PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2006"

Transkript

1 PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2006

2 KONTAKTUPPGIFTER Tavastgatan 28, ÅBO Tfn: (02) Telefax: (02) E-post: Internet: direktnummer / mobil Ordförande: Agrolog Mikael Söderholm, Kimito Direktör: Agronom Jörgen Grandell (02) / Kanslisekreterare: Diplomkorrespondent Carita Roiha (02) Husdjur: Agronom Maj-Hild Holmström (02) / Mjölkgårdsrådgivning: Agrolog Rikard Westerlund (02 ) / Ekonomi, bokföring och ADB: Agrolog Mats Norrholm (02) / Växtodling, miljö och kvalitet: Agrolog Peter Fritzén (02) / Växtodling, maskiner och EU-stöd: Agrolog Anders Abrahamsson (02) / Trädgård: Hortonom Sven Engblom (02) / Landskaps-, miljövårdsrådgivning, grönområdesplanering samt MALO-klassificering: Hortonom Riitta-Liisa Pettersson (02) /

3 ALLMÄN ÖVERSIKT Dagens lantbruk är inne i en kraftig strukturomvandling och samtidigt är lantbrukaren tvungen att leva i en osäker omgivning bl.a. på grund av ständigt förändrade villkor för lantbruksstödet. Mot den bakgrunden är det positivt att notera att generationsskiftenas antal i Åboland redan en längre tid har legat omkring tio på årsnivå. Så även under år Det vittnar om att det finns en framtidstro på näringen i vår region. Synar man de genomförda generationsskiftena närmare kan man konstatera att majoriteten av dem som övertar lantbruken har antingen ett lönearbete eller någon annan inkomstkälla vid sidan av lantbruket. Många av de nya lantbrukarna blir således mångsysslare vilket kan ses som typiskt för en stor del av vår region. Den nya utformningen av lantbrukets miljöstöd var under året föremål för många diskussioner och osäkerheten kring den slutliga strukturen höll i sig ända till årets slut, och fortsatte dess värre ända in i maj Prisbildningen inom spannmålssektorn visade efter en lång paus en svängande trend. Under skördeåret noterades för de flesta spannmålsslagen högre priser än under föregående skördeår. En bidragande faktor till de bättre priserna var att skörden av spannmål både kvantitativt och kvalitativt var sämre än normalt i största delen av Europa. Bioenergin fortsatte att intressera lantbrukarna. Som ett led i att kunna svara på den växande efterfrågan på rådgivning inom sektorn startade den svenskspråkiga lantbruks- och hushållningssällskapen ett rådgivningsprojekt kring bioenergi. Projektet administreras av Svenska lantbrukssällskapens förbund och riktar sig till hela Svenskfinland. Vintern var tidvis kall och snöfattig vilket ledde till att tjälen gick djupt ner i marken. Stora övervintringsskador konstaterades på höstvetet som i vår region till största delen fick sås om med någon annan gröda på våren. På grund av den djupa tjälen kom nypotatisodlarna igång senare än vanligt. Nypotatisen sattes under den första och andra veckan i april. Vårbruket förlöpte i stort sett enligt normal tidtabell den ojämna upptorkningen vållade dock i viss mån huvudbry vid bestämmande av lämplig tidpunkt för sådd. Sockerbetsarealen minskade i vår region som en följd av den genomförda sockerreformen. Trots den torra sommaren med ojämnt fördelade regnmängder blev spannmålsskörden i vår region trots allt hyfsad och kvaliteten i regel god. Höstsådden kunde genomföras i goda förhållanden och arealerna blev i det närmaste normala. Inom trädgårdssektorn fick de yrkesmässiga äppelodlarna en god skörd. Skörden av jordgubbar blev senare än normalt. Hotet om minskade statsanslag för rådgivningsverksamheten tog sig under hösten konkret uttryck i att anslaget för rådgivning i statsbudgeten för år 2007 minskade med i medeltal cirka 13 %. Denna nedbantning inger oro med tanke på framtida resultatutveckling. Resultatmässigt kunde Finska Hushållningssällskapet för år 2006 uppvisa ett positivt bokslut om 3922 euro. Resultatet var drygt 1000 euro sämre än året innan och det var främst den egentliga verksamheten som visade en försämrad resultatutveckling. Trots att den egentliga verksamhetens resultat var sämre än året innan utnyttjade våra kunder tjänsteutbudet i stort sätt i samma mån som tidigare. Glädjande är att våra stamkunder använder våra tjänster årligen vilket bör tolkas som en god kundtillfredsställelse.

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SÄLLSKAPETS ALLMÄNNA VERKSAMHET 1.1. SÄLLSKAPETS SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR Sällskapet är en registrerad förening, vars medlemmar främst består av lantbrukare i Åboland och på Åland. Sällskapet strävar till att i samarbete med lantmannagillena genom rådgivning och service arbeta för landsbygdsnäringarnas bästa. Med sin kännedom om förhållandena i distriktet, stöder sällskapet också statsmaktens strävanden att här förbättra lantbrukets och dess stödnäringars allmänna förutsättningar med beaktande av produktionsmålsättningarna. Enligt landsbygdsorganisationernas avtal med jord- och skogsbruksministeriet är rådgivningens främsta resultatområden följande: A. Lönsamma landsbygdsföretag och förbättrad kvalitet på verksamhet och produkter. B. Förbättrad miljö på landsbygden. C. Ny företagsverksamhet och växelverkan mellan land och stad ORGANISATION VERKSAMHETSOMRÅDE Sällskapets verksamhetsområde omfattar det tvåspråkiga Åboland MEDLEMSKÅR Vid årets utgång räknade sällskapet 1078 personliga medlemmar STYRELSE, UTSKOTT OCH REVISORER STYRELSE För år 2006: Ordf. agrolog Mikael Söderholm, Kimito (2002,2002). För åren jordbrukaren Anders Ekholm, Dragsfjärd (1996), agrolog Susanne Rehnström, Korpo (1996) och jordbrukaren Torolf Karlsson, Nagu (2004). För åren viceordf. agrolog Dan Lindroth, Kimito (1994, 1996), jordbrukaren Edgar Sjövall, Houtskär (1996), jordbrukaren Tom Norrby, Pargas (1999) och jordbrukaren Gunnar Ölander, Västanfjärd (1989). Årtalet anger från vilket år ledamoten tillhört sällskapets styrelse, respektive innehaft posten som ordförande eller viceordförande. Som personalens representant har agrolog Mats Norrholm med agrolog Peter Fritzén som suppleant deltagit i styrelsens möten.

5 UTSKOTT Sällskapets husdjursutskott hade följande sammansättning: Ordf. Bo-Åke Blomberg (Nagu), Erik Eriksson (Kimito), Magdalena Johansson (Pargas), Peter Jägerskiöld (Kimito), Bengt Renfors (Västanfjärd) och Johan Hermansson (Pargas). Som utskottets sekreterare fungerade sällskapets husdjurskonsulent Maj-Hild Holmström. Utskottet har inte sammanträtt under år REVISORER Ordinarie:EM Katja Kerke, CGR, Pargas och agrolog Mikael Holmberg, Nagu. Suppleanter: En representant för revisionsbyrå KPMG i Åbo och merkonom Kristina Karlsson, Pargas PERSONAL OCH KANSLI Direktör: Agronom, AFK Jörgen Grandell, 2001 Jordbruksrådgivare: Agrolog Peter Fritzén, 2001 Agrolog Anders Abrahamsson, 1999 Trädgårdsrådgivare: Hortonom Sven Engblom, 1980 Ekonomi- och bokföringsrådgivare: Agrolog Mats Norrholm, 1997 Husdjursrådgivare: Agronom Maj-Hild Holmström, 1984 Landskaps- och grönområdesplanering samt miljö: Hortonom Riitta-Liisa Pettersson, 1994 Mjölkgårdsrådgivare: (deltid) Agrolog Rikard Westerlund, 1991 Kanslisekreterare: Dipl.korr. Carita Roiha, 1984 Årtalen anger anställningsåren. Sällskapets dotterbolag Ab Åbo Hushållning Oy har för fastighetsskötseln anlitat Veikko Hyytiäinen genom hans fastighetsskötarbolag. För rådgivning i ekologisk odling har kunderna på FHS:s verksamhetsområde kunnat anlita rådgivare från övriga rådgivningsorganisationer SÄLLSKAPETS PLENA Sällskapet höll sitt årsplenum på Villa Lande i Kimito. Mötet hölls i samarbete med ÅSP. Närvarande var 67 personer. Ordförande Mikael Söderholm öppnade plenum kl och hälsade alla välkomna. I sitt öppningsanförande berörde ordförande orsakerna till att Finska Hushållningssällskapet inte ingår som ägare i Villa Lande. Huvudorsakerna är dels att de verksamhetsmässiga förutsättningarna saknas, dels behövs Sällskapets balans i form av avkastande placeringar för att understöda den egentliga verksamheten. Sällskapets rådgivare gör i huvudsak gårdsbesök och arbetet utförs hos kunderna. Sålunda skulle ett kontor i Kimito väcka

