SPECIALDIETER SAMT ETISKA ÖVERTYGELSER VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTER
|
|
- Rut Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Airi Rintamäki 1(5) SPCIALDITR SAMT TISKA ÖVRTYGLSR VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTR 1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande 1.1 Specialdieter och anmälan om dessa Specialdieter, etiska övertygelser och allmänna principer för dessa samt deras tillgänglighet beskrivs i servicebeskrivningen av måltidsservicen. För elever som behöver specialkost planeras dieterna och måltiderna enligt de allmänna anvisningarna om specialdieter. Specialdieter är kost som är avsedd för behandling av sjukdom. De ska uppfylla de allmänna näringsrekommendationerna såvida dieten inte förutsätter avvikelser från rekommendationerna. Maträtterna ska i mån av möjlighet utseendemässigt likna de vanliga rätterna. Utgångspunkten är att de primära alternativen är basmenyn och den vegetariska menyn och deras produktsortiment. n rätt och säker specialdiet förutsätter noggranna uppgifter om elevens eller den studerandes kost. n förutsättning för specialdieter är att behovet av specialdiet har konstaterats av en läkare och att eleven eller den studerande uppvisar ett läkarintyg (eller ett utlåtande av en expert inom hälsovården) om dieten för hälsovårdaren. När barnet börjar skolan ska läkarintyget helst inte vara äldre än ett år. Läkarintyg förutsätts inte vid laktosfattig eller vegetarisk diet och inte heller vid dieter som bygger på religiösa skäl eller vid lindriga födoämnesallergier (se förfarandesätten under punkterna 2.1, 2.3, 2.6 och 2.7). Hälsovårdaren meddelar skolrestaurangen om behovet av specialkost och eventuella förändringar i den med en blankett för specialdieter. Blanketten ska fyllas i på finska (gäller även blanketter på engelska och svenska). Det rekommenderas att behovet av specialdiet och förändringar i dieten kontrolleras årligen. När begränsningarna i dieten upphävs och personen får börja äta nya matvaror, ska man fylla i en ny blankett för specialdieter (det behövs inget läkarintyg). I fråga om etiska och religiösa övertygelser ska behovet av specialkost likaså anmälas till hälsovårdaren eller skolrestaurangen. När det gäller etiska och religiösa övertygelser är utgångspunkten att eleven eller den studerande följer den angivna specialdieten.
2 Airi Rintamäki 2(5) Vid skolmåltider omfattar allergikosten eller andra specialdieter emellertid inte nödvändigtvis alla råvaror som lämpar sig för kosten eller som kosten förutsätter. Måltiderna planeras i regel utifrån basmenyn och den vegetariska menyn samt utifrån urvalet av specialrätter. Måltidshelheterna för elever som behöver specialkost planeras så att de med beaktande av kostens särdrag, lämpliga maträtter och råvaror blir så mångsidiga och näringsmässigt kompletta som möjligt. 1.2 Måltidsersättning 1.3 Dietbeteckningar Specialrätterna lagas av råvaror som lämpar sig för den finländska kosten. I regel används inga speciallivsmedel vid tillagningen av huvudrätter och tillbehör. På skolrestaurangerna beaktas följande specialdieter: Diet för diabetes Diet för celiaki Mjölkfri diet Laktosfri diet Laktosfattig diet Födoämnesallergier Olika dietkombinationer av ovan beskrivna dieter och allergier Om en elev av hälsoskäl inte kan inta skolmat eller ersättande rätter kan elevens vårdnadshavare genom ett separat beslut av utbildningsverket få ersättning för skolmåltiderna. Måltidsersättningsärendet bereds av chefen för måltidsservicen vid utbildningsverket utifrån de utredningar som fåtts av serviceproducenten och elevens vårdnadshavare. rsättningen beviljas av linjechefen vid utbildningsverket. Förfarandet vid måltidsersättning beskrivs i en separat anvisning. Serviceproducenten svarar för att rätternas lämplighet anges dagligen på skolmenyn och vid måltidsalternativen. På menyn i skolrestaurangen och bredvid måltidsalternativen finns följande beteckningar om maträtternas lämplighet: Diet för celiaki Mjölkfri diet Laktosfri diet Laktosfattig diet G M L LL Dessutom anges lämpligheten av maträtterna för dieter som inte får innehålla nöt- eller fläskkött: Innehåller inte fläskkött F Innehåller inte nötkött N
3 Airi Rintamäki 3(5) 2. Dieter och etiska övertygelser och beskrivningar av dessa 2.1 Laktosintolerans 2.2 Celiaki Laktosintolerans orsakas av brist på laktasenzym och rubbad upptagning av laktos till följd av bristen. Det är inte fråga om en sjukdom utan om en medfödd egenskap. Störningen i upptagningen av laktos uppkommer först efter cirka femte levnadsåret. I regel framkallar 2 3 g laktos inga symtom. Dieten ska vara laktosfattig. Då ersätts laktoshaltiga mjölkprodukter med laktosfattiga produkter och som måltidsdryck serveras laktosfattig mjölk/surmjölk. Dieten förutsätter inget läkarintyg. n medfödd fullständig brist på laktasenzym med allvarliga symtom är ett mycket sällsynt syndrom som kännetecknas av vattnig diarré under neonatalperioden och den undersöks inom specialsjukvården. Över en helt laktosfri diet som syndromet förutsätter krävs ett läkarintyg. Då ersätts laktoshaltiga mjölkprodukter i dieten med laktosfria produkter och som dryck serveras laktosfri mjölkdryck/surmjölk. Produkterna som serveras vid skolmåltiderna är inte nödvändigtvis tillverkade av s.k. laktosfattiga råvaror. Huruvida produkter är laktosfattiga eller inte fastställs utifrån mängden laktos i produkten (laktos < 1 g per 100 g färdig produkt). Celiakikost används när barnet lider av celiaki (= magceliaki) eller dermatitis herpetiformis (hudceliaki). Dieten är definitiv och livslång. Ur kosten utesluts vete, råg och korn som innehåller gluten samt sådana livsmedel som tillverkas av ovan nämnda sädesslag. Bland annat mannagryn, couscous, bulgur, durum, spelt, triticale och semolina är förbjudna. Maten får inte innehålla vanlig vetestärkelse eller kornstärkelse (Ohrakas). De förbjudna spannmålsprodukterna ersätts med glutenfria sädesslag såsom ris, majs, bovete och hirs, potatis- och majsstärkelse samt mjölblandningar som tillverkats av dessa och andra glutenfria preparat. Celiakikosten kan innehålla glutenfri havre, industriellt rengjord glutenfri vetestärkelse samt vanliga produkter med en analyserad glutenhalt på under 20 mg/kg (U-förordning). Vanlig sojasås lämpar sig för celiakipatienter eftersom gluten i vetet som används som råvara spjälkas helt under tillverkningsprocessen (xpertrådet vid Celiakiförbundet). Om barnets kost inte får innehålla glutenfri havre eller glutenfri vetestärkelse ska detta anges på blanketten för specialdieter. Mjukt glutenfritt bröd serveras elever och studerande med celiakidiet enligt basmenyn.
4 Airi Rintamäki 4(5) 2.3 Födoämnesallergier 2.3 Mjölkfri diet Svåra allergiska symtom eller viktiga födoämnen: Mjölk, ägg, vete, fisk och nötter är de vanligaste orsakerna till allvarliga allergiska reaktioner. Näringsmässigt centrala födoämnen ersätts med andra födoämnen som lämpar sig för eleven eller den studerande. Dieten bygger på en av läkaren ställd diagnos och ett läkarintyg. Det behövs ett läkarintyg över alla födoämnen som framkallar svåra symtom även om de inte behöver ersättas med andra råvaror. Om dieten är särskilt begränsad ska man till anmälan också bifoga en individuell dietplan. Skolpersonalen ska kunna använda adrenalinspruta och veta hur eleven eller den studerande ska behandlas om han eller hon av misstag äter ett födoämne som ska undvikas. Lindriga symtom som går över av sig själv: Om en elev eller en studerande får lindriga symtom av ett födoämne beaktas detta vid måltiden så att eleven eller den studerande själv ser till att han eller hon undviker födoämnet i fråga. Då behöver han eller hon ingen specialdiet och inte heller något läkarintyg. Födoämnen som orsakar lindriga allergisymtom som går över av sig själv såsom hudrodnad eller klåda i munnen är i regel råa grönsaker (tomat, morot, äpple) och frukter, i synnerhet hos personer som är allergiska mot björkpollen eller som lider av atopiskt eksem. I regel orsakar dessa grönsaker inga symtom som kokta. Allergier mot tillsatsämnen eller kryddor är ytterst sällsynta. Många rätter som serveras i skolan smaksätts milt och lämpar sig i regel för elever och studerande med allergier. Det är viktigt att eleverna och studerandena lär sig äta mångsidigt. Ju flera födoämnen man måste undvika i kosten, desto svårare är det att sammansätta en näringsmässigt balanserad diet. Undvikande av grönsaker, frukter och bär i hög grad minskar intaget av många vitaminer och mineralämnen och kan orsaka viktuppgång. Anvisning om god medicinsk praxis: Födoämnesallergier (barn)/för patienten ( Guide om födoämnesallergier hos barn ( Proteinet (äggviteämnet) i mjölken framkallar en allergisk reaktion. n mjölkfri kost får inte innehålla mjölk eller mjölkprodukter eller deras beståndsdelar i någon form. Vid skolmåltider serveras vatten som måltidsdryck. Dryckesprodukter som ersätter mjölk (t.ex. soja och havre) serveras inte elever eller studerande med mjölkfri diet Spannmålsallergi Spannmålsallergi är inte detsamma som celiaki. Vid spannmålsallergi utesluts det opassande sädesslaget helt ur elevens/den studerandes kost. Som brödprodukter serveras lämpliga brödprodukter som ersätter skolans normala brödsortiment.
5 Airi Rintamäki 5(5) 2.4 Diet för diabetiker 2.5 Dietförsök 2.6 Vegetarisk diet Diabetiker äter samma mat som de övriga eleverna och studerandena. Vårdnadshavaren ska vid behov lämna in en personlig måltidsplan för en elev eller en studerande som lider av diabetes till köket eller ange antalet måltider och mängden kolhydrater på blanketten för specialdieter. Behovet av mellanmål beror på hur lång skoldagen är, om eleven eller den studerande har idrott under dagen och hur sjukdomen behandlas. Som mellanmål serveras produkter som ingår i skolans bassortiment såsom bröd, margarin, grönsaksbitar och mjölk. Ost, pålägg, frukter och yoghurt serveras då de finns med på menyn. leven eller den studerande ska själv hämta mellanmålen från skolrestaurangen. Smidiga måltider i skolorna är resultatet av olika aktörers och intressentgruppers samarbete. I synnerhet personer som nyss insjuknat i diabetes samt diabetiker som börjar skolan eller byter skola och deras familjer ska ordna ett möte med skolans personal. Det är bra om en vårdnadshavare/den studerande samt en representant för skolan och måltidsservicen deltar i mötet. Man kommer gemensamt överens om bland annat vem som portionerar eller kontrollerar måltiderna och mellanmålen (eleven/den studerande själv, en anställd vid måltidsservicen, en lärare eller ett skolgångsbiträde). Dessutom kommer man överens om var saften som används för behandling av lågt blodsocker förvaras. Med undantag av eliminering av råvaror genomförs det inga dietförsök i skolrestaurangerna. Förändringar i kosten ska så snabbt som möjligt meddelas till hälsovårdaren som vidarebefordrar uppgifterna till skolrestaurangen. Vegetarisk diet uppmärksammas som alternativa huvudrätter på skolans dagliga meny. leverna/studerandena får fritt välja mellan basalternativet och det vegetariska alternativet. n gång i veckan serveras endast vegetarisk mat (två alternativa vegetariska huvudrätter). För skolorna planeras en sex veckors basmeny och vegetarisk meny som används enligt ett cirkulerande system och som godkänns av utbildningsnämnden vid utbildningsverket. Den vegetariska kosten i skolorna är lakto-ovo-vegetarisk. I kosten ingår maträtter som inte innehåller kött, fisk, lever, blod eller råvaror som innehåller dessa. Däremot kan rätterna innehålla mjölkprodukter och ägg. n del av produkterna på den vegetariska menyn innehåller varken mjölkprodukter eller ägg eller också bara någon av dessa (veganmat).
6 Airi Rintamäki 6(5) Om eleven eller den studerande uppger att han eller hon följer vegandiet (innehåller inga animalier) får han eller hon information om principerna för den vegetariska kosten vid skolmåltiderna i Helsingfors. leven eller den studerande hänvisas också till skolhälsovårdaren för att diskutera kosten. Om eleven eller den studerande efter diskussion fortfarande vill följa vegandiet får han eller hon information om principerna för vegandiet vid skolmåltiderna i Helsingfors. Skolmåltiderna sammanställs av lämpliga rätter från den vegetariska menyn och kompletteras med lämpliga tillbehör. I mån av möjlighet kan eleven eller den studerande serveras veganrätter som tidigare funnits på skolrestaurangens meny. Några specialrätter serveras emellertid inte. leven eller den studerande får besked om att utbudet av veganrätter (variationen av måltidshelheter och antalet alternativa maträtter) är mera begränsat än utbudet av vegetariska rätter i skolan. leven eller den studerande får dessutom vägledning i att komplettera sin kost utanför skolan. Vid vegetarisk diet uppmärksammas i regel inga födoämnesallergier. Vid födoämnesallergier rekommenderas att elevens eller den studerandes måltider sammanställs av lämpliga produkter från basmenyn och den vegetariska menyn och kompletteras med specialrätter. 2.7 Religiösa övertygelser Vid religiösa övertygelser sammanställs elevens eller den studerandes måltider av lämpliga produkter från basmenyn och den vegetariska menyn. Förbjudna råvaror ersätts i regel inte med motsvarande lämpliga råvaror (t.ex. fläskkött med nötkött). Basmenyerna och de vegetariska menyerna planeras så att det grundläggande produkturvalet omfattar ett mångsidigt och varierande sortiment av lämpliga rätter jämte tillbehör (måltidshelheter). 3. Specialdieter för personalmåltider Specialdieter för personalmåltider och principerna för dessa beskrivs i servicebeskrivningen av måltidsservicen. För personalmåltiderna uppmärksammas vegetarisk (lakto-ovo-vegetarisk), laktosfri, laktosfattig och glutenfri diet. nskilda födoämnesallergier (t.ex. fisk, selleri, ägg, nötter m.m.) uppmärksammas i mån av möjlighet. Det är önskvärt att personer med celiakikost anmäler om sina eventuella hinder att inta måltider i skolrestaurangen. För mer information kontakta Airi Rintamäki, chef för måltidsservicen, utbildningsverket, tfn
1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande
Airi Rintamäki 1(5) SPCIALDITR OCH TISKA ÖVRTYGLSR I SKOLAN 1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande 1.1. Specialdieter
Läs merMAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN
K OSTRÅD TILL DIG SOM HAR CELIAKI Celiaki kallas även glutenintolerans och är en vanlig sjukdom som kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar. Celiaki är en tarmsjukdom som innebär att din tunntarm
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merInformation kring specialkost
Information kring specialkost för kommunens kommunala skolor och förskolor Kommunen ska tillhandahålla näringsriktiga måltider till de barn/elever som av någon anledning inte kan äta den ordinarie måltiden.
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merHjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg
Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,
Läs merRIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN
STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen
Läs merVid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.
Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merSpecialkost för skola. Therese Lindh, leg dietist
Specialkost för skola Therese Lindh, leg dietist Allergiutbildning för kökspersonal Februari 2015 Therese Lindh, dietist Fakta Ca 34 000 personer i kommunen Centralorten Kinna ca 7000 personer Textilindustri
Läs merKOSTPOLICY. i Gislaveds kommun
KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merRutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl
Rutin för anpassade måltider av medicinska, religiösa eller etiska skäl Förord Alla barn i Strängnäs ska ha likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.
Läs merSamtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas
Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki
Läs merElla Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:
Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner
Läs merKorvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv
FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.
Läs merBilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR SPECIALKOST FÖRSKOLA GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR SPECIALKOST FÖRSKOLA GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Diarienummer: BUN-2018-279 Uppdaterad: 2018-05-23 POLICY Uttrycker ett
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merRiktlinjer för specialkost i skolan
Ersätter version 2012-09-11 Barn-och utbildningsförvaltningen, Karlskoga Kultur- och utbildningsförvaltningen, Degerfors Riktlinjer för specialkost i skolan Samarbetsprojekt mellan Folkhälsoförvaltningen,
Läs merFrågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat
Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat Ditt deltagande är frivilligt, men vi är mycket tacksamma om du väljer att medverka! Som tack för hjälpen kan du välja mellan presentkort
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna
Läs merFödelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete
Bilaga 1 2011-08-31 Kostenheten Specialkostintyg förskola/skola Ifylld blankett lämnas till skolsköterskan (gäller skolelev) eller till köket (gäller förskolebarn). Nytt intyg skall lämnas vid ändring!
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs mer9. Checklista för dig som är: Konsument
9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelsinköpen säkrare. Att minimera riskerna för misstag. Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten förväntar
Läs merALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI
10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa
Läs merOm projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg
Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och
Läs merVägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum
Läs merAllergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län
Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län Kommunerna i Jönköpings län Jönköping 2010 2 Sammanfattning Kommunerna i Jönköpings län har genomfört projektet Allergener/specialkost i förskolor
Läs merVägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun
Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger
Läs merSkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa
Läs merRiktlinjer för specialkost i skolan
Riktlinjer för specialkost i skolan Samarbetsprojekt mellan Folkhälsoförvaltningen, Karlskoga och Degerfors 2012-09-11 Syfte Syftet med Rutiner för specialkoster i skolan är att alla elever i skolan ska
Läs merÖnskemål om behovsanpassad kost av medicinska skäl i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola
Önskemål om behovsanpassad kost av medicinska skäl i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Blanketten gäller för perioden 21 augusti 2017 till dagen innan läsårsstart
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merRemissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost
Remissvar Astma- och Allergiförbundet, Nationella riktlinjer för specialkost Astma och Allergiförbundet välkomnar Nationella riktlinjer för specialkost i förskola och skola då detta är en viktig fråga
Läs merSnart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2015
Utbildningskontoret 1 (5) Snart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2015 Upplands-Bro kommun ordnar även denna sommar öppen fritidsverksamhet i form av dagkollo på Hällkana. För
Läs merHjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg
Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2016-10-24 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,
Läs merRiktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merRiktlinje Specialkost i grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Riktlinje Specialkost i grund-, grundsär-, gymnasie- och gymnasiesärskolan Fastställd av: Folkhälsoförvaltningen Skolförvaltningen Karlskoga Kultur- och utbildningsförvaltningen Degerfors 2019-06-15 Innehåll
Läs merMat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet
Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och
Läs merMaten till äldre. Hej! Innehåll. Sidan 1. Sidan 2. Sidan 4 Frukost och mellanmålstips. Sidan 5
Maten till äldre Hej! Det här är en guide med råd och tips till dig som lagar och serverar mat och fika till äldre som är matöverkänsliga. Den är framtagen i samverkan med Kristina Lind som är kostkonsulent
Läs merRiktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.
Läs merMaten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 1: Till dig som jobbar i skolkök. Sid 2: Till annan skolpersonal. Sid 4: Till färäldrar och elever
Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Guiden är uppdelad i tre delar, där
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merSÄKER HANTERING AV SPECIALKOSTER I. Förskola Skola Äldreomsorg Handikappomsorg Personalrestaurang
SÄKER HANTERING AV SPECIALKOSTER I Förskola Skola Äldreomsorg Handikappomsorg Personalrestaurang Vanliga symtom vid reaktion på födoämnen är; Klåda i munhåla och svalg. Rodnad kring munnen och svullna
Läs meri förskola, skola och äldreomsorg
) Datum Sida 2012-06-15 1 (7) Policy för Bra mat i förskola, skola och äldreomsorg Antagen av Sunne kommunfullmäktige 2012-11-27, 101 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne
Läs merÖnskemål om anpassad kost i förskolan
Önskemål om anpassad kost i förskolan Blanketten gäller för perioden 21 augusti 2017 till dagen innan läsårsstart för grundskolan 2018. Vid önskemål om anpassad kost fylls denna blankett i enligt nedan
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merMängd laktos i olika livsmedel
Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos
Läs merAllergikost i skolor. Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor. Maj stockholm.se
Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor Maj 2017 stockholm.se Maj 2017 Dnr 2017-3432 Utgivningsdatum 2017-05-16 Utgivare: Miljöförvaltningen i Stockholms stad Kontaktperson: Helena Rosén och
Läs merOm allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.
Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi
Läs merProjektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4 YES-kommunerna
Miljö- och Byggnadsavdelningen 2014-09-01 Anna Moldovani Dnr 2014/1954 Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 - Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4
Läs merMiljökontoret Linköpings kommun
Projekt Tillsyn av Grundskolor - Skolmåltid och Födoämnesöverkänslighet Januari December 2003 Miljökontoret Linköpings kommun Jean-Pierre Conte Annelie Danielsson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2018-06-20 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs merSÄKER HANTERING AV SPECIALKOSTER I. Förskola Skola Äldreomsorg Handikappomsorg Personalrestaurang
SÄKER HANTERING AV SPECIALKOSTER I Förskola Skola Äldreomsorg Handikappomsorg Personalrestaurang Innehåll Symtom Utesluta Ersätta Säker hantering Tillbudsrapportering Allergier & Intoleranser Laktosintolerans
Läs merKostpolicy för skola och förskola
Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och
Läs merAnsökan om specialkost i förskola och skola
Information Bilagor För att denna ansökan ska vara komplett behöver den kompletteras med bilagor som du laddar upp längre fram i formuläret. Läs i texten till vänster om vilka bilagor som behövs. Om ditt
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs merObservera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.
HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merDAGKOLLO HÄLLKANA
DAGKOLLO HÄLLKANA 1977-2017 www.upplands-bro.se 2 (6) Snart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2017 Upplands-Bro kommun ordnar även denna sommar öppen fritidsverksamhet i form
Läs merKostbehandling hos barn med allergier
Kostbehandling hos barn med allergier Åsa Zetterlund Leg.dietist Akademiska barnsjukhuset Januari 2009 Vad ska jag prata om? Kostbehandling vid de vanligaste allergierna hos barn Konsekvenser av födoämnesallergi
Läs merGlutenfri kost och Förskrivning av livsmedel
Gluten ett protein Glutenfri kost och Förskrivning av livsmedel Vete Råg Korn (Havre) Marie Karpmyr Leg dietist Akademiska barnsjukhuset 090205 Bilder från www.pagen.se Vad kan ej ingå i en glutenfri kost?
Läs merMåltidsdagarna Nya råd för måltider i skola och förskola. Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra?
Måltidsdagarna 2018 Nya råd för måltider i skola och förskola Vilka har rätt att få specialkost och hur gör vi den bra? Karin Fritz Ylva Sjögren Bolin Från mat till måltider 2016 2018 Mer grönt Mindre
Läs merKostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad
1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom
Läs merKOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs mermaten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs mer9. Checklista för dig som är: Konsument
9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Att göra livsmedelsinköpen säkrare ur allergisynpunkt. Att minimera riskerna för misstag. Förutsättningar: Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten
Läs merSMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?
Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs mergluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål
Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante
Läs merMåltider i förskolan i Huddinge kommun
Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i
Läs merÅsögatan 69 Övningar till kapitel 9
Åsögatan 69 Övningar till kapitel 9 I a) Läsförståelse Läs först texten Åsögatan 69 parvis på svenska och översätt sedan till ditt modersmål. Be därefter din kamrat förklara begreppet i faktarutan med
Läs merKostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola
Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merMaten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 2: Till dig som jobbar i bespisning. Sid 5: Till övrig personal. Sid 8: Fakta om gluten- och laktosintolerans
Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Den är uppdelad i tre delar, där
Läs merKostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider
Läs merHantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun
Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun Rapport av miljö- och hälsoskyddsinspektörer Fouad Maroof och Malin Löwbom 2) Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna
Läs merÄrende 11 Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt
Läs merNär du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Måltidsutbud Kategorin Måltidsutbud handlar om vilket grundutbud finns till lunch, samt om skolan erbjuder fler måltider än skollunchen. Erbjuds
Läs merGlutenfri diet och glutenfria produkter. Katarina Klemets, HvM, Legitimerad näringsterapeut Glutenfria livet -mässan
Glutenfri diet och glutenfria produkter Katarina Klemets, HvM, Legitimerad näringsterapeut Glutenfria livet -mässan 26.11.2016 Glutenfri kost Undvik GLUTEN, som finns i: Vete, råg och korn Andra spannmål
Läs merGODA RÅD OCH ENKLA RECEPT FÖR DIG SOM HAR ETT BARN MED MJÖLKALLERGI ELLER ALLERGI MOT FLERA FÖDOÄMNEN 0 12 MÅNADER
GODA RÅD OCH ENKLA RECEPT FÖR DIG SOM HAR ETT BARN MED MJÖLKALLERGI ELLER ALLERGI MOT FLERA FÖDOÄMNEN 0 12 MÅNADER VARFÖR HAR JAG FÅTT DEN HÄR BROSCHYREN? Mjölkallergi är den vanligaste födoämnesallergin
Läs merLIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)
Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.
Läs merVärt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner
Värt att veta om allergi Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Allergi hur påverkas du? När vi bjuder på fest frågar vi sällan gästerna om det är något de
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande
Läs merInformation om olika koster på Stockholms Sjukhem
Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Maten som serveras på Stockholms Sjukhem följer Svenska näringsrekommendationer (SNR) och ESS- gruppens råd och riktlinjer för mat och näring för sjuka
Läs merNär maten är behandlingen
När maten är behandlingen Råd till föräldrar och anhöriga till barn med celiaki GLUTENFRITT Innehåll ATT BÖRJA LEVA GLUTENFRITT.... 4 ATT TÄNKA PÅ HEMMA... 6 ATT LAGA BARNENS FAVORITMAT GLUTENFRI...7 ATT
Läs merStenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet
1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs mer