Introduktion till Immunologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till Immunologi"

Transkript

1 Introduktion till Immunologi Adnane Achour Centrum för Infektionsmedicin (CIM) Karolinska Universitetssjukhus Huddinge F59 eller Institution för Microbiologi, Tumör och Cell Biologi, Karolinska Institutet Syfte med kursen Att ge en introduktion till immunologi. Att förklara varför Civ.Ing. kunskaper behövs inom immunologi. Inblick inom forskningsfronten för immunologi. Inblick inom forskningsfronten för strukturell biologi. Jag söker motiverade medarbetare. 1

2 Introduktion till de olika cell- och proteinssystem som försvarar oss mot infektioner. Kursbok: The immune system Peter Parham (antingen 1st eller 2nd edition). Kapitel 1; hela Kapitel poäng cellbiologi på 5 minuter Cell, kärna, cytoplasma, cellyta/membran Molekyler: Proteiner, fetter, kolhydrater, DNA i kärnan utgör arvsmassan, innehåller ritningar för proteiner (aminosyrasekvenser). Kopieras inför celldelningen, cellers sätt att föröka sig (proliferation) Proteiner tillverkas i cytoplasman Byggs som trådar med linjära sekvenser där det för varje plats finns 20 olika möjligheter (20 olika aminosyror). Trådarna viks ihop till tredimensionella strukturer = proteinmolekyler, med viss hjälp av stödmolekyler 2

3 5 poäng cellbiologi på 5 minuter (forts) Proteiner för cellytan eller för export (sekretion) tillverkas i det sk endoplasmatiska retiklet ER, en membranavgränsad säck i cellen. Transporter inom cellen sker ofta i mindre membranavgränsade säckar, sk vesiklar. Fagocytos Pinocytos Sekretion Cellyteproteiner är ofta receptorer som tar upp signaler från omgivningen och omvandlar dem till signaler inuti cellen. Dessa intracellulära signaler sätter igång olika funktioner (rörelse, attack mot andra celler, fagocytos, utsöndring av olika ämnen). Immunsystemet är höggradigt beroende av olika receptorer. Ämnet immunologi lite historik Immunis latin, undantagen (från militärtjänst) sedan undantagen från sjukdom. Vaccinationstekniken fanns i Kina, Indien och Ottomanska Riket där Mary Wortley Montagu observerade den vid hovet och använde sig av den på sitt eget barn (smallpox) talet Edward Jenner den första vaccinationen (1796). Mikrobiologins utveckling under 1800-talet, Pasteur, Koch etc 1900-talets forskning: mekanismerna bakom immunitet talet: transplantationer, cancer, centrala begrepp såsom Specificitet träffsäkerhet, förmåga att särskilja Minne förmågan att reagera snabbare och effektivare andra gången mot en mikroorganism eller främmande ämne; långvarigt och specifikt 3

4 Ämnet immunologi lite historik (forts) 70-talet cellulär, 80-talet molekylär immunologin. Idag intensivt forskningsfält relevant för Infektioner Cancer Autoimmuna sjukdomar Transplantationer Allergier Diagnostiska och forskningsverktyg inom andra biomedicinska fält Vaccination = Immunization Forskningen hjälper oss att identifiera och förstå mekanismer (bl.a. på en molekylär nivå) som ligger bakom olika sjukdomar. Har man identifierat patogenet så kan man: 1) Isolera det. 2) Skapa en mindre farlig version genom att använda döda patogen isolera delar av patogen använda sig av patogenmolekyler 3) Vaccinera med det. Man utsätter patienten för en mindre farlig version av sjukdomen. Patientens immunförsvar kommer att reagera och kämpa emot den benigna infektionen, men kommer också att komma ihåg patogenet till nästa gång (minne) 4

5 (smittkoppor) Patogen: en organism som medför sjukdom (Svamp) (Mask) 5

6 Patogen kan invadera olika kroppsdelar, där de bekämpas av vissa försvarsmekanismer. diarré Cytokiner som släpps ut medför lokal skada Immunocomplexes Autoreaktivitet Lokal skada + utsläpp av föroreningar 6

