Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län med utblick mot 2025

Transkript

1 1

2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län med utblick mot 2025 Innehåll Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län med utblick mot Sammanfattning Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Planeringsprocessen Organisation Andra strategidokument i länet Nulägesbeskrivning Upphandlad trafik Regional busstrafik Regional tågtrafik X-tåg Tåg i Bergslagen Upptåget Serviceresor Organisation i Gävleborgs län Omfattning Lagkrav avseende trafikförsörjningsprogram för färdtjänst och riksfärdtjänst Länsgemensamma tillämpningsanvisningar Länsgemensam taxa Miljö Trafiksäkerhet Kvalitet Tillgänglighet Flextrafik Skolskjutstrafik Länstaxa Kommersiell trafik Kommersiell regional kollektivtrafik Interregional kommersiell trafik Övrig trafik Resor med kollektivtrafiken i Gävleborg Närheten till kollektivtrafik Resandet Arbetspendling Trafikindikatorer Intäktsfinansieringsgrad Restidskvoter Punktlighet X-tågen Jämställdhet Tillgängligheten i fordon och hållplatser Miljö

3 Trygghet och trafiksäkerhet Barnkonventionen Fördubblad marknadsandel på sikt Stödsystem Försäljning och distribution Informationssystem Kommunikationssystem Tillgång till infrastruktur Kapacitet vid terminaler och centrumhållplatser Kapacitet på spåret Vision och värdegrund Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Avgränsningar och strategiska val Förutsättningar Gävleborgs avgränsningar Gävleborgs strategiska val Utredningsfrågor Övergripande mål Politiska mål i landsting för regional kollektivtrafik Kvantifierade mål till 2015 med utblick mot Mål 1: Resandeutveckling Mål 2: Kundnöjdhet Mål 3: Effektivare trafik Mål 4: Tillgängliga bytespunkter Mål 5: Tillgängligheten i bussar ska öka Mål 6: Trafiksäkerhet Mål 7: Miljö Mål 8: Jämställdhet Utblick mot Utvecklingsmöjligheter Infrastruktur Trafik Stödfunktioner Genomförande och ekonomi Plan för genomförande Ekonomi Kollektivtrafikens samhällsnytta Uppföljning Revidering av programmet Plan för uppföljning

4 Sammanfattning Landstinget Gävleborg är regional kollektivtrafikmyndighet i Gävleborgs län och ansvarar för den regionala kollektivtrafiken från den 1 januari I avsnittet nuläge finns kollektivtrafiken och serviceresor i Gävleborg beskriven. Utifrån nulägesunderlagen finns förutsättningar att identifiera utvecklingsmöjligheter. Ett arbete har startat att inventera brister och utvecklingsmöjligheter för infrastruktur och trafikutbud. Visionen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Gävleborgs län är: Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg - där kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Den värdegrund som landstingets verksamheter vilar på och är vägledande för det arbete som bedrivs omfattar följande ordpar: Professionalism och ansvar, respekt och ödmjukhet, öppenhet och ärlighet. Gävleborgs avgränsningar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet är: Gävleborgs län, resor över länsgräns i de starka pendlingsstråken, kollektivtrafik som ingår i regionala kollektivtrafikmyndighetens åtagande, kommersiell trafik och serviceresor. För serviceresor kommer trafikförsörjningsprogrammet att beskriva de tio kommunernas omfattning och prissättning för färdtjänst och riksfärdtjänst oavsett om kommunen är ansvarig eller om uppgifterna har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Landstinget väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i starka pendlingsstråk, områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval och stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad. Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under alla veckans dagar. För att säkra en basförsörjning i länet är utgångspunkten dagens kollektivtrafik. Landstinget vill säkerställa ett basutbud om tre förbindelser från orter med omkring 200 invånare (SCB:s lägsta definition för tätort). Landstinget kommer att beakta lokala förutsättningar i samverkan med berörda kommuner vid planering av den regionala landsbygdstrafiken. Följande utredningsfrågor har behandlats på de politiska samrådsmötena och på dialogmöten med kommunerna: Principer för skolkort och prissättning, terminaler och busshållplatser, möjlighet till tillköp och rabatterade resor, införande av ungdomskort i Gävleborg, färdtjänsten och samordningen av serviceresor, kapacitetsfrågan på järnvägen och zonsystemets utformning. Landstinget Gävleborg har beslutat om politiska mål för den regional kollektivtrafik mandatperioden vilka är: Kollektivtrafiken utgör en större andel av trafikvolymen, att mer arbets- och studiependling sker med kollektiva färdmedel och tillsammans med omgivande län underlätta länsöverskridande resande. Därutöver finns åtta kvantifierade mål till 2015 i trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafikens utveckling med strategier för att nå respektive mål och ett avsnitt med utblick mot Sist i dokumentet finns beskrivet utvecklingsmöjligheter, plan för genomförande, ekonomi och uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. Programmet ska revideras under 2013 och därefter vid behov. 4

5 1 Inledning Ett livskraftigt Gävleborg förutsätter att det finns en väl fungerande kollektivtrafik i länet. Många människor använder dagligen kollektivtrafiken för att ta sig till och från arbete och skola. Människors behov förändras över tid vilket innebär att även kollektivtrafikens innehåll och utformning måste ändras. Att följa trender och förändringar av behov blir en viktig uppgift. Detta sker bäst i nära kontakt med dem som utnyttjar kollektivtrafiken men också med alla de som väljer att resa på annat sätt. Om fler väljer att åka kollektivt minskar miljö- och klimatpåverkan. Det blir också viktigt att successivt ersätta fossila bränslen med fossilfri energi för att därigenom bidra till en långsiktigt hållbar och god miljö. Kollektivtrafiken måste också göras tillgänglig så att personer med olika funktionsnedsättningar kan resa. Här kommer handikapporganisationerna att ha en betydelsefull roll. Trafikföretagen, som sitter på betydande erfarenhet och kunskap om kollektivtrafikens vardag, måste få möjlighet att medverka i utvecklingen av kollektivtrafiken. I ett nära samarbetet med företrädare för näringslivet kan deras behov av tillgång till arbetskraft i högre grad säkerställas genom goda kommunikationer. Behovet av en utbyggd järnvägsinfrastruktur är en förutsättning för att den regionala tågtrafiken ska kunna utvecklas. Behovet av mer utvecklade planerings- och beslutsunderlag för kollektivtrafik ökar. Kunskap om hur kollektivtrafiken ska planeras och integreras för att skapa förutsättningar för ett sömlöst resande och ett resande över länsgräns måste stadigvarande förbättras. Den nya kollektivtrafiklagen ger förutsättningar för att låta kollektivtrafiken bli ett verktyg för länets utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet blir den naturliga utgångspunkten för att förena det regionala ansvaret för kollektivtrafiken med det lokala ansvaret för stads- och bebyggelseplanering och därigenom stärka förutsättningarna för en infrastruktur som ger kollektivtrafik möjligheter att utvecklas. 1.1 Ny kollektivtrafiklag Från och med 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft (SFS 2010:1065). Kollektivtrafiklagstiftningen moderniseras och anpassas till EU:s nya regelverk på området. Bättre förutsättningar ges för att sätta resenärens behov i centrum när kollektivtrafiktjänster utformas. Den nya lagen innebär också att kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska marknadssegment får etablera kommersiell kollektivtrafik. Dynamiken på 5

