Kvalitetsbokslut Reumatologiska kliniken

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2011 Reumatologiska kliniken

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse Tillgänglighet Medicinska resultat Patientsäkerhetsresultat Patienterfarenheter Ekonomi Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Förbättringsarbete Aktiviteter Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 2(20)

3 Inledning Reumatologkliniken, Mälarsjukhuset är specialist - kliniken för patienter med säkerställd eller misstänkt reumatisk inflammatorisk sjukdom i Sörmland. Verksamheten beskrivs utförligt under rubrikerna Uppdrag och Organisation/kompetens. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 3(20)

4 Faktaruta Fakta Utfall 2011 Omsättning 97mnkr Antal anställda 14st Antal slutna vårdplatser vid VPE (med egen vårdpersonal) Antal paramedicinska tjänster kontrakterade till kliniken 5 st 8,45 st Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 4(20)

5 Organisation/Kompetens Kompetens: Ambitionen är att specialistläkarstaben ska ha god kunskap vad gäller utvecklingen och de nya behandlingsmöjligheterna inom reumatologin. Detta sker via kurser, nationella och internationella konferenser och kongresser, internutbildning och dagliga samtal inom kliniken. Därutöver har de senaste åren två av specialistläkarna bedrivit i forskning inom doktorandprojekt inom olika reumatologiska fält i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Det har resulterat i att kliniken kunnat producera två doktorsavhandlingar, den första 2007 och som avhandlade riskfaktorer i den yttre miljön för att utveckla reumatoid artrit och senast december 2009 där cancerriskerna vid SLE studerades. Forskningsaktiviteten har gett både spets- och breddkompetens i läkargruppen och bland övriga medarbetare. Det förbättrar även kvaliteten i utbildningen av de övriga medarbetarna inom teamet, av medicine kandidater och läkare under utbildning. Sjuksköterskor och undersköterskor har under året deltagit i relevant länsgemensam internutbildning och i nationella möten som rör reumatologi och omvårdnad. Läkarsekreterare deltar i klinikens internutbildning och i externa kurser i dokumentation och administration. Reumateamets övriga medlemmar som numera ingår i den nu länsgemensamma basenheten för Paramedicin, VPE, medicinkliniken NLN och Samlad mottagning KSK har också stimulerat att delta i klinikens utbildningsprogram. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 5(20)

6 Verksamhetens uppdrag Målsättningen är att erbjuda patienter i hela länet med reumatisk sjukdom bästa tänkbara utredning och behandling med gemensam praxis inom en realistisk ekonomisk ram Behandlingsmässigt är klinikens resurser koncentrerade kring inflammatoriska led och systemsjukdomar såsom Reumatoid artrit, Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, andra kroniska artriter liksom inflammatoriska systemsjukdomar och vaskulitsjukdomar. De patienter som kontrolleras har nästan undantagslöst behandling med bromsmediciner som föranleder täta provtag ningar och mottagningsbesök en till flera gånger årligen samt paramedicinsk behandling. Vid behov av samlade insatser sker detta på klinikens dagvårdsavdelning som moderniserats under 2010 bl.a. med införandet av tidig artrit mottagning, alternativt i sluten vård på avd. 17 vid MSE fick reumatologklinken ett primärt ansvar för i västra sjukvårdsdistriktet och har sedan dess bedrivit mottagningsverksamhet i Katrineholm. I Nyköping bedrevs endast konsultverksamhet fyra gånger per år vid medicinkliniken NLN som stöd till reumaprofilerad invärtesmedicinare fram till 2005 då närvaron av specialistkompetent reumatolog ökades till en dag per månad. Ekonomiska resurser inom länsreumatologin kunde omfördelas så att 0,5 tjänst för reumaprofilerad sjuksköterska vid NLN inrättades från januari Den förändrade länsorganisationen 2005 innebar att kliniken fick det primära ansvaret för reumatologisk verksamhet även vid medicinkliniken vid NLN förbättrades uppföljnings - och registreringsrutinerna och sedan 2009 bedriver reumatologspecialist mottagning en dag per vecka i Nyköping och Katrineholm. Den tidigare verksamma reumaprofilerade invärtesmedicinaren är sedan dess också anställd vid reumatologkliniken Sörmland på halvtid för att stabilisera verksamheten där. Konsultverksamhet bedrivs för närvarande en gång per termin vid den privata läkargruppen vid Rådhustorget samt vid behov vid VC Malmköping. Att stärka primärsjukvårdens kompetens för diagnostik och behandling av patienter med reumatisk sjukdom är angeläget och förnyade ansträngningar att upprätta en stabil reumakonsultstruktur inom länets primärvård fortsätter. Den nya länsorganisationen sedan 2009 kan förbättra möjligheterna, eventuellt i regional samverkan. Ett primärvårdskompendium för reumatologi har utarbetats inom regionen och kliniken. Efter pågående samråd med primärvårdsföreträdare och färdigställande av vårdöverenskommelsen kommer dokumentet presenteras på ett lättåtkomligt sätt för alla samarbetspartners inom länet under 2011 via intranätet. Den beredskapsansvarige reumatologspecialisten är tillgänglig under hela dagen och kan kontaktas via växeln vid MSE. Motivet är även att läkare snabbt ska få möjlighet att diskutera patientfall och handläggning med reumatologspecialist. Andra informationskanaler för patienter och anhöriga har inrättats via kliniken hemsida. En viss ökning av patientomhändertagande i öppna vårdformer kan långsiktigt förväntas på basis av medicinska utvecklingen och avspeglades i klinikens besparing 2008 med neddragning av slutna vårdplatser från nio till sex. Det kan leda till svårigheter att erbjuda sluten vård till de patienter som är oförmögna att klara dagvård på grund av ålder eller grad av handikapp liksom för reumakirurgi. Den långsiktiga trenden är dock en minskning av behovet av sluten vård inom reumatologin. Under hösten 2011 har vårdplatserna ytterligare reducerats till endast tre vilket dock lett till betydande problem Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 6(20)

