Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och årsstatistik 2013 Smittskydd Västra Götaland

2 Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation 4 Anmälningspliktiga sjukdomar 5 Antibiotikaresistens 7 Om arbetsgruppen 7 ESBL (extended spectrum beta-lactamase) 8 ESBLCARBA-bildande tarmbakterier 9 MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) 10 PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G) 13 VRE (vancomycinresistenta enterokocker) 14 Barninfektioner och vaccinationer 16 Om arbetsgruppen 16 Grupp A-streptokocker invasiva (igas) 17 Haemophilus influenzae invasiv infektion 19 Kikhosta 19 Meningokockinfektion 20 Mässling 22 Pneumokocker invasiv infektion 24 Polio 26 Påssjuka 26 Röda hund 26 EPI Epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna infektioner 27 Om arbetsgruppen 27 Influensa A(H1N1)pdm09 28 Legionella (legionärssjukan) 29 Hepatit 30 Om arbetsgruppen 30 Hepatit A 32 Hepatit B 33 Hepatit C 35 Hepatit D 36 Hepatit E 36 Hiv och STI 37 Om arbetsgruppen 37 Gonorré 43 Hiv 45 Klamydia 47 Syfilis 50 KomIn Kommunikation och information 51 Om arbetsgruppen 51 Tuberkulos 52 Om arbetsgruppen 52 Tuberkulos 54

3 Zoonoser 57 Om arbetsgruppen 57 Amöbainfektion Entamoeba histolytica 59 Brucellos 59 Campylobacter 60 Cryptosporidier 62 Denguefeber 63 Echinokocker (dvärgbandmask) 64 EHEC (enterohemorragisk E. coli) 65 Giardia 67 Harpest (tularemi) 68 Listeria 70 Malaria 71 Paratyfoidfeber 72 Q-feber (Coxiella burnetii) 72 Salmonella 73 Shigella 76 Vibrioinfektion (exklusive kolera) 78 Viral meningoencefalit TBE (tick borne encephalitis) 79 Virala meningoencefaliter övriga 80 Yersinia 81 HYFS Hygienarbete i förskolan 82 Om Hyfs 82 Hygienveckan vecka 38, Barnens sjukfrånvaro 83 Sammanfattning av verksamheten Publikationer 86

4 Förkortningar och förklaringar BCG BVC ECDC EHEC hiv HUS Hyfs IHR IP-telefoni MIC MIRU-VNTR MLVA MRSA MSM PFGE PKMC PNSP RFSL SMI Sminet SmL spa-typning STI Strama TBE Vektor VRE Zoonos Vaccin mot tuberkulos Barnavårdscentral European Centre for Disease Prevention and Control Enterohemorragisk E. coli Humant immunbristvirus Hemolytiskt uremiskt syndrom Hygienarbete i förskolan Internationella hälsoreglementet Datorbaserad telefoni Minsta inhiberade koncentration Mycobacterial Interspersed Repetitive Units - variable number of tandem repeats (genetisk typningsmetod för mykobakterier) Multiple Loci VNTR Analysis Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) Män som har sex med män Pulsfältgelelektrofores Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter Smittskyddsinstitutet (fr.o.m Folkhälsomyndigheten) Elektroniskt informationssystem för smittskyddsanmälningar Smittskyddslagen Sekvensbaserad typningsmetod som bygger på analys av en variabel del av Staphylococcus aureus artspecifika gen, spa Sexuellt överförbara infektioner Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Samverkan mot antibiotikaresistens Fästingburen hjärninflammation (tick borne encephalitis) Till exempel fästing eller insekt som överför smitta Vancomycinresistenta enterokocker Infektionssjukdom som kan överföras från ryggradsdjur till människa 3

5 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 kap. 1 ). Varje landsting eller region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas. Inom Västra Götalandsregionen är Smittskyddsläkaren den förvaltningsmyndighet som har den lagstadgade uppgiften att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland regionens befolkning. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han eller hon verkar och skall planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet (6 kap. 1 ). Smittskyddsarbete bedrivs på många olika sätt och i Smittskyddsläkarens uppgifter ingår att se till att allmänheten har tillgång till den information som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smitta som kan hota liv och hälsa ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk, samt att råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Smittskydd Västra Götaland består av fyra kontor (Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla). Vid enheten arbetar läkare, smittskyddssjuksköterskor, Hyfssjuksköterskor med inriktning mot förskolan, epidemiolog, assistenter samt utvecklingsledare för asyl- och flyktingfrågor, totalt 30 personer. Kontoret i Göteborg har regionalt samordningsansvar för verksamheten. Verksamhetsberättelsen för 2013 omfattar en beskrivning av arbetet i de nio arbetsgrupper som finns inom vår enhet och som sinsemellan fördelar arbetsuppgifter och sjukdomsområden. Dessa grupper verkar på uppdrag från ledningsgruppen och återrapporterar regelbundet sina aktiviteter. Till varje avsnitt bifogas statistik över anmälda fall för de sjukdomar som ligger inom respektive grupps ansvarsområde. 4

6 Anmälningspliktiga sjukdomar rapporterade till Smittskydd Västra Götaland Amöbainfektion Atypiska mykobakterier Botulism Brucellos Campylobacter Cryptosporider Denguefeber Difteri Echinokocker EHEC ESBL ESBLCARBA 4 11 Fågelinfluensa 0 0 GAS (grupp A-streptokocker, invasiva) Giardia Gonorré Gula febern Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hivinfektion HTLV I eller II Influensa A(H1N1)pdm Kikhosta Klamydia Legionella Leptospiros

7 Listeria Malaria Meningokocker Mjältbrand MRSA Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pest PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet) Pneumokocker (invasiva) Polio Påssjuka Q-feber Rabies Röda hund Salmonella Shigella Sorkfeber Stelkramp Syfilis Trikinos Tuberkulos Tyfoidfeber Vibrioinfektion (exkl. kolera) Virala meningoencefaliter (inkl. TBE) Viral meningoencephalit - endast TBE Virala hemorragiska febrar (exkl. dengue och sorkfeber) VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Yersinia

8 Antibiotikaresistens Om arbetsgruppen Gruppen verkar för ett gemensamt och samordnat arbete för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: ESBL-producerande tarmbakterier, ESBLCARBA, MRSA (meticillinresistenta gula stafylokocker), PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G), VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Arbetet under 2013 Samverkan med infektionskliniker, vårdhygien, mikrobiologiska laboratorier, länsveterinärer, Stramagrupper och andra involverade för en fungerande övervakning av antibiotikaresistensen i Västra Götaland. Uppdatering av PM och rutiner för avskrivning av MRSA-bärarskap. Prioriterade åtgärder för framtiden Revidera och ta fram PM och information avseende resistenta bakterier. Kommunala boenden ett fokusområde Utvidga samarbetet med länsveterinärer, vårdhygien och infektionskliniker. 7

9 ANTAL FALL ESBL (extended spectrum beta-lactamase) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes fall av ESBL-producerande tarmbakterier, varav kvinnor och 520 män. Sedan anmälningsplikt för positiva laboratoriesvar infördes år 2007 har ökningen i princip varit linjär. Att två tredjedelar utgörs av kvinnor speglar att fler kvinnor urinodlas, eftersom de oftare drabbas av urinvägsinfektioner. Hos 61 patienter hittades ESBL-bildande tarmbakterier i blodet, varav tio patienter hade haft blododlingsfynd tidigare år. Ålder, smittland och smittväg Små barn, vuxna yngre kvinnor och äldre personer dominerar, det vill säga de grupper där det tas mest urinodlingar Kvinnor 2013 Män 2013 Kvinnor 2012 Män >80 ÅLDERSINTERVALL Figur 1. Anmälda fall av ESBL per kön och ålder. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Urinodling dominerar de kliniska odlingarna, men ESBL-producerande tarmbakterier hittas också i tarmflora vid screening efter utlandsvård, och i mindre mängd i blod- och sårodlingar. 8

10 ESBLCARBA-bildande tarmbakterier Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 anmäldes 11 fall, således en fortsatt ökning jämfört med 2012 då anmälningsplikt för ESBLCARBA infördes. Det innebär 0,68 fall per invånare i Västra Götaland under året. Dessa bakterier är resistenta mot de mest potenta intensivvårdsantibiotika vi har, och denna resistens innebär en ökad risk för dödlighet i svåra infektioner. Ålder, smittland och smittväg Medelåldern var 54 år med en stor åldersspridning (2-91 år). Två av fallen var barn. Tio av fallen hade smittats utomlands, flertalet i samband med sjukhusvård. Av dessa hade sju smittas i olika länder i Europa, och tre i Asien. Ett fall hade smittats i Sverige, men smittvägen har inte kunnat klarläggas. Geografisk fördelning av anmälda fall Av samtliga 40 fall i Sverige under 2013 anmäldes 27 % (11 fall) i Västra Götaland. Av dessa var nio från Göteborg. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning ESBLCARBA-bildande Klebsiella pneumoniae hittades i blododling hos ett av fallen. I åtta fall anmäldes ESBLCARBA-bildande tarmbakterier från avföringsodling, i ett fall från urin och i ett fall sårsekret. Tre av fallen hade akut sjukdom och åtta upptäcktes i samband med screeningodling på grund av tidigare utlandsvård. Figur 2. Anmälda fall av ESBL CARBA, fördelning av art inom gruppen Enterobacteriaceae. 1 1 KPC: Klebsiella pneumoniae carbapenemase NDM: New Delhi Metallo-beta-lactamase OXA: Oxacillinase-type beta-lactamase VIM: Verona integron-encoded metallo-beta-lactamase VIM + KPC: Verona integron-encoded metallo-beta-lactamase + Klebsiella pneumoniae carbapenemase 9

11 ANTAL FALL ANTAL FALL MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 anmäldes 439 fall av MRSA, vilket är en ökning jämfört med Göteborgsområdet stod för den största ökningen Borås Skövde Uddevalla Göteborg Figur 3. Anmälda fall av MRSA, till respektive smittskyddskontor. Akut sjukdom rapporterades i 156 fall och ökade mest andra halvåret Uppgift saknas Annan orsak Screening p.g.a utlandsvård Smittspårning Infektion/utredning av sjukdomssymtom Figur 4. Anmälda fall av MRSA, orsak till diagnos enligt smittskyddsanmälan. 10

