Introduktion till Immunologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till Immunologi"

Transkript

1 Introduktion till Immunologi Adnane Achour Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi, Karolinska Institutet Syfte med kursen Att ge en introduktion till immunologi. Att förklara varför Civ.Ing. kunskaper behövs inom immunologi. Inblick inom forskningsfronten för immunologi. Inblick inom forskningsfronten för strukturell biologi. Jag söker motiverade medarbetare. 1

2 Introduktion till de olika cell- och proteinssystem som försvarar oss mot infektioner. Kursbok: The immune system Peter Parham (antingen 1st eller 2nd edition). Kapitel 1; hela Kapitel poäng cellbiologi på 5 minuter Cell, kärna, cytoplasma, cellyta/membran Molekyler: Proteiner, fetter, kolhydrater, DNA i kärnan utgör arvsmassan, innehåller ritningar för proteiner (aminosyrasekvenser). Kopieras inför celldelningen, cellers sätt att föröka sig (proliferation) Proteiner tillverkas i cytoplasman Byggs som trådar med linjära sekvenser där det för varje plats finns 20 olika möjligheter (20 olika aminosyror). Trådarna viks ihop till tredimensionella strukturer = proteinmolekyler, med viss hjälp av stödmolekyler 2

3 5 poäng cellbiologi på 5 minuter (forts) Proteiner för cellytan eller för export (sekretion) tillverkas i det sk endoplasmatiska retiklet ER, en membranavgränsad säck i cellen. Transporter inom cellen sker ofta i mindre membranavgränsade säckar, sk vesiklar. Fagocytos Pinocytos Sekretion Cellyteproteiner är ofta receptorer som tar upp signaler från omgivningen och omvandlar dem till signaler inuti cellen. Dessa intracellulära signaler sätter igång olika funktioner (rörelse, attack mot andra celler, fagocytos, utsöndring av olika ämnen). Immunsystemet är höggradigt beroende av olika receptorer. Ämnet immunologi lite historik Immunis latin, undantagen (från militärtjänst) sedan undantagen från sjukdom. Vaccinationstekniken fanns i Kina, Indien och Ottomanska Riket där Mary Wortley Montagu observerade den vid hovet och använde sig av den på sitt eget barn (smallpox) talet Edward Jenner den första vaccinationen (1796). Mikrobiologins utveckling under 1800-talet, Pasteur, Koch etc 1900-talets forskning: mekanismerna bakom immunitet talet: transplantationer, cancer, centrala begrepp såsom Specificitet träffsäkerhet, förmåga att särskilja Minne förmågan att reagera snabbare och effektivare andra gången mot en mikroorganism eller främmande ämne; långvarigt och specifikt 3

4 Ämnet immunologi lite historik (forts) 70-talet cellulär, 80-talet molekylär immunologin. Idag intensivt forskningsfält relevant för Infektioner Cancer Autoimmuna sjukdomar Transplantationer Allergier Diagnostiska och forskningsverktyg inom andra biomedicinska fält Vaccination = Immunization Forskningen hjälper oss att identifiera och förstå mekanismer (bl.a. på en molekylär nivå) som ligger bakom olika sjukdomar. Har man identifierat patogenet så kan man: 1) Isolera det. 2) Skapa en mindre farlig version genom att använda döda patogen isolera delar av patogen använda sig av patogenmolekyler 3) Vaccinera med det. Man utsätter patienten för en mindre farlig version av sjukdomen. Patientens immunförsvar kommer att reagera och kämpa emot den benigna infektionen, men kommer också att komma ihåg patogenet till nästa gång (minne) 4

5 (smittkoppor) Patogen: en organism som medför sjukdom (Svamp) (Mask) 5

6 Patogen kan invadera olika kroppsdelar, där de bekämpas av vissa försvarsmekanismer. diarré Cytokiner som släpps ut medför lokal skada Immunocomplexes Autoreaktivitet Lokal skada + utsläpp av föroreningar 6

7 Male Female Schistosoma Mansoni (schistosomiasis= bilharzia=snäckfeber) Larverna penetrerar huden. En del av cykel går genom snäckor som lever i sötvatten. Parasiten lägger ägg i blåsan eller tjocktarmen. Äggen kommer ut tillbaka till vattnet via avföring och cykeln är sluten (Afrika, Brasil, Asien). Röda blodskroppar Trypanosoma Brucei (Sömnsjuka) Sprids via flugor (TseTse). Protozo sprider sig till blod, lymfkörtlar, mjälte, hjärta och hjärna. Patienten blir apatisk, dement och dör ofta av att CNS drabbas. Hamnar i coma. (Chaga s sjukdom är den amerikanska varianten). Fungi Pneumocystis Carinii + SIV infection Opportunistisk svamp som i det här fallet sprider sig ohämmat i lungorna hos en SIV-infekterad apa. Vanligaste infektion och dödsorsak hos HIV-patienter. Epidermophyton Floccosum = ringorm Mycket smittsam svamp som lägger sig under huden. Man får typiska allergiska ringar på huden. Man tar bort den mha anti-fungal kräm. Human Immunodeficiency Virus (HIV) Ger upphov till AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrom). Förintar CD4 T celler som bör skydda mot infektion. Förödande, patienten dör ofta av en annan sjukdom som den inte längre kan försvara sig emot. T.ex. Leishmaniasis parasit i Indien. Influenza Virus Vanligaste virus. En mycket farlig version uppstår ungefär varje 20 år. Går via fåglar (kyckling) och grisar. Uppstår ofta i Hong-Kong där arterna samlever nära varandra. 7

8 Candida Albicans Staphylococcus Aureus Mycobacteria tuberculosis Väldigt vanlig hos människor. Orsakar mun (spädbarn) och vaginala irritationer med flytningar och klåda (torsk). Smittar bl.a. via samlag. Utbredd infektion förekommer när immunförsvaret nedsättes såsom vid HIV infektion. Mest vanliga bakterier. Kan bli farliga vid nedsatt immunförsvar. Vanligaste orsak till acne. Mycket vanligt förekommande i fattiga länder. Överförs via hosta. Sprider sig bl.a. i Lungorna där immunförsvaret formerar granulomas runt bakterierna. Patienten dör av trötthet samt av organsvikt. Listeria monocytogenes Förekommer framför allt i mjölk och ost. Ger upphov till magsjuka. Fara i samband med graviditet eftersom den kan ge hjärnskador hos fostret. Salmonella enteritidis Ger upphov till Diarrésjukdom. Mycket vanlig i varmare länder. Kan förekomma i de flesta Livsmedel, främst kött och ägg. Streptococcus pyogenes Scarlet fever = scharlakansfeber. Halsfluss, ibland följt av Scharlakansfeber med utslag. 8

9 Försvaret mot infektion översikt Mekaniska och kemiska barriärer Konstitutiva immun-mekanismer Adaptiva immun-mekanismer Barriärer Mekaniska Funktioner Neurologiska Funktioner Kemiska Funktioner Mikrobiologiska Funktioner Barriärer som avskärmar kroppen från omgivningen 9

10 Huden skyddar mekaniskt, kemiskt och mikrobiologiskt mot infektion. Den gastrointestinala kanalen täcks och skyddas av mucus, som innehåller glykoproteiner, proteoglykaner, enzymer... Lysozym i tårar och saliva är antibakteriell. Magsäcken, vagina och huden skyddas också av en sur miljö. Preexisterande mekanismer Barriärer Mekaniska funktioner (täta förband, flöden i magtarmkanalen, mikrovilli) Neurologiska funktioner (hosta, nysning, peristaltik=tarmrörelser) Kemiska funktioner (lågt ph, enzymer, anti-mikrobiella peptider) Mikrobiologiska (normalflora) Fagocyter och mördarceller Komplement Mannos-bindande lektin (MBL) Monocyter/makrofager Granulocyter Mastceller Naturliga mördarceller (NK-celler) Dendritiska celler 10

11 De konstitutiva immun-mekanismerna (medfödda, inbyggda, har utvecklats i samspel mellan arten och omgivningen, under artens utveckling). Använder sig av mycket generella igenkänningsmekanismer. Leder inte till långvarigt immunitet. Snabba, men begränsade i sin specificitet Exempel på celler: granulocyter, makrofager. De adaptiva immun-mekanismerna (anpassningsbara, utvecklas i samspel mellan individen och omgivningen, under individens liv). Den fokuserar på patogenet och leder till långvarigt immunitet. Långsamma, men mycket precisa och flexibla i sin specificitet Exempel på cell: B-lymfocyter, T-lymfocyter De konstitutiva och adaptiva mekanismerna samspelar och är egentligen mycket beroende av varandra. Adaptivt svar går ej igång utan konstitutiva mekanismer, och de konstitutiva i sin tur förstärks av de adaptiva. 11

12 Immunsystemets celler Lymfopoes B-lymfocyter (uttrycker B-cell receptorer, Ig) T-lymfocyter (uttrycker T-cell receptorer, TCR) NK-celler Myelopoes granulocyter neutrofila eosinofila basofila makrofager dendritiska celler 12

13 Common progenitor T cell receptor B cell receptor (Ig) Effektorer Plasma Hjälper Cytotoxiska Celler T-celler T-celler 13

14 NK cells Fagocyt, antimikrobiell cell, som vandrar snabbt till infektionen och alltid är först på plats. Kan fungera under anaerobiska förhållanden. Dör snabbt och utgör var. 14

15 Granulocyt, med granulae i cytoplasman som innehåller antimikrobiella ämnen. Skyddar mot parasiter samt mask i blodet. Antigen-presenterande cell (APC), samarbetar med lymfocyter och inducerar dem till att omvandlas till effektor celler. Finns i bindväv. Medverkar till inflammation 15

16 Fagocytos. Förekommer i de flesta vävnaderna. Tar hand om döda celler. Deltar i det konstitutiva och det adaptiva svaret (som APC). Makrofager: 1) fagocyterar och förstör bakterier; 2) producerar cytokiner för att rekrytera andra celler (neutrofiler...) till infektionen; 3) Sätter igång det adaptiva svaret genom att agera som APC (antigen presenterande cell). 16

17 Immunsystemets organ Benmärgen Thymus (brässen) Centrala (primära) lymf organ Mjälten (spleen) Perifera vävnader och organ Lymfknutor (Lymph nodes) Perifera lymf organ (sekundära) Blodet Lymfkärl MALT (Mucosa associated lymphoid tissue) lymfknuteliknande organ finns i anslutning till slemhinnor (GALT, gut associated ) 17

18 Centrala och perifera lymforgan 18

19 Bindväv är ett vanligt område där infektion kan börja sprida sig. Lymfkörtel Lymfocyter träffar på patogen och blir aktiverade i de perifera lymforganen som t.ex. lymfkörtlar. 19

20 20

21 Spleen (mjälten) filtrerar blodet: 1) Tar bort gamla eller skadade celler (red pulp) ; 2) Plockar upp patogen som presenteras för närvarande lymfocyter (white pulp). Andra organ som rengör blodet: 1) njure (kidney) som avlägsnar urea t.ex. 2) lever PALS: Periarteriolar lymphoid sheet. GC: Germinal center T: T-cells Inflammation: Cytokinerna påverkar och förändrar egenskaperna i kärlcellerna (endotelceller). Andra celler penetrerar infektionsområdet för att hjälpa till. Inflammatoriska celler: makrofager och neutrofiler. 1) svullnad, 2) rodnad, 3) värme, 4) smärta. 21