6 felaktiga förväntningar som servicepunkt emedan det sannolikt skulle stå tomt under den största delen av tiden. Sällskapets egentliga verksamhet behöver det ekonomiska bidrag som placeringsverksamheten, via avkastande placeringar, stöder FHS:s ekonomi och resultat. En placering i en kontorslokal skulle enligt styrelsens tolkning inte ha uppfyllt kriterierna för en avkastande placering. Mikael Söderholm konstaterade att byggandet av det nya Landsbygdscentret har väckt delade meningar i kommunen på grund av satsningens ekonomiska omfattning i relation till den redan befintliga fastighetsmassan i form av kontorslokaliteter i kommunen. Ordförande påpekade att utnyttjandet av lokala resurser och service kunde ha varit större under byggnadsskedet. I sitt anförande berörde ordförande frågan om bioenergi och vikten av att lantbruket kan förvalta den resurs man har så att slutresultatet inte blir det att lantbrukaren får finna sig i rollen av producent av billig råvara för energiproduktion och någon annan far iväg med vinsten. Ytterligare framförde Mikael Söderholm ett tack till Sällskapets personal för ett gott arbete som resulterade i ett förbättrat resultat med positivt förtecken för år Under mötesförhandlingarna godkändes verksamhetsberättelsen och bokslutet för år 2005 fastställdes. Ytterligare beviljades de redovisningsskyldiga ansvarsfrihet för räkenskaperna för år På årsplenum invaldes fyra nya medlemmar och en person föreslogs för inval på höstplenum. Efter de stadgeenliga mötesförhandlingarna utdelades mjölkkvalitetspriset till Birgitta och Bo- Åke Blomberg från Nagu. Ytterligare uppmärksammades Dan och Leena Lindroth från Gundby gård i Kimito med Lantbruksekonomiska Forskningsanstaltens plakett för 25 år som lönsamhetsbokföringsgård. Nio nyblivna jordbrukare premierades med en värdesedel om 100 euro för användning av FHS:s tjänster. Efter lunchen höll Holger Falck från SLC en lantbrukspolitisk översikt. Han konstaterade att situationen för lantbruket blir allt mera komplicerad och villkoren för stöden allt krångligare. Det blir en stor utmaning att på det politiska planet övertyga beslutsfattarna att det nationella stödet till lantbruket är nödvändigt för att täcka minskade EU-stöd. Som avslutning på dagen höll Rune Nyström från Mildola Oy ett anförande om erfarenheter av användning av biodiesel. Han gick också in på produktionstekniken och de ekonomiska aspekterna. Under dagens lopp hade mötesdeltagarna en möjlighet att bekanta sig med det nya huset Villa Lande. Sällskapets sommarplenum hölls på Västankvarn försöksgård i Ingå. Närvarande var 14 personer. Plenum öppnades av Finska Hushållningssällskapets ordförande Mikael Söderholm. Han hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att skördeutsikterna trots torkan ser rätt hyfsade ut. Spannmålen brådmognar och det verkar som om all spannmål kommer att mogna ungefär samtidigt. Det torra vädret och en mindre skörd kan leda till ett högre pris på spannmål. Sockerbetorna är i stort behov av regn annars hotar skörden bli anspråkslös. Rådgivningen i ärenden gällande bioenergi har inom den svenska rådgivningssektorn diskuterats på ett seminarium. Målsättningen är att åstadkomma en gemensam satsning i Svenskfinland. Bioenergin kunde enligt ordförande vara ett sätt att åstadkomma en alternativ användning för åkerns grödor och öka avsättningsmöjligheterna. En bättre avsättning kunde i förlängningen leda till ett bättre produktpris för bonden. Till slut berörde Mikael Söderholm hotet om ett minskat statligt stöd till rådgivningen. I budgetförslaget som föreligger är nedskärningen i statsanslaget ungefär 25 % vilket direkt kommer att avspegla sig i FHS:s resultat. På sommarplenum föreslogs en medlemskandidat för inval på höstplenum. Efter stadgeenliga mötesförhandlingar och lunch bekantade sig mötesdeltagarna med försöksverksamheten på Västankvarn. Torsten Lindqvist och Patrik Erlund fungerade som

7 våra guider i spannmålslaboratoriet och på försöksfälten. Ytterligare fick deltagarna en presentation av Västankvarn gårds händelserika historia. Sitt Höstplenum höll Sällskapet på Dragsfjärds Pensionat i Kulla i Dragsfjärd. Mötet hölls i samråd med ÅSP. Närvarande var 46 personer. Ordförande Mikael Söderholm öppnade mötet kl och hälsade alla välkomna. Mikael Söderholm konstaterade att sommaren var speciell. Trots den torra sommaren blev skörden ändå hyfsad. Efterfrågan på spannmål har varit god och priserna har stigit, viket kan ses som en positiv utveckling. I takt med att efterfrågan på grödor för framställning av bioenergi stiger kommer sannolikt priserna på spannmål att snarare stiga än att sjunka. Diskussionen om bioenergi har tagit fart på allvar och närheten till riksdagsvalet kommer sannolikt att sätta ytterligare fart på diskussionen. Hittills har det dock varit mera ord och mindre handling kring bioenergin. Altias beslut om att börja tillverka etanol för inblandning i bensin är ett steg i rätt riktning. Ordförande efterlyste också åtgärder för att underlätta utnyttjande av bioenergi i liten skala, exempelvis genom att lätta på bränsleaccisen. En kort reflektion över växtperioden i Estland gav vid handen att skördarna där blev dåliga, sämre än i Finland, som en följd av torkan. Ordförande gjorde på basen av sin resa till Frankrike en reflektion om skyltning för olika inkvarterings- och försäljningstjänster. Skyltningen i Mellaneuropa är betydligt påtagligare och mera professionellt skött än i vårt land. Vi borde kanske ta lärdom av detta i marknadsföringssyfte. Slutligen tog Mikael Söderholm upp frågan om hur ajour vår lagstiftning är i olika inlösningssituationer som berör markägare och lantbruket. Han syftade främst på dragning av el-linjer, byggande av vägar och inlösning för gruvdrift. Under mötesförhandlingarna godkändes verksamhetsplanen och budgeten för år Mikael Söderholm omvaldes enhälligt till styrelseordförande för FHS. De styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå omvaldes, förutom Gunnar Ölander som hade undanbett sig omval. I hans ställe invaldes Mats Nurmio till styrelsemedlem. Två nya medlemmar invaldes och fyra personer föreslogs för inval på årsplenum på våren. Efter FHS: höstplenum höll ÅSP sitt höstmöte varefter verksamhetsledare Tage Ginström från SLC höll en lantbrukspolitisk översikt. Som avslutning på dagen höll statssekreterare Stefan Wallin ett anförande under rubriken Behovet av samförstånd om lantbruket STYRELSENS SAMMANTRÄDEN Styrelsen höll under året fyra protokollförda möten med sammanlagt 49 st. ärenden. De viktigaste ärendena är listade nedan, mötesdatum är angivet inom parentes. Val av Dan Lindroth till styrelsens viceordförande (17.2) Konstaterande av personalrepresentant i styrelsen (17.2) De avtalsenliga lönejusteringarna, förhandsinformation (17.2) Preliminär presentation av bokslutet 2005 (17.2) Diskussion om rådgivning kring bioenergi (17.2) Godkännande av bokslut och verksamhetsberättelse att föreläggas revisorerna (10.3) Beslut om årsplenum i Kimito (10.3) Beslut om de avtalsenliga lönejusteringarna (10.3) Beslut om köp av aktier i Svenska Småbruk och Egnahem (10.3) Val av delegater till SLF:s årsmöte i Österbotten (21.9) Presentation av mellanbokslutet januari -juli 2006 (21.9) Placeringsärenden, strategidiskussion och godkännande av vidtagna åtgärder (21.9) Beslut om att delta i SLF:s projekt kring bioenergi och rådgivning (21.9) Budgetramarna för år 2007 (21.9) Information om fastighetssituationen (21.9) Beslut om beviljande av förtjänsttecken, Erkko Teerimaa (21.9)

8 Programmet för höstplenum i Dragsfjärd (2.11) Godkännande av verksamhetsplanen för 2007 (2.11) Godkännande av budget för 2007 (2.11) Beredning av övriga plenumärenden (2.11) Information om vidtagna åtgärder i placeringsverksamheten (2.11) Beslut om en donation av materialet i FHS:s arkiv vid Åbo Akademis bibliotek (2.11) BEVILJANDE AV HÖGRE UTMÄRKELSETECKEN Finska Hushållningssällskapet har under året beviljat följande högre utmärkelsetecken: Silvermedalj av första klass: Erkko Teerimaa, Lokalax 1.3. INFORMATIONS- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHET Sällskapet sände under året ut två brev till sina medlemmar och samarbetspartners med information huvudsakligen om rådgivningsverksamheten. Under växtperioden har Sällskapet gett aktuell lantbruksinformation på nätet via den egna hemsidan. Lägesrapporter gällande grödorna har också getts regelbundet under odlingssäsongen. Flere besöksgrupper har under året mottagits och informerats om FHS och Åboländskt jordbruk. Sällskapets rådgivare har deltagit som föreläsare på lantmannagillenas och jordbrukarklubbarnas möten. På senare tid har man ofta koncentrerat sig på förändringarna i stödsystemet, framför allt det nya systemet för miljöstöd, och förändringarnas inverkan på odlingsplaneringen. Under vintern genomfördes sju växtskyddskurser varav två var kvällskurser. På våren ordnades ytterligare en extra kurs för odlare som inte haft möjligheter att delta i vinterns kurser. En kryssning med information och utbildning för trädgårdsodlare ordnades i januari i samråd med Farma. I april hölls en kurs kring beskärning av unga träd, kursen var riktad till regionens äppelodlare. FHS:s personal har medverkat som sakkunniga i utbildning som ordnats av TE-centralen. Utbildningen har handlat om stödansökning och det nya miljöstödet. Sällskapets personal har fungerat som föreläsare vid olika skolor och institut samt fungerat som sakkunniga inom ramen för olika projekt och utbildningsprogram även utanför det egentliga verksamhetsområdet. Ytterligare har en del av personalen producerat texter till olika facktidskrifter. Den individuella rådgivningen upptar den största delen av personalens tid. På grund av höstens väder kunde markkartering göras i goda förhållanden under en längre tid. Odlingsplaneringen bromsades i någon mån upp av osäkerheten kring det nya miljöstödet. Skördekontrollverksamheten och lönsamhetsbokföringen sysselsatte en del av personalen under vintern och våren. Under året har ett tiotal gårdar kontaktat FHS med anledning av rådgivning kring generationsväxling. Finska Hushållningssällskapet har ansökt om tillstånd för fem av sina rådgivare att verka inom ramen för systemet för jordbruksrådgivning. Ifrågavarande system är en rådgivningsmodul kring stödsystemets tvärvillkor. För att kunna agera inom ramen för systemet skall rådgivaren klara av en tent vilket de fem rådgivarna från FHS har gjort. Rådgivningen kring bioenergi har varit aktuell under året. FHS har aktivt verkat för att i samråd med SLF och de övriga svenskspråkiga rådgivningsorganisationerna starta ett projekt för att stärka resurserna inom denna sektor. En rådgivare har i slutet av året anställts för att sköta rådgivning om bioenergi i hela Svenskfinland. Finska Hushållningssällskapet har under året också avgivit ett utlåtande om det planerade nya systemet för miljöstöd. En del av Sällskapets personal har varit engagerad i egenskap av arrangörer på Trädgårdens Vår i Åbo och på maskinmässan Kone-Agria i Jyväskylä.

9 En del av de åtgärder som utförs i samband med rådgivningsverksamheten hör till de åtgärder som mäts på basen av resultatavtalet mellan staten och rådgivningsorganisationen. FHS uppnådde de uppställda målen på de flesta punkterna. En stor del av regionens lantbrukare utnyttjar också FHS:s tjänster. Många av våra kunder utnyttjar också våra tjänster regelbundet PERSONALENS UTBILDNING Personalens fortbildning har huvudsakligen knutits till det kursprogram för rådgivare som utarbetats av ProAgria Maaseutukeskusten Liitto och SLF. Tyngdpunkten har legat på utbildning i frågor gällande EU-anpassning, miljö, ekonomi, utnyttjande av datateknik samt tillämpningen av de olika servicekoncepten utgående från rådgivningens gemensamma produktutveckling och hjälpmedel för rådgivare inom ramen för ProAgria. Under det gångna året har det nya miljöstödet fått en framträdande roll i utbildningen. På hösten deltog FHS:s personal i rådgivardagarna som ordnades av SLF SÄLLSKAPETS EKONOMI Sällskapets ekonomi framgår ur bifogade resultat- och balansräkningar. Sällskapet uppvisar ett överskott om 3.922,79 euro. Under året tilldelades sällskapet följande statsanslag: Förskott på statsbidrag för landsbygdsnäringsrådgivningen: Jordbruk Yrkesmässig trädgårdsrådgivning ,00 euro ,00 euro Vidare erhöll Sällskapet bidrag av statsmakten som ersättning för särskilda uppdrag enligt följande: Räntabilitetsbokföring Övriga särskilda statsbidrad 7.836,60 euro 5.190,00 euro I redogörelsen för användningen av statsanslagen har de allmänna kostnaderna fördelats på de olika rådgivningssektorerna i proportion till utförda årsverken.

10 Finska hushållningssällskapet r.f. RESULTATRÄKNING Ordinarie verksamhet Intäkter totalt , ,55 Korrekturposter 0,00 0,00 Intäkter , ,55 Kostnader Personalkostnader , ,41 Avskrivningar 0, ,80 Övriga kostnader , ,72 Kostnader totalt , ,93 Ordinarie verksamhetens underskott , ,38 Projekt Intäkter 0,00 0,00 Kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Tillförda medel Intäkter , ,49 Kostnader -913,41-639, , ,41 Underskott , ,97 Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter , ,00 Kostnader , , , ,81 Räkenskapsperiodens resultat 3 922, ,84 Förvaltade fonder Intäkter , ,73 Kostnader -815,81-770,95 Överföring till fondkapital , ,78 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 3 922, ,84

11 Finska Hushållningssällskapet r.f. BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 0,00 0,00 Materiella tillgångar Markområden , ,79 Maskiner och inventarier 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar , ,38 Övriga placeringar , ,33 Lånefordringar , ,31 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT , ,81 Förvaltade fonder , ,69 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar 9 553, ,55 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,83 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar , ,50 Resultatregleringar , ,26 Rörliga aktiva totalt , ,14 Kassa och bank , ,47 AKTIVA TOTALT , ,11

12 PASSIVA EGET KAPITAL Fastighetsfonden , ,95 Enskilda fonden , ,76 Räkenskapsperiodens underskott 3 922, ,84 EGET KAPITAL TOTALT , ,55 Förvaltade fonder , ,69 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 2 112, ,37 Leverantörsskulder 5 076, ,74 Övriga kortfristiga skulder , ,61 Resultatregleringar , ,15 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT , ,87 PASSIVA TOTALT , ,11

