Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Transkript

1 s årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 Folkets Hus, Stockholm 20 februari 2018 Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: Twitter: #mirapport

2 Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare

3 Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas (industrin) Flexpensionslösning - Almega LO-samordning - låglönesatsning Minimilöner prioriterad fråga inom Svenskt Näringsliv

4 Samordnade krav från LO-förbunden Löneutrymme 2,8 procent, dock lägst 672 kronor per månad och heltidsanställd inom avtalsområdet (brytpunkt kronor) Avtalens lägstalöner och samtliga ersättningar höjs i takt med löneökningarna inom avtalsområdet Årets samordning är inte underkastad en och samma lönekostnadsnorm

5 Förhandlingsresultat 2017 Cirka 500 avtal och 2,3 miljoner anställda Industrins avtal gav en ökning av arbetskraftskostnaden på 6,5 procent över tre år Avsättning till pension Industrins kostnadsmärke och avtalslängd blev normerande för övriga avtal Låglönesatsning och särskild satsning på undersköterskor Sista avtalsåret uppsägningsbart i flera avtal

6 Övriga förhandlingsresultat Jämställdhet Nyanlända Arbetstid Arbetsgrupper

7 Avtalens utlöpningsmånad Procent av anställda 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

8 Konflikt och medling 2017 Per Ewaldsson, chefsjurist

9 Konflikt och medling i avtalsrörelsen 2017 Varsel i 15 förbundsförhandlingar Sympativarsel i fyra tvister Stridsåtgärder verkställdes i en tvist Inga förlorade arbetsdagar 15 medlingsärenden hos Vanligast förekommande knäckfråga: LO-förbundens låglönesatsning i relation till industrimärket

10 Lokala tvister 2017 Fortsatt sjunkande trend - endast fyra nya lokala tvister under året, varav en avtalstvist Ingen minskning av antal nya kollektivavtalsbindningar Konflikten i Göteborgs hamn fortsatte och medförde omfattande direkta och indirekta konsekvenser

11 Summering: varsel och stridsåtgärder 2017 Typ av tvist Förbunds-/företagsförhandlingar Lokala tvister (utom SAC) Antal varsel i primärkonflikt (varav från arbetsgivare) Antal varsel om sympatiåtgärder Antal tvister med verkställda stridsåtgärder (varav strejk och/eller lockout) Förlorade arbetsdagar 23 (4) 9 1 (-) - 7 (1) 16 2 (1) SAC 8-1 (1) 15 Internat. bakgrund Pol. stridsåtgärder 6?? Vilda strejker (1) 150 Totalt (3) 2 570

12 Löner och konkurrenskraft Valter Hultén, makroekonomisk analytiker

13 Löneökningar i hela ekonomin Årlig procentuell förändring 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Utfall och prognos 2016: 2,4 procent 2017: 2,5-2,6 procent Centrala avtal Definitivt utfall Preliminärt utfall Prognos på definitivt utfall Källa:

14 Arbetskostnad och produktivitet Årlig procentuell förändring Källa: Konjunkturinstitutet Real arbetskostnad Potentiell produktivitet Nominell arbetskostnad

15 Löneökningar i näringslivet Årlig procentuell förändring Euroområdet 3,0 2,0 1,5 EU-länder 3,3 2,1 2,0 USA 3,0 1,8 2,4 Tyskland 2,2 2,2 2,3 Norge 4,9 3,3 1,8 Finland 4,4 2,6 0,0 Grekland 3,7-2,7-0,3 Sverige 3,5 2,6 2,2 Källor: Eurostat (lönekomponenten i Labour cost index) och Bureau of labor statistics

16 Sambandet mellan arbetslöshet och löneökningar Årlig procentuell förändring och procent av arbetskraften 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 Jämviktsarbetslöshet 1999 Jämviktsarbetslöshet q2-2017q3 Källor: och Statistiska centralbyrån 1999q1-2010q2

17 Industrins kostnader och lönsamhet Industrins arbetskostnader per producerad enhet har ökat i takt med omvärlden sedan finanskrisen Kostnadsutvecklingen har varit förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren Lönsamheten inom industrin var god 2017 och högre jämfört med 2013, enligt Konjunkturbarometern

18 Arbetskostnadsandelar i industrin Index 2008= Sverige Norge Finland Tyskland Danmark EU-15 Euro Källor: Eurostat, Riksbanken och egna beräkningar

19 Lönsamhetsomdöme i olika industribranscher Nettotal i förhållande till branschens genomsnitt Motor- & släpfordonsindustri (29) Massaindustri (17.11) Industri för elapparatur (27) Övrig trävaruindustri (16.2) Sågverk (16.1) Andra mineraliska prod. (23) Textil och kläder mm (13-15) Möbelindustri (31) Maskinindustri (28) Gummi- och plastvaruindustri (22) Livsmedel/drycker/tobak (10-12) Stål- och metallverk (24) Annan transportmedelsindustri (30) Metallvaruindustri (25) Grafisk och annan reproindustri (18) Pappers och pappindustri (17.12) Övr. tillverkningsindustri (32) Stenkols- & raff. petrol.prod. (19) Kemisk industri (20) Reparationsverkstäder mm (33) Datorer/elektronikvaror/optik (26) Läkemedel mm (21) Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer

20 Förädlingsvärden i fasta priser Index Industrin + företagstjänster Tjänstebranscherna = = = = = = = = Källor: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar

21 Olika mått på internationell konkurrenskraft Kostnadsutvecklingen i svensk industri i takt med omvärlden Svensk export ökat svagt sedan finanskrisen, men det har även efterfrågan på Sveriges exportmarknader BNP per invånare har legat stabilt på ca procent över OECDsnittet de senaste ca 10 åren. Sysselsättningsgraden år högre 2017 jämfört med 2008

22 Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) per invånare 1000-tal kronor i 2016 års priser respektive index (OECD=100) BNP per invånare, fasta priser BNI per invånare, fasta priser 105 Nominell BNP per invånare, PPP-justerad och jämfört med OECD-snittet (höger) Källor: Konjunkturinstitutet, OECD och egna beräkningar 100

23 Sysselsättningsgrad och reallön Index 1995=100 respektive procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad år (höger) Sysselsättningsgrad år (höger) Reallön (index 1995=100) Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och

24 Nominell och real löneökning i hela ekonomin Årlig procentuell förändring i genomsnitt Slovakien Slovenien Tjeckien Polen Norge Grekland Irland Sverige Storbritannien Finland Portugal Danmark Österrike Spanien Frankrike Italien Nederländerna Belgien Tyskland Källa: Eurostat 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 Real timlön Nominell timlön

25 Sammanfattning Ingen tydlig konjunktureffekt på lönerna; löneökningar på ca 2,5-2,6 procent Kostnadsutvecklingen inom industrin förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren. Lönsamheten god Sveriges BNP per invånare procent över OECD-snittet sedan finanskrisen. Stigande sysselsättsgrad och ökad reallön de senaste åren. Stigande inflation har dämpat reallöneökningarna en del.

26 Lönestrukturstatistiken John Ekberg, statistikansvarig

27 Lönestrukturstatistiken 2016 (ovägd) P Median Medel P ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diagram 14.1

28 Lönespridningens utveckling 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 Kvot P90/P10 Kvot P90/P50 Kvot P50/P10 Diagram 14.2

29 Lönespridning percentil 1 och 99 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Kvot P50/P01 Kvot P99/P50 Diagram 14.3

30 Lönespridning efter kön Genomsnittslöner 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Totalt Män Kvinnor Diagram 14.5

31 Lönespridning efter kön P90/P50 resp. P50/P10 år ,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 Män-P90/P50 Kvinnor-P90/P50 Män-P50/P10 Kvinnor-P50/P10 Diagram 14.6

32 Minskad löneskillnad sedan 2001 Löneskillnad mellan kvinnor och män, i procent Tabell 15.1

33 Löneförändringar på individnivå Procent Andel Löneförändring Diagram 14.8

34 Löneökningar och personalomsättning Genomsnittlig årlig procentuell ökning ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Hela ekonomin Privat sektor Arbetare Tjänstemän Offentlig sektor Kommuner Landsting Staten Genomsnittslön, identiska arbetsställen Genomsnittslön, identiska individer Tabell 14.8

35

36 Allan Larsson

37 Den svenska modellen - i Sverige, Europa och världen den 20 februari 2018

38 Begreppet den svenska modellen är ett franskt påhitt Jean Jacques Servan Schreiber skrev om le modêl suedois i sin bok Den amerikanska utmaningen 1967

39 Sverige i EU från del i den skandinaviska modellen Europeiska samhällsforskare identifierade fyra kluster: - den kontinentala modellen, - den Anglo-Saxiska modellen, - den Skandinaviska modellen - Medelhavsländerna Med en europeisk social dimension som gemensam ram

40 Hur står sig den skandinaviska modellen i internationell jämförelse? 1 Sweden Denmark Norway Finland Switzerland Germany Austria Netherlands Iceland United Kingdom France Belgium 77.4 Källa: The SDG Index Rank Country Score (Bertelsmann)

41 Den svenska modellen hur definierar vi den i dag? Generell välfärdspolitik, omfattar alla. Både grundtrygghet och inkomsttrygghet. Starka parter på arbetsmarknaden, kollektivavtal, tar ansvaret för lönebildning Aktiv arbetsmarknadspolitik för omställning, både offentlig och partsbaserad.

42 Den svenska modellen för löner och arbete - utmaningar 1. Interna diskussioner mellan olika avtalsområden hur hålla ihop organisationerna? 2. Lönebildningen i ett samhällsekonomiskt perspektiv: - Hur klarar parterna det ekonomisk-politiska testet? 3. Digitaliseringen av arbetslivet, the gig economy : - Finns det plats för trygghet, när allt blir flexibelt

43 Det ekonomisk-politiska testet? 1. Stabilitet: - förhandlingsmodellen, märket? 2. Produktivitet: - utrymme för ändringar i relativlöner? 3. Fördelning: - hur mycket pre-distribution och hur mycket redistribution?

44 Den stora utmaningen: den digitala arbetsmarknaden - Vad innebär det att arbetsgivaren allt mer uppträder genom en digital plattform? - Behövs det en ny social plattform för att skapa balans mellan parterna?

45 Rådgivare till Jean-Claude Juncker economic and social policies, two sides of the same coin

46 Varför en social pelare? 1. Efter tio år av austerity och social nedrustning, dags att vända utvecklingen social recovery 2. Det nya digitala arbetslivet 3. Den åldrande befolkningen 4. Konvergens mellan medlemsstater och regioner - i stället för divergens

47 För att kunna ge goda råd måste jag först förstå den tid vi lever i - orsaken till missnöjet och vreden i USA, UK och Europa Det resulterade i skriften How can we understand the times we are living through

48 Hur ska vi förstå den tid vi lever i? - mina slutsatser - Slutet på en av politikens långa vågor, - Återuppbyggnd, internationell ordning, Keynesiansk politik 40-, 50- och 60-tal, - Den långa vågen ebbade ut på 1970-talet - Nyliberal ekonomisk politik 80-, 90- och 00-tal - Avreglerade finansmarknader och trickle down - Digitalisering, globalisering, Kina, Indien i den internationella ekonomin - Teorierna imploderade i finanskrisen och under åren därefter, - Skapade ett tomrum, som fylls med kritik mot globalisering, frihandel, fri rörlig omstrukturering - Ett explosivt tomrum Brexit i UK, Trump i USA, valet i Tyskland - Är vår tid slutet på nyliberalismens långa våg eller början på en ny lång våg av nationalism?

49 Europe at the crossroads: - Kan svag ekonomi och sociala försämringar botas genom handelsrestriktioner och begränsningar i fri rörlighet? Så som man tänker i USA och i UK? - Vad är alternativet? Vad krävs i form av social trygghet och rättvisa och omställningsförmåga för att få fortsatt accept för frihandel och fri rörlighet?

50 Den sociala pelaren: 20 principer och rättigheter Chapter I: Equal opportunities and access to the labour market Chapter II: Fair working conditions Chapter III: Social protection and inclusion Most of the tools required to deliver on the Pillar are in the hands of local, regional and national authorities, as well as the social partners, and civil society at large. The European Union and the European Commission in particular can help by setting the framework, giving the direction and establishing a level-playing field, in full respect of the specificies of national circumstances and institutional set-ups. While this is essential, action at EU level will need to be supported and followed up at all levels of responsibility.

51 Sammanfattning av den sociala pelaren - Ingen traktatändring, inga nya befogenheter för EU -Economic recovery and social recovery - Stark betoning på parternas roll - Genomförande framför allt genom den europeiska terminen (European Semester)

52 Socialt toppmöte på Eriksberg november 2017 med alla 28

53 Lagförslag i anslutning till den sociala pelaren: posting of workers - work-life balance of parents and carers, - information of workers, - access to social protection - on working time.

54 My three recommendations to the Heads of State and Government: 1. Focus on social policy as a productive factor 2. Address the black hole of European labour markets, the two speed labour market 3. Citizens first instead of more Europe

55 Länkar: Sociala pelaren: Sociala toppmötet: Min hemsida: Global Utmaning:

56 I panelen Eva Guovelin, Livsmedelsarbetareförbundet Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet Stefan Koskinen, Almega Niclas Lindahl, Sveriges Kommuner och Landsting Sineva Ribeiro, Vårdförbundet Anders Weihe Teknikföretagen

57 I panelen Irene Wennemo, Arbetsmarknadsdepartementet Martin Ådahl, Centerpartiet

58 Presentationerna s webbplats (powerpoint) s Youtubekanal