Bästa Resan Delrapport I. Anita Wiklander Anna Jakobsson Lund Lena Klingstedt

Transkript

1 Bästa Resan Delrapport I Anita Wiklander Anna Jakobsson Lund Lena Klingstedt

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 PROJEKTETS SYFTE... 3 FÖLJEFORSKNING... 3 UPPDRAGET... 4 PROJEKTETS MÅLSÄTTNING... 5 PROJEKTORGANISATION... 5 RESULTAT... 7 PROJEKTLEDNINGENS ÅSIKTER... 7 Projektledningens roll och arbete... 7 Förväntningar på projektet... 7 Problematik med projektet... 8 Det fortsatta arbetet... 8 STYRGRUPPENS ÅSIKTER... 8 Styrgruppens roll och arbete... 8 Förväntningar på projektet... 9 Problematik med projektet Det fortsatta arbetet REFERENSGRUPPENS ÅSIKTER Referensgruppens roll och arbete Förväntningar på projektet Problematik med projektet Det fortsatta arbetet AVSLUTANDE DISKUSSION Projektets målsättning Samverkan Det fortsatta arbetet Den fortsatta följeforskningen BILAGA BILAGA BILAGA

3 Inledning Mellan juli 2008 och juni 2011 pågår projektet Bästa Resan. Projektet startades för att det finns behov av förstärkning och åtgärder för att en hållbar regionförstoring ska kunna uppnås när persontrafiken på Botniabanan startar Genom starten av persontrafiken på Botniabanan kommer Västernorrlands och Västerbottens län att förändras. En ny stor region blir tillgänglig på ett nytt sätt, arbetsmarknadens och näringslivets potential förändras. En hållbar regionförstoring bygger på användandet av kollektivtrafik snarare än personbil eller möjlighet till en kombination av personbil och kollektivtrafik. 1 De aktörer som är involverade i projektet är Länsstyrelsen Västernorrland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västerbotten, Mittuniversitetet, Länstrafiken Västernorrland, Kommunförbundet Västernorrland, Region Västerbotten, Samtrafiken, Vägverket, Banverket, kommunerna i Västernorrland samt Nordmaling och Umeå kommun i Västerbotten. Dessa parter är, tillsammans med den Europeiska regionala utvecklingsfonden för transporter, logistik och regionförstoring, medfinansiärer till projektet. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland och projektet drivs av Länsstyrelsen Västernorrland tillsammans med medfinansiärerna. Projektet Bästa Resan fokuserar på tre inriktningar. Det ena är att arbeta med förändring av attityd och beteende, som syftar till att ett resande med kollektivtrafik upplevs som ett förstahandsval för resenärerna. Den andra inriktningen syftar till att arbeta för att skapa småskaliga och attraktiva bytespunkter så att resans olika delar binds ihop på ett smidigt sätt. Den tredje inriktningen i projektet fokuserar på att den samhällsplanering som sker utformas på ett sådant sätt att det stödjer användningen av kollektivtrafik. Dessa åtgärder ska tillsammans även bidra till en hållbar regionförstoring. 2 Projektets syfte Syftet med projektet är att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och en ökad andel smart resande. Med smart resande menas ett medvetet val bland tillgängliga resealternativ för att uppnå kvaliteter för individ och/eller samhälle. Följeforskning Avsikten med strukturfondsprogrammen är ta fram och sprida erfarenheter från projekt med innovativa och nyskapande inriktningar. EU-kommissionen har insett att det finns behov av att följeforskningsinsatser införs i stället för traditionell utvärdering. Detta som ett sätt att understödja erfarenhetsspridning och processtöd under och efter projekttiden. Följeforskning är inte traditionell forskning, syftet med följeforskning är primärt att kontinuerligt under projekttiden bättre styra projekt och program mot de mål som anges för strukturfonderna. 3 Under projekttiden för Bästa Resan ska följeforskning genomföras. Ett syfte med följeforskning är att bidra till att projektledningen får möjlighet att skapa bättre måluppfyllelse genom att förändra projektet utifrån den input som följeforskaren bidrar 1 Projektbeskrivning Bästa Resan Nytta med följeforskning, Nutek

4 med. Följeforskning skapar förutsättningar för ett kontinuerligt lärande, understödjer erfarenhetsspridning och främjar projektutförandet. Förutom detta ska följeforskaren fungera som ett bollplank och ge input till projektledningen samt genomföra en utvärdering av projektet. 4 Uppdraget Utvärderingsföretaget Annorlunda Konsult har av Länsstyrelsen Västernorrland fått i uppdrag att verka som följeforskare för projektet Bästa Resan. Följeforskningen kommer att bestå av olika delar. Kontinuerligt under projekttiden kommer olika typer av materialinsamling, rapportering och kontakt med projektledningen att ske. Fokus i följeforskningen är hela tiden de projektspecifika målen. I projektet finns vissa nyckelgrupper. Dessa är projektledare, företrädare för medfinansiärerna, styrgruppen, olika arbetsgrupper och företagare. Under projekttiden genomförs intervjuer med projektledning, styrgrupp, företrädare för medfinansiärerna och företagare. Intervjuerna kommer att ske kontinuerligt för att fånga eventuella förändringar i åsikter och för att ge input som rör hur projektet bör utvecklas så att de olika krav som finns bland nyckelgrupperna tillgodoses. Under projektet produceras stora mängder dokument, till exempel protokoll, delrapporter och annat. Detta kommer att samlas in kontinuerligt och bilda ett underlag för att bedöma hur projektet framskrider. Förutom internt producerade dokument kommer dokumentation från andra relevanta källor och statistik kring olika variabler att samlas in och analyseras under följeforskningens gång. Den rapportering som Annorlunda Konsult gör under projekttiden kommer att vara av varierande slag beroende på vilket material som samlas in. Bland annat kommer intervjuer att genomföras vid tre tillfällen med projektledning, styr- och referensgrupp. Resultaten av intervjuerna kommer att presenteras i skriftliga delrapporter. Den rapportering som kommer att ske av resultat från annan materialinsamling kan vara kortfattad, skriftlig eller muntlig. I slutet av projekttiden kommer en slutlig utvärderingsrapport att författas, där en bedömning av projektet görs. Detta är den första delrapporten för projektet Bästa Resan där fokus har varit att fånga involverade parters syn och förväntningar på projektet i startskedet. Intervjuer har under våren 2009 genomförts med projektledningen samt styrgrupps- och referensgruppsrepresentanter. Detta för att fånga upp deras respektive bild av projektet och den aktuella situationen. Intervjufrågorna berörde bland annat representanternas åsikter om projektet, deras roller och delaktighet i projektet samt vilka förväntningar de har på projektet och dess effekt. För intervjufrågorna i sin helhet, se Bilaga 1-3. Totalt intervjuades alla i projektledningen, den person som arbetat fram projektansökan och alla sex medlemmar i styrgruppen. I referensgruppen ingår 18 personer varav 13 intervjuades. Det bortfall som uppstått har två orsaker. Den ena orsaken är att två personer har dubbla roller, de ingår i även styrgruppen och intervjuades i denna roll. Den 4 Nytta med följeforskning, Nutek

5 andra orsaken är att tre personer var helt nya i gruppen vid tiden för intervjuerna varför de uteslöts från denna intervjuomgång. Projektets målsättning Det övergripande målet för projektet är att: Förutsättningar finns för en ett successivt ökat smart resande med regionförstorande effekt. För att uppnå det övergripande målet finns det i projektet tre uppsatta delmål: Målgruppernas kunskap, attityder och motivation främjar smart resande med regionförstorande effekt. Resesystemets fysiska förutsättningar främjar ökat smart resande med regionförstorande effekt. Förutsättningar finns för samordnad samhällsplanering som främjar regionförstorande effekt. Förutom dessa tre delmål har projektet satt ett internt mål för medverkande aktörer i projektet: Aktörers samverkan främjar kollektivt resande. Projektorganisation Projektets organisation är indelad i fyra grupperingar som beskrivs nedan. Projektledning Projektledningen består av fem personer som har olika och tydligt avgränsade ansvarsområden. Projektledaren har ett övergripande strategiskt ansvar för alla delar av projektet, men har dessutom ansvar för två av delprocesserna i projektet som gäller samordnad samhällsplanering och byggandet av bytespunkter. En person har huvudansvar för både de interna och de externa kommunikationsfrågorna i projektet och för de analysverktyg som ska användas i arbetet med attitydförändringar. Två personer är transportstrategiska rådgivare och arbetar mot företag och organisationer inom projektets geografiska indelning. Den femte personen är ekonom och har kontakter med både projektledarna och alla medfinansiärer. Styrgrupp Styrgruppen består av representanter från de största medfinansiärerna som är Landstinget i Västernorrland och Västerbotten, Vägverket, Kommunförbundet i Västernorrland, Länstrafiken i Västernorrland och Länsstyrelsen i Västernorrland. Representanterna ska i största möjliga mån vara personer med beslutsmandat i sina respektive organisationer. Styrgruppens representanter bör inte medverka i de operativa arbetsgrupperna i projektet. 5

6 Styrgruppens uppgift är att styra projektet genom strategiska inriktningsbeslut och att fatta beslut om de ekonomiska ramarna i projektet. Styrgruppen ska träffas cirka fyra gånger per år. Referensgrupp Referensgruppen består av representanter från de 18 medfinansiärerna (dock inte Tillväxtverket, Regionala fonden). Den främsta uppgiften för referensgruppen är att ge synpunkter till projektledningen. De ska fungera likt en remissinstans och reflektera över samverkanspotentialer men också agera språkrör i den egna organisationen och i det egna nätverket. Referensgruppen får regelbundet information om framsteg i projektet och om de aktiviteter som planeras. Referensgruppen ska träffas cirka fyra gånger per år. Då diskuteras aktuella ärenden i projektet och information ges om kommande aktiviteter. Dessutom kan möten ibland erbjuda förkovran och dialog inom relevanta sakområden som är av intresse för både projektet och medfinansiärerna. Arbetsgrupper Inom ramen för projektet Bästa Resan kommer ett antal aktiviteter att genomföras med hjälp av arbetsgrupper. Arbetsgrupperna bildas exempelvis för resvane- och attitydundersökning, informationsinsatser och kampanjer, regional linjenätsanalys och skapandet av bytespunkter. Sammansättningen i arbetsgrupperna utgår ifrån personers sakkunskaper inom det aktuella arbetsområdet och bör bestå av representanter från medfinansiärerna och andra intressenter. Arbetsgrupperna ska arbeta fram förslag till referensgruppen samt bidra till en ökad förankring i organisationerna och till kvalitetssäkring av arbetet i projektet. Projektledningen leder arbetet inom varje arbetsgrupp och de träffas vid behov. Ett antal arbetsgrupper kommer att vara verksamma under hela eller delar av projekttiden. 6

7 Resultat Detta kapitel redogörs det för vad som framkommit vid intervjuerna med projektledning, styrgrupp och referensgrupp. Projektledningens åsikter Under våren 2009 genomfördes intervjuer med projektledningen. Nedan presenteras resultatet av dessa. Projektledningens roll och arbete Alla i projektledningen upplever att deras sammansättning som grupp är både intressant och ovanlig. Deras olika ansvarsområden och kompetenser är väl matchade för att uppfylla projektets syfte. De menar att det i dagsläget råder en bra kommunikation mellan dem. De har avstämningsmöten varje vecka där de tar upp hur de ligger till i planering och om det har uppstått några problem. Eventuella problem kan då tas upp till diskussion och lösas innan det hinner gå alltför lång tid. Förväntningar på projektet Ett projekt i denna omfattning ställer många krav på de involverade aktörerna. När det gäller styrgruppen och dess arbete menar projektledningen att det är av vikt att styrgruppen ska vara engagerade i och ha kunskap om projektet. Projektledningen förväntar sig att styrgruppen ska följa projektplanen och fungera som kanaler till, samt ambassadörer i, de egna organisationerna. Projektledningens förväntningar på referensgruppen är att de ska ha engagemang för projektet. De ska utifrån sina olika kompetenser utgöra bollplank och diskussionsforum som i sin tur ska ge underlag för beslut i styrgruppen. Referensgruppens sammansättning ger en bred kontaktyta som kan bidra till att arbetet för projektledningen underlättas. Det framkommer även synpunkter på att det är positivt med en stor referensgrupp då det innebär en bred förankring för projektet. De förväntningar som projektledningen har på arbetsgrupperna är att de ska vara engagerade och ha kunskaper om de aktiviteter som ska genomföras. De båda transportstrategiska rådgivarna menar att deras kunskap och kompetens skulle kunna tas tillvara i vissa arbetsgrupper men att det ännu inte varit aktuellt. De två arbetsgrupper som har kommit i gång med arbetet har fungerat bra och den ena har under våren arbetat fram och delvis presenterat resultat av den attityd- och resvaneundersökning som genomfördes under våren När det gäller projektledningens förväntningar på projektet uppger alla att ambitionen med projektet är att det vid projektets slut ska finnas bättre förutsättningar att resa kollektivt i den berörda regionen, och att det på sikt kommer att bidra till att det kollektiva och smarta resandet ökar. Projektledningen menar att väl planerade bytespunkter kommer att innebära att människor väljer att pendla längre sträckor med kollektivtrafik i stället för att ta bilen. Det finns även förhoppningar att projektet kommer 7

8 att resultera i att olika trafiksystem samordnas, det innefattar bland annat att det finns ett fungerande realtidssystem där resenärerna får tillgång till aktuell trafikinformation. I ett regionförstorande perspektiv tror projektledningen att arbetsgivare som är verksamma inom regionen kommer att märka av ett större arbetsmarknadsområde, vilket innebär bättre kompetensförsörjning. Problematik med projektet Ingen i projektledningen upplever att det har förekommit några omfattande problem i arbetet. De vill ändå belysa några delar i arbetet som till viss del har upplevts som problematiska. De problem som har uppkommit i projektet är främst av administrativ art. Under projektets början uppdaterades projektägarens interna redovisningssystem. Systemet upplevs som bitvis komplicerat och svårmanövrerat. Detta har inneburit att både intern och extern redovisning försenats. När det gäller den externa redovisningen har det även varit vissa svårigheter i att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med Tillväxtverket som inte har besvarat inlämnade frågeställningar. Projektledningen började sitt arbete i november 2008, sex månader efter beslut om projektstart. Anledningen till detta var att beslutet om projektet fattades under sommaren 2008 och rekryteringen av projektledarna pågick under samma höst. Detta har inneburit att projektledningen haft lite tid till att verkställa aktiviteter för att ligga tidsmässigt i fas. Exempelvis handlade det om att attityd- och resvaneundersökningen skulle genomföras snabbt för att få en uppfattning om nuläget. Projektledarna menar dock att detta inte har påverkat projektet negativt. Det fortsatta arbetet Inför det fortsatta arbetet menar projektledningen att det är av vikt att samarbetet inom de involverade grupperna fungerar och utvecklas. För att uppnå bra resultat är det av stor betydelse för projektet att de olika arbetsgrupperna kommer att bestå av personer med rätt kompetens för uppdraget. Projektledningen tycker att det är av stor vikt att arbeta mot projektets målsättningar. De menar att följeforskningen har stor betydelse för möjligheten att genomföra detta. Genom att aktivt arbeta med utvärdering kan det tidigt i projektets olika skeden konstateras om arbetet leder mot målen. Styrgruppens åsikter Under våren 2009 genomfördes intervjuer med styrgruppens representanter. Nedan presenteras resultatet av dessa. Styrgruppens roll och arbete Styrgruppens representanter uppger att deras roll främst är att representera den egna organisationen. Rollen som styrgruppsmedlem innebär att de ska leda och styra arbetet 8

9 tillsammans med projektledningen mot projektets målsättningar. Uppgiften innebär inte bara att följa utan även att styra den ekonomiska utvecklingen i projektet. De flesta representanterna uppger att arbetet i styrgruppen har hög prioritet och de tar styrgruppens arbete på stort allvar. En av de intervjuade menar dock att förekomsten av intressanta punkter på dagordningen är helt avgörande för att prioriteringen förblir hög. Några anser att det är av stor vikt att de planerade styrgruppsmötena genomförs och att diskussionerna håller sig till den fastställda dagordningen eftersom det är få möten fördelade under året. Flera av representanterna menar att det även är av vikt att det förs en dialog mellan projektledning och styrgrupp mellan styrgruppens möten. Eftersom projektet är i ett tidigt skede menar de flesta att det är svårt att uttala sig om styrgruppens dynamik, men uppger att gruppen är lagom stor för uppdraget. Representanterna anser att de kan bidra med kunskaper och erfarenheter från sina respektive områden för att projektet ska bli effektivare och nå bra resultat. Medlemmarna i styrgruppen har olika kompetenser och de menar att detta innebär att de kompletterar varandra. De tror att detta kommer att skapa goda förutsättningar för att arbetet i styrgruppen ska fungera under hela projekttiden. Förväntningar på projektet Det finns i styrgruppen många förväntningar på projektet och dess involverade aktörer. När det gäller projektledningen förväntar sig styrgruppen att de ska leda projektet mot de uppsatta målen, och att de ekonomiska och tidsmässiga ramarna hålls. De förväntar sig att projektledningen ska vara lyhörd för enskilda medfinansiärers önskemål och förslag, med samtidigt värna om alla aktörers intressen. Det finns en medvetenhet inom styrgruppen gällande projektet karaktär. Det menar att projektet till viss del är mycket komplext och att många aktörers intressen ska tillvaratas. Projektledningen bör ta till sig de möjligheter som erbjuds från medfinansiärerna att samordna vissa planerade aktiviteter med befintliga verksamheter för att undvika dubbelarbete. Det finns även förväntningar på referensgruppen. Medlemmarna i styrgruppen uppger att de ser referensgruppen som en resurs för både projektet och projektledningen, och att det därför är viktigt att representanterna är engagerade i projektets frågor. De förväntar sig även att representanterna i referensgruppen bidrar med sin kunskap och kompetens för att utveckla projektet. Styrgruppens representanter menar att referensgruppen liksom de själva ska verka som en informationskanal för projektet, både internt och externt. De ska dels verka som bollplank till projektledningen och dels återkoppla information från projektet till den egna organisationen. När det gäller förväntade effekter av projektarbetet tror styrgruppens representanter att dessa till största delen kommer att bli positiva. Flera styrgruppsmedlemmar uppger att projektets inriktningar mot attityd- och beteendeförändring samt transportstrategisk rådgivning utgör en viktig del. De tror att detta arbete kommer vara en bidragande orsak till att resandet med kollektiv trafik ökar. I ett regionförstorande perspektiv kommer både offentliga och privata arbetsgivare i den berörda regionen att märka av att arbetsmarknaden har utvidgats, vilket leder till att kompetensförsörjningen i regionen förbättras. Styrgruppens medlemmar tror att 9

10 persontrafikeringen på Botniabanan kommer att innebära att flera människor blir beredda att pendla längre sträckor än tidigare för att komma till arbetet. Några i styrgruppen menar att de åtgärder som vidtas i projektet även innebär effekter för andra aktörer som kräver planering och framförhållning redan i detta skede. Vissa organisationer kommer att få nya uppgifter när bytespunkter och pendlingsparkeringar är byggda, som exempelvis utökade sträckor för snöröjning och underhåll. Andra organisationer får nya uppgifter som att sköta realtidssystem vid bytespunkter och att genomföra nödvändiga ändringar av linjenät och turlistor för den kollektiva trafiken. Det finns även förväntningar på projektet ur ett klimat- och miljöperspektiv. Flera av styrgruppens representanter menar att även om projektet i sig inte har som mål att nå framgångar inom dessa frågor kan ett ökat smart resande ändå bidra till en bättre miljö. Vissa av de intervjuade anser att de resultat som framkommer i vissa delar i projektet kommer att kunna fungera som underlag för att framställa en trafikförsörjningsplan för länet. Det gäller främst resultat från attityd- och resvaneundersökningen och den linjenätsanalys som genomförs. Dessa resultat kan ge en god bild av hur resandet ser ut i regionen och linjenätsanalysen kan ge underlag för smartare linjedragningar av kollektivtrafiken. Problematik med projektet Medlemmarna i styrgruppen ser för närvarande inte någon större problematik i projektarbetet. Vissa representanter i styrgruppen har ändå åsikter som de vill belysa. En del berör projektets målsättningar. Det råder delade meningar bland styrgruppens medlemmar när det gäller hur projektets målsättningar är formulerade. Några är till viss del kritiska till hur målsättningarna är formulerade. De menar att målsättningarna bör vara tydligare och mer kortfattade för att bli mer greppbara även av personer utanför projektet. Ett antal av representanterna upplever även att målsättningarna i sin nuvarande form inte är mätbara. En annan aspekt som en av de intervjuade vill belysa är att både projektledning och styrgrupp måste vara uppmärksamma på risken att de begrepp som används internt i projektkommunikationen inte sprids utanför projektet. Det finns en risk att begrepp som används i den dagliga arbetssituationen och som upplevs som naturligt att använda tenderar att bli etablerade, men enbart för ett fåtal personer. Det bör övervägas vilka begrepp som ska användas och att begrepp som lyfts till extern nivå bör vara väl förankrade, eftersom det annars kan innebära att omgivningen inte förstår budskapet. Det fortsatta arbetet Samtliga styrgruppsmedlemmar delar uppfattningen att projektet är mycket viktigt för ett ökat resande med kollektiv trafik samt för den nya möjligheten att åka tåg i länet. Vid projektets slut är det av stor betydelse att projektets arbete har gett resultat. För att nå dit menar styrgruppens representanter att alla involverade aktörer måste arbeta på bästa sätt mot att nå projektets målsättningar. De menar att det ligger ett stort ansvar på projektledningen att driva det arbetet. 10

11 Referensgruppens åsikter Under våren 2009 genomfördes intervjuer med referensgruppens representanter. Nedan presenteras resultatet av dessa. Referensgruppens roll och arbete Stämningen i referensgruppen upplevs som god. Det som kan vara en nackdel är att det är många i gruppen, vilket flera menar kan vara hämmande för diskussioner. Gruppen har dock vid de möten som genomförts delats in i mindre diskussionsgrupper vilket har skapa bra möjligheter för alla att delta i diskussionerna. Vid de möten som varit hittills anser referensgruppens medlemmar att både innehåll och struktur varit bra. Referensgruppens medlemmar uppger att gruppens arbete har hög prioritet. Deras arbete i projektet är tvådelat. De har ansvaret för att återrapportera till den egna organisationen och att återföra synpunkter tillbaka till projektet. I detta informationsflöde ingår även att hämta input från andra externa aktörer som kan beröras av frågorna i projektet. De menar att detta gör att frågorna blir belysta ur flera perspektiv. Den andra delen av referensgruppens arbete innebär att tillvarata den egna organisationens intressen i projektet. Det finns olika uppfattningar om hur samarbete och samverkan mellan aktörerna i projektet ska fungera. De flesta i referensgruppen tycker att gruppen i sig innebär stora möjligheter till att skapa ett bra kontaktnät för samverkan under projekttiden. De menar även att detta är en grund för fortsatt samverkan efter projektet. Några av de intervjuade har dock en annan uppfattning. De menar att när det gäller denna typ av frågor finns det redan tillräckligt många möjligheter till samverkan mellan olika aktörer i samhället och kan därför inte se att projektet ska kunna bidra med någon ytterligare effekt på samverkan i dessa frågor. Förväntningar på projektet De flesta av referensgruppens medlemmar förväntar sig att de ska kunna ha bra och kreativa diskussioner när de träffas utifrån att gruppen består av många olika kompetenser som kompletterar varandra. Andra menar att det är många nya människor att lära känna vilket medför att det kommer att ta tid innan alla känner sig trygga med varandra. De flesta i referensgruppen uppger att de har specialistkunskaper om olika typer av kollektivtrafik och tror att de kan bidra med sin kunskap till projektet. De förväntningar som referensgruppens medlemmar har på projektledningen är flera. De förväntar sig att projektledningen ska vara tydlig i sin kommunikation och upprätthålla en tät dialog med referensgruppen. Projektledningen ska även se till att arbetet har en tydlig struktur som leder mot projektets målsättningar. De flesta av referensgruppens representanter har högt ställda förväntningar på att projektet ska lyckas uppnå den uppsatta målsättningen med ett ökat kollektivt resande som ger en regionförstorande effekt. Några anser dock att målsättningen är för ambitiös och att den bör avgränsas mer för att underlätta uppföljning. Det råder delande meningar om vilka typer av effekter som projektet kommer att få inom de egna organisationerna. Flera av medlemmarna i referensgruppen menar att projektet 11

12 inte kommer att innebära särskilt mycket för den egna organisationen medan andra har motsatt uppfattning. De som är representanter från kommunerna uppger att de kommer att påverkas med ökat ansvar för underhåll av bytespunkter och pendlarparkeringar. Andra medlemmar i referensgruppen menar att projektet kommer att innebära underhåll i nya realtidssystem och förändringar av turlistor. Några uppger att projektet inte kommer att innebära någon påverkan alls i deras verksamhet, dessa representerar till exempel Kommunförbundet och Vägverket. När det gäller effekter för de resande har medlemmarna i referensgruppen en gemensam syn, de menar att resenärerna i regionen kommer att ha fler möjligheter att på ett smidigare sätt resa till fler platser i och med att trafiken utökas och förnyas. Detta kommer i sin tur att medföra att arbetsmarknadsregionen förstoras, invånarna kommer att ges möjligheter till ett större utbildningsutbud, arbetsväxling och nya karriärmöjligheter. Problematik med projektet Representanterna i referensgruppen har inte upplevt några problem i projektet. De menar att eftersom projektet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede har det inte uppkommit några hinder ännu. De synpunkter som framkommer är att det kan uppstå vissa svårigheter att mäta resultat kopplat till de delar som handlar om attityd- och beteendeförändringar. Detta eftersom det i några av kommunerna bedrivs projekt som har samma eller liknande inriktning. De samlade insatserna kan innebära att det blir goda resultat. Representanterna anser dock att det kan vara svårt att påvisa om det var projektet Bästa Resan som gav ett visst resultat eller om påverkan har skett genom andra projekt. Den kritik som finns är främst riktad mot delmålet som berör en förändrad samhällsplanering. Det finns en viss tveksamhet hos vissa gällande vad det arbetet kommer att innebära och vad det kan ge för resultat. De menar att oavsett om projektet kommer att arbeta med någon typ av samhällsförändring kommer det ändå att ske förändringar i samhället. Ett exempel på detta är den aktuella debatten om förändrad regionindelning. Det fortsatta arbetet Det finns en samstämmighet bland referensgruppens medlemmar om att projektet är viktigt. De flesta menar att det gäller att referensgruppen ser det gemensamma intresset i projektet, att alla delar av projektet hör ihop och kompletterar varandra. De anser att det för att uppnå ett gott resultat behövs en fokusering på vissa delar men de är inte helt ense om vilka delar som har störst betydelse. Några av representanterna uttrycker att arbetet med att föra fram projektets syfte är det viktigaste. De påpekar vikten av att det marknadsförs på ett tydligt sätt så att det blir allmänt känt att det finns nya möjligheter att resa i regionen. Vissa tycker att arbetet med att förändra attityder och beteende är det mest intressanta och det som har störst betydelse för projektet. Några andra menar att den genomförda attityd- och resvaneundersökningen och den linjenätsanalys som kommer att genomföras kan vara ett bra underlag inför kommande års trafikförsörjningsplan. De nämner också att arbetet med transportstrategisk rådgivning är ett sådant arbete där mycket fakta samlas in om anställdas resvanor vilket också det kan utgöra ett bra underlag för fortsatta insatser på 12

13 det området. Andra menar att byggandet av bytespunkter är projektets viktigaste uppgift. Några påpekar att det som byggs och skapas under projektet innebär att det redan nu krävs planering för underhåll och uppföljning efter projekttiden. Ett antal av representanterna i referensgruppen har kunskap om de förändringar som är på gång när det gäller nya kollektivtrafikbestämmelser som en statlig utredning tagit fram. 5 Det finns även de som har insyn i vad som händer inom Norrtåg. De kan genom sina kunskaper ge synpunkter på vad detta innebär för tågtrafiken på Botniabanan. Representanterna menar att dessa faktorer bör beaktas i referensgruppen för att undvika dubbelarbete. Dessutom anser de att det är viktigt för projektet att få input och kunskap från dessa aktörer för att projektet ska kunna utvecklas på bästa sätt. 5 Den SOU som avses är En ny kollektivtrafiklag, SOU 2009:39 13

14 Avslutande diskussion I detta kapitel redovisas en avslutande diskussion utifrån resultaten i föregående kapitel. Projektets målsättning De problem som styrgrupp- och referensgrupp ser berör svårigheten med att mäta otydligt formulerade mål och att hitta metoder för att mäta attityd- och beteendeförändring. Även projektledningen anser det vara mycket viktigt att arbetet sker mot projektets målsättningar. Projektledningen menar att ett sätt att arbeta med detta aktivt är att utvärdering sker tidigt och kontinuerligt under projekttiden eftersom det då kan konstateras om projektarbetet leder mot målen. Målformuleringarna har diskuterats i grupperna men bör även fortsättningsvis diskuteras i de olika grupperingarna så att en samsyn skapas angående projektets målstruktur. Dessutom har flera representanter i både styr- och referensgrupp en tveksam inställning till hur det under projekttiden ska kunna ske förändringar av delmålet som gäller en förändrad samhällsplanering. Även denna punkt har till viss del diskuterats i grupperna men bör även fortsättningsvis diskuteras i de olika grupperingarna så att en samsyn skapas angående målsättningen med denna del av projektet. Eftersom delmålet som berör förändrad samhällsplanering i hög utsträckning är långsiktigt bör det redan tidigt diskuteras hur arbetet mot detta mål ska fortsätta efter projektslut. Ett kortare projekt kan skapa en utgångspunkt för detta mål, men det bör diskuteras hur de inblandade parterna kan ansvara för processen i ett mer långsiktigt perspektiv. Samverkan Projektet har stark legitimitet bland de medverkande aktörer som intervjuats, men trots det råder olika uppfattningar om vissa delar i projektet. Medlemmarna i referensgruppen är inte eniga angående hur samverkan i projektet ska genomföras. Medan några medlemmar i referensgruppen anser att samverkan i projektet får anses vara isolerat till de tillfällen när gruppen träffas, menar andra representanter att projektet har stor betydelse för samverkan mellan de olika aktörerna. De menar att detta beror på att projektet utgör en god grund inför kommande samhällsförändringar. Denna meningsskillnad mellan referensgruppens medlemmar bör diskuteras vid kommande träffar för att klargöra vad aktörerna avser med samverkan och vad projektet ska uppnå vad gäller samverkan. Det finns en skillnad mellan hur styr- och referensgrupperna ser på sina roller. En majoritet av referensgruppens medlemmar menar att deras roll innebär att de är utsedda av sina respektive organisationer för att tillvarata deras respektive intressen. Detta innebär också att referensgruppen ska återkoppla information om projektarbetet till den egna organisationen samt återkoppla tillbaka till projektet. De flesta i styrgruppen menar att deras främsta roll är att företräda den egna organisationen och näst därefter kommer att de har till uppgift att leda och styra projektet. Det förefaller som att representanterna i styrgruppen inte fullt ut har grepp om sitt uppdrag i att styra och besluta i projektet. 14

15 Projektledningen har ett intresse av att frågan om rollfördelning och ansvar tas upp till diskussion med båda grupperna vid kommande möten. Både styr- och referensgruppens medlemmar menar att det är viktigt att projektledningen är lyhörda men även neutrala inför medfinansiärernas önskemål på det som ska ske i projektet. Representanterna i både styr- och referensgrupperna menar att det är viktigt när planering av aktiviteter sker i projektet att möjligheterna till samordning med befintlig verksamhet tillvaratas. Detta för att undvika dubbelarbete och extra kostnader. Ovanstående aspekter är något som ligger på samtliga parters ansvar att beakta under hela projekttiden. Representanter i både styr- och referensgrupp uttrycker önskemål om tydlig kommunikation och tät dialog om projektets utveckling mellan projektledning och grupperna. Omfattningen av denna kommunikation och dialog samt hur detta ska organiseras bör diskuteras vidare i grupperna vid kommande möten. Det fortsatta arbetet Både styr- och referensgruppens medlemmar menar att stämningen i grupperna är god, men att det är svårt att säga något om dynamiken i grupperna eftersom så kort tid har gått i projektet. Att stämningen i grupperna är god är en bra förutsättning för det fortsatta arbetet i projektet. En utvecklingspotential som ännu inte har prövats i projektledningen är att tillvarata de önskemål som framkommit från de transportstrategiska rådgivarna om att få ingå i någon av de planerade arbetsgrupperna. För att även arbetet i projektledningen ska utvecklas kan detta vara ett tillfälle att tillvarata initiativ och intresse i specifika frågor. Både styr- och referensgrupp ger uttryck för att det finns en skevhet i uppfattningen om vilken betydelse eller nytta projektet kommer att innebära för deras egen organisation. Flera menar att de inte alls betjänas av byggandet av bytespunkter, utvecklandet av realtidssystem eller att arbetsmarknadsregionen förstoras. Andra menar att de kommer att märka av förändringarna på många sätt. Vissa medfinansiärer kommer att ha fler fysiska platser att underhålla, medan andra kommer att få ytterligare trafikeringslinjer att hantera i exempelvis utformandet av turlistor. Även om olikheterna inte innebär direkta problem i projektet är det viktigt att förståelse finns bland aktörerna om att de alla har specifika skäl till att medverka i projektet. För att undvika att styr- och referensgruppernas uppfattning om olikheterna förstärks är det viktigt att även detta diskuteras i grupperna vid kommande möten. De inblandade parterna har inte på något konkret sätt formulerat vilka positiva effekter projektet kommer att innebära för deras respektive organisationer. De kommentarer som lämnats är att projektet kanske kommer att innebära positiva effekter utifrån uppsatta projektmål, som att det kollektiva resande kommer att öka och att människor kan pendla längre sträckor till sina arbeten. Det kan tyckas naturligt att det positiva förblir outtalat och att man fokuserar på de problem som kan uppkomma. I förlängningen kan det dock vara viktigt att uppmärksamma denna tendens, för att vid lämpliga tillfällen lyfta fram det som är positivt med projektet. Om inte detta görs är risken att diskursen kring projektet utvecklas i negativ riktning, enbart med fokus på vilka uppoffringar som måste göras i 15

16 respektive organisation. Det är viktigt att både förtjänster och problem med projektet blir belysta för att det ska utvecklas i positiv riktning. Den fortsatta följeforskningen Följeforskningen kommer under hösten 2009 att fokusera på både det inre arbetet och det utåtriktade arbetet i projektet. Detta innebär bland annat att en uppföljning av den transportstrategiska rådgivningen kommer att ske. Det interna arbetet i styr- och referensgrupperna kommer att följas och dessutom ska följeforskningen fortsatt verka som ett metodstöd till projektledningen. 16

17 Intervjufrågor till projektledare för Bästa Resan Bilaga 1 Hur ser du på din roll? Vad är ditt ansvar i projektet? Vika förväntningar har du på Styrgruppen Referensgruppen Arbetsgrupperna Projektet Har du stött på någon problematik sedan projektstarten? Vad hur har det bearbetats? Vad tror du att projektet får för effekt? Kort sikt Lång sikt Vad kan du göra för att lyfta projektet så att det når dit? Vad ser du för möjligheter till förankring av projektet? Vad tycker du är det viktigaste i projektet? Hur ser du på framtiden, efter projektets slut? 17

18 Intervjufrågor till Styrgrupp för Bästa Resan Bilaga 2 Hur ser du på din roll i projektet gentemot den egna organisationen? Deltog du i den Workshop som föregick projektet? Vad ser du för möjligheter till förankring av projektet i den egna organisationen? Hur gör du för att prioritera gruppens arbete? Vad anser du är ditt ansvar vilka insatser ger du till projektet? Vad är ditt största intresse i projektet? Hur ser du på projektets målsättning? Vilka förväntningar har du mot projektledningen samverkan mellan finansiärerna Vad tror du att projektet får för effekt i stort i den egna organisationen Vad kan du göra för att lyfta projektet så att det når dit Hur ser du på styrgruppens dynamik, helheten i gruppen hur bidrar du till gemenskap/utveckla gruppens dynamik Vad tycker du är det viktigaste i projektet (ex. aktiviteterna eller annat)? Hur ser du på framtiden efter projektets slut? (Fråga till personer från både styrgrupp och ref grupp hur hanterar de den dubbla rollen?) 18

19 Intervjufrågor till Referensgrupp för Bästa Resan Bilaga 3 Hur ser du på din roll i projektet? Deltog du i den Workshop som föregick projektet? Hur gör du för att prioritera gruppens arbete? Vad anser du är ditt ansvar vilka insatser ger du till projektet? Vad är ditt största intresse i projektet? Hur ser du på projektets målsättning? Vilka förväntningar har du mot projektledningen samverkan mellan finansiärerna Vad tror du att projektet får för effekt i stort i den egna organisationen Vad kan du göra för att lyfta projektet så att det når dit Hur ser du på gruppens dynamik, helheten i gruppen hur bidrar du till gemenskap/att utveckla gruppens dynamik Vad tycker du är det viktigaste i projektet (ex. aktiviteterna eller annat)? Hur ser du på framtiden efter projektets slut? 19