Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Transkript

1 Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet 2011 Datum: Skrivtid: Skrivningen består av sex kortsvarsfrågor och sex flervalsfrågor, totalt 20 poäng. För betyget Godkänd krävs minst 14 poäng (70 % av 20 poäng) För betyget Väl godkänd krävs minst 17 poäng (85 % av 20 poäng) Inget besök av ansvarig lärare! Eventuella frågor angående skrivningen besvaras kl av ansvarig lärare: Stig Jacobsson, mobil , kontor , Lycka till! Noteringar av rättande lärare Poäng Procent Betyg Signatur Datum Väl godkänd av 20 % Godkänd Underkänd

2 Sida 1 Kortsvarsfrågor: Svara kort, koncist och läsligt på angivet utrymme! När frågorna är uppdelade i delfrågor (a, b, c, etc) ange noga vilken av delfrågorna som svaret avser! 1. Majoriteten av de läkemedel som vi använder är kemiska substanser som utövar sin effekt via specifika målproteiner, t.ex. receptorer. a) Ange tre andra typer av målproteiner? (1,5 p) b) Vilka är de fyra huvudtyperna av receptorer? (1 p) c) Vilken typ av receptor medierar (i normalfallet) den snabbaste cellulära effekten? (0,25 p) d) Vilken typ medierar (i normalfallet) den långsammaste cellulära effekten? (0,25 p)

3 Sida 2 2. Figuren illustrerar dos-responssamband för tre läkemedel (A, B och C). De verkar alla på samma receptor. &!!" Markera vilket/vilka av följande påståenden som är giltigt/giltiga! %$" (0,5 p för rätt markering, -0,5 p för fel markering; max 2 p; min 0 p) $!" a) A är mer potent än B och C b) B är en ren agonist c) C är mer potent än B d) C har större efficacy än B e) C är en partiell agonist f) A är en ren agonist g) B är mer potent än A h) B har större efficacy än A!"#$%&#'()'*+',*-./' #$"!" *" (" )"!'&" &" &!" &!!" 0%#' 3. Vad menas med att ett läkemedel binder irreversibelt till ett målprotein? (1 p) 4. a) Vilken farmakokinetisk fördel kan man uppnå med rektal administrering? (1,5 p) b) När kan rektal administrering vara att föredra framför peroral administrering? (1 p) Motivera kortfattat ditt svar!

4 Sida 3 5. Förklara kortfattat vad det innebär att ett läkemedel genomgår enterohepatisk kretslopp (recirkulation)? (2 p) 6. a) Vad menas med begreppet steady-state? (1,5 p) b) Förklara kortfattat vad 1:a ordningens kinetik innebär! (1,5 p) c) Vid 1:a ordningens kinetik, hur många halveringstider tar det innan man uppnår steady-state? (0,5 p)

5 Sida 4 Flersvarsfrågor: OBS! Endast ett svarsalternativ per fråga är korrekt, kryssa för det rätta alternativet! En poäng (1 p) per fråga. 7. Ett läkemedel som kan stimulera målmolekyler (t ex receptorer) men inte ge maximal respons, oavsett hur hög koncentrationen är på verkningsstället, är en agonist partiell agonist betablockare allosterisk antagonist 8. Med avses den del av läkemedlet som når systemkretsloppet i åsyftat skick. enteral administrering jonfälla biotillgänglighet prodrug 9. Halveringstiden för ett läkemedel är 12 timmar. Hos en patient uppmäts en plasmakoncentration på 24 µmol/liter, vilket är för mycket. Under hur lång tid ska patienten låta bli att ta läkemedlet för att koncentrationen ska sjunka till 1,5 µmol/liter? 18 timmar 1 dygn 2 dygn 4 dygn 10. Ett stort antal läkemedel kan stimulera sin egen och/eller andra läkemedels metabolism. Vad kallas detta fenomen? metabol acidos metabol alkalos enzyminhibition enzyminduktion 11. En farmakokinetisk interaktion uppstår när läkemedel A påverkar effekten av läkemedel B genom att blockera bindningen av läkemedel B till en receptor förändra koncentrationen av läkemedel B i biofasen verka som partiell agonist vid samma receptor som läkemedel B binder till förändra läkemedel B:s affinitet till receptorn 12. ATC-systemet (i t ex FASS) används för att klassificera läkemedel efter läkemedlets anatomiska, toxiska och kemiska egenskaper indikationer, kontraindikationer och kemiska egenskaper effekter på nervsystemet, respiratoriska och kardiovaskulära systemet anatomiska, terapeutiska och kemiska egenskaper