13 2. LANTBRUKETS PLANERING OCH DEN DRIFTSEKONOMISKA RÅDGIVNINGEN 2.1. LANTBRUKETS PRODUKTIONSPLANERING År 2006 infördes gårdsstödssystemet i Finland i enlighet med överenskommelsen i reformen av EU:s gemensamma lantbrukspolitik. Den största förändringen för jordbrukarna var fastställandet av s.k. stödrätter de jordbruksskiften man hade i sin besittning En viss osäkerhet rådde beträffande stödrätterna för arrendemark och hanteringen av dessa vid arrendetidens utgång, men detta löstes sist och slutligen med övergångsbestämmelser. Ett stort planeringsmässigt frågetecken var utbetalningstiden för gårdsstödet, och det var länge osäkert om stödet skulle hinna utbetalas under år Slutresultatet blev trots allt gott: praktiskt taget alla jordbrukare fick sitt gårdsstöd i december. Produktpriserna för spannmål och oljeväxter var fortsättningsvis låga under år 2006, trots en uppgång på ca 10 % jämfört med år En kännbar höjning av produktpriserna skulle absolut vara nödvändig för att minska stödberoendet och sporra jordbrukarna till att satsa på produktionen. Investeringsstödssystemet fortsatte utan större förändringar under år 2006, som var det sista året i programperioden Investeringsstöden för utvidgning inom svinproduktionen var på grund av marknadsläget försatta i ansökningsstopp under hela året. Investeringsstöden för täckdikning, som belades med ansökningsförbud i oktober 2005, kunde igen sökas fr.o.m. den efter att jord- och skogsbruksministeriet utfärdat en förordning om kvalitetskrav för stödberättigad åkerdränering. De flesta större investeringarna i Åboland har gällt köp av tillskottsmark, där marknaden var ganska livlig under året. Den stigande prisnivån på åkermark, i kombination med låga produktpriser, medförde dock i många fall svårigheter att påvisa lönsamhet i investeringarna. Det största problemet beträffande investeringsstöden var trots allt de otillräckliga anslagen. Detta medförde att jordbrukarna fick vänta oskäligt länge på sina beslut, och en stor del av de som lämnade in ansökan under år 2006 fick vänta över årsskiftet. Ekonomirådgivare Mats Norrholm har bistått jordbrukarna med kalkyler och rådgivning i anslutning till investeringar och generationsväxlingar DRIFTSPLANLÄGGNING OCH DATARÅDGIVNING Under året uppgjordes 21 st. likviditets- och lönsamhetskalkyler (LIKWI), och 9 st. av dessa gällde generationsväxlingar. ADB-verksamheten har under år 2006 inriktats på rådgivning till jordbrukare vid anskaffning och användning av gårdsdator med tillhörande program. Marknadsföringen och förmedlingen av rådgivningens program för skattebokföring (WAKKA) och för odlingsplanering (WISU) har fortsatt under året, samtidigt som programmen har vidareutvecklats enligt användarnas önskemål. FHS:s webbsidor, har regelbundet uppdaterats med aktuell information om verksamheten LANTBRUKETS SKATTERÅDGIVNING Ekonomirådgivare Mats Norrholm har skött rådgivningen i skattefrågor. En del av lönsamhetsbokföringsgårdarna har även fått deklarationshjälp. Huvuddelen av skatterådgivningen och deklarationsservicen i Åboland har dock utförts av skattetjänstbyråerna i Pargas och Kimito.

14 Den svenskspråkiga lantbruksrådgivningen har sedan mars 2005 erbjudit bokförings- och bokslutstjänster åt jordbrukare i hela Svenskfinland inom ramen för det gemensamma bolaget Bokföringssällskapet Ab. Ekonomirådgivare Mats Norrholm är kontaktperson för Bokföringssällskapet i Åboland LÖNSAMHETSBOKFÖRINGEN År 2006 medverkade 16 st. gårdar i Åboland i den nationella lönsamhetsbokföringen. Alla resultat inlämnas som färdigt databehandlade till Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT). Ekonomirådgivare Mats Norrholm ansvarar för lönsamhetsbokföringen LANTBRUKETS STÖDNÄRINGAR FHS försöker aktivt medverka till att utveckla nya stödnäringar till lantbruket, bl.a. som samarbetspart i olika projekt. Beträffande stödnäringarna samarbetar vi med företagsrådgivarna vid Region Åboland. 3. VÄXTODLINGENS FRÄMJANDE 3.1. GRUNDFÖRBÄTTRING OCH GÖDSLING Markkartering och gödslingsplanering utgör basen för ekonomisk växtodling, där man beaktar både växternas biologiska behov och de stramare miljöbegränsningar som miljöstödet förutsätter. Växtens biologiska behov och den ekonomiska lönsamheten bör även i fortsättningen vara utgångspunkten för all planering. Enligt miljöstödets krav skall alla gårdar ha en markkartering som är högst fem år gammal. Till miljöstödets krav hör även att varje odlare som är med i systemet, skall göra en odlingsplan för den inkommande odlingssäsongen. Detta betyder en hel del arbete för våra växtodlingsrådgivare i form av planering och skiftesvis uppföljning av odlingen (s.k. skifteskort). Jordbruksmarken i Åboland är för tillfället nästan till 100 % markkarterad. Trots att markkarteringen är obligatorisk har detta tvång medfört en bättre möjlighet att planera odlingen noggrannare och mera ekonomiskt SKÖRDEKONTROLL OCH VÄDERLEKSSERVICE Skördekontrollen har fortsatt inom FHS:s område enligt tidigare principer. Sammanlagt 20 gårdar deltar i verksamheten. Skördekontrollgårdarna omfattar idag dryga 2200 ha och medelarealen har hela tiden stigit och är idag bland medlemmarna uppe i 111 ha. Skördekontrollens huvudsakliga uppgift är att på gårdsnivå beräkna det ekonomiska resultatet för alla växter som odlas på gården. Odlaren får på detta sätt en bra uppfattning om hur växterna har klarat sig på gården och var de största bristerna finns. När man samtidigt kan jämföra sitt resultat med andra gårdar som är med i Åbolands Skördekontrollförening och med andra föreningar i hela Finland, får man en rätt klar bild av växtodlingens ekonomi. Föreningens ordinarie årsmöte hölls den 13 april på Sucros kontor i Salo. Förutom stadgeenliga ärenden behandlades och analyserades även 2005 års växtodlingsresultat. Under växtperioden har medlemmarna fått förstahandsinformation om växtskyddsbehov per textmeddelande och telefon samt i samband med gårdsbesök. Som ett tillägg ordnade föreningen ett inofficiellt höstmöte i Brusaby där medlemmarna hade möjlighet att diskutera

