PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2007

Transkript

1 PROAGRIA FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET ÅRSBOK 2007

2 KONTAKTUPPGIFTER Tavastgatan 28, ÅBO Tfn: (02) Telefax: (02) E-post: Internet: direktnummer / mobil Ordförande: Agrolog Mikael Söderholm, Kimito Direktör: Agronom Jörgen Grandell (02) / Kanslisekreterare: Diplomkorrespondent Carita Roiha (02) Husdjur: Agronom Maj-Hild Holmström (02) / Mjölkgårdsrådgivning: Agrolog Rikard Westerlund (02 ) / Ekonomi, bokföring och ADB: Agrolog Mats Norrholm (02) / Växtodling, miljö och kvalitet: Agrolog Peter Fritzén (02) / Växtodling, maskiner och EU-stöd: Agrolog Anders Abrahamsson (02) / Trädgård: Hortonom Sven Engblom (02) / Hortonom Fredrik Björklund från Landskaps- och miljövårdsrådgivning, grönområdesplanering samt MALO-klassificering: Hortonom Riitta-Liisa Pettersson (02) /

3 ALLMÄN ÖVERSIKT Strukturomvandlingen inom lantbruket, som under de senaste decennierna varit ett bestående fenomen, fortsatte även under år Vid slutet av året uppgick gårdarnas antal i landet till Jämfört med ett år tidigare hade antalet minskat med drygt 2000 gårdar. Samtidigt som gårdarnas antal minskar växer de gårdar som fortsätter. Utvecklingen är den samma i Åboland. Priserna på åkermark har fortsatt att stiga vilket inger en viss oro med tanke på lantbrukets lönsamhet. Efter att en lång tid ha legat på en anspråkslös nivå steg spannmålspriserna kraftigt under år Orsaken är främst att efterfrågan är större än utbudet och globalt sett minskar lagren. En orsak är också att åkergrödor används för framställning av biobränslen, vilket ökar efterfrågan. Medan det stigande priset på spannmål är en positiv företeelse för växtodlingsgårdarna utgör det, åtminstone på kort sikt, ett problem för husdjursgårdarna då foderpriset stiger i takt med spannmålspriset. Implementeringen av det nya miljöstödet förorsakade en viss förvirring på våren emedan några av de föreslagna frivilliga tilläggsåtgärderna ströks efter att stödansökningarna redan var inlämnade. Detta resulterade i att lantbrukarna måste komplettera sina inlämnade ansökningar med beaktande av miljöstödets slutliga utformning. Förändringarna förorsakade också en del tilläggsarbete för rådgivarna som hjälper till med stödansökningar. Vintern var snöfattig och våren inleddes med en varm period i april. Vårbruket kom igång tidigt men stördes i viss mån av regn som också förorsakade skorpbildning på de tidigt sådda fälten. Huvuddelen av sådden inföll kring valborg och litet in i maj. Merparten av den tidiga potatisen sattes redan i slutet av mars. Den påföljande kyliga perioden i slutet av april medförde dock ett stort behov av bevattning som frostbekämpning. Under växtsäsongen förekom rikligt med ohyra både i spannmålsfälten och inom trädgårdsodlingen. Speciellt drabbades oljeväxterna och äppelodlingarna. Skördeutfallet blev allmänt taget gott i spannmålsodlingen, med undantag av oljeväxterna, och sockerbetan gav en mycket god skörd. Finska Hushållningssällskapet firade sitt 210-årsjubileum. Man gjorde det i form av ett jubileumsseminarium i Solennitetssalen i Åbo. Talarna som berörde lantbruk och landsbygd från olika infallsvinklar bestod av Arndt Reuter, Jarmo Vaittinen, Marcus H. Borgström, Holger Falck och Christoffer Taxell. Drygt hundra personer från olika organisationer och olika regioner, förutom Åboland, deltog i tillfället. Seminariet avslutades med en cocktailbjudning. Trots det med 13 % nedbantade statsbidraget för år 2007 kunde FHS prestera ett positivt ekonomiskt resultat på ,05 euro. Den egentliga verksamheten uppvisade en resultatförbättring jämfört med året före. Den största andelen av resultatförbättringen berodde dock på det goda resultatet i placeringsverksamheten, som i sin tur förbättrades tack vare större realiseringsvinster än vanligt. Man kan med tillfredställelse notera att våra stamkunder även under år 2007 troget använde våra tjänster. Det totala antalet lantbrukare som utnyttjade Finska Hushållningssällskapets tjänster ökade också något jämfört med föregående år.

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SÄLLSKAPETS ALLMÄNNA VERKSAMHET 1.1. SÄLLSKAPETS SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR Sällskapet är en registrerad förening, vars medlemmar främst består av lantbrukare i Åboland och på Åland. Sällskapet strävar till att i samarbete med lantmannagillena genom rådgivning och service arbeta för landsbygdsnäringarnas bästa. Med sin kännedom om förhållandena i distriktet, stöder sällskapet också statsmaktens strävanden att här förbättra lantbrukets och dess stödnäringars allmänna förutsättningar med beaktande av produktionsmålsättningarna. Enligt landsbygdsorganisationernas avtal med jord- och skogsbruksministeriet är rådgivningens främsta resultatområden följande: A. Lönsamma landsbygdsföretag och förbättrad kvalitet på verksamhet och produkter. B. Förbättrad miljö på landsbygden. C. Ny företagsverksamhet och växelverkan mellan land och stad ORGANISATION VERKSAMHETSOMRÅDE Sällskapets verksamhetsområde omfattar det tvåspråkiga Åboland MEDLEMSKÅR Vid årets utgång räknade sällskapet 1082 personliga medlemmar STYRELSE, UTSKOTT OCH REVISORER STYRELSE För år 2007: Ordf. agrolog Mikael Söderholm, Kimito (2002, 2002). För åren jordbrukaren Anders Ekholm, Dragsfjärd (1996), agrolog Susanne Rehnström, Korpo (1996), jordbrukaren Tom Norrby, Pargas (1999) och jordbrukaren Torolf Karlsson, Nagu (2004). För åren viceordf. agrolog Dan Lindroth, Kimito (1994, 1996); jordbrukaren Edgar Sjövall, Houtskär (1996) och forstmästaren Mats Nurmio, Västanfjärd (2007). Årtalet anger från vilket år ledamoten tillhört sällskapets styrelse, respektive innehaft posten som ordförande eller viceordförande. Som personalens representant har hortonom Sven Engblom med agrolog Anders Abrahamsson som suppleant deltagit i styrelsens möten.

