SPECIALDIETER SAMT ETISKA ÖVERTYGELSER VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPECIALDIETER SAMT ETISKA ÖVERTYGELSER VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTER"

Transkript

1 Airi Rintamäki 1(5) SPCIALDITR SAMT TISKA ÖVRTYGLSR VID SKOLOR OCH LÄROANSTALTR 1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande 1.1 Specialdieter och anmälan om dessa Specialdieter, etiska övertygelser och allmänna principer för dessa samt deras tillgänglighet beskrivs i servicebeskrivningen av måltidsservicen. För elever som behöver specialkost planeras dieterna och måltiderna enligt de allmänna anvisningarna om specialdieter. Specialdieter är kost som är avsedd för behandling av sjukdom. De ska uppfylla de allmänna näringsrekommendationerna såvida dieten inte förutsätter avvikelser från rekommendationerna. Maträtterna ska i mån av möjlighet utseendemässigt likna de vanliga rätterna. Utgångspunkten är att de primära alternativen är basmenyn och den vegetariska menyn och deras produktsortiment. n rätt och säker specialdiet förutsätter noggranna uppgifter om elevens eller den studerandes kost. n förutsättning för specialdieter är att behovet av specialdiet har konstaterats av en läkare och att eleven eller den studerande uppvisar ett läkarintyg (eller ett utlåtande av en expert inom hälsovården) om dieten för hälsovårdaren. När barnet börjar skolan ska läkarintyget helst inte vara äldre än ett år. Läkarintyg förutsätts inte vid laktosfattig eller vegetarisk diet och inte heller vid dieter som bygger på religiösa skäl eller vid lindriga födoämnesallergier (se förfarandesätten under punkterna 2.1, 2.3, 2.6 och 2.7). Hälsovårdaren meddelar skolrestaurangen om behovet av specialkost och eventuella förändringar i den med en blankett för specialdieter. Blanketten ska fyllas i på finska (gäller även blanketter på engelska och svenska). Det rekommenderas att behovet av specialdiet och förändringar i dieten kontrolleras årligen. När begränsningarna i dieten upphävs och personen får börja äta nya matvaror, ska man fylla i en ny blankett för specialdieter (det behövs inget läkarintyg). I fråga om etiska och religiösa övertygelser ska behovet av specialkost likaså anmälas till hälsovårdaren eller skolrestaurangen. När det gäller etiska och religiösa övertygelser är utgångspunkten att eleven eller den studerande följer den angivna specialdieten.

2 Airi Rintamäki 2(5) Vid skolmåltider omfattar allergikosten eller andra specialdieter emellertid inte nödvändigtvis alla råvaror som lämpar sig för kosten eller som kosten förutsätter. Måltiderna planeras i regel utifrån basmenyn och den vegetariska menyn samt utifrån urvalet av specialrätter. Måltidshelheterna för elever som behöver specialkost planeras så att de med beaktande av kostens särdrag, lämpliga maträtter och råvaror blir så mångsidiga och näringsmässigt kompletta som möjligt. 1.2 Måltidsersättning 1.3 Dietbeteckningar Specialrätterna lagas av råvaror som lämpar sig för den finländska kosten. I regel används inga speciallivsmedel vid tillagningen av huvudrätter och tillbehör. På skolrestaurangerna beaktas följande specialdieter: Diet för diabetes Diet för celiaki Mjölkfri diet Laktosfri diet Laktosfattig diet Födoämnesallergier Olika dietkombinationer av ovan beskrivna dieter och allergier Om en elev av hälsoskäl inte kan inta skolmat eller ersättande rätter kan elevens vårdnadshavare genom ett separat beslut av utbildningsverket få ersättning för skolmåltiderna. Måltidsersättningsärendet bereds av chefen för måltidsservicen vid utbildningsverket utifrån de utredningar som fåtts av serviceproducenten och elevens vårdnadshavare. rsättningen beviljas av linjechefen vid utbildningsverket. Förfarandet vid måltidsersättning beskrivs i en separat anvisning. Serviceproducenten svarar för att rätternas lämplighet anges dagligen på skolmenyn och vid måltidsalternativen. På menyn i skolrestaurangen och bredvid måltidsalternativen finns följande beteckningar om maträtternas lämplighet: Diet för celiaki Mjölkfri diet Laktosfri diet Laktosfattig diet G M L LL Dessutom anges lämpligheten av maträtterna för dieter som inte får innehålla nöt- eller fläskkött: Innehåller inte fläskkött F Innehåller inte nötkött N

3 Airi Rintamäki 3(5) 2. Dieter och etiska övertygelser och beskrivningar av dessa 2.1 Laktosintolerans 2.2 Celiaki Laktosintolerans orsakas av brist på laktasenzym och rubbad upptagning av laktos till följd av bristen. Det är inte fråga om en sjukdom utan om en medfödd egenskap. Störningen i upptagningen av laktos uppkommer först efter cirka femte levnadsåret. I regel framkallar 2 3 g laktos inga symtom. Dieten ska vara laktosfattig. Då ersätts laktoshaltiga mjölkprodukter med laktosfattiga produkter och som måltidsdryck serveras laktosfattig mjölk/surmjölk. Dieten förutsätter inget läkarintyg. n medfödd fullständig brist på laktasenzym med allvarliga symtom är ett mycket sällsynt syndrom som kännetecknas av vattnig diarré under neonatalperioden och den undersöks inom specialsjukvården. Över en helt laktosfri diet som syndromet förutsätter krävs ett läkarintyg. Då ersätts laktoshaltiga mjölkprodukter i dieten med laktosfria produkter och som dryck serveras laktosfri mjölkdryck/surmjölk. Produkterna som serveras vid skolmåltiderna är inte nödvändigtvis tillverkade av s.k. laktosfattiga råvaror. Huruvida produkter är laktosfattiga eller inte fastställs utifrån mängden laktos i produkten (laktos < 1 g per 100 g färdig produkt). Celiakikost används när barnet lider av celiaki (= magceliaki) eller dermatitis herpetiformis (hudceliaki). Dieten är definitiv och livslång. Ur kosten utesluts vete, råg och korn som innehåller gluten samt sådana livsmedel som tillverkas av ovan nämnda sädesslag. Bland annat mannagryn, couscous, bulgur, durum, spelt, triticale och semolina är förbjudna. Maten får inte innehålla vanlig vetestärkelse eller kornstärkelse (Ohrakas). De förbjudna spannmålsprodukterna ersätts med glutenfria sädesslag såsom ris, majs, bovete och hirs, potatis- och majsstärkelse samt mjölblandningar som tillverkats av dessa och andra glutenfria preparat. Celiakikosten kan innehålla glutenfri havre, industriellt rengjord glutenfri vetestärkelse samt vanliga produkter med en analyserad glutenhalt på under 20 mg/kg (U-förordning). Vanlig sojasås lämpar sig för celiakipatienter eftersom gluten i vetet som används som råvara spjälkas helt under tillverkningsprocessen (xpertrådet vid Celiakiförbundet). Om barnets kost inte får innehålla glutenfri havre eller glutenfri vetestärkelse ska detta anges på blanketten för specialdieter. Mjukt glutenfritt bröd serveras elever och studerande med celiakidiet enligt basmenyn.

4 Airi Rintamäki 4(5) 2.3 Födoämnesallergier 2.3 Mjölkfri diet Svåra allergiska symtom eller viktiga födoämnen: Mjölk, ägg, vete, fisk och nötter är de vanligaste orsakerna till allvarliga allergiska reaktioner. Näringsmässigt centrala födoämnen ersätts med andra födoämnen som lämpar sig för eleven eller den studerande. Dieten bygger på en av läkaren ställd diagnos och ett läkarintyg. Det behövs ett läkarintyg över alla födoämnen som framkallar svåra symtom även om de inte behöver ersättas med andra råvaror. Om dieten är särskilt begränsad ska man till anmälan också bifoga en individuell dietplan. Skolpersonalen ska kunna använda adrenalinspruta och veta hur eleven eller den studerande ska behandlas om han eller hon av misstag äter ett födoämne som ska undvikas. Lindriga symtom som går över av sig själv: Om en elev eller en studerande får lindriga symtom av ett födoämne beaktas detta vid måltiden så att eleven eller den studerande själv ser till att han eller hon undviker födoämnet i fråga. Då behöver han eller hon ingen specialdiet och inte heller något läkarintyg. Födoämnen som orsakar lindriga allergisymtom som går över av sig själv såsom hudrodnad eller klåda i munnen är i regel råa grönsaker (tomat, morot, äpple) och frukter, i synnerhet hos personer som är allergiska mot björkpollen eller som lider av atopiskt eksem. I regel orsakar dessa grönsaker inga symtom som kokta. Allergier mot tillsatsämnen eller kryddor är ytterst sällsynta. Många rätter som serveras i skolan smaksätts milt och lämpar sig i regel för elever och studerande med allergier. Det är viktigt att eleverna och studerandena lär sig äta mångsidigt. Ju flera födoämnen man måste undvika i kosten, desto svårare är det att sammansätta en näringsmässigt balanserad diet. Undvikande av grönsaker, frukter och bär i hög grad minskar intaget av många vitaminer och mineralämnen och kan orsaka viktuppgång. Anvisning om god medicinsk praxis: Födoämnesallergier (barn)/för patienten (http://kaypahoito.fi/web/svenska/hem). Guide om födoämnesallergier hos barn (http://www.allergia.fi/pa-svenska/) Proteinet (äggviteämnet) i mjölken framkallar en allergisk reaktion. n mjölkfri kost får inte innehålla mjölk eller mjölkprodukter eller deras beståndsdelar i någon form. Vid skolmåltider serveras vatten som måltidsdryck. Dryckesprodukter som ersätter mjölk (t.ex. soja och havre) serveras inte elever eller studerande med mjölkfri diet Spannmålsallergi Spannmålsallergi är inte detsamma som celiaki. Vid spannmålsallergi utesluts det opassande sädesslaget helt ur elevens/den studerandes kost. Som brödprodukter serveras lämpliga brödprodukter som ersätter skolans normala brödsortiment.

5 Airi Rintamäki 5(5) 2.4 Diet för diabetiker 2.5 Dietförsök 2.6 Vegetarisk diet Diabetiker äter samma mat som de övriga eleverna och studerandena. Vårdnadshavaren ska vid behov lämna in en personlig måltidsplan för en elev eller en studerande som lider av diabetes till köket eller ange antalet måltider och mängden kolhydrater på blanketten för specialdieter. Behovet av mellanmål beror på hur lång skoldagen är, om eleven eller den studerande har idrott under dagen och hur sjukdomen behandlas. Som mellanmål serveras produkter som ingår i skolans bassortiment såsom bröd, margarin, grönsaksbitar och mjölk. Ost, pålägg, frukter och yoghurt serveras då de finns med på menyn. leven eller den studerande ska själv hämta mellanmålen från skolrestaurangen. Smidiga måltider i skolorna är resultatet av olika aktörers och intressentgruppers samarbete. I synnerhet personer som nyss insjuknat i diabetes samt diabetiker som börjar skolan eller byter skola och deras familjer ska ordna ett möte med skolans personal. Det är bra om en vårdnadshavare/den studerande samt en representant för skolan och måltidsservicen deltar i mötet. Man kommer gemensamt överens om bland annat vem som portionerar eller kontrollerar måltiderna och mellanmålen (eleven/den studerande själv, en anställd vid måltidsservicen, en lärare eller ett skolgångsbiträde). Dessutom kommer man överens om var saften som används för behandling av lågt blodsocker förvaras. Med undantag av eliminering av råvaror genomförs det inga dietförsök i skolrestaurangerna. Förändringar i kosten ska så snabbt som möjligt meddelas till hälsovårdaren som vidarebefordrar uppgifterna till skolrestaurangen. Vegetarisk diet uppmärksammas som alternativa huvudrätter på skolans dagliga meny. leverna/studerandena får fritt välja mellan basalternativet och det vegetariska alternativet. n gång i veckan serveras endast vegetarisk mat (två alternativa vegetariska huvudrätter). För skolorna planeras en sex veckors basmeny och vegetarisk meny som används enligt ett cirkulerande system och som godkänns av utbildningsnämnden vid utbildningsverket. Den vegetariska kosten i skolorna är lakto-ovo-vegetarisk. I kosten ingår maträtter som inte innehåller kött, fisk, lever, blod eller råvaror som innehåller dessa. Däremot kan rätterna innehålla mjölkprodukter och ägg. n del av produkterna på den vegetariska menyn innehåller varken mjölkprodukter eller ägg eller också bara någon av dessa (veganmat).

6 Airi Rintamäki 6(5) Om eleven eller den studerande uppger att han eller hon följer vegandiet (innehåller inga animalier) får han eller hon information om principerna för den vegetariska kosten vid skolmåltiderna i Helsingfors. leven eller den studerande hänvisas också till skolhälsovårdaren för att diskutera kosten. Om eleven eller den studerande efter diskussion fortfarande vill följa vegandiet får han eller hon information om principerna för vegandiet vid skolmåltiderna i Helsingfors. Skolmåltiderna sammanställs av lämpliga rätter från den vegetariska menyn och kompletteras med lämpliga tillbehör. I mån av möjlighet kan eleven eller den studerande serveras veganrätter som tidigare funnits på skolrestaurangens meny. Några specialrätter serveras emellertid inte. leven eller den studerande får besked om att utbudet av veganrätter (variationen av måltidshelheter och antalet alternativa maträtter) är mera begränsat än utbudet av vegetariska rätter i skolan. leven eller den studerande får dessutom vägledning i att komplettera sin kost utanför skolan. Vid vegetarisk diet uppmärksammas i regel inga födoämnesallergier. Vid födoämnesallergier rekommenderas att elevens eller den studerandes måltider sammanställs av lämpliga produkter från basmenyn och den vegetariska menyn och kompletteras med specialrätter. 2.7 Religiösa övertygelser Vid religiösa övertygelser sammanställs elevens eller den studerandes måltider av lämpliga produkter från basmenyn och den vegetariska menyn. Förbjudna råvaror ersätts i regel inte med motsvarande lämpliga råvaror (t.ex. fläskkött med nötkött). Basmenyerna och de vegetariska menyerna planeras så att det grundläggande produkturvalet omfattar ett mångsidigt och varierande sortiment av lämpliga rätter jämte tillbehör (måltidshelheter). 3. Specialdieter för personalmåltider Specialdieter för personalmåltider och principerna för dessa beskrivs i servicebeskrivningen av måltidsservicen. För personalmåltiderna uppmärksammas vegetarisk (lakto-ovo-vegetarisk), laktosfri, laktosfattig och glutenfri diet. nskilda födoämnesallergier (t.ex. fisk, selleri, ägg, nötter m.m.) uppmärksammas i mån av möjlighet. Det är önskvärt att personer med celiakikost anmäler om sina eventuella hinder att inta måltider i skolrestaurangen. För mer information kontakta Airi Rintamäki, chef för måltidsservicen, utbildningsverket, tfn

1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande

1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande Airi Rintamäki 1(5) SPCIALDITR OCH TISKA ÖVRTYGLSR I SKOLAN 1. Allmänna principer för planeringen av specialdieter och anmälningsförfarandet inom måltidsservicen för skolor och studerande 1.1. Specialdieter

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

Specialkost för skola. Therese Lindh, leg dietist

Specialkost för skola. Therese Lindh, leg dietist Specialkost för skola Therese Lindh, leg dietist Allergiutbildning för kökspersonal Februari 2015 Therese Lindh, dietist Fakta Ca 34 000 personer i kommunen Centralorten Kinna ca 7000 personer Textilindustri

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN

RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Ella Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:

Ella Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom:  Diagnos: Diagnos: Diagnos: Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner

Läs mer

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas

Samtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat

Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat Ditt deltagande är frivilligt, men vi är mycket tacksamma om du väljer att medverka! Som tack för hjälpen kan du välja mellan presentkort

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1 VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för specialkost i skolan

Riktlinjer för specialkost i skolan Ersätter version 2012-09-11 Barn-och utbildningsförvaltningen, Karlskoga Kultur- och utbildningsförvaltningen, Degerfors Riktlinjer för specialkost i skolan Samarbetsprojekt mellan Folkhälsoförvaltningen,

Läs mer

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Bilaga 1 2011-08-31 Kostenheten Specialkostintyg förskola/skola Ifylld blankett lämnas till skolsköterskan (gäller skolelev) eller till köket (gäller förskolebarn). Nytt intyg skall lämnas vid ändring!

Läs mer

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI 10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län

Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län Allergener/specialkost i förskolor och skolor i Jönköpings län Kommunerna i Jönköpings län Jönköping 2010 2 Sammanfattning Kommunerna i Jönköpings län har genomfört projektet Allergener/specialkost i förskolor

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten

Läs mer

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum

Läs mer

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg

Om projektet. Rätt mat. inom. äldreomsorgen. En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner. Utredare: Christina Sollenberg Om projektet Rätt mat inom äldreomsorgen En undersökning av specialkosterna inom äldreomsorgen i fyra kommuner Utredare: Christina Sollenberg I projektet Rätt mat inom äldreomsorgen har de gluten- och

Läs mer

9. Checklista för dig som är: Konsument

9. Checklista för dig som är: Konsument 9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelsinköpen säkrare. Att minimera riskerna för misstag. Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten förväntar

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Maten till äldre. Hej! Innehåll. Sidan 1. Sidan 2. Sidan 4 Frukost och mellanmålstips. Sidan 5

Maten till äldre. Hej! Innehåll. Sidan 1. Sidan 2. Sidan 4 Frukost och mellanmålstips. Sidan 5 Maten till äldre Hej! Det här är en guide med råd och tips till dig som lagar och serverar mat och fika till äldre som är matöverkänsliga. Den är framtagen i samverkan med Kristina Lind som är kostkonsulent

Läs mer

Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2016-10-24 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.

Läs mer

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten på sina skolmåltider Hjälpa till att skapa

Läs mer

Riktlinjer för specialkost i skolan

Riktlinjer för specialkost i skolan Riktlinjer för specialkost i skolan Samarbetsprojekt mellan Folkhälsoförvaltningen, Karlskoga och Degerfors 2012-09-11 Syfte Syftet med Rutiner för specialkoster i skolan är att alla elever i skolan ska

Läs mer

Snart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2015

Snart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2015 Utbildningskontoret 1 (5) Snart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2015 Upplands-Bro kommun ordnar även denna sommar öppen fritidsverksamhet i form av dagkollo på Hällkana. För

Läs mer

Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 1: Till dig som jobbar i skolkök. Sid 2: Till annan skolpersonal. Sid 4: Till färäldrar och elever

Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 1: Till dig som jobbar i skolkök. Sid 2: Till annan skolpersonal. Sid 4: Till färäldrar och elever Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Guiden är uppdelad i tre delar, där

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4 YES-kommunerna

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4 YES-kommunerna Miljö- och Byggnadsavdelningen 2014-09-01 Anna Moldovani Dnr 2014/1954 Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 - Kontroll av allergikost i skolor och förskolor i samarbete med 4

Läs mer

Mängd laktos i olika livsmedel

Mängd laktos i olika livsmedel Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos

Läs mer

Miljökontoret Linköpings kommun

Miljökontoret Linköpings kommun Projekt Tillsyn av Grundskolor - Skolmåltid och Födoämnesöverkänslighet Januari December 2003 Miljökontoret Linköpings kommun Jean-Pierre Conte Annelie Danielsson Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Åsögatan 69 Övningar till kapitel 9

Åsögatan 69 Övningar till kapitel 9 Åsögatan 69 Övningar till kapitel 9 I a) Läsförståelse Läs först texten Åsögatan 69 parvis på svenska och översätt sedan till ditt modersmål. Be därefter din kamrat förklara begreppet i faktarutan med

Läs mer

Allergikost i skolor. Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor. Maj stockholm.se

Allergikost i skolor. Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor. Maj stockholm.se Kontroll av allergikosthantering i Stockholms skolor Maj 2017 stockholm.se Maj 2017 Dnr 2017-3432 Utgivningsdatum 2017-05-16 Utgivare: Miljöförvaltningen i Stockholms stad Kontaktperson: Helena Rosén och

Läs mer

Kostbehandling hos barn med allergier

Kostbehandling hos barn med allergier Kostbehandling hos barn med allergier Åsa Zetterlund Leg.dietist Akademiska barnsjukhuset Januari 2009 Vad ska jag prata om? Kostbehandling vid de vanligaste allergierna hos barn Konsekvenser av födoämnesallergi

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Glutenfri kost och Förskrivning av livsmedel

Glutenfri kost och Förskrivning av livsmedel Gluten ett protein Glutenfri kost och Förskrivning av livsmedel Vete Råg Korn (Havre) Marie Karpmyr Leg dietist Akademiska barnsjukhuset 090205 Bilder från www.pagen.se Vad kan ej ingå i en glutenfri kost?

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Ansökan om specialkost i förskola och skola

Ansökan om specialkost i förskola och skola Information Bilagor För att denna ansökan ska vara komplett behöver den kompletteras med bilagor som du laddar upp längre fram i formuläret. Läs i texten till vänster om vilka bilagor som behövs. Om ditt

Läs mer

DAGKOLLO HÄLLKANA

DAGKOLLO HÄLLKANA DAGKOLLO HÄLLKANA 1977-2017 www.upplands-bro.se 2 (6) Snart är det sommar och då är det dags för... Dagkollo på Hällkana 2017 Upplands-Bro kommun ordnar även denna sommar öppen fritidsverksamhet i form

Läs mer

Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun

Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun Rapport av miljö- och hälsoskyddsinspektörer Fouad Maroof och Malin Löwbom 2) Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret i Sollentuna

Läs mer

9. Checklista för dig som är: Konsument

9. Checklista för dig som är: Konsument 9. Checklista för dig som är: Konsument Syfte: Att göra livsmedelsinköpen säkrare ur allergisynpunkt. Att minimera riskerna för misstag. Förutsättningar: Att uppmärksamma konsumenternas egenansvar. Konsumenten

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 2: Till dig som jobbar i bespisning. Sid 5: Till övrig personal. Sid 8: Fakta om gluten- och laktosintolerans

Maten i skolan. Hej! Innehåll. Sid 2: Till dig som jobbar i bespisning. Sid 5: Till övrig personal. Sid 8: Fakta om gluten- och laktosintolerans Maten i skolan Hej! Det här är en guide med tips och råd om att servera mat till matöverkänsliga elever. Guiden riktar sig till föräldrar, elever och skolans personal. Den är uppdelad i tre delar, där

Läs mer

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Maten som serveras på Stockholms Sjukhem följer Svenska näringsrekommendationer (SNR) och ESS- gruppens råd och riktlinjer för mat och näring för sjuka

Läs mer

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner

Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Värt att veta om allergi Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Allergi hur påverkas du? När vi bjuder på fest frågar vi sällan gästerna om det är något de

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på  och besvarar frågorna på riktigt! CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Måltidsutbud Kategorin Måltidsutbud handlar om vilket grundutbud finns till lunch, samt om skolan erbjuder fler måltider än skollunchen. Erbjuds

Läs mer

Glutenfri diet och glutenfria produkter. Katarina Klemets, HvM, Legitimerad näringsterapeut Glutenfria livet -mässan

Glutenfri diet och glutenfria produkter. Katarina Klemets, HvM, Legitimerad näringsterapeut Glutenfria livet -mässan Glutenfri diet och glutenfria produkter Katarina Klemets, HvM, Legitimerad näringsterapeut Glutenfria livet -mässan 26.11.2016 Glutenfri kost Undvik GLUTEN, som finns i: Vete, råg och korn Andra spannmål

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

När maten är behandlingen

När maten är behandlingen När maten är behandlingen Råd till föräldrar och anhöriga till barn med celiaki GLUTENFRITT Innehåll ATT BÖRJA LEVA GLUTENFRITT.... 4 ATT TÄNKA PÅ HEMMA... 6 ATT LAGA BARNENS FAVORITMAT GLUTENFRI...7 ATT

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; beslutade den 26 januari 2015. LIVSFS 2015:1

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Daghemmen är på steg 3 i Programmet Stegvis mot eko 28.9 2.10.2015. Vecka 40/1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

Daghemmen är på steg 3 i Programmet Stegvis mot eko 28.9 2.10.2015. Vecka 40/1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 28.9 2.10.2015 Vecka 40/1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ekologisk havresgröt bär Rågvälling av ekologiska, Vetegröt av ekologiska Bröd av ekologisk, ost kakao Ekologisk välling av fyrkorns, ost juice

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

När maten är behandlingen

När maten är behandlingen När maten är behandlingen Råd till föräldrar och anhöriga till barn med celiaki GLUTENFRITT Innehåll att börja leva glutenfritt.... 4 att tänka på hemma... 6 Att Laga barnens favoritmat glutenfri...7 Att

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Specialkost i förskolor

Specialkost i förskolor Specialkost i förskolor Projektinriktad livsmedelskontroll i Västra Götaland 2009 Rapport 2010:01 Rapportnr: 2010:01 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig/text: Maria Möller Utgivare: Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

Procordia Foods satsning på SärNär

Procordia Foods satsning på SärNär Procordia Foods satsning på SärNär Sex nya färsrätter under varumärket Liva Liva är ett nytt varumärke, där goda lösningar för speciella kostbehov samlas. Procordia Food har tagit fram sex färsrätter till

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 17 juni 2009 Omtryck beslutade den

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Mjölkproteinallergi och Glutenallergi

Mjölkproteinallergi och Glutenallergi !!!!!!!!!!! Högskolan i Kristianstad NM121G Matallergi och intolerans Handledare: Karina Birch Höstterminen 2012 Mjölkproteinallergi och Glutenallergi!!!!!!!!!!!!! Julia Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer