V - distributionsvolym. Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi. V exempel forts.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "V - distributionsvolym. Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi. V exempel forts."

Transkript

1 V - distributionsvolym Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi V är den volym i vilket läkemedlet förefaller att vara löst i givet volymens totala innehåll av läkemedlet och dess entrationen I praktiken är bindning till strukturer andra än lösningsmedlet den faktor som leder till att man får onaturliga volymer Ett grundläggande antagande för beräkning av V är att läkemedlet har fördelats jämnt och färdigt (dvs jämvikt råder) i hela kroppen V - exempel Antag ett badkar om L Släng i 2 tabl paracetamol à 5 mg Rör om (sedan de löst sig) Tag ett litet prov och analysera entrationen på labbet Vilken bör det vara? V exempel forts mg/l Vänd nu på problemet: Tag ett badkar fyllt med okänd mängd vatten Släng i 2 st 5 mg tabl paracetamol Analysera ett prov efter nogsam omrörning Konc är mg/l, hur många liter rymmer badkaret? V - forts L!!!!!!!!!! Gör nu samma sak med en människa Tag ett läkemedel i en bestämd dos Stoppa i försökspersonen och rör om noggrant (dvs låt det absorberas och distribueras) Analysera ett prov innan något hinner elimineras Beräkna V=D/C V- forts En strikt definition på V är således att V är den volym i vilket individens läkemedelsinnehåll förefaller vara distribuerat när denna volym skattats utifrån antagandet att entrationen är likadan i hela volymen som den är i den vätska i vilken entrationen bestämts Två praktiska problem föreligger således:. Att veta kroppens totala läkemedelsinnehåll 2. Att veta att fördelningsjämvikt föreligger

2 Galna distributionsvolymer Vissa läkemedel har mycket höga V, ett ex är ribavirin med cirka 3 L vilket beror på att det binder till röda blodkroppar. Ett annat exempel är propofol med en ungefär lika stor distributionsvolym men där den höga lösligheten i fett är orsaken. Förklaringsmodell: antag att vi i badkaret hällt ner lite aktivt kol som binder 99% av paracetamolet. Vi gör om experimentet, häller i gram paracetamol och finner att entrationen är, mg/l. Hur stort är badkaret? Formellt L vilket är galet men beskriver adekvat hur paracetamoldosen fördelats Obs att jämförelsen är bra, bly har en halveringstid på flera decennier pga bindning till benvävnad Clearance - CL Ett bra svenskt ord för CL är elimineringskapacitet, däremot inte elimineringshastighet eftersom det är minskningen av entrationen över tiden och denna är bara i undantagsfall konstant Två faktorer styr CL för ett organ:. Hur bra är organet på att eliminera den mängd som transporteras till organet 2. Hur stor mängd transporteras till organet CL CL Φtot Φtot Φ Φ Cut Cin Cut Cin (Cin-Cut) = entrationsskillnad Φ(Cin-Cut) = elimineringshastighet massa CL Summering av parallella CL Φtot Cut Cin Φ (Cin-Cut)/Cin = EF som kallas extraktionsfraktion CL Φ(Cin-Cut)/Cin = elimineringskapacitet = CL CL2 CLtot = CL + CL2 2

3 Totalt CL I det enkla fallet (föregående bild) med parallella CL kan man enkelt summera alla delcl Vid seriekopplade CL så får man inget enkelt samband utan man måste dela upp det i extraktionsfraktion respektive blodflöde och får då att CLtot = Φ(-(-EF)(-EF2)) Notera att EF egentligen beror av blodflödet rent fysiologiskt och därför egentligen inte är någon fundamental parameter, intrinsic CL (ICL) är bättre men stökigare och diskuteras därför senare Koncentration i steady-state: Css En omedelbar följd av begreppet CL är att man enkelt kan få fram vad Css beror av I steady-state tillförs lika mycket läkemedel som elimineras Den mängd som patienten får per tidsenhet är D/ t Den mängd som elimineras är ju Φ(Cin-Cut) enligt vad som tidigare sagts. Förläng detta uttryck med Cin så blir eliminerad mängd CL Cin men i steady state är Cin = Css Alltså är D/ t = CL Css Css = D/( t CL) Css Notera att CL är den ENDA parameter av fysiologisk natur som styr Css Det är vanligt att i olika sammanhang möta formeln Css = D/( t V K) men detta är en luring eftersom CL = V K. Eftersom i praktiken inte är konstant så ska Css i ovanstående formler tolkas som medelentrationen under dosintervallet varvid man med medel menar den man får om man dividerar AUC med t Css Av additiviteten hos olika källor till CL följer att Css också påverkas av om CL beror av en eller flera vägar vid interaktioner, sjukdom i eliminerande organ, genetisk variation i CYP:ar o dyl Css = D/((CL+CL2+..CLn) t) före interaktion ml/min 4 ml/min totalt 5 ml/min hämning av liten väg induktion av liten väg 4 ml/min 4 ml/min totalt 8 ml/min hämning av stor väg Halveringstid Man kan enkelt se att om CL ökar så minskar halveringstiden, givet att allt annat är konstant. På liknande sätt kan man se att om V ökar så ökar halveringstiden. Den andel av kroppens läkemedelsinnehåll som elimineras per tidsenhet är detsamma som förhållandet mellan CL och V Halveringstiden är tvärtom proportionell mot V och omvänt proportionell mot CL dvs T/2 α V/CL ml/min 4 ml/min ml/min ml/min totalt 4 ml/min totalt ml/min 3

