Flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken

Transkript

1 Flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken Projektet Regional tillväxt på alla nivåer

2 Innehållsförteckning Inledning Projektets bakgrund, mål och inriktning... 4 Projektets bakgrund och resultat Om flernivåstyre/multilevel-governance...5 Projektets upplägg, analys, mål och utvärdering...6 Problemanalys och dess relevans...7 Projektets måluppfyllelse Utvärdering...13 Projektets aktiviteter hur har vi arbetat?...14 Aktivitetsrapport och slutsatser perioden Aktivitetsrapport och slutsatser perioden Slutsatser och rekommendationer...44 Regionalpolitikens skiftning- mot en platsbaserad utvecklingspolitik?...44 En ny modell Flernivåstyre i praktiken/flip...45 En ny design för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken Nästa steg rekommendationer och åtgärdslista...48

3 Inledning Världen har förändrats till följd av globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen. Samhällsutmaningarna, såsom den demografiska utvecklingen, urbaniseringen samt miljö- och klimatutmaningar, ger effekt över hela världen, i Sverige och i Västerbotten. Den regionala tillväxtpolitiken är viktig för att bemöta dessa utmaningar. Utmaningarnas komplexitet gör att en enskild aktör har begränsat handlingsutrymme. Med knappa resurser i form av både tid och finansiering behövs en kraftsamling och ett tydligt ansvarstagande från hela samhället (det privata och offentliga, akademin och det civila). Medverkan och delaktighet är nyckelord. Samhällsaktörerna inom alla samhällsnivåer behöver dela bilden av problem och utmaningar för att stärka samordningen och styrning av resurser. Ett fungerande flernivåstyre som bygger på dialog och förståelse för de platsspecifika behoven och förutsättningarna kan bidra till att utmaningarna hanteras och övergår till möjligheter och tillväxt. Den politiska ledningen vid Region Västerbotten såg en potential i att arbeta smartare med genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken och det resulterade i att projektet Regional tillväxt på alla nivåer startade i början av år Projektet har bidragit till ökad förståelse för innebörden av flernivåstyre och platsbaserad utveckling. Projektet har också prövat en modell för fördjupad dialog mellan samhällets olika aktörer på alla nivåer. Ytterligare en leverans av projektet är den flernivåbaserade processmodellen (FLIP) som syftar till stärkt samordning och styrning av resurserna i genomförandet. Nu handlar det om att ta nästa steg. Vår förhoppning är att aktörer på alla nivåer kan dra nytta av projektets slutsatser och metoder samt omsätta dem i den egna verksamheten. På så sätt får vi alla ut mer effekt av vårt regionala utvecklingsarbete.

4 Projektets bakgrund och resultat Projektet Regional tillväxt på alla nivåer startade på initiativ av Region Västerbottens politiska ledning i början av 2012 genom att den politiska ledningen såg en potential i att arbeta smartare med genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. Utgångspunkten var att skapa ökad effekt av den regionala tillväxtpolitiken genom att stärka möjligheterna för statliga myndigheter att kunna samordna sina insatser så att de samlat ger maximal nytta och tillvaratar länets utvecklingspotential. Region Västerbotten erbjöd sig att vara pilotlän för att utveckla och testa flernivåstyrning i den regionala tillväxtpolitiken. Med flernivåstyre avsåg vi inte enbart den traditionella flernivåstyrningen, dvs. att förankra beslut med regionala och lokala konsekvenser som tas på EU- och nationell nivå med beslutsfattare på regional och lokal nivå. Det har vi stor och mycket positiv erfarenhet av, t.ex. inom Europaforum Norra Sverige. Region Västerbotten erbjöd sig att ta frågan ett steg längre, att utveckla en modell Flernivåstyre i praktiken där alla aktörer med intressen i regionen styr sina resurser till de prioriteringar som skapar maximal effekt på den regionala utvecklingen. Projektets ambition var att bidra till den önskvärda utvecklingen genom att - i samverkan med andra parter på EU-, nationell, regional och lokal nivå ta ytterligare ett steg för att utveckla och testa nya system, former och metoder för tillväxtpolitik och tillväxtarbete och sprida resultaten till andra parter i Europa. Fokus i projektet Regional tillväxt på alla nivåer är alltså att stärka den regionala tillväxtpolitiken genom att utveckla och testa former, system och metoder som stärker förutsättningarna för flernivåstyrning. Flernivåstyrning avser både samarbetet vertikalt mellan olika nivåer (EU, nationell, regional och lokal) och samarbetet horisontellt inom varje nivå. RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE För att jämna vägen för en fungerande relation mellan nivåer är tydlighet centralt tydlighet rörande behov och utmaningar samt förmåga att kommunicera och bygga strategiska relationer som gynnar utvecklingen av platsen. Detta kan regionalt tillväxtansvariga aktörer och kommuner sträva efter. Carolina Schönbeck utredare, Tillväxtverket Det var särskilt angeläget och lämpligt att genomföra projektet under tidsperioden Huvudskälet tidsmässigt var främst att en ny strategi- och programperiod startar Det förstärktes ytterligare genom den demografiska utvecklingens ökade betydelse och de aktuella utvecklingsprocesserna i Västerbottens län. Genom att den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län (RUS) helt naturligt tagit fokus på den demografiska utmaningen och projektet Regional tillväxt på alla nivåer tar sin utgångspunkt i RUS:en som den styrande regionala strategin för tillväxt arbetar projektet per automatik med vår demografiska utmaning i fokus. Under projektets gång har vi konstaterat att problemställningen är ytterst relevant. Det finns förbättringsmöjligheter i hela kedjan av det regionala tillväxtarbetet: analys - strategiutveckling/programmering genomförande uppföljning. Men samtidigt kan vi konstatera att det är svårt att förändra hela det regionala utvecklingssystemet inom ramen för ett regionalt drivet projekt. Det handlar om alltifrån system- och regelverks-frågor till ett förändringsarbete som träffar organisationer och individer och som handlar om roller, arbetssätt och strukturer. Det finns behov av och stor potential för den regionala tillväxtpolitiken genom en stärkt dialog i hela kedjan/processen: analys strategiutveckling genomförande - uppföljning i syfte att samla alla resurser mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraft. Med projektet Regional tillväxt på alla nivåer har ett första steg tagits i detta viktiga förändringsarbete: Grundläggande för mer effekt av den regionala tillväxtpolitiken är att den bör byggas på tre hörnstenar; platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling. Det handlar om en platsbaserad regional tillväxtpolitik Genom projektet och tillsammans med intressenter har en modell utvecklats - flernivåstyre i praktiken (FLIP) - som omfattar metoder för ett samlat och enskilt förändringsarbete i ett system som faktiskt håller ihop. Projektet har bidragit till att nya arenor för samhandling har etablerats. Projektet har också bidragit ökad kunskap och diskussion om flernivåstyre, dess utmaningar och möjligheter. Utvärderingen av projektet visar att deltagande aktörer upplevt nytta med projektet och 4

5 FLIP-modellen, att nya arenor etablerats och att samordningen mellan nivåer fått förutsättningar att stärkas. Om Flernivåstyre/ Multilevel-governance Den förändrade regionalpolitiken eftersträvar mer effekt men har också blivit mer komplex i och med att den innehåller fler dimensioner än den rent hierarkiska. Det handlar om nya styrformer med fler aktörer och nätverk, ett ökat inslag av dialog och samverkansformer. Statsvetenskapliga forskare har sökt nya begrepp och definitioner som beskriver och teoretiserar detta. I dag framstår flernivåbegreppet (Multilevel governance) som ett av statsvetenskapens viktigaste begrepp och tillämpas allt mer frekvent för både empiriska analyser och för teoriutveckling (Tillväxtanalys 2014:09). Nivåerna är i begreppet både horisontella och vertikala genom att styrningen innefattar många nivåer samt offentliga och privata aktörer i nätverk. Ytterligare en dimension är den transnationella där styrningen överskrider gränsen mellan nationell och internationell politik (Tillväxtanalys 2014:09). Den horisontella dimensionen beskriver väl hur t.ex. framtagandet av den Regionala utvecklingsstrategin har gått till där arbetet baseras på ett brett deltagande och samverkan i nätverk mellan statliga aktörer, andra offentliga organ privata aktörer och med det civila samhället. Det handlar om en förskjutning från government till governance. Termen government hänvisar till statlig makt som är traditionellt organiserad med hierarkiska nivåer, lagstiftning och myndighetsutövning. Governance innefattar både formella och informella strukturer, relationer och nätverk, vilket innebär en bredd av samhällsaktörer. Governance kan definieras som kapacitet för samhällsgemensamma frågor som involverar en bredd av aktörer och institutioner, både av formellt och informellt slag på olika administrativa nivåer (Nordregio; Scherbenske and Hörnström). EU-kommissionen lyfter fram Multilevel governance som ett föredömligt sätt att arbeta med sammanhållningspolitiken där det omgivande samhället och olika nivåer av beslutsfattande förväntas delta i utformandet av den europeiska utvecklingspolitiken. Regionkommittén använder begreppet liksom att det återfinns i Lissabonstrategin som ett sätt att implementera politiken. I Regionkommitténs White paper fördjupas tankarna kring behoven av institutionella reformer för mer effekt av regionpolitiken och behovet av ökat inflytande för den lokala och regionala nivån i den europeiska sammanhållningspolitiken (Barca, F. An Agenda for Reformed Cohesion Policy). Den svenska politiken börjar allt oftare lyfta fram begreppet flernivåstyre. Lidström menar att den representativa demokratins institutioner och den parlamentariska styrningskedjan behåller sin ställning, men i skuggan av denna växer allt mer av flernivå- och nätverksstyrning fram. Specifikt i ett svenskt sammanhang är framför allt frånvaron av en enhetlig regional nivå och att det starka offentliga ansvaret för finansieringen av välfärden sätter gränser för vilken typ av flernivåstyrning som kan gälla inom välfärdsområdet. Däremot tillämpas flernivåstyrning fullt ut inom områden som förutsätter att resurser eller aktivism mobiliseras från samhället i stort. Detta innefattar t.ex. regional utvecklingspolitik, sammanhållningspolitik och folkhälsopolitik (Tillväxtanalys 2014:09). Behovet av att arbeta utifrån flernivåstyre ökar och såväl näringsdepartementet som underliggande myndigheter, däribland Tillväxtverket och Tillväxtanalys, lyfter fram ökad dialog och flernivåstyre som centralt för kommande strukturfondsperiod

6 Projektets upplägg, analys, mål och utvärdering I det här avsnittet redogörs för problemanalys, mål, utvärdering och kunskapsspridning enligt projektplanen. Vidare tydliggörs också för hur problemanalysen har utvecklats över tid, bedömer måluppfyllelse mm. Projektet har genomförts under två perioder. För att förenkla benämns de före handlingsplan och efter handlingsplanen beslutades. Projektets syfte Projektets syfte är att, med Västerbottens län som pilotregion, stärka den regionala tillväxtpolitiken genom att utveckla och testa nya former, system och metoder som stärker förutsättningarna för flernivåstyrning. I flernivåstyrning ingår både samarbetet vertikalt mellan olika nivåer (EU, nationell, regional och lokal) och samarbetet horisontellt inom varje nivå. Samverkan mellan nationella myndigheter, regional och lokal nivå, som stöd i det regionala och lokala utvecklingsarbetet är av särskild betydelse. Projektets övergripande mål Att tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former, system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjande av alla samlade resurser. I förlängningen handlar det om bättre förutsättningar för stärkt konkurrenskraft. Före handlingsplanen beslutades Uppstart som handlade om att utveckla kontakter och förtroende med olika aktörer, rekrytera personal, upphandla konsulter, ha initiala aktiviteter mm ( ). Intensivt arbete med test och dialog med ett flertal piloter och framtagande av handlingsplan. I denna period kom vi fram till de grundläggande byggstenarna och drog slutsatsen att vi måste förädla arbetet i färre strategiska fokusaktiviteter för att klara projektet inom den ekonomiska ramen ( ). Efter handlingsplanen beslutades Intensivt arbete med genomförande av handlingsplanen, fokusaktiviteterna och mer kvalitativt modellutvecklingsarbete ( ) Konsolidering där vi bidragit till att utveckla några för framtiden bärande strukturer och koncept, t.ex. Arena för samhandling (Region Västerbotten och Region 8) samt Västerbottensdialogen (Tillväxtverket och Region Västerbotten). En modell och slutsatser har formulerats och förädlats. I projektet har också en grund lagts för kunskapsspridning till andra svenska regioner och kommuner genom föredragning för Skånes Kommunförbund ( ) konferensen med SKL i den 5 november 2014 som ett första steg ( ). Under projektets gång har vi efterhand som projektet utvecklats gjort förändringar både i innehåll och budget. Det innebär att vissa aktiviteter inte genomförts eftersom de inte längre ansetts vara värdefulla, medan andra aktiviteter tillkommit. En mer omfattande justering genomfördes mellan den första och den andra perioden och den byggde på den handlingsplan som antogs av Region Västerbottens styrelse den 15 maj Projektets genomförande var under delar av den första perioden något försenat, men vi har successivt arbetat oss ikapp. Projektet har förlängts 2 månader för att få tillräckligt med tid för metodutveckling och slutsatser. Förändringarna har fortlöpande kommunicerats både med Region Västerbotten och Tillväxtverket. 6

7 Problemanalysen och dess relevans Projektet Regional tillväxt på alia nivåer har tagit sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen och utvecklat och prövat en modell för stärkt flernivåstyrning utifrån följande behovs- och inriktningsanalys som gjordes i projektbeskrivningen. I det följande beskrivs först det ursprungliga problemet som formulerats, därefter görs en analys och kommentarer utifrån det vi har lärt oss. Dialog i flernivåsystemet Ursprunglig problemanalys: Det behövs utvecklade former för dialog som grund för samordnat agerande mellan alla berörda aktörer på olika nivåer. En stärkt dialog i hela kedjan/ processen - analys strategiutveckling genomförande uppföljning är nödvändig för att samla alla resurser mot gemensamma strategier och mål för att öka konkurrenskraften. Det gäller flernivåstyrningen både vertikalt och horisontellt. Ett breddat engagemang behövs från fler parter på EU- nivå och nationell nivå, eftersom de utmaningar vi ställs inför inte är avgränsade till enskilda sakområden eller sektorer. Med den demografiska utmaningen som utgångspunkt kan vi bredda de insatser som genomförs till flera departement och myndigheter. Ett brett deltagande från regional och lokal nivå inklusive näringsliv, offentlig sektor, akademi och den ideella sektorn är nödvändigt. I det senare fallet finns utvecklade samverkansformer som ska nyttjas och vidareutvecklas. Kommentar vid projektslut: Stärkt dialog i flernivåsystemet är en absolut nyckelfråga för samordnat agerande. Projektet har haft fokus på att utveckla former för dialogen med berörda aktörer. För att få ut mesta möjliga effekt av projektet har vi lagt stort fokus på dialogen mellan nationellt regionalt med en nationell myndighet, Tillväxtverket och dialogen regionalt-lokalt nivå dels med Region 8, dels med Skellefteå kommun samt dialogen med andra samhällsgrupper, dvs. civilsamhället, akademien, och näringslivet. Vi har identifierat att det handlar både om aktörernas styrning av resurser (flernivåstyre) och aktörernas samarbetsformer (samhandling). Strategi utifrån regionspecifika förutsättningar Ursprunglig problemanalys: Det behövs en tydlig gemensam strategisk utgångspunkt med utgångspunkt i regionens förutsättningar. För Västerbottens län, liksom för många andra regioner, handlar det om den demografiska utmaningen. Under de senaste åren har diskussionerna om den demografiska utmaningen som grund för regional utveckling ökat markant, samtidigt som utmaningen är mångfacetterad och olika slutsatser om strategi och prioriteringar görs. Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län har ett befolkningsmål som vision och medvetenheten om den demografiska utvecklingen är hög. Därför är det naturligt att strategiutvecklingen tar sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen som vår regions största utmaning och betydelsen av att visualisera dess påverkan och de prioriteringar som behövs för att klara utmaningen. Kommentar vid projektslut: Strategi utifrån regionspecifika förutsättningar är en absolut nyckelfråga för samordnat agerande. Projektet har platsbaserad utveckling att arbeta med platsens förutsättningar i fokus som en av sina byggstenar och tar sin utgångspunkt i att den regionala utvecklingsstrategin måste tydliggöras som den regionalt styrande strategin. Gemensam kunskap och analys Ursprunglig problemanalys: Det behövs dels en samlad, gemensam kunskapsbild som grund för en samsyn om strategi och prioriteringar i syfte att klara den demografiska utmaningen i Västerbottens län Det handlar om kvalificerade analyser avseende den demografiska utmaningen som grund för att anta gemensamma prioriteringar. Förutsättningar att genomföra analyser med utgångspunkt i den demografiska utmaningen är goda genom regionförbundets analysfunktion och dess nätverk samt den analyskapacitet som finns hos nationella myndigheter. Genom projektet har samhandling inom området mellan Region Västerbotten och Tillväxtverket initierats. 7

8 Kommentar vid projektslut: Gemensam kunskap och analys har visat sig vara en bärande utgångspunkt för dialog och samhandling. Projektet har identifierat OECD:s Bridging GAP:s som användbar modell för att identifiera, medvetandegöra och om möjligt överbrygga gap som förhindrar samhandling. Bland väsentliga GAP märks ofta skillnader i tillgång till kunskap och information. Vi kan också konstatera att nationell och regional nivå ömsesidigt i ett samspel kan stärka kunskapsutbytet där regional nivå har kunskap om regionspecifika förutsättningar, medan den nationella nivån har expertkunskaper om politik, program och verktyg. Motsvarande förhållande gäller mellan den regionala och lokala nivån. Samhandlingen enligt den modell som vi arbetat med förutsätter delad kunskap och information. Flernivåbaserad processbaserad modell Ursprunglig problemanalys: Det behövs en flernivåbaserad processbaserad modell som stärker samordning och styrning av resurserna i genomförandet. Det är nödvändigt för stärkta gemensamma ansatser, gemensamt ansvarstagande och gemensam styrning mellan samhällsnivåerna för att klara större utmaningar och satsningar. Tar vi utgångspunkt i den demografiska utmaningen som problembild och får möjlighet att pröva lösningar skapas också förutsättningar för bättre samordning och fokusering. Samordning i genomförandet skapar förutsättningar att tillvarata de möjligheter som skapas av exempelvis Umeå 2014 och den utveckling som sker i Storumans kommun. För närvarande pågår diskussioner om hur olika samhällsnivåer ska delta i utvecklingen av dem och projektet Regional tillväxt på alla nivåer knyter an till dessa diskussioner. Genom att utveckla och testa en modell där processledare som utses på olika nivåer skapas en flernivåbaserad processmodell för regionalt tillväxtarbete. Kommentar vid projektslut: En av projektets slutsatser är att vi måste se regionalt utvecklingsarbete som en process och ta gemensamt större grepp och satsningar. Det handlar om att arbeta i långsiktiga processer för att få ut mer effekt och se projekt och resultat som delmängder i processen. I projektet har vi arbetat fram koncept för innovationsbaserade utvecklingsprocesser och dragit slutsatser om behovet att bygga kapacitet och arbeta i team. Vi har också tagit fram en processmodell Flernivåstyre i praktiken (FLIP) som vi testat på Region 8/Region Västerbotten och Skellefteå kommun/region Västerbotten. Vi kommer att ge en grundkurs för processledare också vid SKL-konferensen. Genom projektet har också flernivåstyre som metod synliggjorts i en rad olik strategiprocesser som genomförts av Region Västerbotten (RUS, RIS, i Kompetensplattformsarbetet och i kommunikationen om länet samt Region Västerbotten). Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap Ursprunglig problemanalys: Det behövs stärkta förutsättningar för ledarskap avseende regionalt och lokalt tillväxtarbete. Det system som finns idag utgår från en förhandlings- och samverkansmodell där regionalt ledarskap från organisationer och företrädare är en framgångsfaktor. Det finns otydlighet i ansvarsförhållanden och i samverkanssystemet som kan vara hinder för utövandet för det regionala ledarskapet. Projektet syftar till utveckla förutsättningarna för det regionala ledarskapet genom inventering av förbättringsförslag och dialog avseende regionalt ledarskap. Kommentar vid projektslut: Vi har inom ramen för projektet successivt utvecklat kunskap om det regionala ledarskapets betydelse och inriktning. Eftersom vi arbetat med Västerbotten som pilotlän har vi fokus på det regionala ledarskapet i ett kommunalt samverkansorgan, Region Västerbotten. Projektet har i sig stärkt förutsättningarna för det regionala ledarskapet. Det regionala ledarskapet innefattar flera olika roller, det handlar om att få ut maximal effekt på den regionala tillväxten av de resurser och verktyg som Region Västerbotten och andra parter förfogar över. Eftersom den regionala miljön med förutsättningar och aktörer ser olika ut kommer det regionala ledarskapet oavsett organisationsform att se olika ut. 8

9 I alla regioner skapas effekt genom att styra egna resurser stödja andra parter inom regionen attrahera andra intressenter förhandla med andra politiska aktörer Det regionala ledarskapet kräver förmåga för att klara alla dessa uppgifter. Projektets måluppfyllelse METOD I följande avsnitt gör vi vår bedömning av måluppfyllelse. Eftersom vi planerat projektet enligt LFA-metoden där delmålen hänger samman med orsakerna till huvudproblemet börjar vi med bedömning av om och hur vi uppfyllt delmålen. Därefter klargör vi om vi uppnått målsättningen (projektmålet) och därmed löst huvudproblemet. Vi arbetar med tre grader av måluppfyllelse: grönt - hel måluppfyllelse gult - på väg mot måluppfyllelse rött - ingen måluppfyllelse. Notera att det föreslagna delmålet under rubriken Europeisk dimension med fokus på Östersjöstrategin - Projektet ska resultera i att erfarenheter och resultat knyts till Östersjöstrategin och sprids till andra regioner i Östersjöregionen inte är relevant eftersom Tillväxtverket innan projektstart meddelade att insatser för utbyte inom Östersjöregionen inte var stödberättigade inom ramen för programmet Lokalt och regionalt tillväxtarbete. MÅLUPPFYLLELSE DELMÅLEN I det följande redovisar vi först projektets delmål med en bedömning av måluppfyllelse. Stärkt dialog i flernivåsystemet Delmål: Projektet ska resultera i att alla berörda nationella, regionala och lokala aktörer deltar i dialogen, att formerna för dialog mellan nivåerna har utvecklats samt att formerna för näringslivets engagemang har tydliggjorts. Vår bedömning av måluppfyllelse: Projektet har uppnått en av de tre delarna fullt ut och är på väg att uppnå de övriga två delarna. a) Projektet har haft ett stort fokus på att utveckla formerna för dialog mellan nivåerna. Genom samhandlingen mellan nationell nivå (Tillväxtverket) och Region Västerbotten och utveckling av formerna för samhandling mellan dessa har projektet hög grad av måluppfyllelse. GRÖNT b) Projektet har haft fokus på att engagera alla berörda aktörer i dialogen. När det gäller den nationella nivån har projektet främst arbetat med att engagera departement och myndigheter inom näringsdepartementets område. Projektet har presenterats vid konferens med Tillväxtverkets Östersjönätverk, EuropaForum Norra Sverige, hos en arbetsgrupp i Regionkommittén och Interregforum och har i övrigt arbetat med att utveckla samhandling med myndigheter inom Näringsdepartementets område, främst Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Dessutom har vi arbetat med att hitta former för kontaktytor med andra myndigheter, t.ex. Vinnova och Energimyndigheten. Vi har deltagit i Region Västerbottens samhandling med Svenska institutet (Utrikesdepartementets område) och diskuterat utvecklad samhandling med Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor inom ramen för samarbetet med civilsamhället. Projektet har vidare bidragit till att Skellefteå kommun och Region Västerbotten påbörjat diskussionen om vilka aktörer som m an ska stärka dialogen med. I samhandlingen mellan Region 8 och Region Västerbotten har vi 9

10 RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE arbetat med flernivåbaserad platsledarträning och tagit fram förslag till en innovationsbaserad utvecklingsprocess som skulle involvera flernivåbaserade team. Projektet har inte lyckats engagera alla aktörer, däremot många aktörer i dialogen. Vår bedömning är en god måluppfyllelse, men ännu inte nått ändå fram. Förutsättningarna för en stärkt dialog genom hela systemet är stärkta och kan tas vid. GULT c) Projektet ska ha tydliggjort formerna för näringslivets engagemang En inventering av goda, verkningsfulla exempel på näringslivets deltagande och näringslivsnytta samt förslag och idéer har delvis genomförts. I projektets första fas initierades en inventering och kartläggning av regionförbundets kontakter. Processen med framtagandet av RUS har utgjort ett konkret exempel på näringslivets engagemang i regionalt strategiarbete. Synpunkter på hur dialogen med näringslivet fungerar i dag och rekommendationer om hur det kan förstärkas har hämtats in av företrädare för näringslivet. Vår bedömning är att projektet har bidragit till att initiativ (kartläggning, analys och diskussion) har tagits och att en grund för fortsatt arbete finns. Samtidigt konstaterar projektledningen att för att tydliggöra formerna för samhandling med näringslivet på strategisk nivå behöver är ett så viktigt område att resurser och kapacitet bör tillföras. GULT Strategi utifrån regionspecifika förutsättningar i flernivåsystemet Delmål: Projektet ska resultera i en strategisk flernivåsamverkan som tar sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen. Den demografiska utmaningen ska visualiseras och konkreta lösningar ska tas fram och prövas. Vår bedömning av måluppfyllelse: Projektet har uppnått de tre delarna fullt ut. a) Strategisk flernivåsamverkan som tar sin utgångspunkt i den demografiska utmaningen. Projektet har först bidragit till kunskapsutveckling om den demografiska utmaningen inom ramen för arbetsgrupper i RUS, vilket stärkt utmaningen som utgångspunkt för RUS:en, och arbetat med flernivåstyrning som integrerat tema i RUS och därefter arbetat för att stärka genomförande av Regionala utvecklingsstrategin och övriga till RUS sammankopplade strategier. Här bedömer vi hög måluppfyllelse. GRÖNT är väl sådär med den nationella nivån. Ofta kan jag tycka att den nationella nivån befinner sig långt i från vår verklighet ute i kommunerna. Det mär- Samhandlingen ker jag ofta när jag är i kontakt med de statliga verken. Det finns i många fall en regelflora som hindrar möjligheten att få bästa möjliga resultat i frågor och projekt som vi driver. Tomas Mörtsell kommunstyrelsens ordförande Storumans Kommun b) Visualisering av den demografiska utmaningen. Den demografiska utmaning som Västerbotten står inför medför en rad konsekvenser varav arbetskraftsbrist inom en rad yrken och branscher är en påtaglig risk. Projektet har därför samverkat med det arbete som bedrivs inom Kompetensplattformen. Myndigheten för Tillväxtanalys menar att kompetensförsörjningsfrågan kan hanteras med hjälp av fem strategier (Kompetensutveckling, Ökat arbetskraftsutbud, Inpendling, Inflyttning och Invandring). En av de viktigaste förutsättningarna för regionens arbete med dessa strategier är dock fungerande flernivåstyrning och Tillväxtanalys lyfter fram behovet av att skapa en tydligare struktur för samverkan. Genom ett nära samarbete med Kompetensplattformuppdraget har projektet deltagit i att visualisera den demografiska utmaningen i form av kunskapsspridning om det kommande kompetensförsörjningsbehovet, strategierna för att arbeta med utmaningen samt också lyft fram behovet och vikten av ett fungerande flernivåstyre. Visualiseringen och kunskapsspridningen har skett i olika forum; bl.a. inom Kompetensplattformens projekt Modell för branschsamverkan och de möten mellan näringsliv och utbildningsanordnare som hållits (s.k. Branscharenor), på workshop med bl.a. R8, på Region Västerbottens regionala arena Mötesplats Lycksele. GRÖNT c) Konkreta lösningar tas fram och prövas. Ett konkret exempel är den platsbaserade innovationsprocess som tagits fram i samverkan mellan Region Västerbotten och Region 8 i kombination med den flernivåbaserade platsledarträning som genomförts. Detta är konkreta lösningar som stärker kapacitet för flernivåstyre och samhandling och som tagits fram och i flera fall genomförts. Vår bedömning är en god måluppfyllelse trots att den platsbaserade processen som ägs av Region 8 ännu inte startat upp arbetet. GRÖNT 10

11 Gemensam kunskap och analys i flernivåsystemet Delmål: Projektet ska resultera i en samlad kunskapsbild hos berörda aktörer med den demografiska utmaningen som grund samt att relevanta analyser har genomförts i samverkan. Vår bedömning av måluppfyllelse: Delmålet har två delar varav en har bättre måluppfyllelse än planerat och den andra delen är på väg att uppnås. a) Samlad kunskapsbild hos relevanta aktörer. Projektet har bidragit till ökad kunskap hos flera aktörer genom de insatser som genomförts till stöd för arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Vår bedömning är en god måluppfyllelse men att vi inte nått ända fram. GULT b) Relevanta analyser har genomförts i samverkan. Projektet har utvecklat samhandling mellan Tillväxtverket och Region Västerbotten när det gäller analys och utvärdering och nära samarbete mellan Region Västerbotten och Tillväxtanalys. Vi har fokuserat på samarbetet mellan nationell och region nivå, istället för att genomföra analyser. Projektet har bidragit till ett mer relevant resultat, men formellt inte uppnått full måluppfyllelse. GRÖNT Flernivåbaserad processbaserad modell Delmål: Projektet ska resultera i att en ny processbaserad modell för flernivåstyrning utvecklats och testats i både strategiutveckling och genomförande och att insatser för samarbeten mellan myndigheter - regional lokal nivå inom politikområden med fokus på hållbar tillväxt har stärkts. Flernivåstyrning har prövats med utgångspunkt i 3-5 case - och processledare har kompetensutvecklats i samma processmetodik. Vår bedömning av måluppfyllelse: Delmålet har fyra delar varav tre bedöms ha full måluppfyllelse och den fjärde vara på väg mot måluppfyllelse. a) En ny processbaserad modell för flernivåstyrning har utvecklats och testats i både strategiutveckling och genomförande. Projektet har utvecklat modellen Flernivåstyre i praktiken (FLIP) och testat den i praktiken vid Arena för samhandling mellan Region Västerbotten och Region 8. Modellen kommer att kommuniceras och testas i samarbete med SKL och Region 8 på en workshop Effektiv tillväxt 5 november. GRÖNT b) Insatser för samarbeten mellan myndigheter - regional lokal nivå inom politikområden med fokus på hållbar tillväxt har stärkts. Projektet har bidragit till att stärka de regionala strategiska utvecklingsprocesserna (RUS, RIS, RDA, Kompetensplattformen, Kultursamverkansmodellen etc.) och utvecklat konkreta arenor och processer med Tillväxtverket, Region 8 och Skellefteå kommun. GRÖNT c) Flernivåstyrning har prövats med utgångspunkt i 3-5 case. Projektet i den första fasen har arbetat med Storumans kommun, Sorsele kommun, Umeå 2014, Kompetensplattformen, Kultursamverkansmodellen, den regionala varumärkesprocessen, RUS, RIS, m.fl. case. I den andra fasen har projektet arbetat med att stärka flernivåstyre i sju strategiska fokusaktiviteter, bl.a. Region 8, Skellefteå kommun, Bioraffinaderiklustret och Kapitalförsörjningsfrågan. GRÖNT d) processledare har kompetensutvecklats i samma processmetodik. Projektet har utvecklat processmodellen FLIP, som testats vid arena för samhandling mellan Region Västerbotten och Region 8. Modellen ska användas för kompetensutveckling av processledare vid den konferens Effektiv Tillväxt som arrangeras den 5 november av SKL, Region Västerbotten och Regionförbundet i Örebro län. GULT Stärkta förutsättningar för regionalt ledarskap i flernivåsystemet Delmål: Projektet ska resultera i att förutsättningarna för det regionala ledarskapet stärks 11

12 genom dels genom kompetensutveckling avseende den demografiska utmaningen och processmetodik, dels genom inventering, analys och dialog avseende förbättringsförslag. Ett förslag till åtgärdslista ska tas fram. Vår bedömning av måluppfyllelse: Delmålet har två delar varav en har uppnåtts och den andra kan komma att uppnås, men det kräver insatser från andra parter. a) Kompetensutveckling avseende den demografiska utmaningen och processmetodik. Projektet har bidragit till kompetensutveckling om den demografiska utmaningen samt utvecklat och testat ny processmodell FLIP. GRÖNT b) Inventering, analys och dialog avseende förbättringsförslag för att stärka det regionala ledarskapet. Projektet har resulterat i ett antal förslag om hur det regionala ledarskapet kan utvecklas. De måste dock presenteras och bli föremål för politisk dialog. Vi hade planerat en dialog med Region Västerbottens arbetsutskott och en dialog med politiker i ett nationellt forum, men det har inte varit möjligt att anordna någon sådan dialog innan valet. GULT MÅLUPPFYLLELSE PROJEKTMÅLET I det följande redogör vi för bedömning av projektets måluppfyllelse. Sammanfattningsvis konstaterar vi att alla delmålen har uppnåtts eller är på väg att uppnås. Eftersom vi använder LFA-metoder bör projektet därmed påvisa en hög grad av måluppfyllelse. Projektmålet är att tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former, system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjande av alla samlade resurser. Projektet ska sammantaget resultera i ett samlat åtgärdsförslag för flernivåstyrning i det regionala tillväxtarbetet, en handlingsplan som har fastställts av regionstyrelsen i Västerbottens län och ny modell som har utvecklats och testats. Arbetet ska ha en tydlig påverkan på utformningen den regionala tillväxtpolitiken Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län ska tas fram med stöd av den i projektet utvecklade modellen. Vår bedömning av måluppfyllelse: 1. Projektet har tillsammans med berörda aktörer på olika nivåer utveckla former, system och metoder som stärker den regionala tillväxtpolitiken, bidrar till ett mer samordnat regionalt tillväxtarbete och ett mer effektivt nyttjande av alla samlade resurser. Några exempel är en ny processmodell FLIP med våra byggstenar platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling, utveckling av Västerbottensmodellen för nationell-regional samhandling och Arena för samhandling för regional lokal samhandling. GRÖNT 2. Projektet har resulterat i ett samlat åtgärdsförslag för flernivåstyrning i det regionala tillväxtarbetet, en handlingsplan som fastställdes av regionstyrelsen i Västerbottens län den 15 maj 2013 och en ny modell, Flernivåstyre i praktiken (FLIP), som har utvecklats och testats. GRÖNT 3. Arbetet har en tydlig påverkan på utformningen den regionala tillväxtpolitiken Projektet har bidragit till att platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling inbegrips i Region Västerbottens alla styrdokument, många nationella styrdokument och programdokument. GULT 4. Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län ska tas fram med stöd av den i projektet utvecklade modellen. RUS:en har haft flernivåstyre som integrerat tema. GRÖNT 12

13 Utvärdering Projektet utvärdering planerades initialt att ske genom följeforskning. Eftersom uppdrag om följeforskning efter ett år ännu inte beslutats bedömde vi att en traditionell utvärdering skulle ge bättre effekt. Det kommunicerades och accepterades av Tillväxtverket och Region Västerbotten. Utvärderingen av projektet genomfördes av Stina Haglund på företaget Yourwill AB under perioden juli-augusti Den omfattar En övergripande bedömning av projektets resultat En bedömning av metoder och aktiviteter i förhållande till mål och syfte. Projektets bidrag till systempåverkan och den offentliga debatten Utvärderingen av projektet (som baseras på intervjuer med aktörer som deltagit i projektets aktiviteter) konstaterar att projektet har haft effekt på ett antal olika områden. Projektet har gett genomslag i den offentliga debatten, i planer, i webbsökningar och på konferenser. Enligt intervjusvaren har Region Västerbotten fått en tillsynes bättre kontakt med Tillväxtverket och Skellefteå kommun. Region 8 har fått processtöd i sitt arbete att samverka bättre mellan kommunerna och processerna i RUS har fått stöd att involvera näringsliv, civila samhället, akademin och medborgare. Utvärderingen konstaterar också att det är svårt att bedöma i vilken grad projektet kommer att leda till stärkt konkurrenskraft i regionen men att de aktiviter som genomförts inom projektet stärker förutsättningarna för flernivåstyre i och med det faktum att aktörer har träffats och frågan satts på agendan. Utvärderingen bedömer också att de samtal som har förts mellan regionen och Tillväxtverket samt mellan regionen och kommunerna kommer att leda till ett mer effektivt nyttjande av resurser. Utifrån intervjuerna kan man konstatera att nya mötesplatser uppstått i relation till projektet. Region 8 ser det som en möjlighet att stärka samarbetet kommunerna emellan, Tillväxtverket ser projektet som en chans att göra det man vet att mans måste göra- samarbeta närmare regionerna och Skellefteå kommun är positiva till den närmare dialogen med regionen. Regionen ser också vinster internt, samordningen får en skjuts tack vare projektet och arbetet med RUS och RIS får extra resurser. Utvärdering av Regional tillväxt på alla nivåer (Yourwill ) Utvärderaren drog bl.a. följande slutsatser som vi också inarbetat i slutrapporten: Nyttja befintliga satsningar. Region Västerbotten bör nytta det som redan finns i kommunera på ett mer systematiskt sätt. Utveckla hur FLIP-modellen kan användas i arbetet med RUS. 13

14 Projektets aktiviteter hur har vi arbetat? Projektet har som tidigare nämnts omfattat två perioder - före handlingsplanen och efter handlingsplanen beslutades. I det följande gör vi först en översiktlig rapport av de aktiviteter som genomförts under projektets första period Därefter gör vi en rapport av de strategiska fokusaktiviteter som genomförts under projektets andra period Vi jämför genomförda och planerade aktiviteter, kommenterar vissa av dem översiktligt och drar slutsatser. Notera att vi inte rapporterar omvärldsbevakning, konferens-deltagande och möten. Vi redovisar heller inte mindre avvikelser i tid. Här hänvisar vi istället till projektets lägesrapporter. Aktivitetsrapport och slutsatser perioden Uppstart av projektet, dialog med olika intressenter Planerade aktiviteter: Uppstart genom dialog med olika huvudintressenter om detaljplaneringen av projektet. Genomförda aktiviteter: Projektet startades upp, projektrutiner fastställdes, rekrytering av analytiker genomfördes, upphandling av konsulter påbörjades, kontakter utvecklades med Storumans kommun, Umeå 2014 och andra presumtiva piloter, kontakter med nyckelpersoner på Näringsdepartementet och Tillväxtverket etablerades och vidareutvecklades. Kompetensutveckling och dialog om demografiska utmaningen Planerade aktiviteter: Kompetensutveckling sker i form av seminarier och workshops varav några sker internt för Region Västerbottens medarbetare och några sker i samverkan med projektets huvudintressenter. Kompetensutvecklingen ligger till grund för att skapa en gemensam kunskapsbild och visualisering av den demografiska utmaningen och en prövning av konkreta lösningar. Genomförda aktiviteter: Kompetensutveckling avseende den demografiska utmaningen genomfördes dels genom intern kompetensutveckling genom en workshop för Region Västerbottens chefer och nyckelpersoner, dels genom flera konferenser och arbetsgruppsmöten som ägde rum med olika arbetsgrupper i samband med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin. Eftersom den regionala utvecklingsstrategin hade den demografiska utmaningen som utgångspunkt skedde en successiv förskjutning från att lärande om den demografiska utmaningen till lärande om hur RUS:en genomförs på ett alltmer effektivt sätt. Slutsatser: Kompetensuppbyggnad om våra förutsättningar är en nyckelfråga. I en region där man vill samhandla är det viktigt att samhandlande nyckelaktörer äger en gemensam generell kunskap om förutsättningarna, annars är risken stor att kunskaps- och informationsgapet blir ett hinder. Inventering/analys av insatser Planerade aktiviteter: En inventering och analys av de insatser som genomförts inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin under ska genomföras med syftet att klargöra i vilken grad de är samordnade, effektiva och har bärighet på den demografiska utmaningen. Analysen behövs för att kunna vid projektets avslut kunna göra en jämförande studie för att påvisa om projektets syfte och mål uppfylls. 14

15 RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE Genomförda aktiviteter: En kartläggning av projekt (insatser) som bedrivits under har påbörjats av Region Västerbotten, Enheten för analys och projektfinansiering (tidigare ERUP). Denna tar sin utgångspunkt i det Regionala tillväxtprogrammet, RTP, Projekten är indelade utifrån projektgeografi (en kommun, 2-9 kommuner, kommuner, 1 eller flera län och ej platsbundna). Kartläggningen visar bl.a. flest projekt har bedrivits inom Territoriellt samarbete inom EU (128) medan mest projektmedel har gått till Innovativa miljöer (90 st.). Antal projekt inom Entreprenörskap 60 men sett till projektmedel var det jämförelsevis lite. Vanligast projektgeografi för projekten var länsöverskridande, framför allt gäller det projekt som beviljats medel för Innovativa miljöer, entreprenörskap som är mer platsobundna. De projekt som beviljades medel för attraktionskraft och goda livsvillkor bedrevs framför allt inom ramen för 1 kommun. Slutsatser: Under förra programperioden skedde samordningen av projekt löpande i form av kontinuerlig uppföljning och samverkan, bland annat i samsynsgruppen och strukturfondspartnerskapet. Det fanns utmaningar då det tidigt fanns behov av att starta upp många projekt för att hinna arbeta upp tillgängliga medel med det senare under programperioden blev nödvändigt att säga nej till önskvärda projekt när medlen började ta slut. Det påverkade samordningen och effektiviteten i negativ riktning. Det är ett stort antal projekt inom olika områden som under förra programperioden har bäring på den demografiska utmaningen- projekt som direkt arbetat med kompetensförsörjningsfrågor, flera projekt som har syftat till att öka den regionala attraktiviteten både i form av inflyttning och turism och det har funnits ett fokus på ökad samverkan där den demografiska utmaningen funnits med som en viktig utgångspunkt. Under förra programperioden var ett fokus på att hitta större projekt som arbetet länsöverskridande eller inte var bundna till en viss plats (kommun). Det har möjliggjort att man har kunnat adressera den demografiska utmaningen på ett övergripande och strategiskt plan. Samtidigt har det även funnits projekt som omfattar en eller några kommuner där fokus har varit främst på att öka turismen. Dessa satsningar får indirekt betydelse för de utmaningar som finns i form av utflyttning och minskat befolkningsunderlag. Våga ta en tydligare diskussion kring målbilder/win-win/ gemensam nytta för alla parter och inse att olika aktörer har olika prioriteringar. Alla parter måste delta. Uthållighet från de regionalt utvecklingsansvariga krävs och ett bra jobb. Detta är just arbetet med flernivåstyre. Mats Falck områdeschef Innovations- och forskningssamverkan Enheten för externa relationer vid Umeå universitet Inventering/analys av politikområden med tillväxtfokus Planerade aktiviteter: En inventering och analys ska göras av vilka insatser på EU, nationell, regional och lokal nivå som påverkar den demografiska utvecklingen och hur de kan samordnas och förstärkas. Analysen är nödvändig för att klargöra vilka myndigheter och aktörer på olika nivåer som ska delta i den utvecklade dialogen. Genomförda aktiviteter: Den demografiska utmaningen kan mötas på flera sätt, och är således en utmaning som spänner över hela tillväxtpolitiken, såväl den regionala, nationella och europeiska. Projektet konstaterar därmed området är svårt att avgränsa till några enstaka insatser och åtgärder. Det kan handla om att reglerförenkling för företag till ett utvecklat bemötande och värdskap. I projektet har diskussioner förts kring vad som behöver utvecklas både inom och utanför regionen. Inom regionen har attraktionskraft och nya innovativa grepp varit två spår. Med nationell nivå, Tillväxtverket, har under projekttiden Region Västerbotten samhandlat inom ett antal områden som också spänner över den demografiska utmaningen. Inom projektet har en kartläggning av relevanta aktörer på nationell nivå genomförts med utgångspunkt från den regionala utvecklingsstrategin, RUS, Att göra en tydlig avgränsning av berörda myndigheter som berörs av det regionala tillväxtarbetet är en utmaning eftersom både politiken, dess insatser och RUS spänner över ett så stort antal departement. Detsamma gäller på EU-nivå. Projektet har granskat och stämt av de myndigheter som har haft i regeringsuppdrag att formulera interna strategier för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. Slutsatser: Genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken sker i ett samspel mellan EU, nationell, regional och lokal nivå med utgångspunkt i de regionala utvecklingsstrategierna, 15

16 RUS. På nationell nivå är det ett stort antal departement och myndigheter som berörs. Den stora utmaningen handlar om att nivåerna ska kunna hantera brytpunkten i de nationella sektorsmålen och de regionala tillväxtmål där nationella riktlinjer möter de regionala förutsättningarna. Genomförda aktiviteter visar ett påtagligt behov av ökad dialog och koordinering över och mellan samhällsnivåer. Samtidigt kan också konstateras att under projekttiden har flernivåstyre som fenomen och som en lösning på utmaningarna lyfts fram i bl.a. de nationella strategierna, i Tillväxtverkets omorganisering, i EU2020 och programformuleringarna. Förutsättningarna för ett stärkt arbete som är koordinerat och samordnat är bättre inför än de var inför förra programperioden. Urval av case, planering och genomförande av samarbetet inom valda case Planerade aktiviteter: Det sker utveckling i nya större strukturer och processer som omfattar aktörer på alla nivåer både horisontellt och vertikalt. Inom projektet ska en processbaserad modell för flernivåstyrning utvecklas och prövas tillsammans med andra berörda aktörer i tre fem case. Två utmärkande exempel i Västerbottens län är Umeå 2014 och den utveckling som sker i Storumans kommun. Genomförda aktiviteter: Projektets ambition var initialt att arbeta med 3-5 piloter som utvecklings- och testytor. Vid projektstart fördes initiala kontakter med Storumans kommun och Umeå 2014 som komplement till den av Region Västerbotten ledda processen om framtagande av den regionala utvecklingsstrategin. Eftersom det var angeläget att projektet skulle arbeta efterfrågestyrt ställdes frågan till andra aktörer om intresse av att medverka varför Skellefteå och Sorsele kommun, inlandskommunernas samarbete Region 8 progressiva kommuner, den regionala kompetensplattformen, kultursamverkansmodellen, den regionala varumärkesprocessen (arbetsnamn Place management), den regionala innovationsstrategin, den regionala digitala agendan och kapitalförsörjningsfrågan kopplades in i projektet. Upphandlade konsulter träffades, i vissa fall tillsammans med projektmedarbetarna, företrädare för alla piloter, gjorde analyser och drog slutsatser och med det som utgångspunkt tog konsulterna i dialog med projektledningen fram förslag till strategiska aktiviteter i handlingsplanen som grund för projektets andra period. Slutsatser: Det visade sig positivt att arbeta med projektet i perioder. Under första perioden fördes samtal med Storumans kommun och Umeå 2014, som vid projektstart hade identifierats som spännande piloter. Framför allt med Storumans kommun utvecklades ett positivt samarbete där projektet och Storumans kommun hade ett seminarium på Reglabs årsmöte 2013 och berättade om det samlade arbetet med flernivåstyre i en gemensam presentation. Parallellt var efterfrågan från ett antal andra processer och platser i länet stort. Projektstrategin utvecklades till att med stöd av upphandlade konsulter lyssna in och dra slutsatser från alla piloterna. Med utgångspunkt i de inhämtade erfarenheterna lades grund för handlingsplanen med modellens bärande byggstenar- platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling. De upphandlade konsulterna tog samtidigt fram förslag om piloter och inriktning i arbetet i period 2 som bäst skulle kunna bidra till att förädla modellen. Kompetensutveckling i processledningsmetodik Planerade aktiviteter: Region Västerbotten övergår alltmer till ett mål- och processorienterat arbetssätt. Ett exempel är Regionplanen som pekar ut cirka 30 prioriteringar. Varje prioritering ska genomföras av en processledare tillsammans med andra parter. I syfte att flernivåstyrning i processform ska utvecklas till gemensam styrning ska kompetensutveckling erbjudas processledare i berörda kommuner, hos Region Västerbotten och hos nationella myndigheter. Syftet är att knyta samman processer på de olika nivåerna och att processledare hos Region Västerbotten, i berörda kommuner och hos nationella myndigheter genomgår en gemensam utbildning i processledningsmetodik. Genomförda aktiviteter: Projektet genomförde en kompetensutveckling för processledare för ett 20-tal chefer och nyckelpersoner hos Region Västerbotten under mars-april De genomfördes vid två tillfällen i workshopform. Målsättningen har därefter varit att ut- 16

17 veckla en processledarutbildning och kompetensutveckla processledare hos berörda kommuner och nationella myndigheter. Aktiviteten är på väg att slutföras i flera delar. En processledarträning ingår i den innovationsbaserade utvecklingsprocess som arbetats fram men ännu inte genomförts av Region 8. Den projektmetodik Flernivåstyre i praktiken (FLIP) som utvecklats inom projektet har testats på Region 8/Region Västerbotten. Den 5 november 2014 genomförs en workshop/konferens i samverkan med SKL och Region Örebro, vilket är en del av kompetensutveckling av processledare i den nya metodiken. Slutsatser: I projektets inledning genomfördes en processledarutbildning med flernivåstyresinriktning. Eftersom samma konsult Per Holmström, ApeL-FoU, som genomförde den första processledarutbildningen också deltagit Region Västerbottens fortsatta arbete med att vidareutveckla processmetodiken har vi byggt metodutvecklingen utifrån erfarenheter med den utbildning som skedde initialt. Region Västerbottens arbete med att övergå till ett mål- och processorienterat arbetssätt har fördröjts men det finns tecken på att såväl Region Västerbotten som andra aktörer i framtiden kan komma att bedriva ett processuellt inriktat utvecklingsarbete. Dialog om och genomförande av relevanta analyser Planerade aktiviteter: Med en gemensam kunskapsbild avseende den demografiska utmaningen tas relevanta analyser fram som grund för fortsatt strategiutveckling. Vissa till projektet knutna analyser genomförs av den analytiker som knyts till projektet. Övriga analyser genomförs av Region Västerbotten, berörda nationella myndigheter och andra berörda parter inom ramen för dess ordinarie verksamhet eller inom särskilda projekt. Genomförda aktiviteter: Den demografiska utvecklingen som prognostiseras av Region Västerbotten är den största utmaningen för länet. Det är också den enskilt viktigaste faktorn till att länet behöver finna metoder och strategier för att arbeta mer smart och effektivt med tillväxtrelaterade frågor. Utmaningen är därmed anledningen till projektets tillkomst. Inom Region Västerbotten har projektstaben haft en bred dialog med analytiker och strateger. Här kan bl.a. nämnas att analytikern har delat arbetstiden mellan projektet och kompetensplattformsuppdraget. Inom ramen för det senare har länets utveckling analyserats, prognostiserats och flitigt kommunicerats i länet. Eftersom den demografiska utvecklingen förväntas leda till omfattande konsekvenser för kompetensförsörjningen krävs en aktiv flernivåstyrning och ett brett engagemang bland relevanta samhällsaktörer (politiker och tjänstemän på alla nivåer, bland näringslivet och utbildningsanordnare). Kunskapsutbyte och dialog kring regionala analysbehoven har genomförts med Tillväxtverket och Tillväxtanalys fortlöpande under hela den tid projektet pågått. Med Tillväxtverket har samhandling och kunskapsutbyte utvecklats genom bl.a. myndighetens deltagande i framtagandet av den Regionala utvecklingsstrategin. Vidare har analyser, strategier och andra kunskapsunderlag diskuterats under de fem samhandlingsmöten som genomförts under projektets ledning tillsammans med Tillväxtverket. Med Tillväxtanalys har regelbundna kunskapsutbyten skett för att diskutera flernivåstyre som fenomen, ur både praktiska och teoretiska perspektiv. Den lokala och regionala samhandlingen har stått i fokus för samtalen vilket resulterar i en gemensam workshop som genomförs i samarbete med SKL och Regionförbundet i Örebro i november Dialog om analyser har genomförts med Tillväxtverket och Tillväxtanalys fortlöpande under hela den tid projektet pågått. Slutsatser: Samhandlingen har bl.a. resulterat i att regionala analyser planeras utifrån Tillväxtverkets nationella kartläggning av företagens villkor och verklighet. Det kommer sannolikt också att bli ett fortsatt kunskapsutbyte kring analys och uppföljning under kommande strukturfondsperiod. Sammantaget bidrar samhandlings och informationsutbyten till att undanröja GAP och bidrar positivit till att gemensamt stärka förståelsen mellan nivåer kring analys-strategi-genomförande och uppföljning. 17

18 Utvecklad dialog med berörda departement, myndigheter m fl. Planerade aktiviteter: Dialog sker initialt med Näringsdepartementet och ev. andra departement som erbjuds följa projektet. Tillväxtverket inbjuds delta aktivt i projektet bland annat som nationell företrädare i det flernivåprocessarbete som genomförs. Fortlöpande dialog sker med Länsstyrelsen Västerbottens län. Syftet är bland annat att gemensam utveckla formerna för dialog mellan olika aktörer i flernivåsystemet. Genomförda aktiviteter: Utvecklad dialog med berörda departement, myndigheter m.fl. Genomförda aktiviteter: Dialog ägde rum med bland andra Anna Olofsson och Sverker Lindblad på Näringsdepartementet. Den resulterade bland annat i att Region Västerbotten och projektet Regional tillväxt på alla nivåer av Sverige under det polska ordförandeskapet lyftes fram som regionalt exempel på hur vi utvecklar ett platsbaserat arbetssätt. Dialog ägde också rum med olika avdelningar, funktioner och tjänstemän på Tillväxtverket (Karin Hallerby, Per Johansson m.fl.)och andra medarbetare på Tillväxtverket. Dialogen utvecklades succesivt till långsiktig samhandling som omfattade flera olika områden och frågor, t.ex. cleantech, analys och utvärdering, företagsjourer, Östersjösamarbete, regionala utvecklingsstrategier och fortlöpande utveckling av samhandling. Dialog ägde också rum med Tillväxtanalys om samarbete och utbyte vad avser analyser och flernivåstyre som arbetsmetod. Projektet har haft kontinuerlig dialog med SKL i syfte att både stämma av flernivåfrågan samt i förberedelse för den gemensamma workshopen som anordnas i november Projektet har bidragit till Svenska Institutets (Utrikesdepartementets) arbete med Sverigebilden utifrån ett regionalt perspektiv (Agnes Gudmundsson Lidbeck). Slutsatser: Projektledningen har genomgående under projekttiden upplevt ett positivt engagemang hos den nationella nivåns företrädare att utveckla arbetssättet för att närma sig regionerna. Sannolikt beror det dels på att det ligger inom ramen för deras uppdrag, dels på att de själva har erfarenhet av regionalt och lokalt tillväxtarbete. Dessutom har många försök genomförts och vi tror att projektet Regional tillväxt på alla nivåer med sitt processuella och praktiska tillvägagångssätt fyllt en viktig funktion för den nationella nivåns företrädare som stöd i den egna förändringsprocessen. Dialog om stärkt näringslivsnytta i ett samhällsperspektiv Planerade aktiviteter: Näringslivets nytta och delaktighet i det regionala utvecklingsarbetet har länge varit föremål för diskussion. Inom projektet ska en inventering ske dels av goda, verkningsfulla exempel på näringslivets deltagande och näringslivsnytta, dels av olika förslag och idéer som förts fram. Arbetet ska ske i nära samverkan med näringslivsorganisationerna i Västerbottens län och resultera i en åtgärdslista. Genomförda aktiviteter: En övergripande genomlysning av Region Västerbottens näringslivskontakter genomfördes. Den visade på ett stort antal, ibland överlappade kontakter med olika syften. Näringslivsstrateger hade helt naturligt utvecklade kontakter både med kluster och näringslivsorganisationer/näringslivs- och innovationsstödjande aktörer, t.ex. Uminova Innovation, Innovation Västerbotten, ALMI Företagspartner, Företagarna, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv. Dessutom finns kontaktytor med större företag, t.ex. Volvo, och ett antal må och medelstora företag. I kompetensförsörjnings-arbetet finns dessutom utvecklade kontaktytor mot branschorganisationer. Kommunikationsenheten har i det regionala varumärkesarbetet utvecklat kontakter som förutom de övriga inkluderar banker och revisionsbyråer, dvs Swedbank och PwC som tar en ny mer aktiv roll i det regionala utvecklingsarbetet. Västerbottensturism har i sitt arbete att utveckla besöksnäringen nära samarbete med Destinationsbolag och ett stort antal turismföretag. Slutsatser: Inom Region Västerbotten pågår en rad aktiviteter, insatser, möten och finansieringsinstrument riktade mot näringslivet. Kontakter med näringslivet sker delvis med enskilda företag men i stor utsträckning sker dialogen med näringslivets företrädare. Andra former av dialog med näringslivet sker genom de klusterallianser som Region Västerbotten tillsammans med näringslivets företrädare har initierat. De s.k. klusterallianserna syftar till 18

19 att skapa bättre förutsättningar för en samlad dialog med branscherna men också för att fånga upp behov och utmaningar hos näringslivet i Västerbotten. Flera representanter från näringslivet har deltagit i det regionala strategiarbetet (t.ex. i RUS och RIS). Av den uppföljning som gjorts av RUS-processen framgår att trots bredden i sammansättning av deltagare är fortfarande näringslivets representation svag och domineras av offentlig sektor. Arbetet med regional utveckling innefattar och engagerar betydligt fler aktörer i dag än för bara 10 år sedan. Att finna former för horisontellt flernivåstyre där platsens aktörer ser betydelsen av och ges möjlighet till att delta i strategiarbete är väsentligt. Näringslivets företrädare och dess medlemmar är en viktig pusselbit i detta arbete. Ett kartläggningsarbete av de näringslivskontakter som regionförbundet har inleddes för några år sedan och behöver uppdateras för att rätt platsledare och aktörer ska delta i regionalt tillväxtarbete. Dialog om stärkt regionalt ledarskap Planerade aktiviteter: De svenska regionförbunden har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting påbörjat ett arbete med att ta fram förslag om hur förutsättningarna för det regionala ledarskapet kan stärkas. Projektet ska utgöra ett stöd för den arbetsgrupp bestående av regiondirektörer som arbetar med frågan och en list ska tas fram med förslag hur det regionala ledarskapet kan stärkas. Genomförda aktiviteter: Projektet Regional tillväxt på alla nivåer la grunden för Regiondirektörsgruppen genom att påbörja en utredning om förutsättningarna för det regionala ledarskapet. Därefter har projektet deltagit vid ytterligare ett möte med regiondirektörerna där en presentation av projektets slutsatser genomfördes. Därefter har vi inom projektet under hela projekttiden fortsatt arbeta med frågan och slutsatser av vårt arbete presenteras längre fram i denna rapport. Slutsatser: I den svenska nationella strategin för tillväxt och attraktionskraft pekar regeringen ut det regionala ledarskapet som en nyckelfråga för en regions tillväxt och utveckling. Regeringen menar att ett ökat regionalt ansvar och inflytande över det regionala tillväxtarbetet ställer höga krav på ett starkt regionalt ledarskap med förmåga att göra prioriteringar på både kort och lång sikt. När det gäller det regionala utvecklingsarbetet pekar regeringen tydligt ut de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna som ledare för det regionala utvecklingsarbetet. Det gäller de regioner, regionförbund och länsstyrelser som har det regionala utvecklingsansvaret på uppdrag av den svenska regeringen. Men det regionala ledarskapet kräver också legitimitet från kommunerna i länet och övriga aktörer som är engagerade i det regionala utvecklingsarbetet. att parterna tydliggjort att den regionala utvecklingsstrategin utgör den styrande strategin för vilka utvecklingsinsatser som ska genomföras under att de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna i Region 8 och hos Region Västerbotten har stärkt sin kompetens genom gemensam platsledarträning och träning i platsbaserad utveckling, flernivåstyre och samhandling. att gemensamma mötesplatser mellan dels mellan kommuner och Region Västerbotten, dels mellan Region Västerbotten och statliga myndigheter har skapats. De omfattar både politiker och tjänstemän. Samlat åtgärdsförslag och handlingsplan Planerade aktiviteter: Ett samlat åtgärdsförslag tas fram som ligger till grund för en handlingsplan som beslutas av Region Västerbottens styrelse och som presenteras för berörda departement och myndigheter på nationell nivå. Under fortsätter arbetet enligt den handlingsplan som tas fram. Fokus ligger då på att pröva och vidareutveckla den modell som tas fram under

20 RÖSTER OM FLERNIVÅSTYRE Genomförda aktiviteter: En handlingsplan arbetades fram och beslutades av Region Västerbottens styrelse i april 2013 och har därefter presenterats för Tillväxtverket vi samhandlingsmöte. Handlingsplanen har som planerats legat till grund för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen har bilagts denna slutrapport. Slutsatser: I det avslutande kapitlet (3) redogörs för det samlade åtgärdsförslaget som bygger på: Använd modellen FLIP Stärk kapaciteten för platsledarskapet (platsbaserad utveckling) Stärk den vertikala samhandlingen- lokalt och regionalt flernivåstyre Stärk den vertikala samhandlingen -regionalt och nationellt flernivåstyre Stärk den horisontella samhandlingen- flernivåstyre omgivande samhället Aktivitetsrapport och slutsatser perioden Fokus A. Place management och flernivåstyre Syfte, mål och aktiviteter Place Management och flernivåstyre syftar till att genom träning i platsbaserat ledarskap med flernivåperspektiv belysa utmaningarna och potentialen med platsbaserad flernivåstyrning med initial utgångspunkt Västerbottens inland och mer specifikt Region 8 som samhandlande plats i ett EU 2020-perspektiv. Vi genomförde en workshop som utformades som en kunskapsbyggande och interaktiv lärprocess under två dagar 30/10-31/10. Workshop-metodiken byggde på Christer Asplunds böcker om Place Management med påbyggnader och utökningar som belyser potential, utmaningar och metodik för effektivt flernivåstyre. Målgruppen som deltog var primärt politiker och ledande tjänstemän från Region 8, men även politiker och tjänstemän från övriga Västerbotten som har centrala strategi, inspirationsoch utvecklingsroller i hela länet/regionen samt Tillväxtverket. Det blev en enastående uppslutning där samtliga kommunstyrelseordförande, 6 av 8 vice kommunstyrelseordförande, samtliga kommunchefer, Region Västerbottens politiska ledning och tjänstemannaledning, Almi Företagspartners Nords VD och representanter för Tillväxtverket deltog. Programmet innehöll genomgångar av flernivåstyrning och platsens betydelse, historisk tillbakablick, målgruppstänkande, attraktionsfaktorer, vilka är platsledarna, platsledarskap och managementstilar, tumregler för vinnande platsledarskap och en framtidsdiskussion. De förväntade resultaten var kompetensutveckling, förankring och samsyn etablerad på hög beslutsfattarnivå, samt lärdomar från konkret användning av praktisk förankringsmetodik avseende modeller för platsbaserad flernivåstyrning. bygger på tilllit. Den samverkansstruktur som utvecklats mellan kommunerna, mellan kommunerna och Region Samverkan Västerbotten och mellan kommunerna, Region Västerbotten och landstinget har tagit många år att bygga upp, men att rasera den kan gå på ett ögonblick. Resurser för att samordna samverkan är en nödvändighet. Barbro Lundmark projektledare för Komptensplattformen Region Västerbotten De faktiska resultaten var att de politiska ledningarna och tjänstemannaledningarna i Region 8 och hos Region Västerbotten stärkte sin kompetens genom gemensam platsledarträning. att Region 8 och Region Västerbotten skapat en gemensam mötesplats Arena för samhandling kring utvecklingsfrågor som omfattar både politiker och tjänstemän och som kan besluta om gemensamma satsningar. Samhandlingen kommer att fortsätta i workshopform och ta upp angelägna teman. att påbörja arbetet med en flernivåbaserad ledningsstruktur för beslut om gemensamma utvecklingsinsatser. Det beslut som fattades gällde inriktningen av en platsbaserad innovationsprocess inom områdena ekonomiadministration i glesbyggd och glesbyggdslärande. Vid utvärderingen fick vi 19 svar. Hela 69 % var mycket positiva till arrangemanget och gav det 5 eller 6 poäng på en sexgradig skala. Den förbättringspotential som lyftes fram rörde främst att ökat fokus på flernivåstyre vore önskvärt. 17 av 19 deltagare redovisade ett behov av att öka sin platsledarkompetens. 20