5 UTSKOTT Sällskapets husdjursutskott hade följande sammansättning: Ordf. Bo-Åke Blomberg (Nagu), Erik Eriksson (Kimito), Magdalena Johansson (Pargas), Peter Jägerskiöld (Kimito), Bengt Renfors (Västanfjärd) och Johan Hermansson (Pargas). Som utskottets sekreterare fungerade sällskapets husdjurskonsulent Maj-Hild Holmström. Utskottet har inte sammanträtt under år REVISORER Ordinarie: EM Katja Kerke, CGR, Pargas och agrolog Mikael Holmberg, Nagu. På grund av att Katja Kerke under år 2007 övergick i annan arbetsgivares tjänst trädde CGR Kari Niukko in i hennes ställe. Suppleanter: En representant för revisionsbyrå KPMG i Åbo samt merkonom Kristina Karlsson, Pargas PERSONAL OCH KANSLI Direktör: Agronom, AFK Jörgen Grandell, 2001 Jordbruksrådgivare: Agrolog Peter Fritzén, 2001 Agrolog Anders Abrahamsson, 1999 Trädgårdsrådgivare: Hortonom Sven Engblom, 1980 Ekonomi- och bokföringsrådgivare: Agrolog Mats Norrholm, 1997 Husdjursrådgivare: Agronom Maj-Hild Holmström, 1984 Landskaps- och miljövårdsrådgivning, grönområdesplanering samt MALO- klassificering: Hortonom Riitta-Liisa Pettersson, 1994 Mjölkgårdsrådgivare: (deltid) Agrolog Rikard Westerlund, 1991 Kanslisekreterare: Dipl.korr. Carita Roiha, 1984, Årtalen anger anställningsåren. Sällskapets dotterbolag Ab Åbo Hushållning Oy har för fastighetsskötseln anlitat Veikko Hyytiäinen genom hans fastighetsskötarbolag. För rådgivning i ekologisk odling har kunderna på FHS:s verksamhetsområde kunnat anlita rådgivare från övriga rådgivningsorganisationer SÄLLSKAPETS PLENA Sällskapet höll sitt årsplenum på allaktivitetshuset Snäckan i Iniö. Mötet hölls i samarbete med ÅSP. Närvarande var 37 personer. Syrelseordförande Mikael Söderholm öppnade plenum kl och hälsade alla välkomna. Ordförande noterade i sitt öppningsanförande att det torde vara första gången Sällskapet håller årsplenum i Iniö. Ett sommarplenum har hållits i mitten av åttiotalet. Med hänvisning till

6 det vackra och varma vädret under mötesdagen och under mars månad är möjligheterna goda att vårbruket kan inledas tidigt denna vår. Ordförande konstaterade dock att vädret ännu kan ändra och bli både kallt och regnigt med uppskjuten start för vårbruket som följd. Under mötesförhandlingarna godkändes verksamhetsberättelsen och bokslutet för år Ytterligare beviljades de redovisningsskyldiga och styrelsen ansvarsfrihet för räkenskapsåret. På årsplenum invaldes fyra nya medlemmar och åtta personer föreslogs för inval på höstplenum. Gunnar Ölander tilldelades Finska Hushållningssällskapets silvermedalj av andra klass för medborgerliga förtjänster. Ordförande Mikael Söderholm framförde ett stort tack till Gunnar för en gedigen insats som styrelsemedlem ( ). Ordförande konstaterade att Gunnar visat stort engagemang och tillfört styrelsearbetet en frisk fläkt och ofta nya infallsvinklar. Förutom att mottagaren av förtjänsttecknet fört fram Sällskapet på det lokala planet har han ofta också representerat organisationen utanför landskapets gränser. Ytterligare tilldelades FHS:s ekonomirådgivare Mats Norrholm bronsmedaljen för långvarig och trogen tjänst. Direktören konstaterade i sitt anförande att Mats förutom kundkontakter också sköter många interna angelägenheter bl.a. datorer och layouten på olika publikationer. Efter de stadgeenliga förhandlingarna utdelades priset i mjölkkvalitetstävlingen. Priset baserar sig på resultaten för år 2006 och tillföll Birgitta och Bo-Åke Blomberg från Nagu. Nio nya åboländska jordbrukare premierades med en värdesedel om 100 euro för användning vid utnyttjande av FHS:s tjänster. Efter FHS:s årsplenum intogs lunchen. Före årsplenum höll ÅSP sitt årsmöte. Efter lunchen höll verksamhetsledare Tage Ginström från SLC en lantbrukspolitisk översikt där han gav en lägesbild av förhandlingarna om det nya stödpaketet. De nya tilläggsåtgärderna i anknytning till miljöstödet behandlades ingående. EU-kommissionens utlåtande om Finlands förslag är att vänta i maj. Som sista programpunkt presenterade sig Fredrik Ek, ny bioenergirådgivare på SLF, för de åboländska bönderna. Han berättade om projektet för utvidgad rådgivning i frågor kring bioenergi och om målsättningarna i projektet. Fredrik gav en kort presentation av vilka möjligheter och tillämpningar det finns inom bioenergin. Därefter gick han närmare in på vilka möjligheter som kan bli aktuella då en enskild gård vill spara på energikostnader genom att ersätta köpt energi med egenproducerad energi. De bioenergiformer som behandlades närmare var, förutom trä och flis, halm, rörflen och biogas. Biogasen kan framställas ur gödsel eller genom rötning av annan växtmassa. Programmet avslutades vid 15-tiden varefter återfärden startade med färja över en Iniöfjärd där den sista isen höll på att smälta. Sällskapets sommarplenum hölls på Hotel Promenaadi i Haapsalu i Estland. Närvarande var 31 personer. Plenum öppnades av Finska Hushållningssällskapets styrelseordförande Mikael Söderholm. Han hälsade alla hjärtligt välkomna och konstaterade att det är glädjande att så många kommit med på resan och plenum. Ordförande påpekade att syftet med resan dels är att ge en bild av det Estniska lantbruket, dels att bekanta deltagarna med det svenska inflytandet i Estlands kustregioner. Trots att Estland och Finland geografiskt ligger väldigt nära varandra finns det stora olikheter i ländernas lantbruk. Orsakerna till olikheterna belystes också vid studiebesöken under dagens lopp. På sommarplenum föreslogs två medlemskandidater för inval på höstplenum. Efter de stadgeenliga förhandlingarna intogs en middag på restaurang Kuursaal.

7 På dagen före plenum hade deltagarna möjlighet att bekanta sig med det estniska lantbruket och landsbygden genom programmet som ordnats i form av en studieresa. Dagen efter plenum besöktes ett museum som behandlade det svenska inflytandet i de estniska kusttrakterna. Sitt Höstplenum höll Sällskapet i Finska Hushållningssällskapets lokaliteter i Åbo. Mötet hölls i samråd med ÅSP. Närvarande var 41 personer. Ordförande Mikael Söderholm öppnade plenum och hälsade alla välkomna. Ordförande konstaterade att höstplenum enligt gammalt mönster hålls i samarbete med ÅSP. Programmet fortsätter på eftermiddagen med Sällskapets 210-års jubileumsseminarium, så man kan med skäl säga att dagen är fullspäckad med program. Vid en tillbakablick på det gångna skördeåret noterade Mikael Söderholm att den kvantitativa skörden av spannmål i medeltal blev hyfsad, dock något sämre än i Nyland. Han noterade att prisstegringen på spannmål ingjutit optimism i lantbrukarna. Ordförande konstaterade dock att priset fortsättningsvis ligger på en högre nivå i övriga Europa. Samtidigt som priset på spannmål har stigit har också förnödenheternas priser fortsatt att stiga. Slutligen relaterade ordförande kort situationen i det estniska jordbruket. Priserna kan i vissa fall överträffa våra spannmålspriser. Han konstaterade dock att vildsvinen och fåglarna utgör ett stort problem och förorsakar en hel del skador på södra sidan av Finska viken. Under mötesförhandlingarna godkändes verksamhetsplanen och budgeten för år Mikael Söderholm omvaldes enhälligt till styrelseordförande för FHS för år Av de styrelsemedlemmar som stod i tur att avgå omvaldes samtliga, förutom Susanne Rehnström som hade undanbett sig omval. I hennes ställe invaldes i FHS:s styrelse Jukka Tobiasson från Korpo. Samtliga val var enhälliga. Tio nya medlemmar invaldes och sex medlemskandidater föreslogs för inval på årsplenum. Plenum omfattade styrelsens förslag att Finska Hushållningssällskapet ingår som grundande medlem i Åbolands Skärgårdsstiftelse. Efter FHS:s höstplenum höll ÅSP sitt höstmöte varefter ordförande Holger Falck från SLC höll en lantbrukspolitisk översikt där han berörde dagsaktuella ärenden inom lantbrukspolitiken. Efter mötena hölls en lunchpaus. På eftermiddagen fortsatte programmet med Finska Hushållningssällskapets 210- årsjubileumsseminarium i Solennitetssalen i Åbo med början kl Ett hundratal personer deltog i seminariet STYRELSENS SAMMANTRÄDEN Styrelsen höll under året fyra protokollförda möten med sammanlagt 54 st. ärenden. De viktigaste ärendena är listade nedan, mötesdatum är angivet inom parentes. Val av Dan Lindroth till styrelsens viceordförande (14.2) Konstaterande av personalrepresentant i styrelsen (14.2) Preliminär presentation av bokslutet 2006 (14.2) Deltagande i bildandet av Skärgårdsstiftelsen i Åboland (14.2) Godkännande av bokslut och verksamhetsberättelse att föreläggas revisorerna (8.3) Beslut om årsplenum i Iniö (8.3) Beslut om vissa lönejusteringar (8.3) Behandling av servicetaxorna som tillämpas 2007 (8.3) Beslut om beviljande av förtjänsttecken, tre personer (8.3) Beslut om ordnande av 210-års jubileumsseminarium (8.3) Riktlinjer för placeringsverksamheten och fullmakter för åtgärder (8.3) Lägesrapport kring 210-årsseminariet (11.10) Val av delegater till SLF:s årsmöte i Åboland (11.10) Presentation av mellanbokslutet januari-augusti 2007 samt budgetramarna för 2008 (11.10) Placeringsärenden, strategidiskussion och godkännande av vidtagna åtgärder (11.10)

8 Beslut om rekrytering av ny trädgårdsrådgivare och tillsättande av arbetsgrupp (11.10) Beslut om detaljer kring bildandet av Skärgårdsstiftelsen i Åboland (11.10) Beslut om beviljande av förtjänsttecken, Marcus H. Borgström (11.10) Programmet för höstplenum i Åbo (15.11) Godkännande av verksamhetsplanen för 2008 (15.11) Godkännande av budget för 2008 (15.11) Beredning av övriga plenumärenden (15.11) Beslut om att underkasta deltagande i Skärgårdsstiftelsen för beslut på plenum (15.11) Information om vidtagna åtgärder i rekryteringsprocessen av ny trädgårdsrådgivare (15.11) Nytt kollektivavtal och beslut i lönefrågor (15.11) Beslut om anskaffning av apparatur för markarteringsprov i samarbete med Farma (15.11) BEVILJANDE AV HÖGRE UTMÄRKELSETECKEN Finska Hushållningssällskapet har under året beviljat följande högre utmärkelsetecken: Stora guldmedaljen: Stora silvermedaljen: Marcus H. Borgström, Sibbo Mauri Pekkarinen, Jyväskylä Mikael Ingberg, Helsingfors Henry Wiklund, Helsingfors 1.3. INFORMATIONS- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHET Sällskapet sände under året ut två brev till sina medlemmar och samarbetspartners med information huvudsakligen om rådgivningsverksamheten. Under växtperioden har Sällskapet gett aktuell lantbruksinformation på nätet via de egna webbsidorna. Lägesrapporter gällande grödorna har också publicerats regelbundet under odlingssäsongen. Flere besöksgrupper har under året mottagits och informerats om FHS och åboländskt jordbruk. Sällskapets rådgivare har deltagit som föreläsare på lantmannagillenas och jordbrukarklubbarnas möten. På senare tid har man ofta koncentrerat sig på förändringarna i stödsystemet, framför allt det nya systemet för miljöstöd, och förändringarnas inverkan på odlingsplaneringen. De förbättrade spannmålsprisernas inverkan på odlingens lönsamhet har också varit en ingrediens i föredragen. Det nya systemet för miljöstöd och de tilläggsåtgärder som ingår i systemet förorsakade en del huvudbry på våren. Genom att villkoren förändrades efter ansökningstidens utgång blev rådgivarna tvungna att arbeta extra mycket med förändringar i stödansökningar. I anknytning till miljöstödets tilläggsåtgärder ordnade FHS en service för analysering av kvävehalten i jorden. Höstens regniga väder gjorde att markkarteringsverksamheten inte kunde utföras i samma omfattning som vanligt. Skördekontrollverksamheten och lönsamhetsbokföringen sysselsatte en del av personalen under året. Under året har ett drygt tiotal gårdar kontaktat FHS med anledning av rådgivning kring generationsväxling. Den individuella rådgivningen upptar den största delen av personalens tid. Utöver detta har även temadagar och annan utbildningsverksamhet ordnats under året. I det följande några plock ur den verksamheten. En kryssning med information och utbildning för trädgårdsodlare ordnades i januari i samråd med Farma. I april hölls en kurs kring beskärning av unga träd, kursen var riktad till regionens äppelodlare.

9 FHS:s personal har medverkat som sakkunniga i utbildning som ordnats av TE-centralen. Utbildningen har handlat om stödansökning och det nya miljöstödet. Sällskapets personal har fungerat som föreläsare vid olika skolor och institut samt fungerat som sakkunniga inom ramen för olika projekt och utbildningsprogram även utanför det egentliga verksamhetsområdet. Ytterligare har en del av personalen producerat texter till olika facktidskrifter. I januari ordnades två kurser kring skötsel av kulturmarker med hjälp av betande djur. Kurserna ordnades både på finska och svenska och samlade totalt drygt nittio deltagare. På hösten ordnades en temadag kring våtmarker och vattenskydd med ett femtiotal deltagare. Växtskyddskurser ordnades på vintern i Kimito och Pargas. Det sammanlagda deltagarantalet på de båda kurserna var 52. En del av Sällskapets personal har varit engagerad i egenskap av arrangörer och föreläsare dels på maskinmässan Kone-Agria i Jyväskylä dels på Farmari-mässan i Kuopio. En av höjdpunkterna under året var uppmärksammandet av Finska Hushållningssällskapets 210 år av verksamhet. Jubileumsseminariet hölls i Solennitetssalen i Åbo. De inbjudna talarna belyste lantbruket och landsbygden från olika infallsvinklar. Ett hundratal seminariegäster från olika delar av landet deltog i festligheterna. En del av de åtgärder som utförs i samband med rådgivningsverksamheten hör till de åtgärder som mäts på basen av resultatavtalet mellan staten och rådgivningsorganisationen. FHS uppnådde de uppställda målen på de flesta punkterna. En stor del av regionens lantbrukare utnyttjar också FHS:s tjänster. Många av våra kunder utnyttjar också våra tjänster regelbundet PERSONALENS UTBILDNING Personalens fortbildning har huvudsakligen knutits till det kursprogram för rådgivare som utarbetats av ProAgria Maaseutukeskusten Liitto och SLF. Tyngdpunkten har legat på utbildning i frågor gällande EU-anpassning, miljö, ekonomi, utnyttjande av datateknik samt tillämpningen av de olika servicekoncepten utgående från rådgivningens gemensamma produktutveckling och hjälpmedel för rådgivare inom ramen för ProAgria. Under det gångna året har det nya miljöstödet fått en framträdande roll i utbildningen. På hösten deltog FHS:s personal i rådgivningssektorns personaldagar som ordnades av ProAgria MKL SÄLLSKAPETS EKONOMI Sällskapets ekonomi framgår ur bifogade resultat- och balansräkningar. Sällskapet uppvisar ett överskott om ,05 euro. Under året tilldelades sällskapet följande statsanslag: Förskott på statsbidrag för landsbygdsnäringsrådgivningen: Jordbruk Yrkesmässig trädgårdsrådgivning ,00 euro ,00 euro Vidare erhöll Sällskapet bidrag av statsmakten som ersättning för särskilda uppdrag enligt följande: Räntabilitetsbokföring 7 148,80 euro Övriga särskilda statsbidrag 4 125,00 euro I redogörelsen för användningen av statsanslagen har de allmänna kostnaderna fördelats på de olika rådgivningssektorerna i proportion till utförda årsverken.

10 RESULTATRÄKNING Ordinarie verksamhet Intäkter totalt , ,76 Korrekturposter 0,00 0,00 Intäkter , ,76 Kostnader Personalkostnader , ,97 Avskrivningar 0,00 0,00 Övriga kostnader , ,08 Kostnader totalt , ,05 Ordinarie verksamhetens underskott , ,29 Projekt Intäkter 0,00 0,00 Kostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 Tillförda medel Intäkter , ,02 Kostnader ,83-913, , ,61 Underskott , ,68 Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter , ,58 Kostnader , , , ,47 Räkenskapsperiodens resultat , ,79 Förvaltade fonder Intäkter , ,42 Kostnader -884,59-815,81 Överföring till fondkapital , ,61 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , ,79

11 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 0,00 0,00 Materiella tillgångar Markområden , ,79 Maskiner och inventarier 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar , ,98 Övriga placeringar , ,66 Lånefordringar , ,31 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT , ,74 Förvaltade fonder , ,30 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar 9 553, ,55 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,40 Lånefordringar 0,00 0,00 Övriga fordringar , ,27 Resultatregleringar , ,46 Rörliga aktiva totalt , ,68 Kassa och bank , ,82 AKTIVA TOTALT , ,54

12 PASSIVA EGET KAPITAL Fastighetsfonden , ,95 Enskilda fonden , ,60 Räkenskapsperiodens överskott , ,79 EGET KAPITAL TOTALT , ,34 Förvaltade fonder , ,30 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 2 112, ,37 Leverantörsskulder , ,39 Övriga kortfristiga skulder , ,88 Resultatregleringar , ,26 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT , ,90 PASSIVA TOTALT , ,54

13 2. LANTBRUKETS PLANERING OCH DEN DRIFTSEKONOMISKA RÅDGIVNINGEN 2.1. LANTBRUKETS PRODUKTIONSPLANERING Inom dagens lantbruks- och stödpolitik medför varje nytt odlingsår någon form av förändringar. År 2007 förnyades bl.a. LFA- och miljöstödssystemen och införlivades samtidigt i det nya programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Förnyelserna innebar inte några större förändringar med tanke på jordbrukarna och deras produktionsplanering. De nya och förändrade tilläggsåtgärderna i miljöstödet medförde ändå en del huvudbry, i synnerhet som man gjorde förändringar i stödsystemet ännu efter att ansökningarna inlämnats på våren. En del jordbrukare måste därför ändra sin ansökan i efterskott, vilket också orsakade merarbete för stödrådgivarna. Förhandlingarna om 141-stödprogrammet för åren pågick så gott som hela året, och förslaget kunde godkännas på nationell nivå i december. Programförslaget innehöll en del punkter som också påverkar den mera långsiktiga planeringen. 141-stöden skall betalas för husdjursproduktion, växthusproduktion och lagring av trädgårdsprodukter, husdjursgårdarnas LFA-areal samt för vissa odlingsväxter (frilandsgrönsaker och stärkelsepotatis). Programmets totala stödsumma som år 2008 uppgår till 93,9 milj. kommer fram till år 2013 att sjunka med ca 30 % till 62,93 milj.. Programmet innefattar också investeringsstöden som betalas till de ovannämnda sektorerna på A- och B-området samt det förhöjda startstödet till unga odlare på A- och B-området. Produktpriserna för spannmål och oljeväxter höjdes märkbart år Prisförhöjningen på över 50 % i kombination med goda skördar gjorde att försäljningsintäkterna från spannmål nästan fördubblades jämfört med föregående på landsnivå. Lantbruksinkomsten, d.v.s. jordbrukarnas ersättning för eget arbete och eget kapital, ökade för första gången sedan år Ökningen blev p.g.a. de fortsatt kraftiga kostnadshöjningarna dock inte större än ca 10 %. Investeringsstödssystemet fortsatte utan förändringar fram till , då investeringsstöden med några undantag (bl.a. tillskottsmark) försattes i ansökningsförbud för resten av året. Startstödet för unga jordbrukare gick dock att söka kontinuerligt ända till årsskiftet, då också startstödet försattes i ansökningsförbud i väntan på det nya systemet för åren Den nya lagen om startstöd och investeringsstöd stadfästes i slutet av december, och stödsystemet kommer att öppnas för ansökningar stegvis under år Ekonomirådgivare Mats Norrholm har bistått jordbrukarna med kalkyler och rådgivning i anslutning till investeringar och generationsväxlingar DRIFTSPLANLÄGGNING OCH DATARÅDGIVNING Under året uppgjordes 21 st. likviditets- och lönsamhetskalkyler (LIKWI), och 12 st. av dessa gällde generationsväxlingar. ADB-verksamheten har under år 2007 inriktats på rådgivning till jordbrukare vid anskaffning och användning av gårdsdator med tillhörande program. Marknadsföringen och förmedlingen av rådgivningens program för skattebokföring (WAKKA) och för odlingsplanering (WISU) har fortsatt under året, samtidigt som programmen har vidareutvecklats enligt användarnas önskemål. FHS:s webbsidor, har regelbundet uppdaterats med aktuell information om verksamheten.

14 2.3. LANTBRUKETS SKATTERÅDGIVNING Ekonomirådgivare Mats Norrholm har skött rådgivningen i skattefrågor. En del av lönsamhetsbokföringsgårdarna har även fått deklarationshjälp. Huvuddelen av skatterådgivningen och deklarationsservicen i Åboland har dock utförts av skattetjänstbyråerna i Pargas och Kimito. Den svenskspråkiga lantbruksrådgivningen har sedan mars 2005 erbjudit bokförings- och bokslutstjänster åt jordbrukare i hela Svenskfinland inom ramen för det gemensamma bolaget Bokföringssällskapet Ab. Ekonomirådgivare Mats Norrholm är kontaktperson för Bokföringssällskapet i Åboland LÖNSAMHETSBOKFÖRINGEN År 2007 medverkade 15 st. gårdar i Åboland i den nationella lönsamhetsbokföringen. Alla resultat inlämnas som färdigt databehandlade till Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT). Ekonomirådgivare Mats Norrholm ansvarar för lönsamhetsbokföringen LANTBRUKETS STÖDNÄRINGAR FHS försöker aktivt medverka till att utveckla nya stödnäringar till lantbruket, bl.a. som samarbetspart i olika projekt. Beträffande stödnäringarna samarbetar vi med företagsrådgivarna vid Region Åboland. 3. VÄXTODLINGENS FRÄMJANDE 3.1. GRUNDFÖRBÄTTRING OCH GÖDSLING Den nya miljöstödsprogramperioden som inleddes den förpliktar de jordbrukare som förbundit sig till miljöstödets krav i minst fem år framåt. Förutom till grundkraven i miljöstödet, som ganska långt är de samma som under den förra programperioden med vissa skärpningar och preciseringar, kunde jordbrukarna förbinda sig att uppfylla s.k. tilläggsvillkor eller åtgärder. För miljöstödets basåtgärder kompenseras odlarna beroende på om man är växtodlingsgård med 93 /ha eller husdjursgård med 107 /ha. På A- och B- området måste välja minst en och maximalt fyra tilläggsåtgärder vilka kompenseras åt odlaren i form av tilläggsstöd till grundmiljöstödet, där nivån på kompensationen är i direkt relation till åtgärdens merkostnader (och tyvärr inte till åtgärdens miljöeffektivitet) De valbara tilläggsåtgärderna och stödnivåerna är på A- och B-området följande: Reducerad gödsling stöd ca 10 /ha Preciserad kvävegödsling för åkerväxterna stöd ca 23 /ha Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning stöd ca 11 /ha Växttäcke vintertid (30 % av arealen obearbetad över vintern) stöd ca 30 /ha Effektiverat växttäcke vintertid (50 % av arealen obearbetad över vintern) stöd ca 45 /ha Mångsidigare odling stöd ca 24 /ha Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden stöd ca 27 /ha Uppföljning av näringsbalansen stöd ca 18 /ha Extensiv vallproduktion stöd ca 55 /ha Odling av fånggrödor stöd ca 13 /ha

15 Förutom dessa kunde man alternativt välja bland 4 tilläggsåtgärder som närmast var ägnade för trädgårdsodlare. Miljöstödsreformen föranledde mycket huvudbry för odlarna och i synnerhet mycket arbete för de rådgivare som under en extremt kort tid skulle förklara och redogöra för det komplexa nya regelverket för odlarna som sedan i sin tur skulle kunna fatta beslut som påverkar odlingen långt in i framtiden. Problemen uppstod i samband med förbindelserna, inte så mycket på grund av de strikta och komplicerade reglerna utan p.g.a. att alla regler, stödnivåer och tillämpningar ganska långt var öppna då odlarna skulle skriva under en 5-årig förbindelse (dvs. motsvarande en blanco check till samhället och EU). Stödreformerna och kraven kring dem, inte minst miljökraven, och samtidigt en skärpt ekonomisk omgivning med stigande produktionskostnader och fluktuerande produktpriser föranleder en allt noggrannare planering och uppföljning av odlingen och detta har i allt högre grad sysselsatt växtodlingsrådgivningen. Markkartering och gödslingsplanering utgör basen för ekonomisk växtodling, där man beaktar både växternas biologiska behov och de stramare miljöbegränsningar som miljöstödet förutsätter. Växtens biologiska behov och den ekonomiska lönsamheten bör även i fortsättningen vara utgångspunkten för all planering. Enligt miljöstödets krav skall alla gårdar ha en markkartering som är högst fem år gammal. Till miljöstödets krav hör även att varje odlare som är med i systemet, skall göra en odlingsplan för den inkommande odlingssäsongen. Detta betyder en hel del arbete för våra växtodlingsrådgivare i form av planering och skiftesvis uppföljning av odlingen (s.k. skifteskort). Jordbruksmarken i Åboland är för tillfället nästan till 100 % markkarterad. Trots att markkarteringen är obligatorisk, och kan uppfattas som negativt, har detta tvång medfört en bättre möjlighet att planera odlingen noggrannare och mera ekonomiskt SKÖRDEKONTROLL OCH INTENSIVRÅDGIVNING Skördekontrollen har fortsatt inom FHS:s område enligt tidigare principer. Sammanlagt 21 gårdar deltar i verksamheten. Skördekontrollgårdarna omfattar idag ca 2200 ha och medelarealen har hela tiden stigit och är idag bland medlemmarna uppe i 111 ha. Skördekontrollens huvudsakliga uppgift är att på gårdsnivå beräkna det ekonomiska resultatet för alla växter som odlas på gården. Odlaren får på detta sätt en bra uppfattning om hur växterna har klarat sig på gården och var de största bristerna finns. När man samtidigt kan jämföra sitt resultat med andra gårdar som är med i Åbolands Skördekontrollförening och med andra föreningar i hela Finland, får man en rätt klar bild av växtodlingens ekonomi. Föreningens ordinarie årsmöte hölls den 4 april på Agrimarkets kontor i Åbo. Förutom stadgeenliga ärenden behandlades och analyserades även 2006 års växtodlingsresultat. Under växtperioden har medlemmarna fått förstahandsinformation om växtskyddsbehov per textmeddelande och telefon samt i samband med gårdsbesök. Som ett tillägg ordnade föreningen ett inofficiellt höstmöte i Tuorla där medlemmarna hade möjlighet att diskutera växtodlingsårets händelser och erfarenheter, samt ta del av färska försöksresultat från MTT:s försöksfält i Pikis som representanter för forskningsenheten bl.a. Yrjö Salo framförde. Ordförande för föreningen var Dan Lindroth och som sekreterare och rådgivare fungerade Peter Fritzén. En del av skördekontrollgårdarna är också med i en verksamhet som går under namnet ProOdling, vilket innebär att dessa gårdar får en intensiv rådgivning av en så kallad egenrådgivare. Det här betyder att den egna rådgivaren aktivt håller kontakt med odlaren och ger råd samt tips under den pågående växtperioden och vid behov besöker odlaren. Vidare betyder detta också att odlaren har möjlighet att alltid i första hand kontakta sin egna rådgivare i alla ärenden som berör driften. Vid behov kan utomstående expertis anlitas.

16 Väderprognoserna i dag sköts per internet och sällskapet har marknadsfört SMHI:s vädertjänst där odlaren kan få en möjligast pålitlig väderprognos, sprutväderprognos, skördekalkylering m.m VÄXTODLINGSÅRET 2007 Efter en rejäl torrperiod på sommaren 2006 började det äntligen regna på hösten, vilket medförde en del problem med sådden av råg och höstvete. Arealen blev i alla fall rätt så normal då det gäller höstspannmålen, med en aning mera råg än förut. Man kunde konstatera att brodden såg rätt så frodig ut på senhösten och att det skulle funnits behov av bekämpning av snömögel, men de flesta utelämnade ändå den bekämpningen. Vintern blev rätt så mild med en hel del regn. Trots det hade vi vintergrader och snö på marken redan i slutet av oktober, november fortsatte med snö i början som senare övergick till regn. Regnen fortsatte resten av november och hela december. Året 2007 började med regn, förutom någon enstaka vinterperiod med minus 2 minus 3 grader. I slutet av januari var det kallt, t.o.m. minus 18 grader, men med ett skyddande snölager. I början av februari var det ännu kallare, med en köldknäpp upp till 25 minusgrader. I mitten av februari var det endast några minusgrader och 20 februari minus 22. Våren var rätt så kall och blåsig med kalla nätter och blåsiga dagar, så det fanns risk för att åkrarna torkade upp för fort och ytharvning skulle ha behövts. De som sådde konventionellt började vårbruket redan i mitten av april och de som sådde direkt väntade till början av maj. Sådden var snabbt undanstökad och många orkade inte vänta med oljeväxterna till varmare väderlek, vilket medförde ojämn uppkomst och igen en gång problem med kornjordloppan som åt upp plantorna vartefter de kom upp. Många sprutade ohyran t.o.m. 5 gånger och en del sådde om. De som var noggranna med bekämpningarna av loppor och baggar fick skördar på över 2000 kg/ha, och de som inte brydde sig fick nöja sig med liten eller ingen skörd alls. På de tidigast sådda spannmålsfälten tog det ända upp till 3 veckor före brodden syntes till, och i slutet på april fick vi hårda regnskurar som medförde skorpbildning. Den fortsatta våren var rätt så kall, varför de senare sådda bestånden var en aning bättre än de tidigt sådda och bestockades rätt bra. Det tidigast sådda hann lida av torka innan de första regnen kom. I juni kom det som normalt en aning för lite och i juli dubbelt mera än medeltalet, vilket både sockerbetorna och höstsäden kunde dra nytta av. Eftersom temperaturerna var en aning högre än vanligt blev resultatet ändå ganska bra vårsädsskördar. Betorna var mogna för upptagning redan i augusti men slutade inte växa, vilket ledde till betskördar på över 50 ton betor och över 8 ton socker/ha. Orosmolnen kring betodlingen har tillfälligt skingrats och man har fått några år till att odla betor. Höstvädret var rätt så bra under skördetiden, men när höstsådden skulle sättas igång var förhållandena rätt så blöta och man fick skjuta upp sådden t.o.m. in i oktober. Broddarna har sett rätt så bra ut även om de varit nära att drunkna av det ihållande regnet. Det fortsatta vädret var ovanligt varmt ända till årsskiftet MILJÖRÅDGIVNINGEN Under året, närmast på vårvintern 2007, har sällskapet anordnat växtskyddskurser på flera orter och deltagarantalet har varit tillfredställande. En del miljöspecialstödsplaner, närmast angående skyddszoner, har gjorts i samband med övrig växtodlingsplanering. Miljöråd ges och beaktas vid all övrig rådgivning och planering som en naturlig del av det dagliga arbetet.

17 4. TRÄDGÅRDSODLING 4.1. ÅRETS ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Konkurrensen för trädgårdsodlare blir allt hårdare och en orsak till detta är några av de nya EU-länderna. Bl.a. Polen har bidragit till att det väller in bär, frukt och grönsaker i stora mängder när vår egen produktion är i topp. Detta gäller inte enbart färska produkter utan även lagringsprodukter och industriprodukter. Konkurrensen är inte hård enbart med utländska produkter utan även mellan inhemska produkter. Centralaffärernas och industrins agerande är inte alltid ägnat att stöda den inhemska trädgårdsnäringen. Allmänt tagen kan sägas att prisnivån för bär, rotfrukter och grönsaker under år 2007 låg på en hyfsad nivå. Den Finländska prisnivån låg dock för många produkter på en lägre nivå än producentpriserna ute i Europa. Priset på nypotatis varierade som en följd av att utbud och efterfrågan var i otakt delvis beroende på den tidiga starten av skörden. Marknaden för inhemska äpplen gynnades av att äppelblommen i t.ex. Polen skadades av frost. Medelpriset på inhemska äpplen blev 1,43 euro/ kg. FRILANDSODLINGEN Våren kom tidigt men blev torr och kylig. Nypotatis sattes mycket tidigt vilket ledde till ett stort bevattningsbehov på grund av många frostnätter och en torr väderlek. Våren fortsatte ganska kall och regnen i slutet av april förorsakade skorpbildning. Detta ledde till att många morots- och kålrotsfält måste ytharvas efter sådd för att säkerställa uppkomsten. Tidig potatis blev skördefärdig mycket tidigt och priset var initialt bra för att snabbt sjunka. Skörden av nypotatis blev sämre än vanligt. Senare steg priset på nypotatis igen. Våren och försommaren blev en utmaning ut växtskyddssynpunkt. Mycket ohyra och skadeinsekter fanns i bestånden. Bekämpningsbehovet var stort både i frilandsodlingen och i bär- och fruktodlingen. Äppelodlingarna var tvungna till betydligt flera besprutningar än under ett normalår. Sommaren blev vädermässigt relativt normal och hösten blev lång. Skörden av äpplen blev god liksom också skörden av kålväxter och rotfrukter VÄXTHUSODLINGEN Växthusproduktionen fortsatte i samma stil som senaste år. Tomatpriset hölls på en stabil nivå medan priset på gurka var lågt på grund av överproduktion. Mot slutet av året steg oljepriset vilket tärde på växthusproduktionens lönsamhet FÖRSÖKS- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHETEN Trädgårdsförsöksverksamheten genomfördes på samma sätt som tidigare d.v.s. som fältförsök hos odlare. Sortförsök gjordes med purjo, sallat och frilandsgurka. Gödselförsöken fortsatte för frilandsgurka. Ett försök med nya nypotatissorter genomfördes i Korpo. Testerna de nya plastmaterialen, som skall vara självförintande, fortsatte. Materialen är gjorda av majsstärkelse och bryts ner av markens mikrober. Materialen har visat sig vara användbara och konkurrensdugliga. Observationsverksamheten för insekter fortsatte på kålväxter och morot. Närmast gjorde man uppföljning på kålflugans, morotsflugans, bladloppans och kålmalens flykt.

18 Odlarringverksamheten fortsatte för grönsaker på två håll, d.v.s. i Letala och i Salo. Äppelprojektet fortsatte som tidigare med 22 odlare med i ringen. Största delen av odlingarna finns i västra skärgården medan antalet odlare på Kimitoön har ökat något. 5. LANDSKAPS- OCH MILJÖVÅRDSRÅDGIVNING GRÖNOMRÅDESPLANERING OCH MALO-KLASSIFICERING 5.1. RÅDGIVNING OCH PLANERING Rådgivningen i anslutning till miljöspecialstödet har sysselsatt Finska Hushållningssällskapets rådgivare Riitta-Liisa Pettersson. Rådgivningen kring miljöspecialstöd har beaktats och ingått som en del av det dagliga arbetet. Efterfrågan på miljöspecialstöd har ökat under åren. Tjugofyra planbeskrivningar för ansökning av miljöspecialstöd uppgjordes för kundernas räkning på olika håll i Egentliga Finland. Största delen av arbetet har utförts åt kunder i Åboland. Femåriga planbeskrivningar för skötsel och vård av vårdbiotoper gjordes för en areal omfattande ca 380 hektar belägen på tolv olika gårdar. Planbeskrivningar angående främjande och vård av naturens mångfald gjordes för en areal omfattande ca 28 hektar belägen på åtta gårdar. Planbeskrivningar för skötsel av skyddszoner gjordes för en areal omfattande ca 17,5 hektar. Arbetsinsatsen för rådgivning kring miljöspecialstöd motsvarade ca 0,35 årsverken. Efterfrågan på grönområdesplanering var under året rätt god. Sammanlagt gjordes ett tiotal planer för grönområden. De flesta av planerna gällde gårdscentrum på lantbruk. Arbetsinsatsen för rådgivning och planering av grönområden motsvarade ca 0,2 årsverken KURSVERKSAMHET Svensk- och finskspråkiga miljöspecialstödkurser inom ramen för miljöstödet planerades och genomfördes. I januari hölls en kurs på Egentliga Finlands landsbygdsläroanstalt i Tuorla, med temat Highland Cattle, häst eller finskt får? Specialstöden har inspirerat markägarna till att igen börja med djuruppfödning. En del har hållit djur på odlade betesvallar, medan betningen av naturbeten kan kännas främmande och förverkligandet medför en del arbete. Också den nya programperioden med Leader-aktionsgrupper och kopplingen till föreningar ökar informationsbehovet. Målet med FHS:s fördjupande kurs var att sporra markägare och organisationer till en målinriktad skötsel av avtalsområden. Utbildningen gav information om den kommande programperiodens miljöspecialstödsformer och förändringar samt om att hyra betesdjur och om landskapsbetningsavtal. En målsättning med kursen var att öka deltagarnas kunskap gällande valet av lämpliga betesdjur för betesområden, djurens välbefinnande, betessystem och stängsel m.m., naturens mångfald i jordbruksmiljön, landskapsvård och naturens mångfald samt faktorer som påverkar dessa vid skötseln av gårdsbruksmiljön. Kursen ordnades i samarbete med den regionala TE -centralen. Deltagarantalet var tillfredställande (ca 50 personer). Den 12 oktober anordnades en tvåspråkig fältdag för jordbrukare och viltvårdsföreningar, där temat var minskning av lantbrukets belastning på vattendragen med hjälp av sedimenteringsbassänger, våtmarker och skyddszoner. Dagen arrangerades i samarbete med Sydvästra Finlands miljöcentral, Egentliga Finlands TE -central, Egentliga Finland jaktvårdsdistrikt och Finlands Jägarförbund r.f. Deltagarantalet var utmärkt, över 50 personer deltog. Deltagarna samåkte med en buss till Metsämäki/Metsäkonkola, Angelniemi,

19 Paddais och Neitsaari gårdar i Sagu, Wijks och Westankärr gårdar i Kimito. Under dagen behandlades finansieringsmöjligheterna via stöd för s.k. icke-produktiva investeringar och miljöspecialstöd. Man bekantade sig med ovannämnda metoder för att förbättra vattendragens tillstånd, besöksmålen var både anlagda objekt (våtmark, sedimenteringsbassäng och skyddszoner) och objekt under planering. Sakkunniga och deltagarna utbytte åsikter om bl.a. genomföringsplaner, restaureringens påverkan på vattendragen, främjande av mångfunktionella våtmarker för fåglar och skötsel genom talkoverksamhet Arbetsinsatsen för kurser motsvarade ca 0,1 % av ett årsverke MALO-KLASSIFICERING Utveckling av landsbygdsturismen upplevs av Finska Hushållningssällskapet som ett viktigt arbetsfält. Malo-klassificeringen är ett klassificeringssystem för inkvarteringsutrymmen för stugor, inkvarteringen med morgonmål och landsbygdssemester. Sällskapets rådgivare har klassificeringskompetens och har utnyttjats av regionens företagare i turistbranschen. Det år 1994 skapade klassificeringssystemet har varit i behov av en uppdatering. Riitta-Liisa Pettersson har ingått i en arbetsgrupp på ProAgria Maaseutukeskusten Liitto. Arbetsgruppens uppgift har varit att vidareutveckla MALO-klassificeringen och utveckla en värderingsform av det allmänna intrycket samt göra systemet databaserat. Skilda klassificeringsnormer har uppgjorts för uthyrningsstugor, gårdsbrukssemester och övernattning med morgonmål (Bed and breakfast). Inkvarteringsutrymmena klassificeras i fem klasser. Varje inkvarteringsutrymme skall uppfylla vissa grundkrav som gäller alla inkvarteringsutrymmen. Den egentliga klassificeringen görs på basen av de tekniska fordringarna för varje klass. Vid klassificeringen värderas bl.a. miljön, standarden på inredningen och byggnadernas skick Arbetsinsatsen för rådgivning och arbetsgrupp kring MALO-klassificering motsvarade ca 0,04 årsverken. Riitta-Liisa Pettersson var också medlem i några lednings- och arbetsgrupper i anknytning till projekt och rådgivningsverksamheten inom branschen. 6. HUSDJURSSKÖTSELN 6.1. HUSDJURSSKÖTSELNS ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Volymen inom husdjursproduktionen har i vår region stabiliserat sig på en relativt låg nivå. Efterfrågan på betande djur för skötseln av landskapet har ökat som en följd av att miljöspecialstöd har kunnat sökas för skötsel av kulturlandskapet. Några nötköttsproducenter i vår region har planer på att utöka verksamheten NÖTBOSKAPSSKÖTSELN MJÖLKPRODUKTION Mejeriinvägningen av mjölk på 21 gårdar i Åboland år 2007 var 3,82 miljoner liter mot 4,004 milj. liter år Rikard Westerlund fortsatte under året sitt kombinerade arbete som mjölkgårdsrådgivare för sällskapet och som mjölkinstruktör för Andelslaget Länsi-Maito. Antalet gårdar i kokontrollen var under året 12 gårdar med 320 kor. Även år 2007 innehade

20 de åboländska korna den högsta avkastningen i landet, 9295 kg mjölk, med korna i Lappland på andra plats med 9246 kg. Nedan en sammanställning av kontrollresultaten i Svensk - Finland: Kor i medeltal/ Mjölk Fett Fett Prot. Prot besättning kg kg % kg % Åboland 28, , ,46 NSL 30, , ,48 ÖSL 27, , ,53 Åland 31, , ,51 Hela landet 24, , ,47 Den av Skärgårdens Mejeriandelslag i tiden donerade femarmade ljusstaken i silver från 1902, delas varje år ut som vandringspris i den Åboländska mjölkkvalitetstävlingen. Den tillföll år 2007 Annette och Sverker Blomberg i Nagu på basen av produktionen år Nedan inteckningar i Vandringspriset i SM:s mjölkkvalitetstävling 1993 Svartträsk, Träskböle Laila Hill 55,70 poäng 1994 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 64,01 poäng 1995 Gaudis, Innamo, Eriksson Stig 82,80 poäng 1996 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén 53,50 poäng 1997 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 64,10 poäng 1998 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 59,50 poäng 1999 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 56,00 poäng 2000 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 63,90 poäng 2001 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 55,30 poäng 2002 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén, 48,23 poäng 2003 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 59,45 poäng 2004 Östergård, Mattholm, Kjell Robertsén 53,35 poäng 2005 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 63,73 poäng 2006 Vestergård, Antböhle, Birgitta & Bo-Åke Blomberg 55,84 poäng 2007 Vestergård, Antböhle, Annette & Sverker Blomberg 58,76 poäng NÖTKÖTTSPRODUKTION Efterfrågan på konsultation av husdjurskonsulenten i byggnadsfrågor och husdjurens välbefinnande från olika delar av Finland har fortsatt. Husdjurskonsulenten har utbildat ProAgrias rådgivare i dikofrågor i Tammerfors. Hon deltog som sakkunnig i dikofrågor och byggnader på LUOMU ITÄÄ- projektets avdelning på FARMARI utställningen i Kuopio SVINSKÖTSEL Samarbete bedrivs med slakteriindustrin FÅRSKÖTSEL Produktionskontrollen har fortsättningsvis skötts av ProAgria Pirkanmaan Maaseutukeskus. På Hushållningssällskapet område fungerar även Skärgårdens Fårklubb.

21 6.5. ÖVRIGA HUSDJUR Övrig husdjursproduktion har marginell betydelse i Åboland ÖVRIGT OM HUSDJURSRÅDGIVNINGEN Husdjurskonsulenten har utbildat både rådgivare och bönder på olika kurser runt om i landet. Husdjurkonsulenten har även utfört konsultuppdrag i byggnadsfrågor. Hon har även föreläst på byggnadsteknikkursen i Sydväst. 7. ÖVRIG VERKSAMHET Under år 2007 samarbetade Finska Hushållningssällskapet med olika organisationer inom ramen för olika projekt. Projektverksamheten har för det mesta gällt landskapsvård och åtgärder som siktar på minskad miljöbelastning från lantbruket. FHS genomförde några mindre projekt i egen regi i övrigt såldes arbetsinsatser till andra organisationers projekt MEDALJER FÖR LÅNGVARIG OCH TROGEN TJÄNST OCH MEDALJER FÖR SAMHÄLLELIGA FÖTRJÄNSTER Under året beviljades 7 st. medaljer för långvarig och trogen tjänst. Antalet inkluderar medaljer av olika valör (brons, silver och guld). Finska Hushållningssällskapet beviljade under året stora guldmedaljen åt Marcus H. Borgström från Sibbo. Medaljen överräcktes i samband med 210-årsjubileet. Stora silvermedaljen beviljades åt Mauri Pekkarinen från Jyväskylä, Mikael Ingberg från Helsingfors och Henry Wiklund från Helsingfors LANTMANNAGILLENA I ÅBOLAND Sydvästra Finlands Jordbrukarklubb. Ordförande Urban Silén, sekreterare Mats Norrholm Dragsfjärds lantmannagille. Ordförande Anders Ekholm. Houtskärs lantmannagille. Ordförande Peter Karlgren. Kimito lantmannagille. Ordförande Peter Segersven. Korpo lantmannagille. Ordförande Tomas Johansson. Nagu lantmannagille. Ordförande Torolf Karlsson. Pargas lantmannagille. Ordförande Johan Laurén. Västanfjärds lantmannagille. Ordförande Gunnar Ölander.