12 ANTAL FALL Ålder, smittland och smittväg Medianåldern för både kvinnor och män var 28,5 år. Barn samt vuxna i familjebildande ålder dominerar bland fallen. En orsak till detta är att många gravida kvinnor fångas i screening inom mödravården på grund av tidigare sjukhusvård utomlands. I smittspårningen som utförs i deras familjer hittas ofta fler fall, vilket tyder på att smittspridning inom barnfamiljer är vanlig Kvinnor Män >80 ÅLDERSINTERVALL Figur 5. Anmälda fall av MRSA, per kön och ålder. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Hos 156 av fallen fann man MRSA i kliniska odlingar, varav tio var positiva i blod. Epidemiologisk typning Typning av alla nya isolat har under 2013 skett på SMI. Metoden som används är en så kallad spa-typning. I Västra Götaland görs dessutom en epidemiologisk typning med pulsfältgelelektrofores (PFGE). SPA-TYP(152 fall) Ej Spa-typade (123 fall) 002 (29) 127 (24) 008 (24) 044 (15) 019 (13) 223 (11) 386 (10) DE TIO VANLIGASTE SPA-TYPERNA TOTALT (10) Övriga Spa-typade ( < än 8 fall per typ) (164 fall) 437 (8) 015 (8) Figur 6. Anmälda fall av MRSA, spa-typning från SMI, preliminära uppgifter. 11

13 MRSA vid idrottsutövning Sommaren 2013 anmäldes flera fall av MRSA i sårsekret från hockeyspelande pojkar i åldern år. Samtliga spelare och tränare kontaktades. Alla med sår eller andra hudförändringar uppmanades att söka sjukvård för odling. Flera av pojkarna hade, i samband med isträningen tidigare under våren, haft skavsår och andra hudförändringar. Det visade sig också att de tidigt under sommaren hade haft brottningsträning. Eftersom ytterligare fall med MRSA hittades, odlades samtliga 28 spelare i laget. Sammanlagt hittades åtta fall med MRSA. Av dessa åtta hade fem pågående symtom. Subtypning av de framodlade MRSA-stammarna visade två närliggande spa-typer, t242 och t002. Likheten talar starkt för att det rör sig om en identisk stam som orsakat spridningen i samband med idrottsutövningen, och smittkällan kunde identifieras. I samarbete med Smittskydd Halland genomfördes ett informationsmöte med alla föräldrar, vårdnadshavare, lagledare och tränare för genomgång av adekvata hygienrutiner i samband med träning och idrottsutövning. Riskfaktorer identifierades och diskuterades. Miljöförvaltningen utförde även en inspektion i träningslokalerna. Efter att dessa åtgärder implementerades har inga ytterligare fall av MRSA med anknytning till laget anmälts. Sammanfattningsvis illustrerar utbrottet att spridning av MRSA kan ske i samband med träning och idrottsutövning om det finns deltagare med sår eller andra hudförändringar. SMI genomförde under hösten en enkätundersökning till landets samtliga regioner, där ytterligare fem episoder med smittspridning av MRSA i samband med idrottsutövning identifierades mellan åren MRSA på neonatalavdelning Flera utbrott orsakade av multiresistenta bakterier på nyföddhetsavdelningar har under de senaste åren uppmärksammats både nationellt och internationellt. Högteknologisk vård av för tidigt födda och immunologiskt omogna barn som initialt saknar egen skyddsflora, innebär en stor risk för spridning av bakterier. Vid platsbrist ligger ofta flera mycket vårdkrävande barn i samma vårdrum. Under hösten 2013 upptäcktes en spridning av MRSA bland barn och vuxna på en neonatalavdelning i Västra Götaland. Sammanlagt smittades sju spädbarn och tre vuxna. Hos ett av barnen växte MRSA i blododling. Omfattande insatser har gjorts av Vårdhygien, och regelbundna screeningodlingar av spädbarn pågår tills vidare. 12

14 PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G) Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Varav MIC > 1, Utfall och trend Under året konstaterades ett fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin med MIC-värde över 1,0. Från juni 2012 ändrades gränsen för anmälningsplikt från MIC > 0,5 mg/l till > 1,0 mg/l. I Sverige har de flesta stammar med nedsatt känslighet för penicillin ett MIC-värde på 0,5 mg/l. Detta har medfört att få fall blir anmälningspliktiga med den nya gränsen. Andelen fall med MIC-värde > 1,0 mg/l ligger på samma nivå som de senaste åren, och utgör endast enstaka fall per år. Ålder, smittland och smittväg Årets enda fall är tidigare anmält på en lägre MIC-nivå, men uppfyller kriterierna för ny anmälan. Patienten var multisjuk och hade fått upprepade antibiotikakurer. Ingen utlandskontakt är angiven. MIC-värdet är 1,5 mg/l enligt laboratoriet. 13

15 ANTAL FALL ANTAL FALL VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 anmäldes 42 fall, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. En omfattande smittspridning på ett sjukhus, med sekundärsmitta till äldreboenden, orsakade 16 fall (se nedan) Totalt rapporterade 42: varav 16 patienter, ingår i ett utbrott Figur 7. Anmälda fall av VRE. Ålder, smittland och smittväg Kvinnor Män >80 ÅLDERSINTERVALL Figur 8. Anmälda fall av VRE, per kön och ålder. 14

16 Majoriteten är äldre personer. Hälften av fallen bedöms sannolikt ha smittats i samband med vård utomlands. Flera av dessa har genomgått intensivvård och ofta även koloniserats med andra multiresistenta bakterier. Geografisk fördelning av anmälda fall Av de 42 fallen anmäldes 36 till smittskyddskontoret i Göteborg. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Endast ett fall av VRE i blododling anmäldes. I två fall upptäcktes VRE vid utredning av sjukdomssymtom. För övriga fall upptäcktes VRE i samband med smittspårning (19 fall) eller provtagning i grupp med högre förväntad prevalens (20 fall), ofta efter sjukhusvård utomlands. Epidemiologisk typning Samtliga VRE-fall orsakades av Enterococcus faecium. Genotyp vana rapporterades i 23 fall och vanb i 19 fall. Vancomycinresistenta enterokocker smittspridning på sjukhus Under våren 2013 upptäcktes en stor spridning av VRE, genotyp vanb (SE-EfmB 1302), på ett sjukhus i Västra Götaland. Smittan spreds vidare till äldreboenden och korttidsboenden i området och resulterade i mer än 300 odlingar från personer. Första fallet (X) som registrerades var en inneliggande patient med stora sår, där odling visade växt av VRE. Patienten hade en lång vårdtid på sjukhus (1) och var odlad flera gånger tidigare utan att man hittat detta fynd. Vid smittspårning på avdelningen hittades ytterligare ett fall (Y). Y, som hade stora vätskande bensår, hade även vårdats flera veckor på ett annat sjukhus (2) och hade dessutom hunnit flytta vidare till ett äldreboende. I den utvidgade smittspårningen kring Y, som kom att omfatta ett stort antal patienter som vårdats på den drabbade avdelningen på sjukhus 2 från mitten av mars till och med första veckan i maj, upptäcktes flera nya VRE-fall. Många patienter hade skrivits ut till hemmet, flyttat till andra avdelningar eller särskilda boenden och korttidsboenden innan de blev provtagna. Totalt fann man 16 patienter i utbrottet. Dessa hade vårdats på tre olika enheter, och 14 av dem hade vårdats på samma avdelning på sjukhus 2. Merparten av patienterna var äldre personer med stort vårdbehov. Ingen blev sjuk av sin VRE-kolonisation. Under provtagningsperioden fann man ytterligare två fall med exakt samma VRE-typ. Dessa två ingick inte i smittspårningen och man hittade inte något epidemiologiskt samband. Vårdhygien har genomfört stora informations- och utbildningsinsatser till personal inom den kommunala vården och på sjukhus. Genom att kartlägga tänkbara smittvägar gjordes även flera förbättringsåtgärder på den drabbade avdelningen. Ett exempel på detta är städning av toaletterna, med regelbunden punktdesinfektion av toalettsits, spolknopp och kranar. Ett annat exempel är att handsprit införskaffades till matsalen för att sprita patienternas händer före måltid. Enligt Vårdhygien har smittspridning via miljön troligtvis bidragit till att utbrottet blev så omfattande. 15

17 Barninfektioner och vaccinationer Om arbetsgruppen Gruppen arbetar med att följa den epidemiologiska bilden i Västra Götaland, dels genom det elektroniska anmälningssystemet Sminet och dels genom kontakter med barnmedicinska mottagningar, barnhälsovård, förskole- och skolverksamhet samt allmänheten. Gruppen ska initiera och bidra med utbildning och information inom området barninfektioner samt vara stöd för Hyfs (Hygienarbete i förskola). Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Difteri, Grupp A-streptokocker invasiva (igas), Haemophilus influenzae invasiv, Kikhosta, Meningokockinfektion invasiv, Mässling, Pneumokockinfektion invasiv, Polio, Påssjuka, Röda hund, Stelkramp Arbetet under 2013 En representant för arbetsgruppen har deltagit som medförfattare i utarbetandet av barnhälsovårdens PM Riktlinjer för komplettering av vaccination för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland. I samband med detta skapades en specialutbildning (Kompletteringsvaccination för asylsökande och andra otillräckligt vaccinerade) tillsammans med barnhälsovårdsöverläkare, terapigrupp Vaccin och Enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Utbildningen gavs i Göteborg vid två tillfällen och i Uddevalla vid ett tillfälle. Den planeras även att ges i Borås våren Hyfs och Smittskyddet har i samråd med barnhälsovården tagit fram en affisch om hepatit A åt förskolor och BVC, i syfte att uppmärksamma risken för smitta vid utlandsresa. Smittskyddets och Hyfs PM Diarré och kräkningar inom förskolan föräldrainformation har översatts till arabiska, engelska och somaliska. Prioriterade åtgärder för framtiden Skriva PM och informationsblad på lätt svenska. I samråd med arbetsgruppen Antibiotikaresistens färdigställa en lathund för hanteringen av PNSP hos förskolebarn. Skriva ett PM om impetigo (svinkoppor). Initiera utbildning och information samt samverka med Strama, terapigrupp Vaccin, barnhälsovårdsöverläkarna, skolhälsovårdsöverläkarna med flera. 16