7 Male Female Schistosoma Mansoni (schistosomiasis= bilharzia=snäckfeber) Larverna penetrerar huden. En del av cykel går genom snäckor som lever i sötvatten. Parasiten lägger ägg i blåsan eller tjocktarmen. Äggen kommer ut tillbaka till vattnet via avföring och cykeln är sluten (Afrika, Brasil, Asien). Röda blodskroppar Trypanosoma Brucei (Sömnsjuka) Sprids via flugor (TseTse). Protozo sprider sig till blod, lymfkörtlar, mjälte, hjärta och hjärna. Patienten blir apatisk, dement och dör ofta av att CNS drabbas. Hamnar i coma. (Chaga s sjukdom är den amerikanska varianten). Fungi Pneumocystis Carinii + SIV infection Opportunistisk svamp som i det här fallet sprider sig ohämmat i lungorna hos en SIV-infekterad apa. Vanligaste infektion och dödsorsak hos HIV-patienter. Epidermophyton Floccosum = ringorm Mycket smittsam svamp som lägger sig under huden. Man får typiska allergiska ringar på huden. Man tar bort den mha anti-fungal kräm. Human Immunodeficiency Virus (HIV) Ger upphov till AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrom). Förintar CD4 T celler som bör skydda mot infektion. Förödande, patienten dör ofta av en annan sjukdom som den inte längre kan försvara sig emot. T.ex. Leishmaniasis parasit i Indien. Influenza Virus Vanligaste virus. En mycket farlig version uppstår ungefär varje 20 år. Går via fåglar (kyckling) och grisar. Uppstår ofta i Hong-Kong där arterna samlever nära varandra. 7

8 Candida Albicans Staphylococcus Aureus Mycobacteria tuberculosis Väldigt vanlig hos människor. Orsakar mun (spädbarn) och vaginala irritationer med flytningar och klåda (torsk). Smittar bl.a. via samlag. Utbredd infektion förekommer när immunförsvaret nedsättes såsom vid HIV infektion. Mest vanliga bakterier. Kan bli farliga vid nedsatt immunförsvar. Vanligaste orsak till acne. Mycket vanligt förekommande i fattiga länder. Överförs via hosta. Sprider sig bl.a. i Lungorna där immunförsvaret formerar granulomas runt bakterierna. Patienten dör av trötthet samt av organsvikt. Listeria monocytogenes Förekommer framför allt i mjölk och ost. Ger upphov till magsjuka. Fara i samband med graviditet eftersom den kan ge hjärnskador hos fostret. Salmonella enteritidis Ger upphov till Diarrésjukdom. Mycket vanlig i varmare länder. Kan förekomma i de flesta Livsmedel, främst kött och ägg. Streptococcus pyogenes Scarlet fever = scharlakansfeber. Halsfluss, ibland följt av Scharlakansfeber med utslag. 8

9 Försvaret mot infektion översikt Mekaniska och kemiska barriärer Konstitutiva immun-mekanismer Adaptiva immun-mekanismer Barriärer Mekaniska Funktioner Neurologiska Funktioner Kemiska Funktioner Mikrobiologiska Funktioner Barriärer som avskärmar kroppen från omgivningen 9

10 Huden skyddar mekaniskt, kemiskt och mikrobiologiskt mot infektion. Den gastrointestinala kanalen täcks och skyddas av mucus, som innehåller glykoproteiner, proteoglykaner, enzymer... Lysozym i tårar och saliva är antibakteriell. Magsäcken, vagina och huden skyddas också av en sur miljö. Preexisterande mekanismer Barriärer Mekaniska funktioner (täta förband, flöden i magtarmkanalen, mikrovilli) Neurologiska funktioner (hosta, nysning, peristaltik=tarmrörelser) Kemiska funktioner (lågt ph, enzymer, anti-mikrobiella peptider) Mikrobiologiska (normalflora) Fagocyter och mördarceller Komplement Mannos-bindande lektin (MBL) Monocyter/makrofager Granulocyter Mastceller Naturliga mördarceller (NK-celler) Dendritiska celler 10

11 De konstitutiva immun-mekanismerna (medfödda, inbyggda, har utvecklats i samspel mellan arten och omgivningen, under artens utveckling). Använder sig av mycket generella igenkänningsmekanismer. Leder inte till långvarigt immunitet. Snabba, men begränsade i sin specificitet Exempel på celler: granulocyter, makrofager. De adaptiva immun-mekanismerna (anpassningsbara, utvecklas i samspel mellan individen och omgivningen, under individens liv). Den fokuserar på patogenet och leder till långvarigt immunitet. Långsamma, men mycket precisa och flexibla i sin specificitet Exempel på cell: B-lymfocyter, T-lymfocyter De konstitutiva och adaptiva mekanismerna samspelar och är egentligen mycket beroende av varandra. Adaptivt svar går ej igång utan konstitutiva mekanismer, och de konstitutiva i sin tur förstärks av de adaptiva. 11

12 Immunsystemets celler Lymfopoes B-lymfocyter (uttrycker B-cell receptorer, Ig) T-lymfocyter (uttrycker T-cell receptorer, TCR) NK-celler Myelopoes granulocyter neutrofila eosinofila basofila makrofager dendritiska celler 12

13 Common progenitor T cell receptor B cell receptor (Ig) Effektorer Plasma Hjälper Cytotoxiska Celler T-celler T-celler 13

14 NK cells Fagocyt, antimikrobiell cell, som vandrar snabbt till infektionen och alltid är först på plats. Kan fungera under anaerobiska förhållanden. Dör snabbt och utgör var. 14

15 Granulocyt, med granulae i cytoplasman som innehåller antimikrobiella ämnen. Skyddar mot parasiter samt mask i blodet. Antigen-presenterande cell (APC), samarbetar med lymfocyter och inducerar dem till att omvandlas till effektor celler. Finns i bindväv. Medverkar till inflammation 15

16 Fagocytos. Förekommer i de flesta vävnaderna. Tar hand om döda celler. Deltar i det konstitutiva och det adaptiva svaret (som APC). Makrofager: 1) fagocyterar och förstör bakterier; 2) producerar cytokiner för att rekrytera andra celler (neutrofiler...) till infektionen; 3) Sätter igång det adaptiva svaret genom att agera som APC (antigen presenterande cell). 16

17 Immunsystemets organ Benmärgen Thymus (brässen) Centrala (primära) lymf organ Mjälten (spleen) Perifera vävnader och organ Lymfknutor (Lymph nodes) Perifera lymf organ (sekundära) Blodet Lymfkärl MALT (Mucosa associated lymphoid tissue) lymfknuteliknande organ finns i anslutning till slemhinnor (GALT, gut associated ) 17

18 Centrala och perifera lymforgan 18

19 Bindväv är ett vanligt område där infektion kan börja sprida sig. Lymfkörtel Lymfocyter träffar på patogen och blir aktiverade i de perifera lymforganen som t.ex. lymfkörtlar. 19

20 20

21 Spleen (mjälten) filtrerar blodet: 1) Tar bort gamla eller skadade celler (red pulp) ; 2) Plockar upp patogen som presenteras för närvarande lymfocyter (white pulp). Andra organ som rengör blodet: 1) njure (kidney) som avlägsnar urea t.ex. 2) lever PALS: Periarteriolar lymphoid sheet. GC: Germinal center T: T-cells Inflammation: Cytokinerna påverkar och förändrar egenskaperna i kärlcellerna (endotelceller). Andra celler penetrerar infektionsområdet för att hjälpa till. Inflammatoriska celler: makrofager och neutrofiler. 1) svullnad, 2) rodnad, 3) värme, 4) smärta. 21

22 Det adaptiva immunsvaret kännetecknas av 2 olika receptorer: Antikroppar (Immunoglobulin, Ig) också känd som B cells receptor (när närvarande på B-cells yta) T cells receptor (TCR) 22

23 Antigen: vad som helst (molekyl, virus partikel, eller cell) som känns igen av en antikropp eller en TCR. Epitop (Antigenic determinant): En bestämd del av antigenet som binder till Ig eller TCR. Ig kan binda till vilken struktur som helst medan TCR igenkänning specialiserar sig på mera specifika epitoper (peptider) som presenteras på cellytan i komplex med en mycket viktig molekyl kallad MHC (Major Histocompatibility Complex). För att kunna känna igen så många antigen som möjligt, behövs det ett ursprungligt Ig- och TCR-bibliotek av väldiga mått med en enorm diversitet. För att åstadkomma detta, använder man sig av somatisk rekombinering (B cells- eller T cellsgener rearrangeras) och av somatisk hypermutation (sker endast hos B-celler). 23

24 Principen bakom somatisk rekombinering 1976: Susumu Tonegawa (Nobelpris) Generna för Ig variabla regioner ärvs som uppsättningar av gensegment. Vart och ett av dessa segment kodar för delar av Ig s variabla regioner. Dessa segment kombineras under en B-cells utveckling i benmärgen till en unik sekvens som kodar för en unik receptor. Konsekvens: 1. Ett begränsat antal segment räcker för att skapa näst intill oändliga kombinations möjligheter. 2. Varje cell kommer att uttrycka en unik receptor med unika egenskaper. 3. En sådan cell kommer att dela sig och ge upphov till celler med exakt samma DNA uppsättning, alltså samma receptor. Ett problem: Hur kan det adaptiva immunsystemet alltid få till den perfekta passformen för varje antigen? Jämför med att sälja kläder med affärsidén att varje kund skall få just det som han/hon är ute efter Adaptivitet anpassning och flexibilitet, men hur? Måttsy eller förproducerad konfektion? Några problem till: Hur skall man kunna producera alla de modeller som efterfrågas? Så många, och så svåra att förutse. Hur skall man kunna hålla alla i lager? Hur undviker man de oanvändbara modellerna? Hur undviker man de farliga modellerna? 24

25 Positiv och negativ selektion sker i tymus Positiv selektion: Lymfocyter som binder egna MHC molekyler selekteras. Negativ selektion: Lymfocyter som känner igen self elimineras från repertoaren. Den slutliga lymfocyt repertoar sägs vara selftolerant. Klonal selektion: vid infektion kommer endast lymfocyter som känner igen antigenet att proliferera. 25

26 Principerna för klonal selektion: 1. Varje lymfocyt presenterar en enda receptortyp med en unik specificitet. 2. Lymfocyten aktiveras efter dess receptor bundit tillräckligt starkt (med tillräcklig affinitet) till en främmande molekyl (antigen). 3. När den väl träffat på antigenet kommer lymfocyten att dela sig och differentierar sig till stora mängder effektor celler, var och en med en receptor som är identisk till den ursprungliga lymfocytens. 4. Lymfocyter som har en receptor som känner igen self-molekyler elimineras under utvecklingen. De bör inte finnas i den slutliga uppsättningen. Extracellulära patogen och toxiner elimineras av antikroppar. 26

27 Antigenpresentation: Antigenpresenterande celler (främst dendritiska celler och makrofager) tuggar sönder antigen som de tagit upp genom fago- eller pinocytos. Därefter idisslar de; de gurglar tillbaka de söndertuggande proteinfragmenten (peptider) till cellytan efter att ha bundit dem i s k MHC molekyler. MHC betyder Major Histocompatibility Complex efter det genkomplex som finns hos alla däggdjur, och som kodar för de antigenpresenterande molekylerna. Hos människa kallas genkomplexet också HLA (Human Leukocyte Antigen). Själva antigen-presentationen och den klonala aktiveringen och expansionen sker i lymfknutorna, dit alltså de antigen presenterande cellerna måste vandra. Därefter måste T- och B-lymfocyter som aktiverats tillbaka ut i vävnader. Det finns två olika typer av MHC molekyler, klass I och klass II. Klass II presenterar antigen som tagits upp utanför cellen (viktigt vid extracellulära infektioner). Klass I presenterar antigen som har producerats inne i själva cellen (viktigt vid intracellulära infektioner). Klass I presentation leder ofta till aktivering av T-mördarceller, medan klass II presentation ofta leder till T-hjälparcellsaktivering. 27

28 MHC klass I presenterar epitop deriverade från patogen som förökar sig intracellulärt (virus och några bakterier). MHC klass II presenterar epitop deriverade från patogen som förökar sig extracellulärt. 28

29 Minnesceller till vaccine A 29

30 30

31 31

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200 Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer

Beskrivning - Colostrum

Beskrivning - Colostrum Beskrivning - Colostrum Råmjölk är en tjock gul vätska, rik på protein, tillväxtfaktorer, och immun faktorer. Det utsöndras från mjölkkörtlar hos alla kvinnliga däggdjur under de första dagarna av laktationen.

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026) 2004-06-02 Sammanfattning Immunsystemet

Läs mer

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2011-10-03. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011. Bruce A. Beutler och Jules A. Hoffmann. Ralph M.

PRESSMEDDELANDE 2011-10-03. Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011. Bruce A. Beutler och Jules A. Hoffmann. Ralph M. PRESSMEDDELANDE 20-0-03 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 20 skall delas, med ena hälften gemensamt till Bruce A. Beutler och Jules

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom

Läs mer

Fakta om virus, hiv och aids

Fakta om virus, hiv och aids Fakta om virus, hiv och aids Vad är ett virus? Virus är enkla organismer som bara består av arvsmassa omgiven av ett skyddande hölje. Virus kan endast föröka sig inuti levande celler. Virus fäster sig

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

KAPITEL 3 Immunterapi

KAPITEL 3 Immunterapi 50 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 3 Immunterapi Att utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancerceller är ett forskningsområde där utvecklingen går framåt med stormsteg. Det fick den vetenskapliga

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland

Information om hiv. och var du kan testa dig i Värmland Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Sjögrens Syndrom, Vad är det? Översatt av Joanna och Isabella Winter, Malmö.