6 kollektivtrafikmarknaden förväntas öka vilket kan bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Kollektivtrafikbranschen har i ett samarbete för att stärka kollektivtrafikens roll satt upp målet att resandet till år 2020 ska fördubblas och på längre sikt även fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Bakom denna ambitiösa målsättning står Svensk kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Taxiförbundet, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Förslag föreligger om att i den nya kollektivtrafiklagen införa vissa förändringar att gälla från och med Förslaget innebär att lagen omfattar även kollektivtrafik på vatten, nationsgränsöverskridande kollektivtrafik, under förutsättning att trafiken domineras av arbetspendling eller annat vardagsresande, samt möjlighet för kommun att genom avtal med den regionala kollektivtrafikmyndigheten om kostnadsansvar för regional kollektivtrafik som är av bättre kvalité eller billigare för resenärerna än vad myndigheten skulle tillhandahålla Landstinget Gävleborg är sedan årsskiftet 2011/2012 regional kollektivtrafikmyndighet i Gävleborgs län med ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska enligt den nya lagen upprätta trafikförsörjningsprogram samråda med berörda intressenter besluta om allmän trafikplikt 1.2 Begreppsförklaring I programmet förekommer begrepp eller uttryck som behöver en närmare förklaring. Dessa begrepp eller uttryck förklaras nedan. Ibland lämnas en förklaring direkt i löpande text. Landstinget Gävleborg Är den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Gävleborgs län. X-trafik Är en förvaltning i Landstinget Gävleborg med hemvist direkt under landstingsstyrelsen. X-trafik är det varumärke som den samhällsbetalda kollektivtrafiken i länet drivs under. Regional kollektivtrafik Den kollektivtrafik som omfattas av lagen (2010:1065), det vill säga kollektivtrafik som äger rum inom ett län eller om den sträcker sig över flera län, med avseende på att trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska tillgodoser ett sådant behov. 6

7 Kollektivtrafikföretag Företag som bedriver kollektivtrafik på kommersiell grund eller som har avtal med regional kollektivtrafikmyndighet om att köra den samhällsbetalda trafiken. Kommersiell kollektivtrafik Kollektivtrafik som bedrivs utan offentligt stöd. Allmän trafik Kollektivtrafik som bedrivs med offentligt stöd. Serviceresor Med serviceresor avses anropsstyrd trafik med offentligt stöd såsom färdtjänst (lag 1997:736), riksfärdtjänst (lag 1997:735) och sjukresor. Ledsagarkort Ett kort som alla med färdtjänsttillstånd har möjlighet att få. Kortet innebär att den färdtjänstberättigade utan kostnad får ta med sig en ledsagare vid resa med X-trafiks bussar och tåg, kortet gäller i hela Gävleborgs län. Allmän trafikplikt Med allmän trafikplikt avses enligt EU:s kollektivtrafikförordning: krav som en behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning, eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. Stomlinje Med stomlinje(-trafik) avses en sådan linje som binder samman stora bostadsområden och stora målpunkter med centrum, har gena linjedragningar och hög turtäthet Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Konsultföretaget Ipsos Social Research Institute ansvarar för undersökningens genomförande. Kollektivtrafikbarometern har gjorts sedan 2001 och görs månadsvis i syfte att löpande följa utvecklingen av kund- och marknadskapitalet. Svensk Kollektivtrafik sammanställer resultatet för riksgenomsnittet årligen. Jämförelser mellan trafikhuvudmännen länsvis ska göras med stor försiktighet med hänsyn till de kraftigt skiftande förutsättningarna vad gäller bl a geografi, komplexitet, infrastruktur och trafikutbud. De som intervjuas i undersökningen är ett statistiskt urval av svenska folket mellan år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. ANBARO Barometern för Serviceresor, ANBARO, är en löpande kvalitetsundersökning av färdtjänstoch sjukresor, som genomförs sedan

8 1.3 Beslut om allmän trafikplikt Beslut om allmän trafikplikt är en av hörnstenarna i den nya kollektivtrafiklagen och en absolut förutsättning för det offentliga åtagandet. Med allmän trafikplikt menas enligt EUförordningen de krav som en behörig myndighet definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik av allmänt ekonomiskt intresse som ett kollektivtrafikföretag inte skulle ha något eget kommersiell intresse av att bedriva utan att få ersättning eller åtminstone inte i samma omfattning eller på samma villkor. I och med den nya lagen får kollektivtrafikföretag fritt och inom alla geografiska marknadssegment etablera kommersiell kollektivtrafik. Den kommersiella kollektivtrafiken är ett komplement till trafik upphandlad med stöd av beslut om allmän trafikplikt. På sikt finns det anledning att räkna med ett ökat inslag av kommersiell kollektivtrafik i Gävleborgs län. Landstinget ser gärna att initiativ tas för att bedriva regional kollektivtrafik på kommersiella grunder. Den upphandlade och offentligt finansierade kollektivtrafiken har inte något egenvärde. Behovet av en god tillgång till regional kollektivtrafik bör kunna ske i ett samspel där såväl offentligt som kommersiellt finansierad trafik återfinns. För att landstinget ska kunna bedöma och beskriva förutsättningarna för den kommersiella trafiken krävs en nära dialog med bland andra resenärer, trafikföretag, näringsliv och inte minst kommunerna i länet. Ett beslut om allmän trafikplikt ska gå att härleda ur trafikförsörjningsprogrammet. Det är endast myndigheten som kan fatta beslut om allmän trafikplikt. Landstinget kommer vid sin bedömning av om det föreligger skäl för beslut om trafikplikt eller inte att fästa avseende vid: att programmets övergripande mål uppnås, samt att behovet och nödvändigheten av ett väl fungerande, uthålligt och sammanhållet system av transportslagsövergripande kollektivtrafik föreligger i syfte att säkerställa tillgängligheten i länets olika delar. I nedanstående figur beskrivs schematiskt när ett beslut om allmän trafikplikt bör fattas: 8

9 (Ur Allmän trafikplikt En vägledning) Landstinget inser att behovet av att fatta beslut om allmän trafikplikt kommer att förändras över tiden. Naturligt blir att när nuvarande trafikavtal upphör, överväga om beslut om allmän trafikplikt ska fattas eller inte. Närmast i tur för ett sådant övervägande gäller länets regionala tågtrafik (X-tågen). 1.4 Trafikförsörjningsprogram Myndigheten ska enligt den nya lagen, regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Detta trafikförsörjningsprogram, det första i sitt slag, utgör grunden för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i Gävleborgs län och i anslutning till angränsande län. Programmet, som är strategiskt och med en utblick mot år 2025 omfattar all regional kollektivtrafik. Detta innebär att såväl den offentligt finansierade kollektivtrafiken som den kollektivtrafik som bedrivs på rent kommersiell grund ska beskrivas i programmet. Programmet ska enligt lagen innehålla en redovisning av 1. behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen, 2. alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt, 3. åtgärder för att skydda miljön, 4. tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafiken med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning, 5. de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer, samt 6. omfattning av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättning för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till regionala kollektivtrafikmyndigheten. Programmet har upprättats efter samråd med berörda intressenter. Under rubriken Planeringsprocessen beskrivs närmare samrådsförfarandet och dialogmötena. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver Landstingets vision och värdegrund samt de övergripande målen. Programmet innehåller också en beskrivning av kollektivtrafikens nuläge och utvecklingsmöjligheter med bäring på de övergripande målen. En beskrivning av gjorda avgränsningar och strategiska val återfinns i programmet. I programmet finns kvantifierade mål till år 2015 samt strategier för hur dessa mål ska uppnås. De kvantifierade målen bär alla mot de övergripande målen. De ekonomiska förutsättningarna och uppföljning är också viktiga delar i programmet. Programmets ambition är öka kunskapen om kollektivtrafiken och dess betydelse som verktyg för regional utveckling. Kollektivtrafiken har inte något självändamål utan ska vara en naturlig och integrerade del i arbetet med stads- och bebyggelseplanering. Härigenom skapas förutsättningar för att fler människor väljer att åka kollektivt. 9

10 1.5 Planeringsprocessen Länets kommuner, Region Gävleborg och landstinget har tidigare beslutat hur samverkan och samråd ska utformas för att skapa samsyn om kollektivtrafikens utvecklingsbehov och säkerställa att trafikförsörjningsprogrammet, samhällsplanering och fysiska åtgärder planeras tillsammans. Landstingsstyrelsens ordförande tillika ordförande i trafikutskottet har bjudit in ordförande i respektive kommunstyrelse till samrådsmöten. Ledamöter från landstingets trafikutskott har också deltagit. Förutom trafikförsörjningsprogrammet har andra viktiga frågor behandlats bland annat principer för skolkort och prissättning, terminaler och busshållplatser samt färdtjänsten och samordningen av serviceresor. Landstingets kollektivtrafikförvaltning, X-trafik, har bjudit in grupperna Kollektivtrafikforum och Forum för fysisk planering, där kommunerna har utsett representanter, till återkommande dialogmöten inför framtagande av det regionala trafikförsörjningsprogrammet och andra viktiga frågor (se ovan). Utvecklingsstrateg infrastruktur på Region Gävleborg och miljöcontroller i landstinget har också deltagit. Kommunchefsgruppen har fått information om aktuellt läge vid sina ordinarie möten. Dialogmöten har genomförts med entreprenörer, handikapporganisationer, angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter, Trafikverket och näringslivsorganisationer/näringslivschefer. Synpunkter från resenärer fångas upp genom ombordmätningar och kundärenden inkomna till X-trafik. Många remissvar har inkommit till landstinget på det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det visar att många är engagerade i kollektivtrafikfrågor och vill bidra med kunskap och förslag för att kollektivtrafiken ska utvecklas positivt. En del av synpunkterna har tagits med i nuvarande program medan andra synpunkter behöver studeras ytterligare och kan komma att ingå i ett reviderat program. Landstingets ambition är att fortsätta och att utveckla samråd och dialogmöten för att den regionala kollektivtrafiken i Gävleborgs län ska utvecklas positivt. Möten med resenärer och företag är exempel på utvecklingsområden. 1.6 Organisation Landstinget Gävleborg är regional kollektivtrafikmyndighet från den 1 januari Vid årsskiftet gjordes en skatteväxling från länets kommuner till landstinget och därmed är landstinget numera ekonomiskt ansvarig för länets regionala kollektivtrafik. Landstingsfullmäktige är högsta beslutande politiska församling som fastställer landstingsskatten och budget samt anger övergripande mål och riktlinjer för landstingets verksamheter. Landstingsstyrelsen bereder ärenden till fullmäktige, fattar beslut och har ansvar för planering och uppföljning av lanstingets verksamheter. Landstingsstyrelsen har inom sig utsett ett trafikutskott att bereda frågor inom kollektivtrafikområdet t.ex. trafikförsörjningsprogrammet. Trafikutskottet har ingen beslutanderätt. X-trafik är landstingets kollektivtrafikförvaltning och stödjer den politiska organisationen i kollektivtrafikfrågor och ansvarar för den löpande verksamheten i förvaltningen. Bolaget X- trafik AB ägs av landstinget och kommer att finnas kvar under en övergångstid för att hantera 10