15 växtodlingsårets händelser och erfarenheter, samt ta del av färska försöksresultat från Västankvarns försöksfält som växtodlingsrådgivare Patrik Erlund framförde. Ordförande för föreningen var Dan Lindroth och som sekreterare och rådgivare fungerade Peter Fritzén. En del av skördekontrollgårdarna är också med i en verksamhet som går under namnet ProOdling, vilket innebär att dessa gårdar får en intensiv rådgivning av en så kallad egenrådgivare. Det här betyder att den egna rådgivaren aktivt håller kontakt med odlaren och ger råd samt tips under den pågående växtperioden och vid behov besöker odlaren. Vidare betyder detta också att odlaren har möjlighet att alltid i första hand kontakta sin egna rådgivare i alla ärenden som berör driften. Vid behov kan utomstående expertis anlitas. Vädertjänsten per telefon hade redan tidigare upphört och istället för den tjänsten har sällskapet marknadsfört SMHI:s vädertjänst där odlaren kan få en möjligast pålitlig väderprognos, sprutväderprognos, skördekalkylering m.m VÄXTODLINGSÅRET 2006 Hösten 2005 var ganska tjänlig för höstsådd och det medförde att en hel del mera höstsäd såddes än normalt i vår region. Höstbroddarna såg ännu rätt så hyfsade på senhösten, men det nya året började med en mycket kall period, temperaturen sjönk tidvis under 20 grader och den skyddande snön kom först därefter. Våren började med tidig snösmältning varefter vi igen hade en kall och blåsig period vilket medförde att största delen av höstvete broddarna fick köldskador varefter de nästan helt torkade ut. Detta medförde att största delen av de sådda höstvetearealerna skulle sås om på våren. I de flesta fall blev det fråga om oljeväxter eller korn. Växtperioden 2006 började kring månadsskiftet april-maj. De första vårsådderna gjordes i början på maj och grödorna utvecklades gynnsamt och bestånden blev rätt så frodiga pga. rätt så kylig start. Det fortsatta vädret var närmast gynnsamt för semesterfirare, torrt och varmt vilket medförde att skördarna blev en aning skrala mängdmässigt men med hög kvalitet. Sockerbetorna gav en någorlunda medelmåttig skörd men med relativt låg sockerhalt p.g.a. den torra sommaren som medförde att betorna började växa först i slutet på augusti. Sockerbetsskörden inleddes i slutet på september under rätt så goda förhållanden. Vädret i augusti och september var sedan igen tjänligt för höstsådder och man sådde ivrigt både höstvete och råg. Hösten blev lång och varm varför höstbroddarna såg verkligt fina och delvis litet för frodiga ut inför vintern så man hoppades på en bra övervintring MILJÖRÅDGIVNINGEN Växtskyddskurser inom ramen för miljöstödet planerades och utarbetades med nytt aktuellt material för perioden då de flesta jordbrukare som förbundit sig vid miljöstödets krav och använder växtskyddsmedel bör förnya sitt certifikat eller intyg över utförd växtskyddskurs. Under året närmast på vårvintern 2006 har sällskapet anordnat växtskyddskurser på flera orter och deltagarantalet har varit tillfredställande. En del specialmiljöstödsplaner, närmast angående skyddszoner, har gjorts i samband med övrig växtodlingsplanering. Miljöråd ges och beaktas vid all övrig rådgivning och planering som en naturlig del av det dagliga arbetet.

16 4. TRÄDGÅRDSODLING 4.1. ÅRETS ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Konkurrensen för trädgårdsodlare blir allt hårdare och en orsak till detta är några av de nya EU-länderna. Bl.a. Polen har bidragit till att det väller in bär, frukt och grönsaker i stora mängder när vår egen produktion är i topp. Detta gäller inte enbart färska produkter utan även lagringsprodukter och industriprodukter. Konkurrensen är inte hård enbart med utländska produkter utan även mellan inhemska produkter. Centralaffärerna och industrin vill inte betala tillräckligt för trädgårdsprodukter för att produktionen skall vara lönsam. Detta leder till att äldre odlare slutar och nya kommer till FRILANDSODLINGEN Våren började med en värmebölja i april som varade en vecka. På grund av de goda förhållandena startade många sin odling genom att så eller t.o.m. plantera ut grönsaker som sedan när det efter den varma perioden blev kallt dog ut eller växte dåligt. Våren fortsatte ganska kall ända till midsommar. Detta resulterade i sen skörd för tidig potatis, grönsaker och jordgubbar. Tidig potatis blev skördefärdig ca två veckor senare än vi är vana vid. Sedan blev vädret varmt och verkligen varmt, för vi hade en åtta veckors värmebölja som började efter midsommar och sträckte sig enda till slutet av augusti. Detta medförde problem för bärväxter och vissa grönsaker. Jordgubbarna mognade så snabbt att man inte hann plocka dem och kålväxter och sallat fick kantbränna. För odlare som inte hade bevattningsmöjligheter blev odlingsåret besvärligt. Det positiva i odlingsväg var det att priserna var tämligen höga på grund av låg produktion VÄXTHUSODLINGEN Växthusproduktionen drog nytta av det varma vädret. När frilandsproduktionen blev sämre än normalt blev åtgången på växthusprodukter bättre med högre priser. När även väderleken i Europa var dålig kunde den inhemska produkten säljas till ett högre pris än normalt. Exempelvis sallat i växthus hade ett 20 % högre pris än året innan. Man kan allmänt säga att året 2006 gav ett gott resultat trots de svåra sommarförhållandena FÖRSÖKS- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHETEN Trädgårdsförsöksverksamheten genomfördes på samma sätt som tidigare d.v.s. som fältförsök hos odlare. Sortförsök gjordes med purjo, sallat och frilandsgurka. Gödselförsöken fortsatte för frilandsgurka. Som nytt försök testades de nya plastmaterialen som skall vara självförintande. Dessa är gjorda av majsstärkelse och bryts ner av markens mikrober. Materialen visade sig vara användbara och konkurrensdugliga. Observationsverksamheten för insekter fortsatte på kålväxter och morot. Närmast gjorde man uppföljning på kålflugans, morotsflugans, bladloppans och kålmalens flykt. Odlarringverksamheten fortsatte för grönsaker på två håll d.v.s. i Letala och i Salo. Äppelprojektet fortsatte som tidigare med 22 odlare med i ringen. Största delen av odlingarna finns i västra skärgården men antalet odlare på Kimitoön ökar.

17 5. LANDSKAPS- OCH MILJÖVÅRDSRÅDGIVNING GRÖNOMRÅDESPLANERING OCH MALO-KLASSIFICERING 5.1. RÅDGIVNING OCH PLANERING Rådgivningen i anslutning till miljöspecialstödet har sysselsatt Finska Hushållningssällskapets rådgivare Riitta-Liisa Pettersson. Rådgivningen kring miljöspecialstöd har beaktats och ingått som en del av det dagliga arbetet. Drygt tio planbeskrivningar för ansökning av miljöspecialstöd har uppgjorts för kundernas räkning på olika håll i Egentliga Finland. Största delen av arbetet har utförts åt kunder i Åboland. Femåriga planbeskrivningar för skötsel och vård av vårdbiotoper gjordes för en areal omfattande ca 265 hektar belägen på åtta olika gårdar. Tioåriga planbeskrivningar angående främjande och vård av naturens mångfald gjordes för en areal omfattande ca 9 hektar belägen på 2 gårdar. Planbeskrivningar för skötsel av skyddszoner gjordes för en areal omfattande ca 3 hektar. Arbetsinsatsen för rådgivning kring miljöspecialstöd motsvarade ca 0,3 årsverken. Efterfrågan på grönområdesplanering var under året rätt god. Sammanlagt gjordes ett femton planer för grönområden. De flesta av planerna gällde gårdscentrum på lantbruk. Arbetsinsatsen för rådgivning och planering av grönområden motsvarade ca 0,2 årsverken MALO-KLASSIFICERING Utveckling av landsbygdsturismen upplevs av Finska Hushållningssällskapet som ett viktigt arbetsfält. Malo-klassificeringen är ett klassificeringssystem för inkvarteringsutrymmen för stugor, inkvarteringen med morgonmål och landsbygdssemester. Sällskapets rådgivare har klassificeringskompetens och har utnyttjats av regionens företagare i turistbranschen. Det år 1994 skapade klassificeringssystemet är i behov av en uppdatering. Riitta-Liisa Pettersson har ingått i en arbetsgrupp på ProAgria Maaseutukeskusten Liitto. Arbetsgruppens uppgift är att vidareutveckla MALO-klassificeringen och göra systemet databaserat. Arbetsinsatsen för rådgivning kring MALO-klassificering motsvarade ca 0,05 årsverken PROJEKTVERKSAMHET M.M. Samarbetet med Lounais-Suomen metsäkeskus har fortsatt i projektform. Finska Hushållningssällskapets rådgivare R-L Pettersson sålde tjänster till projektet Valtatie 8 Maisemasavotta som var ett större projekt kring landskapsvård och kulturlandskapet längs riksväg 8 (Reso Sastmola). Projektet var treårigt och startade år 2003 och avslutades våren Arbetet skedde också i samråd med ProAgria Satakunnan Maaseutukeskus. Miljövårdsrådgivarna sammanställde tillsammans en riktgivande miljöförbättringsplan för landskapet längs riksväg 8. Målgrupp för rådgivningen kring landskapsvård, utbildning m.m. var invånarna på landsbygden, särskilt jordbrukarna. Arbetsinsatsen inom projekten motsvarar ca 0,2 årsverken. Finska Hushållningssällskapets rådgivare R-L Pettersson har också samarbetat med ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, kring programmet Eco Learn, där man på sikt strävar till att utveckla olika programpaketen för lägerskolor med målsättningen att öka miljömedvetenhet och kännedom om lantbruket.

18 Utställningen Trädgårdens Vår 2006 sysselsatte i form av förberedelser och under utställningens gång. Riitta-Liisa Pettersson fungerade som utställningssekreterare och förman för den frivilliga arbetskraften. Arbetsinsatsen motsvarade ca 6 % av ett årsverke. Riitta-Liisa Pettersson är också medlem i några lednings- och arbetsgrupper i anknytning till projekt och rådgivningsverksamheten inom branschen. 6. HUSDJURSSKÖTSELN 6.1. HUSDJURSSKÖTSELNS ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Volymen inom husdjursproduktionen har i vår region stabiliserat sig på en relativt låg nivå. Efterfrågan på betande djur för skötseln av landskapet har ökat som en följd av att miljöspecialstöd har kunnat sökas för skötsel av kulturlandskapet. Några nötköttsproducenter i vår region har planer på att utöka verksamheten NÖTBOSKAPSSKÖTSELN MJÖLKPRODUKTION Mejeriinvägningen av mjölk i Åboland år 2006 var 4,004 miljoner liter mot 4,03 milj.liter år Producentantalet var oförändrat d.v.s. 20 producenter med totalt 503 kor Rikard Westerlund fortsatte under året sitt kombinerade arbete, som mjölkgårdsrådgivare för sällskapet, och som mjölkinstruktör för Andelslaget Maito-Aura. Antalet gårdar i kokontrollen var oförändrat d.v.s. 13 gårdar med 337 kor. Även år 2006 innehade de Åboländska korna den högsta avkastningen i landet, 9344 kg mjölk med korna i Lappland på andra plats med 9061 kg. Nedan en sammanställning av kontrollresultaten i Svensk - Finland: Kor i medeltal/ Mjölk Fett Fett Prot. Prot besättning kg kg % kg % Åboland 28, , ,41 NSL 30, , ,45 ÖSL 25, , ,49 Åland 29, , ,45 Hela landet 23, , ,44 Den av Skärgårdens Mejeriandelslag i tiden donerade femarmade ljusstaken i silver från 1902, delas varje år ut som vandringspris i den Åboländska mjölkkvalitetstävlingen. Den tillföll år 2006 Birgitta och Bo-Åke Blomberg i Nagu på basen av produktionen Nedan inteckningar i Vandringspriset i SM:s mjölkkvalitetstävling 1993 Svartträsk, Träskböle Laila Hill 55,70 poäng 1994 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 64,01 poäng 1995 Gaudis, Innamo, Eriksson Stig 82,80 poäng 1996 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén 53,50 poäng 1997 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 64,10 poäng 1998 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 59,50 poäng 1999 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 56,00 poäng 2000 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 63,90 poäng 2001 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 55,30 poäng

19 2002 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 48,23 poäng 2003 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 59,45 poäng 2004 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén 53,35 poäng 2005 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 63,73 poäng NÖTKÖTTSPRODUKTION Efterfrågan på konsultation av husdjurskonsulenten i byggnadsfrågor och husdjurens välbefinnande, från olika delar av Finland har fortsatt. Husdjurskonsulenten har föreläst andra året i följd på nationella dikoseminariet som hölls i Ikalis. Hon har föreläst på LUOMU ITÄÄ- projektets kurs i Idensalmi, samt föreläst om dikoproduktion för Österbottniska avbytare på LPA i Esbo. Dessutom har hon verkat som sakkunnig för ett projekt i ProAgria Pirkanmaa:s regi SVINSKÖTSEL Samarbete bedrivs med slakteriindustrin FÅRSKÖTSEL Produktionskontrollen har fortsättningsvis skötts av ProAgria Pirkanmaan Maaseutukeskus. På Hushållningssällskapet område fungerar även Skärgårdens Fårklubb ÖVRIGA HUSDJUR Övrig husdjursproduktion har marginell betydelse i Åboland ÖVRIGT OM HUSDJURSRÅDGIVNINGEN Husdjurskonsulenten har varit mycket aktivt anlitad som föreläsare på kurser runt om i landet. Husdjurkonsulenten har även utfört konsultuppdrag runt om i landet bl.a. i byggnadsfrågor. Dessutom har hon varit godkänd av EU att verka som sakkunnig i ett projekt för Centre for Ecological Engineering i Estland. Samma instans har även publicerat KMVetartiklarna på estniska. 7. ÖVRIG VERKSAMHET Finska Hushållningssällskapet har en längre tid samarbetat med Sydvästra Finlands miljöcentral genom olika projekt. Under år 2006 gällde samarbetet olika projekt kring åtgärder för att minska lantbrukets belastning av vattendragen och ekonomiska kalkyler för åtgärder i anknytning till landskapsvård. Samarbetet med Region Åboland har fortsatt i frågor kring rådgivning till företag på landsbygden MEDALJER FÖR LÅNGVARIG OCH TROGEN TJÄNST OCH MEDALJER FÖR SAMHÄLLELIGA FÖTRJÄNSTER Under året beviljades 7 st. medaljer för långvarig och trogen tjänst. Antalet inkluderar medaljer av olika valör (brons, silver och guld).

20 Finska Hushållningssällskapets silvermedalj av första klass för samhälleliga förtjänster beviljades Erkko Teerimaa från Lokalax LANTMANNAGILLENA I ÅBOLAND Sydvästra Finlands Jordbrukarklubb. Ordförande Urban Silén, sekreterare Mats Norrholm Dragsfjärds lantmannagille. Ordförande Anders Ekholm. Houtskärs lantmannagille. Ordförande Peter Karlgren. Kimito lantmannagille. Ordförande Peter Segersven. Korpo lantmannagille. Ordförande Tomas Johansson. Nagu lantmannagille. Ordförande Torolf Karlsson. Pargas lantmannagille. Ordförande Johan Laurén. Västanfjärds lantmannagille. Ordförande Gunnar Ölander.

PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012

PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012 PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2012 KONTAKTUPPGIFTER Tavastgatan 28, 20700 ÅBO Tfn: (02) 481 2400 Telefax: (02) 481 2412 E-post: fhs@fhs.fi Internet: www.fhs.fi telefon Ordförande: Agrolog

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007. Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP r.f.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007. Åbolands svenska lantbruksproducentförbund ÅSP r.f. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 ÅSP r.f. 166 167 Förbundsmöten Förbundet har stadgeenligt hållit två förbundsmöten, vår- och höstmöte. Vårmöte Vårmöte hölls den 27 mars 2007 klockan 11.20 i allaktivitetshuset

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort 1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25

06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN Stadgarna antagna vid årsmötet den 19 april 2013 1 ÄNDAMÅL Svenska Kyltekniska Föreningen, nedan benämnd Föreningen, har till ändamål att befordra utvecklingen

Läs mer

MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten. Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är.

MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten. Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är. Förhandsgranskade i föreningsregistret 6.10.2005 MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten Namn och hemort 1 Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är. Föreningens syfte är Syfte

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Ewa Wiker tackade för förtroendet att få leda årsmötet.

Ewa Wiker tackade för förtroendet att få leda årsmötet. 1. Mötets öppnande Lokalklubbsordförande Göran Strömbäck hälsade de närvarande varmt välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av röstlängden Närvarande medlemmar har prickats av på röstlängden,

Läs mer

Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport

Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007 Slutrapport INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 3 PROJEKTPLANEN... 3 SAKKUNIG STYRGRUPP... 3 NORDISKT SAMARBETE...