4 Koncentration- T/2 = a* V/CL T/2 = a* V/CL CL L/h V L V L a = ln(2) dvs ca.693 Allmänna observationer Det är regel att läkemedel har upp till en viss gräns Emax En del läkemedels er liknar kroppsegna signalsubstansers och kallas agonister Medel som motverkar agonister kallas antagonister Som en följd av modern receptorforskning tenderar man att kalla medel för agonister när receptorn aktiveras dvs konformationsförändras så att ytterligare händelser initieras Klassisk receptorteori Massverkans lag är utgånspunkten A + R AR med hastighetskonstanten ka Man utgår från att receptorantalet är begränsande dvs R = Rtot AR A (Rtot AR) = ka AR AR = Rtot A/(ka + A) Detta är homologt med Michaelis Mentens ekvation för enzym-substrat Hills ekvation: AR = Rtot A s /(ka s + A s ) är en generalisering som gäller bl a O 2 -bindn till Hb Konc-, linjär -skala Agonist dos respons, ,8 ka = ED5 dvs den som ger 5% av max (här,5 i ),, 4

5 ,8 Definition av potens C är mer potent än A och B,, A B är mindre potent än A och C Partiella agonister Somliga agonister kan inte åstadkomma maximal och kallas då partiella Observera att ka (ED5) är en deskriptor som är oberoende av den partiella agonistens max- Ett sätt att få en bild av hur en partiell agonist är att se det som en substans som stimulerar receptorn med en viss sannolikhet när den binder sig Olika partiella agonister Kompetitiva antagonister,8,, ka=5 ka=5 ka=, ka=, ka=5 Binder sig till receptorn utan att stimulera den Tävlar med agonisten på villkor som dikteras av respektive substans affinitet (/ka) Att ett medel motverkar ett annat medels är inte tillräckligt för att det ska kallas kompetitiv antagonist För att visa att en antagonist är kompetitiv skall -kurvan för agonisten förskjutas i närvaro av antgonist i fix Kompetitiv antagonist vs agonist,8 ant= ant= ant=4 ant=6 ant=64,, agonist Kompetitiv antagonist, forts Konc-kurvan för agonisten parallellförskjuts vilket kan ses i formler för reaktionen A (Rtot AR - BR) = ka AR B (Rtot AR - BR) = kb BR Genom att lösa ut BR ur den andra ekvationen och substituera i den övre och slutligen isolera AR fås AR = Rtot A/(ka + ka B/kb + A) Detta är samma uttryck som för agonisten men med en korrigering för förhållandet mellan ka och kb samt mängden B närvarande 5

