f. Rapport Verksamhetsplan g. Rapport Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter

Transkript

1 KALLELSE FUM 8 13/ Talmannapresidiet Kallelse FuM 8 Till Chalmers Studentkårs åttonde fullmäktigemöte verksamhetsåret 13/14 Plats: Tid: Kårrestaurangen, Johanneberg Onsdagen den 14:e maj 2014, kl:18.00 Föredragningslista 1. Preliminärer a. Sammanträdets öppnande b. Justering av röstlängd c. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare d. Sammanträdets behöriga utlysande e. Godkännande av föredragningslista f. Adjungeringar g. Föregående mötes protokoll h. Uppföljning av beslut 2. Meddelanden 3. Avsägelser 4. Rapporter 5. Val a. Årsredovisning Chalmers studenthem b. Servicebutik (Presentation) c. CHARM slutrapport d. Rapport Härrydaprojektet e. Rapport Kommunikationsplan f. Rapport Verksamhetsplan g. Rapport Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter h. Rapport Rektorsvalsprocessen i. Rapport Studentrösten j. Rapport Studentliv a. Val av Proinspektor: Kårstyrelsen nominerar Dan Paulin b. Val av Tofsens chefredaktör c. Val av lekmannarevisorer för kommande verksamhetsår 6. Enkla frågor 7. Interpellationer Sidan 1 av 3

2 KALLELSE FUM 8 13/ Talmannapresidiet 8. Fastställande av beslut 9. Fastställande av valresultat 10. Propositioner a. Proposition 30 Ändring av BEST organisationsform b. Proposition 31 - Preliminär verksamhetsplan 14/15 c. Proposition 32 - Stadgetillägg och policy Chalmers Studentkårs oberoende ställning d. Proposition 33 - Utredningar av medlemskap i SFS e. Proposition 34 - Strategi för en sund alkoholkultur f. Proposition 35 - Översyn av styrdokument g. Proposition 36 - Skyltprojektet h. Proposition 37 i. Proposition 38 Handlingsplan Kårhuset j. Proposition 29 - Miljöpolicy 11. Motioner a. Motion 8 Fastställande av indikatorer i Vision- och uppdragsdokumentet b. Motion 9 Arvoderingspolicy c. Motion 10 - Ny struktur för kårstyrelsens rapportering till kårfullmäktige 12. Utdelning av PS stipendium 13. Avslutande Göteborg onsdagen den 7:e maj 2014 Marcus Birgersson Talman Colin Qvarnström Vice talman Sidan 2 av 3

3 Bilagor 1. Årsredovisning Chalmers studenthem 2. CHARM slutrapport 3. Rapport Härrydaprojektet 4. Rapport KP 5. Rapport VP 6. Rapport Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter 7. Rapport Rektorsvalsprocessen 8. Rapport Studentrösten 9. Rapport Studentliv 10. Nominering chefradaktör Tofsen 11. Nominering lekmannarevisorer 12. Proposition 30 Ändring av BEST organisationsform 13. Proposition 31 - Preliminär verksamhetsplan 14/ Proposition 32 - Stadgetillägg och policy Chalmers Studentkårs oberoende ställning 15. Proposition 33 - Utredningar av medlemskap i SFS 16. Proposition 34 - Strategi för en sund alkoholkultur 17. Proposition 35 - Översyn av styrdokument 18. Proposition 36 Skyltprojektet 19. Proposition Bilaga Proposition Proposition 38 Handlingsplan Kårhuset 22. Proposition 39 - Miljöpolicy 23. Motion 8 Fastställande av indikatorer i Vision- och uppdragsdokumentet 24. Bilaga motion 8 - Visions och uppdragsdokument 25. Yttrande motion Motion 9 Arvoderingspolicy 27. Bilaga motion 9 Arvoderingspolicy 28. Yttrande motion Motion 10 - Ny struktur för kårstyrelsens rapportering till kårfullmäktige 30. Yttrande motion 10 KALLELSE FUM 8 13/ Talmannapresidiet Sidan 3 av 3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22 Magnus Hallgårde Projektledare Slutrapport CHARM 2014 Magnus Hallgårde Projektledare CHARM 2014 CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

23 Magnus Hallgårde Projektledare Innehåll Inledning... 3 Mål för CHARM... 3 Organisation... 4 CHARMkommittén Projektgruppen... 4 Värdar... 5 Kommittésamarbeten... 5 Referensgrupper... 5 Löpande verksamhet... 6 Marknadsföring... 6 Ekonomi... 6 Huvudsamarbetspartners... 6 CHARMalumn... 7 CHIVE... 7 Projekt från handlingsplanen och nysatsningar... 8 Paketlösningar... 8 App för smartphones... 8 CHARMexhibition... 8 Strömlinjeforma organisationen... 8 IT... 9 Rekommendationer inför 2015 baserat på utvärderingar Logistikvärdar och företagschaufförer CHARMarena Omvärldsutmaningar under Ombyggnationen av Väg och Vatten-huset Reflektioner CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

24 Magnus Hallgårde Projektledare Inledning CHARM är nordens största arbetsmarknadsmässa. Chalmers studentkår har arrangerat CHARM sedan 1975 och mässan utvecklas hela tiden. Denna rapport kommer att redogöra för hur CHARM har sett ut och fungerat under Slutligen kommer även förslag att redogöras inför CHARM Mål för CHARM CHARM har till mål att vara en mötesplats för studenter och företag. Varje student på Chalmers skall känna att man får ut något av ett besök på CHARM. På samma gång skall företagen känna att det är en naturlig del av sitt rekryteringsarbete och varumärkesbildande att besöka CHARM. CHARM skall även bidra med ett ekonomiskt överskott som skall tillfalla studentkåren. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

25 Organisation Magnus Hallgårde Projektledare CHARMkommittén 2014 CHARM har sedan 2012 förändrats drastiskt då CHARMkommittén gick från 22 till 17 medlemmar 2013 exklusive projektledare. Avsikten var inte att göra organisationen mindre utan stabilare men också klara av att utveckla mässan. Under hösten 2013 rekryterades istället en projektgrupp som fungerade som en stödfunktion till kommittén. En utförligare beskrivning av omorganiseringen finns i slutrapporten för CHARM Till 2014 rekryterades 18 kommittémedlemmar. I den nya gruppen ingick två nya poster, kommunikationsansvarig inom Marknadsföringsgruppen samt CHARMalumnansvarig inom Näringsliv och Event. Se bilaga 1 för en tydlig karta över organisationen. Organisationen har fungerat bra överlag och den känns numera tydlig efter att den sett liknande ut året innan och den har kunnat sätta sig ännu mer i år. Projektgruppen Projektgruppen skapades som ett sätt att låta medlemmar engagera sig inom CHARM utan att lägga lika mycket tid som kommittémedlemmarna men mer tid än värdarna som arbetar inför och under mässdagarna. Projektgruppen var även tänkt som en rekryteringskanal för nästkommande kommitté då intresserade medlemmar fick en bild av projektet och ett ökat intresse för att engagera sig djupare året efter. Efter att CHARMk 2013 utvärderat arbetet med projektgruppen upprättades en ny plan för hur projektgruppen kunde utvecklas till CHARM 2014 samt vilka delar av den som behövde justeras, utökas eller tas bort. Detta ledde till att marknadsföringsgruppen utökades med en ordinarie medlem men med rekommendationen att inte ha någon projektgrupp under sig. Det berodde på att marknadsföringsgruppen arbetar så tätt tillsammans vilket gjorde det svårt att delegera relevanta och givande uppgifter utanför gruppen. Tidigt i augusti påbörjades arbetet med att rekrytera den nya projektgruppen. Den var mycket baserad på de utvärderingar och det förslag som CHARMkommittén 2013 lämnade men blev något mindre än det rekommenderade antalet då en kritisk punkt var att alla medlemmarna skulle få relevanta och intressanta ansvarsområden. 14 stycken personer rekryterades till projektgruppen och dessa sattes in i arbetet i oktober. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

26 Värdar Magnus Hallgårde Projektledare CHARM 2014 hade 157 värdar som arbetade inför och under mässan. Värdarnas beteende och bemötande mot företagen fick god kritik enligt den enkät som skickades ut till företagen efter mässan och de flesta värdarna verkar nöjda med sitt engagemang. Dock leder bristen av ett internsystem fortfarande till att värdarna inte kan vara lika självgående som önskvärt men detta hoppas vara korrigerat till CHARM 2015 med den nya IT-investeringen. Kommittésamarbeten För att genomföra CHARM behövs det hjälp av flertalet kommittéer. G.U.D. finns tillgängliga som teknisk support innan och under mässan och ser till att all elektronik fungerar som den ska både för kommittén och värdarna men även för företagen. LoB och FestU ser till att kalaset blir genomfört efter banketten och LoB ser även till att hela mässan får den ström som behövs. CFFC fotograferar hela mässan och filmar inför och under banketten. Utan dessa kommittéer skulle CHARM inte gå att genomföra med samma kvalitet. Under 2014 hjälpte även KFKBs Kockkommitté till och lagade all mat under mattläggningen och K6 såg till att CHARMkommitténs gäster från ARGsamarbetet fick en trevlig kväll ute i bastun. Referensgrupper För att stötta projektledaren finns det två referensgrupper bestående av gamla kommittémedlemmar. I den generella referensgruppen diskuteras allt mellan mindre investeringar utanför budget till stora utvecklingsprojekt. Referensgruppen fungerar som ett bollplank för att projektledaren skall kunna få konstruktiv kritik för egna och kommitténs idéer samt få hjälp med problem som uppstår där erfarenhet från flera års mässor kan vara ett stöd. IT-referensgruppen har till uppgift att stötta utvecklingen av CHARMs IT-system. Vid större IT-projekt behövs både kunskap om hur tidigare system fungerat samt vilka krav som bör ställas på nya system. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

27 Löpande verksamhet Magnus Hallgårde Projektledare Marknadsföring CHARMs tidigare designansvariga har under ett par år arbetat med ett utvecklingsarbete för att tydliggöra CHARMs grafiska profil. Avsteg från den grafiska profilen har under åren skett vilket krävde en uppdatering och förtydligande i vad som är den initiala kärnan i profilen och hur den kan användas så att den känns levande men även konsekvent. Den nuvarande grafiska profilen trädde i kraft under tidig höst 2014 och har genomsyrat all marknadsföring som CHARMkommittén utnyttjat. Under 2014 testades en ny version av CHARMkatalogen. Katalogen hade tidigare två sidor per företag där en var en annonssida och den andra innehöll information om företaget och dess erbjudande till studenterna. För att göra katalogen mindre, mer lättanvänd och samtidigt miljövänligare testade marknadsföringsgruppen i år att ta bort annonssidorna vilket gjorde katalogen drygt 150 sidor kortare. Reaktionerna var positiva till och med från de flesta företag, enligt företagsutvärderingen, då katalogen användes flitigare och studenterna upplevdes som mer pålästa när de nådde företagens montrar. Ekonomi CHARM gick bra ekonomiskt med en total omsättning på c:a 6 MSEK och en vinst på c:a 3 MSEK. De största investeringar som inte fanns med i den initiala budgeten var de två olika IT-systemen som köptes in samt en större ombyggnation av CHARMs förråd i väg och vattenbyggnaden. Den tunnare CHARMkatalogen gjorde att tryckkostnaderna blev lägre än väntat och en del pengar kunde därmed sparas in. Huvudsamarbetspartners Tidigare år har CHARM haft 2 huvudsamarbetspartners för projektet. Samarbetena har varit ett sätt för CHARM att dels garantera täckning för en del större kostnader samt genomföra ett par större exklusiva event under och runt mässan samt ett sätt att koppla mässan till ett välrenommerat varumärke. I utbyte har företagen fått exklusiv marknadsföring, en direktkontakt med kommittén, värdarna och studenterna samt den bästa utställningsplatsen på mässan. Samarbetena var även ett sätt för CHARMkommittén att komma närmare ett företag för att lära sig lite om hur företagen resonerar kring olika events och marknadsföringsmöjligheter men också för att få en djupare insikt i vilken kompetens som är relevant för arbetslivet. På senare år har samarbetena växt i arbetsbelastning för både projektledaren och kommittén medan sponsringen samt den totala medlemsnyttan inte har utvecklats i samma takt. CHARM har även under de senaste åren blivit ett så pass väletablerat varumärke att någon skjuts av ett företag inte längre behövs för att mässan skall kännas attraktiv. Efter långa förhandlingar bestämdes därmed att inget huvudsamarbetsavtal skulle skrivas för CHARM 2014 och fokus lades istället på mindre samarbeten baserade på utställarnas intresse och beställningar inför mässan. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

28 CHARMalumn Magnus Hallgårde Projektledare I handlingsplanen från CHARM 2012 lyftes idén om ett event för Chalmersalumner kopplat till CHARM. Konceptet utvecklades och genomfördes 2013 i form av CHARMalumn i samarbete med Chalmerska ingenjörsföreningen och Alumnikontoret på högskolan. CHARMalumn var 2013 en mingelmässa dagen innan där alumner kunde mingla med företagsrepresentanter. CHARMalumn 2014 genomfördes på Lindholmen Science Park med 23 utställare, c:a 400 alumner och med en inspirationsföreläsning av Jesper Brodin, VD på IKEA of Sweden, själv alumn från Chalmers. Anledningen till att förlägga mässan på Lindholmen var både för att göra reklam för Studentkårens lokaler på Lindholmen samt för att visa upp Lindholmens campus för äldre alumner. Efter nästa års CHARMalumn bör konceptet utvärderas grundligt och syftet bör diskuteras. Att det är ett uppskattat arrangemang för Alumner råder det ingen tvekan om men vad det tillför CHARM och företagen är i nuläget inte helt tydligt. CHIVE Under 2013 testades ett koncept som först kallades för CHARMhörnan men fick till slut namnet CHIVE. Namnet var kopplat till en kårförening som bildades under hösten med inriktning mot entreprenörskap. Under mässan skapades ett koncept som var ett sätt för mindre företag i uppstartsfasen att komma till CHARM och synas för en mindre ekonomisk summa. Konceptet uppfattades som väldigt uppskattat och 2014 togs det ett steg längre. Hela tredje planet av Volvofoajén blev en entreprenörslounge driven av kårföreningen CHIVE med olika startupföretag och entreprenörsverksamheter. Syftet var framförallt att få Chalmeristerna att få upp ögonen för en alternativ karriärsbana. Konceptet var mycket uppskattat enligt studentutvärderingarna och något liknande rekommenderas att fortsätta med under mässan CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

29 Projekt från handlingsplanen och nysatsningar Paketlösningar Magnus Hallgårde Projektledare Under 2014 testades ett nytt sätt att få företagen att köpa till fler tjänster. Genom att köpa ett paket fick de en mindre rabatt men band därmed upp sig på en större total investering än det grundläggande baspaketet. Det erbjöds även exklusiv marknadsföring för de företag som valde ett större paket. Detta ställde till viss förvirring när det var dags för fakturering då en del företag inte ansåg sig nyttjat de tjänster de köpt. Även om paketen medförde en del merförsäljning kände en del företag sig lurade att beställa och betala för tjänster de inte använde. Rekommendationen till nästa år är att inte lägga in extratjänster i paket utan att även anmälningssystemet tydligt säger ifrån vad paketet innebär så att missförstånd inte skall uppstå. App för smartphones Den app som utvecklades 2013 var tänkt att utvecklas vidare för att bli ett bra alternativ till katalogen. I och med den nya IT-investeringen ingick dock en app direkt kopplad till det nya anmälningssystemet. Detta föranledde att ingen nyutveckling gjordes under 2014 utan den befintliga appen användes med förhoppningen att en helt ny mer lätthanterlig app skall komma i bruk till CHARMexhibition Under 2014 utvecklades ett koncept som handlade om att ha ett tält mellan de olika mässbyggnaderna med uppfinningar och prova på -saker från de utsällande företagen. Konceptet kom internt att kallas CHARMexhibition. Trots stort initialt intresse från företagen när idén lyftes under ARMADA i november föll det mellan stolarna när det hela skulle finansieras. Då det inte var ett färdigt koncept när anmälan påbörjades kunde heller inte ett slutgiltigt pris sättas förrän väldigt sent. Detta medförde att även de mest intresserade företagen drog sig ur och satsade istället på större paket under mässan. Konceptet är dock väldigt intressant och kommer att lyftas som ett förslag till Strömlinjeforma organisationen 2013 infördes projektgruppen som ett sätt att minska arbetsbelastningen för kommittén utan att ta in fler medlemmar som arbetar med projektet fullt ut utan med ett mindre engagemang. Under 2014 testades även att gå ner till färre företagsvärdar (ungefär en värd per två företag) då det i en del år varit väldigt varierat i arbetsbelastning och utbyte för värdarna. Detta var inte ett sätt att minska kostnader utan snarare ett sätt för värdarna att kunna känna att de får ut mer av sin insats och inte bara känner att de är överflödiga. Överlag fungerade det väldigt bra då de flesta företag klarar sig med väldigt lite stöd och så länge de hade en kontaktperson som befann sig i området så var de nöjda. Den enda nackdelen är att färre medlemmar kan engagera sig i projektet. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

30 IT Magnus Hallgårde Projektledare CHARM har under många år haft undermåliga IT-system. Efter mässan 2013 valde Chalmers Studentkår och Tekniska Högskolans Studentkår att lämna det gemensamma anmälningssystemet för mässor, ARGast då systemet inte levererat tillräckligt de senaste åren. Under de senaste åren har även CHARMs interna system blivit föråldrade och när arbetet med CHARM 2014 började stod kommittén utan något system alls. Tillsammans med IT-ansvarig och IT-referensgruppen lyckades projektledaren få igång ett temporärt system från EventOnline som har använts under hela arbetet med CHARM Systemet är dock inte byggt med mässor i åtanke så många speciallösningar har gjorts vilket har lett till väldigt mycket extraarbete. Under slutet av hösten påbörjades arbetet med att finna ett ersättningssystem på riktigt och till slut valde projektledaren efter överläggande med referensgrupperna att investera i systemet JEXPO, utvecklat av Dan Girdea. En liknande version av systemet har använts av GADDEN, Handelshögskolans arbetsmarknadsmässa, under flertalet år med lyckat resultat. Systemet täcker in alla delar av CHARMs verksamhet och eftersom det är byggt med mässor i åtanke är det flexibelt och skalbart efter behov. Systemet är direkt integrerat i CHARMs hemsida och även om det kommer att administreras delvis externt kommer det att ligga på Chalmers Studentkårs egna servers. Till skillnad från det tidigare anmälningssystemet ARGast kommer projektledaren och kommittén ha direktkontakt med utvecklaren vilket gör att eventuella problem och förbättringar kommer att kunna genomföras smidigare. ARGast administrerades för alla medlemskårer av Uniadens projektledare vilket gjorde anpassningen och ledtiden längre vid upptäckta fel. Under läsperiod 4 drogs även ett stort projekt igång av IT-ansvarig och kommunikationsansvarig i CHARMkommittén med att utveckla CHARMs hemsida. Den plattform som hemsidan ligger på idag är föråldrad och hemsidan ser omodern ut. I samband med att det nya IT-systemet skall integreras behöver också säkerheten uppgraderas. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

31 Magnus Hallgårde Projektledare Rekommendationer inför 2015 baserat på utvärderingar Under detta kapitel kommer övriga rekommendationer inför 2015 att lyftas. Rekommendationerna är baserat på CHARMkommitténs, företagens och studenternas utvärderingar samt diskussioner i referensgrupperna. Logistikvärdar och företagschaufförer Till 2015 rekommenderas att förändra konceptet för logistikvärdar och företagschaufförer. Logistikvärdarna arbetar väldigt mycket inför och under mässan men utan att direkt få något större ansvar. Konceptförslaget inför nästa år bygger istället på att logistikvärdarna skall fungera som ansvariga för olika delar av logistiken och mattläggningen medan fler övriga värdar kommer vara med kortare perioder innan mässan och hjälpa till. Detta ger både företagsvärdarna en bredare bild av mässan samt fler utvecklande uppgifter även för logistikvärdarna. Vad gäller företagschaufförer så är det en tjänst som CHARM bidragit med i många år men som utnyttjas lite. Det är få företag som inser att tjänsten finns eller förväntar sig att den finns vilket gör att den inte nyttjas. Inför 2015 rekommenderas istället att ha färre chaufförer som istället agerar budbärare under mässan då det är den huvudsakliga uppgift chaufförerna nyttjas till idag. CHARMarena Under CHARM har företagen möjlighet att hålla föredrag i väg och vattenhuset. Konceptet kallas för CHARMarena. Trots stora företagsnamn har föreläsningarna haft svårt att locka studenter. Eventet kommer därmed att rekommenderas att förändras eller läggas ner till Skall det genomföras föreläsningar bör de vara färre, ännu mer genomarbetade, bättre marknadsförda och ligga under lunchtid med matservering. Omvärldsutmaningar under 2015 Ombyggnationen av Väg och Vatten-huset Under 2015 kommer Väg och Vatten-huset att byggas om och kommer därmed inte att kunna användas för mässan. Detta medför en stor utmaning för CHARMkommittén Då ungefär hälften av CHARMs utställare de senaste åren varit placerade i huset kommer antagligen mässan att behöva bli mindre om ingen fullgod ersättningslokal kan finnas. Det medför att en del av utvecklingsprojekten antagligen får nedprioriteras då mässan måste stå i centrum för CHARMs verksamhet. Innan kårhuset byggdes till genomfördes delar av mässan i ett stort uppvärmt tält. Tält som mässlokal utnyttjas i såväl Uppsala som Linköping och även om det inte är optimalt är det en möjlighet som bör utredas. Ovissheten om lokalmöjligheterna har medfört att budgeten blir svår att sätta så ett något pessimistiskt budgetförslag har lagts fram för CHARM CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

32 Reflektioner Magnus Hallgårde Projektledare CHARM är ett fantastiskt projekt men det tar otroligt mycket tid för alla inblandade. Den intensiva hösten innan mässan gör att många idéer och projekt som uppkommer under arbetet blir svåra att genomföra om de inte redan är utvecklade under föregående år. Detta medför att kommittén kan känna att de inte sätter sin egen prägel på mässan utan bara måste arbeta med redan givna projekt. En tidigare tillsatt projektledare och kommitté skulle kunna ta tillvara på den mindre intensiva våren och hinna vara lite kreativare och utnyttja sommaren för konceptbildning och utveckling. Om kommittén skulle tillsättas tidigare skulle även företagsanmälan kunna öppna tidigare och stressen att få in all information och lägga alla beställningar innan jul skulle minska. Jag tror att om man frilägger projektledaren från kårledningen så gynnar det mässan. Det kräver dock en löpande kontakt med kårstyrelsen då projektet är så pass stort och viktigt för studentkåren att det behöver följas upp. Det kommer vara många stora men intressanta utmaningar under 2015 och det skall bli väldigt intressant att följa hur projektet utvecklas. CHARM 2014 skulle aldrig vara möjligt att genomföra utan den fantasiska kommittén och alla andra som varit inblandade i projektet. CHARM 2014 Chalmers Studentkår Teknologgården Göteborg Projektledare Magnus Hallgårde Telefon: Fax: Org.nr: info@charm.chalmers.se

33 RAPPORT Kårstyrelsen Statusrapport Härrydaprojektet Projektet med att utveckla Härrydaområdet påbörjades under 2012 och fortlöper över flertalet verksamhetsår. För att skapa en tydlig kontinuitet i fullmäktige genom åren återrapporteras därför vad som hänt under projektets gång. Bakgrund till projektet Under 2012 påbörjades en förstudie för att ta fram en plan och en vision för hur Chalmers Studentkårs område i Härryda kan utvecklas. I förstudien har bland annat kårens VD varit involverad som projektledare och arkitektfirman Inobi har bistått med hjälp under arbetets gång. Utifrån förstudien lades under hösten 2013 en rapport till fullmäktige följt av en proposition med förslag om att ta ett inriktningsbeslut för att arbeta mot den framtagna visionen. Propositionen bifölls av fullmäktige som då även beslutade att avsätta upp till kronor från kårens resultat 12/13 för att vidareutveckla visionen och ta fram en kostnadskalkyl för projektet. Alla ytterligare investeringar i projektet ska godkännas av fullmäktige. Totalt är visionen beräknad att kosta miljoner kronor, med målsättningen att ungefär hälften av investeringen ska samlas in genom den donationskampanj som genomförs i Teknologföreningen C.S. regi. Visionen omfattar en utveckling av dagens byggnader, nybyggnation samt nyttjande av den mark som idag står obebyggd. Ett viktigt mål i arbetet har även varit att återskapa den Chalmersska allemansrätten som tidigare fanns; där chalmerister ska känna sig välkomna till området för att när som helst ta en paus i vardagen. I dagsläget är bokningsgraden i Härrydaområdet hög, vilket försvårar för gemene medlem att kunna åka ut till området och nyttja faciliteterna utan att boka i förväg, som fallet var på 1930-talet då området införskaffades. Genom ut- och nybyggnation kan fler medlemmar komma att nyttja området, samtidigt som det öppnar upp för alla medlemmar att använda det obebyggda området. Utöver det höga trycket på kårens lokaler i Härryda finns det idag brist på bokningsbara arrangemangslokaler på campus, en fråga som ofta diskuteras i fullmäktige och som under många år har varit en prioriterad fråga i verksamhetsplanen. Genom en nybyggnation i Härryda skulle kåren ta ett ansvar även i denna fråga då det öppnar för möjligheten att arrangera både fler samtidiga och större tillställningar i Härrydaområdet. Arbetet under verksamhetsåret 13/14 Efter att fullmäktige beslutade att anta visionen i november 2013 tillsattes en styrgrupp för att leda projektet. Styrgruppen består av VD för kåren, representanter från kårledningen, VD för Emils Kårhus AB, fullmäktigeledamöter samt representanter från Inobi. Styrgruppen valdes ut för att innefatta den kunskap som finns inom projektet och komplettera med personer som kan representera kårens medlemmar. Styrgruppen behandlar bland annat tidplan för projektet, budget, markägarfrågor och hur området, inklusive byggnader, ska förvaltas i framtiden. Både ägandefrågan och de exakta fastighetsgränserna har varit föremål för särskilda utredningar då flertal fel och tveksamheter uppdagats, framförallt gällande fastighetsgränserna. Gällande markägandet har det bland annat varit aktuellt att se över möjligheten för kåren att disponera den mark som krävs för att enkelt kunna ta sig mellan de två uddarna som kåren äger, då kåren i dagläget inte äger marken som binder dessa uddar samman. Under projektets styrgrupp finns en projektledning, och därunder en programgrupp. Projektledningen består av projektledare från Chalmers studentbostäder samt representant från Inobi. I programgruppen finns representanter från fullmäktige, bastukommittén CBK, kårledningen samt Inobi, vilka har arbetat med att vidareutveckla samt förfina de framtagna skisserna för projektet. 1 av 2

34 RAPPORT Kårstyrelsen Utifrån programgruppens rekommendationer har bland annat planlösningen i sportstugan samt storstugan till viss del ändrats och upprustning av C.S.-bastun har setts över. Även placering av storstugan har setts över på grund av oklarheter i vart fastighetsgränsen går för det område kåren äger och utefter hur nära stugan får placeras vattnet på grund av strandskyddet. Stugans läge har vridits för att platsa bättre in i området, vilket även har tillfört kvaliteter till stugan såsom att den nu ger känslan av att vara mer fritt placerad från övriga byggnader och därmed lättare kan användas separat från dessa. Kommande arbete De stora frågorna den närmsta tiden behandlar främst förvaltning av området samt ekonomi för projektet. En utredning pågår för att se över hur kåren kan få en mer professionell förvaltning av området genom de bolag som ingår i kårens företagsgrupp i dagsläget. Att CBK, som tillsammans med Husansvarig, förvaltar området i dagsläget ska ha hela ansvaret fortsättningsvis skulle resultera i ett arbete större än vad ideellt engagemang innebär, dock ska kommittén och det ideella engagemanget även fortsättningsvis vara en viktig del i förvaltning och framtida utveckling av området. Under juni kommer förprojektet att sättas igång med mål att ta fram en beskrivning av vad som krävs för att kunna realisera projektet, även kallas systemhandling. Efter förprojektet är genomfört kan en bygglovsansökan lämnas in, samtidigt kommer projektet att lyftas i fullmäktige. Med resultatet av förprojektet kommer ägande- och förvaltningsfrågan att rapporteras och en budget för projektet kan sättas utifrån den framtagna systemhandlingen. Detta tillsammans med förslag på investering förväntas lyftas till fullmäktige för beslut i oktober. Om fullmäktige fattar beslut om att realisera Härrydaprojektet kommer arbetet att gå in i nästa fas samtidigt som upphandling av byggentreprenörer påbörjas. Fortsätter arbetet med projektet förväntas sedan byggstart att dra i gång tidigt under 2015 enligt den tidigare lagda tidsplanen, med färdigställande av projektet under hösten Kårstyrelsen genom Janna Hempel Vice Kårordförande 2 av 2

35 RAPPORT KÅRSTYRELSEN Statusrapport Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplanspunkter a) Utvärdera och effektivisera kårens kommunikationskanaler Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 9. b) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation för fullmäktige Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 9. c) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation på engelska Målet med punkten att ta fram riktlinjer för hur kåren ska kommunicera på engelska. Ett utkast har tagits fram utifrån de tankar som togs fram under hösten och diskussioner med Kårstyrelsen. Detta utkast diskuterades på Kommittéordförandeträff och utifrån detta togs ett slutgiltigt förslag fram. Förslaget på riktlinjer fastställdes på Kårstyrelsemöte 12 och därmed är arbetet avslutad och avrapporterat. d) Hitta metoder för att samla in och ta tillvara på medlemmarnas idéer Idag sker kommunikation mest ut till medlemmarna och att det saknas ett bra sätt att ta in medlemmars feedback och förslag. Målet med punkten är att fylla detta gap och göra det enklare för medlemmar att uttrycka förslag för verksamheten i både centrat och lokalt på sektionerna. Arbetet pågår i en iterativ process mellan fokusgruppen och Kårstyrelsen för att finna en lösning som fungerar inom kåren och samtidigt är möjlig med de resurser som finns. Arbetet kommer att pågå under resten av våren och förslag på implementering av metod finns i verksamhetsplanen för kommande verksamhetsår. e) Ta fram metoder för att kommunicera kårens påverkansarbete Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 10. f) Ta fram koncept för att kommunicera och diskutera aktuella frågor Många medlemmar har inte tillräcklig information om vad som görs inom kåren för att kunna motivera sitt medlemskap. Aktuella frågor är i många fall ett bra sätt att få gemene teknolog att koppla sin vardag till kårens arbete. Projektet innefattar ett kontinuitetsdokument för hur Kårledningen säkerställer kommunikation av olika typer av frågor i sitt dagliga arbete, bland annat genom ett verktyg i form av en matris. Materialet har varit på feedback hos kommunikationsavdelningen och kårledningen, feedback är sammanställd och arbetet kommer att färdigställas och avrapporteras till kårstyrelsemöte av 3

36 RAPPORT KÅRSTYRELSEN g) Ta fram och implementera metoder för att lyfta fram medlemsnytta företagsgruppen skapar En del av de uppdrag som kåren är ålagda av fullmäktige uppfylls helt eller delvis genom den företagsgrupp som kåren äger. Det är därför viktigt att denna medlemsnytta kommuniceras till medlemmarna. Målet är att ta fram hur företagsgruppen ska marknadsföras och vem som ska kommunicera. Ansvarsfördelningen är fastställd och de åtgärder som den ideella delen av kåren ska ta fram är till stor del slutförda. Punkten avrapporterades därför till Kårstyrelsemöte 12. Att göra punkter 1) Genomför turné där kårledningen möter nya studenter Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 7. 2) Ta fram en engelsk ordlista för kårens kommunikation Kårens kommunikation på engelska skulle underlättas och förtydligas om det fanns entydiga översättningar av alla de speciella begrepp och termer som kåren och högskolan använder. Målet är därför att ta fram en ordlista med entydiga översättningar och distribuera den till kårens delar. En ordlista fastställdes på kårstyrelsemöte 10 och finns nu på kårens hemsida, vilket har uppmärksammats genom utskott och artikel på hemsidan. Punkten avrapporterades därmed till kårstyrelsemöte 10. 3) Ta fram grundläggande tryckmaterial på engelska I dagsläget saknas grundläggande tryckmaterial på engelska vilket medför att internationella studenter riskerar att få bristfällig information. Informationen som internationella studenter får ska skräddarsys och samlas så att informationen inte är direktöversatt utan anpassas till vad internationella studenter behöver veta. Arbete med att ta fram ett informationsblad till internationella studenter är i princip färdigställt. Sedan ska arbetet med ytterligare information ses över i samband med att en ersättningstrycksak till Den Lilla Gröna tas fram. 4) Säkerställ att relevanta dokument finns tillgängliga via kårens hemsida Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 9. 5) Samla information till aktiva i kåren på hemsidan För att underlätta för kårens aktiva och minska arbetsbelastningen för Kårledningen skall allmän information om hur lokaler, arrangemang och tillställningar i kårens regi planeras och rapporteras finnas tillgängligt på en ny del av kårens hemsida. En struktur för den nya delen av hemsidan är satt och tidsplan för arbetet under våren är färdig. Kårledningen ska under mitten av maj producera utkast på material till hemsidan. Kårkommittéer kommer sedan att involveras i arbetet för att säkerställa att den information som finns är lättförstådd och relevant. Arbetet planeras vara färdigställt innan verksamhetsårets slut. 2 av 3

37 RAPPORT KÅRSTYRELSEN 6) Uppmärksamma teknologutbildningarnas krav på förbättring av studiemedelssystemet Kåren anser att studiemedelssystemet måste förbättras och att satsningar behöver göras under verksamhetsåret för att uppmärksamma detta krav. Då studiemedelsfrågan blev aktuell uppmärksammades kårens åsikter via en artikel på hemsidan och en debattartikel i GP. Det proaktiva arbetet kommer inte hinna göras under verksamhetsåret utan erfarenheterna som arbetet med studiemedelsfrågan har givit tillsammans med resultatet från verksamhetsplanspunkt 1) Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan kommer användas för att veta hur frågan kan angripas i framtiden. 7) Visualisera medlemsavgiften för att kommunicera hur medlemsavgiften används Nivån på medlemsavgiften har diskuterats de senaste åren men legat oförändrad. Genom att på ett överskådligt sätt visulisera vad kåravgiften går till ska det underlätta en motivering av nivån, men även öka intresset och medvetenheten hos medlemmarna om vad avgiften bekostar. För att kunna göra analysen håller det på att sammanställas vilka poster i budgeten som medlemsavgiften faktiskt bekostar. Inget nytt finns att rapprotera sedan förra fullmäktigemötet. När sammanställning är färdig ska det skapas diagram som på ett enkelt sätt visar fördelningen, vilket planeras att genomföras under juni för att finnas färdigt inför hösten då fakturan för medlemsavgiften går ut. Följ upp i) Följ upp arbetet med skyltning i kårhuset Proposition för investering av skyltar och montering finns i handlingarna för Fullmäktigemöte 8. ii) Följ upp Fråga Kåren Live Pubrunda samt turné på teknologsektionerna Arbetet följs upp. 3 av 3

38 RAPPORT KÅRSTYRELSEN Statusrapport Verksamhetsplan 13/14 Verksamhetsplanspunkter a) Arbeta för att skapa mervärde för teknologer genom högskolans styrkeområden Högskolans styrkeområden har funnits sen 2009 men är fortfarande otydliga och okända för de flesta teknologer. Arbetet syftar till att genom samverkan med styrkeområdena skapa mervärde för teknologerna och på så sätt förtydliga styrkeområdena. För att göra detta skall förslag tas fram på hur samverkan mellan teknologer och styrkeområden kan ske. Sedan senaste rapporteringen har allt material som finns i punkten gåtts igenom och redigerats och förslag som tagits fram i samarbete med Arbetsmarknadsutskottet och Utbildningsutskottet konkretiserats. Utifrån feedback på materialet har en slutgiltig kartläggning samt lista på förslag tas fram. Punkten avrapporterats sedan under Kårstyrelsemöte 12. b) Kartlägg kårens arbete med utresande samt internationella studenter Arbetet grundar sig i att det inte finns tillräcklig kunskap inom kåren om vad högskolan och kåren gör för internationella och utresande studenter. Målet är att kartlägga vad kåren och högskolan gör i det praktiska arbetet med internationella och utresande studenter. Insamlingen av information till kartläggningen är nu klar och har sammanställts till en rapport som godkänts på Kårstyrelsemöte 11. På Kårstyrelsemöte 12 avrapporterades punkten och en kortare rapport om kårens arbete för internationella studenter ligger till Fullmäktigemöte 8. c) Stärk sektionernas interna påverkansstruktur Punkten nedprioriterades på Kårstyrelsemöte 8 och kommer inte att slutföras. d) Utred former för att samordna arbetsmarknadsarbetet med högskolan Kåren och högskolan har i dagsläget inte tillräckligt bra insyn i varandras verksamheter inom arbetsmarknadsfrågor, vilket riskerar att leda till minskad nytta för teknologerna då arbete ibland görs dubbelt eller inte alls. För att förebygga detta ska kåren kartlägga högskolans organisation inom området samt se var kårens och högskolans arbete korsar i dagsläget. Därefter kan den informationen användas för att finna områden att samarbeta kring. Under hösten gjordes en kartläggning som kommer att sammanställas till ett kontinuitetsdokument i Kårledningen, som främst handlar om vilka personer inom högskolan som jobbar med vilka arbetsmarknadsfrågor. Inget nytt finns att rapportera sedan senast. Nästa steg är att se över hur de identifierade samverkanspunkterna kan tas vidare, vilket kommer att ske i slutet av maj. e) Utveckla interna strukturer för samordning av kontakt med näringslivet För att ha möjlighet att utveckla sin samordnande roll inom arbetsmarknadsfrågor behöver Arbetsmarknadsenheten kartlägga vilka parter inom Chalmers Studentkår som har näringslivskontakt samt vilket stöd de behöver. Målet är att skapa en plan för hur de delar som arbetar med näringslivskontakt kan få stöttning och hur Kårledningen i framtiden kan vara ett nav i detta arbete. Efter en kartläggning av vilka organ som har näringslivskontakt inom kåren, samt vilket stöd dessa behöver, har förslag på stödfunktioner så som utbildningar och workshops för arbetsmarknadsgrupper har tagits fram. Arbetet kommer att slutföras i maj genom att sammanställa en kontinuitetsplan samt grundläggande material för genomförande av framtagna koncepten. 1 av 6

39 RAPPORT KÅRSTYRELSEN f) Utred hur kåren kan främja entreprenörskap Många teknologer på Chalmers får inte någon kunskap inom verksamhetsorganisation och ekonomi vilket gör att steget från en potentiell affärsidé till att starta företag är stort. Kåren ska därför utreda hur entreprenörskap kan främjas och hur processen att starta eget företag ska underlättas för teknologer. Punkten är avsmalnad och kommer att innebära att se över det material som inkommit genom de diskussioner som hållits under året så att det blir möjligt för kommande år att ta del av materialet. Materialet ska färdigställas i maj. g) Utveckla kårens rutiner för arbetsmiljö- och likabehandlingsarbetet gentemot högskolan Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 10. h) Utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen Alkoholkulturen på Chalmers är en viktig fråga inom kårens arbete och målet med detta projekt är att ta fram tre prioriterade satsningar för en sund alkoholattityd som sedan skall genomföras under De tre satsningarna är följande: ett samarbete med IQ om alkoholkulturen, översyn av alkoholrelaterade styrdokument samt utveckling av verktyg för synliggörande av alkoholfria alternativ. Tillsammans med IQ lanserades i februari en enkät om Chalmers alkoholkultur. Den 13 maj kommer en workshop arrangeras av IQ för sektionsstyrelser och kårkommittéer för att göra handlingsplaner utifrån enkätsvaren. Översynen av styrdokument har lett till en reviderad Fest- och alkoholpolicy som antogs på Fullmäktigemöte 7 samt förslag på ny alkoholstrategi som ligger till Fullmäktigemöte 8. Verktyg för synliggörande av alkoholfria alternativ kommer att arbetas med under hösten i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling För att kunna underbygga argument kring vikten av engagemang mot högskolan och extern part kommer kåren att ta fram en rapport kring personlig utveckling genom engagemang. Projektet innefattar en enkät till alumner för att undersöka hur de ser på engagemang under studietiden. Enkäten var öppen i 2 veckor och drygt 2000 svar inkom. Arbetet med att analysera resultatet är påbörjat och rapporten kommer att läggas till Kårstyrelsemöte 14. j) Utveckla och förstärk samarbetet inom 3C Kåren, högskolan och CING träffas i forumet 3C som genom åren har haft varierande syfte. Målet med arbetet är att få forumet att fungera samt kartlägga vilka frågor som forumet hanterar och diskuterar. Arbetet i punkten har ändrats då det initialt handlade om att träffas i 3C och identifiera gemensamma frågor rörande alumniverksamhet. Då högskolan har påbörjat ett arbete att se över de event som finns innan, under och efter varje chalmerists studietid kommer det arbetet att vara grunden i punkten och skillnaden är att arbetet drivs av högskolan istället för av kåren. Arbetet går sakta framåt men det anses inte prioriterat att kåren driver ett eget arbete vid sidan om högskolans arbete. Därför avrapporteras punkten till Kårstyrelsemöte 13 och arbetet tillsammans med högskolan kommer fortsättningsvis att bevakas. k) Utforma och tillsätt projektledaruppdrag till projekt inom kåren Punkten nedprioriterades på Kårstyrelsemöte 10 och kommer inte att slutföras. 2 av 6

40 RAPPORT KÅRSTYRELSEN l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv Kåren arbetar för att teknologerna på Chalmers ska ha en så bra studietid som möjligt dock finns det ingen aktuell bild av vad teknologerna anser vara ett rikt studentliv. Arbetet ska resultera i en rapport som beskriver teknologernas syn på studentliv som ska ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbetet inom kåren och mot högskolan. Det sista arbetet med att komplettera den fullständiga rapporten pågår och kommer att slutföras till Kårstyrelsemöte 13. En statusrapport över arbetet ligger till Fullmäktigemöte 8. m) Utred hur mottagningen ska anpassas till den nya läsårsindelningen Under hösten 2014 kommer en ny läsårsindelning att träda i kraft och för att bibehålla mottagningens kvalité är det viktigt att utreda hur mottagningen eventuellt förändras av detta. Då läsårsindelningen inte kommer påverka mottagningen nämnvärt har arbetet i punkten minskat och arbetet har resulterat i ett internt dokument som beskriver vad som ska göras innan mottagningen 2014och vad som ska utvärderas efteråt. Detta är för att ta fram läsårsindelningens konsekvenser på mottagningen. Likaså ett kontinuitetsdokument som beskriver på vilket sätt kåren varje år arbetar proaktivt för en bättre och bättre mottagning. Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 12. n) Ta fram en strategi för hur kårens verksamhet på campus Lindholmen skall utvecklas Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte 7. o) Utred kårens lokaler Idag finns det inget komplett syfte för hur kårhuset ska användas eller i vilken riktning det ska utvecklas. För att kårhus ska utvecklas i den riktning medlemmarna önskar ska en handlingsplan tas fram och en kartläggning göras för att sammanställa vilka lokaler som finns i huset. Under hösten togs genomfördes undersökningar för att ta reda på vad medlemmarna vill kunna göra i kårhuset och vad som fungerar bra och mindre bra i dagsläget. Utifrån underlaget påbörjades ett arbete för att ta fram en handlingsplan för kårhuset. Under arbetet med handlingsplanen insågs det att en strategi för kårhuset med en tydlig inriktning för kårhusets utveckling samt ett tydligt syfte behövs för att göra en väl underbyggd handlingsplan. Därför har en strategi formulerats utifrån undersökningarna som gjorts samt tankarna med kårhuset vid ombyggnationen Denna strategi ligger för beslut till Fullmäktigemöte 8. Nästa steg är att färdigställa handlingsplanen och ta beslut om den i Kårstyrelsen. Därefter är arbetet i punkten avslutat. p) Ta fram alternativ till kontanter på campus Punkten nedprioriterades på Kårstyrelsemöte 10 och kommer inte att slutföras. q) Ett inkluderande rektorsval Högskolan kommer till sommaren 2015 att byta rektor tillika VD då mandatet för Karin Markides går ut. Kåren har enligt bolagsordningen för Chalmers AB en representant i den valberedning som utser rektor. Målet med verksamhetsplanspunkten är att säkerställa att kårens arbete i samband med rektorsvalet är inkluderande och transparent för att säkerställa ett öppet rektorsval. Allt förarbete som kan genomföras är klart och arbetet är vilande tills valberedningens arbete påbörjas vilket inte kommer att ske under nuvarande verksamhetsåret. En statusrapport ligger till Fullmäktigemöte 8 och verksamhetsplanspunkten avrapporterades till Kårstyrelsemöte av 6

41 RAPPORT KÅRSTYRELSEN Att göra punkter 1. Ta fram en handlingsplan för kårens politiska påverkan i studiemedelsfrågan Målet för arbetet var initialt att ta fram en handlingsplan för verksamhetsåret 13/14 som slår fast vilka argument kåren vill trycka på i studiemedelsfrågan och vilka parter som ska nås med respektive argument. Då det behov som finns är ett kontinuitetsdokument i frågan och inte en handlingsplan (som är en tidsbestämd plan med konkreta åtgärder) har ett kontinuitetdokument med verktyg i politiskt påverkansarbete tagits fram istället. Arbetet är därmed slutfört och avrapproterades därmed till Kårstyrelsemöte Kommunicera och implementera den pedagogiska verktygslådan Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Implementera och utvärdera funktionärsregistret I dagsläget finns det inget lätt sätt att samla information om aktiva och tidigare aktiva inom kåren. Under fullmäktigemöte 5 beslutades det att kåren ska investera i ett funktionärsregister som Montania har arbetat fram. Montania har arbetat med att anpassa det befintliga systemet utefter de önskemål som lämnats och en version där de olika funktionerna nu håller på att testas. En slutgiltig version planeras att levereras innan sommaren och ska sedan implementeras innan punkten avrapporteras. 4. Genomför satsningar för ökad kommunikation i kårens påverkansstruktur Punkten nedprioriterades på Kårstyrelsemöte 8 och kommer inte att slutföras. 5. Omfördela arbetsuppgifterna inom Mat&Kalas Mat&Kalas möjliggör en stor och växande del av det nöjesliv som idag erbjuds på campus. Den ökade verksamheten inom Mat&Kalas har dock lett till en hög arbetsbelastning för förtroendevalda. För att göra arbetssituationen mer hållbar för alla parter behöver arbetsuppgifterna omfördelas. Ett nytt kassa- och lagerhanteringssystem implementerades i april för att förenkla arbetet. För att underlätta för arrangörer har bokning och information flyttats från restaurangens till kårens hemsida för lättare administrering. Arbetet avrapporterades därmed till Kårstyrelsemöte Genomför ledarskapsutbildning för förtroendevalda Kåren har många aktiva som genom sitt engagemang är ledare. Att ge engagerade utbildning i ledarskap och därmed bidra till personlig utveckling och kompetenshöjning är till nytta både för individen och för organisationen. Målet är att genomföra den ledarskapsutbildning som togs fram som koncept under verksamhetsåret 12/13 med kåren som utförare i samarbete med andra företag. Arbetet har inte kunnat slutföras under våren och därmed kommer inte punkten att kunna slutföras. Utbildningen kommer att istället hållas tidigt under hösten där sektionsordförande samt ordföranden för kårkommittéer kommer att få möjlighet att delta. 7. Ta fram sponsringsguide för kårens organisation Det är många olika kårkommittéer och kårföreningar som söker sponsring i Chalmers Studentkårs namn. För att bibehålla det värde varumärket har är det viktigt att arbetet med att söka sponsring sköts professionellt. En sponsringsguide ska fungera som ett stöd i arbetet för förtroendevalda som söker sponsring och samtidigt samordna och förbättra kontakt med externa organisationer. Inget nytt att rapportera. Nästa steg är att färdigställa guiden och avrapporera arbetet till Kårstyrelsemöte av 6

42 RAPPORT KÅRSTYRELSEN 8. Ta fram underlag för att skriva strategiska avtal Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Uppdatera och implementera riktlinjer för bokningar i kårens lokaler Punkten grundar sig i att det i dagsläget inte finns tydliga och genomtänkta riktlinjer för vem som får boka vilka av kårens marknadsföringsytor. Målet är att ta fram riktlinjer för kårhuset och marknadsföringsresurser och sedan skapa tydliga och enkla informationsblad som distribueras till de parter inom kåren som berörs av riktlinjerna. Arbetet har avslutats och riktlinjerna har godkänts av Kårstyrelsen. Avrapportering kommer att göras till nästa Kårstyrelsemöte. 10. Arrangera forum där teknologsektionerna diskuterar sök- och invalsprocesser Arbetet är avslutat och avrapporterat till Kårstyrelsemöte Uppdatera och implementera Chalmers Studentkårs miljöpolicy Målet med arbetet är att ta fram användbara riktlinjer för miljöarbetet genom att uppdatera miljöpolicyn. Chalmers Students for Sustainability (CSS) har projektlett arbetet i punkten och tagit fram ett utkast på miljöpolicy som bearbetades på en workshop med UO, HA och KO. Detta utkast har sedan sett över vidare i Kårstyrelsen och resulterat i det förslag på miljöpolicy som ligger för beslut till Fullmäktigemöte 8. Arbetet kommer att avrapporteras till Kårstyrelsemöte 13 då punkten syftar till att uppdatera miljöpolicyn men arbetet med kårens miljöarbete kommer sedan att fortsätta genom att ta fram riktlinjer. Bevaka och följ upp b-i) Säkerställ studentinflytandet i detaljplansprocessen för Campus Johanneberg För att säkerställa studentinflytandet så kommer ett extra möte att hållas med stadsbyggnadskontoret för att ge studentperspektivet på de ombyggnationer som föreslås. Detta för att på ett tydligt sätt kunna säkerställa att studenternas åsikter tillvaratas. b-ii) Bevaka att kursutvärderingsprocessen implementeras Bevakas, inget nytt att rapportera. b-iii) Följ upp implementeringen utav rättsäkerhetsdokumentet Bevakas, inget nytt att rapportera. b-iv) Följ upp arbetet med resultatet av Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar Bevakas, inget nytt att rapportera. b-v) Säkerställ ett starkt studentinflytande Bevakas, inget nytt att rapportera. b-vi) Bevaka Chalmers lärandecentrums nya uppdrag Bevakas, inget nytt att rapportera. b-vii) Delta i konsekvensanalysen av en förändrad läsårsindelning Bevakas, inget nytt att rapportera. 5 av 6

43 RAPPORT KÅRSTYRELSEN b-viii) Följ upp fortsatt arbete med arrangemangslokaler på campus Bevakas, inget nytt att rapportera. b-ix) Följ upp distributionen av utbildningspaket till teknologsektionerna Bevakas, inget nytt att rapportera. 6 av 6

44 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter_v2.docx RAPPORT VUO Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter Bakgrund och syfte Kåren har många internationella medlemmar som kommer hit för att studera. Idag finns inte tillräcklig kompetens för att tillgodose dessa medlemmars behov och ge dem stöd. För att på ett bättre sätt arbeta med frågan har kårens roll och möjligheter för detta kartlagts genom verksamhetsplanspunkt b) Kartlägg kårens arbete med utresande samt internationella studenter. Syftet med rapporten är att redogöra vad som kartlagts i kårens arbete för internationella studenter i verksamhetsplanspunkten Fullständig kartläggning finns att finna i Kårstyrelsehandlingarna till Kårstyrelsemöte 11 verksamhetsåret 2013/14. Metod För att kartlägga kårens arbete för internationella studenter har undersökningar genomförts såväl central som lokal inom kåren. Diskussioner har förts med Kårledningen och intervjuer har hållits med ordförande från kårkommittéerna CIRC, IAESTE och BEST. Till övriga kårkommittéer och kårföreningar har enkät skickats ut, där svarsfrekvens var 11 av 21 för kårkommittéer medan inga svar inkom från kårföreningar. Även kårens stadgar, reglemente och instruktioner för kårkommittéer har studerats. På lokal nivå har avstämningar hållits med masteransvariga i studienämnderna på sektionerna samt med deltagarna på Internationella utskottet, IntU. Resultat från kartläggningen Nedan redogörs på vilket sätt kåren arbetar för internationella studenter enligt resultat från de genomförda undersökningarna. Central verksamhet I år har kåren i den centrala verksamheten utökat kommunikation med medlemmar på engelska, det har även tagits fram enklare informationsmaterial om kåren för distribution till internationella studenter då de börjar studera på Chalmers. Under året har riktlinjer för kommunikation på engelska tagits fram för att utveckla kårens kommunikation till internationella medlemmar. Utöver detta svarar Kårledning och stab mycket på frågor kring medlemskap via kårexpeditionen, hemsidan och mail. I avsnittet nedan beskrivs de sociala arrangemang som främst riktas till internationella studenter samt arbete som utförs för att integrera svenska och internationella studenter. Från enkäten som skickades till kårkommittéer fanns ingen kommitté utöver CIRC som har arrangemang riktat till internationella studenter. Däremot finns arrangemang som inte specifikt riktar sig mot internationella studenter men där de är en tydlig del av målgruppen och information skrivs på engelska, såsom tillexempel FestU-kalasen. Detta kommer dock inte att beskrivas ytterligare i rapporten. Chalmers International Reception committee (CIRC) CIRC är en kårkommitté, som arrangerar en mottagning för de internationella studenterna i början av varje termin. Under 2012 och 2013 har CIRC mött upp de anländande studenterna som ankommit 1 av 4

45 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter_v2.docx RAPPORT VUO under ett av CIRC förutbestämt datum på flygplatsen. Tillsammans med högskolans mottagningssamordnare ordnar CIRC även så att de anländande studenterna får ut sina nycklar från SGS under andra tider än SGS normala öppettider. CIRC ger ut information till studenter inför och under mottagningen. Informationen handlar om boendemöjligheter, svenskkurser, försäkringar men också om kåren och den mottagning som CIRC arrangerar samt aktuella händelser på Chalmers och i Göteborg. Under mottagningen arrangeras många olika sociala event av CIRC och tillsammans med högskolan arrangerar CIRC även Welcome Day för att välkomna, informera nyanlända internationella studenter om grundläggande kunskap om högskolan och kåren samt en rundvandring på campus. Under CIRCs mottagning får de internationella studenterna phaddrar, vilka rekryteras för att ge de internationella studenterna en så bra intergering som möjligt. I phaddergrupperna blandas studenter från olika utbildningsprogram och därför lär de internationella studenterna känna studenter från många olika utbildningsprogram och nationaliteter, men får å andra sidan inte en tydlig mastersklass- eller sektionstillhörighet. Internationella utskottet (IntU) Internationella utskottet (IntU) startades upp under verksamhetsåret 2011/2012 med syftet att öka internationella studenters inflytande och delaktighet inom kåren samt för att ta in internationella studenters åsikter om kåren. Då bestod IntU av en internationell student från varje sektion, ordförande från CIRC och BEST, SO och vuo. Det upplevdes dock som svårt att åstadkomma kontinuitet och rekrytera till utskottet. Slutsatsen drogs att det kan ge bättre resultat om sektionerna ges möjlighet att utveckla sitt arbete för internationella studenter. Därför omorganiserades utskottet under verksamhetsåret genom att teknologsektionerna istället deltar med en representant som ansvarar internationalisering på sektionen i utskottet. Utskottet diskuterar internationaliseringsfrågor och är både tänkt som ett informations- och erfarenhetsutbyte mellan sektioner såväl som för att skapa en samsyn inom internationaliseringsfrågor. Detta år har det hållits diskussioner kring hur sektionens arrangemang bättre kan riktas till internationella studenter, kommunikation med sektionens internationella studenter, mottagning för masterstudenter samt segregering. Centrala engagemangsmöjligheter Enkäter skickades till kårkommittéer och kårföreningar för att ta reda på hur de arbetar för internationella studenter och utresande studenter samt om det är möjligt för någon av målgrupperna att engagera sig inom deras kommitté/förening. Det är idag oklart vilka engagemangsmöjligheter som finns för internationella studenter i kårkommittéerna, då endast hälften svarat och flera av de svarande inte själva visste. Då ingen kårförening svarade är det svårt att avgöra engagemangsmöjligheterna inom dessa. Sektionernas verksamhet För sektionerna har verksamheten studerats genom internationella utskottet (IntU) samt genom kontakt med masteransvariga. Sektionernas internationaliseringsarbete varierar mycket, vissa sektioner har masteransvarig eller internationellt ansvarig i sektionsstyrelsen eller en internationell kommitté. De flesta sektionerna är i uppstartsfasen av internationaliseringsarbete och har ingen specifik post som arbetar med frågan på sektionen. 2 av 4

46 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter_v2.docx RAPPORT VUO Masterbevakning Utbildningsbevakning på avancerad nivå, masterbevakning, bedrivs i väldigt olika utsträckning på sektionerna. Majoriteten av studienämnderna har en person med särskilt ansvar för utbildningen på masternivå, en masteransvarig. Detta är något som införts för att förbättra utbildningsbevakningen på masternivå och som förbättrar utbildningsbevakningen för internationella studenter väsentligt. Det är dock väldigt ovanligt att internationella studenter engagerar sig i mastersbevakning, vilket gör att deras perspektiv saknas. Mottagning på sektions/programnivå Ett fåtal sektioner har idag en mottagning på sektionsnivå, men flera uttrycker en vilja att starta en. Vissa masterprogram arrangerar, tillsammans med studenter på programmet, ett fåtal mottagningsaktiviteter eller en kickoff i början av september när de nya studenterna anlänt. De gemensamma aktiviteterna bidrar, enligt studenterna, till en bra klasskänsla och det upplevs vara enkelt att lära känna såväl nationella som internationella studenter. Engagemangsmöjligheter på sektionsnivå På alla sektioner som har internationella studenter är det möjligt att engagera sig inom studienämnden men det är oklart vilka fler engagemangsmöjligheter som finns, då det inte har undersökts fler engagemangsmöjligheter än utbildningsbevakning i kartläggning. Framtida satsningar Central verksamhet Inom den centrala verksamheten är det av stor vikt att fortsätt arbeta aktivt med att utveckla och bredda kommunikation på engelska. Detta både genom den kommunikation och information som går ut från kårens centrala kommunikationskanaler men också genom att stötta kårkommittéerna i deras kommunikationsarbete. De riktlinjer för kommunikation på engelska som tagits fram under året bör även kommuniceras. Det är även viktigt att arbeta med och utveckla Internationella utskottet (IntU) för att utvecklingen av integreringsarbetet inom kåren ska fortsätta. Då en stor förändring gjorts av utskottet under verksamhetsåret 2013/14 är det lämpligt att i slutet av verksamhetsåret 2014/15 utvärdera nuvarande struktur av IntU. Prioriterat område i Visions- och uppdragsdokumentet För att förbättra internationella studenters situation behöver dock större satsningar för utveckling genomföras. Genom det prioriterade området, Öka integrationen för internationella studenter, i det nya Visions- och uppdragsdokumentet som fastslogs på Kårfullmäktigtemöte 7 nuvarande verksamhetsår, kan en förbättring uppnås. I kartläggningen har det framkommit att det är oklart vilka engagemang på lokal och central nivå som är möjliga för internationella studenter. Detta är inte bara oklart för de internationella studenterna utan även för kårkommittéer och kårföreningar. Därför är det viktigt att se över och tydliggöra centrala engagemangsmöjligheter för internationella studenter. Utöver detta är det också oklart vad internationella studenter vill ha ut av Chalmers Studentkår. Därför bör ett första steg i det prioriterade området bli att utreda internationella studenters åsikter kring Chalmers Studentkår och identifiera vilka behov de har av kåren då det kan skilja sig från svenska studenters behov. Detta för att på bästa sätt kunna göra prioriterade satsningar efter internationella studenters behov och önskemål. 3 av 4

47 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Kartläggning av kårens arbete för internationella studenter_v2.docx RAPPORT VUO Sektionernas verksamhet För att fortsätta utveckla kårens arbete för internationella studenter måste sektionerna få fortsatt stöd att utveckla sitt arbete inom internationalisering och utbildningsbevakning på masternivå. Detta ska möjliggöras genom fortsatta avstämningar med masteransvariga i studienämnderna samt stöd genom Internationella utskottet (IntU). Särskilt fokus bör ligga på arbetet med en sektions- eller programbaserad mottagning för att ge internationella studenter en naturlig introduktion till sektionen samt för att lära känna studenter inom sitt eget program. För att alla studenter ska få samma förutsättningar att engagera sig är det viktigt att se över alla möjligheter till engagemang inom sektionernas verksamhet och tydliggöra inom vilka områden utöver utbildningsbevakning som internationella studenter kan engagera sig. Inom de områden där internationella studenter kan engagera sig är det viktigt att tillse att utbildningsmaterial och information från Kårledningen finns tillgängligt på engelska. Frågor på rapporten ställs till, Sofia Andersson Utbildningsenhetens vice ordförande vuo@chs.chalmers.se 4 av 4

48 RAPPORT Kårstyrelsen Rektorsvalsprocessen: Ny rektor tillika VD för Chalmers Tekniska Högskola Rektorsvalet är en strategiskt viktig fråga för såväl studentkåren som för högskolan. Kårledningen bör vara en proaktiv part i förarbetet inför valet och tillse att underlag och kravprofil tidigt färdigställs internt. Invalet ska präglas av transparens och inkludering där gemene teknolog också kan känna sig delaktig. 1. Bakgrund Chalmers Tekniska högskola AB, hädanefter högskolan, är sedan 1994 en stiftelsehögskola. Detta påverkar högskolan i många olika fall, exempelvis att högskolan till skillnad från statliga högskolor får äga bolag men det påverkar också val av rektor. Hur rektorsvalsprocessen ska gå till beskrivs i högskolebolagets bolagsordning och det är ytterst högskolestyrelsen som äger frågan om rektorsval likt ett bolag där styrelsen är ansvarig för att tillsätta VD. I bolagsordningen nämns till viss del hur rektorsvalet ska beredas till styrelsen genom en valberedning och valförsamling. De formella stegen beskrivs närmare nedan Till sommaren 2015 kommer Karin Markides, Chalmers Tekniska Högskola AB:s nuvarande rektor tillika VD att sluta. Karin Markides har då varit rektor på Chalmers i nio år, sedan Formella steg för val av rektor tillika VD enligt bolagsordningen Enligt bolagsordningen ska rektor utses genom beslut i styrelsen. Uppdraget som rektor gäller vid beslut tillsvidare men maximalt sex (6) år. Därefter kan rektor få förlängt maximalt två (2) gånger om vardera tre (3) år. Styrelsen utser inför beslut om ny rektor en valberedning om maximalt sju (7) personer. Valberedningen ska ledas av styrelsens ordförande och det ska ingå två representanter från fakultetsrådet, två från styrelsens externa ledamöter, en från arbetsgivarorganisationerna samt en student. Valberedningen skall arbeta nära en rådgivande valförsamling som skall yttra sig över valberedningens förslag. Valförsamlingen utgörs i grunden av fakultetsrådet, hela kårledningen samt av företrädare för fackförbunden. I föregående val 2006 bestod valförsamlingen av 45 ledamöter. Rektorstillsättningen skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv vilket innebär att valberedningen och valförsamlingen ska föreslå kvinnliga och manliga kandidater. 1.2 Kort beskrivning av de två tidigare valen som stiftelsehögskola Första rektorsvalet som genomfördes under Chalmers tid som stiftelsehögskola var under 1997/1998 då Jan-Eric Sundgren valdes till rektor. Valet präglades av de traditioner som finns inom akademiska världen för att tillsätta rektor och valförsamlingen hade i detta val ansvaret att rekommendera och rangordna de tre kandidater som valberedningen föreslog. Högskolestyrelsen tog därefter beslut om vem som skulle tillträda som nästa rektor. Det finns från detta val inte mycket dokumenterat från kårens sida. Däremot förekom det hearings med Fullmäktige för de slutgiltiga kandidaterna samt att studenternas åsikter också vägdes in från fackförbund genom dialoger med studentrepresentanter. 1 av 3

49 RAPPORT Kårstyrelsen Under rektorsvalet 2005/2006 hade bolagsordningen ändrats vilket gjorde att det var valberedningen som nominerade kandidater till styrelsen efter att valförsamlingen hade yttrat sig om kandidaterna. Valförsamlingen hade under processen ingen formell makt. Kårens arbete bestod under processen i att vara delaktig i högskolans process samt att ta in åsikter inom organisationen och rapportera om arbetet till Fullmäktige. 1.3 Chalmers Studentkårs arbete under Under verksamhetsåret har det funnits ett projekt som syftar till att säkerställa ett transparent rektorsval. Under året som gått har därför arbetet syftat till att ta fram material och sammanställa det som finns sedan tidigare rektorsval samt diskussioner om rektorer som varit mellan byte av rektor. Det har sammanställts hur processerna har sett ut de senaste tre valen; 1989, 1998 och Målet var att får en insikt i hur valen har gått till, lära av misstag som gjorts samt se trender i hur valen har skiljts åt. Arbetet har sammanställts och sammanfattas övergripande i denna rapport. För mer detaljerad information hänvisas till Kårordförande. 2. Chalmers Studentkårs mål med rektorsvalet Rektor tillika VD för Chalmers Tekniska Högskola har ytterst bestämmanderätt i alla operativa frågor samt mycket inflytande i det strategiska arbetet som högskolestyrelsen beslutar om. Det är därför av yttersta vikt att högskolan har en rektor som förstår och prioriterar studenter ur perspektivet att studenter berör både utbildningen och studentlivet. Det är också av högsta vikt att personen som blir kommande rektor har en uppfattning om vad det innebär att vara både rektor och VD för högskolan. Chalmers Studentkårs syn vid tidigare rektorsval speglas av Nicholas Tengelin, Kårordförande 2005/2006, rapport till Fullmäktige kring ny rektorskandidat: [ ] Jag ser mitt uppdrag i valberedningen som en av mina viktigaste uppgifter under våren. Vem vår nya rektor blir har en enorm betydelse för utvecklingen av Chalmers utbildning och forskning. I en tid då den nationella och internationella konkurrensen hårdnar för var dag behöver Chalmers en driven, stark och mycket erfaren ledare med integritet, karisma samt ett stort engagemang i sin uppgift, sina studenter och anställda. [ ] Chalmers studenter vill ha en rektor som kan driva högskolan framåt igenom hård konkurrens. Hon eller han måste ha näringslivserfarenhet, vara företagsekonomiskt orienterad och kunna agera affärsmässigt. Hon eller han måste kunna driva pedagogisk utveckling och kvalitetssäkring av Chalmers utbildningar. Chalmers skall ha Sveriges bästa forskar-, ingenjörs- och arkitektutbildningar och vår rektor skall ha det som ett av sina absolut främsta mål. Detta var en viljeyttring angående rektorskandidat från föregående val och det är viktigt att Chalmers Studentkår inför kommande val också är medvetna om sig för vad studenterna på Chalmers tycker är viktigt i en ny rektor. Detta arbete kommer att påbörjas då processen för att välja ny rektor påbörjas. Förutom kravprofil på kandidaterna är det också viktigt att processen för att välja rektor är rättssäker och transparent så att ett rättvist val kan genomföras. Detta är något som Chalmers Studentkår kommer att driva då de senaste valen har gått mot en mer stängd och process där färre personer har haft möjlighet att uttala sig om kandidaterna. 2 av 3

50 RAPPORT Kårstyrelsen 3. Rekommendation inför kommande arbete För att studentrepresentanterna i processen ska säkerställa ett bra val rekommenderas följande; tydlig involvering av hela kårens verksamhet, rapportering till Fullmäktige och kommunikation. Alla rekommendationer måste också ses ur ett politiskt perspektiv av vad som är möjligt att genomföra utan att sätta upp för stora hinder för processen att fortlöpa. Det är också viktigt att ha ett praktiskt perspektiv av vad som är möjligt att genomföra med de resurser som finns tillgängliga. Tydlig involvering av hela kårens verksamhet Det är viktigt att involvera studenter och personer inom Chalmers Studentkårs verksamhet för att säkerställa att studenternas åsikter kring val av ny rektor samt kravprofil på ny rektor lyfts fram. Detta kan ske genom workshops och enkäter samt metoder anpassade till processen för rektorsval. Rapportering till Fullmäktige Arbetet bör fortlöpande rapporteras till Fullmäktige skriftligt och framförallt muntligt. Detta för att säkerställa att Fullmäktige är involverade i processen och därmed kan vara medlemmarnas organ för att tycka till och säkerställa att valet tillmötesgår studenternas behov. Kommunikation Det är viktigt att det som kan kommuniceras från processen faktiskt kommer ut och informeras till studenterna men också att det finns kanaler för kommunikation. Rektorspositionen är viktig och kårens deltagande i frågan samt åsikter bör lyftas fram för att medlemmarnas ska veta vad kåren driver och hur frågan arbetas med. Frågor på rapporten ställs till, Johanna Svensson Kårordförande 3 av 3

51 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Studentrösten sektionskampanj våren_v2.docx RAPPORT vuo Rapport om Studentrösten sektionskampanj 1 våren 2014 Bakgrund Utbildningsveckorna startades upp under verksamhetsåret 09/10 utifrån en verksamhetsplanspunkt om kampanjer med fokus på utbildningsbevakning och kårens åsikter. Namnet för veckorna har ändrats liksom koncepten, men utbildningsbevakning och påverkan har alltid varit centralt. Sedan våren 2011 har SAMO varit delaktiga under utbildningsveckorna för att även belysa deras arbete och för att uppmuntra samarbete mellan studienämnden och SAMO. Fokus under både under verksamhetsåret 12/13 och hösten 2013 var att studienämnderna och SAMO ska känna att Utbildningsveckorna är deras och att de finns för deras skull. Detta för att belysa deras arbete och ge dem möjlighet att öka kontakten med sina medlemmar. Eventet har gått ut på att studienämnd och SAMO stått under en lunch på sektionen för att marknadsföra sitt arbete. Under utvärderingarna av Utbildningsveckorna hösten 2013 framkom att det fanns svårigheter i marknadsföring av eventet, att igenkänningsfaktorn var låg samt att medlemmarna har haft svårt att förstå syftet med eventet. Namnet har Utbildningsveckorna har också varit svårt att knyta an till, då eventet endast varit under en dag på respektive sektion. Dessa faktorer har lett till att det varit svårt för sektionerna att locka medlemmar till eventen. Efter utvärderingen av höstens Utbildningsveckor bestämdes att konceptet därför skulle utvecklas till vårens kampanj. För att öka igenkänningsfaktorn skulle konceptet utvecklas så att temat är mer eller mindre lika från gång till gång. Då studienämnderna och SAMO uttryckt att de har svårt att kommunicera ut sitt påverkansarbete, bestämdes att påverkan var ett bra tema att fortsätta med. Temat är även lämpligt utifrån Utbildningsveckornas grundsyfte, att kommunicera ut studienämndernas och SAMOs arbete. För att hela sektionens påverkansarbete skulle kunna kommuniceras på samma gång bestämdes det att även erbjuda sektionsordförande och arbetsmarknadsanavariga på sektionen att delta under eventet. Den nya utformningen av Utbildningsveckorna bestämdes att samköras med resultatet från kommunikationsplanspunkt e) Ta fram metoder för att kommunicera påverkansarbetet. Samlingsnamnet för det nya konceptet blev Studentrösten och den del som utspelar sig på sektionerna kallas Studentrösten sektionskampanj. Genomförande Inför lanseringen av Studentrösten beställdes nytt kommunikationsmaterial i form av pins, beachflags samt affischer och specialdesignade kort att ta in åsikter och förslag på. Annonseringen av eventet skedde genom affischer med sektionsloggor, Facebook, twitter samt via kårens hemsida. För underlätta annonseringen på sektionerna togs Studentrösten upp på informationsutskottet (InfU) och informationsansvariga på sektionera spred informationen. Vårens Studentrösten sektionskampanjen genomfördes under 20 mars 10 april på sektionerna. Inför eventen uppmanades sektionerna att tänka fritt kring konceptet och försöka anpassa det till sin 1 Tidigare Utbildningsveckorna 1 av 3

52 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Studentrösten sektionskampanj våren_v2.docx RAPPORT vuo sektion. Sektionerna hade en varsin dag där eventen varierade från att bjuda på fika eller mat under lunchen till pubmingel under kvällstid. Under eventen tog arrangörerna in sektionsmedlemmarnas åsikter inom olika områden samt berättade om sitt påverkansarbete. Förutom de specialdesignade korten användes affischer där arrangörerna själva kunde utforma frågor som de ville ha in sektionsmedlemmarnas åsikter på. På affischerna fanns möjlighet att sätta klistermärken och postits för att uttrycka sin åsikt. En utvärdering av Studentrösten sektionskampanj skickades till sektionerna i slutet av april, men har ännu inte analyserats. Utvärdering av koncept Det dök upp varierande antal besökare under eventen, men på majoriteten av sektionerna var det fler besökare än respektive sektion hade under höstens Utbildningsveckor. SAMO, studienämnd, sektionsordförande och arbetsmarknadsansvariga på sektionen hade ett varsitt område de tog in åsikter inom. Affischerna under eventet användes för att ta in åsikter inom de olika områdena som handlade i allt från hur många studiebesök studenterna vill ha till om kursmålen upplevs rimliga. Svaren inkom dels genom att studenterna fick sätta upp ett klistermärke som motsvarade deras åsikt samt genom att uttrycka längre åsikter på åsiktskorten. Många av arrangörerna upplevde det positivt att få utrymme att anpassa frågorna på affischerna själva, trots att det är mer tidskrävande än helt färdiga affischer. Det upplevdes från både arrangörer och deltagare att klistermärkena är ett enkelt och snabbt sätt att ge och ta in åsikter på. Åsiktskorten användes i mycket varierande utsträckning på sektionerna då det inte fylldes i några kort på vissa sektioner med andra fick in över 60 ifyllda kort. Under eventet upplevdes det positivt att även sektionsordförande och arbetsmarknadsansvariga getts möjlighet att delta under eventet dels ur apsekten att de fick en chans att visa upp sitt arbete men framförallt för att ta in medlemmarnas åsikter. Rekommendationer Då konceptet ändrades till våren 2014 är det viktigt att låta Studentrösten sätta sig ordentligt innan några större förändringar av konceptet görs. Därför rekommenderas att fortsätt som under våren men att utveckla de befintliga delarna i Studentrösten sektionskampanjen såsom kommunikation och uppföljning av de åsikter som inkommit. Det är viktigt att fortsätta använda det kommunikationsmaterial som finns för att skapa en ännu större igenkänning. För att stärka kommunikationen kring Studentrösten sektionskampanjen bör användning av twitter och bloggen, Den dagliga studentrösten ske i samband med eventen på sektionerna. Det är också viktigt att se till att det i framtiden finns permanent och lättillgänglig information om Studentrösten sektionskampanjen på kårens centrala hemsida och på sektionernas egna hemsidor. För att sektionernas medlemmar ska kunna känna att deras röst tas till vara på behöver arbetet med att följa upp de åsikter som inkommit att utvecklas. Detta gäller både att visa på vilka åsikter sektionens medlemmar har samt visa hur sektionsstyrelsen, SAMO, arbetsmarknadsgruppen och studienämnden tänker arbeta för att uppnå dem. Det rekommenderas att diskutera och ta fram idéer för detta under höstens utskott. 2 av 3

53 Skapat: L:\FuM\Rapporter\1314\FuM8\Arbetsdokument\Rapport om Studentrösten sektionskampanj våren_v2.docx RAPPORT vuo Fortsättningsvis ska de på respektive sektion som arbetar med påverkansarbete bli erbjudna att delta under eventet. Vidare rekommenderas att göra eventuella mindre justeringar utefter resultaten i den utvärderingsenkät som ska skickas till sektionerna. Frågor på rapporten ställs till, Sofia Andersson Utbildningsenhetens vice ordförande vuo@chs.chalmers.se 3 av 3

54 RAPPORT Kårstyrelsen Chalmers Studentkårs målbild för ett rikt studentliv Bakgrund Under året har projektet l) Utred kårens framtida målbild för ett rikt studentliv arbetats med som en del av verksamhetsplanen. Denna rapport syftar till att sammanfatta delar av arbetet som gjorts inom projektet. Fullständig avrapportering av arbetet kommer att ske till Kårstyrelsemöte 13. Arbetet har utgått från följande beskrivning av vad som ska göras samt hur resultatet ska användas: Chalmers Studentkår har senaste åren arbetat med att driva olika delar av studentlivet framåt. Denna utredning syftar till att ta ett helhetsgrepp på definitionen av ett studentliv och vad som menas med ett rikt studentliv. Målet är att undersöka vad medlemmarna anser är bra med studentlivet på Chalmers och vad som bör utvecklas. För att kunna driva kårens, och högskolans, arbete med ett rikt studentliv behövs därför en målbild för vad kåren menar med ett rikt studentliv. Målbilden bör användas för att driva kårens arbete framåt i konkreta projekt men också för att kunna påverka högskolan i frågor som berör utveckling av studentlivet. Metod Arbetet för att ta fram vad Chalmers Studentkårs målbild för ett rikt studentliv är har gjorts genom flertalet både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. För att samla in data och bilda en uppfattning om vad ett rikt studentliv innefattar ställdes ett antal frågor i enkäten som gick ut till studenterna på Lindholmen under hösten. Resultatet från denna undersökning sammanställdes och användes vid workshop om studentliv i utskott samt i att skapa frågor till medlemsmätningen. De utskott som hade en workshop om studentliv var: Arbetsmarknadsutskottet, Kommittéordförandeträff, Kårledningsutskottet, Nöjeslivsutskottet och Utbildningsutskottet. Allt material som har samlats in har sedan sammanställts och analyserats inom Kårledningen. Definition av studentliv Studentliv är ett brett ord och definieras olika av olika personer. För att kunna prata om studentlivet i denna verksamhetsplanspunkt togs det tidigt i arbetet fram en definition. Den definition av studentliv som används i projektet är: Studentlivet är allt som studenter gör utöver av högskolan organiserade studier. Det innefattar deltagande i aktiviteter såsom sociala arrangemang, studieaktiviteter samt verksamhet som förbereder inför arbetslivet. Studentlivet innefattar förutom engagemang genom att delta i aktiviteter även engagemang genom att anordna i aktiviteter. I studentlivet innefattas allt som riktas till målgruppen studenter eller aktiviteter som anordnas av studenter. 1 av 4

55 RAPPORT Kårstyrelsen Definition av studentlivet ovan baseras på studentlivet i Göteborg och vad som är intressant för studenter i Göteborg. Studentlivet kan sedan ytterligare avgränsas till studentlivet på Chalmers och ännu snävare med studentlivet där kåren står som arrangör enligt figuren nedan. Studentlivet i Göteborg Innefattar allt studentliv som erbjuds till studenter i Göteborg enligt definitionen ovan för studentliv Studentlivet på Chalmers Studentlivet på Chalmers är det som anordnas på Chalmers campus eller av chalmerister. Studentlivet arrangerat av Chalmers Studentkår Studentlivet arrangerat av kåren är det som arrangeras av verksamheter inom Chalmers Studentkår. Både centralt och lokalt genom sektionerna. Medlemmarnas bild av dagens studentliv 1 I enkäten till medlemmar på Lindholmen fanns ett fritextfält där medlemmarna kunde beskriva vad de ansåg var ett rikt studentliv. Det inkom många svar med olika detaljgrad men ett antal olika parametrar återkom mer frekvent än andra. Det som lyftes fram som viktiga delar i studentlivet av många studenter var: bra studiemiljöer, möjlighet att kombinera studier och socialt liv, aktiviteter för alla och att kunna umgås och ha en gemenskap dygnet runt. Resultatet presenteras nedan i diagram 1. Vad är ett rikt studentliv för dig? Antal svar som innehöll parametern Bra studiemiljö för individuell- och grupparbete Möjlighet att kombinera studier och socialt liv Aktiviteter för alla Bra möjligheter för privärd mat - dygnet runt Att kunna umgås och ha gemenskap - dygnet runt Ett välfungerande föreningsliv Delaktighet Att skapa kontakter Utveckande och motiverande Bra lärare, kurser, föreläsningar Diagram 1: från fritextsvar i enkäten till medlemmarna på Lindholmen 1 Mer information kring de olika undersökningarna presenteras i bilaga till den fullständiga rapporten till Kårstyrelsemöte av 4

56 RAPPORT Kårstyrelsen Dessa parametrar användes sedan i medlemsmätningen för att mäta hur nöjda medlemmarna är med de olika delarna samt hur viktiga medlemmarna tycker att de olika parametrarna är för ett rikt studentliv. Anledningen till att dessa två frågor ställdes var för att tydligare kunna definiera var medlemmarna överlag tycker att det finns brister i studentlivet på Chalmers. I Diagram 2 nedan presenteras en grov sammanställning över de resultat som framkom från medlemsmätningen där de blå staplarna visar det viktade värdet på hur medlemmarna svarat på frågan Hur viktig tycker du följande parametrar är för ett rikt studentliv?. De lila staplarna visar hur väl medlemmarna tycker att parametrarna uppfylls idag och denna fråga ställdes som Hur väl tycker du att följande stämmer in för dig som student på Chalmers?. Det var få medlemmar som tyckte att det fattades parametrar att välja på men några medlemmar skrev arbetslivskontakt samt sport och friluftsaktiviteter. Skillnaden mellan hur viktig en parameter är och hur väl den uppfylls Möjlighet att kombinera samt Ett väl fungerande föreningsliv Brett utbud av aktiviteter Bra möjligheter till prisvärda Bra Studiemiljö Att skapa kontakter Hur väl parametern uppfylls idag Hur viktig parametern är för ett riktstudentliv Att kunna umgås med vänner Att det bidrar till aktiviteter Diagram 2: Resultat från medlemsmätningen på viktade svar från frågor om hur viktig en parameter är samt hur väl den uppfylls. I utskotten lyftes också de sociala delarna av ett rikt studentliv likt medlemsmätning och enkäten för Lindholmen. Dock lyfte många utskott också kompletterande åsikter om vad som behövs för att studentlivet ska vara möjligt. Det handlar om exempelvis lokaler, stöd och organisation inom kåren för att det ska finnas möjligheter för ett rikt studentliv. Om inte det finns kommer studentlivet att ha svårt att utvecklas och därför vägdes även dessa aspekter med i det fortsatta arbetet. Målbild för rikt studentliv Att ta fram en sammanställning över vad ett rikt studentliv betyder som alla studenter håller med om är svårt då begreppet i sig är brett och vagt. Det är dock nödvändigt att ha en beskrivning och därflr har arbetet fokuserat på att ta fram en målbild som bättre beskriver hur det studentliv som vi har idag byggs upp och vad som är viktigt i de olika delarna av studentlivet. Arbetet syftar till att utifrån målbilden skapa ett verktyg som ger en gemensam utgångspunkt för studentlivet samt ett strukturerat sätt att diskutera dess olika delar och hur de kan utvecklas. 3 av 4

57 RAPPORT Kårstyrelsen Målbilden består av områdena nedan, alla är lika viktiga för att ett rikt studentliv ska kunna finnas. Dessa områden ska inte ses som olika fack som verksamheter eller studenter tillhör, utan enbart ett sätt av många att förklara de parametrar som skapar studentlivet. Målbilden har sammanfattats i följande områden: Övergripande Studentlivet på Chalmers bör genomsyras av följande ord som förekommit på olika sätt genom undersökningen: Gemenskap, delaktighet och motivation Att engagera sig i att skapa studentlivet För att det ska finnas ett studentliv så behöver det finnas studenter som arrangerar och möjliggör studentlivet. Detta ger många positiva mervärden, bland annat: Balans mellan studier och studentliv studierna kompletteras med andra aktiviteter Personlig utveckling för de som är aktiva som får andra typer av erfarenheter än studier ger Motiverande för studenter att ha roliga och engagerande uppdrag vid sidan av studierna Trivsel och stämning som motiverar till studier Att vara med i studentlivet Studentlivet är till för alla studenter och i vissa fall även andra intressenter. Studentlivet finns för att ge alla studenter en möjlighet till mervärden såsom: En gemenskap och möjlighet att umgås dygnet runt Varierande aktiviteter för att ge något till alla studenter Att skapa kontakter för studietid och framtid Utvecklande att ha ett komplement till studier Trivsel och stämning som motiverar till studier Möjliggörare och service Ändamålsenliga och varierande lokaler för att kunna erbjuda ett rikt studentliv Underlätta vardagslivet genom att exempelvis erbjuda prisvärd måltidservice, tillgång till bostäder, etc. Organisationsformer och resurser för studentlivet Slutkommentar och fortsatt arbete Arbetet med att ta fram en målbild är färdigställt och presenterades delvis ovan. Analys av var Chalmers Studentkår har störst möjligheter och brister inom studentlivet pågår. Från det arbetet ska det sammanfattas vad som är kårens styrka samt vad som behöver utvecklas för att ytterligare utveckla och förstärka studentlivet. Detta arbete kommer att slutföras i samband med att resultatet från den enkät som har gått ut till alumner enligt verksamhetsplanen projekt i) Undersök och kartlägg hur engagemang bidrar till personlig utveckling sammanställs. Enkäten har gått ut till alumner som får svara på frågor om sitt engagemang under tiden på Chalmers och detta är något som går in i arbetet med studentlivet. Resultatet av detta projekt i verksamhetsplanen är planerat att slutrapporteras till Kårstyrelsemöte 13. Frågor på rapporten ställs till, Johanna Svensson Kårordförande 13/14 4 av 4

58 NOMINERING VALBEREDNINGEN Nominering: Tofsens Chefredaktör Valberedningen har valt att nominera Mattias Patricks (e12) till posten som Chefredaktör i Tofsen. Beslutet är fattat med bakgrund i att kandidaten utmärkte sig till posten, uppfyllde de krav som ställdes samt hade god förståelse för vad uppdraget innebar. Han har för närvarande suttit i Tofsen i ungefär 1.5 år och har även varit aktiv inom Chalmers Börssällskap som IT-ansvarig. Mattias ger ett lugnt och metodiskt intryck. Han ger väl avvägda svar och resonerar bra kring frågeställningarna. Mattias ger ett intryck av att Tofsen ligger han varmt om hjärtat och har bra förslag till utveckling för kommittén. Han har även resonerat för de problem som Tofsen har haft förut och har just nu samt reflekterar kring potentialen som finns. Genom sitt tidigare engagemang inom kommittén, sitt drivande engagemang av att utveckla kommittén och dess medlemmar samt en ambition av att nå ut till alla medlemmar. Valberedningen känner sig trygga med att Mattias kommer genomföra ett bra jobb och tillföra mycket som Chefredaktör för Tofsen 2014/2015. Yrkande Med ovan som bakgrund yrkar valberedningen på att nominera Mattias Patricks (e12) för posten som Chefredaktör i Tofsen för verksamhetsåret 14/15. Valberedningen genom Alexander Lydh 1 av 3

59 NOMINERING VALBEREDNINGEN Nominering: Lekmannarevisor Valberedningen nominerar Joen Peter, d05, till lekmannarevisor. Joen har en lång bakgrund inom kåren och relevant erfarenhet som bland annat kassör i Chalmersspexet Vera och som Husansvarig i Kårledningen. Han är väl insatt i kårens centrala verksamhet såväl som kommittéernas och i uppdraget som lekmannarevisor. Vidare resonerar han klokt och genomtänkt kring uppdraget som lekmannarevisor och dess syfte. Vi tror att Joen med sin breda erfarenhet som engagerad inom olika delar av kåren kan bidra med kunskap och insikt. Vi tror även att han genom granskning och stöd kommer vara till stor hjälp för kommittéernas kassörer. Yrkande Med ovan som bakgrund yrkar valberedningen på att nominera Joen Peter (d05) för posten som lekmannarevisor för verksamhetsåret 14/15. Valberedningen genom Alexander Lydh 2 av 3

60 NOMINERING VALBEREDNINGEN Valberedningen nominerar Joel Strand, f10, till lekmannarevisor. Joel upplevs som en lugn, ärlig och positiv person som är genuint intresserad av uppdraget samt att föra arbetet framåt. Genom tidigare engagemang, som kassör i Programkommittén samt som sittande lekmannarevisor, har Joel god insikt i såväl uppdraget som kårens verksamhet. Han har under sitt år upptäckt förbättringsmöjligheter med uppdraget och talar väl om kontinuitet bland revisorerna. Valberedningen tror att Joel med sina breda erfarenheter och vilja att utveckla uppdraget kommer vara en stor tillgång som lekmannarevisor. Yrkande Med ovan som bakgrund yrkar valberedningen på att nominera Joel Strand (f10) för posten som lekmannarevisor för verksamhetsåret 14/15. Valberedningen genom Alexander Lydh 3 av 3

61 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 30. Ändring av BEST organisationsform Bakgrund Under fullmäktigemöte 5 beslutades det att BEST ska ändra organisationsform från kårkommitté till kårförening inför verksamhetsåret 14/15. I och med att det i reglementet betecknas vilka kårkommittéer samt kårföreningar som finns inom kåren beslutades det även att Kårstyrelsen skulle lämna en proposition till Fullmäktigemöte 8 angående konsekvensändring av reglementet i ärendet. BEST har tillsammans med vice ordförande i Sociala enheten tittat på stadga för föreningen som godkändes av Kårstyrelsen under kårstyrelsemöte 12. Förslag Då BEST ska ändra organisationsform efter fullmäktiges beslut måste detta ändras i reglementet. Kårstyrelsen föreslår därmed att stryka 15:4a Chalmers BEST-kommitté som kårkommitté och lägga till BEST at Chalmers Student Union som kårförening. Kommittéer 15:1 Kårens kommittéer är: Chalmers BEST-kommitté Chalmers Cortège Committé (CCC) Festkommittén (FestU) Chalmers Studentkårs Film- och FotoCommitté (CFFC) Ljud- och bildgruppen (LoB) Mottagningskommittén (MK) Programkommittén (PU) Chalmersspexet Bob Chalmersspexet Vera Svea Skivgarde Gasquekommittén Chalmers pyrotekniska kommitté, Chalmers Pyrot Chalmers Studentkårs IAESTE-kommitté CHARM-kommittén Chalmers International Reception Committee (CIRC) Grand Unified Debuggers (G.U.D.) Chalmers Studentkårs Bastukommitté (CBK) Chalmers Studentkårs Marskalksämbete 1 av 8

62 PROPOSITION Kårstyrelsen Jämlikhetskommittén (JämK) Kårtidningen Tofsen Verksamhet 15:4 Kommitté åligger att: Chalmers Studentkårs Idrottskommitté (CIK) till kårstyrelsen inlämna förslag på budget för kommittén. sammanträda när verksamheten så fordrar. inom sitt verksamhetsområde ge service till medlemmarna. Instruktioner för kommittéerna och dess ledamöter fastställs av kårstyrelsen. Ordförande i kommitté åligger att: leda kommitténs arbete. fördela arbetsuppgifterna på kommitténs ledamöter. sammankalla kommittén. hålla kårstyrelsen och fullmäktige underrättade om kommitténs arbete. ansvara för kommitténs ekonomi. Kassör i kommitté åligger att: handha, och tillsammans med ordföranden ansvara för, kommitténs ekonomi. Chalmers BEST kommitté 15:4a Chalmers BEST-kommitté har till uppgift att: främja Chalmers medlemskap i sammanslutningen Board of European Students of Technology. Kommitténs ordförande väljs senast 15:e oktober för en tid av ett år. Chalmers Cortège Committé 15:4ab Chalmers Cortège Committé har till uppgift att: på Valborgsmässoafton ordna den traditionella Cortègen, samt att genom utgivande av program finansiera denna. Chalmers Cortège Committé åligger att: hålla god kontakt med inspektor och alla de organ som besitter erfarenheter om Cortègen. noggrant ihågkomma att Cortègen är det största PRinstrument kåren har. Chalmers Cortège Committé består av ordförande, kassör samt åtta till tretton övriga ledamöter. 2 av 8

63 PROPOSITION Kårstyrelsen Cortègen utgörs i huvudsak av vagnar, byggda och framförda av teknologer. Cortègen presenteras i ett Cortègeprogram. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 15:e december för en tid av ett år. Överskott från Chalmers Cortège Committés verksamhet tillfaller Cortègefonden.. Festkommittén 15:4bc Festkommittén har till uppgift att: Chalmers Studentkårs film- och fotocommitté 15:4cd arrangera stora gedigna kalas i kårhuset. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Efter avslutat verksamhetsår skall Festkommitténs totala kapital tillföras Follinfonden. Chalmers Studentkårs film- och fotocommitté har till uppgift att: i bildform dokumentera viktiga händelser på Chalmers. ansvara för kårens bildarkiv. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Efter avslutat verksamhetsår skall CFFCs totala kapital tillföras CFFCs exponeringsfond. Ljud- och bildgruppen 15:4de Ljud- och bildgruppen har till uppgift att: Mottagningskommittén 15:4ef förvalta kårens ljud-, ljus- och bildvisningsutrustning. ordna uthyrning av ljud-, ljus- och bildutrustning. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Medel från Ljud- och bildgruppens uthyrningsintäkter tillfaller Investeringsfond LoB. Mottagningskommittén har till uppgift att: planera och leda kårens mottagning i samråd med representanter för sektionernas mottagningsverksamhet. Mottagningskommittén består av ordförande, vice ordförande, redaktör och två till fyra övriga ledamöter. Mottagningskommittén åligger att: insamla och utsända material om högskolan, kåren och studier vid högskolan till den nyantagna före dennas ankomst till kåren. som redaktion för Kårguiden tillse att denna är aktuell och arbeta för att förbättra denna. 3 av 8

64 PROPOSITION Kårstyrelsen utge Kårguiden i god tid före de nya studenternas ankomst. Kommitténs ordförande väljs senast 15:e december för en tid av ett år. Programkommittén 15:4fg Programkommittén har till uppgift att: ordna kulturella arrangemang och fortbildningsverksamhet. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Chalmersspexet Bob 15:4gh Chalmersspexet Bob har till uppgift att: offentligt och inför kåren framföra spex. Kommittén består av directeur, casseur, festdirecteur samt de övriga ledamöter som erfordras. Kommitténs ledamöter utses för ett år av kårstyrelsen på förslag av föregående kommitté. Överskott från kommitténs verksamhet tillfaller spexfonden och nästa års kommittés egna kapital. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 15:e december för en tid av ett år. Chalmersspexet Vera 15:4hi Chalmersspexet Vera har till uppgift att: offentligt och inför kåren framföra spex. Chalmersspexet Vera består av directeur, casseur, festdirecteur samt de ledamöter som erfordras. Kommitténs ledamöter utses för ett år av kårstyrelsen på förslag av föregående kommitté. Överskott från kommitténs verksamhet tillfaller spexfonden och nästa års kommittés egna kapital. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast den 31:e maj för en tid av ett år. Svea Skivgarde 15:4ij Svea skivgarde har till uppgift att: tillhandahålla discjockeyverksamhet. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Gasquekommittén 15:4jk Gasquekommittén har till uppgift att: underhålla och utveckla Gasquekällaren Kommitténs ordförande väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Chalmers Pyrotekniska kommitté, 15:4kl Chalmers Pyrot har till uppgift att: för chalmeristers och andras trevnad ordna samt avfyra 4 av 8

65 PROPOSITION Kårstyrelsen Chalmers Pyrot Chalmers Student- kårs IAESTE- kommitté 15:4lm fyrverkerier. verka för god fyrverkerikultur och främja pyroteknikens erkännande som konstart. gynna konsumentintressena genom informations- och testverksamhet. Ledamöter i Chalmers Pyrot utses av kårstyrelsen efter förslag från Chalmers Pyrot. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 31:e maj för en tid av ett år. Chalmers Studentkårs IAESTE-kommitté har till uppgift att: ge studenter vid Chalmers möjlighet att studera utomlands. ta hand om de utländska studenter som gör sin praktik här. främja internationell förståelse och kulturutbyte mellan studerande i olika länder. Kommitténs ordförande och kassör väljs senast 15:e december för en tid av ett år. CHARMkommittén 15:4mn CHARMkommittén har till uppgift att: arrangera Chalmers Studentkårs Arbetsmarknadsdagar, CHARM. CHARMkommittén består av ordförande samt tolv till tjugofyra övriga ledamöter. Vice ordförande i Arbetsmarknadsenheten är CHARMkommitténs ordförande tillika kassör. Chalmers International Reception Committee, CIRC Grand Unified Debuggers 15:4no 15:4op Chalmers International Reception Committee, CIRC, har till uppgift att: anordna aktiviteter, särskilt mottagning, för gäststuderande på Chalmers. främja integrationen mellan reguljärt- och gäststuderande på Chalmers. Kommitténs ordförande väljs senast 15:e februari för en tid av ett år. Grand Unified Debuggers (G.U.D.) har till uppgift att: driva Chalmers Studentkårs datorsystem. Speciellt åligger det G.U.D. att: sköta driften av Chalmers Studentkårs nätverk. tillhandahålla datakommunikationstjänster för Chalmers Studentkår. 5 av 8

66 PROPOSITION Kårstyrelsen Chalmers Studentkårs Marskalksämbete 15:4pq Kommitténs ordförande väljs senast den 31:e maj för en tid av ett år. Chalmers Studentkårs Marskalksämbete har till uppgift att: vårda och handha fanborgen. bevara Chalmers Studentkårs traditioner vad gäller mössor, standar och etikett och att information om detta finns att tillgå för studentkårens medlemmar. anordna studentkårens mösspåtagningar. anordna Chalmers Studentkårs årliga vårbal. arbeta för att Chalmers Studentkår skall vara representerade på Nobelmiddagen. Kommitténs ordförande väljs senast den 31:e maj för en tid av ett år. Chalmers Studentkårs Bastukommitté Jämlikhetskommittén (JämK) 15:4qr 15:4rs Chalmers Studentkårs Bastukommitté har till uppgift att: i samarbete med studentkårens Husansvarig förvalta och utveckla Chalmers Studentkårs fritidsanläggning i Härryda. Kommitténs ordförande väljs senast den 31:e maj för en tid av ett år. Jämlikhetskommittén har till uppgift att: synliggöra och arbeta med likabehandlingsfrågor inom utbildningen och den studiesociala verksamheten inom Chalmers och Chalmers Studentkår. Kommitténs ordförande väljs senast den 31:e maj för en tid av ett år. Kårtidningen Tofsen 15:4st Kårtidningen Tofsen är ett granskande organ för medlemmarna i Chalmers Studentkår. Kårtidningen Tofsens redaktion åligger att: ge service till medlemmarna. vara ett led i ChS information till medlemmarna. initiera och uppmana till debatter, främst av teknologintresse. bevaka medlemmarnas intressen. granska studentkårens arbete. roa, ge impulser och visa på världen utanför Chalmers. utkomma med minst tre nummer per termin. Dokumentera kårens aktiviteter och förehavanelden för eftervärlden. 6 av 8

67 PROPOSITION Kårstyrelsen Chalmers Studentkårs Idrottskommitté 15:4tu I samband med val till fullmäktige skall Tofsen utkomma med valinformation enligt stadgan 7:27. Överskott av Tofsens verksamhet tillfaller Tofsenfonden. Redaktionen består av chefredaktör, annonssamordnare och de övriga ledamöter som erfordras. Chefredaktör och annonsansvarig väljs av fullmäktige. Övriga ledamöter utses av kårstyrelsen. Chefredaktör är ansvarig utgivare och skall vara myndig. Chalmers Studentkårs Idrottskommitté har till uppgift att: Främja idrottsintresset hos Chalmers Studentkårs medlemmar Samordna Chalmers Studentkårs idrottsverksamhet Kommitténs ordförande väljs senast den 31:e maj för en tid av ett år. Kårföreningar 17:1 Kårens kårföreningar är: Chalmers Skytteförening ( ) Chalmers Sångkör ( ) E-sektionens Teletekniska Avdelning ( ) Chalmers Motorklubb ( ) Chalmers Ballong Corps ( ) Chalmers Dykarklubb ( ) Chalmers Barockensemble ( ) Sinus ( ) Chalmersbaletten ( ) Chalmers Kristna Grupp ( ) Bamse ( ) Chalmers Shito-Ryu Karateklubb ( ) Tarantella ( ) Chalmers Orienterings Löpare ( ) Chalmers Blue MacRangers ( ) Chalmers Tekniska Big Band ( ) Chalmers Islamska förening ( ) Chalmers Rymdgrupp ( ) Avancez MC ( ) Chalmers Rock Club (CROC) ( ) 7 av 8

68 PROPOSITION Kårstyrelsen Chalmers Danssällskap ( ) Chalmers Börssällskap ( ) Chalmers Alternative Sports ( ) Chalmers Capoeira Angola ( ) Robotföreningen ( ) Chalmers Students for Sustainability ( ) Association of Bangladeshi Students ( ) Chalmers Handbollsklubb ( ) Chalmers Studentkårs Flippersällskap ( ) Iranian Students Association at Chalmers ( ) Adagio dansgrupp ( ) Chalmers Segelsällskap (ChSS) ( ) Chalmers Student Union s Management Consulting Club ( ) SBE Student Chapter Chalmers ( ) Chalmers Studentkår CHIVE ( ) BEST at Chalmers Student Union (XXXXXX-XXXX) Yrkande Med ovan som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att att att i kapitel 15 i reglementet stryka kapitel 15:4a Chalmers BEST kommitté och konsekvensändra numrering. i kapitel 17 i reglementet lägga till kårföreningen BEST at Chalmers Student Union under kapitel 17:1 enligt propositionen. ge kårstyrelsen i uppdrag att komplettera reglementet med organisationsnummer för BEST at Chalmers Student Union. Kårstyrelsen genom Janna Hempel Vice Kårordförande 13/14 8 av 8

69 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 31: Preliminär Verksamhetsplan 14/15 samt arbetsbeskrivningar Bakgrund Enligt Chalmers Studentkårs stadga åligger det Fullmäktige att under läsperiod fyra fastställa preliminär verksamhetsplan för nästkommande verksamhetsår. Den slutliga verksamhetsplanen fastställs, på förslag av Kårstyrelsen 14/15, vid Fullmäktigemöte 1 under verksamhetsåret 14/15. Bifogat finns också uppdaterade arbetsbeskrivningar med ny struktur för att tydliggöra enheternas och posternas ansvar i det löpande arbetet. Arbetsbeskrivningarna har uppdaterats för att anpassas till posternas arbetsuppgifter 14/15. Arbetet med att ta fram en preliminär verksamhetsplan påbörjades under mars genom att utvärdera formatet på planen och punkterna från verksamhetsplanen 13/14 samt genom att ta fram idéer på områden eller problem som med fördel tas med i nästkommande verksamhetsplan. Detta arbete anpassades också efter det nya Visions- och uppdragsdokumentet som togs fram under våren och som påverkat arbetet samt den proposition som Kårstyrelsen föreslog om att inte längre ha en specifik kommunikationsplan. I processen att ta fram en preliminär verksamhetsplan har alla idéer till punkter diskuterats inom Kårledningen men också med Fullmäktige, sektionsordföranden och staben. Fullmäktiges involvering är något som utökats under framtagandet av verksamhetsplanen för att få in åsikter så tidigt som möjligt och därmed genomföra flertalet av de större förändringarna innan Fullmäktigemöte 8. Förslag Strukturen i verksamhetsplanen innehåller tre olika delar för att verksamhetsplanen ska fånga upp alla större projekt som kan förutspås att Kårledningen kommer att arbeta med under kommande verksamhetsår. Alltså innehåller verksamhetplanen mer än enbart punkter under de prioriterade områdena. Detta är något som Fullmäktige främst har gett positiv feedback på och därför föreslås en verksamhetsplan där alla dessa tre delar ingår. I bland annat utredningen av Kårledningens struktur som presenterades på Fullmäktigemöte 6 påpekades det att verksamhetsplan och kommunikationsplanen innebär ett stort arbete som tar mycket tid och måste prioriteras före mycket löpande verksamhet. Det föreslogs därför att verksamhetsplanen ska minskas till antalet projekt som åläggs. Under 13/14 har Kårledningen haft totalt 43 projekt ålagda i verksamhetsplanen och kommunikationsplanen och det förslag som nu föreslås i den preliminära verksamhetsplanen innehåller 21 projekt. Detta är Kårledningen mycket nöjda över då det tillåter en mer rimlig arbetsbelastning och att Kårledningen har tid att lägga på de saker som kontinuerligt dyker upp samt lösa problem inom olika områden. Det kommer under nästkommande verksamhetsår också finnas ett antal handlingsplaner som Kårledningen ska arbeta med. Dessa är: Handlingsplan för campus Lindholmen Handlingsplan för att öka stödet till studerandearbetsmiljöombuden på sektionerna Handlingsplan för Utveckling av kårhuset Handlingsplan för satsningar med alkoholattityder 1 av 2

70 PROPOSITION Kårstyrelsen Det har i feedback på verksamhetsplanen också uppkommit frågor rörande att det inte finns specifika punkter för sektionernas verksamheter. Med minskad verksamhetsplan i övrigt så möjliggör det för ett ökat arbete med sektionerna i de utskott där sektioner och Kårledningen träffas samt att Kårledingen kan lägga mer tid på att vara kontaktperson till sektionerna. Med detta arbete så kommer problem och lösningar att kunna diskuteras av Kårledningen då de uppkommer och det kommer finnas större möjlighet att ge sektionerna anpassat stöd istället för att ha verksamhetsplanspunkter som då kan upplevas toppstyrt. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att att preliminär verksamhetsplan 14/15 fastställs enligt bilaga. arbetsbeskrivningarna fastställs enligt bilaga. Kårstyrelsen genom, Johanna Svensson Kårordförande 13/14 2 av 2

71 VERKSAMHETSPLAN Fullmäktige Preliminär Verksamhetsplan 14/15 Chalmers Studentkår är en organisation som formas efter dess medlemmar. I enlighet med Chalmers Studentkårs verksamhetsidé innefattar Chalmers Studentkårs kärnverksamhet arbete med utbildningsfrågor, sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor för medlemmarna. Chalmers Studentkår ska även erbjuda medlemmarna relevant service. Inledning Verksamhetsplanen använder sig av Chalmers Studentkårs vision, uppdrag och prioriterade områden för att beskriva verksamhetens övergripande utvecklingsprojekt för verksamhetsåret 14/15. Kårstyrelsen skall ha möjlighet att konkretisera och verkställa verksamhetsplanen inom de ramar och prioriteringar som denna verksamhetsplan och Chalmers Studentkårs budget för 14/15 fastställer. Kårstyrelsen skall vidare utöver verksamhetsplanen kunna hantera de frågor som uppkommer men ej kunnat förutses och därmed inte är del av verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen tar främst upp områden Chalmers Studentkår aktivt skall arbeta med för att utveckla. De områden som ingår i Chalmers Studentkårs löpande arbete specificeras i arbetsbeskrivningen för respektive enhet. Chalmers Studentkår ska vid verkställandet av verksamhetsplanen ta hjälp av hela organisationen, exempelvis kårkommittéer, utskott och arbetsgrupper. Att ta i beaktande hur den fast anställda personalen kan inkluderas i arbetet ska ses som självklart. Det är Kårstyrelsen som ansvarar för verksamhetsplanen i sin helhet även om enskilda punkter kan åläggas enskilda medlemmar i Kårstyrelsen eller Kårledningen. Ansvarig för arbetet med en specifik punkt svarar inför Kårstyrelsen. Uppföljning av verksamhetsplanen till fullmäktige bör ske genom rapportering i särskild rapport till åtminstone ett fullmäktigemöte per läsperiod med sista rapportering till verksamhetsårets sista fullmäktige och slutrapportering till verksamhetsårets sista Kårstyrelsemötet. Upplägg Verksamhetsplanen är uppdelad i tre olika delar: 1) Utveckling inom de prioriterade områdena, 2) Prioriteradeprojekt och 3) Reaktiva omvärldsprojekt. Den första delen härstammar från Visions- och uppdragsdokumentet och de prioriterade områden som varje år klubbas utav Fullmäktige. Den andra delen handlar om projekt inom kåren som behöver utföras för att stabilisera organisationen eller åtgärda ett aktuellt problem. Den tredje delen i verksamhetsplanen handlar om förändringar inom högskolans verksamhet eller externa parter som påverkar kårens verksamhet eller medlemmarnas situation på ett sådant sätt att kårens måste agera. I verksamhetsplanen finns dessutom olika typer av punkter, dels verksamhetsplanspunkter och dels att göra-punkter. Verksamhetsplanspunkterna innefattar projekt av strategisk vikt vilka är utformade för att lyfta delar av verksamheten där det finns brister eller utvecklingspotential, detta handlar ofta om utredningar eller motsvarande arbete för att föra verksamheten framåt. Att göra-punkter är projekt som syftar till att operativt utföra ett arbete där det är tydligt definierat vad som ska göras. Att göra punkter består dels av punkter från tidigare verksamhetsplaner att förankra eller implementera och dels av punkter som är operativa projekt. 1 av 5

72 VERKSAMHETSPLAN Fullmäktige 1. Utveckling inom de prioriterade områdena Utveckling inom de prioriterade områdena härstammar från Visions- och uppdragsdokumentet och de prioriterade områden som varje år antas utav Fullmäktige. De prioriterade områdena sträcker sig över ett antal år, normalt 5 år, för att fokusera utvecklingspotentialen på maximalt fem områden. Därmed kan större och tydligare framsteg uppnås under de år ett område prioriteras. Prioriterat område 1: Stärk kårens påverkansarbete Uppdrag: 1, 2, 10. Prioriterat mellan 2011/ /2017. a) Ta fram en struktur för studentrepresentanter inom campuspåverkan (VP) Inom campusutveckling finns många pågående processer och projektgrupper som förbereder material till de beslutande organen. Det behöver tas fram strukturer på hur studentrepresentanter kan användas inom campusfrågor nu när det finns åsikter för kårenatt driva i dessa frågor. Syftet är att involvera fler studentrepresentanter i campusfrågor och därmed också omfördela möten. Detta leder till bredare studentinflytande där kåren har möjlighet till mer aktivt deltagande samtidigt som målsättningen är att Kårledningens arbete omfördelas och minskas. b) Ta fram system för att studentrepresentanter ska kunna rapportera från möten (AG) Under verksamhetsåret 12/13 togs en struktur fram för inval och samordning av studentrepresentanterna på central nivå. Strukturen är implementerad men det saknas verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera inom strukturen om de möten studentrepresentanter deltar i. Verktyg för att kommunicera om möten inom påverkansstrukturen bör tas fram med fokus på ökad intern kommunikation med studentrepresentanter, för att skapa en lyhörd och effektiv påverkansstruktur. Prioriterat område 2: Öka medlemmarnas medvetenhet om kårens verksamhet Uppdrag: 11. Prioriterat mellan 2010/ /2015. c) Utveckla Kårens dag för att visa upp nytta och göra medlemmarna delaktiga (VP) Kårens dag har funnits som en mässa under många år och utvecklats med tiden efter de premisser som funnits. Dagen har dock stora möjligheter att ytterligare breddas från den mässa som det är idag och behöver då få ett tydligare långsiktigt syfte. Därför bör Kårens dag utredas för att bestämma ett syfte med dagen utifrån de behov medlemmarna har samt de möjligheter som finns. Utifrån syftet bör både arbetet inför och under själva dagen Kårens dag utvecklas, bland annat genom att ta fram en organisation för hur Kårens dag ska anordnas. d) Lansera och implementera verktyget för att tillvara medlemmarnas idéer (AG) Under verksamhetsåret 13/14 genomfördes ett arbete för att ta fram metoder för att samla in och tillvarata medlemmarnas åsikter. Arbetet behöver bli en naturlig del av verksamheten, både genom att lansera de framtagna metoderna som så att medlemmarna vet om att de finns och genom att implementera arbetsätt för att ta tillvara idéerna. För lansering kommer kommunikation med medlemmar vara viktigt och det kommer krävas ett arbete tillsammans med organisationens olika delar för implementering. 2 av 5

73 VERKSAMHETSPLAN Fullmäktige Prioriterat område 3: Verka för hållbart engagemang Uppdrag: 3, 7, 8, 9. Prioriterat mellan -2017/2018. e) Tydliggöra syfte och ansvar för kårkommittéer och kårföreningar (VP) De två organisationsformerna kårförening och kårkommitté upplevs idag som otydliga när det kommer till vilka rättigheter och åtaganden de olika organisationsformerna har i organisationen. Därför bör organisationsstrukturen med kommittéer och föreningar på central nivå förtydligas för att underlätta Kårledningens arbete med kommittéer och föreningar. Arbetet syftar till att ta fram tydliga beskrivningar av vad som förväntas från de olika delarna av organisationen samt vilket stöd kommittéer och föreningar kan få. f) Ta fram och tillsätt Projektledaruppdrag (VP) Det finns idag ett stort engagemang inom kåren men det innebär ofta ett stort åtagande, både med avseende på hur lång tid uppdrag sträcker sig och vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Att många uppdrag är ett år eller längre kan minska medlemmarnas vilja att engagera sig på grund av att det kan vara svårt att binda upp sig. Genom att utforma projektledaruppdrag möjliggörs nya typer av engagemang med kortare uppdrag, som kan innebära olika typer av arbetsinsats. Fokus är att skapa projektledaruppdrag för befintliga projekt, exempelvis Kårens dag, men det skapar också möjligheter för att utveckla nya typer av projekt. Målsättningen är även att projektledaruppdrag på sikt ska bidra till en minskad arbetsbelastning för kårledningen. g) Ta fram metoder och verktyg för att säkerställa en rimlig arbetsbelastning för aktiva (VP) Chalmers Studentkår är en organisation med många engagerade medlemmar som lägger mycket tid på sitt engagemang. Det är viktigt att aktiva har rimliga förväntningar på sitt engagemang både från sig själva, sin grupp och omvärlden då ideellt engagemang ska vara givande och roligt. För att säkerställa att arbetsbelastningen är rimlig bör det tas fram metoder och verktyg för att proaktivt arbeta för att aktiva ska ha realistiska möjligheter att klara sina studier samt ha en bra hälsa. Prioriterat område 4: Utveckla kårens arbete på Lindholmen Uppdrag: 6, 8. Prioriterat mellan -2015/2016. h) Anpassa åsiktsprogrammet till två campus (VP) Det finns idag inga tydliga åsikter för vad kåren tycker om att utbildning bedrivs på två campus. Detta försvårar arbetet tillsammans med högskolan i att utveckla och satsa på campusområdena samt vad kåren anser i frågan. Då åsiktsprogrammet under året ses över bör detta göras med hänsyn till att Chalmers har två campus. Det bör tas fram åsikter för att besvara frågeställningar kring verksamhet på två campus rörande både utbildningskvalitet, studentstöd och studentliv. i) Utred möjligheterna för kåren att disponera lokaler på campus Lindholmen för de kårkommittéer och kårföreningar som i dagsläget saknar lokaler (AG) Chalmers Studentkår saknar idag lokaler för att tillfredsställa alla delar inom kårens verksamhet. De flesta lokaler som idag nyttjas av centrala kårverksamheteter är dessutom lokaliserade på campus Johanneberg. Det bör därför ses över om det finns möjlighet att disponera lokaler även på campus Lindholmen för att ytterligare täcka verksamhetens behov, i översynen bör det också undersökas om det finns intresse hos kommittéer och föreningar av lokal på Lindholmen. j) Stötta kårkommittéerna i att anordna arrangemang på campus Lindholmen (AG) Största delen av de arrangemang som anordnas inom kåren förläggs idag på Johannebergs campus. Detta innebär att studenterna på campus Lindholmen får åka till campus Johanneberg för att delta i arrangemang. För att utveckla studentlivet på Lindholmen bör även möjlighet att bedriva verksamhet underlättas genom riktat ökat stöd med resurser och minskade risker med att prova på arrangemang på Lindholmen. 3 av 5

74 VERKSAMHETSPLAN Fullmäktige Prioriterat område 5: Verka för att internationella studenter har nytta av kåren och känner delaktighet under sin studietid Uppdrag: 2, 3, 7, 8, 10, 11. Prioriterat mellan -2018/2019. k) Utred internationella studenters önskemål och behov från Chalmers Studentkår (VP) Chalmers Studentkår behöver utreda de internationella studenternas önskemål och behov för att prioritera arbetet inom det prioriterade området för internationella studenter. Det har i medlemsmätningar visat sig att internationella studenters svar skiljer sig från de svenska studenternas men för att kunna arbeta med området behöver det genomföras en anpassad utredning. Utredningen bör genomföras med grund i det material som tagits fram i kartläggningen under 13/14 samt svar från tidigare medlemsmätningar men kompletteras med riktade undersökningar till internationella studenter. l) Sammanställ de engagemang som är tillgängliga för internationella studenter (VP) Idag är det svårt för internationella studenter att urskilja vilka engagemang inom kårens verksamhet som är praktiskt genomförbara för dem. Detta eftersom vissa engagemang kräver att studenter kan läsa och tala svenska och att många engagemang sträcker sig över längre tidperioder. Det behöver därför sammanställas vilka engagemang som är möjliga för engelsktalande studenter, och de studenter som studerar på Chalmers,under en kortare period för att kunna kommunicera dessa möjligheter på ett tydligt sätt samt använda sammanställning för utveckling av möjliga engagemang. m) Uppmärksamma riktlinjer för kommunikation på engelska (AG) Under 13/14 togs riktlinjer fram för kommunikation på engelska samt en engelsk ordlista. Att internationella studenter ges möjlighet att förstå kårens verksamhet är grundläggande för att de ska kunna vara delaktiga i kårens verksamhet och förstå nyttan av sitt medlemskap. För att riktlinjerna samt ordlistan ska användas inom hela organisationen behöver arbetet med att implementera och kommunicera dessa genomföras i alla delar av organisationen. 2. Prioriterade projekt Prioriterade projekt handlar om projekt inom kåren som behöver utföras för att stabilisera organisationen eller åtgärda ett aktuellt problem. De prioriteradeprojekten passar inte in under de prioriterade områdena men är akuta på det sättet att en tydlig utveckling krävs inom projektets område under det närmsta året för att organisationen ska fortsätta vara stabil och välfungerande. n) Analys av medlemsavgiften för att ta fram en rimlig nivå (VP) Nivån på medlemsavgiften har inte utretts på många år men det har under perioden skett en del förändringar i vad medlemsavgiften bekostar och hur den används i organisationen. Medlemsavgiften bör därför utredas med fokus på de verksamheter som medlemsavgiften används till för att kunna säkerställa rätt nivå och användningsområden. o) Utred kårens organisation inom alumnifrågor (VP) Idag finns det inget tydligt ställningstagande i hur Chalmers Studentkår ska arbeta med alumnisamverkan. Detta bör utredas för att efter punktens avslutande kunna ta fram en passande organisation för att kunna hantera det arbete som krävs. Målet är att få ett tydligt ställningstagande för att kunna samverka med högskolan och CING i alumnifrågor och kunna hantera det arbete som ska göras inom frågorna. 4 av 5

75 VERKSAMHETSPLAN Fullmäktige p) Ta fram en värdegrund för Chalmers Studentkår(VP) Chalmers Studentkår behöver en värdegrund för att visa vad organisationen och engagerade inom kåren står för. Detta är ett verktyg som ska hjälpa engagerade personer att arbeta inom kårens verksamhet och ett sätt att skapa gemensamma synsätt inom organisationen och därigenom en större samhörighet. Värdegrunden är en del av det Visions- och uppdragsdokument som togs fram under verksamhetsåret 13/14. Det är viktigt att värdegrunden är förankrad och genomsyrar hela organisationen. q) Genomför satsningar för en sund alkoholattityd (AG) Under verksamhetsåret 13/14 påbörjades ett arbete för att utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen. Det arbete som genomfördes mynnade ut i revidering av styrdokument, för att betona det proaktiva arbetet inom området, samt en handlingsplan med konkreta satsningar. Satsningarna ska därför planeras och genomföras, sedan ska handlingsplanen för detta följas upp och utvärderas. r) Ta fram och implementera förslag till minskad kontanthantering (AG) Inom kårens verksamhet används kontanter i många sammanhang, speciellt inom nöjeslivet. Då kontanter minskar i samhället överlag medför det att kontanthanteringen försvåras vilket innebär svårigheter för många delar inom kåren. Det bör därför utredas vilka alternativ det finns till kontanter och hur kontakthanteringen kan minskas för att underlätta och göra organisationen säkrare. Alternativ till kontantbetalning samt förslag på minskad kontanthantering bör därför tas fram och implementeras. 3. Reaktiva omvärldsprojekt Reaktiva omvärldsprojekt handlar om förändringar inom högskolans verksamhet eller externa parter som påverkar kårens verksamhet eller som kårens måste agera inom. Det kan i förväg vara svårt att förutspå vad som kommer hända inom dessa områden och hur mycket arbete som kommer att behöva läggas på dessa projekt. Det innebär att vissa projekt kommer bli mer av bevakningskaraktär och andra kan innebära större arbete. s) Valprocess för ny rektor till Chalmers Tekniska högskola Under verksamhetsåret 14/15 kommer processen att välja nästa rektor att pågå. Chalmers Studentkår vill ha ett demokratiskt och transparent val där studenterna har ett reellt inflytande och möjlighet att uttala sig om rektorskandidaterna. Valet ska genomföras på ett sätt där åsikter från alla parter tas tillvara på och Chalmers får en rektor som har stort intresse för studenterna och utbildning. Chalmers Studentkår ska vara delaktiga och proaktiva i arbetet och anpassa sitt arbete för att följa högskolans process. t) Bevaka utvärderingen av den nya läsårsindelningens effekter Under verksamhetsåret 14/15 kommer ny läsårsindelning att implementeras på Chalmers. Kåren ska under året vara aktiv för att säkerställa att utbildningens kvalitet inte försämras och att uppföljningar görs för att säkerställa att studenternas hälsa. Kåren bör vara aktiv i utvärderingsarbetet för att lyfta fram goda exempel och förbättringsområden både löpande under året och i utvärderingar. u) Fördjupad utredning av kårledningens struktur Under verksamhetsåret 13/14 togs efter utredning beslut om att göra en fördjupad utredning av vissa poster i Kårledningen för att se hur arbetsuppgifter kan flyttas om inom kårens verksamhet. Detta arbete kommer att pågå i arbetsgrupper under året och kräver arbete från kårledningen men även ytterligare beslut från Fullmäktige. Målet är att implementera förändringarna inför 15/16. 5 av 5

76 ARBETSBESKRIVNINGAR Arbetsbeskrivningar för Kårledningens enheter Arbetsbeskrivningarna är jämte verksamhetsplanen enheternas största stöd i verksamheten. Dessa dokument visar vilka arbetsområden som är prioriterade för Chalmers Studentkår. För att erhålla korrelationen mellan verksamhetsplanen och arbetsbeskrivningen skall arbetsbeskrivningarna uppdateras varje år i samband med framtagandet av preliminär verksamhetsplan. Arbetsbeskrivning för Presidieenheten I presidieenheten ingår Kårordförande, Vice Kårordförande och Husansvarig. Presidieenhetens ansvar att driva kåren framåt genom långsiktig förvaltning och utveckling. Presidiet skall i samarbete med kårens Verkställande Direktör (VD) ansvara för att kåren har en stabil ekonomi, en stark integritet samt att kårhuset och kårens fastigheter förvaltas väl. Presidiet I presidiet ingår kårordförande (KO) och vice kårordförande (VO). Presidiet leder och samordnar Kårstyrelsens och Kårledningens arbete. Presidiet skall representera kåren och föra dess talan samt ansvara för att kåren är en trygg arbetsgivare med nöjda medarbetare. Presidiet ansvarar även övergripande för kontakter med externa parter och påverkansarbetet. Firmatecknare för Chalmers Studentkår tillsammans med VD Arbetsleda Kårledningen Ansvar för gruppdynamiska frågor inom Kårledningen genom att vara ett stöd för dessa Ansvar för Kårstyrelsens arbete Presidiet är ansvariga för kontakt med staben och anställda inom hela kårens verksamhet Leda Kårledningsutskottet (KU) Kårordförande (KO) Kårordförande leder och samordnar Kårstyrelsens dagliga arbete och representerar kåren i officiella sammanhang. KO för kårens talan gentemot högskolan, politiker, media och allmänheten. KO ansvarar ytterst för samordningen av enheterna genom att fördela och delegera arbetsuppgifter. KO är ytterst ansvarig för Kårstyrelsens arbete mot kåren som organisation och mot Fullmäktige KO arbetar med studentpolitiska frågor genom delegering av uppgifter samt att driva frågor med Chalmers Studentkårs styrdokument som hjälp KO är Chalmers Studentkårs talesperson i media och representerar kåren externt Organ där KO är delaktig Kårstyrelsen ordförande Kårledningsutskottet (KU) ordförande Styrelsen för moderbolaget AB Chalmers Studentkårs företagsgrupp ABChSFG adjungerad Högskolestyrelsen suppleant Högskolans beslut och beredningsmöte ledamot Chalmers AB:s ledningsgrupp ledamot 1 av 5

77 ARBETSBESKRIVNINGAR Vice Kårordförande (VO) Vice kårordförande arbetar främst internt inom Chalmers Studentkår och är kontaktperson inom kårens verksamhet. Huvudansvarig för Kårledningens arbete med teknologsektionerna. Kontaktperson i Kårstyrelsen för talmannapresidiet samt kårens valberedning och valnämnd Verksamhetsstöd åt kårkommittéer Ekonomisk uppföljning samt budget Sammankallande för Kårstyrelsemöten Arbetsledning för Husansvarig (HA) Organ där VO är delaktig Kårstyrelsen vice ordförande Styrelsen för Emils Kårhus AB (EKAB) ledamot Kårledningsutskottet (KU) sammankallande Husansvarig (HA) Husansvarig jobbar med utveckling av kårens fastigheter, verksamhetsanpassning av dessa och att verksamheten fungerar och genomförs på ett säkert sätt för människorna, lokalerna och ut brandsynpunkt i lokalerna som nyttjas. Utveckning och verksamhetsanpassning och kårens fastigheter: Kårhuset, Järnvägsvagnen och fritidsanläggningen i Härryda. Ansvarar för att Kårkommittéerna Bastukommittén och GasqueKommittéen genomför sitt arbete med att utveckla delar av kårens fastigheter på ett ansvarsfullt sätt som inte skadar fastigheterna. Ansvarar inför VD för brandsäkerheten i fastigheterna och verksamheten fungerar, det innefattar kårens kommittéer och föreningar. Ansvarar gentemot högskolan för de lokaler som kårens nyttjar utanför kårhuset. Ansvarar för att kommunikationen med fastighetsskötaren fungerar så att båda är insatta i varandras arbete. Ansvarar för Chalmers Studentkårs lås-, larm-, och passersystem och vilka som har behörighet i dessa. Arbetsbeskrivning för Utbildningsenheten Utbildningsenhetens mål är att alla teknologer skall kunna tillgodogöra sig sin utbildning och att alla teknologer skall vara väl förberedda inför arbetslivet. Utbildningsenheten arbetar också för att alla teknologer ska få en utbildning av hög kvalitet. Utbildningsenheten arbetar för detta i utbildningsfrågor som är aktuella på lokal, nationell och internationell nivå. Dessa frågor drivs med Chalmers Studentkårs styrdokument som hjälp. Bedriva utbildningspåverkan lokalt på Chalmers båda campus Bedriva utbildningspåverkan ur ett nationellt & internationellt perspektiv Samordna kontakten med sektionernas utbildningsutvecklande organ Samordna teknologrepresentanter inom högskolans olika utbildningsområden och organ Leda Utbildningsutskottet (UU) 2 av 5

78 ARBETSBESKRIVNINGAR Utbildningsenhetens ordförande (UO) UO har ansvaret gentemot presidiet och kårfullmäktige för utbildningsenhetens verksamhet. UO ansvarar för samordningen av enhetens resurser och hur dessa disponeras. UO för enhetens talan och är ledamot av Kårstyrelsen. UO arbetar med strategiska och långsiktiga utbildningsfrågor frågor på och utanför Chalmers. Utöver detta arbetar UO med politisk påverkan på det nationella och internationella planet, främst inom utbildningspolitiska frågor. Detta inkluderar: omvärldsbevakning av nationella och internationella utbildningsfrågor en nära kontakt med högskolan i utbildningsfrågor arbete med studentpolitiska frågor genom att driva frågor med Chalmers Studentkårs styrdokument som hjälp att vara samordnare för Chalmers Studentkårs medlemskap i nationella och internationella samarbeten Organ där UO är delaktig Kårstyrelsen ledamot Utbildningsutskottet (UU) ordförande Chalmers Grundutbildnings ledningsgrupp ledamot Chalmers Fakultetsråd ledamot Prefektmötet på Chalmers ledamot Cremonas styrelse kundrepresentant Utbildningsenhetens vice ordförande (vuo) Viceordföranden i utbildningsenheten tituleras utbildningsenhetens vice ordförande, vuo. vuo är ordförandens ställföreträdare och företräder enheten vid ordförandens förfall eller i frågor som vuo har fått delegerade från ordföranden. Viceordförandens arbetsuppgifter är främst praktisk och av projektorienterad karaktär. vuo arbetar mer inåt organisationen och gentemot teknologer. vuo arbetar även gentemot högskolan för att förbättra teknologernas situation på kort sikt samt i praktiska frågor genom högskolans projekt och med internationaliseringsfrågor. Detta inkluderar: Stöttning och samordning av studienämnder och studentrepresentanter Arbete med studenternas rättssäkerhet och spridningen av detta Kontakt med högskolan i internationaliseringsfrågor Samarbeta med högskolan kring IT-stöd för lärare och studenter Organ där vuo är delaktig Utbildningsutskottet (UU) sammankallande Internationella utskottet (IntU) sammankallande Arbetsbeskrivning för Sociala enheten Sociala enhetens mål är att arbetsmiljön på Chalmers tekniska högskola och Chalmers Studentkår skall vara så bra att inga bristande studieresultat skall kunna hänskjutas till den kringliggande psykiska och fysiska arbetsmiljön. Sociala enheten arbetar med att se till att medlemmarna är socialt, rättsligt, ekonomiskt och fysiskt trygga under sin Chalmerstid. Detta inkluderar att: 3 av 5

79 ARBETSBESKRIVNINGAR bevaka teknologernas trygghet verka för jämlikhet inom kåren verka för medlemmarnas trygghet i kårens lokaler och dess omgivningar långsiktigt utveckla mottagningen tillsammans med Mottagningskommittén ge goda förutsättningar för hållbar och bred nöjeslivsverksamhet inom kåren Leda Sociala utskottet (SU) och Nöjeslivsutskottet (NU) Sociala enhetens ordförande (SO) Sociala enhetens ordförande (SO) har ansvaret gentemot presidiet och kårfullmäktige för Sociala enhetens verksamhet. SO ansvar för samordningen av enhetens resurser och hur dessa disponeras. SO för enhetens talan och är ledamot av Kårstyrelsen. SOs arbetsuppgifter präglas främst av politiska frågor, frågor som rör framtida strategier för Chalmers Studentkår i studiesociala frågor, och långsiktigt arbetsmiljöarbete. SO skall vara uppdaterad inom dessa frågor och skall kunna ta ställning och driva dessa frågor med Chalmers Studentkårs styrdokument som hjälp. Detta inkluderar att: bevaka studentbostadssituationen i Göteborg ha nära kontakt med högskolan genom bl.a. arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén bevaka teknologernas arbetsmiljösituation stödja teknologer i ärenden i studiemedelsfrågor verka för jämlikhet inom högskolan vara en väl fungerande länk i högskolans studiesociala nätverk Organ där SO är delaktig Kårstyrelsen ledamot Sociala utskottet (SU) ordförande Internationella utskottet (IntU) ordförande Arbetsmiljö- och Jämställdhetskommittén (AJK) ledamot Styrelsen för Chalmers Studentkårs restaurangbolag, ChSRAB och ChSRAB-L kundrepresentant Sociala enhetens vice ordförande (vso) Sociala enhetens vice ordförande (vso) är SOs ställföreträdare och företräder Sociala enheten vid ordförandens förfall eller i frågor som vso har fått delegerade från ordföranden. vso arbetar främst med nöjeslivsfrågor och uppgifterna är oftast av praktisk och projektorienterad karaktär. Detta inkluderar att: hjälpa kårföreningar med uppstart och löpande verksamhet utveckla rutinerna kring festverksamheten att ha kontakten mot Tillståndsenheten för hela Chalmers Studentkårs räkning att, tillsammans med VD för kårens restaurangbolag (ChSRAB), ansvara för festverksamheten i det studentdrivna verksamhetsområdet Mat&Kalas Organ där vso är representant Nöjeslivsutskottet (NU) ordförande 4 av 5

80 ARBETSBESKRIVNINGAR Arbetsbeskrivning för Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten arbetar med arbetsmarknadsfrågor för medlemmarna och strävar efter att alla medlemmar skall vara väl förberedda inför arbetslivet genom både utbildning och personlig utveckling inom kårens verksamhet. Enheten ska också bidra till att Chalmers Studentkår ska ha en stabil ekonomi. Samordning och stöttning för de inom kåren som aktivt arbetar mot näringslivet. Underhåll och framtagande av nya externa kontakter samt samarbetsavtal för kåren. Samarbeta med högskolan inom arbetsmarknadsfrågor. Övergripande ansvar för Chalmers Studentkårs strategi gällande marknadsföringserbjudanden och försäljning gentemot näringslivet. Samordning av kårens arbete inom alumni- och mentorskapsfrågor. Projektleda CHARM genom vao och CHARMkommittén. Leda Arbetsmarknadsutkottet (ArmU) Arbetsmarknadsenhetens ordförande (AO) Arbetsmarknadsenhetens ordförande (AO) har ansvaret gentemot presidiet och kårfullmäktige för arbetsmarknadsenhetens verksamhet. AO ansvar för samordningen av enhetens resurser och hur dessa disponeras. AO för enhetens talan och är ledamot av Kårstyrelsen. AO arbetar med arbetsmarknadsfrågor framförallt ur ett strategiska och långsiktiga perspektiv inom kåren, men också i samarbete med högskolan och extern part. AO arbetar också med kårens alumnioch mentorskapsverksamhet. Detta inkluderar: Föra dialog med berörda parter inom Chalmers Studentkår om kårens strategi gällande marknadsföringserbjudanden och försäljning gentemot näringslivet. Samarbeta med högskolan inom arbetsmarknadsfrågor. Samordning och stöttning för de inom kåren som aktivt arbetar mot näringslivet. Underhåll och framtagande av nya externa kontakter samt samarbetsavtal för kåren. Samordning av kårens arbete inom alumnifrågor. Organ där AO är delaktig Arbetsmarknadsutskottet (ArmU) ordförande Styrelsen för Chalmers Studentkår Promotion ledamot Arbetsmarknadsenhetens vice ordförande (vao) Arbetsmarknadsenhetens vice ordförande (vao) är projektledare för CHARM och det stora projektets årscykel styr mycket av arbetet. Förutom CHARM arbetar vao framförallt med arbetsmarknadsenhetens och Kårledningens gemensamma verksamhet, såsom utbildningar för aktiva. vao fungerar även som stöd för studenter i deras kontakt med extern part. Projektleda CHARM Samordning och stöttning för de inom kåren som aktivt arbetar mot näringslivet. Leda Mässarrangörsforum Organ där vao är delaktig CHARMs referensgrupp adjungerad 5 av 5

81 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 32: Stadgetillägg och policy Chalmers Studentkårs oberoende ställning Bakgrund Chalmers Studentkår är en organisation som enligt stadgan, 1:1, har som ändamål: Chalmers Studentkår (kåren) är en ideell sammanslutning av studerande vid Chalmers tekniska högskola (högskolan) med ändamål att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med dessa. Kårens organisation vilar på en demokratisk grund. Kåren har sitt säte i Göteborg. Kårobligatoriet gör att varje person som studerar på Chalmers måste vara medlem i Chalmers Studentkår. Kårstyrelsen anser därför att Chalmers Studentkår har extra höga krav att vara en transparent och oberoende organisation. Alla chalmerister ska när de börjar på Chalmers och resten av sin studietid känna sig välkomna i kårens gemenskap oavsett religion eller partipolitisk ställning. Kårstyrelsen föreslår därför att stadgan förtydligas med tillägg om Chalmers Studentkårs ställning i religiösa och partipolitiska frågor. Under året har även Chalmers Studentkårs oberoende ställning gällande partipolitik och religion diskuterats och detta bör förtydligas i stadgan. För att klarlägga vad tydliggörandet i stadgan innebär och hur det ska tolkas bör stadgan även kompletteras och det har därför också tagits fram en policy som ska fungera som en vägledning och hjälp för organisationen att ta beslut. Förslag Formuleringen kring oberoende för partipolitiskt respektive religiöst bör särskiljas eftersom dessa ställningstagande skiljer sig. Kårstyrelsen tolkning av skillnaderna är att: Partipolitik: Kåren bör kunna ta ställning i politiska frågor för att kunna påverka frågor som rör studenter men inte ta ställning för ett visst parti. Religiöst: Kåren bör inte ta ställning i religiösa frågor samt inte vara för eller mot en viss religion. Organisationen behöver inte uttala sig rörande religion. Detta gör att Kårstyrelsen föreslår ett stadgetillägg enligt: Kåren är partipolitiskt obunden samt religiöst neutral. Utöver detta föreslås bifogad policy som förtydligar vad detta tillägg skulle innebära för organisationen och dess olika delar. 1 av 2

82 PROPOSITION Kårstyrelsen Yrkande Med ovanstående som beslutsunderlag yrkar Kårstyrelsen att att följande läggs till i Stadgan under ny paragraf 1:3 Oberoende: Kåren är partipolitiskt obunden samt religiöst neutral. anta bifogad policy Policy för Chalmers Studentkårs oberoende ställning Kårstyrelsen genom, Johanna Svensson Kårordförande 13/14 2 av 2

83 POLICY Fullmäktige Policy för Chalmers Studentkårs oberoende ställning Denna policy gäller Chalmers Studentkår, alla dess enheter och andra organisationer som via Chalmers Studentkår uppbär rätten att använda sig av Chalmers namn. Policyn omfattar alla arrangemang som ordnas av Chalmers Studentkår och personer som är förtroendevalda inom Chalmers Studentkår samt verksamhet i Chalmers Studentkårs lokaler 1. Bakgrund Kårobligatoriet gör att varje person som studerar på Chalmers måste vara medlem i Chalmers Studentkår. Kårstyrelsen anser därför att Chalmers Studentkår har extra höga krav att vara en transparent och oberoende organisation. Alla chalmerister ska när de börjar på Chalmers och under resten av sin studietid känna sig välkomna i kårens gemenskap oavsett religion eller partipolitisk ställning. Detta finns i stadgan under 1:3 Oberoende: Kåren är partipolitiskt obunden samt religiöst neutral. Det är viktigt att alla känner sig välkomna som medlemmar i Chalmers Studentkår ingen medlem ska känna att Chalmers Studentkår bekänner sig till en viss religion eller följer ett visst partis ideologi. Denna policy ska vara en guide för att olika delar inom organisationen ska kunna ta beslut som rör Chalmers Studentkår. Innebörd av en oberoende ställning Stageformuleringen använder två olika ord för att tydliggöra Chalmers Studentkårs ställning kring partipolitiskt och religiöst beroende. Dessa skiljer sig eftersom: Partipolitik: Kåren ska kunna ta ställning i politiska frågor för att kunna påverka frågor som rör studenter men inte ta ställning för ett visst parti. Religiöst: Kåren ska inte ta ställning i religiösa frågor samt inte vara för eller mot en viss religion. Organisationen behöver inte uttala sig rörande religion. Nedan beskrivs hur detta påverkar Chalmers Studentkårs beslut och organisation. Då Chalmers Studentkår genom denna policy inte förespråkar vissa typer av organisationer eller arrangemang inom organisationen eller dess lokaler så bör också poängteras att denna typ av verksamheter finns tillgänglig i Göteborg genom andra organisationer. Partipolitisk obunden Chalmers Studentkår är en politisk organisation men beslut som tas inom kåren ska tas utifrån studenternas bästa, inte på en parti- eller blockpolitisk ideologisk grund. Kåren är sällan neutral i frågor som rör studenterna inom lokal, regional eller nationell politik men ska argumentera för studenternas bästa och inte för utefter vilket politiskt parti eller block som driver åsikterna. Det är viktigt att Chalmers Studentkår kan uttala sig i politiska frågor och då göra det som en oberoende part 1 Lokaler som nyttjas av eller upplåts av eller via Chalmers Studentkår. Exempelvis kårhusen, förenings- och kommittélokaler i och utanför kårhuset Johanneberg, sektionslokaler samt fritidsanläggningen i Härryda. 1 av 2

84 POLICY Fullmäktige med studenternas intresse i fokus. Politiken som kåren driver utgår däremot inte från en partipolitisk ideologi och är alltså partipolitisk oberoende. Att Chalmers Studentkår är partipolitiskt obunden innebär också ramar för organisationen inom vilken typ av föreningar och andra knutna organisationer som får finnas inom kårens verksamhet. Detta berör främst kårföreningar samt kårfullmäktige men får i övriga delar av organisationen bedömmas från fall till fall. Arrangemang i kårens lokaler får också bedömmas från fall till fall med studentnyttan i fokus och huvudsaken är att politiker som deltar är från olika politiska block. Kårföreningar är intresseförningar vilket innebär att medlemmar ska ha möjlighet att samlas kring ett visst intresse. Då stora delar av partipolitiken går ut på att framföra sina åsikter och propagera sitt budskap är det därför inte lämpligt att Chalmers Studentkår har kårföreningar med partipolitiskt eller blockpolitisk uttryckta åsikter. I frågan om Fullmäktiges valförbund så är resonemanget liknande det resonemang som berör kårens arbete i agerande inom politiska frågor. Fullmäktige bör driva frågor utefter studenternas bästa och med studenterna i fokus snarare än att ha en partipolitisk ideologisk grund att ta beslut utifrån. Därför bör valförbund i Fullmäktige ha fokus på studenter snarare än politiska partier. Religiöst neutral Då medlemmarna inom Chalmers Studentkår representerar många olika religioner och att Chalmers Studentkår är religiöst neutral innebär att kåren inte ska ta ställning i religiösa frågeställningar. Det innebär också ramar för verksamheten inom organisationen. Ett ställningstagande som religiöst neutral innebär att kåren som organisation inte tar ställning i religiösa frågor, varken rörande enskilda medlemmar eller övergripande frågor. Religion är en personlig livsåskådning som varje medlem har och alla, oavsett religion, ska känna sig trygga med att Chalmers Studentkår inte uttalar sig eller förespråkar en viss religion framför en annan. Kårföreningar får finnas som ett sätt prata om olika religioner och det ska vara fritt att starta upp kårföreningar för varje religion. Kårföreningarnas syfte ska vara att underlätta för medlemmar med samma religion att träffas kring en intressefråga, men dess syfte ska inte vara missionerande om sin tro till andra medlemmar. Dock får kårföreningar informera om föreningen och att den finns för att medlemmar ska ha möjlighet att delta. Kårföreningar med religiös ställning har samma rättigheter som andra kårföreningar att använda kårens kommunikationskanaler för att marknadsföra sin verksamhet och sina arrangemang. Kårens lokaler får användas för kårföreningar i deras verksamhet. Första versionen av denna policy antogs av Fullmäktige av 2

85 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 33: Utredningar av medlemskap i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) Bakgrund Till fullmäktigemöte 7 lade Kårstyrelsen rapporten Utredning om Chalmers Studentkårs medlemskap i Sveriges Förenade Studentkårer. Chalmers Studentkår gick 2012 med i SFS, syftet med medlemskapet att Chalmers Studentkår ska bedriva nationellt påverkansarbete. När beslut om inträdet fattades, togs även beslut om att utreda Chalmers Studentkårs medlemskap i SFS vartannat år med start 13/14. I årets utredning rekommenderas det att Chalmers Studentkår ska fortsätta vara medlemmar i SFS då det i dagsläget inte finns bättre alternativ för att bedriva nationellt påverkansarbete. Utredningen rekommenderade också att Chalmers Studentkår fortsätter att utvärdera medlemskapet men med en utredningsperiod på tre år istället för två år, vilket också är Kårstyrelsens förslag. Detta då det under tre år finns större möjligheter att SFS hinner arbete med att förändra en sakfråga och utveckla organisationen, samtidigt som kompetensen kring hur en medlemskapsutredning går till fortfarande finns att tillgå i den egna organisationen. Kårstyrelsen föreslår även att medlemskapet utreds till Fullmäktigemöte 4 verksamhetsåret 16/17 för att säkerställa att i det fall Chalmers Studentkår skulle besluta lämna SFS, kan utträdet fastställas på SFS fullmäktige under våren och inte ett år senare. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att beslutet om att löpande utreda medlemskapet vartannat år från Fullmäktigemöte 7 11/12 rivs upp att Chalmers Studentkårs medlemskap i SFS utreds till Fullmäktigemöte 4 16/17 att Chalmers Studentkårs medlemskap i SFS utreds löpande var tredje år Kårstyrelsen genom Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande 13/14 1 av 1

86 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 34: Strategi för en sund alkoholkultur Bakgrund I verksamhetsplansarbetet ingår ett projekt som handlar om att Utarbeta satsningar för att konkretisera det långsiktiga arbetet med alkoholkulturen. I den punkten har även en genomgång av styrdokument kring fest- och alkoholarbetet genomförts. Specifikt har dokumentet Strategi för arbetet med förändring av attityder kring alkohol setts över med tanke på det arbete som görs i samarbete med IQ i syfte att skapa en proaktiv syn på arbetet med kulturen. Under Fullmäktigemöte 7 klubbades även en reviderad Fest- och alkoholpolicy. Strategin har tagits fram genom workshops med Kårledningen och information har hämtats från tidigare material och undersökningar inom området. Ämnet har också diskuterats med sektionsordföranden i Kårledningsutskottet (KU) samt kommittéordförande under Kommittéordförandeträff (KoT). Fokus har varit att få med förebyggande arbete på ett tydligare sätt än innan. Den nya strategin fokuserar också på alla medlemmar och inte enbart aktiva vilken den tidigare versionen gjorde. Dessutom tydliggörs vem som bär ansvaret och vilka som ska innefattas i arbetet, detta gjordes inte heller på ett tydligt sätt tidigare. Förslag till beslut I bilaga till denna proposition finns förslag till ny strategi. Den strategi som tidigare fanns var mycket detaljerad och hänvisade till mycket olika antaganden. Strategin sågs som ett levande dokument som kunde uppdateras från år till år. För att få ett mer strukturerat arbete kring alkoholkulturen föreslås en strategi till strukturen lik kårens övriga strategier med fokus på långsiktighet och övergripande mål. Till detta kommer det tillsammans med IQ tas fram en plan för att sammanfatta det löpande arbete som idag görs samt de satsningar som ska genomföras till nästkommande verksamhetsår. Planen kommer att fastställas i Kårstyrelsen under sista Kårstyrelsemötet 13/14. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att Strategi för en sund alkoholkultur fastställs enligt bilaga. Kårstyrelsen genom Johanna Svensson Kårordförande 13/14 1 av 1

87 STRATEGI Fullmäktige Strategi för en sund alkoholkultur Syfte & Användning Chalmers Studentkår har ett stort ansvar i att främja en sund alkoholkultur inom den breda verksamhet kåren har. Det finns olika delar av alkoholkulturen som idag skulle kunna utvecklas för att skapa en större medvetenhet kring alkohol och det är också viktigt att varje medlem under sin studietid ges möjligheter att reflektera över sin alkoholkonsumtion. Denna strategi är en del i att skapa långsiktighet i arbetet med en sundare alkoholkultur för att se till att de verktyg och metoder som finns skapar en positiv trend i arbetet och en mer medveten syn på alkohol. Arbetet bör genomsyra hela verksamheten på både central och lokal nivå för att nå såväl engagerade medlemmar som är delaktiga i att arrangera kårens utbud av aktiviteter där alkohol förekommer samt varje enskild teknolog som studerar på Chalmers. Chalmers Studentkårs Fest- och alkoholpolicy är ett övergripande styrdokument som gäller alla personer inom Chalmers Studentkår och hur dessa ska uppträda i situationer rörande fest och alkohol. Denna strategi handlar om hur verksamheten ska arbeta för att förbättra alkoholkulturen och få varje medlem att själva bidra med sundare perspektiv på alkohol. Strategin bryts ner i en konkret plan, likt en årscykel, som beskriver de olika insatser som skall genomföras varje år samt satsningar som ska genomföras för att bli en del av årscykeln. Planen fastställs av Kårstyrelsen. Vision Denna strategi syftar till att sträva efter den övergripande visionen: Alla medlemmar inom Chalmers Studentkår ska ha ett sunt förhållningssätt till alkohol under och efter tiden på Chalmers. Mål För att sträva mot visionen bryts visionen ner i mål som syftar till att förbättra fyra olika områden för att få en sundare alkoholkultur på Chalmers. Målen ska sedan konkretiseras i handlingar som löpande utförs av Chalmers Studentkår i samarbete med andra parter. Målen är: 1) Alla medlemmar ska ges möjlighet att reflektera över sina alkoholvanor För att åstadkomma en attitydförändring på individnivå är det viktigt att det finns möjlighet för varje medlem att själv reflektera över sina alkoholvanor. 2) Inga medlemmar ska känna sig ifrågasätta på grund av att de väljer alkoholfritt och ingen hets ska förekomma Det ska vid varje arrangemang vara accepterat och självklart att välja alkoholfri dryck. Det ska inte heller finnas hets eller ifrågasättande varför en medlem dricker alkoholfritt eller exempelvis inte vill ha påfyllning. 3) Varje medlem ska vara medveten om de risker som finns med alkohol samt vilket stöd som kan fås vid alkoholproblem Alla medlemmar ska få information om de risker som finns med alkohol. Det ska också finnas tydlig information om varningstecken på en hög alkoholkonsumtion samt var stöd och hjälp kan erhållas. 1 av 2

88 STRATEGI Fullmäktige 4) Alla arrangörer inom Chalmers Studentkår ska arbeta för en sundare alkoholkultur i alla arrangemang Det är viktigt att alla arrangemang inom Chalmers Studentkår följer de riktlinjer som finns samt verkar för en sund alkoholattityd då arrangörer har stora möjligheter att påverka kulturen vid varje arrangemang. Organisation Denna strategi fastställs av Fullmäktige men arbetet med att konkretisera strategin till en plan är Kårstyrelsens ansvar. Det är därefter Kårledningens uppgift att arbeta med planen för att långsiktigt arbeta med satsningar som gör skillnad i den befintliga kulturen. Kårledningen ska arbeta tillsammans med verksamheten såväl centralt som lokalt på sektionerna med att förankra planen och arbetet med alkoholkulturen. Denna strategi syftar till att skapa en sundare alkoholkultur bland alla medlemmar både under och efter studietiden. Det är dock de förtroendevalda inom Chalmers Studentkår som är ansvariga för att arbetet drivs framåt. Då arbetet med alkoholkulturen är komplext ska arbetet också involvera nära samverkan med högskolan på både strategisk och operativ nivå samt med andra externa parter som har kompetens och kunskap inom området. 2 av 2

89 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 35: Översyn av styrdokument Bakgrund Chalmers Studentkår är en organisation där de som är engagerade i verksamheten ofta byts ut och därför behöver förlita sig på att tydliga och stabila strukturer för att styra verksamheten. En viktig del för att göra dessa styrande strukturer stabila är att det finns en tydlighet i styrdokument som styr och reglerar samt uppmuntrar till utveckling och riktning i organisationens arbete. Det är därför av stor vikt att det finns tydligheter i de styrdokument som finns vad de styr, hur de styr och varför de finns. I dagsläget har Chalmers Studentkår många styrdokument som styr olika delar av verksamheten och dessa beslutas om på olika nivåer i organisationen. Det finns dock ingen tydlig överblickbar eller övergripande bild för vilka styrdokument som finns, när de är fastställda, på vilken nivå i organisationen de har fastställts samt om de fortfarande anses vara gällande. Det behöver därför göras en översyn och tas fram en praxis som kompletterar stadga och reglemente i var dokument ska lyftas. Första steget har varit att gå igenom protokoll för att skapa en förteckning på styrdokument som idag finns fastställda. Fullmäktigeprotokoll sedan 10/11 och Kårstyrelseprotokoll sedan 06/07 har gåtts igenom. Dock kommer genomgången att fortsätta för att få med alla styrande dokument. Genomgången har gjorts av en arbetsgrupp under Kårstyrelsen bestående av Josefin Bertilsson, Dan Li och Andreas Robertsson. Då även arbetsgruppen som bereder indikatorer för nya Visions- och uppdragsdokumentet har till uppgift att se över styrdokument har de ändringar som förslagits tagits med i detta dokument för att få en överblickbarhet av ändringarna i stadgan. Förslag till beslut Efter den genomgång som gjorts av protokoll samt stadga och reglemente framkommer ändringsförslag. Nedan presenteras de förändringar som berör genomgripande förändringar samt dokument på Fullmäktigenivå. Förändringar kommer också att göras på Kårstyrelsenivå. Skillnad mellan arbetsbeskrivning, instruktioner och arbetsordning I projektet har det ingått att se till vad olika dokument styr för att förtydliga skillnaden mellan olika typer av styrdokument. Styrdokument som idag inte finns tydlig skillnad mellan är arbetsbeskrivningar, arbetsordningar och instruktioner. Vissa funktioner inom kåren, exempelvis direktören, har både instruktion och arbetsbeskrivning enligt stadgan vilket är förvirrande och skapar otydlighet. För att förtydliga skillnaden föreslås följande: Arbetsbeskrivning: Beslutas av Fullmäktige till underliggande organ i hierarkin. Styr vad gruppen/posten ska arbeta med och till viss del hur. Exempel: Nämnder bör ha arbetsbeskrivningar från Fullmäktige likt de enheterna i Kårledningen har. 1 av 3

90 PROPOSITION Kårstyrelsen Instruktioner: Beslutas av Kårstyrelsen till underliggande organ i hierarkin. Styr vad gruppen ska arbeta med och till viss del hur. Exempel: Idag finns kommittéinstruktioner och instruktioner för vissa anställda. Arbetsordning: Beslutas av organet som arbetsordningen gäller för och styr hur gruppen ska arbeta samt vilken interna regler och rutiner som finns. Exempel: Arbetsordningar är både något som är internt inom en grupp, exempelvis Kårledningen, och fungerar därför som interna styrdokument och kontinuitetsdokument. En förändring skulle innebära att stadgan behöver konsekvensändras samt att vissa dokument behöver ändra namn. Detta gäller 5:3 där det bör förtydligas att åligganden och åtaganden styrs av arbetsbeskrivningar istället för som det nu står att arbetsordningar är vad som styr organ. Om detta tillägg görs kan också hela 5:9 strykas då direktören enligt 5:3 har instruktioner precis som det specificeras i stadgan under kapitel 13 där det står att Kårstyrelsen ska fastställa instruktioner för direktören. Paragraf 5:10 ska då konsekvensändras till 5:9. Under 6:31 bör också arbetsordning ändras till arbetsbeskrivningar istället och samma ändring bör ske under 20:6 då båda gäller styrning av nämnder, som bör ha arbetsbeskrivningar istället för arbetsordningar enligt tidigare definition av orden. Dessa dokument ska då också ändras till att heta arbetsbeskrivningar istället för arbetsordningar. Förtydliga organisationens styrdokument i stadgan och reglementet Idag finns under kapitel 20 i stadgan och reglementet information om vilka dokument som styr organisationen och i vissa fall hur dessa beslutas och klubbas. Dock finns inte alla typer av dokument specificerade under styrdokument och det finns dokument som nämns på andra ställen i stadgan och reglementet men inte under kapitlet styrdokument. I stadgan nämns under 20:1: reglemente, arbetsordningar, instruktioner, åsiktsprogram och policydokument. Här bör också planer samt visions- och uppdragsdokumentet skrivas in för att förtydliga att de är övergripande styrdokument. Arbetsordningar konsekvensändras till arbetsbeskrivningar. I reglementet bör också övriga styrdokument som finns inom organisationen förtydligas under 20:1. Detta gäller mer specifika styrdokument såsom strategier, arbetsordningar, riktlinjer och planer. I reglementet finns under kapitel 20 idag enbart policyer uppradade. Listan är inaktuell och bör uppdateras enligt bilaga för att stämma överens med vilka policyer som är liggande. Jämställdhetspolicyn har ersatts med en likabehandlingspolicy och till fullmäktigemöte 8 finns ytterligare två förslag på policyer som vid eventuellt fastställande behöver revideras i reglementet. Detta gäller Policy för Chalmers Studentkårs oberoende ställning och Arvoderingspolicy vid Chalmers Studentkår dessa föreslås i ändringarna nedan och bör därför beslutas om efter proposition och motioner om dessa policyer har beslutats. Paragraf föreslås också ändras till 20:9 istället för 20:8 för att tydligare matcha avsnittet om policyer i stadgan. Ändringar i stadga och reglemente kopplat till visions- och uppdragsdokumentet Fullmäktige tog på Fullmäktigemöte 6 beslut om att ersätta mål- och visionsdokumentet med ett visions- och uppdragsdokument. Den arbetsgrupp som då tillsattes för att slutföra delar av arbetet fick i uppgift att föreslå styrdokumentsändringar till följd av det ändrade namnet och formatet på dokumentet. En förklaring av vad visions- och uppdragsdokumentet är har också lagts till under nytt kapitel 20:10. 2 av 3

91 PROPOSITION Kårstyrelsen Stadgan och reglementet har gåtts igenom och det föreslås förutom att konsekvensändra namn från tidigare dokument samt delar av dokument, att även revidera när dokumentet fastställs. Tidigare har dokumentet fastställts preliminärt på Fullmäktigemöte 8 samt slutgiltigt på Fullmäktigemöte 1. Delmålen som var en del av det tidigare dokumentet reviderades varje år innan utgång av läsperiod 3. Visions- och uppdragsdokumentet ska vara grunden för verksamhetsplanen då större delen av verksamhetsplanen utgår från prioriterade områden i visions- och uppdragsdokumentet. Därför bör dokumentet slutgiltigt fastställas innan verksamhetsplanen slutgiltigt fastställs. Visions- och uppdagsdokumentet föreslås därför att slutgiltigt fastställs innan utgången av läsvecka 4 i läsperiod 4, det vill säga Fullmäktigemöte 7, och att den preliminära verksamhetsplanen fastställs som idag, på Fullmäktigemöte 8. Detta finns specificerat i stadgan 6:6 och 6:9. Indikatorerna ska fastställas av Fullmäktige senast under läsperiod 3 för att kunna ge återkoppling till om exempelvis prioriterade områden behöver revideras eller om extra satsningar behöver genomföras i kommande års verksamhetsplan. Detta finns specificerat i stadgan 6:8. Ändra strategier från uppdrag till mål Visions- och uppdragsdokumentet innehåller uppdrag som är ständigt aktuella. Chalmers Studentkår har i vissa frågor strategier som styr hur en viss fråga ska arbetas med för att situationen för studenterna på Chalmers ska förbättras. I dessa strategier benämns delstegen som uppdrag men då dessa strategier syftar till att uppnå uppdrag i visions-och uppdragsdokumentet bör dessa istället benämnas som mål. De strategier som är aktuella för revidering är Likabehandlingsstrategin och Kommunikationsstrategin. Eftersom inte innehållet i övrigt har ändrats föreslås en redaktionell ändring från uppdrag till mål och att strategierna har kvar sina tidigare datum för beslut. Handlingsplaner ska ha slutdatum Då handlingsplaner beslutas av både Fullmäktige och Kårstyrelsen ska det finnas tydliga slutdatum för hur länge handlingsplanen gäller. Efter slutdatum ska handlingsplaner automatiskt sluta gälla, Kårstyrelsen respektive Fullmäktige får då istället besluta om en ny handlingsplan ska läggas eller om andra områden bör prioriteras. I dagsläget finns det handlingsplaner utan tydliga datum, detta försvårar att se när en handlingsplan är avslutad. För att undgå denna problematik i när dokument är styrande bör detta förtydligas tillsammans med ett klarläggande angående planer i reglementet under 20:9, se Bilaga 1. PM som styrdokument Det finns PM som använts på lite olika sätt. Ett PM som bör vara styrande gäller Fullmäktiges regler kring resor och sena nätter. Detta dokument bör istället, likt riktlinjer för Fullmäktiges kommunikation, vara en riktlinje. Förslag till beslut är därför att detta PM ska omformuleras till en riktlinje och beslutas om på Fullmäktigemöte 1 under verksamhetsår 14/15. Kompletterande åsikter om Chalmers framtida utbildningar Det finns ett dokument som beslutades om under 08/09 som handlar om ställningstagande om Chalmers framtida utbildningar. Detta är en utredning som idag finns som en typ av kompletterande åsiktsprogram. Då det är svårt att ha många olika dokument som styr åsikter av samma typ som åsiktsprogrammet och därmed ska användas av samma personer och inom samma område som bör detta dokument inte längre ses som styrande. De åsikter som fortfarande gäller bör istället ses över och läggas in i åsiktsprogrammet under nästa år då åsiktsprogrammet ska revideras. 3 av 3

92 PROPOSITION Kårstyrelsen Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att fastställa tillägg och ändringar i stadga och reglemente enligt Bilaga 1 att att att att ålägga talman att till Fullmäktigemöte 1 under verksamhetsår 14/15 konsekvensändra nämndernas arbetsordningar till arbetsbeskrivningar ålägga Kårstyrelsen att genomföra redaktionella ändringar från uppdrag till mål i Likabehandlingsstrategin och Kommunikationsstrategin ålägga talman att till Fullmäktigemöte 1 under verksamhetsår 14/15 föreslå en riktlinje för reseersättning och sena nätter för Fullmäktige utifrån befintligt PM för reseersättning vid fullmäktigemöte dokumentet Chalmers Framtida utbildningar inte längre ärett styrande dokument Kårstyrelsen genom Johanna Svensson Kårordförande 13/14 4 av 3

93 PROPOSITION Kårstyrelsen Bilaga 1 Förslag på förändring i stadga och reglemente Stadga Kapitel 5: Funktionärer Funktionärer 5:1 Kårens funktionärer avser förtroendevalda och anställda. Förtroendevalda 5:2 Kårens förtroendevalda avser: fullmäktiges ledamöter och suppleanter. av fullmäktige utsedda till förtroendeposter. av kårstyrelsen utsedda till förtroendeposter. Förtroendevald skall vara medlem i kåren om ej annat stadgas. Åligganden och befogenheter Instruktioner 5:3 Funktionärers Förtroendevaldas åligganden och befogenheter regleras i arbetsbeskrivningar, instruktioner eller i särskilda fall i stadgan. Misstroendeförklaring 5:4 Då förtroendevald, utom fullmäktigeledamot eller stiftelsestyrelseledamot, anses missköta sitt uppdrag kan misstroendeförklaring riktas mot denna. Rätt att rikta misstroendeförklaring gentemot förtroendevalda som i första hand ansvarar inför fullmäktige tillkommer: kårstyrelsen fullmäktigeledamot 100 medlemmar Rätt att rikta misstroendeförklaring gentemot förtroendevalda som i första hand ansvarar inför kårstyrelsen tillkommer: kårstyrelseledamot fullmäktigeledamot 100 medlemmar Misstroendeförklaring resulterar i misstroendevotum i den församling inför vilken man i första hand ansvarar. Bifallen misstroendeförklaring resulterar i att förtroendevald, mot vilken misstroendeförklaringen riktats, entledigas från sitt uppdrag. Misstroendeförklaring behandlas som motion i fullmäktige och som ordinarie beslutspunkt i kårstyrelsen. Fyllnadsval 5:5 Då förtroendevald, utom fullmäktigeledamot, avslutar sitt uppdrag i förtid skall fyllnadsval ske. Fyllnadsval sker på samma sätt som i av iv

94 PROPOSITION Kårstyrelsen ordinarie val i fråga om beredning och väljande församling. Arvoden 5:6 Arvoden till förtroendevalda fastställes av fullmäktige. Anställda 5:7 Kårens anställda avser direktör och övriga personer anställda vid kåren enligt särskilt anställningskontrakt. Anställningar och entlediganden 5:8 Direktör anställes och entledigas av kårstyrelsen. Arbetsbeskrivning 5:9 Direktörs åligganden och befogenheter regleras i arbetsbeskrivning som fastställes av kårstyrelsen. Lön 5:910 Direktörens lön fastställes av kårstyrelsen. Kapitel 6: Fullmäktige Läsperiod 1 6:6 Före utgången av läsperiod 1 åligger det fullmäktige att: fastställa slutlig verksamhetsplan för innevarande räkenskapsår. fastställa kårens mål och visionsdokument. fastställa slutlig budget för innevarande räkenskapsår. fastställa medlemsavgifter i Chalmers Studentkår för kommande vårtermin. besluta om avsättning till Byggnadsfonden, som skall vara lägst 5 % av influtna medlemsavgifter. Läsperiod 2 6:7 Före utgången av läsperiod 2 åligger det fullmäktige att: granska kårstyrelsens berättelse över kårens verksamhet och ekonomi för föregående räkenskapsår. behandla revisorernas berättelse över det gångna verksamhetsårets förvaltning. fastställa resultaträkning och balansräkning för föregående räkenskapsår. besluta om disposition av överskott eller täckande av underskott. pröva frågan om ansvarsfrihet för föregående verksamhetsårs kårstyrelse, direktör samt övriga organ och valda funktionärer. välja besvärsnämnd. vartannat år välja inspektor och proinspektor. för innevarande verksamhetsår välja valnämnd. för nästkommande kalenderår välja: o o kårens ledamöter i Stiftelsen Chalmers Studenthems styrelse. kårens revisorer i Stiftelsen Chalmers Studenthem. Läsperiod 3 6:8 Före utgången av läsperiod 3 åligger det fullmäktige att: ii av iv

95 PROPOSITION Kårstyrelsen på förslag från valnämnden fastställa dagar och platser för val till fullmäktige. fastställa preliminär arvoderingsplan för kommande verksamhetsår. vartannat år revidera ägardirektiven till AB Chalmers Studentkårs Företagsgrupp. besluta om preliminär avsättning till Byggnadsfonden, som skall vara lägst 5 % av influtna medlemsavgifter. fastställa medlemsavgifter i Chalmers Studentkår för kommande hösttermin. för nästkommande verksamhetsår välja ledamöter i Stiftelse Chalmers Studenter fastställa värden på indikatorerna i visions- och uppdragsdokumentet revidera delmålen till Chalmers Studentkårs mål- och visionsdokument Läsperiod 4 6:9 Före utgången av läsvecka 4 åligger det fullmäktige att: fastställa visions-och uppdragsdokumentet för nästkommande verksamhetsår välja: o o o o o o o o kårstyrelsens ordförande och vice ordförande. övriga ledamöter i kårstyrelsen, vilka är förtecknade i reglementet 14:2. övriga ledamöter i ledningen för kårens enheter, vilka är förtecknade i reglementet 15:4. en auktoriserad revisor, jämte personlig suppleant för denna. fyra lekmannarevisorer med ansvar för verksamhets- samt ekonomisk revision. kårens ledamöter i högskolans styrelse. kårtidningen Tofsens chefredaktör. kårtidningen Tofsens annonsansvarig tillika Chalmers Studentkårs annonssamordnare. Före utgången av läsperiod 4 åligger det fullmäktige att: fastställa preliminär verksamhetsplan för nästkommande räkenskapsår. fastställa preliminär budget för nästkommande räkenskapsår. fastställa protokoll över förrättat val till fullmäktige. iii av iv

96 PROPOSITION Kårstyrelsen Nämnder 6:31 För göromål som är av särskilt stor betydelse för verksamheten har fullmäktige till sitt förfogande följande nämnder: Chalmers Studentkårs valberedning kapitel 8: Valnämnden kapitel 9: Besvärsnämnden kapitel 10: Cortègens granskningsnämnd kapitel 12: Nämndernas verksamhet regleras i stadga och arbetsbeskrivningar arbetsordningar. Kapitel 20: Styrdokument Styrdokument 20:1 Förutom denna stadga finns reglemente, arbetsbeskrivningar arbetsordningar, instruktioner, åsiktsprogram, och policydokument, Visions- och uppdragsdokument och planer. Stadgeändring 20:2 Denna stadga ändras av fullmäktige. Fråga om ändring av stadga skall finnas upptaget på kallelse till fullmäktigesammanträde och förslaget skall distribueras senast två veckor före sammanträdet. För ändring av denna stadga krävs likalydande beslut vid två fullmäktigesammanträden åtskilda av val till fullmäktige eller likalydande beslut vid två på varandra följande fullmäktigesammanträden med minst en månads mellanrum vid vilka minst tre fjärdedelar av antalet närvarande ledamöter är om beslutet ense. Reglementesändring 20:3 Reglemente fastställes och ändras av fullmäktige. Fråga om fastställande eller ändring av reglemente skall finnas upptaget på kallelse till fullmäktigesammanträde och förslaget skall distribueras senast två veckor före sammanträdet. För fastställande och ändring av reglemente vid ett fullmäktigesammanträde fordras att minst tre fjärdedelar av antalet närvarande ledamöter är om beslutet ense. Fastställande och ändring av reglemente kan även ske vid två på varandra följande fullmäktigesammanträden, med minst en månads mellanrum, om mer än hälften av antalet närvarande ledamöter är om beslutet ense. Chalmers tekniska högskola 20:4 Under förutsättning att kårobligatorium råder vid Chalmers tekniska högskola krävs för ändring av stadgebestämmelser rörande kårens ändamål. kårens organisation. rätt till inträde och utträde ur kåren. avgifter till kåren. hur kårens beslut tillkännages. rätt för styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB att undanröja beslut som uppenbart strider mot kårens ändamål. iv av iv

97 PROPOSITION Kårstyrelsen att styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB fastställer dessa innan de äger giltighet. Tolkningstvist 20:5 Uppstår tvist om denna stadgas tolkning skall frågan hänskjutas till inspektor för avgörande. Arbetsbeskrivning Arbetsordning 20:6 Arbetsbeskrivningar Arbetsordning för nämnder fastställes av fullmäktige. Instruktion 20:7 Instruktion fastställes av kårstyrelsen för direktören samt för de av kårens organ och förtroendevalda som inför kårstyrelsen ansvarar för sin verksamhet. Åsiktsprogram 20:8 Åsiktsprogram fastställes och ändras av fullmäktige. Kårens åsikter redovisas i Chalmers Studentkårs Åsiktsprogram. Policydokument 20:9 Policy fastställes och ändras av fullmäktige. Kårens policydokument förtecknas i reglemente. En policy är en förordning för hur Chalmers Studentkårs verksamhet ska bedrivas och som inte finns stadgat, reglementerat eller instruerat. Policy ska inte uttrycka en åsikt. Vision- och uppdragsdokument 20:10 Visions- och uppdragsdokumentet fastställes och ändras av fullmäktige. Visions- och uppdragsdokumentet beskriver kårens långsiktiga vision samt de uppdrag som kåren ålagts att utföra av medlemmarna. Plan 20:11 Planer fastställes av kårstyrelsen, undantaget verksamhetsplan som fastställes av fullmäktige. Handlingsplaner ska vara tidsbestämda och löper till dess slutdatum. Reglemente Kapitel 20: Styrdokument Styrdokument 20:1 Förutom de styrdokument specificerade i stadgan har Chalmers Studentkår också övriga styrdokument såsom strategier, arbetsordningar och riktlinjer. Policydokument 20:98 Chalmers Studentkårs policydokument är: Policy för företagsrelationer Mottagningspolicy Fest- och alkoholpolicy Lokalpolicy Policy för Chalmers Studentkårs datanätverk Arvoderingspolicy vid Chalmers Studentkår Policy för trygghet vid arvoderat förtroendeuppdrag v av iv

98 PROPOSITION Kårstyrelsen Kommunikationspolicy Likabehandlingspolicy Jämlikhetspolicy Grafisk profil Miljöpolicy Policy för Chalmers Studentkårs oberoende ställning vi av iv

99 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 36: Skyltning Kårhuset Johanneberg Bakgrund Kårhuset på Johannberg färdigställdes 2001 och flera delar av kårhuset har sedan dess förändrats och byggts om. Under 2011/2012 tog fullmäktige ett övergripande beslut om att förändra skyltningen av huset för att det skulle bli lättare att hitta och märkas att det Chalmers Studentkårs kårhus. Detta projekt ålades Kårledningen genom kommunikationsplanen och en grupp tillsattes i början på verksamhetsåret för att arbeta med frågan. Gruppen bestod av Husansvarig, kårens kommunikatör samt representanter från kårens restaurangbolag, ChSRAB. Då gruppen under verksamhetsåret inte slutförde arbetet på grund av andra prioritering togs arbetet upp sent under hösten 2013 då projektet fortfarande är en del av kommunikationsplanen i form av en Följ upppunkt. Projektet innefattar skyltning i kårhuset och skyltning på fasader. Syftet är att medlemmar och besökare ska hitta till och i kårhuset samt att signalera att det är Chalmers Studentkår som äger kårhuset. Idag är skyltningen till exempelvis motionshallen obefintlig och det är även svårt att hitta i andra delar i kårhuset. Arbetet har genomförts genom ett antal möten där behoven har diskuterats samt rundvandring i kårhuset. Rundvandringarna har skett för att få en bild av vilka skyltar som behövs för att det ska vara lättare att hitta samt hur dessa ska sitta och se ut för att smälta in i miljön samtidigt som de syns. Arbetsgruppen har kontaktat fyra leverantörer, träffat tre leverantörer varav offert på skyltar har skickats in av två leverantörer. Leverantören som valdes har tidigare arbetat med kåren och kårens företag, har bra referenser samt var de som visade störst förståelse och bäst lösningsförslag i arbetet. Då kårhuset inte bara används och ägs av Chalmers Studentkår så ingick som tidigare beskrevs ChSRAB i arbetsgruppen som en viktig aktör i användning av huset. Utöver det har arbetsgruppen förankrat arbetet med kårens VD och Kårstyrelsen. Inför installation kommer arbetet förankras tillsammans med Emils Kårhus för kårens del av kårhuset och med Chalmersfastigheter för Kårresturangen och Volvofoajén. Förslag till beslut Beskrivningen av förslaget delas nedan upp i utvändig och invändig skyltning. Utvändig skyltning För utvändig skyltning föreslås skylt med Chalmers Kårhus mot Teknologgården. Skylten kommer att bestå av enskilda bokstäver med belysning framåt, dessa presenteras i Bilaga 1. Enskilda belysta bokstäver ger bäst synlighet i alla förhållanden och ger också ett gediget intryck. Alternativ med till exempel folie på fönstren vid Scaniasalen har utvärderats. Lösningen är förvisso billig men syns inte tillräckligt bra på håll och är helt beroende av ljusförhållandena i Scaniasalen. Dessutom är hållbarheten för folie på en glasruta där solen ligger på begränsad. Ett alternativ likt Chalmers skylt mot Chalmersplatsen med bakåtbelysta bokstäver har offererats, typen är dyrare och det är inte motiverat med den högre kostnaden. 1 av 2

100 PROPOSITION Kårstyrelsen För att knyta an till kårens historia föreslås en skylt med Chalmers Studentkår på Kyrkans gavel mot Teknologgården. En sådan skylt har funnits sedan 60-talet men då Kårhuset byggdes ut under 90-talet försvann skylten. Denna skylt är en enklare metallskylt utan belysning som syftar att vara så lik originalet som möjligt. Montering Kostnader för att sätta upp skyltarna och dra el till belysningen kommer att kosta cirka SEK. Priser - Fasadskylt vid Teknologgården cirka SEK - Fasadskylt, Kyrkan gavel cirka SEK Dessa två utomhusskyltar med montering kostar tillsammans cirka SEK inklusive moms. Invändig skyltning När det gäller invändig skyltning har det planerats för var skyltarna ska sitta samt vad det ska stå på skyltarna och antalet skyltar är beräknat till cirka 55 stycken. Detta inkluderar både riktningsskyltar och platsskyltar, det vill säga både skyltning till olika platser och vid olika platser. Skyltningen planeras i huvudsak på entréplan men också på plan 2 för att skylta till exempelvis Scaniasalen och motionshallen samt till kontor för kurator och präst på plan 3. Det planeras också för orienteringstavlor vid entréer för att det ska vara lätt att söka upp olika lokaler. Samtliga placeringar har noggrant planerats i samråd med personal från restaurangen och konferensen samt skyltleverantören för att hitta de optimala platserna. Kårhuset ställer höga krav på placering och val av skyltar eftersom de inte får vara i vägen, ska kunna tas ner i vissa fall eller ingripa för mycket i arkitekturen men ändå vara väl synliga för besökaren. Just nu genomförs ett omtag för att se över materialval för skyltarna. Därför finns ingen exakt kostnad men Kårstyrelsen föreslår att SEK inklusive moms avsätts för inköp samt montering av skyltar. Processen med att besluta om material till skyltarna samt genomföra montering kan därefter genomföras under sommaren. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att att avsätta SEK inklusive moms från byggnadsfonden till inköp och montering av utvändiga skyltar till kårhuset Johanneberg avsätta SEK inklusive moms från byggnadsfonden för invändig skyltning i kårhuset Johanneberg Kårstyrelsen genom Malcolm Granberg Husansvarig 13/14 2 av 2

101 Bil.1 Fasader Utvändig skyltning Exempel Teknologgården LED Profil 3 med bakomligga för bästa ljusspridning. Bakåtbelysta bokstäver i RAL toppfolierade i gjuten krom(utseende likt CHALMERS en Separata bokstäver på ram o för montage i tak. B: 7000mm H: 700mm Utvändig skyltning CHALMERS KÅRHUS Beställare: Chalmers Studentkår, Malcolm Granberg, Utvändig skyltning Kyrkan, gavelsida Bror Nilssonsgata Göteborg Projektledare Skyltpoolen: Henrik Krüll , henrik.kryll@skyltpoolen.se Filnamn: Övrig info: Exempel Copyright S Denna ritning tillhö Ritningen får ej uta offertunderlag eller Profil 01, obelyst Separata bokstäver, lacka Toppfolierade med krom Monteras med stift i tege B:3000mm

102 PROPOSITION Kårstyrelsen proposition 14/15 1 av 7

103 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 37: Preliminär budget för verksamhetsåret 14/15 På fullmäktigemöte 8 fastställs årligen den preliminära budgeten för nästkommande verksamhetsår, slutgiltigt förslag presenteras sedan för beslut på första fullmäktigemötet under kommande verksamhetsår. Kårens centrala ekonomi är uppdelad i 24 resultatenheter, där varje enhet representerar kostnader och intäkter för till exempel en specifik kommitté eller ett arbetsområde. I propositionen presenteras rambudgeten där kostnader och intäkter inom varje resultatenhet är uppdelade i större kategorier, för att ge en översiktlig bild över kårens resultat. Inom respektive kategori finns en uppdelning i ett antal konton som specificerar mer exakt var pengarna budgeteras, vid intresse att se den kontobaserade budgeten kontakta vice kårordförande för ytterligare uppgifter. Processen Arbetet med att ta fram den preliminära budgeten har bland annat innefattat möten med ansvariga för olika resultatenheter för att få förståelse för hur arbetet gått under året och vad som bör ses över till kommande år. Arbetet påbörjades i början av året genom avstämningsmöten med kommittéer, där budget var ett av de områden som diskuterades. Redan under dessa avstämningsmöten diskuterades vilka delar av verksamheten som skulle ses över inför kommande verksamhetsår, vilket även har följts upp under ytterligare möten under våren. Respektive ansvarig har sedan gett förslag på budget som diskuterats vidare med vice kårordförande för att komma fram till ett förslag på preliminär budget för den aktuella resultatenheten. Diskussioner kring budgeten har även förts med bland annat vice kårordförande 12/13 och med Kårstyrelsen för att för att få en väl genomarbetad budget. Kårstyrelsen har även diskuterat vad som fungerat bra i verksamheten samt budgeten under året och vilka satsningar som bör genomföras i verksamheten. Generella förändringar i budgeten Till verksamhetsåret 13/14 skedde större förändringar i budgeten för att tydliggöra de kostnader som finns inom kåren och för att möjliggöra utveckling av arbetet med aktiva inom kåren. De främsta satsningar som då genomfördes berör utbildningar, workshops och möten med studentrepresentanter och sektionsstyrelser. De koncept som budgeten möjliggjorde vill Kårstyrelsen behålla och därmed ligger dessa budgetposter på samma nivå även kommande verksamhetsår. Vissa forum och utskott som kårledningen har med sektionerna budgeterades upp till verksamhetsår 13/14, detta berörde dock inte möten som oftast är kortare och därmed inte kräver någon större matbudget. Under verksamhetåret har vissa av dessa forum känt begränsningar i arbetet på grund av detta och därmed föreslås alla utskott och forum ha samma budget per möte och person under verksamhetsåret 14/15. Hur mycket pengar som sedan används vid respektive möte är en avvägning som görs inför varje tillfälle, där den högre budgeten möjliggör att längre möten kan hållas då det krävs. Precis som alla andra kostnader inom kåren avvägs detta utifrån medlemsnyttan. Något som också bibehålls från föregående år är den projektbudget som finns för Kårledningens arbete. Under året dyker det alltid upp projekt som resulterar i bland annat oplanerade inköp eller 2 av 7

104 PROPOSITION Kårstyrelsen möteskostnader, till exempel berör det ofta projekt som finns i verksamhetsplanen eller andra projekt som kårledningen åläggs genom fullmäktige. I budgeten för nuvarande verksamhetsår budgeterades ett minusresultat på ca SEK för att möjliggöra de satsningar som ville genomföras inom bland annat kommunikation. Prognosen för det preliminära resultatet är dock positivt och därför anses det rimligt att möjliggöra extra satsningar i verksamheten ytterligare ett år och budgetera för ett negativt resultat, i år på ca SEK. Då kåren har haft ett positivt resultat under flertalet år finns nog med likvida medel att budgetera för ett negativt resultat. Kårstyrelsen anser härmed att det är högre prioriterat att genomföra de satsningar som föreslås i budgeten än att budgetera för ett nollresultat. Arvoden och sociala avgifter I den preliminära budgeten är alla arbetsgivaravgifter anpassade efter de som är invalda till kårledningen 14/15, då avgiften är lägre för personer födda 1988 och senare. Alla arvoden är föreslagna enligt den preliminära arvoderingsplan som fullmäktige valde att anta under fullmäktigemöte 6, där arvodet för vice ordförande i Utbildningsenheten samt vice ordförande i Arbetsmarknadsenheten förlängts. Även preliminär avsättning till byggnadsfonden samt medlemsavgift för hösten 2014 är budgeterade efter preliminärt förslag som lades under det nämnda sammanträdet. 1. Kårhuset Resultatenheten har inga större förändringar från föregående verksamhetsår. 2. Gasquen för Gasquen ser ut som föregående år då inget större underhåll budgeteras för utöver löpande underhåll av lokalen. Den större förändring som genomfördes i budgeten till nuvarande verksamhetsår, och ligger kvar till kommande verksamhetsår, är att det budgeteras för att hålla tre pubrundor istället för fyra. Det finns osäkerheter kring om GasqueK har nog med resurser för att kunna hålla alla fyra pubrundor då kommittén till kommande verksamhetsår ännu inte är fulltalig. 3. Fritidsanläggningen Under verksamhetsåret kommer det ske en del mindre underhåll av saker som köksinredning, soffor, arbetsverktyg, brygga och dörrar. Större underhåll i området kommer ske i samband med det projekt som i dagsläget pågår i Härryda, bland annat gällande om- och nybyggnation, där fullmäktige kommer besluta om investeringar utöver budgeten när det blir aktuellt. 4. Järnvägsvagnen För järnvägsvagnen föreslås nya stolar köpas in, detta kommer att leda till ett minusresultat för resultatenheten. 5. Central Administration Under central administration ingår kostnader och intäkter som berör kåravgifter, medlemssystem och kostnader för de anställda, därmed sker sällan några nämnvärda förändringar inom denna resultatenhet. Under kommande verksamhetsår kommer personalkostnader öka då en kommunikationsassistent kommer att anställas istället för en arvoderad student som 3 av 7

105 PROPOSITION Kårstyrelsen teknologkommunikatör. Kostnad för drift av det funktionärsregister som kåren valt att investera i, efter beslut under fullmäktigemöte 5, hamnar under central administration. 6. Information Under information synliggörs de projekt som drivs inom kommunikation inom kåren, här hamnar bland annat kostnader för hemsida, trycksaker, give-aways och kårens dag. Stora ändringar inom enheten är att inga kostnader för arvoderade finns då en teknologkommunikatör inte kommer att tillsättas. Personalkostnader för kommunikationsassistenten kommer att konteras under resultatenhet 5, enligt tidigare beskrivning. Enligt beslut på Fullmäktigemöte 5 kommer inte heller Den lilla gröna (DLG) tryckas vilket gör att tryckkostnader för denna tagits bort och ersatts med tryckkostnader för en mindre trycksak som ska ersätta DLG. 7. KS-gemensamt Under KS-gemensamt ligger bland annat kostnader för projekt som fullmäktige ålägger kårstyrelsen, till exempel projekt i samband verksamhetsplanen. Kostnader relaterade till representation och påverkansarbete, så som deltagande under Sveriges Förenade Studentkårers fullmäktige, ligger även här. Den större förändring som föreslås är att kostnader relaterat till kårkommittéer, exempelvis kickoffer och utbildningar, är flyttat från Sociala enheten till KS-gemensamt då det är kårledningsgemensamma projekt. en för kommittérelaterade arrangemang är även något höjd då konceptet för kickoffer samt workshops kommer att förändras till kommande verksamhetsår. 8. Fullmäktige I fullmäktiges budget ingår även välnämnden, valberedningen samt lekmannarevisorerna. Möteskostnader har höjts då fullmäktige sedan förra verksamhetsåret har valt att dela upp invalsmötet i två delar, vilket leder till högre matkostnader. Även valberedningens budget är något högre än tidigare då det finns önskemål om att utveckla konceptet för rekrytering till kårledningen genom fler event. Valnämnden föreslås få större budget för att kunna fortsätta de marknadsföringssatsningar som genomförts i samband med fullmäktigevalet detta år. 9. Presidiet Som det nämndes i inledningen har kostnader för forum höjts, för presidiet gäller detta kostnader i samband med ekonomiforum. 10. Husansvarig Husansvarig håller under året brandutbildningar för de kommittéer som anordnar större arrangemang i kårhuset. Avgiften för dessa kurser har höjts och budgeten har justerats efter detta. 11. Utbildningsenheten Under utbildningsenheten ligger kostnader för Studentrösten, där alla sektioner får ett bidrag till de event som hålls på sektionen under kampanjen. Bidraget har tidigare varit lika stort för alla sektioner oavsett medlemsantal, vilket föreslås ändras till kommande verksamhetsår för att anpassas efter sektionernas storlekar. Anpassningen leder till en något högre kostnader. Möteskostnader för enheten har sänkts något då konceptet för avstämningar med vissa studentrepresentanter har fungerat annorlunda än vad som förutspåddes vid budgeteringen inför nuvarande verksamhetsår. 4 av 7

106 PROPOSITION Kårstyrelsen 12. Sociala enheten Möteskostnader för Nöjeslivsutskottet (NU) har höjts i enlighet med det förslag som nämnt i inledningen, då NU har haft en lägre budget än övriga utskott. Kostnader relaterade till kårkommittéer flyttat till KS-gemensamt. 13. Arbetsmarknadsenheten en för försäljning av adressetiketter till företag har sänkts då detta inte är en lika attraktiv marknadsföringskanal längre. Kostnad för utbildning av sektionernas arbetsmarknadsgrupper är tillagt, med ett tillfälle under hösten samt ett tillfälle under våren, för att möjliggöra att kårledningen kan erbjuda dem utbildning likt den utbildning studienämnderna erbjuds. 14. CHARM Nästa år står Väg- och vattenhuset för ombyggnation vilket kommer att påverka CHARM nämnvärt. Ombyggnationen resulterar i att ytor som vanligtvis utnyttjas inte står till förfogande och därmed budgeteras det för ett färre antal utställare och minskade intäkter med detta. Det har även budgeterats för extra kostnader som kan uppstå för att delvis ersätta förlorade ytor, exempelvis genom att hyra in tält som utställningsområde. Tidigare har det budgeterats för 150 företag, siffran för CHARM 2015 är sänkt till 120 företag. De intäkter och kostnader som beror av antalet utställare har konsekvensändrats efter det nämnda antalet, vilket resulterar i ett lägre budgeterat resultat än tidigare. 16. Mottagningskommittén (MK) Det avtal MK har med Sveriges Ingenjörer har setts över i samarbete med Arbetsmarknadsenhetens ordförande. Sponsorintäkterna är budgeterat lägre än tidigare i och med detta, men avtalet har även lett till att inga sponsoromkostnader kommer att uppstå och därmed är denna post borttagen. I övrigt finns några förtydliganden i budgeten för att visa på kostnader som egentligen bör belasta MK men som legat under Sociala enheten tidigare, detta är kostnader i samband med RefTeC-samarbetet där MKs ordförande åker på konferens med andra mottagningsansvariga. 17. Marskalksämbetet Under hösten genomfördes en mindre bal för 80 gäster, vilket även kommer att genomföras kommande verksamhetsår. Deltagaravgiften för balen har höjts efter utfall från detta år och därmed har även budget för höstbalen blivit högre. Då Marskalk nu har två arrangemang att marknadsföra har även budget för reklam- och affischering ökat. 18. CIRC CIRC ingår i ESN, Erasmus Student Network, och deltar därmed i nätverkets medlemsmöten. Dock har CIRC sällan möjlighet att åka på det antal möten som det tidigare varit budgeterat för och därför är resekostnader sänkts till kommande verksamhetsår. I år har CIRC haft möjlighet att köpa in phaddertshirts inför höstens mottagning, budgeten har justerats efter utfall och blivit något lägre. 19. G.U.D. I och med omorganisering av IT-organisationen kommer G.U.D.s uppdrag att ändras under kommande verksamhetsår, dock är det svårt att säga exakt hur uppdraget kommer att se ut och när det kommer att ske under året. På grund av dessa osäkerheter har enheten budgeterats efter det 5 av 7

107 PROPOSITION Kårstyrelsen nuvarande uppdraget och kan därför komma att ändras till fastställandet i höst. De poster som budgeterats för avser främst löpande underhåll av dagens system och inga större investeringar. 20. Tofsen Annonser i Tofsen har under året varit svårsålt och har samtidigt inte kunnat prioriteras i Chalmers Studentkår Promotions verksamhet. Tillsammans med Promotion och Tofsens chefredaktör har det diskuterats möjliga lösningar på problemet vilket bland annat resulterat i att Tofsen kommer kontakta ytterligare företag som ska arbeta med annonsförsäljningen. Kommitténs verksamhet utreds även i sin helhet för att få reda på vad kårmedlemmarna egentligen vill ha ut av sin kårtidning. Genom en mer attraktiv tidning som fler medlemmar tar del av ökar det även intresset att annonsera i tidningen, vilket skulle förbättra den ekonomiska situationen. Det ska även ses över hur hemsidan kan förbättras och även användas som annonsplats. Under hösten gjordes upplägget med tidningen i sin helhet om för att underlätta arbetet med att producera tidningen samt för att sänka tryckkostnaderna. Tryckkostnaderna har nästintill halverats och därmed har även målet för annonsintäkter sänkts betydligt. Övergripande i budgeten har de flesta budgetposterna minskat och ställts i relation till vad som krävs för verksamheten, alla förändringar som föreslås har avvägt mot hur det påverkar verksamheten för kommittén. 22. IAESTE IAESTE kommer att hålla ett nationellt möte för andra lokala delar av organisationen i höst, därmed har kommittén höga intäkter och kostnader kommande verksamhetsår. Mötet kommer att finansieras av sponsring och därmed är denna budgetpost hög. Utöver det nationella mötet har inga större ändringar skett. 23. BEST BEST kommer att till verksamhetsåret 14/15 ha ombildats till kårförening och därmed kommer resultatenheten att tas bort. 24. CIK Kommittén har från och med verksamhetsåret 13/14 ansvar för att tillse att motionshallen är utrustad med inventarier i samråd med husansvarig. Till motionshallen budgeteras det bland annat för inköp av handbollsmål, pingisnät och volleybollnät. Noterbart Bokföringsåret 13/14 är ännu inte avslutat och som rapporterna visar så bygger utfallet för verksamhetsåret på resultat från första juli 2013 till och med sista mars Bilaga För komplett rambudget och utfall på respektive kostnadsställe se bifogat förslag. 6 av 7

108 PROPOSITION Kårstyrelsen Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att fastställa den preliminära budgeten för verksamhetsår 14/15 enligt det bifogade förslaget. Kårstyrelsen genom, Janna Hempel Vice kårordförande 13/14 7 av 7

109 Chalmers Studentkår 1 (1) Resultat per resultatenhet Resultatenhet jul-mar 2014/ Kårhuset Gasquen Härryda Järnvägsvagnen Central administration Information KS gemensamt Fullmäktige Presidiet Husansvarig Utbildningsenheten Sociala enheten Arbetsmarknadsenheten CHARM MK Marskalk CIRC GUD Tofsen IAESTE CIK Summa

110 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget 1 (3) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Kåravgifter Medel från Chalmers Administrationsbidrag Utdelning fonder Övriga ersättningar och intäkter Arrangemangsintäkter Intäkter kårhusbidrag Sponsring Annonsintäkter Uthyrningsintäkter Biluthyrning kårbilar Övriga försäljningsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Direkta medlemskostnader Arrangemangskostnader Intäktsomkostnader Partistöd Valomkostnader Övriga direkta kostnader Övriga kostnader

111 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget 2 (3) jul-mar 2014/2015 Drift Reparation Underhåll Hyra och leasing Nyinköp inventarier Drift och underhåll kårbilar Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Administrativa kostnader Projekt Efterdonationskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader

112 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget 3 (3) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat före fin poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Rörelseresultat efter fin poster Fonduttag Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

113 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 01 Kårhuset 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Utdelning fonder Övriga ersättningar och intäkter 0 Intäkter kårhusbidrag Sponsring Uthyrningsintäkter Rörelsens kostnader Övriga kostnader Drift Reparation Nyinköp inventarier Resekostnader Information Personalomkostnader Administrativa kostnader Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Finansiella intäkter -2

114 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 01 Kårhuset 2 (2) jul-mar Finansiella kostnader /2015 Rörelseresultat efter fin poster Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

115 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 02 Gasquen 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Övriga ersättningar och intäkter Arrangemangsintäkter Uthyrningsintäkter Övriga försäljningsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Drift Reparation Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Personalkostnader Internutbildning

116 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 02 Gasquen 2 (2) jul-mar 2014/2015 Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Rörelseresultat efter fin poster Fonduttag Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

117 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 03 Härryda 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Utdelning fonder Uthyrningsintäkter Rörelsens kostnader Övriga kostnader Drift Reparation Underhåll Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Personalomkostnader Administrativa kostnader Personalkostnader Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster

118 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 03 Härryda 2 (2) jul-mar 2014/2015 Finansiella kostnader -60 Rörelseresultat efter fin poster Fonduttag Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

119 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 04 Järnvägsvagnen 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Uthyrningsintäkter Rörelsens kostnader Övriga kostnader Drift Reparation Underhåll Nyinköp inventarier Administrativa kostnader Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Finansiella intäkter 1 Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat

120 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 04 Järnvägsvagnen 2 (2) jul-mar 2014/2015 * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

121 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 05 Centr administrat 1 (3) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Kåravgifter Medel från Chalmers Administrationsbidrag Utdelning fonder 150 Övriga ersättningar och intäkter Intäkter kårhusbidrag 585 Uthyrningsintäkter Övriga försäljningsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Direkta medlemskostnader Övriga direkta kostnader Övriga kostnader Drift Reparation Hyra och leasing Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor

122 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 05 Centr administrat 2 (3) jul-mar 2014/2015 Personalomkostnader Administrativa kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Arvodering Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Rörelseresultat efter fin poster Fonduttag Fondavsättningar Årets resultat

123 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 05 Centr administrat 3 (3) jul-mar 2014/2015 * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

124 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 06 Information 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Sponsring Annonsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Personalomkostnader Administrativa kostnader Projekt Övriga externa kostnader Personalkostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning

125 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 06 Information 2 (2) jul-mar 2014/2015 Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

126 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 07 KS Gemensamt 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Drift Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Administrativa kostnader Projekt Övriga externa kostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Lönekostnader

127 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 07 KS Gemensamt 2 (2) jul-mar 2014/2015 Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

128 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 08 Fullmäktige 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Rörelsens kostnader Direkta kostnader Partistöd Valomkostnader Övriga kostnader Resekostnader Information Möteskostnader Personalomkostnader Administrativa kostnader Personalkostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster

129 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 08 Fullmäktige 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

130 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 09 Presidiet 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Övriga ersättningar och intäkter 30 0 Arrangemangsintäkter Rörelsens kostnader Övriga kostnader Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Administrativa kostnader Projekt Efterdonationskostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader

131 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 09 Presidiet 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Fonduttag 8 Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

132 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 10 Husansvarig 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Övriga ersättningar och intäkter 200 Uthyrningsintäkter Biluthyrning kårbilar Rörelsens kostnader Övriga kostnader Reparation Hyra och leasing Nyinköp inventarier Drift och underhåll kårbilar Resekostnader Möteskostnader -106 Personalomkostnader Personalkostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader

133 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 10 Husansvarig 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

134 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 11 Utbildningsenhete 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Övriga ersättningar och intäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Resekostnader Möteskostnader Personalomkostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader

135 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 11 Utbildningsenhete 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

136 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 12 Sociala enheten 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Administrationsbidrag Utdelning fonder Sponsring Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Administrativa kostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning

137 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 12 Sociala enheten 2 (2) jul-mar 2014/ Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

138 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 13 Arbetsmarknadsenh 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Övriga ersättningar och intäkter Arrangemangsintäkter Sponsring Annonsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Intäktsomkostnader Övriga kostnader Resekostnader Möteskostnader Representation och gåvor -81 Personalomkostnader Administrativa kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter

139 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 13 Arbetsmarknadsenh 2 (2) jul-mar 2014/2015 Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

140 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 14 CHARM 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Övriga ersättningar och intäkter Arrangemangsintäkter Sponsring Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Intäktsomkostnader Övriga kostnader Drift Reparation Hyra och leasing Nyinköp inventarier Drift och underhåll kårbilar Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Administrativa kostnader Projekt

141 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 14 CHARM 2 (2) jul-mar 2014/2015 Personalkostnader Resekostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Finansiella intäkter 1 Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

142 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 16 Mottagningskommit 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Övriga ersättningar och intäkter 4 Arrangemangsintäkter Sponsring Annonsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Intäktsomkostnader Övriga kostnader Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Resekostnader -600 Internutbildning

143 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 16 Mottagningskommit 2 (2) jul-mar 2014/2015 Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

144 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 17 Marskalkämbetet 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Arrangemangsintäkter Sponsring Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Personalkostnader Arvodering Lönekostnader Arbetsgivaravgifter -898 Internutbildning

145 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 17 Marskalkämbetet 2 (2) jul-mar 2014/2015 Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

146 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 18 CIRC 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Arrangemangsintäkter Sponsring Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Personalomkostnader Administrativa kostnader -100 Övriga externa kostnader Personalkostnader Resekostnader Arvodering Arbetsgivaravgifter Internutbildning

147 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 18 CIRC 2 (2) jul-mar 2014/ Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

148 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 19 GUD 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Arrangemangsintäkter Rörelsens kostnader Övriga kostnader Drift Reparation Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Personalkostnader Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster Rörelseresultat efter fin poster

149 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 19 GUD 2 (2) jul-mar 2014/2015 Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

150 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 20 Tofsen 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Annonsintäkter Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Representation och gåvor Personalomkostnader Administrativa kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Resekostnader Internutbildning Summa kostnader

151 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 20 Tofsen 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat före fin poster Finansiella kostnader -569 Rörelseresultat efter fin poster Fonduttag Fondavsättningar Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

152 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 22 IAESTE 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Medel från Chalmers Arrangemangsintäkter Sponsring Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Resekostnader Information Möteskostnader Personalomkostnader Personalkostnader Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster

153 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 22 IAESTE 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

154 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 24 Idrottskommitten 1 (2) Rörelsens intäkter jul-mar 2014/2015 Arrangemangsintäkter Sponsring Rörelsens kostnader Direkta kostnader Arrangemangskostnader Övriga kostnader Nyinköp inventarier Resekostnader Information Möteskostnader Personalkostnader Internutbildning Summa kostnader Rörelseresultat före fin poster

155 Chalmers Studentkår Resultatrapport, ram-budget Resultatenhet - 24 Idrottskommitten 2 (2) jul-mar 2014/2015 Rörelseresultat efter fin poster Årets resultat * = Kontouppsättningen har förändrats mellan åren Vid beräkning av nyckeltal används följande saldon för balanskonton: - Utgående saldo för perioden.

156 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 38: Strategi för kårhuset Johanneberg Bakgrund I verksamhetsplanen 13/14 finns följande punkt: o) Utred kårens lokaler Kårens lokaler utgör en stor resurs för att uppfylla kårens uppdrag och mål. Hur dessa resurser används har dock inte inventerats på senare år vilket har lett till ineffektivt utnyttjande. Kårens lokaler bör därför ses över med fokus på hur medlemsnyttan kan öka genom utveckling av lokaler. Utredningen bör ta fram riktlinjer på hur lokaler långsiktigt ska användas och distribueras till kårens verksamheter. Arbetet med att implementera riktlinjer ska påbörjas under verksamhetsåret 13/14. För att veta vad medlemmarna vill ha kårhuset till, och därmed kunna utreda hur det ska utvecklas, har många olika delar av organisationen involverats i arbetet med verksamhetsplanspunkten. I medlemsmätningen genomfördes en undersökning gällande vad medlemmarna använder kårhuset till i dagsläget samt vad de vill kunna använda det till och vad som bör förbättras. Dessa frågor har även diskuterats på kickoff med kårkommittéer, för att se vilka behov de som arbetar ideellt inom kåren har, samt på kickoff med fullmäktige där både resultat från medlemsundersökningen och kommittékickoffen användes som underlag. Från undersökningar, workshops och diskussioner i Kårledningen sammanställdes allt material för att sålla fram genomgående tankar och åtgärder. Under arbetet har även det program som togs fram inför ombyggnationen av kårhuset Johanneberg 2001 undersökts för att ta reda på vilket kårhus som önskades. Under arbetet har det framkommit att ett tydligt syfte för kårhuset skulle behöva beslutas för att Kårstyrelsen utifrån det kunna ta fram en handlingsplan för förbättring av kårhuset Johanneberg. Utifrån behovet av ett syfte för kårhuset har en strategi för kårhuset Johannberg formulerats. Strategin har diskuterats med Kårstyrelsen, kårens VD och Husansvarig. Förslag Kårstyrelsen föreslår att en strategi för kårhuset Johanneberg fastställs som syftar till att tydliggöra vision och målsättningar med kårhuset. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att fastställa Strategi för kårhuset Johanneberg enligt bilaga Kårstyrelsen genom Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande 13/14 1 av 1

157 STRATEGI Kårfullmäktige Strategi för Chalmers Studentkårs kårhus Johanneberg Bakgrund Den ursprungliga delen av kårhuset började byggas 1951, delen med kyrkan stod klar 1952, poolen och nuvarande restaurang byggdes År 2001 stod även den nya delen av kårhuset klar. Vid byggnationen av den nya delen av kårhuset fanns målsättningen att bygga ett levande kårhus som rymmer hela det engagemang som karaktäriserar oss chalmerister och skapa en plats där studenter, lärare, alumni och företag kan mötas och knyta kontakter. I programmet för det nya kårhuset som gick ut till potentiella donatorer till kårhuset fanns följande tanke: Vi skall åter skapa utrymme för ett rikt socialt liv inom kårens väggar. Ett trivsamt och flexibelt växthus [ ], där kreativitet och kamratskap frodas sida vid sida med basbehoven: att äta, träna och koppla av. Under 13/14 genomfördes ett arbete för att ta reda på vad medlemmarna och Chalmers Studentkårs organisation vill ha för typ av kårhus. Detta har undersökts genom medlemsmätning samt diskussioner på kommittékickoff och fullmäktigekickoff. I medlemsmätningen genomfördes en undersökning gällande vad medlemmarna använder kårhuset till i dagsläget samt vad de vill kunna använda det till och vad som bör förbättras. Det har även diskuteras på kickoff med kårkommittéer, för att se vilka behov de som engagerar sig ideellt inom kåren har, samt på kickoff med fullmäktige där både resultat från medlemsundersökningen samt kommittékickoffen användes som underlag. I arbetet har vikten av ett kårhus som är flexibelt och innehåller en bredd av verksamheter varit genomgående; huset ska kunna användas både för att kunna umgås i avslappnade former men det ska även vara möjligt att hålla möten och anordna arrangemang. Medlemmarna vill ha ett kårhus som uppmanar spontana möten men även kunna använda det som ett ställe där det går att umgås mer avskilt. Det handlar det ska finnas en bredd så att att olika delar av huset kan användas till olika saker, samt flexibilitet så att samma lokal kan användas till flera saker. Syftet med strategin är att skapa en tydlig inriktning för kårhuset Johannebergs utveckling utifrån målen och tankarna vid ombyggnationen 2001 samt även den undersökning som gjorts under 13/14. Strategin ska användas som grund för handlingsplaner och andra dokument som användas för att utveckla kårhuset, både när det gäller utformning av byggnaden och användningen av lokalerna. Strategin ska även harmonisera med andra styrdokument såsom riktlinjer för bokningar och användning av huset. Vision för Chalmers Studentkårs kårhus Johanneberg Visionen för Chalmers Studentkårs kårhus Johanneberg är att det ska vara en trivsam, kreativ, bred och flexibel miljö som uppmuntrar och stöder engagemang inom kåren. Kårhuset ska vara ett nav för kårens verksamhet och i kårhuset skall information om kårens verksamhet finnas tillgänglig. Varje medlem ska dessutom i kårhuset ha möjligheter till en aktiv fritid och relevant service. 1 av 2

158 STRATEGI Kårfullmäktige Mål för Chalmers Studentkårs kårhus Johanneberg 1) Mål för förutsättningar för verksamhet i kårhuset I kårhuset ska det finnas a) olika typer av arbetsytor för personer inom kårens verksamheter. b) vissa förvaringsmöjligheter för kårens verksamheter. c) lokaler som går att nyttja för möten inom kårens verksamhet. d) ytor för att utföra och utveckla både kårens årligen återkommande arrangemang samt nya arrangemang. 2) Mål för service i kårhuset I kårhuset ska a) olika typer av måltider och livsmedel ska kunna värmas som ätas och införskaffas. b) studiematerial kunna införskaffas. c) det finnas tillgång till relevant medlemsservice. 3) Mål för umgänge i kårhuset I kårhuset skall det finnas a) platser där det finns möjlighet till spontana möten. b) möjligheter till avslappnat umgänge. c) förutsättningar för olika typer av fritidsaktiviteter. 4) Mål för tillgänglighet i kårhuset Kårhuset skall a) vara tillgängligt för alla medlemmar och besökare. b) vara lätt att hitta i. c) göra information om kårens verksamhet lättillgänglig för medlemmar. Organisation och ansvar Kårstyrelsen är ansvarig för att bryta ner strategin till handlingsplaner för kårhusets utveckling tillsammans med kårens VD och Husansvarig. Kårstyrelsen är också ytterst ansvarig för att dessa handlingsplaner utförs. Fullmäktige är ansvariga för utveckling av kårhuset genom budget och investeringsbeslut. Fullmäktige ansvarar även för ägardirektiv till Emils Kårhus AB (EKAB). EKAB är genom sin styrelse ansvarig för beslut om större förändringar i kårhuset. EKAB ansvarar även för förvaltning och drift av kårhuset. 2 av 2

159 PROPOSITION Kårstyrelsen Proposition 39: Chalmers Studentkårs miljöpolicy Bakgrund I verksamhetsplanen 13/14 finns följande projekt: 11. Uppdatera och implementera Chalmers Studentkårs miljöpolicy Hållbarhetsfrågor är högt prioriterade på Chalmers och återfinns bland annat i högskolans vision, "Chalmers - för en hållbar framtid". Chalmers Studentkår har idag ingen fungerande struktur kring arbetet med miljöfrågor. Den miljöpolicy som idag finns ger inte tydliga riktlinjer för kårens miljöarbete. Miljöpolicyn bör därför uppdateras för att fungera som konkret guidning för hur kårens miljöarbete bör bedrivas. I arbetet med att uppdatera miljöpolicyn har kårföreningen Chalmers Students for Sustainability (CSS) genom Anna Larsson, Peter Selberg och Niclas Linder lett projektet. I projektet har det undersökts hur företag styr sitt miljöarbete och hur det kan appliceras på kårens organisation. Projektet har också besökt en Kommittéordförandeträff och berättat med miljöpolicyn om arbetet för kommittéordföranden.. Dessutom har workshops genomförts inom CSS och med representanter från Kårledningen där miljöarbetsområden och målsättningar för områdena tagits fram. Utifrån detta har sedan ett förslag på ny miljöpolicy tagits fram i samarbete med Kårstyrelsen. Förslag Förslaget på uppdaterad miljöpolicy har en annorlunda struktur än tidigare miljöpolicy. Den viktigaste grundtanken i policyn är att miljöarbetet inom kåren ska nå upp till en nivå där det blir värdeskapande och inspirerande för studenterna och inte bara blir ett merarbete. Den föreslagna policyn grundar sig i en miljövision som är det Chalmers Studentkårs miljöarbete skall sträva mot. Utifrån visionen har sex miljöarbetsområden med långsiktiga målsättningar tagits fram. Miljöarbetsområdena ska vara områden där Chalmers Studentkår kan arbeta inom sin organisation för att göra skillnad.. Målsättningarna inom miljöarbetsområdena ska sedan brytas ner till konkreta riktlinjer som ger guidning i miljöarbetet för hela organisationen. Detta skiljer sig mot tidigare struktur då det först fanns åsikter för Chalmers Studentkår miljöarbete samt en mycket kort handlingsplan för miljöarbetet i policyn. Målet är att den nya strukturen ska förtydliga de områden Chalmers Studentkår arbetar för inom miljö och sätta upp långsiktiga målsättningar för Chalmers Studentkår miljöarbete. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att fastställa Chalmers Studentkårs miljöpolicy enligt bilaga Kårstyrelsen genom, Cecilia Svennberg Utbildningsenhetens ordförande 13/14 1 av 1

160 POLICY Fullmäktige Chalmers Studentkårs Miljöpolicy Denna policy gäller Chalmers Studentkår, alla dess enheter och andra organisationer som via Chalmers Studentkår uppbär rätten att använda sig av Chalmers namn. Policyn omfattar all verksamhet samt alla arrangemang som anordnas inom Chalmers Studentkår. För definitioner av begrepp som används i texten hänvisas till dokumentet Chalmers Studentkårs definitioner. Bakgrund Chalmers Studentkår är en organisation med många olika verksamheter som har olika stor påverkan på miljön. Chalmers Studentkår arbetar aktivt med miljöfrågor eftersom Chalmers Studentkår anser att det är ett sätt att bidra till ett hållbart samhälle samt skapa långsiktig nytta för medlemmarna. Det är också viktigt att Chalmers Studentkår föregår med gott exempel och arbetar reflekterande med miljöarbetet inom verksamheten för att minska miljöpåverkan. Chalmers Studentkår ska visa goda exempel för engagerade medlemmar inom Chalmers Studentkår och på ett aktivt sätt få studenter att reflektera över sin miljöpåverkan vid engagemang eller deltagande i verksamhet inom Chalmers Studentkår. Vision för miljöarbete Alla medlemmar ska kunna känna sig stolta över att Chalmers Studentkår agerar ansvarsfullt i miljöfrågor. Miljöarbetesområden Inköp Chalmers Studentkår ska sträva efter etiska och miljömässiga inköp av varor och tjänster. Chalmers Studentkår ska ta ansvar för indirekta konsekvenser av sina inköp och strävar därför efter att alla inköp ska genomföras med hänsyn till etiska aspekter och miljöaspekter. Detta gäller alla typer av inköp och investeringar. Kommunikation Chalmers Studentkår ska tydligt kommunicera sitt miljöarbete till alla medlemmar och andra intressenter. Kommunikation av miljöarbetet är viktigt för att Chalmers Studentkår ska visa vad som arbetas med samt för att medlemmar och andra intressenter ska vara medvetna om arbetet. Kommunikation är nyckelfaktorn för att också kunna sprida goda exempel på arbete som görs inom hållbarhet och inspirera teknologer till att verka gemensamt för ett hållbart samhälle. Påverkan I de sammanhang där Chalmers Studentkår representerar studenterna skall kåren driva hållbarhetsfrågor. Chalmers Studentkår är genom sitt starka varumärke och långa tradition av systematiskt påverkansarbete inflytelserik i många sammanhang. Chalmers Studentkår ska använda detta inflytande till att verka för ett hållbart samhälle, och uppmuntra de organisationer där Chalmers Studentkår driver påverkansarbete till att aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. 1 av 2

161 POLICY Fullmäktige Transport och Logistik Chalmers Studentkår ska sträva efter ett hållbart transportanvändande. Med ett hållbart transportanvändande menas att sträva efter att minimera miljöpåverkan av varutransport och resor. Detta innebär att Chalmers Studentkårsträvar efter att minska sträckan och antalet resor och transporter. Ett hållbart transportanvändande innebär också att när transport måste ske skall det alternativ väljas som har minsta klimatpåverkan utifrån givet behov. Underhåll och avfallshantering De varor som passerar Chalmers Studentkårs verksamhet skall hanteras på bästa möjliga sätt. Chalmers Studentkår ska bidra till ett hållbart resursanvändande och strävar därför efter att minimera mängden avfall. Detta dels genom effektiva lösningar och dels genom gott underhåll som ökar livslängden hos såväl lokaler och inventarier som annat verksamhetsmaterial. Därtill strävar Chalmers Studentkår efter att säkerställa att maximal andel av avfallet går till återvinning. Ägaransvar Chalmers Studentkår skall som aktiva ägare se till att Chalmers Studentkårs företagsgrupp ligger i framkant miljö- och hållbarhetsmässigt. Chalmers Studentkårs företagsgrupp har verksamheter som till viss del har stor miljöpåverkan och potential till miljövinster. Därför skall Chalmers Studentkår genom ägardirektiv till sina företag ställa krav på ett prioriterat miljö- och hållbarhetsarbete som ständigt förbättras. Arbetssätt och uppföljning Kårstyrelsen skall utifrån denna policy fastslå riktlinjer för varje miljöarbetsområde. Riktlinjerna ska styra det konkreta arbetet med miljöarbetet och dessa ska årligen följas upp och uppdateras för att Chalmers Studentkårs miljöarbetet ska vara i framkant. Därtill skall Chalmers Studentkår stötta studentinitiativ som strävar mot ett hållbart samhälle samt underlätta och uppmuntra vidare engagemang i miljö- och hållbarhetsfrågor för de teknologer som önskar utnyttja sin studietid till sådant engagemang. 2 av 2

162 MOTION Arbetsgrupp FuM Motion 8: Fastställande av indikatorer i Vision- och uppdragsdokumentet Bakgrund Vid Fullmäktigemöte 6 ålades en arbetsgrupp att revidera vilka indikatorer som vore lämpliga till kårens Visions- och uppdragsdokument. Som underlag för arbetet har gruppen dels haft de förslag som lades fram vid FuM 6 samt den efterföljande diskussion som fördes. I arbetet har vi tagit hänsyn till en kombination av vilken information som vore värdefull för kåren i sitt utvecklande arbete, samt vad som är rimlig information att samla in på årsbasis. Varje indikator består av ett påstående som går att evaluera som ett kvantitativt mått. I arbetet har gruppen försäkrat sig om att det finns ett sätt att mäta samtliga indikatorer samt dokumenterat dessa mättekniker. Några ändringar relativt ursprungsförslaget är värda att lyfta fram. Under uppdrag 1 har en indikator rörande examen lagts till medan en om studiebelastning tagits bort då den täcks in under andra indikatorer. Även den om pedagogisk grund har tagits bort som en konsekvens av att vi vill ha högst fyra indikatorer per uppdrag och därför tvingats prioritera. Under uppdrag 2 har vi tagit bort indikator 2.3 rörande andel sektioner som har fungerande utbildningsutvecklande organ och studerandearbetsmiljöombud. Denna har strukits då den är komplicerad att mäta. Under uppdrag 3 har vi i indikator 3.2 förtydligat genom att differentiera mellan studenter och anställda istället för mellan högskolan och kårens verksamhet eftersom det anses underlätta tydliga svar. Under uppdrag 4 har indikator 4.3 tagits bort av samma anledning som indikator 2.3. Under uppdrag 6 har tre av fyra indikatorer ändrats, främst på grund av otydlighet rörande vad som utgör kårens service. Där har de indikatorer som ansetts för komplicerade att mäta tagits bort till förmån för indikatorer som det finns möjlighet att mäta. Indikatorerna har inriktats på service på campus totalt samt omsättning per kårkort och medlemsrabatter som företagsgruppen lämnar. Under uppdrag 8 har vi tagit bort indikator 8.2 rörande bokningsgrad av lokaler då den är komplicerad att mäta. 8.3 har ändrats från medlemmar till aktiva för att ge ett mer kvalitativt mätetal. Under uppdrag 10 har indikator 10.2 formulerats om för att bättre kunna komma åt den tänkta innebörden. Under uppdrag 11 har ett antal förändringar gjorts för att bättre mäta syftet med uppdraget. Vissa frågor har bedömts för komplicerade att mäta eller som indirekta mått. Vi har istället föreslagit mer direkta mått på det vi anser är relevant under uppdraget. Skapat: Arbetsgruppen har också identifierat vilka konsekvensändringar som behöver göras i stadgan med anledning av införandet av ett Vision- och uppdragsdokument. Dessa ändringar har samordnats med arbetsgruppen för uppdaterade styrdokument och finns med i deras proposition. 1 av 2

163 MOTION Arbetsgrupp FuM Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar undertecknande att fastställa indikatorerna i enlighet med bilaga. Daniel Langkilde Johanna Svensson Josefin Bertilsson Erik Hansson Skapat: av 2

164 VISIONS- OCH UPPDRAGSDOKUMENT Fullmäktige Chalmers Studentkårs Visions- och uppdragsdokument Visionen beskriver vad studentkåren vill uppnå. Värdegrunden beskriver vad studentkåren står för. Uppdragen beskriver de ständigt aktuella uppdrag kåren skall arbeta med. De mäts på årsbasis genom indikatorer. Prioriterade områden beskriver den prioriterade verksamheten av strategisk karaktär som verkar emot uppnåelse av uppdragen. De har ett tidsspann på 2-5 år och byts ut löpande. På årsbasis bryts de prioriterade områdena ner i en verksamhetsplan, som blir utvecklingsfokuserad. Allt som görs i den dagliga verksamheten, både utvecklande och löpande arbete, kopplas till visionen. 1 av 6

165 VISIONS- OCH UPPDRAGSDOKUMENT Fullmäktige Chalmers Studentkårs vision Alla medlemmar skall trivas och utvecklas under hela sin chalmerstid. Chalmers Studentkårs värdegrund [Arbete att ta fram värdegrund pågår] Chalmers Studentkårs uppdrag Alla teknologer skall 1. kunna tillgodogöra sig en utbildning av hög kvalitet 2. ha möjlighet att påverka sin utbildning och studiesituation 3. känna sig trygga under sin chalmerstid Alla medlemmar skall 4. vara väl förberedda inför arbetslivet 5. ha tillgång till bostad under sin chalmerstid 6. ha tillgång till relevant service 7. ha möjlighet till personlig utveckling utöver studierna 8. känna sig hemma och kunna umgås med sina vänner inom Chalmers Studentkår Chalmers Studentkår skall 9. ha en stabil organisation 10. representera medlemmarnas åsikter 11. aktivt kommunicera med medlemmar och andra intressenter 2 av 6

166 VISIONS- OCH UPPDRAGSDOKUMENT Fullmäktige Chalmers Studentkårs uppdrag och indikatorer 1. Alla teknologer skall kunna tillgodogöra sig en utbildning av hög kvalitet Alla teknologer skall kunna tillgodogöra sig sin utbildning på Chalmers genom att kurser och program är av högsta kvalitet. Lärarna på Chalmers skall ha en hög pedagogisk skicklighet och lärandeaktiviteterna är anpassade till såväl ämnet som studenterna. Indikatorer 1.1. Medelvärdet av teknologernas helhetsomdöme på alla kurser som kursutvärderas Hur många procent tar examen inom 1,5 år efter nominell tid 1.3. Chalmers ranking på ledande rankinglistor Antal helårsprestationer av antalet helårsstuderande i procent 2. Alla teknologer skall ha möjlighet att påverka sin utbildning och studiesituation Alla teknologer har rätt att påverka både sin utbildning och studiesituation. Det är centralt att teknologerna är medvetna om vilka olika möjligheter till inflytande det finns. Studentrepresentanter, och grupper inom teknologsektionerna som representerar teknologerna, skall ha ett reellt inflytande i högskolans organ och god kontakt med teknologerna. Indikatorer 2.1. Genomsnittlig svarsfrekvensen på alla kursutvärderingar Hur väl teknologerna känner att de kan påverka sin utbildning och studiesituation Hur väl studentrepresentanter anser att de har inflytande inom högskolan. 3. Alla teknologer skall känna sig trygga under sin chalmerstid Teknologerna på Chalmers skall vara och känna sig psykosocialt, rättsligt, ekonomiskt, och fysiskt trygga under sin chalmerstid. Teknologerna skall trivas både i sin studiemiljö och tillbringad tid på campus. Alla teknologer skall bemötas på samma villkor. Deleted: Hur väl teknologerna upplever att undervisningen vilar på en pedagogisk grund Deleted: 1.x. Hur våra medlemmar upplever sin studiebelastning Deleted: S Deleted: 2.3. Andel teknologsektioner med utbildningsutvecklande organ och vald studerandearbetsmiljöombud (SAMO). Deleted: 4 Indikatorer 3.1. Andel teknologer som under senaste året upplevt oro över sin ekonomiska situation Andel teknologer som under senaste året upplevt diskriminering eller trakasserier utav (a) en anställd eller utav (b) en student Andel teknologer som känner sig trygga när de vistas på campus(a) Lindholmen och (b) Johanneberg Andel teknologer som under senaste året upplevt att de har känt sig så stressade eller oroade över sin studiesituation en längre tid. Deleted: inom högskolans eller kårens verksamhet. 3 av 6

167 VISIONS- OCH UPPDRAGSDOKUMENT Fullmäktige 4. Alla medlemmar skall vara väl förberedda inför arbetslivet Medlemmarna skall vara väl förberedda för arbetslivet genom att både ha kännedom kring relevanta arbetsgivare på arbetsmarknaden samt vara trygga med sin framtida yrkesroll. Under studietiden behövs därför möjligheten för studenter att aktivt upptäcka olika yrken och arbetsgivare samtidigt som kännedom om möjliga yrkesroller efter examen stärks. Indikatorer 4.1. Hur väl medlemmarna anser att de har möjlighet att upptäcka möjliga yrkesroller Hur väl medlemmarna i de sista årskurserna känner sig förbereda inför arbetslivet Hur väl medlemmarna anser att de har kännedom om relevanta arbetsgivare på arbetsmarknaden. 5. Alla medlemmar skall ha tillgång till bostad under sin chalmerstid Chalmers Studentkårs medlemmar skall inte uppleva att frågan om bostad är något som leder till otrygghet, hindrar dem från att studera på Chalmers eller delta i kårens aktiviteter. Boendet skall vara trivsamt och bidra positivt till medlemmarnas liv. Deleted: 4.3. Andel teknologsektioner som har en verksamhet som stärker medlemmarnas koppling till arbetslivet. Deleted: 4 Indikatorer 5.1. Hur medlemmarna upplever prisnivån på sin bostad Andel medlemmar som tycker att tillgång till bostad har varit ett problem under de senaste 12 månaderna Nöjd kund index hos Chalmers Studentbostäder och Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Genomsnittlig kötid som krävs för att få en studentbostad hos Chalmers Studentbostäder och Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder. 6. Alla medlemmar skall ha tillgång till relevant service Chalmers Studentkår skall tillhandahålla ett brett utbud av service till medlemmarna. Servicen skall vara utformad efter medlemmarnas förutsättningar. Servicen kan bestå av tillgång till studiematerial, mat, fika, nöjen, lokaler, fritidsaktiviteter, träningsmöjligheter och transportmöjligheter. Indikatorer 6.1. Andel medlemmar som är nöjda med tillgången till service på campus a) Lindholmen och b) Johanneberg Omsättning per kårkort och år Andel medlemsrabatt av omsättning som företagsgruppen lämnar till medlemmar Studentvärdesindex inom kårens företagsgrupp Deleted: Andelen medlemmar som är nöjda med tillgången till service på campus a) Lindholmen och b) Johanneberg Deleted: Hur nöjda medlemmarna är med utbudet i kårens service. Deleted: Hur nöjda medlemmarna är med prisnivån på kårens service Deleted: Hur nöjda medlemmarna är med öppettider och närhet till kårens service 4 av 6

168 VISIONS- OCH UPPDRAGSDOKUMENT Fullmäktige 7. Alla medlemmar skall ha möjlighet till personlig utveckling utöver studierna Chalmers Studentkårs medlemmar skall ha möjlighet till personlig utveckling vid sidan av studierna, genom att engagera sig i kårens verksamhet. Engagemang inom Chalmers Studentkår skall kännas värdefullt. På så sätt kan medlemmarna få med sig erfarenheter, nätverk och värdefull kunskap som kompletterar studierna. Medlemmarna skall även ha möjlighet till fritid utöver studierna som exempelvis att delta i verksamhet hos extern part. Indikatorer 7.1. Andel av medlemmarna som någon gång under sin studietid engagerar sig inom kåren Hur väl medlemmar känner att kårens verksamhet har bidragit till personlig utveckling. 7.3 Hur väl medlemmar säger sig ha möjlighet till fritid vid sidan av studierna. 8. Alla medlemmar skall känna sig hemma och kunna umgås med sina vänner inom Chalmers Studentkår Chalmers Studentkår skall erbjuda ett rikt studentliv och tillhandahålla lokaler och ytor för att möta dessa. Medlemmarna skall ha möjlighet att delta i ett brett utbud av aktiviteter. Kårens faciliteter skall finnas till för, och utformas med, medlemmen i fokus. Indikatorer 8.1. Andel av medlemmarna som deltar i kårens verksamhet Hur nöjda medlemmarna är med kårens utbud av sociala aktiviteter Andel aktiva som är nöjda med kårens utbud av lokaler och utrustning. 9. Chalmers Studentkår skall ha en stabil organisation Chalmers studentkår är en organisation med stark integritet och stabil ekonomi. Aktiva, arvoderade och anställda mår bra och finner sitt arbete givande. Indikatorer 9.1. Hur givande aktiva och arvoderade finner sitt arbete inom kåren Hur aktiva och arvoderade inom kåren upplever sin arbetsbelastning Medarbetarnöjdhet hos kårens anställda Antal år kåren klarar sig utan inkomst Deleted: 8.2. Bokningsgrad av kårens lokaler och faciliteter. Deleted: 3 Deleted: Andel medlemmar som är nöjda Deleted: 4 Deleted: medlemmar 5 av 6

169 VISIONS- OCH UPPDRAGSDOKUMENT Fullmäktige 10. Chalmers Studentkår skall representera medlemmarnas åsikter Chalmers Studentkår skall, i egenskap av en medlemsorganisation, representera sina medlemmars åsikter. Det skall ske för medlemmarna, i relevanta organ och organisationer såväl internt, lokalt, regionalt som nationellt. Indikatorer Andel av medlemmarna som känner att kåren representerar deras åsikter Andel av studentrepresetanter i Chalmers beslutande och beredande organ som kåren har invalda representanter i Valdeltagande i Fullmäktigevalet Andel av medlemmarna som vet hur de kan påverka kårens verksamhet. Deleted: Andel av Chalmers beslutande och beredande organ som kåren har representanter i. 11. Chalmers Studentkår skall aktivt kommunicera med medlemmar och andra intressenter Chalmers Studentkår skall uppfattas som ödmjuk och tillgänglig. Kårens medlemmar skall känna till den verksamhet och medlemsnytta som kåren erbjuder och hur påverkansarbetet sker. Alla medlemmar skall känna att det är bra att kåren finns och lätt kunna ta del av resultaten av kårens arbete. Indikatorer Andel teknologer som vill vara medlemmar i kåren oavsett om kårobligatoriet råder eller ej Hur prisvärt medlemmarna tycker att deras kårmedlemskap är Andel medlemmar som regelbundet tar del av kommunikation från kåren Prioriterade områden 1. Stärk kårens påverkansarbete (Uppdrag 1, Uppdrag 2, Uppdrag 10) [prioriterat mellan 2011/2012 och 2016/17] 2. Öka medlemmarnas medvetenhet om kårens verksamhet (Uppdrag 11) [prioriterat mellan 2010/2011 och 2014/15] 3. Arbeta för hållbart engagemang (Uppdrag 3, Uppdrag 7, Uppdrag 8, Uppdrag 9) [prioriterat mellan och 2017/2018] 4. Utveckla kårens arbete på Lindholmen (Uppdrag 6, Uppdrag 8) [prioriterat mellan 2013/14 och 2015/16] 5. Verka för att internationella studenter har nytta av kåren och känner delaktighet under sin studietid (Uppdrag 2, Uppdrag 3, Uppdrag 7, Uppdrag 8, Uppdrag 10, Uppdrag 11) [prioriterat mellan och 2018/2019] Deleted: 3 Deleted: Andel teknologer som känner till den service som Chalmers Studentkår erbjuder genom dess bolag. Deleted: 4 Deleted: Andel teknologer som är medvetna om hur Chalmers Studentkår styrs och vilka beslut som tas. 6 av 6

170 YTTRANDE Kårstyrelsen Yttrande Motion 8. Fastställande av indikatorer i visions- och uppdragsdokumentet Kårstyrelsen tycker att det är viktigt att kunna utvärdera indikatorerna med kvantitativa mått och ställer sig därmed positiv till de ändringar som genomförts i det reviderade förslaget. Det upplevs tydligare vad som ska mätas med det reviderade förslaget då de indikatorer som tidigare upplevts svårmätta nu strukits. Kårstyrelsen anser därmed att motionen bör bifallas i sin helhet. Yrkande Med ovanstående som bakgrund yrkar Kårstyrelsen att bifalla motionen Kårstyrelsen genom, Janna Hempel Vice Kårordförande 13/14 1 av 1