11 delägarskap i dotterbolagen Transitio, Tåg i Bergslagen, Samtrafiken och Biljettsystem i Mellansverige (BIMS). 1.7 Andra strategidokument i länet Från RUP till RUS Det regionala utvecklingsprogrammet i Gävleborg (RUP), Möjligheter nära dig, antogs av regionfullmäktige i mars 2009 och har sedan dess varit vägledande i det regionala utvecklingsarbetet. Programmet omfattar åren och innehåller åtgärder inom sex strategiska områden. Programmet kommer att ersättas av den regionala utvecklingsstrategin, (RUS) och gälla perioden vilket överensstämmer med bland annat EU:s strategi Europa Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, tas fram som en grund för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. RUS blir därmed en samlad strategi för regionens utveckling. Region Gävleborg har ansvaret att samordna det regionala utvecklingsarbetet som sker genom samverkan mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Den regionala utvecklingsstrategin ska ange inriktning och prioriteringar för regionens utveckling och ska baseras på en analys som beaktar de regionala förutsättningarna. Målen för en hållbar utveckling ska beaktas i strategin. Strategin ska redovisa åtgärder för att uppnå regional utveckling. Som en del i processen att arbeta fram en RUS anordnade Region Gävleborg dialogseminarium under mars med teman infrastruktur och kompetens. X-trafik har deltagit i seminariet om infrastruktur. Trafikstrategi Gävle kommun har beslutat om en trafikstrategi med handlingsplan för åtgärder för att kommunen ska nå ett långsiktigt hållbart transportsystem. Följande insatsområden är framtagna; samhällsplanering för hållbara transporter, attraktiva gångmiljöer och gångstråk, cykla i Gävle, konkurrenskraftig kollektivtrafik, miljö- och trafiksäkerhetsmässigt hållbar biltrafik, effektiva person- och godstransporter inom verksamheter. Översiktsplaner Varje kommun ska enligt Planoch bygglagen ha en aktuell översiktsplan för kommunen. Översiktsplanen har en viktig vägledande funktion för frågor om var nya bostäder ska byggas, var företagsetableringar kan ske, var nya vägar och järnvägar ska dras fram. Viktiga frågor som alla berör kollektivtrafiken. Vid stads- och annan samhällsplanering behöver kollektivtrafiken finnas med i ett tidigt skede för att medverka till att skapa långsiktigt hållbara lösningar. 11

12 Övriga strategidokument Landstinget avsikt är att utveckla samarbetet med andra aktörer för strategidokument som finns i länet t.ex. Länsplan för regional transportinfrastruktur och Regionala miljömål för Gävleborg. 2 Nulägesbeskrivning Syftet med nulägesbeskrivningen är att ge kunskap om kollektivtrafiken i Gävleborgs län även för dem som inte är involverad i verksamheten. Eftersom programmet är det första i sitt slag är det angeläget att beskrivningen blir så fullständig som möjligt. Sannolikt kommer kommande programs nulägesbeskrivning att ha en mindre framträdande roll till förmån för de delar som beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken. 2.1 Upphandlad trafik Avtalet för linjelagd busstrafik i Hälsingland gäller till den 18 juni KR-Trafik är entreprenör i Hälsingland. Avtalet för linjelagd busstrafik i Gästrikland har nyligen tecknats och gäller från den 9 december 2012 till den 8 december Nobina har idag uppdraget att köra trafiken vilket upphör i och med det nya avtalet börjar gälla. KR-Trafik blir entreprenör i Gästrikland. Avtalet för linjelagd busstrafik inom Gävle stad gäller till den 12 juni Stadsbussarna Gävle är entreprenör. Avtalet för X-tågtrafiken gäller till den 15 juni X-tågen trafikerar sträckorna Gävle- Ljusdal och Gävle-Sundsvall. Svenska Tågkompaniet är entreprenör. Överenskommelse finns att Landstinget i Västernorrland medfinansierar del av trafiken till och från Sundsvall. Landstinget Gävleborg har för avsikt att under hösten 2012 överväga besluta om allmän trafikplikt för den regionala tågtrafiken i Gävleborg. Tåg i Bergslagen är ett tågsystem i Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Örebro län. Trafiknätet i Gävleborg omfattar sträckan Gävle-Falun och Gävle-Torsåker. Avtalet för Tåg i Bergslagen gäller till juni Svenska Tågkompaniet är entreprenör. Uppsala läns regionala tågtrafik Upptåget trafikerar Gävle. En överenskommelse mellan landstingen i Uppsala och Gävleborgs län finns där Landstinget Gävleborg medfinansierar Upptågstrafiken sträckan Skutskär-Gävle. Avtalet för serviceresor heter Samhällsbetald anropsstyrd trafik inklusive skolskjuts med taxi och specialfordon Gävleborgs län. Det omfattar sjukresor och övriga landstingsresor, färdtjänst- och riksfärdtjänstresor för länets samtliga kommuner, skol- och särskoleresor, dagaktivitets-, arbets-och omvårdnadsresor för kommunerna, flextrafik (regelbunden linjetrafik med buss som ersätts med anropsstyrd taxitrafik), bårtransporter, tjänsteresor för viss personal, gods- och budtransporter, ledsagning vid resecentra och störningstrafik. Avtal är tecknat med 32 entreprenörer som tillhandahåller ca 260 fordon. Avtalstiden är fem år och gäller till den 12 juni

13 Avtalet för linjelagda sjukresor omfattar tre linjer med sjukresebussar på sträckorna Järvsö- Färila-Ljusdal-Hudiksvall, Ljusdal-Bollnäs-Gävle och Sandviken-Gävle-Uppsala. Sambus AB är entreprenör och avtalet gäller till 24 augusti Regional busstrafik Den regionala linjetrafiken med buss kan delas upp i regional stadstrafik, regional linjetrafik inom kommun och regional stomlinjetrafik. Stadstrafik bedrivs i Gävle, Sandviken, Bollnäs, Söderhamn och Hudiksvall. Den regionala linjetrafiken inom kommunen utgörs av dels stomlinjer samt skol- och arbetslinjer. En betydande del av resandet med den regionala trafiken inom kommunen utgörs av skolresor men där stomlinjer finns är utbudet av sådan omfattning att resandet utgörs förutom skolresor även av service-, nöjes- och arbetsresor. Den regionala trafiken över kommungräns har de senaste åren haft en stark utveckling. Målsättningen har varit att utveckla den regionala trafiken mellan tätorter och viktiga målpunkter genom regelbunden, snabb och rak linjesträckning. Den regionala linjetrafiken med buss ska även komplettera tågtrafiken där så krävs. Ambitionen är dock att bedriva busstrafik på tvären (öst-västlig riktning) och tågtrafik på längden (nord-sydlig riktning). Antalet fordon är i nuläget (2012) 69 stadsbussar och 111 landsbygdsbussar. Resande och trafikutbud i detalj per linje redovisas i bilaga 1. 13

14 Karta 1 visar trafikutbudet i Gävleborg. Antal dubbelturer för den kommunöverskridande trafiken. 14

15 2.3 Regional tågtrafik X-tåg För att utveckla regionen och möjliggöra pendling till arbete och utbildning startade X-Trafik 1991 regional tågtrafik på Stambanan sträckan Ljusdal-Gävle och på sträckan Gnarp Hudiksvall Söderhamn Gävle X-Tåget körs på entreprenad av Tågkompaniet för X- trafiks räkning. Tågen, 5st 2-vagnars av typ Regina Crusaris, levererades under år 2001 av Bombardier Transportation, som även svarar för underhållet av tågen. Konceptet för X-tåget har varit att börja i liten skala och bygga ut allteftersom behovet ökar. Utvecklingen har varit god och 2004 beslutades om att införskaffa ett 6:e tåg. För att höja kapaciteten och kunna utveckla tågtrafiken utifrån den stora efterfrågan ersattes 3 av 2-vagnarstågen med 3- vagnarståg. Det ökade kapaciteten med ca 100 platser per tåg. Från 2012 har ytterligare ett 2 vagnars tåg ersatts av 3-vagnars tåg. Fordonssammansättningen är f n 2st 2-vagnars med kapacitet för ca 180 platser per tåg och 4 st 3-vagnars med ca 280 platser per tåg. Det har möjliggjort att trafiken utökats och trafikerar hela sträckan Gävle-Sundsvall. Resande och trafikutbud redovisas i bilaga Tåg i Bergslagen Tåg i Bergslagen är ett samarbete mellan Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Örebro län. I december 1999 bildades Tåg i Bergslagen AB. De tidigare länstrafikbolagen är ägare av bolaget och äger 25 procent vardera. I Gävleborg ska landstinget ta över aktierna när förutsättningar ges. I juni 2001 startade trafiken. Sedan augusti 2005 är Svenska Tågkompaniet entreprenör. Nuvarande avtal är ett nettoavtal där Tågkompaniet behåller intäkterna för kontanta biljetter och får ersättning för resor gjorda med länens periodkort. Entreprenören har ansvar för tågdriften, underhållet, kundkontakter och information m.m. Kostnaden för respektive län fördelas på antal km i respektive län, antal stationer och antal sålda periodkort i respektive län. Staten lämnar bidrag till trafiken numera via Trafikverket (före 1 januari 2011 via Rikstrafiken). Resande och trafikutbud redovisas i bilaga 1. 15

16 Karta 2 visar linjenät för Tåg i Bergslagen Upptåget Upplands regionala tågtrafik Upptåget trafikerar sträckan Upplands Väsby-Uppsala-Gävle. Från december 2012 kommer Stockholms lokaltrafiks pendeltåg att förlängas till Uppsala, via Arlanda, och ersätta Upptåget sträckan Upplands Väsby-Uppsala. En överenskommelse mellan landstingen i Uppsala och Gävleborgs län finns där Landstinget Gävleborg medfinansierar Upptågstrafiken sträckan Skutskär-Gävle. X-trafik har även tillsammans med Upplands lokaltrafik gjort en överenskommelse om biljettsamverkan sträckan Gävle-Uppsala. 16

17 2.4 Serviceresor Organisation i Gävleborgs län Landstinget har enligt avtal med länets kommuner i uppdrag att upphandla och teckna avtal med entreprenörer avseende anropsstyrd trafik samt att organisera och administrera beställnings- och samordningsfunktion för anropsstyrd trafik. För planering och drift av de anropsstyrda transporterna (ex sjukresor, färdtjänst, skolskjutsar, flextrafik) har landstinget en beställningscentral i egen regi. Genom avtal med tre kommuner (Bollnäs, Ockelbo, Söderhamn) har färdtjänsten/riksfärdtjänsten i enlighet med kollektivtrafiklagen överlåtits till landstinget. I övriga sju kommuner ansvarar respektive kommun för färdtjänst/riksfärdtjänst Omfattning År 2011 fanns det i Gävleborgs län färdtjänsttillstånd. Variationen mellan länets kommuner är relativt stor, från 98 färdtjänsttillstånd till Antalet färdtjänstberättigade i förhållande till länets totala befolkning var 3,2 % och även här är variationerna stora mellan kommunerna från 1,7 % till 4,5 %. Under senare år har antalet färdtjänstberättigade i länet minskat, främst beroende på att äldre personer har bättre hälsostatus än tidigare och att tillgänglighetsanpassningar har genomförts i kollektivtrafiken. Antalet färdtjänstresor uppgick år 2011till , antalet riksfärdtjänstresor och antalet sjukresor

18 2.4.3 Lagkrav avseende trafikförsörjningsprogram för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänsten/riksfärdtjänsten är genom den nya lagen en del av den regionala kollektivtrafiken och omfattas därmed av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det är kollektivtrafikmyndighetens ansvar att upprätta trafikförsörjningsprogrammet i de fall kommunerna överlåtit ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till myndigheten. I annat fall är det den enskilda kommunen som ska upprätta trafikförsörjningsprogram för färdtjänst och riksfärdtjänst Länsgemensamma tillämpningsanvisningar Länsgemensamma tillämpningsanvisningar för färdtjänsten (se bilaga 5) gäller idag i 7 av länets 10 kommuner. Undantag har gjorts i Gävle, Sandviken och Hudiksvall. Hudiksvalls kommun har antagit de länsgemensamma tillämpningsanvisningarna med avsteg när det gäller trafikeringstid och medföljande barn. Sandvikens kommun antog tillämpningsanvisningarna i sin helhet men har därefter gjort avsteg från trafikeringsområde. Gävle kommun har tillämpningsanvisningar som i väsentliga delar avviker från det länsgemensamma, detta gäller trafikeringsområde, trafikeringstid och förbeställningstid Länsgemensam taxa Länsgemensam taxa för färdtjänsten (se bilaga 5) gäller idag i 8 av länets 10 kommuner. Bollnäs och Sandviken har inte antagit den länsgemensamma taxan utan har egna taxekonstruktioner Miljö För att eftersträva en alltmer hållbar utveckling inom serviceresor ställdes krav i senaste upphandlingen av taxibilar att vid nyanskaffning av personbilar (max 4 passagerare) skall de vara klassade som Miljöbil enligt Transportstyrelsens miljöbilsdefinition. För specialfordon byggda för rullstolsburna är dock tillgången på miljöanpassade fordon mycket låg och krav på dessa måste därför flyttas fram i tid till kommande upphandlingar. Minskade utsläpp till luft sker genom en planering som syftar till effektiv trafik med gena och snabba körvägar och god beläggning genom samordning av resor. Samåkningen uppgick år 2011 till 81 procent Trafiksäkerhet Vid senaste upphandlingen av taxibilar/specialfordon ställdes bland annat följande krav: Personbil får ha en högsta ålder på 5 år och 6 månader räknat från första registreringsdatum Specialfordon får ha en högsta ålder på 7 år räknat från första registreringsdatum Alla fordon skall vara utrustade med alkolås Alla fordon skall vara utrustade med ISA (Intelligent stöd för hastighetsanpassning) Alla passagerarplatser skall vara försedda med trepunktsbälte och nackstöd Alla fordon skall vara utrustade med bilbarnkudde samt vid förbeställning även bilbarnstol 18

