Didemnin. Yesica Bendezu. Biologisk aktiva naturproduker i läkemedelsutveckling VT-2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Didemnin. Yesica Bendezu. Biologisk aktiva naturproduker i läkemedelsutveckling VT-2007"

Transkript

1 Didemnin Yesica Bendezu Biologisk aktiva naturproduker i läkemedelsutveckling VT

2 Innehållsförteckning Historisk bakgrund 3 Hur och varför projektet startades.5 Isolering av didemnin 5 Biologisk aktivitet Antiviral aktivitet 7 2. Antitumör aktivitet Immunosuppressiv aktivitet.8 Kliniska effekter och användning...8 Läkemedelsutveckling 9 Diskussion.9 Referenslista.10 2

3 Historisk bakgrund Den marina miljön är en källa för många organiska komponenter. Dessa innefattar didemniner. Didemniner är en cyklisk depsipeptid som kommer från karibiska tunikat som tillhör till Didemnidae familj (Crampton et al 1984). Didemniner isolerades från ett karibiskt tunikat av släkten Trididemnum hade detta tunikat samlats i karibiska havet i närheten av bland annat Honduras, Mexico, Colombia, Belize och Panama. Upprepade tester gjordes av metanol-toluen extrakt av didemnin mot herpes simplex virus typ 1 som växte i njurceller på apor. Man kunde observera dels en hämning av virustillväxt och även cytotoxicitet för njurcellerna. Detta resultat visade att didemnin var en ny typ av depsipeptid som hade hög antiviral och antitumör aktivitet. Man testade extrakter av tunikat från olika områden också mot andra typer av virus och alla extrakt visade en hämning av både DNA och RNA virus. Vid höga doser av extraktet fann man också cytotoxicitet på de virusinfekterade cellerna. Denna effekt försvann vid låga doser. Antitumöra egenskaper bekräftades dessutom tack vare den höga potens mot L1210 murine leukemi celler (Rinehart et al 1981). Upptäckten av didemniner A, B och C rapporterades 1981 av Rinehart et al. Då påstods det att strukturerna innehöll en makrocyklisk kärna bestående av en statin och en α-( α- hydroxyisovaleryl)propionyl (Hip) grupp, tillsammans med leucin (Leu), prolin (Pro), N,Odimetyltyrosin (Me2Tyr) och treonin (Thr). Tyrosinets karboxylgrupp var bunden till treonin genom treoninets hydroxylgrupp. Treoninets karboxylrest var bunden till statinrest genom amidbindning. De föreslagna strukturerna grundades på NMR (nuclear magnetic resonans) metoder, syrahydrolys, masspektrometri och GC (gaskromatografi) analys av de individuella aminosyrorna. De följande åren granskades didemniners struktur och stereokemi många gånger och det bekräftades att makrocykeln inehöll isostatin och inte statin. Skillnaden mellan de olika didemninerna är en sidokedja som är fäst vid treoninets aminogrupp. För didemnin A består sidokedjan av endast N-Me-D-leucin. Didemnin B har en laktylprolin enhet. Didemnin C har en sidokedja bestående av N-Me-D-leucin och en rest av laktosyra (Vera och Joullie 2002). Eftersom didemnin C hittades i små mängder i tunikatet studeras endast didemnin A och B i detalj (Crampton et al 1984) patenterade Rinehart gruppen isolering och möjliga antivirala applikationer av didemniner A, B och C. Denna patent innefattade också isolering av nordidemniner. De innehöll norstatine istället för isostatin. På det kunde nordidemnin B kallas [Norsta]didemnin B. Skillnaden i strukturen var att nordidemniner hade som sidokedja en isopropylgrupp istället för sec butylgruppen som didemniner har. Följande studier visade att nordidemninb hade samma antitumöra egenskaper som didemnin B. Ytterligare ett patent av Rinehart et al avslöjade strukturen och cytotoxisk aktivitet av dehydrodidemnin B eller aplidin. Det som skiljer aplidin från didemnin är att dess hydroxylgrupp i laktylpositionen är oxiderad till korresponderande keton (Vera och Joullié 2002). Didemniners nomenklatur illustreras i tabell 1 och tabell 2. Makrocykeln består av ovan nämda grupper förutom statin som man kom fram till att det var isostatin (Ist). Tabellerna visar skillnaden mellan de olika didemniner. De innehåller nämligen olika grupper i makrocykeln och har olika sidokedjor. Tabellerna underlättar en särskiljning och beskrivning av olika didemniner och deras syntetiska analoger. 3