6 Non-kompetitiv antagonist Kan tolkas så att närvaro av den nonkompetitiva antagonisten eliminerar en del av receptorerna så att dessa inte längre kan mediera någon Eftersom affiniteten mellan återstående receptorer och agonisten inte ändras så kommer ED5 för agonisten att vara oförändrat men Emax blir allt mindre Standardexperimentet är således likt det som görs för kompetitiva antagonister Effekt Non-kompetitiv antagonist,2,8 % Rec 8% Rec 6% Rec 4% Rec 2% Rec,, Konc agonist Interaktion agonist/partiell agonist Detta kan vid första påseende tyckas vara en esoterisk och teoretisk övning men verkligheten är bättre än så. Partiella agonister (P) förekommer t ex numera avregistrerade dextropropoxifen,estrogen antagonisten tamoxifen och beta blockaren pindolol I de kurvor som visas är det av P som varieras medan bakgrundsstimuleringen sker av fix agonist vilket är relevant t ex för en av tamoxifen på kvinnor och män Basalstimulering och partiell agonism,2 ago=, ago= ago=5 ago=25,8 ago=25,, partiell agonist Partiell agonist + agonist En partiell agonist kan användas för att låsa graden av receptorstimulering i ett läge Ex är tamoxifen som med hög affinitet till receptorn men måttlig intrinsic activity dels åstadkommer viss estrogenreceptorstimulering och dels förhindrar endogent estrogen att binda sig till receptorn. Partiell agonist låser en,8 part=, part= part= part= part=,, agonist 6

7 Hittillsvarande begrepp räcker inte Experiment som är kända sedan 4-talet visar med all önskvärd tydlighet att ovanstående inte är tillräckligt för att beskriva verkligheten. Vissa non-kompetitiva antagonister ger fhögerförskjutna dos-kurvor i låga entrationer Vissa agonister är fullständiga i vissa system och partiella i andra En förklaringsmodell innehåller sk spare receptors Modern receptorteori Man tänker sig att läkemedlet binder sig till receptorn enligt tidigare AR = Rtot A/(ka + A) Effekten utövas genom en liknande relation E = Emax AR/(ED5 + AR) Man kan eliminera AR ur dessa ekvationer och kallar sedan Rtot/ED5 för efficacy Modellen innebär att halv-maximal kan uppnås långt innan hälften av receptorerna bundits till agonisten vilket ger spare receptors Varierande efficacy,8,,, Konc agonist e=25 e=25 e=5 e= e= Ny definition av agonist Alla medel som stimulerar receptorn är således agonister Agonister skiljer sig åt genom efficacy och affinitet ED5 och Emax kommer således att bero på dels efficacy och affinitet och dels på receptorantalet En mycket viktig praktisk konsekvens av detta är att man kan utveckla agonister med selektivitet för vävnader med en hög receptordensitet Teorin förklarar tillfredsställande varför olika er uppkommer i olika entrationer Receptorselektivitet Många läkemedel har affinitet till flera olika receptorer Vilka er medlet får beror på affinitet och (för agonister) efficacy för olika receptorer samt om de kan passera in i de målorgan där en utövas T ex gamla neuroleptika var antagonister på D2- (antipsykotisk och extrapyramidala), α- (ortostatism), muskarin- (muntorrhet mm) och H- receptorer (sedation) I äldre litteratur användes uttrycket dirty drug ofta med illa underbyggda undertoner Receptorselektivitet Om ett medel har på många system in vitro betyder det inte att dessa er ses in vivo, inte heller att de är orsaker till medlets terapeutiska (jfr halten antibakteriella medel i vitlök som enligt någon skröna ska behöva intas 8 kg/dygn av för att ge ) I vissa fall kan nära nog självklara observationer bli ifrågasatta genom felslut t ex ett medel med mycket CNS-biverkningar som hittas i låga halter i CSF. Givetvis beror CNS-biverkningar på er i CNS. Det kanske är en särskilt hög receptordensitet i en liten kärna som är orsaken!!! 7

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN 2009-03-25 KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Tentamen i Farmakokinetik 6 hp

Tentamen i Farmakokinetik 6 hp Tentamen i Farmakokinetik 6 hp 2011-02-11 Skrivtid: kl. 9-15 Maxpoäng: 36 p Godkänt: 22 p Väl godkänt: 29 p Hjälpmedel: miniräknare utdelad formelsamling utdelat mm-papper Lycka till! Sofia Mattsson 1.

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen.

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2014 01 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 61 p Allmän Farmakologi 17 p Hjärt kärlsystemets

Läs mer

Laborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg

Laborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg Laborationsrapport Glattmuskulatur Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET LINKÖPING 2014-01-30 Syfte Syftet med laborationen är att förstå hur man konstruerar

Läs mer

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7 Labrapport: Glattmuskellaboration Basgrupp 7 Fredrik Bodin, Jon Gårsjö, Hanna Malm, Petra Thorsson Teoretisk bakgrund Farmakodynamik beskriver en drogs verkan på kroppen och hur plasmakoncentrationen påverkar

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 12 15 Tid: 9.30-12.30

Läs mer

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 40 p Del II, 12-20, 34 p Del III, 21-24, 19 p Glöm

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK16V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 7 april 2017 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Kl

Kl Resttentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2013-03-06 Kl. 15.00-18.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 41p Del II, 12-21, 35p Del III, 22-29, 21p Glöm ej

Läs mer

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakologi - Grundläggande principer Farmakokinetik - Farmakodynamik

Läs mer

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner Introduktion Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner Biverkningar typ A och B A B Farmakologisk förutsägbart Ja Nej Dosberoende Ja Nej Incidens och morbiditet Hög

Läs mer

2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik

2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik Farmakologi FARMAKODYNAMIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur utövar läkemedelsmolekylen

Läs mer

NAMN (TEXTA LÄSLIGT!): FÖDELSENUMMER:

NAMN (TEXTA LÄSLIGT!): FÖDELSENUMMER: Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY/F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL561 Delkurs 1: Introduktionskurs, HT 2014 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 19 september 2014, kl 09.00 11.00

Läs mer

Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------

Namn: ------------------------------------------------------------------------------------------------- GAMMAL ÖVNINGSTENTA (HT 01) NB: Kommande tenta kommer att omfatta 75 p (inte 100!) och vissa områden har föreslästs av andra föreläsare än tidigare! 1 1. (2p) Trots att ett lågt ph gynnar membranpassagen

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 1

D E L S K R I V N I N G 1 Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktion - Allmän farmakologi, HT 2009 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 18 september

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.

Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem. Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt

Läs mer

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME Administration Distribution Metabolism Exkretion Allmän farmakologi Farmakokinetik Daniel Eckernäs Avdelningen för farmakologi Daniel.eckernas@neuro.gu.se Innehåll - Farmakokinetik Definition Administrationsvägar

Läs mer

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 17 november 2017 Tid: 3 tim

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-01-14 Kl. 14.00-17.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.

Läs mer

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 121204 Totalpoäng: 65p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 111129 Totalpoäng: 59p Poängfördelning: Skrivtid:

Läs mer

Receptorfarmakologi trombocyter

Receptorfarmakologi trombocyter Receptorfarmakologi trombocyter Bakgrund: Många hormoner och signalsubstanser verkar genom att binda till receptorer för att utöva sin effekt. Kunskapen om detta utnyttjas vid läkemedelsframställning då

Läs mer

Amning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland

Amning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland Amning och läkemedel Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland Innehåll Faktorer som påverkar om ett läkemedel kan användas under amning eller ej Amningskategorier i FASS Exempel på

Läs mer

Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson

Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson FASS Farmaceutiska specialiteter i Sverige http://www.fass.se ATC-systemet (anatomiskt, terapeutiskt, kemiskt klassificeringssystem) 14 huvudgrupper med undergrupper

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 1

Kinetik. Föreläsning 1 Kinetik Föreläsning 1 Varför kunna kinetik? För att till exempel kunna besvara: Hur lång tid tar reaktionen till viss omsättningsgrad eller hur mycket produkt bildas på viss tid? Hur ser reaktionens temperaturberoende

Läs mer

För G (Godkänt) krävs 60% av totalpoäng. För VG ( Väl godkänt ) krävs 85% av tp Totalpoäng: 52.

För G (Godkänt) krävs 60% av totalpoäng. För VG ( Väl godkänt ) krävs 85% av tp Totalpoäng: 52. Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 23/8 2012. Lärare: Ulrika Fernberg, fråga

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensköterskerogrammet Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0052H Lärare Delmoment Fråga Max G % VG % Anders Eriksson Läkemedelsräkning 1 7 20 18 90 Zandra Öberg Allmän

Läs mer

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Allmän och Speciell farmakologi, tillfälle 1 Ladokkod: 62DA01 Tentamen ges för: Vdist 17h, Gdist 18h, fristående

Läs mer

Läkemedelsberäkning. Läkemedelsberäkning. Läkemedelsräkning Uppföljning Termin

Läkemedelsberäkning. Läkemedelsberäkning. Läkemedelsräkning Uppföljning Termin Läkemedelsräkning Uppföljning Termin 1 Läkemedelsberäkning En strimma genom hela utbildningen Föreläsningar Diagnostiska test med uppföljning Tentamen Läkemedelsberäkning Termin 1 Introduktion till ämnet

Läs mer

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 15 7,5 högskolepoäng KOD: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 29 december 2015 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng

Läs mer

Tentamen 62DA01 Vdist 15h, Gdist 16h, fristående

Tentamen 62DA01 Vdist 15h, Gdist 16h, fristående Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 62DA01 Vdist 15h, Gdist 16h, fristående 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 20161021

Läs mer

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k "p-sprutor" (preventivmedel) räknas som läkemedel

C) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k p-sprutor (preventivmedel) räknas som läkemedel ÖVNINGSDUGGA DELKURS 1 Question 1 / 25 Vilket begrepp används för att speciellt beskriva läkemedels effekter på organismen? A) Farmakologi B) Farmaci C) Farmakodynamik D) Farmakokinetik E) Farmakognosi

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 m fl 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tid: 3,5 tim Hjälpmedel:

Läs mer

Xenobiotikas öde i organismen

Xenobiotikas öde i organismen Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans

Läs mer

Farmakologins ABC. disposition

Farmakologins ABC. disposition Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, specialist i barn och ungdomspsykiatri Linda.Halldner@ki.se

Läs mer

Introduktion till farmakokinetik

Introduktion till farmakokinetik Introduktion till farmakokinetik FSL HT14 Michael Ashton Enheten för farmakokine;k och läkemedelsmetabolism Sek;onen för farmakologi Farmakokinetik Pharmacon [grek.] läkemedel/ört Kinetikos [grek.] (kroppar

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (23 st) finns med! Del I, 1-9, 35p Del II, 10-17, 28p Del III, 18-23, 17p

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16

DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 DELKURS 3A: OM112A Tentamen 2014-01-16 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 3 Medicinsk vetenskap I Delkurs 3 OM112A Datum: 2014-01-16 Maxpoäng: DEL A + B = 40p Godkänt (68%):

Läs mer

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: GSJUK17H 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 23 november 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

SJSG(E,F)11 Människan: Biologi och hälsa Allmän farmakologi (Farmakologi) 3.0 hp

SJSG(E,F)11 Människan: Biologi och hälsa Allmän farmakologi (Farmakologi) 3.0 hp Institutionen för hälsovetenskaper Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kodnummer.. SJSG(E,F)11 Människan: Biologi och hälsa

Läs mer

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Kapitel 12. Kemisk kinetik Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 1

D E L S K R I V N I N G 1 Apotekarprogrammet (APEX - 2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktion - Allmän farmakologi, HT 2008 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 19 september 2008, kl

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Säsongsbunden och perenn allergisk rinit samt vasomotorisk rinit. Symtomatisk behandling vid näspolypos.

4.1 Terapeutiska indikationer Säsongsbunden och perenn allergisk rinit samt vasomotorisk rinit. Symtomatisk behandling vid näspolypos. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Rhinocort Turbuhaler 100 mikrogram/dos näspulver. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Budesonid 100 mikrogram/dos. 3 LÄKEMEDELSFORM Näspulver. 4 KLINISKA UPPGIFTER

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 4

Kinetik. Föreläsning 4 Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks

Läs mer

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker. Farmakologi Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 m fl 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 16 juni 2012 Tid: 3½ tim Hjälpmedel:

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE Den gamla patienten Vårdens största utmaning Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 2

Kinetik. Föreläsning 2 Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i

Läs mer

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TDM och Epilepsi. Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TDM och Epilepsi Magnus Axelsson Specialistläkare, Klinisk farmakologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 TDM (Therapeutic Drug Monitoring) Mätning - och upprätthållande av - läkemedelskoncentration i

Läs mer

4 Fler deriveringsregler

4 Fler deriveringsregler 4 Fler deriveringsregler 4. Dagens Teori Derivatan av potensfunktioner. Potensfunktioner med heltalsexponenter, som du redan kan derivera, kallas polynomfunktioner, som till exempel: f(x) = 2x4 x3 + 2x

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (26 st) finns med! Del I, 1-9, 40p Del II, 10-19, 33p Del III, 20-26, 23p

Läs mer

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.) Kemisk reaktionskinetik. (Kap. 14.1-4. 14.5-6 ej i kurs.) Reaktionshastighet kemisk jämvikt. Reaktionshastighet avgör tiden att komma till jämvikt. Ett system i jämvikt reagerar inte. Jämviktsläge avgörs

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Laborationer Olof Breuer och Lars Ståhle

Laborationer Olof Breuer och Lars Ståhle er Olof Breuer och Lars Ståhle Starta BM Dubbelklicka programfilen (inte ikonfilen) BerkeleyMadonna (Tips: lägg upp en genväg på t ex skrivbordet) Klicka OK på dialogrutan om betaversion Läs in modellfilen

Läs mer

Facit till o vningsuppgifter till avsnitt 4

Facit till o vningsuppgifter till avsnitt 4 Facit till o vningsuppgifter till avsnitt 4 I en del av uppgifterna ingår att man ritar upp en plasmakoncentrationskurva och utifrån den grafiskt bestämmer lutningen och därmed får fram eliminationshastighetskonstanten

Läs mer

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-08-19 Kl. 09.00-12.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNUMMER på alla sidor.

Läs mer

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t)

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t) Enzymkinetik Hastigheten för en reaktion A P kan uttryckas som: - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet ( - A/ t - En ökning i produktkoncentrationen per tidsenhet ( P/ t Detta innebär att

Läs mer

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Farmakologiska aspekter på postoperativ smärtlindring. Lasse Ståhle Smärtmottagningen Karolinska Huddinge

Farmakologiska aspekter på postoperativ smärtlindring. Lasse Ståhle Smärtmottagningen Karolinska Huddinge Farmakologiska aspekter på postoperativ smärtlindring Lasse Ståhle Smärtmottagningen Karolinska Huddinge Vad bestämmer den analgetiska effekten av ett läkemedel? Patofysiologin: mer smärta tenderar att

Läs mer

Läkemedelshantering Läkemedelsberäkning Termin 1. Sara Bertilsson

Läkemedelshantering Läkemedelsberäkning Termin 1. Sara Bertilsson Läkemedelshantering Läkemedelsberäkning Termin 1 Sara Bertilsson Läkemedelsformer Tablett, kapsel, resoriblett Mixtur, oral lösning Injektion Infusion Salva Suppositorie Klysma Näsdroppar, ögondroppar

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 3 Lösningar 1. Studera och begrunda den teoretiska förklaringen till supralednigen så, att du kan föra en diskussion om denna på övningen. Skriv även ner huvudpunkterna som

Läs mer

Sitter och klurar på jordtag; Hur skulle en matematisk uppställning av ett jordtag se ut med homogen mark?

Sitter och klurar på jordtag; Hur skulle en matematisk uppställning av ett jordtag se ut med homogen mark? Beräkna jordtag Postad av Michell Andersson - 12 maj 2018 07:26 Sitter och klurar på jordtag; Hur skulle en matematisk uppställning av ett jordtag se ut med homogen mark? Jag tänker att jag skulle haft

Läs mer

Vi ska nu gå igenom. Viktiga frågor. Farmakokinetik Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås

Vi ska nu gå igenom. Viktiga frågor. Farmakokinetik Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås Farmakokinetik Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås läkemedel TID effekt koncentration Farmakokinetik = det kroppen gör med läkemedlet Farmakodynamik = det läkemedlet gör med kroppen Vi ska

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KINETIK 1(2) A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KINETIK 1(2) A: Kap 14.1 14.5 Vad är kinetik? REAKTIONSKINETIK: ger information om på vilket sätt och hur snabbt kemiska reaktioner sker mekanism hastighetslag FÖLJDFRÅGA:

Läs mer

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10 Den virtuella katten Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp Namn på student 2009-09-10 Sammanfattning Syfte: Att undersöka vilken effekt ett antal farmakologiskt aktiva substanser

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare* Fylls i av kursansvarig

Läs mer

2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten

2BrO 2 (mycket snabb) Härled, med lämpligt valda approximationer, uttryck för (a) förbrukningshastigheten 1 Uppgifter 1.1 Steady-state-approximationen I en natriumnitratsmälta sönderfaller bromatjoner BrO 3 i bromidjoner Br och syrgas O 2. Kinetiska undersökningar antryder att mekanismen för sönderfallet är

Läs mer

Farmaka vid akut smärta

Farmaka vid akut smärta Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera

Läs mer

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation

Läs mer

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30 1 Tentamen DX5 170511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 17 frågor. Skriv svaren efter frågan. Vid platsbrist fortsätt på baksidan. Lycka till! MEQ = max 15 p, dina poäng 2 3 1. a) Varför

Läs mer