18 Grupp A-streptokocker invasiva (igas) Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under året anmäldes 119 fall, vilket är en fortsatt ökning jämfört med föregående år och det högsta antalet fall de senaste tio åren. Ökningen ses främst i åldersgrupperna över 50 år. En påtaglig årstidsvariation noterades med flest fall under mars-april. En trend med ökat antal fall under första halvåret har även setts under flertalet år tidigare. Uddevalla 17% Borås 29% Skövde 14% Göteborg 40% Figur 9. Anmälda fall av igas, per smittskyddskontor. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Blod var undersökningsmaterial i 108 av fallen (90 %). I tre fall (2,5 %) rapporterades grupp A-streptokocker i ledvätska. 17

19 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL FALL ANTAL FALL Epidemiologisk typning Under första halvåret rapporterades en ökning av invasiva fall orsakade av T-typ 1. Samma trend beskrevs från övriga landet, främst från södra Sverige. Andelen stammar som typades under 2013 var 90 %. Dessa data är preliminära eftersom alla typningsresultat inte är klara i skrivande stund. Den nationella typningen av grupp A-streptokockstammar har framförallt utförts sedan år 2012, då 76 % av stammarna från Västra Götaland typades. Tidigare år typades endast enstaka isolat, vilket innebär att jämförelse mellan fördelningarna under tidigare år inte blir tillförlitlig. Ej typade 140 NT B3264 * Övriga typer Figur 10. Antal fall av igas, per T-typ. * Här ingår följande T-typer: 3.13.B B B3264* Samtliga fall per månad Figur 11. * Här Antal ingår fall följande av igas T-typer: per 3.13.B3264 månad + (linje) 3.B3264 och år, de fem vanligaste T-typerna (stapel). * Här ingår följande T-typer: 3.13.B B

20 ANTAL FALL Haemophilus influenzae invasiv infektion Kvinnor Män Totalt Ålder, smittland och smittväg Under året konstaterades totalt 34 fall av invasiva infektioner, varav alla var äldre än 20 år. Cirka två tredjedelar var över 60 år >70 Figur 12. Antal fall av invasiv Haemophilus influenzae, per ålder. ÅLDERSINTERVALL Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Två fall av meningit konstaterades hos yngre vuxna personer, medan 31 isolat var från blod. Annat undersökningsmaterial uppgavs i ett fall. Epidemiologisk typning Nio stammar (26 %) typades på SMI, varav fem var icke kapslade (NT). Av de fyra kapslade isolaten var endast en typ b och två typ f. Det fjärde kapslade isolatet var en ej typ b. Kikhosta Totalt Utfall och trend Hälften av fallen rapporterades under augusti och september månad. De övriga fallen var jämnt spridda över resten av året. Ålder Av de 29 fallen var sju barn yngre än sex månader. Samtliga sju var ovaccinerade. 19

21 Meningokockinfektion Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes 13 fall, vilket är en minskning jämfört med Serogrupp Y var även 2013 den vanligaste etiologin. Två av fallen hade meningokocker med intermediär känslighet för penicillin G. Ålder, smittland och smittväg Medianåldern var 62 år med en stor åldersspridning (0-90 år). Fyra av fallen var barn under två års ålder. Samtliga var smittade i Sverige. Inga epidemiologiska samband mellan fallen i Västra Götaland, eller andra fall i landet, har kunnat påvisas. Antibiotikaprofylax till anhöriga gavs i samtliga fall utom två. Geografisk fördelning av anmälda fall Fallen var geografiskt spridda inom Västra Götaland. Sju fall, varav två dödsfall, anmäldes till smittskyddskontoret Göteborg. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Samtliga meningokockisolat kom från blododlingar. I tre av fallen angavs meningit med klassisk meningokockbild inklusive hudblödningar. För tre äldre patienter rapporterades pneumoni. Samtliga dessa hade växt av serogrupp Y. ANMÄLDA FALL MED MENINGOKOCKINFEKTION, ÅLDERSFÖRDELNING PER SEROGRUPP Y OCH ÖVRIGA ÅLDER SEROGRUPP Y ÖVRIGA SEROGRUPPER TOTALT

22 ANTAL FALL Epidemiologisk typning Serogrupp Y var den vanligaste orsaken till meningokockinfektion i Västra Götaland, och drabbade liksom tidigare år främst äldre personer, ofta med en allmän sepsisbild eller luftvägssymtom Ej grupperbar eller uppgift saknas Y W135 C B A Figur 13. Antal fall av meningokockinfektion, per serogrupp. 21

23 Mässling Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Totalt Ålder, smittland och smittväg Fyra fall, varav tre vuxna personer (45-58 år) och ett barn anmäldes i Västra Götaland. Två ovaccinerade vuxna smittades i samband med resor i Asien. Ett av dessa fall smittade sannolikt en ovaccinerad person i regionen. Ett barn på tillfälligt besök i Sverige insjuknade i mässling. Enligt anhöriga har barnet följt ordinarie vaccinationsprogram, inklusive mässlingsvaccin, i hemlandet. Epidemiologisk typning Tre av virusstammarna (inklusive fallet med sannolik smittspridning inom regionen) har typats till D8. Smittspårning på mottagningar och vårdavdelningar En kvinna född på 50-talet insjuknade under sommaren med klassiska mässlingssymtom efter resa i Asien. Hon sökte först på en vårdcentral och efter försämring även på sjukhusets akutmottagning. Hon satt i väntrummet på båda mottagningarna på sjukhuset i minst sex timmar innan hon blev inlagd. Först efter utskrivning ställdes diagnosen mässling, för sent för att ge vaccin eller immunglobulin. Ett omfattande smittspårningsarbete startade på både vårdcentralen och sjukhuset, där patienter och personal listades och kontaktades. På sjukhuset listades 139 patienter, varav 25 kontaktades efter prioritering. På vårdcentralen kontaktades 70 patienter (av 90) via telefon eller brev. Immunitets- och vaccinationsstatus hos personal, som inte visste om de var vaccinerade eller om de haft mässling, kontrollerades. Sammanfattningsvis ett importfall av mässling med många exponerade patienter och personal, där rätt diagnos dröjde och orsakade en omfattande smittspårning både kring vårdcentralen och sjukhuset. Förvånansvärt nog upptäcktes endast ett möjligt sekundärfall: en kvinna, boende i samma kommun, född på sextiotalet. Någon säker kontakt med indexfallet kunde dock inte påvisas. Ett mässlingsfall nästan hundra smittspårade Ett barn från Spanien, på besök i Göteborg med sina föräldrar, insjuknade med hosta, feber och halsont. Fem dagar senare syntes utslag på kroppen. På sjätte dagen sökte barnet på en vårdcentral och fick diagnosen tonsillit med virusutslag. Modern uppgav att barnet helt säkert fått två doser mässlingsvaccin enligt det spanska vaccinationsprogrammet. På kvällen förvärrades symtomen och de sökte på nytt, denna gång på barnakuten. Där ställdes samma diagnos, men barnet kallades in dagen efter för kompletterande provtagning, inklusive mässlingsdiagnostik. Två dagar senare kom provsvaret, som var positivt för mässling. 22

24 Både vårdcentralen och barnakuten startade då en smittspårning av de personer som exponerats för smittan. Man listade och kontaktade alla som vistats i lokalerna samtidigt som barnet, och två timmar därefter. De personer som bedömdes som oskyddade erbjöds förbyggande behandling i form av vaccination eller immunglobulin. Totalt listades 96 personer (patienter, anhöriga och personal). Alla födda före 1960 bedömdes som immuna efter genomgången sjukdom. Efter bedömning av övriga listade gavs vaccination till 18 personer och sex personer fick immunglobulin. På fyra personer gjordes immunitetskontroll. Informationsbrev skickades till tre patienter som inte gick att nå på telefon. En personal som träffat barnet innan mässlingsdiagnosen fastställdes, visade i provsvar avsaknad av immunitet mot mässling. Personen fick immunglobulin och stängdes av från arbetet i tre veckor. (Immunglobulin kan förlänga inkubationstiden, därav den långa avstängningstiden.) I barnets familj och släkt fanns endast en person som eventuellt kunde vara oskyddad mot mässling. Personen var på resa på annan ort och vände sig till vårdcentralen där för hjälp med profylax. 23

25 ANTAL FALL Pneumokocker invasiv infektion Kvinnor Män Totalt Ålder, smittland och smittväg Under året anmäldes 198 fall. Framförallt personer över 60 år drabbades. Endast fem av fallen var barn under 3 år. Sedan 2009 ingår konjugerat pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet, som erbjuds barn på barnavårdscentraler. Pneumokockvaccin rekommenderas också till särskilda riskgrupper, däribland personer över 65 år >70 ÅLDERSINTERVALL Figur 14. Anmälda fall av invasiva pneumokocker, per ålder. 24

26 Epidemiologisk typning I den nationella övervakningen har under året 179 invasiva isolat serotypats (90 %) på SMI. Ej typade (19) 3 SEROTYP 22F Övriga typade, < 6 fall per typ (66) 11A 7F 9N 15C 12F 19A 35F DE NIO VANLIGASTE SEROTYPERNA TOTALT 113 Figur 15. Anmälda fall av invasiva pneumokocker, serotypning från SMI, preliminära uppgifter. 25

27 Polio Utfall och trend Inget inhemskt fall av polio har anmälts i Sverige sedan Under 2013 uppmärksammades polio i samband med den ökande flyktingströmmen från det krigsdrabbade Syrien, där flera fall konstaterats. Asylsökande barn under 6 år som kommer till Sverige från Syrien erbjuds sedan hösten 2013 omgående poliovaccination vid ansökningsenheterna för asylsökande. Påssjuka Totalt Utfall och trend Tre fall har rapporterats, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Ålder, smittland och smittväg De tre anmälda fallen var samtliga unga vuxna kvinnor. Två av dem, varav en ovaccinerad, smittades under resor i europeiska länder. Den andra uppgavs ha träffat personer med påssjuka. Den tredje kvinnan är, trots vaccination, sannolikt smittad i Sverige utan att ytterligare fall i omgivningen påvisats. Epidemiologisk typning Samtliga tre fall orsakades av genotyp G som är associerad med samtidig spridning i Europa. Röda hund Utfall och trend Inga fall har rapporterats. 26

28 EPI Epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna infektioner Om arbetsgruppen EPI-gruppen arbetar med Smittskydd Västra Götalands beredskaps- och epidemiplanering samt utformar interna riktlinjer, checklistor och planer gällande utbrottshantering. Strategier för arbetet med influensa utformas gemensamt i gruppen, men drivs av ansvarig sköterska, läkare och assistent. Målet är att förbättra vaccinationstäckningen hos personer i riskgrupperna genom information och utbildning. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Fågelinfluensa (H5N1), Influensa A(H1N1)pdm09, Legionella, SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) Arbetet under 2013 En reviderad och delvis omarbetad epidemiberedskapsplan togs fram under Den godkändes av Regionstyrelsen i december, och gäller från och med 1 januari Planering för omhändertagande av sjuka, alternativt smittade, personer enligt internationella hälsoreglementet (IHR) har, tillsammans med Göteborgs hamn, Landvetter flygplats och primärvården, fortsatt under året. Under året har medlemmar i arbetsgruppen deltagit aktivt i planeringen och genomförandet av Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens gemensamma risk- och sårbarhetsanalys, där temat var fågelinfluensa med begränsad spridning. Arbetsgruppen är representerad i SMI:s arbetsgrupp som ska skriva råd om Legionella i miljön hantering av smittrisker. Legionella var dessutom en av huvudpunkterna på PKMC:s utbildningsdag om smittsamma sjukdomar, där flera av gruppens medlemmar deltog som föreläsare. Arbetet med årets kampanj för influensavaccination har, liksom 2012, bedrivits tillsammans med personal från Kommunikationsavdelningen. Informationsmaterial och annonserbjudande har tagits fram i linje med föregående års strategi. Under året togs en webbaserad sms-tjänst fram. Tjänsten är uppbyggd så att personen själv registrerar sitt mobilnummer för att få ett sms när det är dags att vända sig till sin vårdcentral för influensavaccination. Informationsmöten om influensa hölls vid elva tillfällen runtom i Västra Götaland. Enligt utvärderingen var det fler personer än tidigare som deltog för första gången, och det var också ett ökat antal sjukhuspersonal. Totalt deltog ungefär 900 personer inom vård och omsorg. 27

29 Influensa A(H1N1)pdm09 År Antal fall Säsong Antal fall Utfall och trend Under influensasäsongen (perioden oktober 2012 maj 2013) rapporterades fler fall av influensa i Sverige än någon säsong tidigare, med undantag av pandemisäsongen I Västra Götaland var sjukligheten stor i både influensa A(H3N2), influensa B och influensa A(H1N1)pdm09. Influensa A(H3N2) och influensa B är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, och redovisas därför inte här. Den övervägande delen diagnostiserade fall av influensa A(H1N1)pdm09 i Västra Götaland var i åldrarna år. Under säsongen , rapporterades 259 fall som behövde sjukhusvård. Av dessa vårdades 36 på intensivvårdsavdelning. (Under pandemisäsongen rapporterades 279 sjukhusvårdade personer med H1N1, varav 17 var intensivvårdskrävande.) Ungefär två tredjedelar av de intensivvårdade fallen under säsongen var män, de flesta över 65 år. Antalet intensivvårdade patienter i andra former av influensa var också stort under säsongen. Enligt uppgifter i vaccinationsregistret Svevac var vaccinationstäckningen 39 % i gruppen personer över 65 år. 28

30 Legionella (legionärssjukan) Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend År 2013 anmäldes 23 fall, vilket är en ökning jämfört med föregående år men kan ses som en normal variation. Ålder, smittland och smittväg De flesta var äldre än 60 år, tre personer var under 30 år. Den yngste var 22 år och den äldste 89 år. Fem personer avled i anslutning till legionellainfektionen (alla fem var över 70 år). Fyra av dessa fem var multisjuka och hade nedsatt immunförsvar. Åtta personer var smittade utomlands. Hos sju av årets inhemska fall hittades Legionella i vattnet i deras bostäder. Legionella är ett vanligt fynd i vattenledningssystem. Odling från luftvägssekret eller bronksköljvätska från patienten krävs för att kunna verifiera att det är samma typ av Legionella hos patienten som i vattenproverna. Detta har endast säkerställts i ett fall. Geografisk fördelning av anmälda fall Skaraborg hade tio fall, varav tre smittats i utlandet och övriga var spridda i området utan något samband med varandra. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Alla fallen är utredda på grund av sjukdomssymtom. Diagnostiken gjordes med urinantigentest i 16 fall och med serologi i fem fall. I två fall ställdes diagnosen med hjälp av odlingar (en från bronksköljvätska och en från luftvägssekret). Bubbelpool som trolig smittkälla Två personer som under hösten deltog i en turistresa i Europa insjuknade med några dagars mellanrum i legionella. Båda hade badat bubbelpool på ett hotell i Italien. SMI konstaterade att samma hotell misstänktes som smittkälla vid svenska fall av legionella även 2010 och SMI anmälde återigen detta till ECDC, som i sin tur kontaktade italienska myndigheter. 29

31 Hepatit Om arbetsgruppen Gruppen övervakar laboratorieanmälningar och kliniska anmälningar av hepatit A-E. För epidemiologisk kontroll och som bas för preventivt arbete är en bra klinisk anmälan viktig. Genom bland annat nätverksarbete med personal inom beroendevård, övrig hälso- och sjukvård, socialtjänst samt frivilligorganisationer sker riktad och allmän information för att öka kunskapen om smittsam blodburen hepatit och preventiva möjligheter. Nätverksarbetet sker lokalt i de fyra smittskyddskontorens upptagningsområde, fullt utbyggt i Göteborg och under uppbyggnad i övriga delar av Västra Götaland. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Hepatit A, Hepatit B, Hepatit C, Hepatit D, Hepatit E Arbetet under 2013 Flera utbildningar har givits under året. Däribland kan nämnas två halvdagar om infektionssjukdomar och missbruk för personal inom beroendevård, utbildning i smittskyddslagen och blodburna smittämnen för personal som arbetar med missbrukare i Göteborgs stad samt utbildningar till enheter inom beroendevården. Tatuerare, piercare, akupunktörer och fotvårdare har informerats om smittskydd vid utbildning i regi av Miljösamverkan östra Skaraborg. Gruppen har även, i samverkan med Hyfs, informerat förskolechefer i Göteborg och dess kranskommuner om hepatit A. I Göteborg finns sedan flera år en nätverksgrupp där Smittskyddet är sammankallande, med representanter för Beroendekliniken, Närhälsan, Infektion, socialtjänsten, frivilligorganisationer, Kriminalvården samt häktet. Vid gruppens träffar sker utbildning och utbyte av kunskap och erfarenhet. Ett syfte är också att underlätta samverkan mellan enheterna. Ett nära samarbete inom prevention finns mellan Kunskapscentrum för sexuell hälsa och Smittskyddet. Detta resulterade under året i en folder riktad till män som har sex med män. Syftet med foldern är att informera om risken för hepatit A, B och C vid oskyddat sex, vikten av regelbunden provtagning mot blodburna smittämnen, samt information om kostnadsfri vaccination mot hepatit B. Sprututbytesverksamhet är en annan viktig preventionsfråga. Arbetsgruppen deltog i en välbesökt sprututbyteskonferens i Göteborg, anordnad av Convictus. I denna fråga samarbetar Smittskyddet med Kunskapscentrum för sexuell hälsa. För att lära mer om pågående och ny analysmetodik av hepatit A-E har gruppen varit på ett givande studiebesök på Mikrobiologiska laboratoriet, avdelningen virusdiagnostik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 30

32 Myndighetsärenden 2013 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat myndighetsärende på Smittskyddet. Antal Smittskyddslag (2004:168) 20 Den smittade följer inte givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Prioriterade åtgärder för framtiden Fortsatt och utvecklat nätverksarbete. Verka för sprututbyte till intravenösa missbrukare. Verka för regelbunden provtagning för hepatit B och C i gruppen intravenösa missbrukare. Verka för vaccination mot hepatit B till personer i riskutsatta grupper. Verka för att ökad kunskap om betydelsen av att barn vaccineras mot hepatit A inför resa till vissa länder. 31

33 Hepatit A Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 anmäldes 20 fall, vilket är lika många som föregående år. Ålder, smittland och smittväg Samtliga var under 60 år. Sex av fallen var barn i förskoleåldern och fem var barn i skolåldern. Åtta personer smittades utomlands, varav tre i Egypten (vid olika tidpunkter). Ett utbrott i Skandinavien, med flest fall i Danmark, orsakades av frysta jordgubbar. Två av Västra Götalands fall hade detta som trolig smittväg. Under året har flera smittspårningar utförts på förskolor och skolor. Hepatit A på skola och förskola En sjuåring insjuknade i mitten av november med akut hepatit A. Barnet hade fem veckor före insjuknandet kommit hem efter flera månaders vistelse i ett afrikanskt land. Mamman och ett tvåårigt syskon hade varit med på resan. Det tvååriga syskonet visade inga symtom på hepatit A, men blodprov visade akut hepatit A. Mamman var immun. Såväl den sjuka sjuåringen som den smittsamma, men symtomfria, tvååringen hade varit på skola respektive förskola efter hemkomsten. Barnen beräknades kunna ha utsatt sina skol- och förskolekamrater samt personal för smitta under flera veckors tid. För att undvika att fler insjuknande i hepatit A erbjöds barn och personal som inte hade känd immunitet att omgående provtas och vaccineras. Denna åtgärd krävde en snabb och stor arbetsinsats från flera enheter. Förskolebarnen vaccinerades på barnmedicinsk mottagning, skolbarnen på vårdcentral och personalen på infektionsmottagning (se tabell nedan). Skola (totalt 14) Förskola (totalt 73) Barn Personal Barn Personal Tidigare vaccinerad Negativ Positiv Totalt Ett förskolebarn visade positivt provtagningsresultat men var symtomfritt. Under den efterföljande observationstiden utvecklade inga barn eller vuxna symtom på hepatit A. 32

34 ANTAL FALL Hepatit B Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Uppgift saknas Totalt Utfall och trend Fler fall anmäldes 2013 än de två föregående åren. De flesta var smittade utomlands och avspeglar provtagning av personer som är födda och uppvuxna i Afrika, Asien och delar av Europa, med högre prevalens av hepatit B. Ålder, smittland och smittväg Av de 257 anmälda fallen var 25 barn i åldrarna 0-17 år. Av dessa 25 var 18 i åldern år. Samtliga var smittade utomlands. Information om smittväg gällande kroniska smittbärare saknades i många av anmälningarna, varför närmare uppgift om smittväg i denna grupp inte redovisas. Akut hepatit B anmäldes i sju fall, varav fem hade smittats i Sverige. Inget samband fanns mellan dessa personer. Heterosexuell smittväg angavs i fyra av de fem inhemska fallen. I det femte fallet angavs annan yrkessmitta (person som i arbete med piercing stuckit sig på vasst, blodigt verktyg) Kvinnor Män >80 ÅLDERSINTERVALL Figur 16. Anmälda fall av hepatit B, per kön och ålder. 33

35 ANMÄLDA FALL HEPATIT B I VÄSTRA GÖTALAND Nya fall Kronisk infektion Uppgift saknas Akut hepatit Smittade i Sverige Smittväg Intravenöst missbruk Heterosexuell Person till person Uppgift saknas/annat Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Förutom vid tecken på akut hepatit B, erbjuds provtagning bland annat till asylsökande i samband med hälsosamtal och hälsoundersökning på vårdcentral, gravida vid inskrivning på mödravårdscentral, intravenösa missbrukare vid besök inom beroendesjukvård eller liknande, personer som tas in på häkte eller kriminalvårdsanstalt, personer med riskbeteende som besöker STI-mottagning eller ungdomsmottagning samt blodgivare. 34

36 ANTAL FALL Hepatit C Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Totalt anmäldes 273 fall under Detta är färre än de två tidigare åren, och det är männen som står för minskningen. Akut infektion anmäldes i 21 fall Kvinnor 2012 Män 2012 Kvinnor 2013 Män >80 ÅLDERSINTERVALL Figur 17. Anmälda fall av hepatit C, per kön och ålder. Ålder, smittland och smittväg ANMÄLDA FALL HEPATIT C I VÄSTRA GÖTALAND Nya fall Smittväg Intravenöst missbruk Sexuell kontakt Vårdrelaterad smitta Blod och blodprodukter Graviditet/förlossning Tatuering Annan yrkessmitta Annan smittväg Uppgift saknas/okänd

37 Av de 273 anmälda saknades klinisk anmälan i 47 fall. Av dessa var 20 negativa i antigen- eller PCR-test, och därmed ej smittsamma. Av de 226 fall som var kliniskt anmälda uppgavs 104 som smittade i Sverige, 35 som smittade utomlands och i 69 fall saknades eller var uppgift om smittland okänd. Dominerande smittväg var intravenöst missbruk. Inget fall av vårdrelaterad smitta i Sverige anmäldes under Provtagningsmaterial och orsak till undersökning De flesta som anmäldes som smittade via intravenöst missbruk var provtagna vid enheter för beroende och missbruk. Hepatit D Totalt Utfall och trend Under året anmäldes två fall, båda smittade utomlands. Hepatit E Totalt Utfall och trend Under året anmäldes fyra fall. Samtliga var män, smittade i Sverige. Inget samband kunde kopplas mellan fallen. Inte heller i något av fallen kunde smittkällan identifieras. 36

38 Hiv och STI Om arbetsgruppen Gruppen arbetar framför allt med de sexuellt överförbara sjukdomar som lyder under smittskyddslagen, där smitta kan ske både sexuellt och via blod. För information om hepatit hänvisas dock till arbetsgruppen Hepatit. Gruppen bedriver fortlöpande övervakning av smittskyddslagens STI-sjukdomar och hiv, huvudsakligen via Sminet. Preventivt arbete sker också via kontakter med specialistkliniker som infektions-, hud- och könskliniker samt ungdomsmottagningar. Samarbete sker också med referensgrupp sexuell hälsa via lokala möten, och regionalt med Referensgrupp hiv. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Gonorré, HTLV I, HTLV II, Hiv, Klamydia, Syfilis Arbetet under 2013 Under 2013 har gruppen anordnat en grundutbildning i STI-smittspårning i Göteborg och Uddevalla och en påbyggnadsutbildning för redan grundutbildade i Göteborg. Dessutom en, årligen återkommande, fördjupande utbildning i juridiska frågor kring smittspårning, given i Skövde. Ett samverkansmöte har hållits tillsammans med hiv- och STI-grupperna från Smittskydd Stockholm och Smittskydd Skåne. Målet är att utbyta erfarenheter, arbeta fram jämförbar statistik och likartad myndighetsutövning i de tre storstadsregionerna. Fortsatta möten planeras årligen. Medverkan har skett vid nationell hiv- och STI-konferens samt vid lokalt seminarium i regi av Convictus. Gruppen har återkommande möten med Kunskapscentrum sexuell hälsa och samordnarna för sexuell hälsa. Då är preventionsarbetet i fokus. Gällande hiv har ett stort internt administrativt arbete med att korrigera och komplettera epidemiologiska data i Sminet slutförts under året. Dessutom har ett regiongemensamt PM tagits fram om hivprovtagning och hur ett positivt provsvar bör omhändertas (Hiv handläggning av positivt provsvar). Kvalitetssäkringen avseende smittspårning vid klamydia vidareutvecklades under året. Hittills har frågeformulär skickats ut vid två tillfällen till ett slumpmässigt urval av behandlande läkare eller smittspårare för anmälda klamydiafall. I formuläret efterfrågas bland annat antal uppgivna kontakter, hur många av dessa som smittspåraren lyckats identifiera och sedan fått provtagna och hur många som anmälts till smittskyddsläkaren (se också myndighetsärenden nedan). Detta för att kunna följa smittspårningsarbetet över tid och för att kunna planera utbildningsinsatser ifall vi skulle upptäcka brister. Vi planerar åtminstone en kvalitetssäkringsomgång per år. Bearbetning av resultatet från de två första omgångarna pågår i skrivande stund. 37

39 Under året gav SMI ut ett kunskapsunderlag om hivtestning med snabbsvar. Med anledning av detta har en diskussion förts med bland annat RFSL och Positiva Gruppen Väst om hur hivtestning kan göras både lättillgänglig och patientsäker. Ett annat kunskapsunderlag (Smittsamhet vid behandlad hivinfektion) har gemensamt givits ut av SMI och Referensgruppen för AntiViral behandling (RAV). Smittskyddsbladen (till läkare och patienter) har därefter uppdaterats och publicerats. Nya direktiv för ansökan om och fördelning av statliga hivmedel har påverkat arbetsformerna i referensgruppen för hiv under året. Myndighetsärenden 2013 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat myndighetsärende på Smittskyddet. Hiv Totalt har 33 myndighetsärenden rörande hiv handlagts under 2013, vilket i stort sett är samma antal och fördelning som föregående år (2012 inom parentes). Antal (år 2012) 0 (1) 1 (9) 22 (16) 3 (1) 7 (7) Procent (år 2012) 0 % (3 %) 3 % (26 %) 67 % (47 %) 9 % (3 %) 21 % (21 %) Smittskyddslag (2004:168) Ej samtyckt till provtagning/undersökning (SmL 3kap. 1 ) Ej identifierad/kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) Ej kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) Kallad, men ej kommit till undersökning (SmL 3 kap. 6 ) Brott mot förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) 38

40 Vid årets slut var 30 myndighetsärenden (91 %) avslutade, medan 3 ärenden (9 %) kvarstod Kvarvarande ärenden Avslutade ärenden Figur 18. Totalt antal myndighetsärenden rörande hiv. Fördelningen av myndighetsärenden var följande under 2013: Göteborg 24 (73 %), Uddevalla 2 (6 %), Skövde 3 (9 %) och Borås 4 (12 %) Göteborg Övriga smittskyddskontor Figur 19. Antal myndighetsärenden rörande hiv, fördelning mellan Göteborg och övriga smittskyddskontor i Västra Götaland. 39

41 STI Under 2013 har totalt ärenden avseende klamydia, gonorré och syfilis handlagts. (2012 års siffror inom parentes.) Antal (år 2012) 873 (821) 335 (608) 70 (85) 19 (22) Procent (år 2012) 67 % (53 %) 26 % (40 %) 5 % (6 %) 2 % (1 %) Smittskyddslag (SmL 2004:168) Person som av läkare misstänkts bära på en allmänfarlig sjukdom, samtycker inte till undersökning eller provtagning (SmL 3 kap. 1 ) eller Person som i egenskap av uppgiven kontakt vid smittspårning har kallats till undersökning men inte inställt sig (SmL 3 kap. 6 ) Person som efter smittspårning inte har kunnat identifieras eller kontaktas (SmL 3 kap. 5 ) Patient som inte följer givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (SmL 4 kap. 7 ) Vid årets slut var myndighetsärenden (96 %) avslutade. I endast två ärenden skickades ansökan om tvångsprovtagning till förvaltningsrätten. I inget av dessa fall behövdes polishandräckning Kvarvarande ärenden Avslutade ärenden Figur 20. Totalt antal myndighetsärenden rörande STI. Antalet ärenden har minskat med 16 % jämfört med Det gäller framför allt ärenden där en uppgiven kontakt inte kunnat identifieras eller kontaktas (SmL 3 kap. 5 ). Detta kan förklaras av att vi på smittspårarutbildningarna uppmanar till att vid behov kontakta Smittskyddet per telefon för hjälp med identifiering. Detta har lett till fler telefonsamtal, men färre formella myndighetsärenden. 40

42 En annan telefonservice är att vi kontaktar laboratoriet för att kontrollera om en uppgiven kontakt blivit provtagen. Detta torde också ha reducerat antalet myndighetsärenden enligt 3 kap. 1 och 6, även om det ännu inte är statistiskt uppenbart. Vi försöker också förhindra anmälningar med så bristfälliga uppgifter att identifiering är uppenbart omöjlig. I dessa fall bör ärendet avslutas redan av den första smittspårande enheten. Via den tidigare nämnda kvalitetssäkringen räknar vi med att ändå kunna beräkna andelen sådana fall. 274 Fullföljt/provtagna Överflyttade till annat landsting 110 Oidentifierade, oanträffbara, bosatta utomlands, uppfyllde ej kravet för 3:2 863 Figur 21. Antal avslutade myndighetsärenden rörande STI Årets myndighetsärenden fördelade sig geografiskt enligt följande: Göteborg 56 %, Uddevalla 22 %, Skövde 10 % och Borås 12 % Göteborg Uddevalla Skövde Borås Figur 22. Antal myndighetsärenden rörande STI, per smittskyddskontor. 41

43 Prioriterade åtgärder för framtiden Säkerställa att inkomna laboratorieanmälningar för klamydia också får en klinisk anmälan av behandlande läkare. Eftersom dessa fall anmäls med så kallad rikskod, krävs manuell bearbetning för att få ett tillförlitligt statistikunderlag. Årligen återkommande kvalitetssäkring av klamydiasmittspårningen. Uppföljning av Smittskyddets myndighetsutövning vid hiv- och STI-ärenden genom att analysera utfall av åtgärder och säkerställa samstämmighet i myndighetsutövningen, både inom Västra Götalandsregionen och inom de tre storstadsregionerna. Fortsatt arbete med att förbättra epidemiologisk information både gällande nyanmälda fall och de personer som sedan tidigare lever med hiv i Västra Götaland. Utifrån epidemiologiska data rikta informationsinsatser och samverka med andra aktörer (till exempel Kunskapscentrum för sexuell hälsa, frivilligorganisationer och sjukvården) för att minska spridning av hiv och förbättra tidig testning och diagnostik. 42

44 ANTAL FALL Gonorré Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Antalet gonorréfall har under 2000-talet mestadels legat på strax under 100 per år. De sista tre åren har det skett en ökning och år 2013 rapporterades 127 fall, vilket är det högsta antalet sedan år Ålder, kön, smittland och smittväg Antalet smittade kvinnor ökade med 60 % jämfört med föregående år. Andelen kvinnor har ökat från 22 % år 2012 till 31 % år Av dessa har unga i åldern år ökat från 68 % till 76 %. Sverige angavs som smittland för 72 % av alla kvinnor. Det totala antalet smittade män var på samma nivå som föregående år. Hälften av männen var homosexuellt smittade. Antalet fall bland MSM (män som har sex med män) fördubblades mellan åren 2011och 2012 (främst på grund av inhemsk smitta), men har inte ökat ytterligare under En majoritet (83 %) av alla MSM smittades i Sverige. Av MSM var 24 (57 %) i åldern år och alla utom tre av dessa smittades i Sverige. Antalet fall bland heterosexuellt smittade män har legat på en oförändrad nivå de senaste åren. Mindre än hälften (43 %) smittades i Sverige. Av alla heterosexuellt smittade män var 23 (52 %) i åldern år. Av dessa var tolv inhemskt smittade Heterosexuell smitta kvinnor Heterosexuell smitta män Homosexuell smitta män Övrigt uppgiften okänd/annat båda könen Figur 23. Antal fall av gonorré, per kön och smittväg. 43

45 ANTAL FALL Geografisk fördelning av anmälda fall De senaste åren har ett laboratorium i Västra Götaland analyserat gonorré med PCR. År 2013 införde ytterligare ett laboratorium samma analysmetod. Antalet gonorréfall kan komma att öka på grund av att laboratorierna går över till att analysera med PCR, som är en känsligare metod än traditionell odling. Den ökning som ses i Boråsområdet kan delvis förklaras av detta. Antalet PCR-positiva och samtidigt odlingsnegativa fall har hittills varit mycket få Kvinnor Män Borås Göteborg Skövde Uddevalla Figur 24. Antal fall av gonorré, per kön och till respektive smittskyddskontor. 44

46 ANTAL FALL Hiv Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Sedan 1985 har det totalt anmälts personer med hiv i Västra Götaland. Totalt levde 776 personer med hiv vid utgången av år Nydiagnostiserade i VGR Inflyttade/övertag Totalt (nydiagnostiserade och inflyttade) Figur 25. Anmälda fall av hiv, fördelning av nydiagnostiserade och inflyttade Under 2013 anmäldes 58 fall med hiv i Västra Götaland. Av de anmälda fallen hade tio en redan känd infektion (inflyttade från annat län eller land), medan resterande 48 var nydiagnostiserade. Majoriteten (41 stycken) av de anmälda fallen var hivbärare utan symtom. Tretton hade aidsdiagnos, ett fall hade primärinfektion och i tre fall saknades uppgift. Ålder, smittland och smittväg Medel- och medianålder för samtliga anmälda fall var 34 år, och för de inhemskt smittade 39 år. Smittland angavs i 57 av de totalt 58 anmälda fallen Av dessa uppgavs Sverige som smittland i åtta fall, medan de övriga 49 fördelades på 26 andra länder, varav Thailand dominerade med tio fall. 45

47 ANTAL FALL Av smittvägarna dominerade den heterosexuella med 36 fall, medan homosexuell smittväg förekom i 13 fall. För övriga injektionssmitta i två fall, okänd smittväg i tre fall, annan smittväg i tre fall och blodprodukter i ett fall Heterosexuell Injektionssmitta Totalt antal fall/år Homosexuell Annat /uppgift saknas Figur 26. Sannolik smittväg för nyanmälda fall av hiv med behandlande läkare i Västra Götaland. Av de heterosexuellt smittade angavs Sverige som smittland i tre fall. Bland de resterande 33, som smittats utomlands, dominerade Thailand som smittland med sju fall. Bland dem som smittats homosexuellt skedde smittotillfället i Sverige hos fyra av fallen. Av övriga utlandssmittade angavs Tyskland i fyra fall samt Thailand i tre fall. 46

48 Klamydia Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Sedan toppåret 2007 med fall har antalet minskat med 13 % till fall år Det är dock många fler fall än år 2000 då vi hade klamydia fall i Västra Götaland. Som tidigare år hade fler kvinnor än män klamydia. Figur 27. Antal fall av klamydia. Ålder, kön och smittland Majoriteten av alla fall var i åldern år (86 %). Både kvinnor och män hade 2013 sin klamydiatopp vid 21 års ålder. Tidigare år har kvinnorna vanligtvis varit ett par år yngre. En jämförelse med gonorré, där de unga utgjorde 62 % av totalantalet, visar att klamydia är mer av en ungdomssmitta än vad gonorré är. 47

49 ANMÄLDA FALL AV KLAMYDIA I VÄSTRA GÖTALAND TOTALT PER ÅLDERSINTERVALL (VARAV KVINNOR) ÅR år år år Alla åldrar (1 245) (1 244) 920 (423) (3 231) (1 165) (1 373) 902 (419) (3 299) (1 231) (1 369) (465) (3 441) (979) (1 405) 980 (462) (3 198) Nästan 90 % av alla klamydiafall smittades i Sverige. Endast 8 % uppgav annat land som smittland. Figur 28. Antal fall av klamydia, per smittskyddskontor. Även år 2013 sågs stora regionala skillnader i antalet klamydiafall. Göteborgsområdet har legat tämligen stabilt de senaste tre åren. Det totala antalet fall var i stort sett oförändrat jämfört med 2012, men en liten nedgång på 3 % för kvinnor och dito uppgång på 2 % för män kan noteras. Uddevallaområdet har gått från en kraftig ökning till en minskning Totalt sågs en nedgång med 13 %. Antalet kvinnor med klamydia minskade med 9 % och männen med 17 %. Skövdeområdet hade en stor ökning redan , vilken accentuerades till 2012, men har nu bytt uppgången till en påtaglig minskning. Den totala nedgången var 27 %, där kvinnorna stod för 31 % av minskningen och männen 23 %. Boråsområdet gick från en flerårig minskning till en ökning Totalt sågs en uppgång med 6 %. Antalet kvinnor med klamydia ökade med 5 % och männen med 8 %. 48

50 Vi har ingen uppenbar förklaring till de förändringar som sker och varför siffrorna går åt olika håll inom regionen. Tillgängligheten till provtagning har inte förändrats på något uppenbart sätt och diagnostiken är densamma. Antalet ungdomar i de olika åldrarna varierar dock från år till år, och de närmast kommande åren kan vi utifrån demografiska data förutse en minskning av antalet personer i det klamydiaaktuella åldersspannet. Incidensen (antal fall per invånare) för alla åldrar och båda kön ligger på 357 i Västra Götaland, vilket är över Skåne (336) men under riksincidensen (376) och klart under Stockholm (414). Figur 29. Antal fall av klamydia per invånare, regionalt och nationellt. Sedan maj 2006 kan man i Västra Götaland testa sig för klamydia via internettjänsten klamydia.se. De senaste åren har andelen kvinnor som provtagits via tjänsten ökat. Av de testade kvinnorna var 5 % positiva för klamydia. Motsvarande siffra för männen var 8 %, vilket är samma nivåer som för övrig klamydiaprovtagning. 49