4 Tabell 1. Nomenklatur av didemniner med olika grupper i makrocykeln. Komponent Grupper i makrocykeln Didemnin A Ist Hip Leu Pro Me2Tyr Thr Didemnin B Ist Hip Leu Pro Me2Tyr Thr Didemnin C Ist Hip Leu Pro Me2Tyr Thr Nordidemnin B Norsta Hip Leu Pro Me2Tyr Thr Dehydrodidemnin B Ist Hip Leu Pro Me2Tyr Thr Didemnin M Ist Hip Leu Pro Me2Tyr Thr Tamandarin A Ist Hiv Leu Pro Me2Tyr Thr Tamandarin B Norsta Hiv Leu Pro Me2Tyr Thr Didemnin makrocykel Ist Hip Leu Pro Me2Tyr Thr- HCL Tabell 2. Nomenklatur av didemniner med olika sidokedjor. Komponent Sidokedja Didemnin A N-Me-D-Leu Didemnin B N-Me-D-Leu Pro Lac Didemnin C N-Me-D-Leu Lac Nordidemnin B N-Me-D-Leu Pro Lac Dehydrodidemnin B N-Me-D-Leu Pro Pyruvat Didemnin M N-Me-D-Leu Pro Lac Gln PGlu Tamandarin A N-Me-D-Leu Pro Lac Tamandarin B N-Me-D-Leu Pro Lac Didemnin makrocykel N-Me-D-Leu Figur 1. Struktur av didemniner A, B och C 4

5 År 1994 rapporterades didemnin H. Denna struktur skiljer sig från didemnin B genom att sidokedjan är acylerad med en glutamin-pyroglutamatsyra dipeptid och kallas också för didemnin M. Den systematiska beskrivningen skulle vara [Gln, pglu]didemnin B rapporterades struktur och cytotoxisk effekt av två nya didemniner [Tyr]didemnin B och [D-Pro]didemnin B. Dessa två strukturer är bland de få didemniner med ursprung från naturen som har flest ändringar i makrocykeln av molekylen. Mer didemniner avslöjades 1995 som nordidemnin N, eller [Norsta, Tyr]didemnin B, en annan som genomgick modifiering i makrocykeln. År 2000 rapporterades strukturerna av tamandarin A och B. Tamandariner isolerades från en brasiliansk ascidian av Didemnidae familjen. I dessa strukturer är Hip gruppen av didemniner ersatt av en mycket enklare hydroxyvarelylsyrahalva (Hiv). Tamandarin A innehåller samma peptidkedja som didemnin B. Tamandarin B har samma sidokedja men dess makrocykel innehåller norstatin istället för isostatin. Preliminära tester visade att tamandarin A har en mycket liknande biologisk aktivitet som didemnin B (Vera och Joullié 2002). Figur 2. Trididemnum solidum som växer på stjärnkorallen Moncastraeae fareolata (Backner 2007) 5

6 Hur och varför projektet startade Upptäckten av didemniner väckte nyfikenhet bland forskare över hela världen och satte i gång ett spännande kapitel inom naturprodukters kemi. Didemniners ovanliga struktur tjänade som modell för framställning av syntetiska analoger. Tack vare den biologiska aktivitet som kunde observeras genom in vivo och in vitro studier kunde didemninerna genomgå kliniska prövningar på människa i USA. Där var det första gången som en marin naturprodukt mot cancer användes på människor. Detta öppnade också möjligheten för forskning av dehydrodidemnin B (aplidin), en andra generation av didemnin. Didemniner har bidragit till förståelse för hur naturprodukters kemi kan användas som ett kritiskt verktyg för forskning inom cellbiologi (Vera och Joullié 2002). Isolering av didemnin Extrakter av metanol-toluen av tunikatet blandades med en lösning av natriumnitrat. Sedan extraherades den vattenlösliga delen med kloroform. Lagret av kloroformen koncentrerades och kromatografi över kiselgel med en gradient av metanol i kloroform användes för att få didemniner C, B och A genom eluering. Detta kunde renas vidare genom att använda thin-layer chromatografi (TLC) med samma system. Didemniner A, B och C hade både de antivirala och cytotoxiska aktiviteter som extrakterna (Rinehart et al 1981). Man kunde också använda isopropanolextrakt av Trididemnum solidum vilket koncentrerades för att ta bort isopropanolet och sedan extrahera med kloroform (Hossain et al 1988). Separation genom Tunnskiktskromatografi (TLC) Tunnskiktskromatografi är en vätskekromatografisk metod som används för att separera ämnen i en s.k. öppen bädd. Denna öppna bädd brukar vara en platta av t ex glas. Se figur1. På plattan finns det en fast fas där analyten kan stoppas. Sedan placeras plattan i en behållare med vätska. Vätskan börjar vandra längs plattan och beroende på analytens egenskaper förflyttas analyten tillsammans med vätskan. På det sättet separeras analyter med olika egenskaper då de fördelas olika till fasta fasen (Hedeland och Pettersson 2005). Figur 3. En tunnskiktsplatta som är placerad i en behållare där elueringsmedel finns på bottnet (Romar 2006). 6

7 Biologisk aktivitet En studie visade att Trididemnum solidum hade förmågan att producera sekundära metaboliter för att undvika att bli uppäten av fiskar. Eftersom dessa tunikat ofta lever i områden där rovgirigheten är stor har dessa egenskaper utvecklats som en försvarsmekanism för att överleva. De sekundära metaboliterna i fråga är nämligen didemniner och ger en dålig smak för fiskarna (Lindquist 1992). Många år efter de första rapporterna av didemniners isolering och strukturbestämning var det klart att de hade fler biologiska effekter in vitro och in vivo. Den främsta biologiska aktiviteten av didemniner är hämning av virusspridning, tumörcellstillväxt och immunitet (Vera och Joullie 2002). 1. Antiviral aktivitet Rinehart et als forskning visade som ovan nämnt, antiviral aktivitet. De jämförde koncentrationer av antivirala komponenter som behövs för att orsaka en logaritmisk reduktion av herpes simplex virus. Adenosin arabinosin, ett kliniskt antiviralt verkningsmedel krävde koncentrationer över 10 µm medan didemnin A endast krävde 1µM och didemnin B en koncentration på endast 0,05 µm. Eftersom didemnin B var mycker mer potent än didemnin A varnades för att didemnin B också var mer toxiskt mot däggdjursceller och att det krävdes mer forskning för att bedöma den terapeutiska effektiviteten. Andra forskare visade att didemnin A och B hade effekt på Rift Valley fever (RVF) virus. I studien kunde didemniner skydda möss från dödliga doser av viruset. Det finns ingen rapporterad effektiv terapi mot detta virus men båda didemninerna visade hämning av det och andra virus som t ex gula febern. Doserna liknade de som Rinehart et al hade använt i sin forskning. Effekt mot denghe virus visades också, med cytotoxicitet vid höga doser (Vera och Joullié 2002). Effekt av didemniner A och B mot herpes simplex virus typ 2 rapporterades också. Det blev en framgångsrik in vivo studie på möss som hade varit infekterade med detta virus. Didemnin skyddade mössen mot viruset. Liksom andra resultat var också didemnin B betydligt mer potent än didemnin A (Rinehart et al 1983). Andra studier av Rinehart gruppen rapporterades också. Många naturella och semisyntetiska didemniner studerades för att observera deras antivirala aktivitet. Många av dem var effektiva för hämning av RNA replikation av vesikulös stomatit virus och DNA herpes simplex virus typ 1. Ingen av dem hade effekt på replikation av HIV virus (Sakai et al 1996). 2. Antitumör aktivitet Det första beviset för didemniners antitumöra aktivitet kom fram efter in vivo och in vitro tester. In vitro studier av L1210 celltillväxt visade att didemnin A orsakade 50% av celltillväxthämning men didemnin B var än mer potent. Didemnin Bs högre potens jämfört med didemnin A kunde påvisas av in vivo studier. Didemnin B hade mer effekt hos möss med P388 leukemi tumörceller än didemnin A (Rinehart et al 1981). 7