19 2.4.8 Kvalitet Barometern för Serviceresor, ANBARO, är en löpande kvalitetsundersökning av färdtjänstoch sjukresor. Resenärerna intervjuas per telefon dagen efter genomförd resa. De tillfrågas om beställning och bemötande, samt intryck av resan. 5 intervjuer (3 färdtjänst, 2 sjukresor) genomförs dagligen året runt. Vid mätningen januari juli 2012 är 95 % nöjda med hela resan d v s både beställningen och resan sammantaget Tillgänglighet Ledsagarkortet ger en ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken och ökad frihet för resenären. För kommunen innebär varje resa som sker med den ordinarie kollektivtrafiken i stället för med färdtjänst en besparing och likaså för resenären eftersom bussen i de flesta fall är ett billigare resealternativ Flextrafik Flextrafik är ett komplement till den ordinarie linjetrafiken och är i första hand till för att kommuninvånare som bor intill väg utan linjetrafik skall kunna nå olika former av samhällsservice. Trafiken bedrivs med taxifordon för att efterfrågan är begränsad men också för att lättare kunna komma nära entréer. Denna trafik utgår från andra standardnivåer än övrig trafik. 2.5 Skolskjutstrafik Enligt Skollagen ansvarar respektive kommun för skolbarnens resor. Särskild skolskjutstrafik bedrivs i samtliga kommuner i länet. X-Trafik AB har på kommunernas uppdrag upphandlat trafiken, senast med start höstterminen Upphandlingen gjordes med busstrafik och taxitrafik för sig. Avtalstiden för Gävle kommun är 2 år med 1 optionsår och för övriga länet 5 år. För skolresor på den allmänna kollektivtrafiken tillämpas även under 2012 de principer och prissättning av skol- och gymnasiekort som X-trafik AB:s årsstämma beslutat. 2.6 Länstaxa Gävleborgs län är indelat i zoner som bestämmer priset för resan. Strukturen utgår från om resan är inom en zon eller omfattas av en längre relation där fler zoner ingår. Det utgår ett takpris på biljetten som innebär att det blir länsgiltighet vid ett visst antal zoner. Inom respektive kommun finns tre zoner från ytterområdet in till kommuncentrum. En dialog och ett samråd pågår om en utveckling av zonsystemet i länet. Det finns ett brett utbud av biljetter och kort som prismässigt främjar frekvent resande med kollektivtrafiken. X-trafiks prisstrategiarbete har styrts av att varje produkt ska ha en väl definierad målgrupp och uppfylla någon eller flera av egenskaperna: rekryterande, lojaliserande eller intäktsdrivande. 19

20 Försäljning av X-trafiks biljetter sker idag via ombud, autogiro, faktura, Internet, mobilbiljetter och i begränsad utsträckning ombord. Till dessa kommer branschens Resplusbiljett som säljs via olika operatörer och resebyråer i hela landet. Det finns biljettsamverkan mellan samtliga angränsande län till Gävleborg. Samarbetets omfattning ser olika ut beroende på efterfrågan. Biljettsamverkan inom länet finns med tågoperatörerna Tåg i Bergslagen och SJ. För trafik med SJ omfattar biljettsamverkan intercitytåg på Norra Stambanan och på Ostkustbanan omfattar giltigheten alla dagtåg. En begränsad giltighet för länsöverskridande trafik finns också med dessa företag. 2.7 Kommersiell trafik Enligt den nya kollektivtrafiklagen kan regional kollektivtrafik bedrivas på rent kommersiella grunder. Trafiken kan bedrivas parallellt med av samhället upphandlad trafik men också i helt nya relationer. Utöver regional kollektivtrafik som är kommersiell finns också interregional trafik - buss såväl som tåg - som uteslutande bedrivs på kommersiell grund. Interregional trafik med buss eller tåg kan genom anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten bli en del av den regionala kollektivtrafiken. En anmälan innebär att trafikföretaget beskriver utbudet av turer, tidtabell och vilka hållplaster som kommer att angöras Kommersiell regional kollektivtrafik I Gävleborgs län finns idag ingen regional kollektivtrafik med buss som bedrivs på rent kommersiell grund. Däremot finns biljettsamverkan mellan X-trafik, SJ och Tåg i Bergslagen om länskortsgiltighet. Samverkan innebär att resenärer med länskortsgiltighet kan resa med SJ på sträckorna Gävle-Ljusdal respektive Gävle-Sundsvall och med Tåg i Bergslagen sträckan Gävle-Falun Interregional kommersiell trafik I Gävleborgs län bedrivs en inte ringa omfattning av interregional busstrafik längs E4, riksväg 80, 83 och 84. Dessutom finns ett flertal turer till och från färjetrafik på Östersjön. I länet finns också interregional tågtrafik vilken bedrivs av SJ. Som nämnts ovan finns ett avtal om biljettsamverkan mellan X-trafik och SJ. Genom anmälan till den regionala kollektivtrafikmyndigheten kan den interregionala trafiken bli en del av den regionala kollektivtrafiken Övrig trafik Utöver den trafik som beskrivits ovan finns bland annat den trafik som taxi ansvarar för. 20

21 Taxi fyller en viktig funktion i syftet att uppnå ett system där resenären med hjälp av olika transportslag kan ta sig mellan två målpunkter. Taxi har också en helt avgörande roll för att samhället ska kunna tillgodose behovet av serviceresor. I länet förekommer också i viss utsträckning båttrafik, exempelvis Limöbåten, som går mellan Gävle och Limön under sommaren. Vidare finns det busslinjer som säkerställer behovet av arbetspendling men som av olika skäl inte direkt går att härleda till regional kollektivtrafik eller interregional trafik. Här kan nämnas den förbindelse som går mellan Gävle-Kista och som tillgodoser ett behov av att kunna resa till och från Ericssons verksamhet samt den busslinje som Upplands Lokaltrafik tillsammans med företaget i Forsmark har mellan Gävle-Forsmark. 2.8 Resor med kollektivtrafiken i Gävleborg Närheten till kollektivtrafik En faktor för att kunna utnyttja kollektivtrafiken och att den därmed är ett relevant alternativ för resor är avståndet till hållplats och trafikutbud. Karta 3 redovisar andelen av befolkningen som bor inom 500 meter från en hållplats. En viktig faktor är parkeringsplatser för bil och cykel, s.k. pendlarparkeringar för att kunna lösa först delen av resan med andra färdmedel när man bor utanför de starka stråken. Då har man möjlighet att göra den fortsatta resan med buss eller tåg. Pendlarparkeringar har ägnats ökad uppmärksamhet de senaste åren som ett medel för att öka det kollektiva resandet och förbättra standarden. Med en utvecklad regional stomtrafik med buss och tåg och ökade kostnader för biltrafik har intresset från allmänheten att lämna bilen längs stråk och vid resecentra ökat. X-trafik har gjort en inventering av brister och behov och det är även en fråga som lyfts i Trafikverkets projekt Parkera och Res. Trafikverket och kommunerna som väghållare är en viktig part i denna utveckling. 21

22 Karta 3 visar hur stor del av befolkningen i en kommun som har mindre än 500 meter till hållplats för: Nivå 1 starka stråk, Nivå 2 starka och medelstarka stråk och Nivå 3 samtlig trafik. Karta 3 ovan visar stråken där: Starkt stråk innebär trafikutbud under alla veckans dagar. Medelstarkt stråk innebär möjlighet till arbetspendling till kl. 7, 8 och 9 samt åter kl. 16, 17 och 18. Svagt stråk innebär möjlighet till endast skol- och/eller serviceresor. 22

23 2.8.2 Resandet Resandet med kollektivtrafik i Gävleborgs län har under sedan år 2000 genomgått väsentliga förändringar, bl.a. mot bakgrund av utglesning på landsbygden och förändrad åldersstruktur. Tre lågkonjunkturer med följande arbetslöshet och strukturförändringar inom näringslivet har påverkat resmönstren. Vid flera tillfällen har arbetslösheten bland ungdomar varit störst i Sverige i vår region. Viktiga målpunkter för arbetsresandet har försvunnit och nya har tillkommit. Pendling för studier har ökat. Resorna har under första delen av decenniet blivit färre men längre. Den regionala arbetsmarknaden har förstorats både inom regionen och nationellt. Inte minst har detta kunnat ske genom en utbyggd regionaltågstrafik Efter en rejäl svacka i resandet under lågkonjunkturen har det totala resandet med tåg och buss ökat igen i takt med ökad sysselsättning men även som en följd av högre drivmedelspriser för bilåkande. Resandeökningen slår dock olika och har varit störst i städer och längs starka stråk. På landsbygden utanför stråken visar resandet en fortsatt nedgång genom befolkningsminskning och minskade kullar av skolelever. Resandet med buss och X- tåg har sin högsta notering någonsin under 2011 med 13,7 miljoner resande totalt varav knappt 1 miljoner på X-tågen och ca 7 miljoner i Gävleområdet. Från år 2000 har antalet linjesatta bussar minskat från 215 till 180 medan antalet tågsätt ökat från 2 till 6. Därtill kommer tågen för Tåg i Bergslagen och Upptågstrafiken från Uppsala län som bidragit till ett ökat resande över länsgräns. 23

24 Karta 4 nedan visar utbudet av kollektivtrafik i Gävleborg samt resandet under Karta 4 ovan visar stråken där: Starkt stråk innebär trafikutbud under alla veckans dagar. Medelstarkt stråk innebär möjlighet till arbetspendling till kl. 7, 8 och 9 samt åter kl. 16, 17 och 18. Svagt stråk innebär möjlighet till endast skol- och/eller serviceresor. Kartan visar dessutom antal påstigande per kommun under Resande och trafikutbud i detalj per linje redovisas i bilaga 1. 24

25 Diagrammen nedan visar resandeutvecklingen från

26 2.9 Arbetspendling Arbetspendling är måttet på utbytet av arbetskraft mellan boendeort och arbetsplatsort. Statistiken är hämtad från Statistiska Centralbyråns (SCB) register. Statistiken visar på de potentiella möjligheterna till att utveckla resandet med kollektivtrafik. Materialet i denna nulägesbeskrivning redovisar utbytet mellan kommuner men går att redovisa ända ner till bostadsadress och arbetsplatsadress. Med hjälp av GIS-verktyg som X-trafik förfogar över kan det ge ett underlag för att anpassa busstrafik efter faktiska resbehov för såväl boende som arbetsplats. Arbetspendlingen behöver analyseras särskilt även i lite längre relationer t.ex. till Stockholm. Nedanstående karta visar med pilar styrkan av pendling mellan kommuner i Gävleborgs län. I bilaga 2 redovisas ut och inpendling för varje kommun till och från närliggande kommuner med kommenterande text. 26

27 Karta 5 illustrerar arbetspendlingen mellan kommuner i Gävleborg (brutto, dvs i båda riktningarna)

28 Topplista Bruttopendling Gävle-Sandviken 5474 Gävle-Älvkarleby 2201 Hudiksvall-Nordanstig 1369 Bollnäs-Ovanåker 1350 Söderhamn-Bollnäs 1122 Sandviken-Hofors 878 Gävle-Uppsala 778 Hudiksvall-Ljusdal 685 Gävle-Ockelbo 675 Gävle-Söderhamn Trafikindikatorer Trafikindikatorer är mätvärden och förhållanden som det finns anledning att beskriva och följa i trafikutvecklingen. Det kan gälla infrastruktur, trafikens status men också beskrivningar av förutsättningar i olika avseenden för allmänhet och grupper av resenärer Intäktsfinansieringsgrad Intäktsfinansieringsgrad är andelen av kostnaderna som finansieras av intäkter. Den varierar i olika trafiktyper och såg under 2011 ut så här: Linjetyp 1 Starkt stråk - trafikutbud under alla veckans dagar, 60,6%. Linjetyp 2 Medelstarkt stråk - möjlighet till arbetspendling till kl. 7, 8 och 9 samt åter kl. 16, 17 och 18, 29,7%. Linjetyp 3 Svagt stråk - möjlighet till endast skol- och/eller serviceresor, 27,4%. Intäktfinansieringsgraden för all trafik sammantagen är 50,3%. 28

29 Restidskvoter Tiden för resan är en av de faktorer som påverkar valet av färdmedel. Det är därför av betydelse att restiden med tåg och buss är acceptabel och konkurrenskraftig i förhållandet till resor med bil. Uppgifterna om förhållandet mellan bil och kollektivtrafik är hämtade från Samtrafikens Resrobot och hitta.se. Restiderna är angivna från Resecentra/centralhållplatser. Uppgifterna är ingen precis vetenskap men ger indikationer på stråk som är i behov av åtgärder för att stärka tåg- och busstrafikens konkurrenskraft. Exempel på restidskvoter mellan större orter i Gävleborg län redovisas i kartan nedan. Karta 6 ovan visar restidskvoten som anger restiden med kollektivtrafik (tåg eller buss) i förhållande till restiden med bil på viktiga sträckor i länet. Vid restidskvot <1 innebär det att restiden med kollektivtrafik är kortare än restid med bil. Vid restidskvot >1 är restiden med kollektivtrafik längre än restid med bil. 29

30 Restidskvoterna för tåg ger en indikation på att överlägsenheten för X-tåg gentemot bil inte gäller för sträckorna Bollnäs- Gävle och Hudiksvall- Sundsvall där infrastrukturen för tågtrafik begränsar hastigheten. Busstrafiken mellan Edsbyn och Bollnäs tar mer än 50 % längre tid än med bil. Där är linjesträckningen för linje 100 över Runemo och Alfta avgörande. Mellan Hofors och Sandviken är likaså restiden mer än 50 % längre med både tåg och buss än med bil trots att infrastrukturen är bra. Linje 41 angör både Storvik och Kungsgården. Strävan att ordna hållplatser vid riksvägen har inte gått att genomföra. Restiden med tåg till Hofors centrum påverkas av att det krävs byte till lokalbuss i Robertsholm (Hofors station) Punktlighet X-tågen Punktligheten av X-tågen mäts och redovisas av Trafikverket. Punktligheten redovisas i % av X-tågen där ankomst- resp. avgångsförseningen är < 5 minuter JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Punktlighet Punktlighet Jämställdhet Vi följer jämnställdheten utifrån två perspektiv, tryggheten och om man anser att resan går bästa vägen. Svaren i kollektivtrafikbarometern indikerar att män i mindre omfattning än kvinnor anser att kollektivtrafiken klarar deras resbehov på bästa sätt. Det kan vara en följd av förändrad industristruktur mot mindre och mer spridda arbetsplatser för män, medan kvinnor fortfarande dominerar på stora arbetsplatser som ligger intill eller vid viktiga målpunkter som buss- och tågtrafik når, ex sjukhus och centralt belägen förvaltning. Ett angeläget område för forskning och utredningsinsatser att klarlägga sambanden. Uppgifterna är hämtade ur kollektivtrafikbarometern, 2400 st intervjuer/år i Gävleborg 30

31 Tillgängligheten i fordon och hållplatser Fordon Från ett läge år 2000 där busstrafiken hade en större andel låggolvsfordon begränsat till Gävle lokaltrafik och endast två låggolvsbussar i landsbygdstrafik finns idag genom krav i upphandlingar ett läge där 160 av 179 bussar har låggolv och nigningsfunktion. Med låggolv menas att området mellan påstigningsdörr och avstigningsdörr saknar trappsteg för av och påstigning. Standarden kommer i närtid att ytterligare förbättras genom nyupphandling och utbyte av äldre fordon. 100 % kommer vi inte att kunna nå inom de närmaste åren då det krävs ledvagnar i skolskjutstrafik på landsbygden som inte är låggolvstyp och att vissa linjer har sådana vägförhållanden att det är ogörligt att framföra denna vagn typ. Genom utbyte av fordon kommer andelen bussar som har ramp eller lift och barnvagnsplats att vara 100 % i närtid. I ett nationellt perspektiv har Gävleborg en mycket hög tillgänglighet till fordonen. Samtliga bussar har visuell information om nästa hållplats. Utropsinformation i bussarna är kopplat till det nya biljettsystemet som kommer att introduceras under andra kvartalet X-tågen har lågt insteg och invändig hiss. Enda problemet är att perronghöjden kan variera på vissa stationer. Det löser ombordpersonalen med en särskild ramp. Tillgänglighet på bussar i Gävleborg maj Uppgift från X-trafiks fordons- och miljöledningssystem FRIDA Tillgänglighet Låggolv 88,6 % Ramp/lift 94,5 % Rullstolsplats 100 % Barnvagnsplats 99,5 % Hållplatser När det gäller tillgängligheten vid hållplatser är läget sämre. Ansvariga är respektive väghållare d.v.s. Trafikverket för det statliga vägnätet och respektive kommun inom kommunens ansvarsområde. X-trafik har i samarbete med Trafikverket Region Mitt genomfört en grundläggande inventering av länets nästan 4000 hållplatser. Kartläggningen är smått unik i Sverige genom sin detaljeringsgrad. X-trafik har därför ett gott grepp om standarden och behovet av anpassningen för tillgänglighet. Enligt de strikta krav och kriterier som uppsats är ingen av hållplatserna i länet helt anpassade. Nedan redovisas för stadstrafik områdena, de starka stråken och övrig landsbygd läget i maj En mer detaljerad beskrivning av standarden vid hållplatser för orter och relationer redovisas i bilaga 3. 31