet.

6 Designprocessen Hur kommer det sig att saker ser ut som de gör? Följ med bakom kulisserna av projektet Timo Tidtavla. Timo Tidtavla togs fram i kursen Industridesign på Mälardalens högskola under vårvintern På följande sidor visar jag hur arbetet med tavlan gick till, från första skiss till färdig prototyp.

7 Min plan Uppgiften var att på tio veckor ta fram en produkt inom området kognition. Eftersom jag knappt visste vad ordet betydde började arbetet med faktainsamling. Ju mer jag lärde mig om kognition och kognitiva funktionshinder desto mer fakta behövde jag söka. Efter fyra veckor kunde jag tillräckligt mycket om kognitiva funktionshinder för att kunna välja ut det jag skulle utveckla. Valet blev en ny dygnstavla. Jag träffade en person som jobbar med funktionshinder och visade mina idéer. Ett viktigt möte i designprocessen då det gav mycket inspiration. Nu kunde jag också börja sätta upp mål för projektet. Allt börjar med en designbrief Designbriefen, uppdelad i verbal och visuell brief, är själva grunden i arbetet. Den verbala briefen är ett dokument som tar upp alla krav och önskemål i ett designprojekt. I vanliga fall skriver uppdragsgivaren den verbala briefen men i detta projekt fanns ingen uppdragsgivare. För att ha klart för mig vad jag skulle ta fram i projektet skrev jag en egen verbal brief. Den visuella briefen, på nästa sida, är designerns svar på den verbala briefen. Den ska ge en känsla för vad designern vill åstadkomma. Mina tankar gick åt lekfullhet, pastellfärg och ett sobert intryck. Befintliga produkter Sigvart dygnstavla, som produkten till höger heter, är den ena av de två produkter som finns på marknaden idag. Certecklockan är den andra. Det finns också enklare hjälpmedel som visar datum eller hur lång en timme är. Handdatorer är ett mer portabelt hjälpmedel som också används. Gemensamt för produkterna är att de är främst otydliga och att tiden alltid rör sig neråt. Dygnstavlorna har inte så många funktioner och behöver ofta kompletteras med andra hjälpmedel. Verbal brief Målgrupp: Alla som vill ha en tydlig och rolig kalender. Personer med kognitiva funktionshinder, främst vuxna som lever själva i gruppboende eller med nära anhörig. Särskola och dagverksamhet. Användaren ska kunna: Förstå hur mycket tid av dagen som gått. Förstå hur mycket tid som finns kvar av dagen. Om det är dag eller natt. Förstå hur lång tid en aktivitet tar. Förstå hur aktiviteten genomförs och hur lång tid det tar. Förstå när en aktivitet ska avbrytas. Göra egen planering av dagen. Förstå vilken dag det är, antingen veckodag (onsdag) eller städ -dagen. Träna upp sitt minne. Lära sig klockan. Passa tiden. Produkten ska vara: Attraktiv för målgruppen Positiv Enkel Inte göra allt Produkten ska utstråla: Attraktion Användarvänlighet Anpassningsbarhet

8 Visuell brief Mina första tankar om produkten var helt annorlunda jämfört med slutresultatet.

9 Skisser på designidéer Min första tanke med designen var att lägga lysdioderna horisontellt. Tidigt var jag inne på att visa dagens gång i en båge, som solen rör sig. Kortens utformning och de utstående dioderna fanns med tidigt i designen. Absolut första skissen på tavlan med funktioner jag ville ha med. Då varje kvart skulle ha en lysdiod blev tavlan väldigt lång, över 1,5 meter här. Det var ständigt en avvägning mellan tydlighet och storlek på tavlan. Först hade även natten lysdioder men togs sedan bort. Dioderna packades också tätare ihop, flera gånger under projektet.

10 Skisser Då nattens timmar inte skulle visas blev jag tvungen att visa att det var natt på ett annat sätt. Därför tillkom dag- och nattlamporna. Jag skissade på lite olika utformningar av tavlan men var fast vid bågen. Att kunna använda tavlan för att planera hela veckan var en viktig funktion som jag försökte få med på olika sätt. Tanken var att kunna rulla fram de olika veckodagarna. Ingen av dessa idéer fungerade bra.

11 Finputsning av konceptet När jag kände mig nöjd med konceptet jag jobbat fram i skissandet började jag jobba i datorn. En CAD-modell gjordes för att få ut mer exakta mått och enkelt kunna göra ändringar i designen. Jag började också rita upp det grafiska i datorn för att testa olika utseenden på text och grafik. För att få en känsla för storleken på tavlan gjordes en modell i blåskum som jag satte upp på väggen hemma. Val av teckensnitt för datumklockan. Rendering av CAD-fil. Jag testade olika färger och träslag, denna nära slutresultatet. Modell i blåskum, tidig version som var väldigt bred. Nyare modell, dag- och nattlamporna har kapats och avfasning på kanten har lagts till.

12 Tillverkning När allting var klart med designen var det hög tid att börja tillverka den slutgiltiga modellen. Detta blev en väldigt avancerad process då många olika delar skulle fungera tillsammans. Tavlan är gjord av trä, parkettgolv och stålplåt täckt med whiteboardfilm. Klockan är fräst i en CNC-maskin ur ett block polyuretanskum. Kontrollpanelen där meddelanden spelas in frästes också i CNC-maskin. Allting har limmats eller spacklats ihop. Endast 16 lysdioder kopplades in eftersom lödningen var tidskrävande. 900 Mycket arbete låg också i att utforma korten, tidslinjen och urtavlan. 200 Slipning av analoga klockan. Jag blev klar med modellen ungefär fem dagar efter min egen deadline R843,85 124, ,01 343, Ritningen skrevs ut i skala 1:1 och användes som mall. Borrning av hålen för dioderna. Mödosamt. Arbetet med ramen påbörjas. Tidslinjen skrevs ut på papper och de 72 hålen stansades ut.

13