8 Didemnin Bs effekt på människotumörer visades efter en studie gjord på färska tumörceller av biopsi prov från 39 cancerpatienter. Denna studie mätte hämningseffekten av didemnin B hos tumörkolonier in vitro. Vid låga koncentrationer visades antitumör aktivitet mot karcinom i bröst, äggstockar och njure. Dessa resultat ger grund för att genomföra fas I kliniska prövningar. In vitro studier skulle hjälpa att särskilja tumörtyper för studier i fas II av detta anticancer läkemedel (Jiang T et al 1983). Andra studier visade antitumör effekt för nordidemnin B. Det rapporterades att nordidemnin B var lika effektiv som didemnin B mot P388, L1210 och B16 celler. Denna observation bekräftade att den sortens variation inte förändrar antitumöreffekten in vitro fortsatte studierna och det förekom att dehydrodidemnin B visade större cytotoxisk aktivitet gentemot didemninb. Därför fick dehydrodidemnin B mer uppmärksamhet som en ny klinisk kandidat i cancerterapi. (Vera och Joullié 2002). Didemnin B har som effekt tillväxthämning i en bred variation av tumörceller hos människor vid koncentrationer på nanomolar nivå. Vid dessa koncentrationer har didemnin B cytostatisk effekt på celler fastän det verkar som om effekten är irreversibel vid långtidsexponering för läkemedlet. Didemnin B är cytotoxiskt och kan inducera programmerad celldöd genom att det hämmar proteinsyntes i celler. Denna effekt är den främsta orsaken för cytotoxiciteten hos didemnin B. Dock har visats att endast hämning av proteinsyntes är otillräcklig för att inducera celldöd (Ahuja et al 2000). 3. Immunosuppressiv aktivitet En studie gjordes på kulturer av murine celler där didemnin B applicerades. Resultatet visade hämning av lymfocytproteinsyntes men cellens livsduglighet och RNA syntes vara oförändrad. Det ansågs att eftersom lymfocyt syntes var viktig för många immunaktiviteter verkade didemnin B ha immunosuppressiva effekter. Det visades också att didemnin B var mycket mer potent än cyklosporin. Resultatet föreslog att didemnin B kan ha effekt på cellerna i tidigt skedde av lymfocytaktivering. (Montgomery och Zukoski 1985). Kliniska effekter och användning På grund av den höga antitumöra aktiviteten som studier in vitro visade; öppnades möjligheten för fas I kliniska prövningar på människan tillsammans med det nationella cancerinstitutet. Didemnin B skulle vara den första marina naturprodukt som genomgick anticancer prövningar på människor. Målorganen för didemnin Bs toxicitet hos möss, råttor, och hundar var lever, njurar, lymfa samt mag- och tarmkanalen (Chun et al 1986). Fas II prövningar på 10 patienter som fick didemnin B genomfördes för att studera didemnin Bs farmakokinetik. En enzymimmunoassay genomfördes i vilken en snabb clearance från plasma observerades. Man kunde inte identifiera metaboliter. In vitro experiment visade att didemnin B inte var bundet till albumin i plasma och en mindre del av läkemedlet kunde associeras med röda blodkroppar (Benvenuto et al 1992). Studier i fas II prövningar bland alla studier kring didemninb hade en gemensam slutsats. Vid dessa doser som användes upplevdes låg effektivitet men stora toxiska effekter. Det smala 8

9 terapeutiska fönstret skulle kunna bli bredare om man hittade en mer potent struktur så att klinisk toxicitet kunde minskas (Vera och Joullié 2002). Dehydrodidemnin B har i andra studier visat sig vara betydligt mer potent än didemnin B. (Sakai et al 1996). Läkemedels utveckling Didemniner A B och C som hade extraherats från Trididemnum solidum och som höll på att genomgå fas II kliniska prövningar blev syntetiserade. Den nya strukturen innehöll en ny aminosyra (Rinehart et al 1988). Sedan gjordes strukturerna om så att de blev mer syntetiserbara, genom att använda en stereokontrollerad beredning av isostatinresten och en syntetisk väg för den dyra D-alloisoleucin. En annan ändring som fick framgång var genom att använda en sekundär amin som en nukleofil. Annan typ av syntes gjordes genom att inkludera strategiska element av stereokontroll på både Ist och Hip. Efter att genomgå många strukturändringar kom man fram till syntetisering av tamandarin A, [(2S)-Hiv]didemnin M och tamandarin B (Vera och Joullié 2002). En annan didemnin analog så kallad nordidemnin blev syntetiserad genom att ersätta laktylresten med mandelyl och 3-(p-hydroxyfenyl) propionyl rester. Dessa ändringar förändrade inte den cytotoxiska aktiviteten mot P388 leukemi (Jouin et al 1991). En ny syntetisering av didemnin A och dehydrodidemnin B gjordes genom att använda salter för att bilda sekundära och tertiära amidbindningar. Dehydrodidemnin har den högsta reproduktionshämmande effekten. Det gjordes också olika ändringar genom att ersätta olika grupper från makrocykeln. Detta resulterade i syntes av didemnin A som blev identisk med den naturprodukten. (Jou et al 1997). Diskussion Historien om Didemniner är mycket lärorik och upplyser om hur ett läkemedel kan utvecklas. Den beskriver hur olika användningsområden har hittats, hur nya liknande produkter syntetiserats samt upptäckten att även andra naturprodukter har liknande kemiska strukturer. Dessa strukturer är förknippade med antivirala, cytotoxiska och immunosuppressiva effekter. Man kan också observera att små skillnader i struktur av olika substanser kan ha en så stor påverkan på både effektivitet och toxicitet. Forskningen om didemninb har minskat den senaste tiden på grund av den toxiska profil som tydligt påvisats i flera studier. Det är dock mycket viktigt med didemninets upptäckt för att fortsätta forskning av liknande substanser från marina naturprodukter. Det innebär att didemnin har givit idéer och öppnat möjligheter för att arbeta med mer potenta cancerläkemedel som t ex aplidin. Eftersom aplidin har visats vara effektivare och mindre toxiskt är det naturligt att studier och utveckling fortsätter för denna substans samtidigt som intresset för didemnin B har avtagit. 9

10 Referenslista Ahuja D, Geiger A, Ramanjulu J, Vera M, SirDeshpande B, Pfizenmayer A et al. Inhibition of protein synthesis by didemnin B: how EF-1alpha mediates inhibition of translocation. J Med Chem 2000;43: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Benvenuto J, Newman R, Bignami G, Raybould T, Raber M, Esparza L, et al. Phase II clinical and pharmacological study of didemnin B in patients with metastatic.invest New Drugs 1992;10: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Buckner A. NOAA fisheris hemsida. URL Chung H, Davies B, Holth D, Suffness M, Plowman J, Flora K, et al. Didemnin B. The first marine compound entering clinical trials as an antineoplastic agent. Invest New Drug 1986;4: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Crampton S, Adams E, Kuentzel S, Li L, Badiner G, Bhuyan B. Biochemical and cellular effects of didemnins A and B. Cancer Research 1984;44: lus&list_uids= &itool=iconfft&query_hl=1&itool=pubmed_docsum Hedeland M och Pettersson C. Kurkompendium i analytisk farmaceutisk kemi. Institutionen för läkemedelskemi: Uppsala Universitet; Hossain M, Van Der Helm D, Antel J, Sheldrick G, Sanduja S. Crystal and molecular structure of didemnin B, an antiviral and cytotoxic depsipeptide. Proc Natl Acad Sci USA 1988; 85: Jiang T, Liu R, Salmon S. Antitumor activity of didemnin B in the human tumor stem cell assay. Cancer Chemother Pharmacol 1983;11:

11 lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Jou G, Gonzales I, Albericio I, Lloyd Williams P, Giralt E. Total Synthesis of Dehydrodidemnin B. Use of Uronium and Phosphonium Salt Coupling Reagents in Peptide Synthesis in Solution. J Org Chem 1997;62: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=3&itool=pubmed_docsum Jouin P, Poncet J, Dufour M, Aumelas A, Pantaloni A, Cros S, Francois G. Antineoplastic activity of didemnin congeners: nordidemnin and modified chain analogues. J Med Chem 1991;34: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=7&itool=pubmed_docsum Lindquist N, Hay M, Fenical W. Defense of Ascidians and Their Conspicuous Larvae: Adult vs. Larval Chemical Defenses. Ecological Monographs 1992;62: Montgomery D och Zukoski C. Didemnin B: a new immunosuppressive cyclic peptide with potent activity in vitro and in vivo. Transplantation 1985;40: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Rinehart K Jr, Gloer J, Hughes R Jr, Renis H, McGovren JP, Swynenberg E, Stringfellow D, Kuentzel S, Li L. Didemnins: antiviral and antitumor depsipeptides from a caribbean tunicate. Science 1981;22: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=1&itool=pubmed_docsum Rinehart K, Gloer J, Wilson G, Hughes R, Li L, Renis H, Mc Grovn J. Antiviral and antitumor compounds from tunicates. Federation Proceedings 1983;42: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Rinehart K, Kishore V, Bible K, Sakai R Sullins D, Li K. Didemnins and tunichlorin: novel natural products from the marine tunicate Trididemnum solidum. J Nat Prod 1988;51:

12 lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=5&itool=pubmed_docsum Romar H. Edu.fi hemsida URL Sakai R, Rinehart K, Kishore V, Kundu B, Faircloth G, Gloer J, et al. Strukture-aktivity relationships of the Didemnins. J Med Chem 1996;39: lus&list_uids= &itool=iconabstr&query_hl=17&itool=pubmed_docsum Vera M, Joullie M. Natural products as probes of cell biology: 20 years of didemnin research. Med Res Rev 2002;22: lus&list_uids= &query_hl=2&itool=pubmed_docsum 12

Rebeccamycin grunden för ett nytt cancerläkemedel

Rebeccamycin grunden för ett nytt cancerläkemedel Rebeccamycin grunden för ett nytt cancerläkemedel Rebecca Englund Biologiskt aktiva naturprodukter, 7.5 hp VT- 12 Sammanfattning Rebeccamycin är en sekundär metabolit med antitumöraktivitet och som isolerades

Läs mer

Epirubicin. Ett av naturens under för behandling av cancer. Författare: Sara Andersson

Epirubicin. Ett av naturens under för behandling av cancer. Författare: Sara Andersson Epirubicin Ett av naturens under för behandling av cancer Författare: Sara Andersson Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling 7,5 hp A8 HT2012 Avdelningen för Farmakognosi Institutionen

Läs mer

Kancera AB 8 November 2011

Kancera AB 8 November 2011 Ursprung i Pharmacia & Karolinska Noterat på NASDAQ OMX First North februari 2011 20 läkemedelsutvecklare, 900 m2 laboratorier inom KI Science Park Kancera AB 8 November 2011 Kancera Fokuserar på elakartad

Läs mer

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17 Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner

Läs mer

Aescin, ett hästkastanjsextrakt mot främst kronisk venös insufficiens

Aescin, ett hästkastanjsextrakt mot främst kronisk venös insufficiens Aescin, ett hästkastanjsextrakt mot främst kronisk venös insufficiens Martina Sjöström Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp Avd. f. Farmakognosi, Inst. f. Läkemedelskemi, Uppsala

Läs mer

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakologi - Grundläggande principer Farmakokinetik - Farmakodynamik

Läs mer

Extraktion och isolering av naturprodukter

Extraktion och isolering av naturprodukter Extraktion och isolering av naturprodukter Anders Herrmann 1) Teori och metoder för olika isoleringsarbeten 2) Praktisk isoleringsarbete Vad är en naturprodukt? Alla biologiska molekyler är egentligen

Läs mer

BIOLOGISKA TESTMETODER

BIOLOGISKA TESTMETODER Emma Larsson 831230 6221 Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 5p, HT 2007 Inst. F. Läkemedelskemi, avd. f. Farmakognosi Uppsala Universitet BIOLOGISKA TESTMETODER In vivo vs. in vitro

Läs mer

Vitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö

Vitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö Vitamin D Lc-Ms/Ms Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3 + D2 1,25-di-hydroxy-Vitamin D3+D2 25-OH-Vitamin D3 + D2 3-epi-25-OH-Vitamin D3

Läs mer

EpiCept tillkännager en lyckad kompletterad registrering av fas I- testet för EPC2407. TARRYTOWN, New York, oktober 8/PRNewswire-FirstCall/ --

EpiCept tillkännager en lyckad kompletterad registrering av fas I- testet för EPC2407. TARRYTOWN, New York, oktober 8/PRNewswire-FirstCall/ -- EpiCept tillkännager en lyckad kompletterad registrering av fas I- testet för EPC2407 TARRYTOWN, New York, oktober 8/PRNewswire-FirstCall/ -- - Ett uppföljningstest med kombinationsterapi planeras för

Läs mer

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526

Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Laboration: Isolering av kinin Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Handledare: Patrik Holm 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Utförande...

Läs mer

New approach to treat bacterial infection. Redeye Investor Forum, 26 februari, 2013 Ulf Boberg, CEO

New approach to treat bacterial infection. Redeye Investor Forum, 26 februari, 2013 Ulf Boberg, CEO New approach to treat bacterial infection Redeye Investor Forum, 26 februari, 2013 Ulf Boberg, CEO Spridningen av an,bio,karesistenta bakterier fortsä4er. Under 2011 ökade MRSA med 19% och antalet ESBL-

Läs mer

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur

Läs mer

Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel

Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel Bilaga III Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel 20 PRODUKTRESUMÉ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Herpes simplexmeningit

Herpes simplexmeningit Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

AroCell AB. Årsstämma. 18 maj 2016

AroCell AB. Årsstämma. 18 maj 2016 AroCell AB Årsstämma 18 maj 2016 MÄTER VAD SOM ÄR VIKTIGAST! TK 210 ELISA En Känslig och Specifik Biomarkör för Celltillväxt och Cellomsättning ATT FÖRBÄTTRA BESLUT UNDER CANCERBEHANDLING Individualiserade

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Healip 10 % kräm. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 gram kräm innehåller 100 mg dokosanol.

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Healip 10 % kräm. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 gram kräm innehåller 100 mg dokosanol. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Healip 10 % kräm PRODUKTRESUMÉ 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 gram kräm innehåller 100 mg dokosanol. Hjälpämne: 50 mg propylenglykol per gram kräm För fullständig förteckning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Chlorotoxin (TM- 601)

Chlorotoxin (TM- 601) Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling Termin 8 Av: Aseel Majid Chlorotoxin (TM- 601) 1 Sammanfattning Det finns tumörer som börjar uppstå i hjärnvävnaden och de kallas för primära hjärntumörer.

Läs mer

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL NANTXIKLGI: M MÖJLIGA HÄLSRISKER MED NANMATERIAL Prof. Bengt Fadeel Enheten för Molekylär Toxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm Nano: en nanopartikels storlek förhåller

Läs mer

Att följa upp läkemedelsbeh.