Läs mer

Västra Åbolands Diabetesförening rf. Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010. Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer

Västra Åbolands Diabetesförening rf. Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010. Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer Hemort Väståboland FO-nummer 1866925-5 BOKSLUT 31.12.2010 Verksamhetsberättelse Bokslut med specifikationer VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 sidan 1 (2) Verksamhetsåret 2010 var diabetesföreningens 23 verksamhetsår.

Läs mer

DMBK kallar medlemmar till årsmöte lördag den 16 mars 2013 klockan 11.00.

DMBK kallar medlemmar till årsmöte lördag den 16 mars 2013 klockan 11.00. Kallelse DMBK kallar medlemmar till årsmöte lördag den 16 mars 213 klockan 11.. Plats: Lilla Västanbergsvägen 24 Dagordning 1. Upprop och fastställande av röstlängd för mötet. 2. Fråga om mötet har utlysts

Läs mer

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Stadgar I. NAMN OCH HEMORT 1 Förbundets namn är Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf. Förkortningen FDUV kan användas som förbundets inofficiella namn. Förbundet

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro

Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro Protokoll fört vid Sveriges Cytodiagnostikers årsmöte 2015-05-20, Örebro 1 Mötets öppnande Anna Kellin, vice ordförande hälsade alla välkomna och förklarade årsmötet öppnat. 2 Kallelsens godkännande Anna

Läs mer

Fritiof Jonsson Konsult AB

Fritiof Jonsson Konsult AB Sid 1 (5) Styrelsen och verkställande direktören för får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 24-5-1-25-4-3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHETEN Kvalitet Inga uppdrag har varit aktuell utan kunskaper

Läs mer

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013

Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 1 (5) Utredning över förvaltnings- och styrningssystemet Corporate Governance Statement 2013 Denna utredning över Saga Furs Oyj:s förvaltnings- och styrningssystem har avgivits som en skild berättelse

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden:

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012 kl. 18:30 behandlas följande ärenden: Å L A N D S B R A N D O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D R F. F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A H Ö S T M Ö T E T 2 0 1 2 Vid s Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 10 november 2012

Läs mer

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga.

Företagets långsiktiga strategiska målsättningsprogram har kommit igång. På kvartalbasis är programmets effekter inte ännu synliga. Första halvåret 2016 Periodens omsättning uppgick till 48 470 T (47 992 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 1 365 T (1 204 T ) Periodens resultat uppgick till 1 035 T (863 T ) Resultat per aktie

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Ordförande ÅRSMÖTET 1/8 Till medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund K A L L E L S E Medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund rf kallas till ordinarie årsmöte, som hålls måndagen 7 april 2014 kl. 16.30 på

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Finlands Svenska Hembygdsförbund r.f. 1 (9)

Finlands Svenska Hembygdsförbund r.f. 1 (9) Finlands Svenska Hembygdsförbund r.f. 1 (9) Resultaträkning 1.1-31.12.2014 1.1-31.12.2013 ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter 13 483,03 23 184,00 Kostnader Ordinarie verksamhetens kostnader -36 763,43-40 096,20

Läs mer

Stadgar för släkten Börman r.f.

Stadgar för släkten Börman r.f. Stadgar för släkten Börman r.f. I Släktföreningens namn, hemort och syfte 1 Föreningens namn är Släkten Börman r.f., dess hemort är Västanfjärd och dess verksamhetsområde är hela landet. Föreningen kallas

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Ålands Golfklubb r.f. 0682612-9

Ålands Golfklubb r.f. 0682612-9 Bokslut för Ålands Golfklubb r.f. 0682612-9 Räkenskapsåret 01.01.2013 31.12.2013 Innehållsförteckning Sida Kallelse till vårmöte 1 Verksamhetsberättelse 2-3 Resultaträkning 4-5 Balansräkning 6-7 Bokslutsprinciper/Noter/

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 9 november 2013 behandlas följande ärenden:

Vid Ålands Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 9 november 2013 behandlas följande ärenden: Å L A N D S B R A N D O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D R F. F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A H Ö S T M Ö T E T 2 0 1 3 Vid s Brand och Räddningsförbunds ordinarie förbundsmöte den 9 november 2013

Läs mer

MODELLSTADGAR FÖR MARTHAFÖRENINGAR. Namn, hemort och språk

MODELLSTADGAR FÖR MARTHAFÖRENINGAR. Namn, hemort och språk MODELLSTADGAR FÖR MARTHAFÖRENINGAR Namn, hemort och språk 1 Föreningens namn är Marthaförening rf och kallas i dessa stadgar föreningen. Föreningens hemort är och verksamhetsområde är och dess officiella

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ)

Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2005 för Genesis-IT AB (publ) Periodens resultat förbättrades med 0,2 MSEK. Periodens resultat före skatt uppgick till 0,8 MSEK ( 0,6 MSEK ). Väsentliga händelser

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA 2009-08-03 PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSMÖTE MED SVENSK KNIVFÖRENING DEN 10 JULI 2009 I LUDVIKA 1 Årsmötets öppnande Ordförande Lars Billström hälsade medlemmarna välkomna och öppnade årsmötet. 2 Fastställande

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg Organisationsnummer Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg ÅRSREDOVISNING AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Näringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 1 av 7 828000-7660. Årsredovisning. för. Näringsliv i Lanna-Bredaryd 828000-7660. Räkenskapsåret 2013

Näringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 1 av 7 828000-7660. Årsredovisning. för. Näringsliv i Lanna-Bredaryd 828000-7660. Räkenskapsåret 2013 Näringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 1 av 7 Årsredovisning för Näringsliv i Lanna-Bredaryd Räkenskapsåret 2013 Näringsliv i Lanna-Bredaryd Sidan 2 av 7 Styrelsen för föreningen Näringsliv i Lanna-Bredaryd

Läs mer

Landsbygdsnämnden 2 / 2009 12.3.2009 1

Landsbygdsnämnden 2 / 2009 12.3.2009 1 PROTOKOLLSIDA Organ Sammanträdesdatum Blad Landsbygdsnämnden 2 / 2009 12.3.2009 1 Sammanträdestid Torsdagen den 12 mars 2009 kl. 18.00-19.00 Sammanträdesplats Villa Lande, Kimito Beslutande X Stenman Mona

Läs mer

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Landskapet Österbotten I Österbotten gjordes flest beslut gällande investeringsstöd Landsbygdsenheten vid

Läs mer

Föreningen bildades år 2007. Då vi tidigare år ej har haft någon verksamhet är detta den första årsredovisningen från Brf Basunen.

Föreningen bildades år 2007. Då vi tidigare år ej har haft någon verksamhet är detta den första årsredovisningen från Brf Basunen. Förvaltningsberättelse år 2010 för Bostadsrättsföreningen Basunen Föreningen bildades år 2007. Då vi tidigare år ej har haft någon verksamhet är detta den första årsredovisningen från Brf Basunen. Mål

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 Styrelsen för Västra Kustens Skogsägare lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. VERKSAMHETS- OCH FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Två avgörande händelser under 2011 gjorde att

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden.

Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Delårsrapport januari - september 2008 Omsättningen uppgick till 62,3 MSEK (59,0) för kvartalet och 234,0 MSEK (167,0) för rapportperioden. Rörelseresultatet uppgick till 0,9 MSEK (1,8) för kvartalet och

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson

Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson Protokoll fört vid årsmöte den 30 maj 2015 Koloniföreningen Solhällan. Närvarande ur styrelsen: Hanna Wallin, Tomas Gustavsson, Stefan Carlzohn och Eva Alexandersson 1 Mötets öppnande Styrelsens ordförande

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Vid stämman var de aktieägare som framgår av den vid stämman fastställda röstlängden närvarande eller representerade.

Vid stämman var de aktieägare som framgår av den vid stämman fastställda röstlängden närvarande eller representerade. :S Tid: Plats: Närvarande: [dag] kl. [tid] [plats] Vid stämman var de aktieägare som framgår av den vid stämman fastställda röstlängden närvarande eller representerade. 1 ÖPPNANDE AV STÄMMAN [Närvarande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Mollösunds Samfällighetsförening får härmed avgiva redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2007 05 01-2008 04 30, föreningens 2:a verksamhetsår.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31

ÅRSREDOVISNING. Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr 769608-9874. för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 ÅRSREDOVISNING Fjällbete i Åredalen ek. för. Org.nr för räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 2007-01-01 2006-01-01 RESULTATRÄKNING Not - 2007-12-31-2006-12-31 Styrelsen för Fjällbete i Åredalen ek. för.