51 Syfilis Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Antalet fall minskade jämfört med föregående år men var fortfarande högre än tidigare år under 2000-talet. Även andelen anmälda fall med primär eller sekundär syfilis minskade. Endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, det vill säga misstänkta eller bekräftade fall med akut sjukdom med symtom, samt fall i smittsamt skede de första två åren efter smittotillfället. Eftersom positivt antikroppstest för syfilis inte säkert kan ange när smittan skett, kan antalet rapporterade patienter vara något osäkert. Tertiär (sen) syfilis (smittad för mer än två år sedan) ska inte rapporteras enligt smittskyddslagen. Primär SYFILIS I VÄSTRA GÖTALAND MED ELLER UTAN SYMTOM Sekundär Tidig latent Primär : Syfilissår med inkubationstid 3-90 dygn Sekundär : Uppträder oftast 2-8 veckor efter primärlesionen Tidig latent : Smittad inom 2 år Figur 30. Anmälda fall av syfilis, per typ av symtom. Ålder, smittland och smittväg Medianålder för män var 42 år (20-66 år) och för kvinnor 25 år (15-30 år). Antalet smittade i Sverige var 43 % (12 fall), jämfört med 38 % föregående år. Smittländer för övriga fall var länder i Europa (4), Asien (3), Afrika (6) och Sydamerika (1). Uppgift om smittland saknades i två fall. Av samtliga fall var 54 % (15 fall) smittade i gruppen män som har sex med män. Av dessa var elva smittade i Sverige. Av de tio fallen med akut syfilis (primär + sekundär) hade sju smittats i gruppen män som har sex med män. Sex av dessa rapporterades ha smittats i Sverige. 50

52 KomIn Kommunikation och information Om arbetsgruppen Gruppen arbetar med intern och extern kommunikation och information, IT och telefoni. Området är mycket stort och berör bland annat hur vi arbetar, vilka verktyg vi använder och vem eller vilka vi kommunicerar med. Vi har därför koncentrerat oss på några områden i taget. Arbetet under 2013 Mycket tid har lagts på arbetet med Smittskyddets dokumenthanteringsplan. Några små förändringar behöver göras innan planen kan godkännas, fastställas och implementeras i verksamheten. Arbete påbörjades med en uppdragsbeskrivning i form av ett informationshäfte till kontaktläkare och sjuksköterskor i primärvården. Informationen ska beskriva vår verksamhet och vad som förväntas av kontaktpersonerna. Kontoren i Göteborg och Uddevalla har gått över till IP-telefoni. Kontoret i Skövde är anslutna sedan tidigare, men har ännu inte bytt telefonnummer. Boråskontoret kommer att gå över till IP-telefoni under Vi har bytt e-post system (till Outlook) och fått våra datorer uppgraderade till Windows 7 och Office Med anledning av detta har de flesta medarbetare deltagit i någon form av utbildning. Vi har påbörjat förberedelsearbete för möjligheten till videokonferens på alla våra kontor, och trådlöst nätverk på kontoren i Göteborg och Uddevalla. Detta för att minska antalet resor och förbättra vår interna kommunikation i samband med utbrott. Vad gäller Sminet, det nationella systemet för smittskyddsanmälningar och vårt viktigaste arbetsredskap, deltar vi med representanter i både samarbetsgrupp och styrelse. Vi har även en representant i den nationella arbetsgrupp som tagit fram ett beslutsunderlag för ett nytt Sminet, kallat SmiNet3. Arbetet med hemsidan fortgick under året, bland annat genom införandet av en ny sida gällande möjligheten till sms-påminnelse om influensavaccination. Vi har även börjat använda statistikfunktionen Piwik för att kartlägga besöken på vår hemsida. Stort arbete fortgår med att få en ny struktur på vår förstasida. Prioriterade åtgärder för framtiden Avsluta arbetet med dokumenthanteringsplanen och påbörja arkivinventering. Färdigställa ny förstasida på vår hemsida. Utrusta våra fyra kontor för videokonferens. Installera trådlöst nätverk på kontoren i Göteborg och Uddevalla. 51

53 Tuberkulos Om arbetsgruppen Gruppen övervakar tuberkulosläget i Västra Götaland och bistår vid större eller mer komplicerad smittspårning kring tuberkulos, samt följer upp behandling av tuberkulosfall. Smittskyddets uppgift är även myndighetsutövning, vilket innebär handläggning av ärenden avseende brott mot förhållningsregler, utebliven smittspårningskontakt eller behandlingsavbrott. Andra angelägna uppgifter är att informera och utbilda samt delta i projekt för att förhindra smittspridning. I gruppens uppdrag ingår dessutom att delta i klinikövergripande smittspårningsronder och att utforma riktlinjer för preventivt arbete. Gruppen har även ett nära samarbete med enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården, gällande hälsoundersökning av asylsökande med tuberkulos och andra allmänfarliga sjukdomar. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Atypiska mykobakterier, Tuberkulos Arbetet under 2013 Under året har gruppen utvecklat samarbetet med enheten som utför molekylärbiologisk typning på Mikrobiologiska laboratoriet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Detta för att, i samarbete med nationella myndigheter, kartlägga kluster av smitta, främst för att hitta och förhindra vidare smittspridning. Gruppen har även samarbetat med Socialstyrelsen och flera andra smittskyddsenheter för att säkra försörjningen av tuberkulosläkemedel. Andra arbetsuppgifter har gällt policyfrågor kring BCG-vaccination, undersökning och behandling av latent tuberkulos samt screening av gravida med risk för tuberkulos. Vi har gjort ett flertal utbildningsinsatser, bland annat för Kriminalvården, Migrationsverket, nätverket av vård för intravenösa missbrukare, boende för ensamkommande barn och unga, samt deltagit i utbildning om kompletteringsvaccinationer. Arbetet med att öka andelen asylsökande som hälsoundersöks, samt att förbättra utformning av journalmall och provtagningsrutiner har fortgått. Gruppen har även haft dialog med Migrationsverket i samband med handläggning av utvisningshotade asylsökande. Myndighetsärenden 2013 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat myndighetsärende på Smittskyddet. 52

54 Fyra sådana ärenden har handlagts under året, varav tre avsåg avbruten läkarkontakt. Ett ärende berodde på utebliven smittspårning, det vill säga en person som uppgivits som kontakt i en smittspårning, och kallats till provtagning, men uteblivit. Prioriterade åtgärder för framtiden Ökad kunskap och enhetliga rutiner för tuberkulosvård och tuberkulospreventivt arbete i Västra Götaland genom föreläsningar och PM. Bistå vid smittspårningar och handlägga myndighetsärenden. Uppföljning av molekylärbiologisk smittspårning för utredning vid misstanke om smittspridning av tuberkulos. Utarbeta informationsmaterial om både aktiv och latent tuberkulos, för översättning till flera språk. Fortsatt utveckling av arbete med hälsoundersökningar av asylsökande och andra invandrare. 53

55 ANTAL FALL Tuberkulos Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 anmäldes 128 nya tuberkulosfall, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Av samtliga fall var 111 (87 %) födda utomlands. Av de nio svenskfödda fallen har fyra föräldrar som är födda utomlands. I åtta fall saknades uppgift om födelseland. Tuberkulos i lunga anmäldes i 51 % av fallen och i andra organ (extrapulmonell tuberkulos) i resterande 49 %. 20 Kvinnor Män och äldre ÅLDERSINTERVALL Figur 31. Anmälda fall av tuberkulos, per kön och ålder. Ålder, smittland och smittväg Medianåldern för både svenskfödda och utlandsfödda var 28 år. Åldersspridningen för fall födda i Sverige var 0-87 år och för utlandsfödda 5-84 år. Två barn under fem års ålder insjuknade i tuberkulos, båda sannolikt smittade under vistelse utomlands. Av alla nyanmälda tuberkulosfall hade 86 % smittats utomlands, vilket är en oförändrad andel jämfört med föregående år. Smitta i länder på Afrikas horn angavs i 47 % av samtliga fall. Tuberkulosincidensen i Västra Götaland var 7,9 fall per invånare och år, jämfört med 6,9 i hela riket. Till smittskyddskontoret i Göteborg anmäldes 58 % av fallen, till Borås 11 %, till Uddevalla 20 % och resterande 11 % till Skövde. 54

56 ANTAL FALL Annat Sverige Övriga Europa Asien Sydamerika Afrika Figur 32. Antal fall av tuberkulos, per smittland eller region. ANMÄLDA FALL AV TUBERKULOS I VÄSTRA GÖTALAND PER LOKALISATION Pulmonell varav direktpositiva 23 (42 %) 13 (31 %) 20 (30 %) 20 (32 %) 15 (23 %) Pleura Lymfkörtel Urogenital Skelett CNS Disseminerad Gastro Annan * 19 (29%) Totalt *Pericardvätska Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Mycobacterium tuberculosis påvisades med odling i 106 fall (83 %) och med nukleinsyrapåvisning (PCR) i 4 fall (3 %). Övriga 18 fall (14 %) anmäldes som klinisk diagnos, varav fyra även hade resultat från vävnadsprov i överensstämmelse med en tuberkulös infektion. Inga fall med multiresistent tuberkulos rapporterades under året. För tre fall anmäldes infektion orsakad av isoniazidresistenta tuberkelbakterier. 55

57 Epidemiologisk typning Typning av mykobakterier med så kallad MIRU-VNTR utfördes på samtliga nyanmälda odlingsisolat. Typningsmönstret jämfördes med tidigare års resultat samt med nationella och internationella data för att söka efter smittvägar. Av de typade stammarna från fall i Västra Götaland under hade merparten unika typningsmönster. Endast tre av dessa mönster hade mer än tre isolat, varav smittkedja påvisades i ett fall. I ytterligare två fall kunde smittkedja bekräftas med typning och epidemiologiskt samband. Smittspårning inom förskola och skola Hos en person med anknytning till en förskola i Västra Götaland konstaterades lungtuberkulos. Infektionen var odlingspositiv men direktnegativ, vilket innebär att fallet karakteriserades som lågsmittsamt. Eftersom smitta trots detta kan ske vid långvarig nära kontakt med riskutsatta personer utfördes en smittspårning av samtliga barn på förskolan. Inga sekundärfall påvisades. Större smittspårningar på grund av fall med smittsam tuberkulos utfördes i två gymnasieklasser och en vuxenutbildningsklass under året. I en av klasserna undersöktes 34 personer, varav ett sekundärfall med latent tuberkulos upptäcktes. I den andra smittspårningen hittades tre sekundärfall med latent tuberkulos. 56

58 Zoonoser Om arbetsgruppen Zoonosgrupppen har som syfte att utveckla arbetet runt de anmälningspliktiga sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Under denna definition ryms ett stort antal sjukdomar av mycket varierande slag, till exempel tarmsmittor som salmonella och vektorburna sjukdomar som TBE. Det är naturligt att viss samverkan får ske med andra enheter och myndigheter med intresse för zoonoser, med syftet att bredda vår kunskap till fler aspekter med påverkan på humansidan. Inte minst det växande problemet med resistenta bakterier som kan överföras mellan djur och människa reser krav på detta. Länsveterinärer och kommunernas miljökontor, liksom Livsmedelsverket är naturliga samarbetspartners. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Amöbainfektion, Botulism, Brucellos, Campylobacter, Cryptosporidier, Denguefeber, Echinokockinfektion, EHEC (enterohemorragisk E. coli), Gula febern, Giardia, Harpest (tularemi), Kolera, Leptospiros, Listeria, Malaria, Mjältbrand, Papegojsjuka, Paratyfoidfeber, Pest, Q-feber, Rabies, Salmonella, Shigella, Sorkfeber, Trikinos, Tyfoidfeber, Vibrioinfektion (exkl. kolera), Virala hemorragiska febrar, Virala meningoencefaliter (inkl. TBE tick borne encephalitis), Yersinia Arbetet under 2013 Vi har under året valt att fokusera på nedanstående fyra diagnoser. Avsikten var att se över handläggning, inhämta ny kunskap och eventuellt förändra rutiner. Vad gäller salmonella har arbete med nya rutiner för uppföljning påbörjats. Syftet är att identifiera utbrott och på ett säkrare sätt finna smittkällan. Vid minst tre fall per vecka av samma salmonellagrupp kommer djupintervjuer att genomföras. Cryptosporidier är en sannolikt underdiagnostiserad tarmsmitta. För att öka kunskapen i vården har vi informerat i Smittskyddets nyhetsbrev och sänt ett informationsbrev till alla infektionskliniker. Eftersom cryptosporidier inte ingår i standardanalysen på flertalet laboratorier i regionen, pågår en inventering och uppdatering av laboratoriediagnostiken. Smittan sprids via vatten och vid direktkontakt med smittade djur. Då infektionen kan förväntas bli vanligare till följd av klimatpåverkan med fler skyfall, och jordföroreningar av vattentäkter och badplatser, är det viktigt att diagnosen ingår i rutinanalyser för diarré. TBE kartläggs kontinuerligt via intervjuer med patienterna. Sjukdomen sprider sig successivt till nya områden i Västra Götaland, och ytterligare spridning förväntas. Avseende tularemi, har smittan funnits i Västra Götaland sedan början av 2000-talet, och vi förväntar oss långsamt ökad spridning. År 2012 införde vi rutinen med telefonintervju av alla fall, vilket har lett till att ett litet utbrott relaterat till infekterat brunnsvatten upptäcktes. 57

59 Under 2013 har speciellt fokus lagts på att utveckla samarbetet med länsveterinärerna, då vi uppfattar att deras aspekt på flera zoonoser tillför vårt arbete en berikande bredd. Under två heldagsmöten har vi diskuterat gemensamma beröringspunkter, till exempel sambandet mellan förekomst av smitta hos slaktdjur och sjukdom hos människa. Ett nytt gemensamt område att bevaka är resistenta bakterier, som kan överföras mellan människa och djur. I syfte att utöka kontakt med kommunernas miljöenheter deltog medlemmar i Zoonosgruppen med föreläsningar om smittskydd, smittskyddslagen och epidemiberedskapsplanering vid Länsstyrelsens möte i september. Prioriterade åtgärder för framtiden Under 2014 kommer Zoonosgruppen och EPI-gruppen att tillsammans arbeta för en utökad kontakt med kommunernas miljö- och hälsoskydd. Syftet med detta är att bättre hitta källan vid matburen smitta, samt ha bättre beredskap för samarbete vid stora utbrott. Fortsätta arbetet med att förbättra rutinerna vid utredning av inhemsk salmonella och EHEC. Fortsätta att följa den campylobacterstudie som pågår på Statens veterinärmedicinska anstalt med syfte att hitta smittkällor. Fortsatt fokus på att utöka kunskap och diagnostik gällande cryptosporidier. Fortsatt fokus på uppföljning av TBE och tularemi vad gäller förekomst totalt samt etablering i nya områden. Utveckla samarbetet med länsveterinärerna. 58

60 Amöbainfektion Entamoeba histolytica Utfall och trend Under 2013 anmäldes 88 fall. Detta är en viss ökning i jämförelse med föregående år. Eftersom det inte i mikroskopisk undersökning går att skilja den patogena Entamoeba histolytica från den betydligt vanligare Entamoeba dispar, som inte är sjukdomsframkallande, är statistiken högst osäker. I endast 17 av anmälningarna föreligger säker typning till Entamoeba histolytica med hjälp av nukleinsyrapåvisning (PCR). Det går därför inte att dra några statistiska slutsatser av materialet. Diskussion pågår med de mikrobiologiska laboratorierna för att förbättra diagnostiken. Brucellos Totalt Denna bakteriesmitta, som överförs via direktkontakt med infekterade djur eller via opastöriserade mejeriprodukter, förekommer sedan många år inte inhemskt, och Sverige är förklarat fritt från brucellos. Under året har dock två fall med brucellos rapporterats. Det ena fallet är, liksom alla fyra fall 2012, smittat i Irak. Det andra fallet är en laboratoriesmitta på ett mikrobiologiskt laboratorium i Västra Götaland. Eftersom brucellos är välkänd som möjlig laboratoriesmitta, måste eventuell misstanke anges på laboratorieremissen. 59

61 ANTAL FALL Campylobacter Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Uppgift saknas Totalt Utfall och trend Campylobacter är den vanligaste bakteriella mag-tarminfektionen som rapporteras enligt smittskyddslagen. Under 2000-talet har antalet fall varierat mellan cirka och per år. Under 2013 anmäldes fall. Jämfört med incidensen i Sverige (85,0 per invånare) låg Västra Götaland på samma nivå (85,6 per invånare) under För de flesta inhemska fall föreligger ingen klar smittkälla. En nationell studie pågår för att försöka finna orsaken till den fortsatt höga insjuknandefrekvensen i sjukdomen. Ålder, kön och smittland Flest kvinnliga fall sågs i åldersgruppen år, och flest manliga fall i åldern år. Män utgjorde lite drygt hälften (52 %) av alla fall. I 63 fall (5 %) rörde det sig om barn i åldern 0-4 år, varav 68 % smittades i Sverige. Den totala andelen smittade i Sverige var 38 %, vilket i praktiken är oförändrat jämfört med tidigare år. 120 Kvinnor Män 100 Kvinnor smittland Sverige Män smittland Sverige >80 ÅLDERSINTERVALL Figur 33. Anmälda fall av campylobacter, per kön och ålder. 60

62 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL FALL De tre vanligaste smittländerna vid utlandssmitta var Spanien (157), Thailand (115) och Turkiet (107), där Spanien bytt plats med Thailand. I Europa (förutom Sverige och Turkiet) smittades 480 fall (60 % av de utlandssmittade). Risken att bli smittad i Sverige är liksom tidigare störst under sommarmånaderna Samtliga fall per månad smittad i Sverige smittad utomlands uppgift saknas Figur 34. Anmälda fall av campylobacter, smittade i Sverige och utomlands, per månad. I Göteborgsområdet rapporterades 713 fall, Uddevalla- och Boråsområdena rapporterade 246 fall vardera och Skövdeområdet 165 fall. 61

63 Cryptosporidier Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 anmäldes 15 fall av cryptosporidier till Smittskyddet. Samtliga anmäldes från Göteborgsområdet (12 fall) och Skaraborg (3 fall). Detta avspeglar att de mikrobiologiska laboratorierna i Göteborg och Skövde är de enda i Västra Götaland som bedriver diagnostik för cryptosporidier. På grund av att diagnosen är mindre känd i sjukvården, och att analys inte kan göras på alla laboratorier, och dessutom måste begäras specifikt, har vi sannolikt en underdiagnostik av smittan. Ålder, smittland och smittväg Som tidigare år anmäldes fler kvinnor än män. Även ålderstrenden överensstämmer med tidigare år. Samtliga inhemska fall hade haft kontakt med djur eller gård med egen brunn. Barn och unga vuxna dominerar bland årets fall. Fyra av de smittade är barn upp till och med 10 års ålder, varav två hade smittats utomlands och två hade smittats i Sverige. En tonåring smittades i samband med arbete med mjölkkor i Sverige. Fem personer i åldern år smittades, samtliga utomlands. Två personer år gamla smittades i Sverige. I åldern över 40 år ser vi tre personer, varav två smittades utomlands. Geografisk fördelning av anmälda fall I två av de totalt sex inhemska fallen fanns smittkällan utanför Västra Götaland. Inga fall finns anmälda från Borås eller Uddevallas smittskyddsområden. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Av de 15 fallen diagnostiserades 13 via mikroskopi på avföring, de övriga två diagnostiserades via PCR på avföring. Epidemiologisk typning I ett fall angavs Cryptosporidium parvum, i övriga fall Cryptosporidium species. 62

64 Denguefeber Kvinnor Män Totalt Utfall och trend Under 2013 rapporterades 37 fall, vilket är en fortsatt ökning jämfört med tidigare år. Ålder, smittland och ANMÄLDA smittväg FALL AV DENGUEFEBER Medianåldern för samtliga fall I VÄSTRA var 37 år GÖTALAND (8-70 år). Merparten (32 fall, 86 %) smittades under resor i Asien, där Thailand var vanligast smittland (21 fall). ÅR 2012 (26 FALL) OCH 2013 (37 FALL) PER ÅLDER OCH SMITTAD I ASIEN SAMT ÖVRIGA LÄNDER Figur 35. Anmälda fall av denguefeber, per ålder. 63