Aescin, ett hästkastanjsextrakt mot främst kronisk venös insufficiens

Transkript

1 Aescin, ett hästkastanjsextrakt mot främst kronisk venös insufficiens Martina Sjöström Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp Avd. f. Farmakognosi, Inst. f. Läkemedelskemi, Uppsala Universitet VT2011 (Den virtuella floran, 1999) 1

2 Innehållsförteckning Aescin, ett hästkastanjsextrakt mot främst kronisk venös insufficiens...1 Innehållsförteckning...Fel!Bokmärket är inte definierat. Aescin...3 Historisk bakgrund...3 Hur och varför projektet startade...4 Metodbeskrivning för extraktion och isolering av substansen...4 Beskrivning av biologisk aktivitet...4 Läkemedelsutveckling...4 Klinisk effekt och användning...5 Kronisk venös insufficiens...5 En studie jämförande stödstrumpor och aescin...5 I kombination med troxerutin...5 Referenslista...6 2

3 Aescin Aescin eller escin är egentligen inte en substans utan består av en blandning av 30 stycken olika komponenter till störta delen något som kallas β- aescin. Komponenterna är triterpenoida saponin glykosider. (Felixsson et el., 2010) Figur 1. Struktur av aescin, där R antingen är (Z)- 2- metylbut- 2- ensyra eller (E)- 2- metylbut- 2- ensyra (Sirtori, 2001) Historisk bakgrund Aescin är ett extrakt från hästkastanj, Aesculus hippocastanum. Hästkastanj är ett träd med rundad till oval krona. Bladen är stora och har fem till sju fingrar. Blommorna är vita och står upprätt i en slags pyramidform och den blommar i maj- juni. Aescin finns i frukten som oftast innehåller ett frö eller ibland två. Hästkastanjer är giftiga och finns inte vilda i Sverige däremot finns det odlade hästkastanjer i södra och mellersta Sverige. Den finns spridd i hela världen på grund av dess förmåga att anpassa sig till miljön. Hästkastanj växer till exempel i Iran, norra Indien, Sydeuropa och USA. (Den virtuella floran, 1999; Sirtori, 2001) 3

4 Figur 2. Från vänster till höger: Ett blad med fem fingrar, ett hästkastanjträd, den taggiga frukten, frön från frukten och slutligen en pyramidlik hästkastanjsblomma (Den virtuella floran, 1999) Hur och varför projektet startade Det har sedan det tidiga talet rapporterats om indikationer för hästkastanj som till exemplet febernedsättande samt som behandlig mot hemorrojder (Sirtori, 2001). Hästkastanj har traditionellt använts mot artrit och reumatiska sjukdomar (Rotblatt, 1999). I Europa har den länge använts mot venösa sjukdomar så som åderbråck (Mashour et al., 1998). Metodbeskrivning för extraktion och isolering av substansen Extraktion av aescin bör helst ske med 1:1 förhållande mellan vatten och alkohol. Vid den andelen alkohol slipper man orenheter och får aescin i ren form. Alkoholen bör vara av lägre grad upp till propanol. För att isolera aescin använder man sig sedan av ett katjonutbytesresin packat i en kolonn. Alkoholhalten kan ökas vid isoleringen för att undvika att aescin faller ut på kolonnen. Resin som används är sura resin exempelvis sulfonerad styren divinylbensen copolymer. (Erbring and Winkler, 1966) Farmakopémetoden för extraktion av aescin är att först avfetta i tre timmar följt av tre och en halv timmes urlakning i 65 % metanol och en halvtimmes återloppskokning. (Kaufmann et al., 2002) Beskrivning av biologisk aktivitet Aescin inhiberar aktiviteten av lysosomala enzymer. Dessa enzymer tros bidra till åderbråck genom att försvaga blodkärlsväggarna och öka permablititeten, vilket resulterar i dilaterade vener och ödem. (Mashour et al., 1998). Delvis påverkar aescin 5- HT 2A receptorer som kontraherar både artärer och vener (Felixsson et al., 2010). Hästkastanjsextrakt består av triterpenoida saponin glykosider(aescin), flavonoider och kumariner (Felixsson et al., 2010). I djurstudier har man sett att hästkastanjsextrakt ökar venösa muskelstyrkan, venösa flödet och lymfatiska flödet. Man har sett att det är saponinen aescin som har den största verkan i hästkastanjsextrakt. (Mashour et al., 1998). Trots att man isolerat många olika produkter i hästkastanj har man sett att effekten mot ödem och den kärlskyddande effekten helt beror på aescin (Sirtori, 2001). Läkemedelsutveckling FASS har ett läkemedel som är avregistrerat (Venokan) och ett i bruk (Venastat). Det som fortfarande finns registrerat på FASS är ett medel mot hemorrojder och varicer(åderbråck). Venastat har indikationen kronisk venös insufficiens. Venastat är en hård depokapsel som innehåller 50 mg triterpenglykosider, det vill säga aescin. (FASS, 2011) 4

5 Klinisk effekt och användning Kronisk venös insufficiens Kronisk venös insufficiens är en sjukdom som drabbar ungefär 25 % av Västeuropas befolkning. Det är ingen sjukdom att avfärda då den är kronisk och kräver behandling väldigt länge. Dessutom gör symptomen att man kan behöva gå i pension i förtid och sjukdomen ger även sociala och personliga restriktioner. Åderbråck, tromboser och/eller ökat blodstillande tryck kan ge kronisk venös insufficiens. Det betyder att det venösa blodflödet reduceras. Det minskade flödet i venerna i benen och det ökade venösa blodtrycket leder till kronisk syrebrist i de omgivande vävnaderna, speciellt venernas väggar. Det första symptom man får på att det venösa blodflödet är sämre är ödem, det vill säga vätskeansamling. En vanlig behandling är kompressionsstrumpor det vill säga stödstrumpor. (Ottillinger and Greeske, 2001) En studie jämförande stödstrumpor och aescin I en randomiserad placebo kontrollerad studie jämfördes hästkastanjsextrakt och stödstrumpor av klass 2 med avseende på effekt och säkerhet. Efter 12 veckors terapi kunde man se att de båda minskat underbensödem. Stödstrumporna hade en medelminskning på 46,7 ml och för hästkastanj var medelminskningen 43,8 ml. Placebogruppen hade en medelökning med 9,8 ml. Ingen av behandlingarna hade någon kraftig biverkan så troligen skulle de vara bra alternativ till behandling av kronisk venös insufficiens. Hästkastanjsextraktet förbättrade också andra symptom förknippade med kronisk venös insufficiens så som smärta, trötthet, kliande. Biverkningar är ovanliga för hästkastanjsextrakt men det kan irritera tarmen. Dessutom har man vid parenteral administrering sett ett fåtal fall av anafylaktisk chock och toxiska effekter på njurar och lever. (Mashour et al., 1998) I kombination med troxerutin Aescin 25mg och 450mg troxerutin testades på människor som hade problem med hörseln. Efter cirka 40 dagar med behandling kontrollerades hörseln igen. Kombinationen aescin och troxerutin hade för de 23 patienterna förbättrat hörandet med db för nästan 70 % av patienterna. 25 % hade en ökning med 15-19dB och en patient över 19dB. För kontroll gruppen med 600mg pentoxyfyllin hade bara 6 patienter ökat sitt hörande med 10dB. Patienterna tolererade medicinen väl och fick inga allvarliga biverkningar.(siegers et al., 2008) 5

6 Referenslista Erbring, H., Winkler W. (1966). Aescin recovery. U.S. Patent No. 3,238,190. Washington,DC: U.S. Patent and Trademark Office. Felixsson, E., Persson, A.- L. I., Eriksson, C. A., Persson K. (2010). Horse Chestnut Extract Contracts Bovine Vessels and Affects Human Platelet Aggregation Through 5- HT2A Receptors: An In Vitro Study Phytother. Res., 24: Kaufmann, B., Christen, P. (2002). Recent extraction techniques for natural products: Microwave- assisted extraction and pressurized solvent extraction, Phytochemical analysis, 13, Mashour, N. H., Lin, G. I., Frishman, W. H. (1998). Archives of Internal Medicine, 158(20), Ottillinger, B., Greeske, K. (2001). Rational therapy of chronic venous insufficiency chances and limits of the therapeutic use of horse- chestnut seeds extract. BMC Cardiovascular Disorders, 1:5. Rotblatt, M.D. (1999). WJM, Siegers, C. P., Ali, S. S., Tegtmeier, M.(2008). Phytomedicine, 15, Sirtori, R. Cesare (2001). Aescin: Pharmacology, pharmacokinetics and therapeutic profile. Pharmacological Research, Vol. 44, No 3. Den virtuella floran FASS sökord Aesculus hippocastanum