Läs mer

Protokoll. fört vid ordinarie föreningsstämma 2015-04-22 för Västra Torsås Fiber Ekonomisk förening (2 bilagor)

Protokoll. fört vid ordinarie föreningsstämma 2015-04-22 för Västra Torsås Fiber Ekonomisk förening (2 bilagor) Fiberprojekt 2015-04-22 1(3) Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma 2015-04-22 för Västra Torsås Fiber Ekonomisk förening (2 bilagor) Tid och plats: Onsdagen den 22/4 kl. 19.00 i Torsgården, Lönashult.

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

Tredje kvartalet 2016

Tredje kvartalet 2016 Tredje kvartalet 2016 Periodens omsättning uppgick till 23 010 T (23 464 T ) Periodens rörelseresultat uppgick till 309 T (488 T ) Periodens resultat uppgick till 183 T ( 336T ) Resultat per aktie 0,012

Läs mer

Räkenskapsåret 2013. Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret 2013. Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 2013 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 2013 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan Räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30 Stiftelsen Sophiaskolan 1(8) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2006-07-01-2007-06-30.

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

2011-06-15. 2. Val av ordförande för stämman Till ordförande för stämman valdes Anette Eliesersson.

2011-06-15. 2. Val av ordförande för stämman Till ordförande för stämman valdes Anette Eliesersson. Hulta Samfällighetsförening Protokoll för ordinarie föreningsstämma 2011-06-15 1. Mötets öppnande Ordföranden hälsade alla välkomna och öppnade mötet. Dagordningen justerades med punkt 12a val av ordförande

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Halvårsrapport. Senzime AB (publ)

Halvårsrapport. Senzime AB (publ) Senzime AB (publ) 1 (6) Halvårsrapport för Senzime AB (publ) Perioden 2013-01-01-2013-06-30 Senzime AB (publ) 2 (6) Styrelsen och verkställande direktören för Senzime AB (publ) får härmed avge halvårsrapport

Läs mer

Pargas Gaming Community rf

Pargas Gaming Community rf Pargas Gaming Community rf STADGAR 1 (7) Stadgar för Pargas Gaming Community rf Antagna genom enhälligt föreningsbeslut den 1.2.2014. Fastställda av Patent- och registerstyrelsen den. 1 Namn, hemort, språk

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000 Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter Landsbygdsavdelningarna vid arbetskrafts- och näringscentralerna

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

.~~~ p~~anen. PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN

.~~~ p~~anen. PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN PATENTTI- JA REKISTERIHALLlTUS PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN.' BESLUT Tillstånd till grundandet aven stiftelse samt fastställande av stiftelsens stadgar Utfärdat Helsingfors 2.1.2008 Ansökan Beslut Region

Läs mer

onsdag den 18 mars kl 18.00 i Korskyrkan

onsdag den 18 mars kl 18.00 i Korskyrkan onsdag den 18 mars kl 18.00 i Korskyrkan Ur programmet: Årsmötesförhandlingar Annika Rönnkvist, Kullens Handelsträdgård, berättar och visar bilder: Lotteri - vi tar tacksamt emot vinster till lotteriet.

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12)

ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) ATT BILDA EN LOKALFÖRENING - råd och tips om hur man bildar och arbetar i en förening (uppdaterad 2014-03-12) Vad är en ideell förening? En förening kan bildas av ett antal personer med ett gemensamt intresse.

Läs mer

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort

STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE. Stiftelsens namn och hemort STADGAR FÖR AUGUST LUDVIG HARTWALLS STIFTELSE 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är August Ludvig Hartwalls stiftelse, på finska August Ludvig Hartwallin säätiö och på engelska The Foundation

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

En liten skrift med tips och råd om hur man startar en MC-klubb

En liten skrift med tips och råd om hur man startar en MC-klubb En liten skrift med tips och råd om hur man startar en MC-klubb 2 Varför starta mc-klubb? Att starta en mc-klubb innebär att man samlas runt det gemensamma intresset motorcykeln. En SMC-klubb visar genom

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Kopia av protokollet

Kopia av protokollet Kopia av protokollet SE-SAM Protokoll nr 4/2014 Protokoll fört vid det 32:a årsmötet med SE-SAM, Swedish Senior Airmen, på Tekniska Museet i Stockholm 2014-04-07 kl 1100-1150. Närvarande: 48 medlemmar

Läs mer

STADGAR. Skånska Trädgårdsföreningen Box ALNARP

STADGAR. Skånska Trädgårdsföreningen Box ALNARP Skånska Trädgårdsföreningen Box 65 230 53 ALNARP STADGAR Godkända och fastställda vid årsmöte 2003-05-17 och 2004-05-15 Reviderade vid årsmöte 2006-05-13 och 2007-05-12 Alnarp 2007-05-24 Ordförande Lennart

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449 ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014 Org nr 769612-9449 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. ORDLISTA ÅRSREDOVISNINGEN

Läs mer

Rapport 2004:4. Rådgivningen vid Ålands hushållningssällskap - En utvärdering

Rapport 2004:4. Rådgivningen vid Ålands hushållningssällskap - En utvärdering Rapport 2004:4 Rådgivningen vid Ålands hushållningssällskap - En utvärdering De senaste rapporterna från ÅSUB 2003:1 Konjunkturläget våren 2003 2003:2 Det åländska jordbrukets framtida utvecklingsförutsättningar

Läs mer

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm

STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm 1 (5) STADGAR för Militärsällskapet i Stockholm Stadgarna antogs vid ordinarie allmänt sammanträde den 26 april 2016 1 Militärsällskapets ändamål Militärsällskapet i Stockholm skall främja stärkt försvarsvilja,

Läs mer

Plats och tid: Hotel President, Helsingfors den 5 september 2014, kl. 15.00

Plats och tid: Hotel President, Helsingfors den 5 september 2014, kl. 15.00 Protokoll: Styrelsemöte och seminarium 5/2014 Plats: Hotel President, Södra järnvägsgatan 4, Helsingfors Tid: 5 september 2014, kl. 15:00 19:00 6 september 2014, kl. 9:00 10:00 Beslutande: Blomqvist Thomas

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

ÅRSMÖTE 2012 - Bilaga 1

ÅRSMÖTE 2012 - Bilaga 1 ÅRSMÖTE 2012 - Bilaga 1 Ordinarie årsmöte 2012 TID: 2012-09-25 (tisdag) kl 19.30 21.00 PLATS: Vallda Församlingshem Dagordning: 1. Öppnande 2. Val av ordförande för årsmötet 3. Val av sekreterare för årsmötet

Läs mer

I det följande används om föreningen benämningen förening och om medlemsföreningarna benämningen medlemsförening.

I det följande används om föreningen benämningen förening och om medlemsföreningarna benämningen medlemsförening. Stadgar för Pro Esbo å rf 1. Föreningens namn och hemort Föreningens namn är Pro Espoonjoki ry, Pro Esbo å rf och dess hemort är Esbo stad. Föreningens officiella språk är finska och svenska; protokollsspråket

Läs mer

Kallelse till Föreningsstämma

Kallelse till Föreningsstämma Kallelse till Föreningsstämma Hyllinge Nordöstra Samfällighetsförening Tid: 11:e mars 2015 kl. 19.00 Plats: Hyllinge Skola, matsalen, Hyllinge Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 Årsredovisning 2014 Revisionsberättelse

Läs mer

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015

Kommissionen för språklig service PROTOKOLL 2/2015 Kommissionen för språklig service 03.09.2015 PROTOKOLL 2/2015 12 Öppnande av mötet 13 Konstaterande av laglighet och beslutförhet 14 Protokolljusterare 15 Godkännande av arbetsordningen 16 Landskapsdirektören

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

FÖ Asteri förening FÖ14.WTR

FÖ Asteri förening FÖ14.WTR BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer