Varför systematik och struktur- och när börjar den skriftspråkliga utvecklingen?

Transkript

1 Varför systematik och struktur- och när börjar den skriftspråkliga utvecklingen? Ann-Katrin Swärd PhD, lektor I Specialpedagogik Göteborgs universitet

2 Tidig stimulans. Språklig stimulans A och O Ett barn kan inte vara nog försiktig i valet av sina föräldrar Ny teknik är bra men kan aldrig ersätta människan och interaktion. Ann-KatrinSwärd Stockholm

3 Högläsning och samtal om. Ska börja tidigt Ann-KatrinSwärd Stockholm

4 Skolstarten och innan.. Genom ett strukturerat och systematiskt arbetssätt ge eleverna möjlighet att öva på kopplingen mellan fonem- grafem. Då förbättras läsförmågan, stavningen, läsförståelse, läshastighet och förmågan att upptäcka språkets ljudmässiga uppbyggnad (SBU-rapporten, 2014 Statens beredning för medicinsk utvärdering en utvärdering av tester och insatser för barn och ungdomar som har dyslexi) Effektivt stöd sätts in så tidigt som möjligt samt att lärarna Regelbundet kontrollerar varje elevs läs och skrivutveckling (Chall, 1967; Barr et al, 1991; Adams, 1992; Juel, 1996; Lerkaanen, 2003; Myrberg, 2003; Fröjd, 2005; Blomqvist & Wood, 2006; Swärd, 2008; Wolff, 2010). Ann-KatrinSwärd Stockholm

5 Lärarpåverkan - undervisningseffekt I lärares förhållningssätt ingår den emotionella tonen som skapar en positiv lärandemiljö i klassrummet. Lärares förväntningar, empatiska förmåga, den egna känslan och tron på att det han/hon gör har betydelse för elevens lärande. Lärarens styrka att producera positiv påverkan på eleverna och deras lärande (McLeod, 1995). Läraren måste tro på sin egen möjlighet att undervisa alla elever oavsett deras bakgrund social, språklig, kulturell (Pang & Sablan, 1995). Ann-KatrinSwärd Stockholm

6 Olika perspektiv i förhållningssätt Etiskt förhållningssätt ligger nära etiken utifrån vad är det rätta och hur bör man bete sig vilket kan kopplas till våra styrdokument och värdegrunden. Salutogent förhållningssätt handlar om att se friskfaktorerna. KASAM begripligt, hanterbart och meningsfullt. Det jag inte kan har jag ännu inte lärt mig. Det vetenskapliga förhållningssättet stämmer väl överens med att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vilar de metoder, det material lärare väljer på vetenskaplig grund? Att kritiskt granska, att pröva, att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Ann-KatrinSwärd Stockholm

7 Wittingmetoden: en skriv- och läsmetod En systematisk och strukturerad metod. En stark etisk värdegrund, alla ska få lyckas. Ett metakognitivt arbetssätt. Delad process, symbol- och associationsarbete. De innehållsneutrala språkstrukturerna: ka, bus, stri, kvåt, ardise kan anpassas till elevens läskompetens. Alla elever i denna studie tycker att det är roligt strukturerna triggar igång ett kreativt ord- och textarbete. Elevernas intressen och erfarenhet tas tillvara på olika sätt och utgör grunden för läs- och skrivarbetet. Orden/begreppen bearbetas på olika sätt för att öka läsförståelsen. Ann-KatrinSwärd Stockholm

8 Eget material skapas Ann-KatrinSwärd Stockholm

9 Självkänsla Forskning har visat att elever som har läs- och skrivsvårigheter utvecklar en del andra problem t ex låg självkänsla/självbild. Definitionen av själv är bred och innefattar den egna självkänslan, självbilden och självuppfattningen. Hur du upplever dig själv, hur du ser på dig själv utvecklas successivt genom erfarenhet av att lyckas eller misslyckas (Burden, 2005; Taube, 2007). Ofta är det vi vuxna som ger elever dålig självkänsla och vi vuxna måste tro på varje elevs vilja och förmåga till att lära. (Kajsa, intervju 4). Ann-KatrinSwärd Stockholm

10 Kajsa börjar i det muntliga berättandet Börjar med språkliga övningar utifrån Bornholmsmaterialet. Enligt Kajsa är materialet helt i linje med Wittingmetoden och bygger på forskning. Redan här fångar Kajsa de elever som hon behöver arbeta extra med. Det muntliga berättandet och samtalet stimuleras från första dagen. Samtidigt som eleverna introduceras i den skriftspråkliga världen samtalar de om den egna läsutvecklingen och eventuella svårigheter. Det metakognitiva perspektivet förs in redan från början. Det förberedande arbetet är viktigt. Självständighetsarbete och det metakognitiva. Ann-KatrinSwärd Stockholm

11 Självständighetsarbete Kajsa tar reda på elevens intresse och vad eleven kan genom samtal med varje elev. Material och aktiviteter skapas utifrån vad eleven tycker om att göra och kan göra på egen hand. Sorteringsaktiviteter är en viktigt del i läs- och skrivprocessen. Ann-KatrinSwärd Stockholm

12 Sagor utifrån innehållsneutrala språkstrukturer pl-ord Det var en gång ett plåster. Han var tjugotvå år. Han planerade att bygga en planet i plexiglas. Plötsligt kom en plog. Plogen gav plåstret ett diplom. Varför det, sa plåstret. För att du pluggar bäst i världen. Gör jag, sa plåstret. Nej, sa plogen. Jag bara skämtar. Plågoande, skrek plåstret och fortsatte planera sin planet. j-ljudet Det var en gång en djävulskt elak djävul. Han bodde i djungeln och gillade bananer. En dag snodde han en penna från en skola. Rektorn blev arg och tog fram en shotgun och började jaga djävulen. Men då trollade djävulen bort rektorn och skolan behövde stängas. Så alla blev glada. Ann-KatrinSwärd Stockholm

13 Eleverna diskuterar. Elev 1: jag får plats med en till, en kort, ska vi ta gu- ockå eller Elev 2: ja, den får jag plats med, Gunnel, gul, Gud, ska vi ha flera, jag får inte plats Elev 3: jag kom på flera, hör här Gustaf konstigt att Gustaf stavas med f Elev 2: Gustav (med tryck på v) Elev 1: ja men en del stavar med f, vi tar flera namn så får vi flera att välja på i sagan, Gunvi (fältanteckningar vid observation, vt-03) Ann-KatrinSwärd Stockholm

14 En språkstimulerande miljö Kajsa har en stor variation av texter i klassrummet. Hon pratar om betydelsen av att läsa men visar även lust till läsande på olika sätt. Ann-KatrinSwärd Stockholm

15 Elin ska ge hopp och få mer tid Eleverna i årskurs 4-6 samt 7-9 som behöver stöd hos Elin har eller håller på att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Elin måste inge hopp visa på framgångar samt vad som fortfarande hindrar i samverkan med eleven. Det gäller också att få klasslärare och ämneslärare att förstå varför eleverna ibland behöver enskilt stöd samt varför en del saker kan bli svåra. Det är först nu jag har lärt mig skilja på b och d (Björn, årskurs 9) Ann-KatrinSwärd Stockholm

16 Lena och Lisa får börja om.. renovering Eleverna har av olika skäl fått misslyckats i sin läs- och skrivutveckling. De har oftast låg självkänsla och mindre självförtroende. En del elever har de flesta ljud säkra medan andra bara har säkrat vokalerna a, o, e samt konsonanterna s, m, p, f, b, n och d Flera av eleverna har stora kunskapsluckor, eftersom en del har fått välja bort olika ämnen. Den första tiden handlar om att skapa trygghet, trivsel, förtroende och att lära känna varandra. Swärd, A-K (2013). Re-learning in Reading and Writing is it possible? Swärd, A-K (2013). Improve students self-esteem through Re-learning in Reading and Writing. Ann-KatrinSwärd Stockholm

17 Ordens innebörd och betydelse Eleverna hittar/skapar ord utifrån de innehållsneutrala språkstrukturerna med utgångspunkt i varandras ordförråd. Delar ord med varandra, samtalar om orden och vad de betyder, t ex Elin om ordet maska eller Lisa utifrån ordet Valborg. Samtal om ordens betydelse har en viktigt funktion för läsförståelsen. Orden används i sagor, dikter, olika texter m.m. När eleverna tar del av varandras texter stimuleras kreativiteten (estetiska lärprocesser), nyfikenhet väcks, respekt för varandras texter och sist men inte minst en viktig grund för läsförståelsen. Ann-KatrinSwärd Stockholm

18 Lärarnas gemensamma kompetens Alltid samtala med eleven om hur det känns, hur det går och varför - vilket ökar deras metakognitiva förmåga. Samtalar om skillnad mellan talspråk och skriftspråk när sådana situationer uppstår samtal om varför ord stavas på ett visst sätt. Stimulerar lyssnande (ljudböcker och högläsning m.m.) Stimulerar till diskussion, till skrivande, till nyfikenhet och samspel. Ann-KatrinSwärd Stockholm

19 Vad i klassrummen visade sig främja en god läs- och skrivutveckling? Förhållningssättet handlade om att lärarna var engagerade och kunniga. Motivation, tydlighet, struktur, systematik, kreativitet och medvetenhet om vad jag kan - det metakognitiva arbetet. Resultat i samtliga kontexter: Uppdragsanpassning. Situationsanpassning. Kompetenskontrollering. Ann-KatrinSwärd Stockholm

20 Den lokalt grundade teorin resultatet Att säkerställa skriftspråklighet förklarar till stor del vad lärarnas arbete handlar om och medveten arrangering hur de hanterar sitt uppdrag. Förhållningsättet till läs- och skrivsvårigheter stämmer väl överens med: Det etiska aldrig låta någon elev misslyckas utan ha total kontroll på alla allt göra det rätt. Det salutogena se varje individs potential, möte dem där de befinner sig och skapa förutsättningar för en god självkänsla. Det vetenskapliga lärarna är väl medvetna om båda vad styrdokumenten stadgar samt vad aktuell läs- och skrivforskning visar. Ann-KatrinSwärd Stockholm

21 Tack för er uppmärksamhet. Ann-KatrinSwärd Stockholm