Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg
|
|
- Christoffer Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Immunoglobulin Funktion och Struktur Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg Handledare: Hans Eklund Bke1 (KE0026)
2 Sammanfattning Immunsystemet är en viktig fuktion i kroppen som ser till att vi håller oss fria från skadliga inkräktare i form av virus och bakterier. Försvaret består av det specifika och ospecifika immunförsvaret. I det specifika immunförsvaret hittar vi immunoglobulinerna/antikroppar som har till uppgift att binda till sig antigener. Immunoglobulin molekylen är Y-formad och uppbyggd av två lätta kedjor och två tunga kedjor som i sin tur är uppbyggda av variabla och konstanta domäner. I de variabla domänerna, som finns vid N-terminalen på immunoglobulin, finns de hypervariabla regionerna som är de som binder till sig antigenet. Bindningen i sig utgörs av icke-kovalenta bindningar mellan en del på antigenet och antikroppen. Inom biokemin kan antikroppar användas till att identifiera proteiner och andra substanser. Immunförsvaret - inledning Immunsystemet är en viktig funktion i våran kropp när det gäller försvar mot sjukdomar och är uppbyggt av det specifika och det ospecifika immunförsvaret. Det ospecifika immunförsvaret fungerar redan från födseln och består av huden och slemhinnorna som skyddar oss mot främmande smittoämnen. Till det ospecifika immunförsvaret räknas dels komplementsystemet som utgörs av olika proteiner som hjälper till att oskadliggöra bakterier, samt olika typer av vita blodkroppar. Det finns många olika slags vita blodkroppar och alla har varsin uppgift, exempelvis granulocyter som har förmågan att äta upp och oskadliggöra bakterier och andra smittoämnen. De kan känna igen en främmande eller sjuk cell genom att varje cell har antigener på sig som fungerar som ett slags fingeravtryck. Det specifika immunförsvaret utgörs av T-lymfocyter och B-lymfocyter som är ett slags vita blodkroppar. Bådas uppgift är att på olika sätt identifiera antigener så som virus eller bakterier. I en individ finns över en miljon olika B-lymfocyter och varje B-lymfocyt producerar en specifik antikropp (immunoglobulin) som i sin tur är specialiserad på en typ av antigen. I det här projektarbetet har vi valt att inrikta oss på just immunoglobuliner. B-lymfocyter som någon gång blivit aktiverat av ett antigen "kommer ihåg" detta och finns kvar som så kallade minnesceller och kan snabbt mobiliseras om vi återigen utsätts för samma smittoämne, så kallad immunitet. Vi kan även bli immuna på medicinsk väg med hjälp av vaccin där man injicerar det smittoämnet som man vill bli immun mot. Det framställs då antikroppar och minnesceller mot just den sjukdomens antigen. Då ett smittoämne redan fått fäste i kroppen och man på ett snabbt sätt vill få antikroppar kan man injicera ett serum. Serumet består av redan färdiga antikroppar som utvunnits ur blod från exempelvis människa eller djur. Det varar dock inte så länge eftersom att antikropparna tar slut efter ett tag och det egna försvaret blir passivt.
