HOMEOSTAS, LÄKA Namn: Personnr: texta

Transkript

1 TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA Namn: Personnr: texta Max: 106 poäng Gk: 64 poäng KOD: Skrivtid: : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner (avstängda), väskor och ytterkläder skall förvaras där skrivvakt anger. 3. Skriv kod på varje blad. 4. Skrivningen består av 19 frågor av typen essä, flerval eller kortsvar; max poäng anges vid varje fråga. Svaret på frågorna (kontrollera att du fått alla!) skall i sin helhet rymmas på fram- och vid behov baksidan av det blad på vilket frågan presenteras. Extrablad finns till frågorna 1 och 2 Inga svar på lösa blad! 5. Endast det som kan läsas kommer att bedömas. Med andra ord, skriv tydligt! 6. Inga hjälpmedel är tillåtna. Skrivvakt tillhandahåller kladdpapper. 7. Du får inte lämna lokalen förrän 1 timme av skrivtiden förflutit. 8. När du har tagit emot skrivningen är det att betrakta som tentamenstillfälle. Alla måste personligen lämna in sin skrivning senast vid skrivtidens slut, alltså även blanka skrivningar. Se till att du blir avprickad på listan! 9. Vid toalettbesök ska du anteckna dig på en särskild lista. 10. Samtal mellan studenter får ej förekomma i skrivsal eller vid toalettbesök. 11. Lycka till! EFTER RÄTTNING!! Efter utkvittering av skrivning godkännes inga klagomål på rättning/poängsättning Datum Namnteckning

2 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (8p) Fråga 1 Ovanstående bild visar förändringar (y-axeln) i hjärtfrekvens (HR, brun kurva), slagvolym (SV, blå kurva) och hjärtminutvolym (HR x SV, röd kurva) vid förändringar i venösa återflödet (x-axeln). (8p; 2p per delfråga) a) Förklara mekanismen bakom varför hjärtfrekvensen ökar då det venösa återflödet minskar (övre vänstra kvadranten) Svar: detta beror på baroreceptorreflexen. Venösa återflödet minskar -> slagvolymen minskar -> minskad hjärtminutvolym -> minskat blodtryck -> minskad stimulering av baroreceptorer -> ökad sympatisk (+ minskad parasympatisk) stimulering av hjärtats SA-nod -> ökad hjärtfrekvens b) Förklara mekanismen bakom varför hjärtfrekvensen ökar då det venösa återflödet ökar (övre högra kvadranten) Svar: detta beror på Bainbridgereflexen. Ökat venöst återflöde -> ökad stimulering av lågtrycksreceptorer i förmak -> ökad sympatisk (+ minskad parasympatisk) stimulering av hjärtats SA-nod -> ökad hjärtfrekvens c) Förklara mekanismen bakom varför slagvolymen minskar då det venösa återflödet minskar (nedre vänstra kvadranten) Svar: detta beror på Starling-mekanismen. Minskat venöst återflöde -> minskad sträckning av hjärtmuskelceller -> minskad kontraktionskraft -> minskad slagvolym d) Förklara mekanismen bakom varför slagvolymen inte ändras då det venösa återflödet ökar (horisontell linje mellan övre och nedre högra kvadranten) Svar: detta beror på baroreceptorreflexen. Ökat venöst återflöde -> ökad hjärtfrekvens enligt b) ovan -> ökad hjärtminutvolym -> ökat blodtryck -> ökad stimulering av baroreceptorer -> minskad sympatisk stimulering av hjärtmuskeln -> motverkar den ökning av slagvolymen som det ökade venösa återflödet borde ha gett (Starling-mekanismen) -> oförändrad slagvolym

3 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) Extrablad till fråga 1

4 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (9p) Fråga 2 Anna sågar sig i benet och blöder kraftigt. a) Vad blir korttidseffekterna (<10 min) på blodtryck och hjärtas arbetsförmåga av att ge ett ämne intravenöst som höjer det kolloidosmotiska trycket vid en hypovolemisk chock? Beskriv mekanismen. (2p) b) Förklara hur respirationen kan påverkas av lågt blodtryck? (2p) c) När Anna kommer in på akutmottagningen är hennes puls mycket svag på handlederna, men kan kännas tydligt på halsen. Förklara mekanismerna. (2p) d) Annas händer är kalla och svettiga, förklara varför (0.5p). e) Anna har ett lågt Hb (75 g/l), förklara varför (1p). f) Beskriv kortfattat tre olika mekanismer som leder till att Anna har anuri (1.5p). Svar: a) Starlings jämvikt säger att ökad kolloidosmotisk gradient från vävnad till kapillärlumen ger ökad blodvolym genom återupptag av interstitialvätska i kapillärbädden, vilket leder till ökad blodvolym och ökat venöst återflöde. (1) Preload ökar, vilket gör att slagvolym och cardiac output ökar, vilket i sin tur höjer MAP (1). b) Pga av det sänkta MAP kommer man att ha haft en sämre syrsättning av perifer vävnad och detta leder till sänkt ph. Detta buffras och kommer öka koncentrationen koldioxid. Genom koldioxidsensorerna i carotis communis ökar excitationen av det respiratoriska systemet i hjärnstammen, och andningen ökar (både volym och frekvens). (2) c) När blodtrycket sjunker vid blödning kommer vissa organ tex hjärnan att kunna bibehålla blodflöde pga autoreglering, dvs kärlen dilaterar vid sänkt tryck. Detta sker via en minskad sträckning av de glatta muskelcellerna, vilket ger minskad aktivering av L-typ Ca kanaler. Perifera vävnader kommer samtidigt att konstringera pga ökat sympatiskt påslag, vilket gör pulsen svag på handlederna. d) Händerna är kalla pga strypt blodtillförsel perifert (sympatikus kontraherar kärlen) och händerna är svettiga pga sympatikuspåslag. e) Anna har lågt Hb eftersom blödningen har gjort att hon förlorat röda blodkroppar. Det låga trycket i kombination med ökad osmolaritet och plasmaproteiner har lett till att vätska har kunnat tas upp till blodbanan från interstitiet (transcapillary refill). f)lågt BT leder till Lågt blodflöde i glomeruli vilket ger mindre filtrat och därmed mindre utsöndring av salt och vatten. Lågt blodflöde aktiverar renin-angiotensin systemet vilket ökar salt och vatten reabsorption. Ökad sympatikusaktivitet leder också till renin sekretion och RAAS aktivering. Utsöndring av AVP (ADH) från hypofysen vid lågt BT leder till minskad vatten sekretion. aktivering av lågtrycksreceptorer kommer att (via vasomotorcentrum) särskilt aktivera sympatiska nerver till njurarärerna -> kraftig konstriktion av dessa TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