22 Det adaptiva immunsvaret kännetecknas av 2 olika receptorer: Antikroppar (Immunoglobulin, Ig) också känd som B cells receptor (när närvarande på B-cells yta) T cells receptor (TCR) 22

23 Antigen: vad som helst (molekyl, virus partikel, eller cell) som känns igen av en antikropp eller en TCR. Epitop (Antigenic determinant): En bestämd del av antigenet som binder till Ig eller TCR. Ig kan binda till vilken struktur som helst medan TCR igenkänning specialiserar sig på mera specifika epitoper (peptider) som presenteras på cellytan i komplex med en mycket viktig molekyl kallad MHC (Major Histocompatibility Complex). För att kunna känna igen så många antigen som möjligt, behövs det ett ursprungligt Ig- och TCR-bibliotek av väldiga mått med en enorm diversitet. För att åstadkomma detta, använder man sig av somatisk rekombinering (B cells- eller T cellsgener rearrangeras) och av somatisk hypermutation (sker endast hos B-celler). 23

24 Principen bakom somatisk rekombinering 1976: Susumu Tonegawa (Nobelpris) Generna för Ig variabla regioner ärvs som uppsättningar av gensegment. Vart och ett av dessa segment kodar för delar av Ig s variabla regioner. Dessa segment kombineras under en B-cells utveckling i benmärgen till en unik sekvens som kodar för en unik receptor. Konsekvens: 1. Ett begränsat antal segment räcker för att skapa näst intill oändliga kombinations möjligheter. 2. Varje cell kommer att uttrycka en unik receptor med unika egenskaper. 3. En sådan cell kommer att dela sig och ge upphov till celler med exakt samma DNA uppsättning, alltså samma receptor. Ett problem: Hur kan det adaptiva immunsystemet alltid få till den perfekta passformen för varje antigen? Jämför med att sälja kläder med affärsidén att varje kund skall få just det som han/hon är ute efter Adaptivitet anpassning och flexibilitet, men hur? Måttsy eller förproducerad konfektion? Några problem till: Hur skall man kunna producera alla de modeller som efterfrågas? Så många, och så svåra att förutse. Hur skall man kunna hålla alla i lager? Hur undviker man de oanvändbara modellerna? Hur undviker man de farliga modellerna? 24

25 Positiv och negativ selektion sker i tymus Positiv selektion: Lymfocyter som binder egna MHC molekyler selekteras. Negativ selektion: Lymfocyter som känner igen self elimineras från repertoaren. Den slutliga lymfocyt repertoar sägs vara selftolerant. Klonal selektion: vid infektion kommer endast lymfocyter som känner igen antigenet att proliferera. 25

26 Principerna för klonal selektion: 1. Varje lymfocyt presenterar en enda receptortyp med en unik specificitet. 2. Lymfocyten aktiveras efter dess receptor bundit tillräckligt starkt (med tillräcklig affinitet) till en främmande molekyl (antigen). 3. När den väl träffat på antigenet kommer lymfocyten att dela sig och differentierar sig till stora mängder effektor celler, var och en med en receptor som är identisk till den ursprungliga lymfocytens. 4. Lymfocyter som har en receptor som känner igen self-molekyler elimineras under utvecklingen. De bör inte finnas i den slutliga uppsättningen. Extracellulära patogen och toxiner elimineras av antikroppar. 26

27 Antigenpresentation: Antigenpresenterande celler (främst dendritiska celler och makrofager) tuggar sönder antigen som de tagit upp genom fago- eller pinocytos. Därefter idisslar de; de gurglar tillbaka de söndertuggande proteinfragmenten (peptider) till cellytan efter att ha bundit dem i s k MHC molekyler. MHC betyder Major Histocompatibility Complex efter det genkomplex som finns hos alla däggdjur, och som kodar för de antigenpresenterande molekylerna. Hos människa kallas genkomplexet också HLA (Human Leukocyte Antigen). Själva antigen-presentationen och den klonala aktiveringen och expansionen sker i lymfknutorna, dit alltså de antigen presenterande cellerna måste vandra. Därefter måste T- och B-lymfocyter som aktiverats tillbaka ut i vävnader. Det finns två olika typer av MHC molekyler, klass I och klass II. Klass II presenterar antigen som tagits upp utanför cellen (viktigt vid extracellulära infektioner). Klass I presenterar antigen som har producerats inne i själva cellen (viktigt vid intracellulära infektioner). Klass I presentation leder ofta till aktivering av T-mördarceller, medan klass II presentation ofta leder till T-hjälparcellsaktivering. 27

28 MHC klass I presenterar epitop deriverade från patogen som förökar sig intracellulärt (virus och några bakterier). MHC klass II presenterar epitop deriverade från patogen som förökar sig extracellulärt. 28

29 Minnesceller till vaccine A 29

30 30

31 31

Introduktion till Immunologi

Introduktion till Immunologi Introduktion till Immunologi Adnane Achour Adnane.achour@ki.se Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi,

Läs mer

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron

Läs mer

Grundläggande immunologi

Grundläggande immunologi Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham B-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 4 Hela skall läsas och kunnas utom: Fig. 4.6 och motsvarande i texten. Fig. 4.8 och motsvarande i texten. Kapitel 4.5-4.6; Fig. 4.12 Kapitel

Läs mer

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7 Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild 12-79 Kap 1och lite kap7 Immunförsvarets uppgift/utmaning Immunförsvarets vilja: Oskadliggöra patogenen Sätta in rätt respons Inte skada individen

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Homing Contents Lymfocytens homing- väg... 2 Selektiner... 2 Leukocyte- Selektin... 2 Endothelial- Selektin... 2 Platelet- Selektin... 2 Integriner... 3 LFA- 1 ICAM... 3 VLA- 4 VCAM- 1... 3 Homing till

Läs mer

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad

Läs mer

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt? Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Immunsystemet

Läs mer

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Blodet och lymfoida organ

Blodet och lymfoida organ Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI KOMPENDIUM I IMMUNOLOGI FÖR R3 Camilla Svensson, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för toxikologi camilla.svensson@farmbio.uu.se Reviderad jaunari 2007 GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI Camilla

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Tentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman Datum: 2012-01-13 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 65 poäng OBS! Ange svaren

Läs mer

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6

B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel utom figurer 7.5 och 7.6 B cell aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 7.1-7.5 utom figurer 7.5 och 7.6 De flesta av de farligaste bakterierna förökar sig utanför cellen. De intra-cellulära patogen sprider

Läs mer

Multipel Skleros (MS)

Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning

Vad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning Vad är Kolostrum: Kolostrum är den lacteala (bröst) utsöndringen hos däggdjur, producerat omedelbart före födseln och är avsedd för utfodring av nyfödda. Kolostrum är rik på skydds och reglerings faktorer

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Fysisk aktivitet och immunförsvaret Fysisk aktivitet och immunförsvaret FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET Anderson, 2015-05-02) (av Camilla Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt

Läs mer

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Använd ett NYTT papper för varje

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Beskrivning - Colostrum

Beskrivning - Colostrum Beskrivning - Colostrum Råmjölk är en tjock gul vätska, rik på protein, tillväxtfaktorer, och immun faktorer. Det utsöndras från mjölkkörtlar hos alla kvinnliga däggdjur under de första dagarna av laktationen.

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1 SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014 1. Ange om följande påståenden är sanna eller falska. Korrigera även de falska påståendena. (3p) A.) Immunpriviligierade vävnader är vävnader med

Läs mer

Immunologi i neonatal perioden

Immunologi i neonatal perioden Immunologi i neonatal perioden Anna Nilsson SVK Perinatologi 110517 Disposition 1. Immunologi-vad skiljer barn från vuxna? 1. Maternella antikroppar 3. Vaccinationer Definition För tidigt född; innan 37

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2011-10-03. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011. Bruce A. Beutler och Jules A. Hoffmann. Ralph M.

PRESSMEDDELANDE 2011-10-03. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011. Bruce A. Beutler och Jules A. Hoffmann. Ralph M. PRESSMEDDELANDE 20-0-03 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 20 skall delas, med ena hälften gemensamt till Bruce A. Beutler och Jules

Läs mer

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi? Grundläggande patologi SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19,0 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning Vad är

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet Skriftlig tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2010-01-12. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen, Eken, Linden Examinator: Jorma Hinkula, tel. 22 13 92 Terminssekreterare: Anna Munter, tel. 22 41 39 Kurskod:

Läs mer

Smittsamhet och hiv-behandling idag

Smittsamhet och hiv-behandling idag Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Planering och utvärdering av gruppdiskussioner. i en ny kurs i grundläggande immunologi. under läkarutbildningens tredje termin.

Planering och utvärdering av gruppdiskussioner. i en ny kurs i grundläggande immunologi. under läkarutbildningens tredje termin. Planering och utvärdering av gruppdiskussioner i en ny kurs i grundläggande immunologi under läkarutbildningens tredje termin. Pedagogiskt projektarbete för docentur vid Sahlgrenska akademin Ulf Yrlid

Läs mer

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Maria Hjorth & Charlotte Dahle Klinisk immunologi & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset Linköping Immunmonitorering med flödescytometri

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till! Omtentamen DSM1.1 10080 1 frågor Max 44 poäng, Godkänt = 0 p Lycka till! 1 Vilka tre former av infektion kan Leishmania parasiten orsaka i människokroppen? 1 Kutan, mukokutan och visceral infektion Du

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Flödescytometri. Umeå universitet. Biomedicinska analytikerprogrammet. Laborationsrapport i Hematologi och immunologi med laboratoriemetodik, termin 3

Flödescytometri. Umeå universitet. Biomedicinska analytikerprogrammet. Laborationsrapport i Hematologi och immunologi med laboratoriemetodik, termin 3 Umeå universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Flödescytometri Årskull: BMA-09 Laborationsrapport i Hematologi och immunologi med laboratoriemetodik, termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd:

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Tentamen 2008-04-25 VT08

Tentamen 2008-04-25 VT08 FALL 1 En 56-årig kvinna har varit med sin familj på semester vid kusten i Turkiet. Under den 3 veckor långa vistelsen fick kvinnan blåskatarr och sökte läkare på orten. Kvinnan fick antibiotikabehandling

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl. 13.00-19.00 Maximal poäng: 109 p (del 1: 57 p; del 2: 52 p) Godkäntgräns: 65 p (del 1+2; 60 %, samt över 50% på de enskilda delarna (1 och 2))

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

Celiaki eller glutenintolerans

Celiaki eller glutenintolerans Celiaki eller glutenintolerans Bland de vanligaste kroniska barnsjukdomarna, upp mot 1% En autoimmun sjukdom Kombination av arv och miljö krävs Kan man skydda sig? Celiaki kort bakgrund Immunsystemet reagerar

Läs mer

Immunoterapi av cancer aktuell igen

Immunoterapi av cancer aktuell igen Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Immunoterapi av cancer aktuell igen Marko Salmi Man har redan i flera decennier försökt utnyttja egenskaperna hos kroppens eget försvarssystem för att förstöra

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning

Autoimmunitet och immunomodulation. Vad är autoimmunitet? Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning Autoimmunitet och immunomodulation Inger Gjertsson Avdelning för reumatologi och inflammationsforskning Vad är autoimmunitet? Förlust av tolerans mot sig själv Organspecifika sjukdomar Systemiska sjukdomar

Läs mer

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser

Läs mer