3 Immunoglobulin Alla immunoglobuliner är uppbyggda av två lätta kedjor (L) och två tunga kedjor (H) som binds samman av disulfidbindningar. Det finns två olika klasser (isotyper) av lätta kedjor, l och k och det finns fem olika isotyper av tunga kedjor som delar in immunoglobuliner i olika klasser: IgG, IgA, IgE, Ig M och Ig D. Dessa skiljer sig inte bara åt i strukturen utan också i hur de binder antigen (se figur 1). IgM är en pentamer, där H-kedjan består av en variabel domän och fyra konstanta domäner. Det svarta strecket i molekylen är en polypeptidkedja som har adderats och kallas för J-kedjan (se figur 1). Den kan binda ihop två enheter och forma en dimer av IgA. IgG, IgD och IgE är monomeriska immunoglobulinmolekyler [2]. Figur 1. (a) Immunoglobulin molekylen med de tunga och lätta kedjorna och vart antigen binder till Immunoglobulin. (b) Schematisk polypeptidkedjestruktur av olika immunoglobulin molekyler. [2] Immunoglobulin G är den antikropp som finns i högst koncentration i människans serum och som har den enklaste strukturen. Immunoglobulin M är den första klassen av antikroppar som dyker upp i serum efter ett ha blivit utsatt av en antigen. Immunoglobulin A finns mest i yttre avsöndringar så som saliv, tårar och luftrörsslem och fungerar som försvar mot bakterier och virusantigener. Immunoglobulin D vet man inte så mycket om ännu. Immunoglobulin E tilldelar försvar emot parasiter. IgE kan också orsaka allergiska reaktioner. Immunoglobulin G Immunoglobulin G består av två olika polypeptidkedjor, en 25-kd lätt kedja och en 50-kd tung kedja. Den lätta kedjan har två domäner, immunoglobulindomäner, medan den tunga kedjan har fyra. Subenhetskompositionen hos immunoglobulin G är L 2 H 2. Varje L-kedja är bunden till en H-kedja genom en disulfidbindning, och H-kedjorna är bundna till varandra genom minst en disulfidbindning.
4 IgG-molekylen har en Y-liknade struktur, bestående av stammen F c och de två armarna F ab (F= fragment, ab= antigenbindande) (se figur 2). De tre delarna formas när proteaset papain klyver IgG-molekylen. Stammen består av två C-terminal immunoglobulindomäner av varje H-kedja. Armarna består av två N-terminal immunoglobulindomäner av varje H-kedja och två N-terminal domäner av varje L-kedja. Papain klyver H-kedjan på C-terminalsidan av disulfidbindningen som binder ihop varje L- och H-kedja. Varje F ab består en hel L-kedja som binds med en disulfidbrygga till tre N-terminalhalvor av en H-kedja. Varje F c består av C- terminalhalvor av båda H-kedjorna. Varje F ab innehåller en antigenbindande yta. Eftersom en intakt IgG molekyl består av två F ab komponenter har den två bindningsytor vilket gör att molekylen kan tvärbinda flera antigener. [1] Figur 2. Klyvning av immunoglobulin G med papain som bildar två Fab delar och en Fc del. [2] Bindningen mellan F ab - och F c -regionerna i IgG-molekylen är flexibel och gör så att de två antigenbindande ytorna kan orientera sig rätt för att kunna binda till ett antigen. Detta kallas för segmental flexibility. Jämförelse av aminosyrasekvenser från olika IgG-antikroppar, från människor eller möss, visar att N-terminaldomäner av varje polypeptidkedja har mycket variabla sekvenser medan de återstående domänerna har konstanta sekvenser. En L-kedja är uppbyggd från en N- terminaldomän som är variabel (V L ) och en C-terminaldomän som är konstant (C L ). H-kedjan är uppbyggd från en variabel N-terminaldomän (V H ) och tre konstanta N-terminaldomäner (C H1, C H2 och C H3 ). De fyra kedjorna hålls ihop av disulfidbryggor. Ytan som binder antigen finns vid slutet på de variabla domänerna. I figur 3 syns tre små regioner som visar mycket hög variabilitet än resten av domänerna. Dessa områden kallas hypervariabla regioner eller complementarity determining regions, CDR1, CDR2 och CDR3 och är lokaliserade vid N-terminalen på varje variabla domän. Dessa varierar både i storlek och aminosyrasekvens hos olika immunoglobuliner. Dessa regioner bestämmer specificiteten hos antigen-antikropp interaktionerna. De olika konstanta domänerna - C L, C H1, C H2 och C H3 - visar stor sekvenslikhet mellan varandra och andra konstanta domäner från olika klasser av immunoglobulin.
5 Figur 3. (a) De hypervariabla regionerna hos immunoglobulin. (b) Diagram över variabilitet som funktion av aminosyra nummer längs polypeptidkedjan. De tre topparna i diagrammet visar de tre hypervariabla regionerna, CDR1, CDR2 och CDR3. [2] Både konstanta och variabla domäner från både H- och L-kedjor har liknande strukturer, vilket har blivit känt som immunoglobulin fold. Detta tas upp i nästa del, immunoglobuliners struktur. Immunoglobulins struktur En immunoglobulin molekyl består av 12 domäner där varje domän har en liknande struktur: 2 b-flak bestående av antiparallella b-strängar är tätt ihop packade mot varandra i en komprimerad b-tunna med en hydrofob kärna [3]. Tunnan hålls samman och stabiliseras av vätebindningar mellan b-strängarna i varje flak, hydrofoba interaktioner mellan sidokedjorna i de två b-flaken samt genom en disulfidbrygga mellan flaken. Denna konserverade struktur kallas The Immunoglobulin Fold och återfinns i många andra proteiner som har nyckelroller i immunsystemet [1]. Som tidigare beskrivet består immunoglobulin molekylen av konstanta och variabla domäner. Alla konstanta domäner är uppbyggda av sju b-strängar, varav fyra strängar bygger upp ett flak och tre strängar det andra flaket (se figur 4). Looparna i de konstanta domänerna varierar i längd och sekvens mellan de olika klasserna av immunoglobulin, men är konstanta inom varje klass. Den övergripande strukturen hos de variabla domänerna är väldigt lik strukturen hos konstanta domäner, förutom att variabla domäner är uppbyggda av nio b-strängar istället för sju [3]. De två extra strängarna är inlagda i loopregionen där b-sträng C är ihop bunden med b-sträng D (se figur 4). Det är i de variabla domänerna som de hypervariabla regionerna (CDRs) är lokaliserade.
6 Figur 4. (a) Jämförelse i struktur mellan konstanta och variabla domäner hos immunoglobuliner. Hos de variabla domänerna finns de hypervariabla looparna som tillsammans bildar en potentiell bindningsyta för ett antigen. (b) illustration över att ett _-flak återfinns i både den variabla och konstanta domänen. [2] Det finns två aspekter gällande immunoglobulins struktur som är speciellt viktiga för dess funktion [1]: 1. De hypervariabla looparna hos de variabla domänerna då de bestämmer specificiteten hos en immunoglobulin molekyl och bildar en bindningsyta för ett antigen. 2. N-terminalerna och C-terminalerna är på motsatt sida om varandra i strukturen, vilket medför att domänerna i immunoglobulin kan kopplas samman och bilda kedjor (se figur 1). Sådana kedjor är närvarande i många andra nyckelmolekyler i immunsystemet. Immunoglobulins specifika bindningsförmåga Hos samtliga typer av antikroppar bildar de utgående looparna vid N-terminalerna hos L- och H-kedjorna en bindningsyta till vilken olika antigener kan bindas (se figur 5). Varje domän har tre loopar med hypervariabla sekvenser. De totalt sex looparna bildar tillsammans en enda yta vid slutet av antikroppens arm. Då alla typer av variabla L- och H-kedjor kan binda till varandra kan därigenom ett mycket stort antal olika bindningsytor uppstå.
7 Figur 5. Två överblickar av de variabla domänerna hos L-kedjan (gul) och H-kedjan (blå), de hypervariabla looparna är i rött. De sex looparna bildar tillsammans en bindningsyta och specificiteten för olika antigen bestäms av sekvensen och strukturen hos de hypervariabla looparna. [1] Bindningen mellan ett antigen och en antikropp styrs av samma princip som när ett substrat binds till ett enzym, bland annat med hjälp av approximitetseffekten, närhetseffekten. Fenomenet induced fit förekommer även vid antigen antikropp komplex och ökar antikroppens specificitet [1]. Monoklona antikroppar har en Lock-and-Key passning till varandra vilket innebär att bindningsytornas form anpassas till varandra [4]. En formbar bindningsyta bidrar till betydligt fler bindningsmöjligheter än en stel sådan. Ett stort antal vätebindningar, elektrostatiska bindningar och van der Waals bindningar förstärkta med hjälp av hydrofobiska krafter bidrar till de starka och specifika bindningarna. Bindningsytan på antikroppen använder sig av en eller flera av looparna vid bindningen till molekyler. Små molekyler har kontakt med färre loopar medan en större molekyl kan vara i kontakt med alla sex loopar. Vid bindning av små molekyler deltar omkring 15 sidokedjor hos antikroppen i bindningen. Vanligtvis binds små molekyler i klyftor i bindningsytan med hjälp av exempelvis elektrostatiska bindningar. En makromolekyl, som exempelvis globulära proteiner, binder till större mer plana bindningsytor. Då en makromolekyl binds deltar 20 eller fler sidokedjor till bindningen [1]. Bindningen mellan en antigen och en antikropp är reversibel och komplex av stora molekyler kan brytas bland annat genom en förändring i ph som i sin tur förstör passningen mellan molekylerna. Detta gör att man kan använda affinitetskromatografi för att rena fram antikroppar och antigener [4]. Användning av immunoglobuliner/antikroppar inom Biokemin Inom biokemin kan man använda antikroppar för att på immunologisk väg identifiera proteiner och andra substanser genom olika tester som t.ex. ELISA (Enzyme Linked Immuno- Sorbent Assay) eller Western Blot. Vid dessa test använder man sig antingen av polyclonal antibodies eller monoclonal antibodies. Monoklona antikroppar är antikroppar som är identiska med varandra. De är producerade från en typ av B-cell och är kloner av varandra. Monoklona antikroppar kan massproduceras i ett laboratorium genom att exempelvis smälta samman en antikropp-producerande B-cell med
8 relativt kort livslängd, med en snabbt växande cancer cell. Resultatet blir en hybridcell som förökar sig snabbt och skapar en klon som producerar den antikropp man vill åt, i stora kvantiteter. Monoklona antikroppar används ofta i laboratorium och i medicinska tester då de minskar bieffekterna som kan uppstå om man använder sig av polyklona antikroppar som är antikroppar producerade av olika B-celler och är därmed olika i sin struktur. [1] Varje B-cell producerar antikroppar som är specifika, inte till en antigen utan till ett epitop som är en liten del på detta antigen där antikroppen binder. Polyklona antikroppar binder till många epitoper på ett antigen, medan monoklona enbart binder till en enda epitop. Nackdelen med att använda monoklona antikroppar är att när man preparerar antikroppar kan vissa bindningsförmågor blir fördärvade, om de monoklona antikropparna som man jobbar med är känsliga för detta kan de lätt bli oanvändbara då de bara binder till en epitop. Om man arbetar med polyklona antikroppar kommer de fortfarande att vara användbara även om vissa epitopbindningstyper försvinner. [1] ELISA Används för att undersöka om en viss substans är närvarande i ett prov. ELISA går till på så sätt att man har ett enzym, som reagerar med ett färglöst substrat för att bilda en färgad produkt, som är kovalent bunden till en specifik antikropp som känner igen antigenet man vill ha tag på. Om antigenet är närvarande i lösningen binder antikropp-enzym komplexet antigenen och katalyserar reaktionen som ger den färgade produkten. Närvaron av den färgade produkten indikerar på närvaron av antigenen. Detta är ett snabbt och lättanvändligt sätt att detektera olika substanser. Ett ELISA test kan upptäcka en substans även om mängden av det är mindre än ett nanogram (10-9 g). I ELISA kan man använda sig av både monoklona och polyklona antikroppar, men monoklona ger ett mer tillförlitligt resultat. ELISA test används vid undersökning om man har en HIV infektion i blodet.[5] Western Blot Används då man vill hitta ett protein som finns i liten mängd i en lösning innehållande en massa andra proteiner, t.ex. i blodet. Western Blot går till på så sätt att man först applicerar provet på en SDS-polyacrylamid gel, sedan blottar man genom att överföra de denaturerade proteinerna till en polymerplatta som gör proteinerna mer tillgängliga för antikroppen som specifikt binder det protein man vill ha tag på. Antikropp-antigen komplexet identifieras genom att tvätta plattan med en annan antikropp som känner igen den första antikroppen (t.ex. en antikropp från ett annan djur). Ett radioaktivt märke på den andra antikroppen frambringar ett mörkt streck vid röntgen strålning. Alternativt är den andra antikroppen bundet till ett enzym som ger en färgad produkt (som ELISA test). Western Blotting gör det möjligt att hitta ett protein i en komplex blandning och används t.ex. vid test för hepatit C. [5]
9 Referenser [1] Biochemistry, Fifth Edition. Jeremy M. Berg, John L. Tymoczko and Lubert Stryer, s [2] Introduction to Protein Structure, Second Edition, Carl Branden and John Tooze, s [3] Hemsida: An Introduction to immunoglobulin structure [4] Essential immunology, Seventh Edition. Ivan Roitt, s. 68. [5] Hemsida: Wikipedia, the free encyclopedia
Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merTentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Använd ett NYTT papper för varje
Läs merAntikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham
Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.6-2.15 Vilken substans som helst kan ge upphov till ett antikroppssvar. Som svar på närvaron
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merProteinstruktur samt Hemoglobin
Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur
Läs merProteinstruktur och Hemoglobin
Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merTentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för
Läs merVad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham
Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer
Läs merProteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.
Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net
Läs merProteiner. Kap 3,
Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur
Läs merGammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales
Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merLYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION
LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23
Läs merImmunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)
Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) 1 OCH Referenser. Jawas et al: Medical Microbiology. Delves, Martin, Burton and Roitt:
Läs merELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén
ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1 Niklas Dahrén Vad är syftet med ELISA-test? ü Sy$et med ELISA är a0 ta reda på om provet (t.ex. e, serumprov från en pa3ent) innehåller en specifik an3kropp
Läs merVårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien
Vårt immun- system En berättelse för barn som har primär immunbrist Skriven av Sara LeBien Information från författaren Syftet med den här boken är att hjälpa barn som har primär immunbrist att förstå
Läs merHierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3
Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs mer18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet
18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet Christina.fjaeraa@kau.se 054-7001687 Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi.
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merGrupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund
Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: 2003-06-03 Handledare: Hans Eklund Innehåll Abstract Inledning Bakgrund Enzymlänkade receptorer Tillväxthormonet
Läs merKe2. Proteiner. Pär Leijonhufvud. Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och samhället) (alanin)
Ke2 Proteiner Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 26 februari 2014 C Kurs: Ke2, Åre gymnasium VT 2014 Ämne/område: Proteiner Mål: Förstå proteinernas och aminosyrornas kemi och betydelse i levande organismer (och
Läs merImmunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ
Immunologi CORE 2018 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner Naturliga vägen och via vaccinationer Förhindra uppkomst av tumörer Hinder för transplantationer Känner
Läs merTill dig som ska behandlas med TECENTRIQ
Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att
Läs merBlodet och lymfoida organ
Blodet och lymfoida organ RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syretransport, blodkroppsbildning och
Läs merEtt liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010
Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.
Läs merBlodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet, lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar
Läs merTentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merAtt studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor
Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär
Läs merDetektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merImmunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet
Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner
Läs merOm primär immunbrist (PI)
Vad kan vara bra att veta om primär immunbrist som företrädare för PIO? Om primär immunbrist (PI) Vad är PI? Förekomst Mörkertal Det friska immunförsvaret Diagnoser Att leva med PI Varningstecken Framtagen
Läs merTentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13
Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p, totalt 10 frågor. 2 SKRIV NMN OCH PERSONNUMMER PÅ LL SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 nvänd ett NYTT papper för varje fråga!
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merKroppen del 2 Stencilhäfte
Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merSyfilis (lues) orsakas av syfilisspiroketen (Treponema pallidum). Vid syfilis bildas olika antikroppar mot den infekterande
Syfilis - serologi Bakgrundsinformation Syfilis (lues) orsakas av syfilisspiroketen (Treponema pallidum). Vid syfilis bildas olika antikroppar mot den infekterande mikroorganismen. Dessa antikroppar kan
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs merTENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI
Molekylär Cellbiologi TENTAMEN I STRUKTURBIOLOGI MÅNDAGEN DEN 26 MARS 2001 EFTERNAMN:... FÖRNAMN:... PERSONNUMMER:... POÄNGSUMMA: RESULTAT: Skriv namn och personnummer på ev. lösa blad. Tentamen innehåller
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merProtein prediktion, homologi och protein engineering
Protein prediktion, homologi och protein engineering Alignment Alignment D-E-A-L-V-S-V-A-F-T-S-I-V-G-G D-E-A---------------F-T-S-I-V-G-G D-E-A-F-T-S-I-V-G-G-M-D-D-P-G Prediktion Prediktion
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merSlutrapport för projekt 0447057 Anslagsmottagare Prof. Bengt Guss, institutionen för mikrobiologi, SLU
Slutrapport för projekt 0447057 Anslagsmottagare Prof. Bengt Guss, institutionen för mikrobiologi, SLU Projekttitel: Studier av Streptococcus equi i syfte att utveckla metoder för att förhindra kvarka
Läs merImmunoterapi av cancer aktuell igen
Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Immunoterapi av cancer aktuell igen Marko Salmi Man har redan i flera decennier försökt utnyttja egenskaperna hos kroppens eget försvarssystem för att förstöra
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merMedicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p
Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2017 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merInstitutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1
Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer
Läs merLymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
Läs merBlodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen
Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika
Läs merFrå n åminosyror till proteiner
Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2
Läs merLite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merBasal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se
Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/11 2009 Kl: 12:30-15 p.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Innehålla Allmänna begrepp och immunsystemets uppbyggnad
Läs merKroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk
Läs merTENTAMEN Mikrobiologi
TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merOmtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200
Omtentamen Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11 Kurskod: MC5200 Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Bo Söderquist Datum: 2012-03-10 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 poäng OBS! Ange
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merVI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.
Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur
Läs merVad är Kolostrum: Kvalitetsbestämning
Vad är Kolostrum: Kolostrum är den lacteala (bröst) utsöndringen hos däggdjur, producerat omedelbart före födseln och är avsedd för utfodring av nyfödda. Kolostrum är rik på skydds och reglerings faktorer
Läs merStamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,
Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla
Läs merTema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013
1 Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013 Totalt antal poäng: 61 p Godkänt nedre gräns: 39 p 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merVanliga frågor och svar om Zevalin
Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merPankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas
ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merHIV/AIDS - ett globalt perspektiv
HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit
Läs merBehandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga
Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merAckrediteringens omfattning
Bakteriologi Bakterier och svamp Bronksekret Allmän odling Växt av/ ingen växt av Bakterier och svamp Blod Allmän odling Bactec Växt av/ ingen växt av Bakterier och svamp Cerebrospinalvätska Allmän odling
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merArvet och DNA. Genetik och genteknik
Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merPå utsidan av insidan
Nr 6 December 2001 Tidskrift för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap På utsidan av insidan Tarmens slemhinnebarriär en komplex konstruktion Equalis användarmöte för primärvården För ganska
Läs merInformation till deltagare i forskningsstudien:
Information till deltagare i forskningsstudien: En single-center studie för utvärdering av ViscoGels säkerhet samt dess säkerhet och effekt som adjuvans i Act-HIB vaccinet administrerat intramuskulärt
Läs merKemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Läs merImmunologi i neonatal perioden
Immunologi i neonatal perioden Anna Nilsson SVK Perinatologi 110517 Disposition 1. Immunologi-vad skiljer barn från vuxna? 1. Maternella antikroppar 3. Vaccinationer Definition För tidigt född; innan 37
Läs merDiagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merVirusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Virusinfektioner Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Disposition Allmänt om virus Herpesvirusgruppen Behandlingsindikationer Aktuella läkemedel Allmänt Virus är mycket små och vanliga Alla virus
Läs mer