5 Extrablad till fråga 2

6 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (4p) Fråga 3 a) Vad särskiljer stora artärers och arteriolers uppbyggnad? (1p) b) Vad är ett Windkessel kärl? (1p) c) Vad har störst betydelse för flödesmotståndet i ett kärl? (1p) d) Vilken kärltyp har den högsta kärlresistansen? (1p) Svar: (Se Boron sidor föreläsning kärlfysiologi). a. Svar: Det viktigaste är att stora artärer har tjock vägg med mycket elastin (och även en del glatt muskulatur), medan arterioler har tunnare vägg och mest glatt muskulatur (och även mindre mängd elastin). b. Svar: De elastiska artärerna uppvisar Windkessel effekt, dvs. kärlen vidgar sig för att ta emot blodflödet vid kammarsystole, och sedan går passivt tillbaka till ursprungsformen och för blodet vidare vid kammardiastole (ofta kallas denna kärlrörelse för elastisk rebound). På så sätt minskas pulsvågen och kärlen agerar som en blod- eller energireservoar. c. Svar: Kärlradie eller tvärsnittsarea. Motståndet i ett kärlavsnitt är omvänt relaterad till kärlradien upphöjt i 4 (Poiseuilles lag: motstånd= viskositet * längd/radien 4 ). d. Största resistansen sitter i arteriolerna. OBS: kapillärerna är mindre (mindre tvärsnittsarea), men eftersom de är många (största ytan) och parallellt arrangerade är deras sammanlagda motstånd kraftigt reducerad. TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

7 (5p) Fråga 4 a) Förklara hur högersidig hjärtsvikt (som innebär att högersidans pumpförmåga är nedsatt) kan leda till ödem. (2 p) b) Ge ett exempel på hur man farmakologiskt kan behandla ödem? Förklara verkningsmekanismen. (2 p) c) Ge två exempel på hur lungans fysiologi normalt motverkar utveckling av lungödem? (1p) Svar: a) Vid högersidig hjärtsvikt kommer högersidan av hjärtat pumpa sämre vilket leder till ett ökat tryck på vensidan. Ökat tryck i venerna leder till högre tryck i kapillärer och ökad filtration enl Starling ekvilibriet, därmed och ödem. Ödem uppstår när dränaget från vävnader inte fungerar tillräckligt bra och vätska ansamlas i vävnaderna. b) För att minska extracellulärvätskans volym används loop-diuretika. Loop-diuretika verkar genom genom att hämma Na + /K + /2Cl transportören NKCC i den tjocka uppåtgående delen av Henles slynga. Detta leder till minskat upptag av Na + och en ökad diures. Na och Cl är dominerande i extracelluläravätskans volym, vilket innebär att en ökad utsöndring av dessa joner kommer att påverka extracelluläravätskans volym. Här kan även andra diuretika anges men då måste också verkningsmekanismen för dessa förklaras. c) Två av nedanstående exempel: - Lungan är rikligt försedd med lymfkärl och där är ett lymfdränage från interstitiet till blodcirkulationen. - Recruitment: dvs.fler kapillärer öppnas upp. - Distension: Hög compliance och flexibilitet gör att tryckökningen blir liten. - Alveolarmembranets permeabilitet är begränsad. - Lungcirkulationens tryck, och därmed kapillärtrycket är lågt och det kolloidosmotiska trycket i plasma bidrar till att motverka ödem. - Blod-gas-barriären (det respiratoriska membranet) är otroligt tunn men stark. Styrkan kommer huvudsakligen från kollagen typ IV i ECM, vilket ger ett skydd mot uttänjning av kapillärerna pga det hydrostatiska trycket (bidrar till att hålla nere permeabiliteten i lungkapillärerna). - Alveolepitelet tar aktivt upp salter (Na +, etc) från vätskefilmen inne i alveolerna och skapar på så sätt en osmotisk gradient för upptag av vatten från vätskefilmen, vilket minskar dennas tjocklek. TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

8 (7p) Fråga 5 Kortsvarsfrågor om Njuren a) Hur beräknas den glomerulära filtrationshastigheten (GFR)? (1p) Svar: GFR = (U in x V) / P in U in = Urinkoncentration av inulin V = Urinflödeshastighet = Plasmakoncentration av inulin P in b) Beskriv fyra kriterier som behöver uppfyllas för att ett ämne skall vara en bra markör för GFR. Använd t.ex. inulin som exempel. (1p) Svar: Substansen skall: Filtreras fritt över glomeruli in i Bowman s space. Inte reabsorberas av tubuli Inte secerneras. Inte påverka GFR.. c) Beskriv hur urea utsöndras och reabsorberas i njuren efter att det passerat proximala tubuli samt förklara funktionen av denna utsöndring /reabsorption (2p). Svar: Ureaåtervinning i inre medullan bidrar till den osmotiska gradient som genereras av Henles slynga. Fr.o.m den tjocka uppåtgående delen av Henles slynga till de proximala delarna av samlingsrören så är tubuli relativt impermeabel för urea (som därmed koncentreras efterhand som vatten reabsorberas från tubuli). Antidiuretiskt hormon ökar vattenpermeabiliteten, (men inte urea permeabiliteten) i kortikala och yttre medullära samlingsrör, vilket får urea att koncentreras i tubuli. I distala delarna av samlingsrören (i inre medullan) ökar både vatten och urea permeabiliteten, vilket tillåter urea att strömma passivt med sin koncentrationsgradient i ut i interstitiet. Detta bidrar till den osmotiska gradienten och hjälper till att öka vatten reabsorptionen. d) Förklara kortfattat hur RAAS-systemets komponenter aktiveras.(1p) Svar: Renin är ett proteolytisk enzym som klyver sitt cirkulerande substrat, angiotensinogen. Detta resulterar i en peptid på 10 aminosyror, kallad angiotensin I. Angiotensin I klyvs sedan av angiotensin converting enzym (ACE) till en peptid på 8 aminosyror, kallad angiotensin II. e) Vad leder en aktivering av RAAS-systemet till i njuren? (1p) Svar: Aktivering av detta system resulterar i en minskad utsöndring av Na + och vatten från njurarna. f) Ge fyra exempel på hur man farmakologiskt kan påverka RAAS-systemet. (1p) Svar: Renin-inhibitorer: Renin-inhibitorer reducerar plasma reninaktiviteten β-adrenoreceptor antagonist: Inhiberar frisättning av renin. ACE-hämmare: Hämmar aktiviteten av enzymet Angiotensin-converting enzyme (ACE) som klyver Angiotensin I till Angiotensin II. AT 1 -receptor antagonist: Antagonist till de receptorer, till vilka Angiotensin II binder in och medierar sin aktivitet (AT 1 ) Aldesteronantagonister: Amilorid blockerar luminala ENaC-kanaler i distala tubuli och samlingsrör och hindrar därmed Na + -reabsorption (minskar K + -exkretion).

9 Spironolacton är en kompetetiv antagonist till Aldosteron. Spironolacton binder in till den intracellulära receptorn (mineralcorticoid receptor) och hindrar därmed distal Na + - retention och K + -sekretion.

10 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (4p) Fråga 6 Nedan ser du en översiktlig skiss över ett nefron och siffror som anger den ungefärliga delen av nefronet som olika typer av diuretika huvudsakligen påverkar. Para ihop rätt siffra i skissen med typ av diuretika samt verkningsmekanism. Varje alternativ kan bara användas en gång i tabellen. Typ av diuretika: Verkar främst på: I. Tiaziddiuretika A: Na/K/Cl-cotransportör (NKCC2) II. Kaliumsparande diuretika (amilorid) III. Karbanhydrashämmare IV. Loopdiuretika B: Na/Cl-cotransportör (NCC) C: Karbanhydras (CA) D: Epitelial natriumkanal (ENaC) Nr i skiss Typ Verkar på: Svar: Nr i skiss Typ Verkar på: 1 III C 2 IV A 3 I B 4 II D TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

11 (11p) Fråga 7 Besvara frågorna nedan genom att ringa in bokstaven framför det alternativ som bäst besvarar frågan (11p; 1p/ delfråga) A. Denna delfråga är struken från tentamen B. Vilket påstående stämmer bäst in på agonisterna angivna i nedanstående figur? a) Agonist 1 och 3 är lika selektiva, men har olika potens b) Agonist 1 och 3 har samma efficacy, men har olika potens c) Agonist 1 och 3 har samma potens, men olika affinitet d) Agonist 2 är mest potent och har högst efficacy e) Agonist 2 är mer potent än agonist 3, men 2 är mer selektiv än Effekt Logaritmerad koncentration TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

12 Fortsättning fråga 7 C. Vilken respons fås vid stimulering av den specificerade beta-receptorn? a) SA-nodens pacemakeraktivitet minskar vid stimulering av beta1-receptorer b) Myokardiets kontraktilitet minskar vid stimulering av beta1-receptorer c) Detrusormuskeln kontraherar vid stimulering av beta2-receptorer d) GI-kanalens motilitet ökar vid stimulering av beta2-receptorer e) Perifera vener dilaterar vid stimulering av beta2-receptorer D. Vad blir responsen på minskad sträckning av baroreceptorer? a) Negativ kronotrop effekt b) Negativ dromotrop effekt c) Positiv inotrop effekt d) Vasodilation av arterioler e) Vasodilation av vener E. Vad blir den primära effekten av ökad halt av angiotensin II? a) Dilatation av glatt muskulatur i blodkärl b) Minskad sympatisk aktivitet c) Ökad reabsorption av Na + i proximala tubuli d) Ökad GFR e) Minskad sekretion av ADH F. Utsöndring av K + via urinen a) minskar vid ökad halt K + i dieten b) minskar vid ökad sekretion av aldosteron c) minskar vid acidos d) minskar vid medicinering med loop-diuretika e) minskar vid ökad halt bikarbonatjoner i lumen av tubuli G. Vid spirometri undersöks lungfunktionen genom bestämning av ett antal olika volymer/kapaciteter. Exempel på volymer som bestäms vid spirometrimätningar är a) vitalkapaciteten (VC) = volymen av ett maximalt andetag b) residualvolymen (RV) = den maximala volym man kan pressa ut efter en normal utandning c) tidalvolymen (TV) = den volym som finns i lungorna efter maximal inandning d) total lungkapacitet (TLC) = volymen av ett maximalt andetag e) funktionell residualkapacitet (FRC) = den volym som finns i kvar lungorna efter en normal utandning

13 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) Fortsättning fråga 7 H. B-pO 2 stiger vid hyperventitlation pga a) alveolärt po 2 stiger b) diffusion mellan alveolen och kapillären ökar pga Boyle s lag. c) B-pCO 2 minskar d) Hemoglobinets dissociationskurva förskjuts till höger e) Den kapillära passagetiden minskar I. Andningen kontrolleras av kemoreceptorer (Obs vi har gett rätt svar för både alt a och b) a) I första hand i hjärnstammen som svarar på ph och i andra hand i glomus caroticum som svarar på O 2 b) I första hand i hjärnstammen som svarar på CO 2 och i andra hand i glomus caroticum som svarar på O 2 c) I första hand i glomus caroticum som svarar på ph i andra hand i hjärnstammen som svarar på CO 2 d) I första hand glomus caroticum som svarar på CO 2 och i andra hand hjärnstammen som svarar på ph J. Svettkörtlar innerveras via: (Då vi ej specificerat vilken typ av svettkörtel vi syftar på har vi gett rätt för både a och b) a) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionära fibrer som frisätter noradrenalin b) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionära fibrer som frisätter acetylkolin c) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionärt frisätter adrenalin d) Preganglionära fibrer som utsöndrar nikotin och postganglionära fibrer som frisätter noradrenalin K. Binjuren innerveras via: a) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionära fibrer som frisätter noradrenalin b) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionära fibrer som frisätter acetylkolin c) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionärt frisätter adrenalin d) Preganglionära fibrer som utsöndrar nikotin och postganglionära fibrer som frisätter noradrenalin L. Blodkärl innerveras via: a) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionära fibrer som frisätter noradrenalin b) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionära fibrer som frisätter acetylkolin c) Preganglionära fibrer som utsöndrar acetylkolin och postganglionärt frisätter adrenalin d) Preganglionära fibrer som utsöndrar nikotin och postganglionära fibrer som frisätter noradrenalin TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

14 (6p) Fråga 8 _ Besvara frågorna nedan genom att ringa in bokstaven framför det alternativ som bäst besvarar frågan. (3p; 1p/delfråga)) A. Den arterio-venösa skillnaden av O 2 i njuren är mycket mindre än i flertalet andra vävnader. Vad är förklaringen? a) Njurens syrgasförbrukning är normalt mycket mindre än i övrig vävnad b) Vid blodets passage genom njuren sker en koncentrering, vilket ökar syrgashalten i det venösa blodet c) Njuren har ett mycket högre blodflöde än flertalet andra vävnader d) Syret har svårare att lämna Hb då blodet blir mer alkaliskt vid passagen genom njuren B. Vid en respiratorisk acidos återställs ph till normalvärdet med hjälp av njurarna (dvs en fullständig kompensation). Detta kommer att påverka bikarbonathalten i blodet. Hur kommer bikarbonathalten i blodet att förändras? a) Vid en respiratorisk acidos så är bikarbonathalten högre än normalt och ökar ytterligare då ph återställs med hjälp av njurarna b) Vid en respiratorisk acidos så är bikarbonathalten högre än normalt, men sjunker då ph återställts med hjälp av njurarna c) Vid en respiratorisk acidos så är bikarbonathalten lägre än normalt, men ökar då ph återställs med hjälp av njurarna d) Vid en respiratorisk acidos så är bikarbonathalten lägre än normalt och sjunker ytterligare då ph återställts med hjälp av njurarna C. Vid upprätt ställning så är normalt ventilationen större i basen än i apex av lungorna. Vad är förklaringen? a) Compliance är högre i basen än i apex på grund av skillnader i detergenthalten b) Compliance är högre i basen än i apex på grund av skillnader i pleuratrycket c) Compliance är lägre i basen än i apex på grund av skillnader i detergenthalten d) Compliance är lägre i basen än i apex på grund av skillnader i pleuratrycket

15 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (3p) Fråga 9 _ Erytrocyter bryts ned efter ca 120 dagar. (1p) a) Var sker nedbrytningen och hur urskiljs de erytrocyter som ska brytas ner från de som inte skall brytas ned? (2p) b) Vad händer med nedbrytningssprodukterna från hemoglobin vid nedbrytningen av erytrocyter? Svar: a) Mjälten (även i levern). Gamla erytrocyter stelnar och fastnar därför lättare i mjältens sinusoider. Kan även märkas av immunceller och sedan fagocyteras av makrofager. b) Globinkedjorna: lysosomal nedbrytning till aminosyror. Heme bildar bilirubin och järn. Bilirubin konjugeras med glukuronsyra i levern och utsöndras via gallan. Järn återanvänds via transport i blod med transferrin eller lagras upp i cellulärt ferritin.

16 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (4p) Fråga 10 Besvara frågorna nedan genom att ringa in bokstaven framför det alternativ som bäst besvarar frågan (4p; 1p/delfråga) A) Eva är en frisk 24-årig kvinna med normal vikt. Varje morgon väger hon sig och använder sin smarta klocka idiagnoseu för att mäta blodtryck och hjärtfrekvens i vila. Vilka värden för BMI, blodtryck och hjärtfrekvens är det mest troligt att Eva uppmäter? a) BMI: 17, blodtryck: 110/80 mmhg, hjärtfrekvens: 80 slag/minut b) BMI: 20, blodtryck: 150/100 mmhg, hjärtfrekvens: 70 slag/minut c) BMI 22, blodtryck 120/80 mmhg, hjärtfrekvens: 65 slag/minut d) BMI 27, blodtryck 120/80 mmhg, hjärtfrekvens 70 slag/minut e) BMI 26, blodtryck 110/80 mmhg, hjärtfrekvens 100 slag/minut B) För att vara på den säkra sidan kör hon en idiagnoseu blodanalys som ger lugnande besked: All green. You are doing great!. Hon letar upp resultaten i en tabell som visar hennes olika värden. Vilket av nedanstående alternativ är det troligast att hon ser?" a) P-Natrium:160 mm, P-Kalium 3,4 mm, Hb: 145 g/l, EVF/hematokrit: 0,4, ab-ph: 7,40 b) P-Natrium 140 mm, P-Kalium 4,2 mm, Hb: 130 mg/l, EVF/hematokrit: ab-0,35, ab-ph: 7,20 c) P-Natrium 110 mm, P-Kalium 2 mm, Hb: 150 g/l, EVF/hematokrit: 0,45, ab-ph: 7,38 d) P-Natrium 145 mm, P-Kalium 4 mm, Hb: 165 g/l, EVF/hematokrit: 0,6, ab-ph: 7,38 e) P-Natrium 142 mm, P-Kalium 3,5 mm, Hb: 140 g/l, EVF/hematokrit: 0,40, ab-ph: 7,42 C) Till sist vill hon kolla om den virtuella simulerade sänkan, som är normal och därmed under: a) 0.1 mm b) 1 mm c) 15 mm d) 100 mm e) 150 mm D) När hennes kompis Adam (22 år) vaknar, lånar hon ut idiagnoseu till honom för att köra samma blodanalys. Han får först meddelandet att två av hans värden ligger utanför referensramen, men det visar sig bero på att klockan fortfarande var inställd på kvinnlig testperson istället för manlig. Vilka två normalvärde skiljer sig mellan man och kvinna: a) natrium och kalium b) natrium och ph c) Hb och EVF d) BMI och blodtryck e) blodtryck och hjärtfrekvens

17 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (5p) Fråga 11 a) Beskriv, gärna med en bild, den strukturella uppbyggnaden av spottkörteln glandula parotis. (3p) b) Vad producerar den? (1p) c) Vad händer med glandula parotis vid parasympatisk aktivering? (1p) Svar: a) Glandula parotis består av specialiserade celler, acinar celler, som kan producera och utsöndra stora mängder protein. Dessa celler är organiserade i sekretoriska enheter, acini, som tömmer sitt sekret i dukter: interkaleradedukt (minsta) striaterad dukt intralobulärdukt interlobulärdukt interlobardukt (största) till munhåla. Bindväv delar in acini i större enheter lobule och lober. I bindväven återfinns arterioler, venoler och fettceller. (0,5 poäng per understrykning) b) seröst (vattnigt) saliv innehållande elektrolyter, amylas, lysozym, mucin, IgA. c) sekretionen av vattnigt, enzym-rikt saliv ökar, till skillnad från vid sympatikus aktivering, då sekretion av tjockt, mucin-rikt saliv ökar.

18 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (6p) Fråga 12 a) Parietalceller i ventrikelns corpus frisätter väteklorid. Beskriv väteklorids fysiologiska funktion i ventrikelns corpus.(1p) Svar: Protonerna gör magsaften sur och aktiverar pepsinogen till pepsin samt förhindrar bakteriekolonisation. b) Parietalceller frisätter också ett glykoprotein. Vilket är detta och vilken funktion har det?(1p) Svar: Intrinsic factor. Intrinsic factor möjliggör absorption av vitamin B12 (kobalamin) i proximala ileum genom att bilda ett stabilt komplex med vitaminet. Komplexet binder till apikala receptorer i ileums enterocyter och internaliseras därefter c) Somatostatin syntetiseras av D-celler på flera olika ställen i kroppen. Detta inkluderar ventrikelns corpus och antrum, pankreas och hypotalamus. Beskriv en fysiologisk effekt orsakad av somatostatin som frisätts i ventrikelns corpus. Ange även om sekretionen är exokrin, endokrin eller parakrin. (1p) Svar: Somatostatin som secerneras av D-celler i corpus (parakrin effekt) inhiberar parietalcellernas protonsekretion i corpus. Somatostatin som secerneras av D-celler i corpus (parakrin effekt) inhiberar frisläppning av histamin från ECL-celler i corpus (vilket leder till minskad protonsekretion i parietalcellerna). (Ett av dessa alternativ ger poäng) d) Beskriv en fysiologisk effekt orsakad av somatostatin som frisätts i ventrikelns antrum. Ange även om sekretionen är exokrin, endokrin eller parakrin. (1p) Svar: Somatostatin som secerneras av D-celler i antrum (endokrin effekt) inhiberar parietalcellernas protonsekretion i corpus. Somatostatin som secerneras av D-celler i antrum (parakrin effekt) inhiberar frisläppning av gastrin från G-celler i antrum (vilket leder till minskad protonsekretion). (Ett av dessa alternativ ger poäng) e) Vilken fysiologisk effekt har somatostatin som frisätts i pankreas och från vilken del av pankreas frisätts det? (1p) Svar: Somatostatin syntetiseras i delta-celler i de Langerhanska öarna (endokrina pankreas), och inhiberar sekretion av bl a insulin och glukagon. f) Vilken fysiologisk effekt har somatostatin som insöndras från hypotalamus? (1p) Svar: Somatostatin från hypotalamus transporteras via portasystemet till adenohypofysen där somatotrofa celler påverkas så att deras känslighet för GHRH minskar. Detta leder till minskad sekretion av GH.

19 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (5p) Fråga 13 Abetalipoproteinemi (ABL) är en ärftlig sjukdom, som orsakas av brist på apolipoprotein B. Bristen på detta protein gör att fett inte kan transporteras på ett normalt sätt i kroppen och fettinnehållet i blodet är därmed lågt. a) Vilken funktion har apolipoprotein B i fettransporten och var bildas det normalt i kroppen (två olika ställen)? (2p) Svar: Ingår i bildningen av kylomikroner och VLDL. Viktiga bl.a. för sekretionen av dessa lipoproteiner, samt det cellulära upptaget av kylomikron-rester (remnants) och LDL. Bildas i tarmepitelet (B-48) samt i levern (B-100) b) ABL ger bristande upptag av fett från födan och utan behandling kan tillståndet orsaka vitaminbrist, vilket kan få långsiktiga effekter på hälsan. Ange tre olika vitaminer samt ett karakteristiskt bristsymptom för var och en av dessa vitaminer, vars halter riskeras vara sänkta vid ABL. (3p) Svar: Vitamin A Nattblindhet, hudproblem, försämrat immunförsvar Vitamin D Rakit, osteomalaci, kramper Vitamin E neurologiska symptom (dock extremt sällsynt) Vitamin K försämrad koagulation (dock mkt sällsynt pga tarmbakterier producerar vitamin K)

20 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (4p) Fråga 14 Lite olika aspekter på kolhydrater och dess metabolism. Besvara frågorna nedan genom att ringa in bokstaven framför det alternativ som bäst besvarar frågan/passar till påståendet. (4p; 1p/ delfråga) A. Glukos tas upp i tarmen främst genom a) Insulin-beroende faciliterad transport b) Insulin-oberoende faciliterad transport c) Co-transport med Na + d) Co-transport med Cl - e) Co-transport med K + B. Glukostransport över plasmamembranet är mest insulin-beroende a) i tarmen b) i pankreatiska beta-celler c) i levern d) i skelettmuskel e) över blodhjärnbarriären C. Vilket av dessa ämnen skulle få en pankreatisk beta-cell som är stimulerad med glukos att frisätta mindre insulin? a) GLP-1 (inkretin) b) Diazoxid (öppnar K ATP kanaler) c) Arginin (depolariserar cellen) d) Glukagon (höjer camp) e) BayK8644 (öppnar spänningskänsliga Ca 2+ kanaler) D. Leverns huvudsakliga svar på hormonet glukagon är att öka a) lipolys b) produktion av koagulationsfaktorer c) glykolys d) produktion av galla e) glykogenolys

21 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (6p) Fråga 15 Besvara frågorna nedan genom att ringa in bokstaven framför det alternativ som bäst besvarar frågan. (6p; 1p/delfråga) A. Vilken effekt har kortisol? a) hämmar glukoneogenes i levern b) stimulerar lipolys i fettväv c) ökar insulinkänslighet i skelettmuskel d) ökar sekretion av ACTH e) stimulerar nybildning av ben B. Hormonsekretion styrs nervöst, hormonellt eller humoralt. Vilket av följande är korrekt avseende styrningen av de olika hormonernas sekretion? a) ACTH är ett gonadotropt hormon som stimulerar mineralkortikoidsekretionen från binjurebarken. b) Blodets glukoshalt påverkar insulinsekretionen från pankreas humoralt, medan alla andra stimuli som styr insulinsekretionen antingen verkar nervöst eller hormonellt. c) Det är sympatiska postganglionära fibrer som genom acetylkolinfrisättning stimulerar adrenalinsekretionen från binjuremärgen. d) Dopamin från hypotalamus inhiberar sekretionen av prolaktin från adenohypofysen. e) Höga nivåer av K + har direkt humoralt en hämmande effekt på sekretionen av aldosteron från binjurebarkens zona glomerulosa. C. Vilket lipoprotein innehåller mest triglycerider? a) Kylomikroner b) VLDL c) IDL d) LDL e) HDL D. Sekretins huvudsakliga funktion är att: a) stimulera sekretion av saltsyra b) stimulera sekretion av kortisol c) stimulera sekretion av gastrin d) stimulera sekretion av bikarbonat e) stimulera sekretion av gallsalter TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24)

22 Fortsättning fråga 15 E. Paratyreoideahormon (PTH): a) Stimulerar 25-hydroxylering av vitamin D i levern b) Hämmar reabsorptionen av fosfat i njurens proximala och distala tubuli c) Binder till G-protein kopplade receptorer i enterocyter och stimulerar till ökad kalcium absorption d) Insöndras från paratyreoideakörtlarnas oxyfila celler som svar på sänkta plasmakoncentrationer av kalcium e) Stimulerar reabsorption av bikarbonat i njurens proximala tubuli F. Levern är central i metabolismen av xenobiotika, inklusive läkemedel. Cytokrom P450-enzym (så kallade CYPar) är involverade i metabolismen av ca 75 % av de läkemedel vi använder idag. a) När det gäller hepatisk detoxifiering så är CYPar centrala för olika reduktionsprocesser. b) Genom CYP-beroende konjugeringar erhålls ofta hydrofila, och därmed lättutsöndrade, produkter. c) CYPar tar ofta bort polära, funktionella grupper från modersubstansen. d) Genom konjugering med t.ex. glutation ger CYP-beroende processer ofta upphov till inaktiva metaboliter. e) CYP-beroende processer är typiska så kallade Fas I-reaktioner. G. Vilket av följande påståenden om mannens reproduktionssystem är korrekt? a) En förutsättning för normal manlig könsutveckling är tidig produktion av testosteron under fosterstadiet (från vecka 5-6), vilket leder till att de Müllerska gångarna tillbakabildas. b) Det mesta av testosteronet som produceras hos en frisk vuxen man omvandlas till dihydrotestosteron med hjälp av 5-alfa-reduktas. c) Hämning av enzymet fosfodiesteras typ 5 i corpus cavernosum resulterar i ökat blodflöde till penis. d) Sädesvätskans låga ph och innehåll (bl.a. fruktos, prostaglandiner, etc) är viktiga för överlevnaden av spermier.

23 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (5p) Fråga 16 (5p; 1p/delfråga) De nordiska näringsrekommendationerna ger råd om en sund livsstil för att förebygga folksjukdomar såsom fetma och dess komplikationer. Ringa in det svar som är mest rätt enligt NNR A. För att förebygga ökning av BMI, vilket kostråd är i enlighet med NNR 2012? (1p) a) Att minska intaget av transfett. b) Att minska på alkoholkonsumtionen. c) Att minska det totala energiintaget. d) Att minska intaget av kolhydrater. B. För att minska risken för typ 2 diabetes, vilket kostråd är i enlighet med NNR 2012? a) Att äta relativt mer fett. b) Att äta större andel fullkorn. c) Att undvika kolhydrater till mellanmål. d) Att äta mer protein. C. För att förebygga hjärtkärlsjukdom, vilket kostråd är i enlighet med NNR 2012? a) Att öka intaget av kolhydrater. b) Att öka intaget av antioxidanter via kosttillskott. c) Att öka intaget av omättade fettsyror. d) Att öka intaget av protein. D. Med ökad mängd fettväv sker en ökad utsöndring av ett aptitreglerande hormon - vilket? Ange det svar som är mest rätt. a) Gastrin b) Adiponectin c) Ghrelin d) Leptin E. Ett mättnadshormon har extra betydelse för typ 2 diabetiker på grund av dess inkretineffekt vilket hormon? Ange det svar som är mest rätt. a) CCK b) GLP-1 c) Insulin d) PYY

24 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (5p) Fråga 17 a) Peptider och katekolaminer transporteras lösta i plasma medan steroider transporteras bundna till protein. Vilka effekter har de olika transportsätten på hormonernas funktioner, metabolism och exkretion? (2p) b) Hypertyreos är en endokrin rubbning som kan kopplas till en överaktiv sköldkörtel. Varför kan β 1 - receptorantagonister (betablockerare) användas som symtomlindrande behandling vid hypertyreos? (2p) c) Höga nivåer av kortisol i blodet leder till låga nivåer av kortikotropinfrisättande hormon (CRH). Förklara varför. Rita gärna. (1p) Svar: a) För de proteinbundna hormonen råder det en jämvikt mellan fri och bunden form. Endast den fria formen finns tillgänglig för diffusion till cellerna (utövar hormonets effekt). Halveringstiden för proteinbundna hormon förlängs (minuter till timme för peptider/katekolaminer resp timmar till dagar för steroid/ tyreoideahormon) då enzym inte kan metabolisera bundna hormon. Det sker ingen filtrering av proteinbundna hormon (mindre renal exkretion via glomerulär filtration). b) Förhöjda nivåer av tyreoideahormon (vid hypertyreos) uppreglerar beta-receptorer, t.ex. i hjärtat, och ger takyarytmier/hjärtklappning. Blockering av hjärtats beta-receptorer med betablockare lindrar hjärtbesvären. c) Fig HPA-axeln feedback loop. Figuren ska visa att CRH från hypothalamus, som stimulerar till ACTHfrisättning från adenohypofysen. ACTH i sin tur stimulerar till frisättning av kortisol från binjurebraken. Kortisol utövar negativ feedback på ATCH och CRH frisättning.

25 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (6p) Fråga 18 Figuren visar hur livmoderslemhinnans (endometriets) tjocklek varierar under en menstruationscykel. (6p) a) Hur många dagar (cirka) är de olika faserna? (1,5p) b) Var i figuren sker ägglossningen? (1p) c) Vilka hormoner stimulerar endometriet under proliferationsfasen respektive sekretionsfasen? Vad har dessa hormon för effekter på endometriet? (2p) d) Vilka förändringar i endometriet leder till menstruationen? (1,5p) Svar: a) Menstruationscykelns totala längd varierar mellan individer, men är i genomsnitt 28 dagar lång. Proliferationsfas: ca 10 dagar Sekretionsfas: ca 14 dagar Menstruationsfas: ca 4 dagar b) Vid övergången mellan proliferationsfasen och sekretionsfasen, dvs 14 dagar efter menstruationens början. c) Proliferationsfas: östrogen från folliklar/dominant follikel stimulerar endometriet så att det tillväxer i tjocklek (från ca 0,5 till 5 mm) Sekretionsfas: Under påverkan av östrogen och progesteron från gulkroppen utvecklas endometriet i en riktning som innebär att slemhinnan blir mottaglig för ett eventuellt befruktat ägg. Viss stimulering från östrogen ger begränsad tillväxt (ytterligare 0,5 1 mm), medan progesteron bl.a. stimulerar endometriets sekretoriska funktioner. d) Menstruationsfas: Minskande nivåer av östrogen och progesteron vid slutet av sekretionsfasen gör bl.a. att endometriet börjar producera större mängder prostaglandiner och att vävnaden minskar i tjocklek. Bl.a. prostaglandinerna ger vasokonstriktion av blodkärlen i endometriet, vilket bidrar till att endometriet degenererar. Prostaglandinerna orsakar även kontraktion av livmoderns glatta muskulatur (vilket kan ge upphov till menstruationssmärtor). Sammantaget orsakar vasospasmen, avsaknad av hormonell stimulering och näringsbristen nekros i endometriet. Det sker pga nekrosen ett gradvis avskiljande av de yttre vävnadslagren från de mer basala.

26

27 TENTAMEN T3, VT16, HOMEOSTAS, (24) (5p) Fråga 19 a) Produktionen av viabla spermier är temperaturkänslig. Beskriv 2 principer för testiklarnas temperaturreglering.(2p) b) Följande ord kan användas för att beskriva vägen (cellmognadssteg, anatomiska strukturer som passeras, körtlar eller sådanas mynning varifrån exkretion tillkommer till ejakulatets innehåll mm.) från mannens könsceller/gameter till färdigt ejakulat. Sortera dem i rätt ordning. (system: 1p för alla ord på rätt tredjedel, 1p om max två fel i ordningen, 1p om alla orden i rätt ordning, max 3p) meios prostata vesica ductus seminalis spermatid primordialcell ductus (vas) deferens spermatogonium inguinalkanalen primär spermatocyt spermiens mognad ductus bulbouretralis ductus ejakulatorius spermiation spermatozo Testis Epididymis Post epididymis

28 Svar: a) Testiklarna belägenhet i skrotum. Plexus pampiniformis framför vas deferens är ett vensystem som förutom att returnera venöst blod från testes också fungerar som kylsystem för artärerna. M cremaster, kontraktion drar upp testiklarna till en position närmare kroppen (vid kyla) och släpper ned testiklarna längre från kroppen vid relaxation. M dartos är ett tunt muskellager runt scrotum som reglerar ytan som är exponerad för omgivningen (kontraktion vid kyla för att begränsa värmeavgivning och vice versa vid exponering för hög temperatur). b) Testis primordial cell spermatogonium meios primär spermatocyt meios spermatid spermatozo spermiation Spermiens mognad Epididymis Post epididymis ductus (vas) deferens inguinalkanalen vesica - ductus seminalis ductus ejaculatorius prostata ductus bulbouretralis

29 HOMEOSTAS, tentamen Kontrollera att du har fyllt i första sidan och skrivit kod på alla övriga sidor Anteckna din kod här:.. Riv av och behåll denna sida!!!! Resultatet kommer att publiceras på