Sjögrens Syndrom, Vad är det? Översatt av Joanna och Isabella Winter, Malmö. Sjögrens Syndrom, Vad är det? Översatt av Joanna och Isabella Winter, Malmö. Ur The Sjögren s Syndrome Survival Guide, med tillåtelse av författarna Teri R.Rumph, Ph.dr och Kathy Morland Hammit, f.d. ordf.

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU Amning och immunologi 2013 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 75 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2013-10-02 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 75 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Information: hiv och STI

Information: hiv och STI Information: hiv och STI Smittskyddslagen För att förhindra spridningen av infektioner som är farliga för allmänheten finns i Sverige en speciell lag för vissa smittsamma infektioner. Den heter smittskyddslagen

Läs mer

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få.

Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Kvinnor emellan Kvinnor emellan är en broschyr som handlar om STI och andra underlivsbesvär som kvinnor som har sex med kvinnor kan ha eller kan få. Njutning Sex är njutning och lust, kåthet och avkoppling.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Kosten för de HIV-positiva barnen i Voi-projektet. Hanna Eriksson Nv3

Kosten för de HIV-positiva barnen i Voi-projektet. Hanna Eriksson Nv3 Kosten för de HIV-positiva barnen i Voi-projektet Hanna Eriksson Nv3 Projektarbete VT-2011 Handledare: Karin Jungstedt Tingsholmsgymnasiet Projektarbete 523 86 ULRICEHAMN VT-2011 SAMMANFATTNING Hanna Eriksson

Läs mer

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, 2013-09-21 Kurskod MC1402 (prov 0900) Kursansvarig: Per Odencrants Skrivtid: 4 tim Föreläsare: Torbjörn Noren, fråga 1-14, 16p. Birgitta Olsen,

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Dödar 99,9 % av bakterierna

Dödar 99,9 % av bakterierna Experterna på hygienservice En hygienrevolution för ytor och händer Verkar direkt Långtidsverkade Dödar 99,9 % av bakterierna 0 % alkohol Hygienutmaningen Det här är UltraProtect Oavsett vilket verksamhetsområde

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros?

Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros? Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Hur effektivt är fingolimod vid behandling av multipel skleros? Kristina Jamah Huvudområde: Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2012: F2 Hur effektivt är fingolimod

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Stora framgångar men fortsatt utmaningar. Birgitta Åsjö Seksjon for mikrobiologi og immunologi, Gades institut,uib

Stora framgångar men fortsatt utmaningar. Birgitta Åsjö Seksjon for mikrobiologi og immunologi, Gades institut,uib Stora framgångar men fortsatt utmaningar Birgitta Åsjö Seksjon for mikrobiologi og immunologi, Gades institut,uib Infektion och epidemier med tidigare okända virus inte ett nytt fenomen t.ex. Ebola, SARS

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet Hälsouniversitetet Linköping Sida 1 ( 24 ) Skriftlig Tentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2013-06-04. kl. 08.00-13.00 Skriftlig tentamen omfattar 86 poäng För godkänt resultat krävs sammanlagt 60% av total

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Frågor och svar om hiv och aids

Frågor och svar om hiv och aids Frågor och svar om hiv och aids I början av 1980-talet upptäckte man en sjukdom i USA som fick namnet AIDS Acquired Immune Deficiency Syndrome. Viruset som orsakar sjukdomen upptäcktes 1983 och kallas

Läs mer

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015

Blodsmitta. Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Blodsmitta i vården Hepatit B och C, hiv Risk vid: - stickskada - blodstänk i ögon eller mun (slemhinnor) - blod på öppna sår Blodsmitta i vården

Läs mer

Kapitel 1: En översikt över MS

Kapitel 1: En översikt över MS Kapitel 1: En översikt över MS Inledning Multipel skleros (MS) är en vanlig neurologisk sjukdom och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos vuxna i arbetsför ålder. Även om MS numera

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Här undersöker vi dig!

Här undersöker vi dig! Här undersöker vi dig! I den här foldern från Vårdförbundet och IBL kan du läsa om provtagning, 1 analyser och undersökningar som utförs av legitimerade biomedicinska analytiker. Ann Åström, legitimerad

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! KUNSKAPSKRAV FÖR FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Det som bedöms i uppgiften är den markerade delen av kunskapskravet för förmågan att kommunicera. Eleven kan samtala om och diskutera

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer