Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham"

Transkript

1 Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf. Antikroppar är den utsöndrade formen (secretion). Antikroppsrepertoar: total uppsättning befintliga antikroppar med olika specificiteter hos en individ. De flesta vacciner bygger på principen att skapa ett starkt antikroppssvar. 1. Känner igen och binder specifikt till ett patogen. Ett Ig-baserat vaccin kommer att skydda mot en viss sjukdom men ej mot en annan. 2. Rekryterar celler samt molekyler ur immunförsvaret för att förstöra och eliminera patogenet. 1

2 B-cellens huvudroll är att producera antikroppar med en stark specificitet mot det invaderande patogenet. Detta sker genom att Ig på en vilande (resting) B-cell binder med stark affinitet till en del av patogenet. Konsekvensen blir att just den B-cellsklonen kommer att börja dela sig och föröka sig, samtidigt som den transformerar sig till en målmedveten cell som har till enda uppgift att producera stora kvantiteter lösliga antikroppar, alla identiska med samma starka specificitet till patogenet. Det finns en klar dualitet i antikroppens struktur, vilket reflekteras i att 2 olika områden spelar 2 mycket skilda roller. 1. Antikroppen känner specifikt igen patogen och binder till det med den mycket variabla antigen-bindande regionen (antigen-binding site). 2. Antikroppen kommunicerar med andra celler via den relativt konserverade Fc (F constant) delen. 2

3 Den konserverade regionen medför funktionsspecialisering: Den konstanta delen av antikroppen är mycket viktig för rekryteringen av andra celler och molekyler som attackerar och förstör patogenen. Olika Ig-klasser = isotyp har olika egenskaper i detta avseende. Fc-delen av de olika isotyperna känns igen av specialiserade receptorer närvarande på ytan av effektor celler. IgG1 och IgG3 Makrofager, neutrofiler IgE Mast celler, basofiler, aktiverade eosinofiler Fc delen av ett antikropp/antigen komplex kan binda till komplement med som konsekvens initiering av komplementkaskaden. Fc delen möjliggör aktiv transport av antikroppar till vissa speciella områden såsom slemhinne sekretioner (mucus, saliv osv ), tårar, mjölk (IgA) eller fostrets blodomlopp. Ig molekyler består av 4 olika komponenter: 2 identiska tunga kedjor (heavy chain, H-chain) 50 kda 2 identiska lätta kedjor (light chain, L-chain) 25 kda Beroende på isotypen, ingår olika mängd kolhydrater på den tunga kedjan. De lätta och tunga kedjorna länkas av disulfidbryggor. N-ändarna på en lätt och en tung kedja bildar tillsammans det högt variabla område som binder till antigen. 3

4 Det finns 5 olika klasser (eller isotyper) av antikroppar: De fem olika isotyperna skiljs åt genom strukturen på de tunga kedjornas konserverade delar (Fc: heavy-chain constant regions). Ingen hinge region i IgM or IgE. Skillnader i kolhydrat fördelning, mängd av S-S bryggor, mängd domäner i Fc delen. IgG är den vanligaste antikroppen inom blod omloppet. IgM och IgA kan formera polymerer. De olika isotyp familjerna är selektivt fördelade i kroppen. IgG är den mest vanligt förekommande av alla isotyper. Finns liksom IgM i blodet (plasma). IgG finns också tillsammans med monomerisk IgA i de extracellulära områdena. Dimerisk IgA finns i alla sekret (secretion), bl.a. i modersmjölk. Fostret (foetus) förvaras mot infektioner med hjälp av IgG från modern (som kommer igenom det placentala skyddet). IgE finns under alla epiteliala ytor. 4

5 De olika Ig-domänerna i en antikroppsmolekyl har en likartad struktur. Den stora skillnaden mellan en C- och en V-domän är att V-domänen har en extra loop. Antigen-bindande regionens uppbyggnad: 1. V-domänerna består dels av 3 hypervariabla regioner HV1, 2 och 3, dels s.k. framework regioner FR1, 2, 3 och FR regioner utgörs av β-sheets medan HV regioner består av loopar. 3. HV-regionerna från en lätt och en tung kedja paras ihop till en antigen bindande region (Antigen Binding Site). 4. HV regionerna kallas också för Complementarity Determining Regions (CDR1, 2 och 3). 5. Combinatorial Diversity: skapas av 3 CDR från V H och 3 från V L 5

6 2 antigen-bindande områden skapas genom så kallad kombinatorisk diversitet (Combinatorial diversity) Den del av ett antigen som binder till en antikropp kallas epitop eller antigenic determinant. Forskning: Ett av forskningsfältens idag inom antikroppsområdet/ Immunologi är att försöka att framställa nya syntetiska antikropp-prototyper som binder effektivare och mycket starkare till ytan av ett virus. Eller att definiera nya epitopområde. De vanligaste epitopen i Naturen utgörs av protein eller karbohydrater. Men antikroppar kan också reagera mot DNA (kan ge upphov till autoimmuna sjukdomar), allergener (allt från antibiotika till kattmjäll). Poliovirus VP1 Viral protein 1 6

7 Människans antikroppsrepertoar innehåller oändligt många alternativ så att en antikropp kan binda till nästan vad som helst. Ett mycket begränsat område Linjära epitop En hel yta Antigen binding site in a Fab antigen V H V L HIV-peptid V H Lysozym VL 7

8 Antisera: Man introducerar patogen hos ett djur (mus, kanin...). Djuret utvecklar skydd mot patogen och producerar stora mängder antikroppar mot det. Man blöder djuret och separerar den lösliga delen (serum) från alla celler. Serumet innehåller 1) antikroppar som är mycket specifika för patogenet. 2) antikroppar med mindre specificitet. 3) andra antikroppar. Forksning: Humaniserade antikroppar: Idéen är att ta fram igenjörmässigt designed variabla delar, där man förändrat CDR, som man kopplar till humana Fc-delar. På så sätt kan man inokulera dessa antikroppar i patienten och väcka fram ett starkt svar. 8

9 9

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11 Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem

Läs mer

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Kroppens Försvar mot sjukdomar Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Använd ett NYTT papper för varje

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

Introduktion till Immunologi

Introduktion till Immunologi Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!

Läs mer

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

Grundläggande immunologi

Grundläggande immunologi Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Proteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition

Proteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition Proteinläkemedel Patrik Strömberg Disposition Skillnader mellan proteinläkemedel och småmolekyler Klassificering av proteinläkemedel Viktiga aspekter, egenskaper och möjligheter för ett proteinläkemedel

Läs mer

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus

Läs mer

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner

Läs mer

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Bakteriologi Bakterier och svamp Bronksekret Allmän odling Växt av/ ingen växt av Bakterier och svamp Blod Allmän odling Bactec Växt av/ ingen växt av Bakterier och svamp Cerebrospinalvätska Allmän odling

Läs mer

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet 18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet Christina.fjaeraa@kau.se 054-7001687 Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi.

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) 1 OCH Referenser. Jawas et al: Medical Microbiology. Delves, Martin, Burton and Roitt:

Läs mer

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,

Läs mer

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén.

Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Henrik Brändén. Grundläggande immunologi PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Henrik Brändén. Annan Information Vi erkänner och betalar respekt för äldste och traditionella ägare av det land där våra fem

Läs mer

Om primär immunbrist (PI)

Om primär immunbrist (PI) Vad kan vara bra att veta om primär immunbrist som företrädare för PIO? Om primär immunbrist (PI) Vad är PI? Förekomst Mörkertal Det friska immunförsvaret Diagnoser Att leva med PI Varningstecken Framtagen

Läs mer

Proteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition

Proteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition Proteinläkemedel Patrik Strömberg Läkemedelsprocessen Disposition Skillnader mellan proteinläkemedel och småmolekyler Klassificering av proteinläkemedel Viktiga aspekter, egenskaper och möjligheter för

Läs mer

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter

Läs mer

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning Vad är Kolostrum: Kolostrum är den lacteala (bröst) utsöndringen hos däggdjur, producerat omedelbart före födseln och är avsedd för utfodring av nyfödda. Kolostrum är rik på skydds och reglerings faktorer

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien Vårt immun- system En berättelse för barn som har primär immunbrist Skriven av Sara LeBien Information från författaren Syftet med den här boken är att hjälpa barn som har primär immunbrist att förstå

Läs mer

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till! Omtentamen DSM1.1 10080 1 frågor Max 44 poäng, Godkänt = 0 p Lycka till! 1 Vilka tre former av infektion kan Leishmania parasiten orsaka i människokroppen? 1 Kutan, mukokutan och visceral infektion Du

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 03 11 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Det kliniska värdet av små M-komponenter

Det kliniska värdet av små M-komponenter Det kliniska värdet av små M-komponenter Mattias Aldrimer, överläkare Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin Laboratoriemedicin i Dalarna Vad är en liten M-komponent? Ingen M-komponent i serum och/eller

Läs mer

DET NYFÖDDA FÖLET ATT FÖREBYGGA INFEKTION

DET NYFÖDDA FÖLET ATT FÖREBYGGA INFEKTION DET NYFÖDDA FÖLET ATT FÖREBYGGA INFEKTION Fördjupningsarbete Steg 3 Galopptränarkurs Annina Riikonen 2017 Inledning Då jag både är veterinär och uppfödare - om än i mycket blygsam skala; hittills fyra

Läs mer

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Virusinfektioner Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Disposition Allmänt om virus Herpesvirusgruppen Behandlingsindikationer Aktuella läkemedel Allmänt Virus är mycket små och vanliga Alla virus

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI KOMPENDIUM I IMMUNOLOGI FÖR R3 Camilla Svensson, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för toxikologi camilla.svensson@farmbio.uu.se Reviderad jaunari 2007 GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI Camilla

Läs mer

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU

Amning och immunologi Anna-karin Ringqvist VU Amning och immunologi 2015 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober

Läs mer

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU Amning och immunologi 2013 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

ORDLISTA HEPATIT C (HCV) ORDLISTA HEPATIT C (HCV) Blodsmitta (blodburen sjukdom) Hepatit C är en blodburen sjukdom, det vill säga en sjukdom som överförs via blodsmitta. Vid andra virala sjukdomar, så som hepatit B eller HIV,

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Immunologi i neonatal perioden

Immunologi i neonatal perioden Immunologi i neonatal perioden Anna Nilsson SVK Perinatologi 110517 Disposition 1. Immunologi-vad skiljer barn från vuxna? 1. Maternella antikroppar 3. Vaccinationer Definition För tidigt född; innan 37

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen

Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika

Läs mer

Innata och adaptiva immunsystemet

Innata och adaptiva immunsystemet Innata och adaptiva immunsystemet Brigitta.Omazic@ki.se Klinisk immunologi Hematopoesen BLOD & VÄVNADER BENMÄRG T-lymfocyt B-lymfocyt Plasma-cell Pluripotent stamcell Monocyt Granulocyter Makrofag Trombocyter

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Blodet och lymfoida organ

Blodet och lymfoida organ Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Immunoterapi av cancer aktuell igen

Immunoterapi av cancer aktuell igen Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Immunoterapi av cancer aktuell igen Marko Salmi Man har redan i flera decennier försökt utnyttja egenskaperna hos kroppens eget försvarssystem för att förstöra

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Är det möjligt att bota HIV?

Är det möjligt att bota HIV? Är det möjligt att bota HIV? Varför livslång infektion? Varför behövs bot? Är bot möjlig? Vilka metoder provas? Jan Albert Professor i Smittskydd, speciellt virologi, MTC, KI Överläkare, Mikrobiologen,

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Akutgruppering och BAS-test ABO-bestämning RhD-bestämning BAS-test Albumin i urin, låg nivå U Albumin U Albumin/Kreatinin kvot Alkoholer P Aceton P Etanol P Isopropanol P Metanol Allmän klinisk kemi P

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur?

CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet 2016-10-07 Nopp 1 Mastceller Basofiler

Läs mer

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson Redovisning av utskick Protein elfores 2013-38 Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson Prov A Remissinformation: Anamnes: Kvinna, 79 år, tidigare frisk, trillat i hemmet slog i hö sida, höft, arm och thorax.

Läs mer