Att följa upp läkemedelsbeh. Att följa upp läkemedelsbeh. Behandlingsplanen Uppföljningsmetoder Compliance TDM att mäta läkemedelskonc. Läkemedelsinteraktioner Biverkningar och rapportering Kvalitet= Den process som leder till att

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser

Läs mer

Respiratorius AB: kvartalsrapport, april-juni, 2009

Respiratorius AB: kvartalsrapport, april-juni, 2009 Respiratorius AB: kvartalsrapport, april-juni, 2009 Rapport för andra kvartalet för Respiratorius AB (publ) In-vivo studier, både inhalerat och intravenöst, på djur har visat att Respiratorius substanser

Läs mer

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2010 Ingen försäljning har skett under år 2010 eller i perioden 1 oktober - 31 december 2010. Hyresintäkter och övriga intäkter uppgår till 649 KSEK

Läs mer

A k t i e s p a r a r n a Lund 31/1-17 M I C H A E L O R E D S S O N VD

A k t i e s p a r a r n a Lund 31/1-17 M I C H A E L O R E D S S O N VD NYA LÄKEMEDEL HJÄLPER KROPPENS I M M UNFÖRSVAR BEKÄMPA CANCER A k t i e s p a r a r n a Lund 31/1-17 M I C H A E L O R E D S S O N VD I M M UNONKOLOGISKA LÄKEMEDEL REVOLUTIONERAR BEHANDLINGEN AV CANCER

Läs mer

Aktiv substans från växtriket Rätt och lätt gällande växtbaserade läkemedel! Erika Svedlund

Aktiv substans från växtriket Rätt och lätt gällande växtbaserade läkemedel! Erika Svedlund Aktiv substans från växtriket Rätt och lätt gällande växtbaserade läkemedel! Erika Svedlund Växtmaterial som aktiv substans t.ex. växtdel extrakt isolerad substans Växtmaterial som aktiv substans t.ex.

Läs mer

RESPIRATORIUS AB: Delårsrapport januari-juni 2008

RESPIRATORIUS AB: Delårsrapport januari-juni 2008 : Delårsrapport Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för andra halvåret är 2,3 (-7,1) MSEK Resultat per aktie: 0 (-0,27) SEK Likviditeten uppgick till 0,1 (8,2)

Läs mer

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) 1 OCH Referenser. Jawas et al: Medical Microbiology. Delves, Martin, Burton and Roitt:

Läs mer

PODOFYLLOTOXIN Riikka Sippola Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedels utveckling VT 2007 1

PODOFYLLOTOXIN Riikka Sippola Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedels utveckling VT 2007 1 PDFYLLTXIN Riikka Sippola Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedels utveckling VT 2007 1 Podofyllotoxin är en non-alkaloid toxin som finns från rotstocken av Podophyllum peltatum och Podophyllum emodi.

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

PODOFYLLOTOXIN Riikka Sippola Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedels utveckling VT 2007 1

PODOFYLLOTOXIN Riikka Sippola Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedels utveckling VT 2007 1 PDFYLLTXIN Riikka Sippola Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedels utveckling VT 2007 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning... 3 2. istorisk bakgrund... 3 2. ur och varför projektet startade... 4 3.

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus?

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus? Antivirala läkemedel Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se Antiviral läkemedel Må l: hämma virusreplikationen Syfte: mildra symptom, förkorta sjukdomstid,

Läs mer

Plinabulin (NPI- 2358)-

Plinabulin (NPI- 2358)- Plinabulin (NPI- 2358)- En lovande substans för framtida cancerbehandling Författare: Emma Dilén Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling 7,5 hp A8 Avdelningen för Farmakognosi Institutionen

Läs mer

Respiratorius AB. Kvartalsrapport, januari-mars, 2010. Ingen försäljning har förekommit under perioden (0)

Respiratorius AB. Kvartalsrapport, januari-mars, 2010. Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Respiratorius AB Kvartalsrapport, januari-mars, 2010 Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för första kvartalet var -0,3 (-0,5) MSEK. Resultat per aktie: 0 (0)

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Litteraturstudie: Magainin - en antimikrobiell sköld på den Afrikanska klogrodans (Xenopus Laevis) rygg.

Litteraturstudie: Magainin - en antimikrobiell sköld på den Afrikanska klogrodans (Xenopus Laevis) rygg. Litteraturstudie: Magainin - en antimikrobiell sköld på den Afrikanska klogrodans (Xenopus Laevis) rygg. Jonas Fagerberg Uppsala Universitet Institutionen för läkemedels kemi Avdelningen för farmakognosi

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Contignasterol. egenskaper som inte räckte hela vägen. - Med antiinflammatoriska. Katarina Berg. Uppsala Universitet HT- 14

Contignasterol. egenskaper som inte räckte hela vägen. - Med antiinflammatoriska. Katarina Berg. Uppsala Universitet HT- 14 Contignasterol - Med antiinflammatoriska egenskaper som inte räckte hela vägen Katarina Berg Uppsala Universitet HT- 14 Biologiskt Aktiva Naturprodukter i Läkemedelsutveckling 7,5hp Sammanfattning Contignasterol

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Cyklosporin A metodbyte från RIA till LC-MS/MS

Cyklosporin A metodbyte från RIA till LC-MS/MS Klinisk kemi Värmland Cyklosporin A metodbyte från RIA till LC-MS/MS - värmländska erfarenheter från 2009/2010 Ann-Sofie Jonsson Sjukhuskemist Klinisk kemi Centralsjukhuset, Karlstad Varför ville vi byta

Läs mer

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar

PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar PledPharma AB Vi skapar värde inom stödjande behandlingar vid livshotande sjukdomar Stockholm Corporate Finance Life Science dag, 2013-03-13 Jacques Näsström, VD, Apotekare, Fil Dr, MBA PledPharma i korthet

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet

Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet Niklas Ricklund Handledare: Dr. Magnus Breitholtz (ITM), Dr Johan Persson (WSP) Examensarbete 20p vid Stockholms

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Immunoterapi av cancer aktuell igen

Immunoterapi av cancer aktuell igen Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Immunoterapi av cancer aktuell igen Marko Salmi Man har redan i flera decennier försökt utnyttja egenskaperna hos kroppens eget försvarssystem för att förstöra

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011

Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011 Respiratorius-Bokslutskommuniké 1 januari-31 december 2011 Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för fjärde kvartalet var -1,1, (-5,7) MSEK. För hela perioden,

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail ALS Likemannstreff 26 mars 2014 Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet, Jämtlands Läns Landsting Neurologiska

Läs mer

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12

Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Fakta om Zometa och bröstcancerstudien ABCSG 12 Frågor och svar om Zometa Vad är Zometa? Zometa, tillhör de nyare så kallade tredje generationens bisfosfonater, och används idag för behandling av skelettmetastaser,

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur Övning: Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur sid 1 Övning Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur En manuell jämförelse mellan hemoglobinets aminosyrasekvenser hos några organismer

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer

Immunometoder för serum digoxin analys

Immunometoder för serum digoxin analys Immunometoder för serum digoxin analys Hur exakta och mätsäkra är de? Michèle Masquelier, Klinisk Pharmakologi CHEM: /DGNI Metoder Kemi Digoxin analys jämförelse 2 lab 3 metoder 6 5 4 y = 1,1318x - 0,3691

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

Illustrerad noggrannhet

Illustrerad noggrannhet Illustrerad noggrannhet riktighet och precision med mål och mening Equalis Allmän klinisk kemi 15-16 november 2012 Mikaela Norman, Sjukhuskemist, Klinisk kemi, Falu Lasarett mikaela.norman@ltdalarna.se

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd!

Genterapi. Varför genomförs genterapi? Förutsättning för genterapi är att den genetiska skadan är känd! GENTERAPI - T3 HT 2009 Jan-Ingvar Jönsson Genterapi Överföring av terapeutisk (frisk) gen till sjuk cell eller vävnad Att reparera en skadad gen Att ersätta en skadad eller deleterad gen med en frisk gen

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

En filmdragerad tablett innehåller glukosaminsulfat-kaliumklorid motsvarande 595 mg glukosamin.

En filmdragerad tablett innehåller glukosaminsulfat-kaliumklorid motsvarande 595 mg glukosamin. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Comfora 595 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En filmdragerad tablett innehåller glukosaminsulfat-kaliumklorid motsvarande 595 mg glukosamin.

Läs mer

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet

Utbildningsplan för biomedicinprogrammet Utbildningsplan för biomedicinprogrammet 1BI13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BI13 1.2. Programmets

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2007

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2007 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2007 Respiratorius har nominerat en läkemedelskandidat, RCD007, som kraftfullt relaxerar små humana luftvägar och som dessutom har anti-inflammatoriska egenskaper Ingen försäljning har

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.

Läs mer

Nanotekniken revolutionerar världen.

Nanotekniken revolutionerar världen. The Ångström Laboratory Nanotekniken revolutionerar världen. Maria Strømme Professor i Nanoteknologi Uppsala Universitet REVOLUTIONERANDE KRAFTER Grundläggande framsteg i vetenskap och teknik kommer ~

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer