Lab 2. Mikroskopering och identifikation av plankton mm

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Lab 2. Mikroskopering och identifikation av plankton mm Syfte med laborationen Huvudsyftet med laborationen är att ni skall träna på att använda och tillämpa biologisk systematik som ett verktyg för att strukturera en sammanställning av observerade organismer, samt att sätta in dessa organismer i ett större ekologiskt sammanhang. Allt detta är en bra inlärningsträning inför tentamen. Ett dokument om systematik ligger på hemsidan. Detta, samt föreläsningstexterna från organismvärlden, kursbokens genomgång av de levande organismerna på s 271 (268), samt även läsanvisningarna är bra underlag. Detta är den enda laborationen i kursen där ni skall lämna rapport. Syftet med detta är att ni skall lära er att en rapport i biologi kan skilja sig avsevärt från en i kemi eller fysik. Ett ytterligare syfte är att göra ett utstrykspreparat enligt standardmetodik. Förarbete inför laborationen Ni skall förbereda er genom att fundera och skriva ner svar på nedanstående frågor. Dessa frågor skall ni besvara i inledningen av er labrapport. 1. Vad är ett plankton? 2. Vilka anpassningar krävs för att kunna leva som plankton? Hur förhindrar de att de sjunker? 3. Vad bestämmer hur mycket växtplankton det finns? 4. Vad kan man ha för nytta av planktonstudier? Labuppgifter 1. Mikroskopanvändning Det finns olika typer av mikroskop, som används på olika sätt. Förra laborationen använde du preparermikroskop/stereomikroskop och i denna laboration skall du använda något som oftast kallas för vanligt mikroskop, eller bara mikroskop (för genomfallande ljus). Syftet med denna deluppgift är att du skall lära dig använda mikroskopet. Hanteringsinstruktioner Nedan finns kortfattade hanteringsinstruktioner för mikroskopen och en mer detaljerad handledning finns på lab. Kom ihåg att ni använda mikroskopet rätt: Börja alltid på lägsta förstoring (kortaste objektivet), och gå successivt uppåt efter fokusering och centrering. Använd bländaren för att ställa in kontrasten (inte ljuset!). Prova att variera bländaren under arbetet för att få bästa bild, särskilt efter förstoringsbyte. Ha alltid handen på fininställningen och finjustera ofta, särskilt vid hög förstoring. Hittar ni inget omedelbart i preparatet, sitt ner och titta en stund. Ha inte för bråttom, variera fokusering och bländare. Använd alltid täckglas, då täckglaset ingår i mikroskopets optiska system. UN/JNS,

2 MALMÖ HÖGSKOLA Utförande Ni ska följa den detaljerade handledningen som finns på lab för att träna på ert första preparat (se under uppgift 2 deluppgift a). Tänk på att: hantera täckglasen så de inte sprids över bänkar och golv! Risk för städpersonal. begagnade täckglas skall kastas i glasavfallet (som inte får användas som vanlig papperskorg). objektglasen skall diskas och torkas samt läggas tillbaks i en öppnad förpackning. 2. Studera och identifiera så många olika organismer som möjligt Med hjälp av tillgänglig litteratur (din kursbok och böcker på labbet) skall du se och identifiera representanter för åtminstone dessa organismgrupper: cyanobakterier, heterotrofa bakterier (kocker, baciller, spiriller), kiselalger, grönalger, ciliater, hjuldjur samt förstås vattenloppor och nematoder. Människan representeras av tungcellerna. När ni identifierat en organism skall du kontrollera din identifikation med handledaren! Utförande av deluppgifter a) Prover med plankton och annat mikroliv från vatten Börja gärna med ett av de riktiga planktonproven (finns flera stycken). Den största koncentrationen av organismer finns nere vid botten av burken. Tag försiktigt 1-2 droppar av gojset nere på botten med ett dropprör, och placera på ett objektglas. Rör inte om, och sug inte in mer än ni behöver i droppröret, annars spär ni ut organismerna. Detta kräver lite träning. Håll alltid spetsen på droppröret riktat nedåt. Identifiera så många organismer som möjligt. Ni ska titta i flera av proverna. De är olika, och det finns många andra organismer än plankton i dem. En del är egentligen inte planktonprov. Notera vilka organismer du identifierar i varje prov inför rapporten (se innehållskrav för rapporten). Rita gärna upp de olika organismernas utseende! b) Specialstudera vattenloppor (hinnkräftor) Sug snabbt in ett antal loppor där de står som tätast, och för över till objektglas. Lägg försiktigt på täckglas så inte djuren blir platta. Många exemplar och relativt rikligt med vatten förhindrar detta. Be gärna om hjälp! Följande frågor besvaras genom mikroskopering och genom att läsa litteratur som finns på lab. Ni skall redogöra för svaren i labrapporten, men ni behöver inte ha med mer än vad ni kunnat observera på labben, eller läsa i kursboken. Rita gärna upp olika utseenden! Vad är vattenloppor (hinnkräftor) för slags djur, dvs var kommer de in i hierarkin, hur lever de, och av vad? [s 38-39, 294] UN/JNS,

3 MALMÖ HÖGSKOLA Finns det flera arter i provet? Kan ni klara ut vilka? Lista ut hur fortplantningen fungerar hos vattenloppor (titta på många exemplar). Identifiera olika organ: Tarm, öga, hjärna, hjärta, extremiteter (vad används de till?). Se bilder på labbet. Påverkas hjärtrytmen av kyla och värme? (överkurs). Detta är lätt att se när preparatet blir varmare i mikroskopet. c) Nematoder (rundmaskar) ur ett uppblött kompostprov Tag en droppe precis i vattenytan, där komposten möter luften, och där maskarna samlas för att få syre. Maskarna är SMÅ. Rita gärna upp deras utseende! d) Höinfusion Ett par olika höinfusioner finns förhoppningsvis. Ofta är bakteriefloran imponerande, med kocker, baciller (både långa och korta) och spiriller. En del är stillastående och andra simmar som besatta. Prova gärna i faskontrast i lärarmikroskopet. Äldre infusioner innehåller, som sig bör, mycket ciliater (infusonsdjur), som lever av bakterierna. Tag provet försiktigt precis i ytan, utan att röra om. Rita gärna upp de olika organismernas utseenden! 3. Färga in celler från er tunga Tag ett rent (ej begagnat!) objektglas. Skrapa på tungan. Sprid ut skrapet från det första glaset, enligt instruktion, i ett tunt skikt över mitten på ett annat objektglas. Gå till en vask och gör resten intill eller över denna. Värm försiktigt till indunstning över en tändstickslåga (grilla inte; proteinerna skall bara koagulera) Sätt till ett par droppar metylenblåttlösning och värm lite igen (dunsta inte in!). Skölj av under kranen, torka av undersidan av objektglaset, och lägg på täckglas. Studeras i hög förstoring (efter det att ni hittat ett bra ställe med lägre förstoring) och ganska öppen bländare. Vad ni ser här skall ingå i labrapporten. Vad finner ni för celltyper? Ni bör kunna hitta epitelceller, diverse bakterier, och, om ni skrapat lite hårt, enstaka vita blodkroppar. Rita gärna upp de olika cellernas utseenden! Ni kan även lägga skrapet färskt på ett objektglas, lägga på täckglas och studera, helst i faskontrast (lärarmikroskopet). Nu är era celler och era inhysningar levande! Ovanstående fråga besvaras genom mikroskopering och med hjälp av litteratur. Ni skall redogöra för svaret i labrapporten, men ni behöver inte ha med mer än vad ni kunnat observera på labben. Labrapport Allmän information Som nämnts tidigare är detta det enda moment i kursen ni skall skriva en riktig rapport på, varför ni skall lägga hela kursens rapportenergi på denna. Denna instruktion är extremt detaljerad, närmast tjatig, på grund av erfarenheter från förra årets kursa UN/JNS,

4 Ni skriver rapporten tillsammans två och två, på samma sätt som ni arbetar vid mikroskopen. Udda deltagare kan antingen arbeta enskilt, eller förena sig med en av de andra grupperna. Endast en rapport lämnas in av de normalt två (högst tre) laboranter som samarbetat under laborationen. Rapporten skall lämnas in i It s learning i inlämningsmappen. Mer detaljerade instruktioner för hur ni gör detta finns på inlämningssidan i It s learning. Viktigt är dock att det bara lämnas in en rapport dvs. att en av er loggar in via sin datoridentitet och utför inlämningen för samtliga i gruppen. (Glöm inte att alla gruppmedlemmars namn skall finnas med både vid inlämning och på rapportens framsida!) Innehållskrav och instruktioner för labrapporten Övergripande innehållskrav Det finns vissa saker som måste finnas med i rapporten: Svaren på de fyra förberedelsefrågorna skall finnas i inledningen. En översikt över vad ni funnit, uppställd med rubriker efter den systematiska hierarkin (se detaljer under Labrapportens utformning nedan ). För varje systematisk grupp skall ni ange i vilka prov/miljöer de fanns i ( lokaluppgift ), allmänt utseende och variation, grov storleksbedömning (encellig, koloni, flercellig), ekologisk funktion/trofisk nivå/allmän ekologisk betydelse (t ex viktiga nedbrytare, primärproducenter.) Andra saker att tänka på är att: Vetenskapliga namn skrivs med kursiv stil, och alla kategorier utom art med stor bokstav. Någon teoretisk bakgrund eller hypotes behövs inte, utan efter inledningen, där ni talar om vad ni gjort, presenterar ni de organismer ni studerat. Observera att ALLA MOMENT i laborationen, även tungcellerna, skall med. De representerar ju också en art. Detaljerade innehållskrav och instruktioner för presentation av studerade organismer Det är i huvudsak två saker ni skall göra med varje organism ni hittar på lab: 1. Identifiera den och placera in i en biologisk systematisk hierarki 2. Kort beskrivning av organismen och dess levnadsförhållanden Identifiera organismer och placera in dem i en biologisk systematisk hierarki Varje organism som ni finner på lab skall ni identifiera och placera in i en biologisk systematisk hierarki. Ni använder lämpligen den modifikation av femrikessystemet, som ni skall lära er (se t ex läsanvisningarna eller föreläsningstexterna), och som även inkluderar domänerna. Ni skall alltså sortera alla era observationer efter de systematiska kategorierna, och använda dessa som rangordnade rubriker och underrubriker i rapporten. (OBS! Ni skall alltså inte presentera resultatet från varje deluppgift för sig!) Rent praktiskt så är det lämpligt att börja med t ex första domänen, behandla vad ni sett, och fortsätt sedan med nästa. Var restriktiva med att ange mer noggranna bestämningar än vad ni kan stå för, och verifiera alltid med labhandledaren. UN/JNS,

5 Hittar ni ett släktnamn eller artnamn i era böcker, skall ni vara mycket försiktiga med att använda det namnet om ni inte uttryckligen kan se i litteraturen att det inte kan vara något annat, eller verifierat med labhandledaren. Ett sätt att ha ryggen fri är att skriva att er organism liknar ifrågavarande släkte eller art. Har ni flera tydligt olika representanter för en grupp, och ni inte har namn på dem, påpeka detta och försök att kortfattat beskriva variationen har ni flera olika typer. Vad som är art, släkte etc är inte så lätt att veta. Ni får och bör använda ekologiska grupperingar som t ex alger och urdjur och heterotrofa bakterier, kocker och baciller, fast de inte är korrekta enligt den riktiga systematiken. Observera att alger i presentationen inte får inkludera blågrönalger (cyanobakterer). Om ni inte klarar av att avgöra vad som är stam, klass, ordning etc gör det inte så mycket, bara rangordningen blir rätt. Många grupper kan ha olika rang i olika källor. Oftast är det svårt att hitta gruppnamn för alla nivåer i rangordningen i ert underlag, särskilt när det gäller små grupper med hög rang. Det gör då inget ni om har ett släkte direkt under stam för t ex hjuldjuren. Vattenlopporna däremot, som hör till en stor och extremt mångformig stam, måste presenteras med mellannivåer, åtminstone enligt kursboken. I många fall kommer ni inte längre än till stam i er identifikation. Om ni t ex bara identifierat något släkte i en grupp, fast ni såg flera som inte gick att identifiera, nämn detta samt beskriv variationen. De vetenskapliga namnen skall skrivas med kursiv stil, och alla kategorier utom art skrivs med stor bokstav. Ni måste inte genomgående använda de vetenskapliga namnen på de högre nivåerna. Anger ni däremot familjer, släkten eller arter skall namnen vara de vetenskapliga. Försök åtminstone vara så konsekventa som möjligt i namngivningen. Observera att ni kanske kommer att hitta representanter från protiststammar som inte nämns i er kursbok, och i dessa fall måste ni anteckna en del ur de böcker vi har på labbet. Arkebakterier kan vi nog räkna med att vi inte ser de ser dock ut som eubakterier. Kort beskrivning av organismen och dess levnadsförhållanden För varje organism skall ni kort beskriva allmänt utseende och ange något slags storlek. Detta kan göras mycket grovt, och behövs bara om det inte är självklart. Ofta räcker det med att notera om de är encelliga, flercelliga eller kolonibildande, något om allmän kroppsform, och om de är mikroskopiska. Ni skall också notera levnadssätt (miljö, ekologisk funktion/trofisk nivå, ev. allmän ekologisk betydelse), samt var de kommer från (lokal- och biotopuppgift). Labrapportens utformning Denna rapport skiljer sig avsevärt från de rapporter som ni gör i kemi respektive fysik, vilket gör att det är extra viktigt att ni läser nedanstående utformningskrav. Ni skall använda följande rubriker i rapporten: Inledning med laborationens syfte och svar på förberedelsefrågorna. UN/JNS,

6 Laborationsfynd med era fynd organiserade efter den systematiska hierarkin, beskrivning av organismerna och svar på frågor enligt vad ni funnit på lab. Under rubriken Laborationsfynd skall ni använda underrubriker som grundar sig på en hierarkiskt uppställd presentation, uppställd och utformad efter biologisk systematik, med domän, rike, stam etc. Ni skall alltså använda de olika systematiska gruppnamnen hierarkiskt ordande efter rang (se exempel nedan). Organismer från olika prov skall alltså inte hållas ihop (som i labhandledningen), utan de skall splittras efter deras systematiska tillhörighet. Observera att er användning av systematiken skall vara just ett verktyg för att få en logisk och enhetlig struktur på presentationen, och inte göra rapporten mer komplicerad. Nedan finns exempel på hur ni kan lägga upp rubriksättningen, Ni kan göra på flera sätt, bara rubrikhierarkin blir tydlig. Se exempel nedan. UN/JNS,

7 Exempel på utformning av rubrikhierarkin Nedan finns exempel på utformning av labrapportens rubrikhierarki med successiva indrag och med numrering. Hoppas ni förstår vad vi menar med nedanstående! Exempel 1. Successiva indrag Eubakterier Eukaryoter Cyanobakterier. Ange var de fanns, och deras ekologiska funktion. Såg ni flera arter? (ange t ex att ni såg släktet Oscillatoria, men också ett par andra, mindre, trådformiga typer ). Kunde ni identifiera något släkte tag alltså upp detta. Heterotrofa bakterier. Protister Växter Djur (Alger) (Urdjur) Etc, etc Pansarflagellater. Var? Beskriv! Något släkte som kunde identifieras? Kiselalger Ciliater Exempel 2. Numrering 1 Eubakterier 1.1 Cyanobakterier 1.2 Heterotrofa bakterier 2 Eukaryoter 2.1 Protister 2.1 1Alger Pansarflagellater Kiselalger Urdjur Ciliater 2.2. Växter (gröna organismer) 2.3 Djur Bedömning av labrapporten Bedömningen sker efter kvalitet, inte i första hand efter kvantitet eller antal organismer. Det allra viktigaste är att ni har gjort er rubrikhierarki efter systematiska principer. En rapport som inte blir godkänd lämnas tillbaka (i elektronisk form via It s learning) och skall korrigeras för att sedan lämnas in igen. Detta förfarande sker till dess att rapporten blir godkänd. UN/JNS,

8 Riskanalys av laboration 2, biologi 1 Använda kemikalier Lösning i vatten av metylenblått Biologiskt material Alg- och planktonprov, höinfusion, kompost, jordprov, saliv,. Övrigt Preparernålar, objektglas, täckglas Tändstickor Risker Inget i laborationen bedöms utgöra någon risk om instruktionerna följs. Det som kan hända är: Man skär sig på trasiga täck- eller objektglas, eller sticker sig på nålarna. Täckglas på avvägar kan även utgöra ett riskmoment, då de är svåra att upptäcka. Begagnade täckglas och trasiga objektglas SKALL läggas i en härför avsedd behållare, som sedan töms i kemins glasavfall. Studenterna är strängt tillhållna att inte sprida täckglas omkring sig. Labuppgift 3 innebär skrapning på tungan med kanten av ett objektglas. Det är viktigt att detta är nytt och rent. Teoretiskt sett kan man skära sig, men det är inte någon kraftig skrapning det handlar om. Värmningen sker med tändsticka vid vask, varför eldfaran torde vara låg. Färg hamnar på kläder eller bord. Laborationens utförande är sådant att endast färgningsrisken har någon högre sannolikhet för att inträffa. Effekterna av ett riskutfall här är för laboranter och labhandledare närmast av psykosocial natur. Metylenblått är lågtoxiskt i förhållande till de använda mängderna, och används ofta som vitalfärgämne. Det kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner i huden i samband med solexponering. Höinfusionen och eventuellt komposten han innehålla bakterier som inte är bra att få i sig i större mängder. Ingen stoppar frivilligt i sig detta UN/JNS,