Depressiv episod. Dokumentation vid diagnossättning på Tranås Vårdcentrum? Russell Pepin. Författare: Nadjija Arsenovic, Mats P.Nilsson.
|
|
- Leif Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Depressiv episod Dokumentation vid diagnossättning på Tranås Vårdcentrum? Författare: Handledare: Russell Pepin Nadjija Arsenovic, Mats P.Nilsson Årtal: 2015
2 Författare: Russell Pepin Handledare: Nadjija Arsenovic, Mats P.Nilsson Verksamhetsområde Vårdcentralerna Bra Liv Arbetsplats/enhet Tranås Vårdcentrum Kontaktinformation 0140/69601, 073/ ,
3 Sammanfattning Depression är en svensk folksjukdom som förekommer i alla åldersgrupper, leder till potentiellt allvarligt lidande för både drabbade och dess närstående, och har långt sjukdomsförlopp. Diagnosticering och gradering av depression görs i Sverige på basis av kriterier beskrivna i International Classification of Diseases, 10th Revision (ICD-10). Patientdatalagen och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer definierar krav på läkardokumentation i samband med diagnosticering av en depressiv episod inkluderande grund för diagnosen, ställningstagande till strukturerad suicidriskbedömning och planerad behandling och uppföljning. Tranås vårdcentrum är en av de största vårdcentralerna i Regionen i Jönköpings län med ca 13,500 patienter. Multiprofessionellt engagemang och periodiskt bristande läkarkontinuitet är två faktorer som understryker vikten av adekvat dokumentation inte minst när det gäller patienter med diagnosen depressiv episod. Syftet med denna studie är att med hjälp av journalgranskning undersöka dokumentationen av diagnoskriterier, strukturerade suicidriskbedömning och uppföljningsplanering vid första diagnossättning av depressiv episod i samband med läkarbesök på Tranås Vårdcentrum under perioden Resultaten visar omfattande brister i dokumentation av diagnoskriterier och depressionsgradering. Strukturerade suicidriskbedömningar har dokumenterats i begränsad omfattning, medan uppföljningsplanering dokumenterats i hög grad. Studien väcker allvarliga frågor som kan ligga till grund för förbättring av arbetssätt och patientsäkerhet på Tranås Vårdcentrum.
4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte, mål och hypotes Metod Resultat Diskussion Slutsats Referenser Ev. bilagor... 12
5 1. Bakgrund Depression Depression är en sjukdom som förekommer i alla åldersgrupper(1). Den leder potentiellt till allvarligt lidande för både den drabbade och dess närstående(2). Depression ger nedsatt funktion, både kognitivt och fysiskt och har ofta ett recidiverande förlopp(3,4). Tillståndet är livshotande med framförallt risk för suicid (5). I många kulturer är diagnosen socialt stigmatiserande(6). Enligt Socialstyrelsens nationella folkhälsorapporter är depression en svensk folksjukdom(7). Livstidsrisken att drabbas av en depressiv episod är 36 % för kvinnor och 23 % för män enligt flera svenska epidemiologiska studier(8). Medianlängden av en depressiv episod har enligt en klassisk studie av Angst visat sig vara fem månader. Detta ligger till grund för den rekommenderade minst sex månaders behandling av en sådan episod(9). Diagnossättning De klassiska depressionssymptomen beskrivs i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som har publicerats i flera versioner av American Psychiatric Association(10). Den officiella klassifikationen av sjukdomar i Sverige är International Classification of Diseases, 10th Revision, (ICD-10), i vilket symptomkriterierna för depressiv episod också beskrivs(11). Kriterierna är inte identiska, men motsvarar varandra. I ICD-10 finns även en uppdelning av depressiv episod i svårighetsgrader lindrig, medelsvår, svår utan eller med psykotiska symptom. Diagnostiska kriterier för depressiv episod enligt ICD 10 är följande: Lindrig depressiv episod kräver att minst två av tre nedanstående symptom ska vara uppfyllda: 1) sänkt grundstämning under större delen av dagen med en duration på minst två veckor, 2) sänkt intresse/livslust, 3)minskad energi/ökad uttröttbarhet. Dessutom krävs minst ett av följande för att ge totalt fyra symptom: 4) sänkt självförtroende, 5) omotiverad självförebråelse/skuld, 6) återkommande dödstankar, suicidtankar eller suicidbeteende, 7) sänkt koncentrationsförmåga, 8) psykomotorisk hämning/oro, 9) sömnstörning, 10) minskad/ökad aptit. Medelsvår depressiv episod kräver minst två av 1-3 och ytterligare symptom från 4-10 för att ge totalt sex symptom. Svår depressiv episod utan psykotiska symptom kräver att alla tre symptomen 1-3 och ytterligare fem symptom från 4-10 uppfylls. Svår depressiv episod med psykotiska symptom kräver kriterier som vid svår depressiv episod utan psykotiska symptom men att vanföreställningar och/eller hallucinationer eller depressivt stupor förekommer. Att diagnosticera depressiva episoder efter denna klassifikation har visat sig vara högst relevant eftersom det för olika svårighetsgrader rekommenderas skilda evidensbaserade behandlingar(12). Adekvat behandling och uppföljning i relation till svårighetsgrad är en förutsättning för patientens tillfrisknande och är en viktig del i suicidprevention(13). Vidare bör den socialt stigmatiserande karaktären hos diagnosen beaktas så att den är, med hjälp av klassifikationen, väl grundad innan den fastställs. Dokumentation Enligt Patientdatalagen är varje verksam läkare skyldig att föra patientjournal i samband med patientkontakt. En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker 1
6 vård av patienten. Detta inkluderar bland annat enligt denna lag uppgifter om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder, väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, och uppgifter i fråga om val av behandlingsalternativ.(14) Suicidriskbedömning Vidare, enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom 2010, finns rekommendationer för att förebygga självmord. Som del av dessa rekommendationer bör hälso- och sjukvården genomföra strukturerade självmordsriskbedömningar när det finns misstankar om risk för suicid och genomföra en fördjupad psykiatrisk bedömning vid bedömd risk för suicid. Eftersom depression medför en ökad risk för suicidhandling eller suicid, bör dessa rekommendationer följas i samband med diagnossättning av depressiv episod. Vid en strukturerad suicidriskbedömning ska man ta hänsyn till statistiska riskfaktorer, medveten suicidbenägenhet, och psykiatrisk diagnos med aktuell behandling. Dessa statistiska riskfaktorer inkluderar manligt kön, arbetslöshet, somatisk sjukdom, alkohol-/drogmissbruk, separation/dödsfall i familjen, social kränkning, tidigare suicidförsök, ensamboende, psykisk sjukdom och suicid hos släkting. En sammanfattande riskbedömning ska dokumenteras inklusive uppgifter om eventuella vidtagna åtgärder i de fall det bedöms föreligga risk för självmord. Mallar med statistiska riskfaktorer och skattningsskalor avseende suicidriskbedömning kan vara ett stöd, men värdering av dessa är en klinisk bedömning.(13) Tranås Vårdcentrum Tranås Vårdcentrum är en av Regionen i Jönköpingsläns största vårdcentraler med ca 13,500 patienter men har ett antal vakanta distriktsläkartjänster som delvis fylls av stafettläkare och vikarier. Tranås Vårdcentrum har ett utbildningsuppdrag för läkarkandidater, AT-läkare och ST-läkare. Med nuvarande bemanningssituationen är läkarkontinuitet ofta bristfällig. Ur patientsäkerhetsperspektiv spelar adekvat dokumentation en avgörande roll då läkarkontinuiteten inte kan upprätthållas tillfredsställande. Då diagnosticering av depressiv episod och suicidriskbedömning i samband med detta kan vara mycket komplex, ställs höga krav på adekvat journalföring. Tydlig dokumentation är nödvändig eftersom behandlingen kan engagera flera vårdaktörer och pågå under en längre tid. När en patient med diagnosen depressiv episod har en vårdkontakt på Tranås Vårdcentrum och löper risk att möta en läkare som han/hon aldrig tidigare träffat, borde befintlig journalföring kunna utgöra en röd tråd i den fortsatta behandlingen. Ett flertal vetenskapliga artiklar med frågeställningar i ämnet dokumentation av olika diagnoser finns att tillgå, men vid sökning av ämnet dokumentation av depressiv episod på Tranås Vårdcentrum har inget tidigare arbete kunnat finnas. 2. Syfte, mål och hypotes Syfte Detta arbetes syfte är att undersöka dokumentationen av diagnoskriterier, strukturerad suicidriskbedömning och uppföljningsplanering vid första diagnossättning av F32.- Depressiv episod i samband med läkarbesök på Tranås Vårdcentrum under perioden Syftet med denna studie är varken att ifrågasätta de diagnossättande läkares kompetens eller deras bedömning för diagnossättningen. Variation i journalföringsstil, språkbruk och 2
7 textmassa förutsätts på basis av personliga olikheter läkare emellan. Att en läkare i sin dokumentation inte noggrant anger diagnoskriterier innebär inte nödvändigtvis att diagnoskriterier uteblev i diagnossättningen. På samma sätt bör man resonera beträffande suicidriskbedömning och uppföljning. Fokus på studien är därför snarare värdet av tydlig journalföring i ett patientsäkerhetssammanhang. Depressiva episoder har i regel långa förlopp med potentiellt komplicerad tvärpersonell behandling. I sådana fall fungerar journalanteckningar som kommunikation mellan olika professionskategorier. Om läkarkontinuiteten brister vilar patientsäkerheten till stor del på tydlig dokumentation, för att en eventuell tänkt behandling och uppföljning inte ska fallera. Mål Arbetets mål är att se hur dokumentationen ser ut beträffande: 1. huruvida patienten uppfyller diagnoskriterier enligt ICD 10? 2. strukturerad suicidriskbedömning i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter? 3. uppföljningsplanering inklusive läkemedelsbehandling, återkontakt, vidareremittering och behandlingstid? Hypotes Under perioden fick 369 patienter diagnosen F32.- Depressiv episod via Tranås Vårdcentrum. Det är möjligt att en del av dessa individer inte diagnossattes i direkt anslutning till ett läkarbesök, eftersom nya ekonomiska grunder för bruk av gängse kodningssystem infördes under denna period. Beträffande dokumentationen av diagnoskriterier, strukturerad suicidriskbedömning och planerad uppföljning förväntades stor variation. Vissa journalanteckningar förutsågs tydligt klargöra basis för diagnossättning och suicidriskbedömningen. Andra förväntades brista i dokumentation av detsamma. Liknande förhållanden förväntades beträffande dokumentation av uppföljningsplanering. 3. Metod Studiedesign Arbetet är en retrospektiv deskriptiv studie på basis av journalgranskning. Urval Urvalet inkluderar de första 200 individerna som under perioden fick diagnosen F32.- Depressiv episod via Tranås Vårdcentrum i samband med ett läkarbesök. Det första läkarbesöket där diagnosen ställdes avsågs. Urvalspopulationen erhölls under journalgranskning genom fastställandet om huruvida individerna diagnossattes i samband med ett läkarbesök eller inte. Metodbeskrivning Arbetsmetoden innebar journalgranskning av urvalspopulationens journalanteckningar hörande till första läkarbesöket då diagnosen F32.- Depressiv episod sattes och följande anteckningar som angår eventuell behandling och uppföljning av denna depressiva episod. Journalgranskning skedde på ett strukturerat sätt med hjälp av en granskningsmall designad för att fastställa data som kunde bidra till svar på studiens frågeställningar (se Bilaga 1). 3
8 Granskningsmallen testades initialt vid granskning av 10 journaler för att utvärdera dess funktion för att uppnå studiesyftet. Revision skedde innan journalgranskningsarbetet fortsatte. Personnummer för samtliga individer som fick diagnosen F32.- Depressiv episod via Tranås Vårdcentrum under perioden erhölls via sökfunktion i datorprogrammet Cosmic och med hjälp av en administratör. Data sammanställdes och bearbetades i syftet att uppnå studiens mål. 4. Resultat Uppfyller diagnoskriterier för depressiv episod? Enligt dokumenterade diagnoskriterier uppfyller enbart 116 av de 200 patienterna som fick diagnosen F32:- Depressiv episod tillräckligt många kriterier för diagnossättning enligt ICD- 10. Gradering av depressionen? För 48 av 200 anges grad av depression, varav 23 lindriga, 22 medelsvåra, 3 svåra utan psykotiska symptom. 4
9 Av de 23 som fick graderingen lindrig depressiv episod var 9 stycken korrekt diagnosticerade enligt diagnoskriterierna som anges i dokumentationen. Av de andra 14 som fick samma gradering uppfyllde 8 stycken på samma sätt inte diagnoskriterierna och för ytterligare 6 stycken anger dokumentationen så mycket diagnoskriterier att korrekt diagnos vore medelsvår eller svår depressiv episod. Av de 22 som fick graderingen medelsvår depressiv episod var 6 stycken korrekt diagnosticerade enligt diagnoskriterierna som anges i dokumentationen. De andra 16 stycken med samma gradering uppfyllde inte diagnoskriterierna för denna gradering. Av de 3 som fick gradering svår depressiv episod utan psykotiska symptom var 2 stycken korrekt diagnosticerade enligt diagnoskriterierna som anges i dokumentationen. En med samma gradering uppfyllde inte diagnoskriterierna för denna gradering. 5
10 Strukturerad suicidriskbedömning i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter? Sammantaget dokumenteras 98 kommentarer kring diagnoskriteriet suicidtankar/dödstankar varav 59 negerar och 39 bejakar. Hos 102 patienter är detta diagnoskriteriet helt okommenterat. Av 200 fall där diagnosen depressiv episod ställts har strukturerade suicidriskbedömningar dokumenterats enligt Socialstyrelsens föreskrifter för 24 stycken. För dessa 24 strukturerade suicidriskbedömningar dokumenteras suicidtankar/dödstankar som diagnoskriterium i 17 fall varav 8 negeringar och 9 bejakande. För 7 stycken där strukturerad suicidriskbedömning gjorts finns inte diagnoskriteriet dokumenterat alls. I 12 fall bland dessa 24 strukturerade suicidriskbedömningar har statistiska riskfaktorer dokumenterats. För samtliga 24 har bedömning om suicidbenägenhet dokumenterats. I ytterligare ett fall dokumenteras låg suicidrisk utan att en strukturerad suicidriskbedömning dokumenterats. 6
11 Uppföljningsplanering inklusive läkemedelsbehandling, återkontakt och eventuell vidareremittering? I 187 fall av 200 har någon form av uppföljningsplanering dokumenterats. I 166 fall har planerad läkemedelsbehandling dokumenterats varav 3 stycken negeringar. Av dessa fick 135 SSRI, 12 SNRI, 1 TCA och 35 annat (20 stycken i kombination med SSRI, SNRI eller TCA). 7
12 I 151 fall har återkontaktsplanering dokumenterats. Av dessa har 42 återbesök, 98 telefonkontakter och 11 andra typer återkontakt dokumenterats. I 46 fall remitterades patienten vidare internt till psykosociala teamet. I 12 fall remitterades patienten till Psykiatriska kliniken. Av dessa tolv hade 1 diagnosticerats med lindrig depressiv episod, 5 med medelsvår depressiv episod, och 2 med svår depressiv episod. Fyra stycken diagnosticerades med depressiv episod utan att den graderats och utan att den enligt dokumentation uppfyllt diagnoskriterier för depressiv episod. 5. Diskussion Diagnoskriterier och depressionsgradering Då utgångspunkten i denna studie är dokumentationsgranskning och inte ett ifrågasättande av diagnossättande läkares bedömning, tvingas man konstatera att i enbart 58% av fallen har man dokumenterat grunden för sin bedömning på ett adekvat sätt i förhållande till ICDs diagnoskriterier. I 42% av fallen står det inte tydligt i journalen vad läkaren grundar sin diagnosbedömning på och läkarens kliniska blick får här mycket utrymme. Det är på sin plats att fundera över innebörden av detta eftersom diagnossättningen är ofta enbart början på en längre period av behandling och uppföljning med flera engagerade vårdgivare och där läkarens initialbedömning utgör grunden för vidare handläggning. Dessutom utgör symptombilden som dokumenteras en måttstock för värdering av behandlingseffekt. Bedömning av huruvida patienten har blivit bättre eller sämre grundas delvis på adekvat dokumenterade initiala symptom. Denna problematik blir ännu tydligare när man granskar dokumentationen av depressionsgrad. I denna studie har depressionsgradering dokumenterats i 48 av 200 fall. I en granskning av diagnoskriterier för dessa 48 stycken är det enbart 17 stycken som är korrekt graderade i förhållande till dokumenterade diagnoskriterier. Eftersom den rekommenderade evidensbaserad behandling skiljer sig nämnvärt beroende på depressiva episodens svårighetsgrad enligt ICD är det tämligen anmärkningsvärt att dokumentation av densamma uteblir i drygt 75% av fallen. Innebörden av att man dessutom i 31 fall av 48 ser stora avvikelser mellan dokumenterad depressionsgrad och dokumenterade diagnoskriterier kan också diskuteras beträffande patientens vidare handläggning och multiprofessionellt engagemang. Strukturerad suicidriskbedömning Socialstyrelsens föreskrifter lämnar mycket utrymme för diagnossättande läkarens bedömning huruvida en strukturerad suicidriskbedömning behöver genomföras eller inte. Det vore rimligt att anta korrelation mellan diagnoskriteriet dödstankar/suicidtankar och bedömd behov av strukturerad suicidriskbedömning, men detta speglas inte i dokumentationen i denna studie. Enligt dokumentationen har 39 patienter bejakat dödstankar/suicidtankar. Här förekommer strukturerade suicidriskbedömningar enligt Socialstyrelsens föreskrifter i 24 av 200 fall där diagnosen depressiv episod ställs. I hälften av dessa fall har man dokumenterat statistiska riskfaktorer och för samtliga 24 har diagnossättande läkare dokumenterat sin bedömning om suicidbenägenhet dvs. låg-, medel-, eller högrisk för att suicidera. Med respekt för diagnossättande läkares bedömningar i denna studie innebär detta att det inte fanns misstankar om risk för suicid i 176 av 200 fall. 8
13 Uppföljningsplanering Eftersom depressiva episoder har i regel långa förlopp med potentiellt behov av multiprofessionell behandling, är det av stor vikt att adekvat uppföljningshandläggning sker redan vid diagnossättning. Dokumentation av planerad uppföljning, inte minst när läkarkontinuiteten riskerar att brista eller flertal behandlande individer är engagerade, är ett sätt att värna om patientsäkerhet. I denna studie har dokumentation av planerad uppföljning skett i 187 fall av 200. Detta antas spegla diagnossättande läkares angelägenhet att på ett eller annat sätt behandla patienten och utvärdera effekten av vald behandling. I 166 fall har läkemedelsbehandling eller aktivt val att inte behandla med läkemedel dokumenterats. Detta torde vara rimligt då alla lindriga depressiva episoder inte kräver läkemedelsbehandling. För 151 patienter har återkontakt planerats på ett eller annat sätt. Det är möjligt att en del av de övriga 49 stycken inte planerats för återkontakt för att de remitterats vidare. Av de som enligt dokumentationen remitterats till annan instans skickades största antal internt till Psykosociala Teamet på Tranås Vårdcentrum. Ytterligare 12 patienter remitterades till Psykiatriska Kliniken i Eksjö. Med diagnossättande läkares dokumentation som utgångspunkt kan man inte se någon korrelation mellan angiven depressionsgrad och val av remissinstans. 6. Slutsats Förutom att Patientdatalagen kräver dokumentation vid varje läkar-patient kontakt, är adekvat dokumentation ett ovärderligt redskap för patientsäkerhet beträffande korrekt diagnossättning, behandling, och uppföljning. Dessutom har dokumentation en viktig roll i att upprätthålla handläggningskontinuiteten inte minst vid diagnossättning av depressiv episod. Denna studie visar att dokumentationen brister framför allt när det gäller grunden för diagnossättningen och depressionsgradering på Tranås Vårdcentrum under studiens granskningsperiod. Dokumentation av strukturerad suicidriskbedömning går inte att värdera eftersom Socialstyrelsen lämnar utrymme för läkarens egen bedömning beträffande behov av sådant. Slutsatsen dras att i enbart drygt 10% av fallen fattade diagnossättande läkare misstankar om suicidrisk. Utrymme finns dock för förbättring i detta område, då ingen tydlig korrelation fanns mellan uttryckt symptom dödstankar/suicidtankar och beslut att dokumentera strukturerad suicidriskbedömning. Uppföljningsplanering dokumenterades i hög grad gällande läkemedelsbehandling, återkontaktsplanering och remittering till annan instans. Frågor kvarstår kring värdering av remissbehovets relation till depressionsgradering. 9
14 7. Referenser 1. von Knorring AL, von Knorring L, Waern M. Depression från vaggan till graven, Läkartidningen, 2013;9: Isacson D, Bingefors K, von Knorring L. The impact of depression is unevenly distributed in the population. Eur Psychiatry 2005;3: WHO. World Health report Reducing risks, promoting healthy life. World Health Organisation;Geneva: Solomon Da, Keller MB, Leon AC, Mueller TI, et al. Multiple recurrences of major depressive disorder. Am J Psychiatry 2000;157: Harris EC, Barraclough B. Excess mortality of mental disorder. Br J Psychiatry 1998;173: Byrne P. Stigma of mental illness and ways of diminishing it. Adv Psychiatr Treat, 2000;6: Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Socialstyrelsen artikelnummer Mattison C, Bogren M, Nettelbladt P, et al. First incidence depression in the Lundby Study: A comparison of the two time periods and J Affect Disord 2005;85: Angst J. Course of unipolar depressive, bipolar manic-depressive, and schizoaffective disorders. Results of a prospective longitudinal study. Fortschr Neurol Psychiatr Grenzgeb. 1980;48: American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Classification of Mental Disorders, 4th edition, DSM-IV. APA; WHO. The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders. Diagnostic criteria for research. World Health Organisation: Geneva: SBU.Behandling av depressionssjukdomar, Statens beredning för medicinsk utvärdering; Stockholm,2004,nr 16/ Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Socialstyrelsen; Stockholm, Patientdatalag 2008:355, kap 3: Offentlighets- och sekretesslagen 2009: Persondatalagen 2008:355, kap 4: Socialstyrelsen och Svensk Förening för Allmänmedicin. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) med kompletterande anvisningar från Svensk Förening för allmänmedicin (SFAM). SFAM-styrelse
15 18. Lag om etikprövning av forskning som avser människor 2003:460: 2. 11
16 Bilagor Bilaga 1: Journalgranskningsmall Personnummer: Datum för diagnossättning: Diagnos F32.- Depressiv episod i samband med ett läkarbesök? Diagnoskriterier enligt ICD-10 vid diagnossättning av F32.- Depressiv episod. Dokumentation? Sänkt grundstämning Sänkt intresse/livslust Minskad energi/ökad uttröttbarhet Sänkt självförtroende Omotiverad självförebråelse/skuld Dödstankar/Suicidtankar Sänkt koncentrationsförmåga Psykomotorisk hämning/oro Sömnstörning Minskad/ökad aptit Gradering av depression? Lindrig Medelsvår Svår utan psykos Svår med psykos Strukturerad suicidriskbedömning Dokumentation? Statistiska riskfaktorer Suicidbenägenhet Psykiatrisk diagnos + aktuell behandling Uppföljning Dokumentation av planerad behandling? Läkemedel SSRI SNRI TCA Annat Samtal Distriktsläkare Psykosociala teamet Remiss till Psykiatriska kliniken Dokumentation av planerad uppföljande kontakt? Återbesök Telefonkontakt Annat 12
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merFördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs merRekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan
Läs merFörslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen
Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE
ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merAnvisningar för klassificering av akut appendicit
Anvisningar för klassificering av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merSlutrapport. Revision av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Aleris Sabbatsberg, Aleris Handen och Aleris Järva
Slutrapport av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Sabbatsberg, Handen och Järva April Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning...
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merIntegrerad beteendehälsa i primärvården
Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merDepression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center
Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE
ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merHur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie
Hur handlägger läkarna på Gröndals Vårdcentral patienter med nydiagnostiserad depression? - en deskriptiv journalstudie Ellinor Lindeborg ST-läkare Gröndals Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Per Wändell
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
HSN 116-594 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att uppfyller sitt Åtagande och vidmakthåller
Läs merDialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version
Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar
Läs merDepression hos äldre
Depression hos äldre Linnea Sjöberg, Aging Research Center, Institution för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). E-mail: Linnea.Sjoberg@ki.se Depression globalt och hos äldre 322 miljoner människor
Läs merDiagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merHÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV
HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merAnvisningar för kodning av akut appendicit
Anvisningar för kodning av akut appendicit Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRetrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat
Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Självmord i Kalmar Län 1997-2012 Guo-Xin Jiang MD, PhD Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Institutionen
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5.
Läs merJournalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs mer4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merMarkörbaserad journalgranskning för psykiatri
Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Projektgrupp: Carina Åenius Charlotta Brunner Hans Rutberg Urban Nylén Pia Ram Varför markörbaserad journalgranskning? Vi ser en hel del men inte allt! 3 Vad
Läs merSJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD
SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merLäkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning
Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen Vägledning för rättstillämpning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merKvalitetsregister ECT
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kvalitetsregister ECT Axel Nordenskjöld Med Dr, Psykiater, Örebro ÖREBRO LÄNS LANDSTING Perinatala sjukdomar Lunginflammation HIV/AIDS Depression WHO: Global burden of diseases Disability
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs mer6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN
6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0563 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs mer