7 med överbeläggningar och andra störningar av verksamheten. Att hålla samman och leda de reumatologiska paramedicinska teamen vid MSE/KSK och NLN trots den administrativa splittringen av personalen mellan reumatologklinik och basenheten för paramedicin, VPE, samlad mottagning och medicinkliniken NLN är en utmaning men underlättades något av den organisationsförändring som genomfördes 2009 med sammanslagen paramedicinsk basenhet och liksom klinikanslutningen av reumaprofilerad invärtes medicinare i Nyköping. De länsgemensamma årliga temadagarna som kliniken arrangerade 2005 och 2006 var en uppskattad mötesplats. Temadagarna ställdes in under 2007 och 2008 av ekonomiska skäl men återupptogs 2009 och fortsatte hösten 2010 nu med temat hälsofrämjande reumatologi. All utomlänsremittering från MSE och KSK sker sedan bildandet av länsklinik 2005 via Reumatologkliniken Sörmland. Sedan 2009 gäller det även NLN liksom hela kostnadsansvaret, dvs även patienter från södra sjukvårdsområdet och budgeten justeras under 2011 för kostnadstäckning. Det ger nu en bättre överblick av remitteringen och totala kostnaderna av regionvård för vår sjukdomsgrupp. Det optimerar resurserna inom det egna länet och ger förutsättningar för ökad hemtagning av patienter. Kontakterna med Reumatologkliniken UAS utvecklas inom ramen för regionalt samarbete. En konsultläkardag från UAS vid MSE introducerades 2009 och ger möjlighet att på plats gå igenom patientfall och rutiner. Den i Strängnäs verksamme privatpraktiserande reumatologen med vårdavtal med Landstinget Sörmland har deltagit vid mötena men kommer att avsluta sin verksamhet vid årsskiftet Reumatologi kan beskrivas som rörelseorganens medicinska sjukdomar men kan också beskrivas som ett område som sträcker sig från rehabilitering av besvär i rörelseorganen till aktiv behandling av inflammation oavsett organ. Under senare år har specialiteten utvecklats allt mer i riktning mot inflammatoriska sjukdomar och immunomodulerande behandling. Tidigare har vi handlagt konsekvenser av vävnadsförstörelse men nu kan vi istället förhindra detta. Det har skett en explosion av kunskap inom ämnesområdet reumatologi med kraftigt fördjupad kunskap avseende inflammation och vävnadsförstörelse vilket lett till framtagande av nya revolutionerande läkemedel. Inom svensk sjukvård är reumatologin expert på immunpåverkan vid inflammatorisk sjukdom. Reumatologin har i dag en stödfunktion gentemot ett flertal andra specialiteter (t.ex. ögon, hud, gastro, neurologi, infektion, lungmedicin, m.fl.) vad gäller genomförande av immunomodulerande behandlingar. Reumatologi har primärt vårdansvar för de inflammatoriska reumatiska sjukdomarna samt bedömnings- och kunskapsansvar för övriga rörelseorganens sjukdomar dvs de så kallade ickeinflammatoriska. Vårdansvaret vid dessa tillstånd ligger i allmänhet hos primärvården. För de inflammatoriska sjukdomarna är det numera synnerligen viktigt att komma under behandling snabbt för att därigenom undvika vävnadsförstörelse, utslagning från arbetslivet och för tidig död. För de icke-inflammatoriska sjukdomarna är det viktigt med aktiva behandlingsåtgärder för att inte hamna i passiv sjukskrivning. Många gånger väntar patienter på bedömning av reumatolog och är i avvaktan på detta sjukskrivna. Antalet patienter med reumatisk sjukdom uppskattas till cirka 1 miljon svenskar varav med inflammatorisk reumatisk sjukdom och icke inflammatorisk. De Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 7(20)

8 reumatiska sjukdomarna är enligt riksdagens prioriteringsbeslut från 1997 i allmänhet högprioriterade, dvs i grupp 1. Sett ur ett genusperspektiv är de reumatiska sjukdomarna utpräglade kvinnosjukdomar. Kvinnor utgör cirka 75% av våra patienter. Åldersgruppen mellan dominerar reumatikervården. Patientpopulationen utgörs av fler 30- åringar än 75-åringar. Rörelseorganens sjukdomar står för 20-30% av primärvårdens läkarbesök och 30-40% av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Många av dessa patienter bör få möjlighet att bli bedömda av reumatolog. De samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar är mycket höga. Den totala kostnaden beräknades 2001 till 36 miljarder kronor/år (CMT-rapport 2003:5). De indirekta kostnaderna beräknades till cirka 31 miljarder och de direkta sjukvårdskostnaderna till 5 miljarder. Huvuddelen av de indirekta kostnaderna ligger på patienter med artros och värktillstånd. Inflammatoriska sjukdomar står för cirka 25-30% av kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar. Patientfokus: Individuellt utformad behandling i nivå med god nationell och internationell standard ska erbjudas patienter som kontrolleras och behandlas vid reumatologkliniken. En patientansvarig reumatologspecialist (PAL) utses till varje patient som kontrolleras på reumatologkliniken. Under 2005 infördes ett system med patientansvariga reumasjuksköterskor (PAS) för att öka trygghet och kvalitet i omhändertagandet. Telefontillgängligheten till mottagningen har utökats genom införandet av Tele Q som även möjliggör direkt kontakt med PAS. KomFram ger en ny kontaktväg till respektive vårdgivare. En barnpilot är utsedd på kliniken för att säkerställa att barns behov inte glöms bort i verksamheten. Nationella enkäter utförs regelbundet för att ta tillvara patientperspektivet. Attraktiv arbetsplats: Alla anställda på kliniken skall känna delaktighet med avseende på kvalitetssäkring, utveckling och målsättning. Vi har regelbundna arbetsplatsträffar varje vecka och klinikråd. Åtgärder för att upprätthålla och utveckla alla personalkategoriers kompetens med intern och extern utbildning leder till ökat engagemang och ansvar. En viktig uppgift för kliniken är även att handleda och inspirera sjukvårdspersonal under utbildning. Delaktigheten är även informell och medför en omedelbar kommunikation. Det förutsätts att alla som arbetar på kliniken tar ansvar för sina arbetskamrater. Samverkan/allianser: Under 2009 initierade vår klinik ett forum för regelbundna träffar för länsklinikernas reumatologchefer i landet. Detta har blivit uppmärksammat nationellt och stärker vår verksamhet internt och externt genom erfarenhetsutbyte och förbättrar vår position gentemot regionklinikerna. De årliga kvadrantrevisionsprocesserna med reumatologklinikerna i Västmanland, Närke och Dalarna gav nya berikande kontaktytor för alla yrkeskategorierna. Detta fortsätter nu i annan form inom ramen för det regionala samarbetet. Via deltagande i de nationella och regionala multicenterstudierna TIRA1 och TIRA2 (Tidiga Insatser vid Reumatoid Artrit) EIRA (Epidemiologisk undersökning av Reumatoid Artrit) - SWEFOT projekten (se nedan) och olika forskningssamarbeten med har kliniken under åren byggt nätverk med universitet och andra reumatologkliniker som lett till höjd kvalité i patientomhänder tagandet och bidragit till kunskapsutvecklingen inom området. Under 2011 kan det bli aktuellt att gå in i ett annat professionellt initierat nordiskt reumatologiskt samarbetsprojekt Nordstar- som en multicenterstudie för att Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 8(20)

9 jämföra de nya principerna för läkemedelsbehandling som tillkommit de senaste åren. Konsultverksamhet har bedrivits sedan många år med vissa landstingsdrivna vårdcentraler i norra och västra sjukvårdsområdet samt med den privata primärvårdsläkargruppen vid Rådhustorget i Eskilstuna. Strävan är att efter behov utveckla denna och andra former av samverkan med gemensamma bedömningar av patienter ute på primärvården eftersom de är dominerande remittenter till kliniken Ett primärvårdskompendium/vårdavtal för reumatologi har utarbetats inom ramen för regional samverkan och anpassats inom kliniken till Sörmlands förutsättningar. Efter fortsatt samråd med primärvårdsföreträdare kommer dokumentet att färdigställas under 2011 och bli åtkomligt för alla samarbetspartners via intranätet. Diskussion och samverkan med andra sjukhusspecialiteter är en viktig uppgift. De sedan många år etablerade röntgenronderna kommer att fortsätta både för det dagliga patientarbetet och att för att utveckla metoder för diagnostik. Även reumakirurgi är en mycket viktig faktor under utveckling och samverkan med ortopedkliniken är fortsatt oundgänglig för att på ett adekvat sätt hjälpa patienterna. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 9(20)

10 Måluppfyllelse Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 10(20)

11 Tillgänglighet Tillgängligheten för nybesök var inte tillfredsställande under större delen av 2011 pga läkarbrist. Situationen förbättrades under hösten och är under våren 2012 god och kötiden för nybesök är nu adekvat. Situationen är dock sårbar av hastiga skiftningar i personalsammansättningen, främst specialistläkargruppen, även om bättre produktionsplanering kan bidra till ett jämnare flöde av patienter. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 11(20)

12 Medicinska resultat Kliniken rapporterar och följer flertalet patienter i det nationella Svenska Reumatologiregistret. Uppgifterna nedan har registreras av reumatolog och av patient via PER Patient-Egen-Registrering under läkarbesöket. Nedan följer utdrag av relevanta uppgifter som extraherats ur våra sörmländska kvalitetsdata för De är framtagna av Carmona som är programmakare för Svenska Reumatologiregistret och som tagit fram dessa data efter klinkens önskemål patienter var registrerade vid utgången av besök registrerades under 2011 Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 12(20)

13 447 behandlingar med biologiska läkemedel pågick vid utgången av 2011 vid Reumatologikliniken Sörmland Medelvärde för Södermanlands patienter gällande besök registrerade under Nedanstående kvalitetsdata beskriver läkarbedömd och patientskattad hälsa och kan med fördel användas för att beskriva genuin kvalitetsförbättring följande år. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 13(20)

14 Patientsäkerhetsresultat Kliniken har patientsäkerhetsronder och aktiverat sina insatser för att öka antalet avvikelserapporter och samtalet kring dessa för att höja säkerhetsmedvetandet inom kliniken och i interaktionen med patienter och våra reumaprofilerade paramedicinare liksom vårdpersonalen vid avd 17 samt vårdgrannar hade totalt 20 avvikelser rapporterats varför det finns en stor förbättringspotential. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 14(20)

15 Patienterfarenheter Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 15(20)

16 Ekonomi Klinikens budget har inte visat tecken till överskridanden under de senaste tio åren frånsett vad gäller utgifterna för de biologiska läkemedlen. Kostnadsutvecklingen för dessa följdes månadsvis med hjälp av måttdatabasen för att prognostisera ökningstakten under verksamhetsåret. Budgeten lades tidigare år utan hänsyn till den medicinsk motiverade ökningstakten för dessa kostsamma läkemedel vilket kliniken påtalade varje verksamhetsträff har för första gången klinikens läkemedelsbudget uppräknats för att försöka möta de medicinska och humanitära önskemålen i länet liksom Socialstyrelsens och Reumatologföreningens riktlinjer som anger en kraftigt ökad användning av biologiska läkemedel till patienter med olika former av reumatisk sjukdom Åtgärder inom kliniken för att säkerställa gemensam praxis i länet och dess överensstämmelse med aktuella medicinska riktlinjer har genomförts. Samhällskostnaderna och senare även sjukvårdskostnaderna bör minska med de nya behandlingsprinciperna (se även under rubriken Verksamhetens uppdrag). Se nedan klinikens kostnadsutveckling för biologiska läkemedel de senaste åren. Receptläkemedel kostnadsutveckling Tkr. Denna och nästkommande kurva beskriver den gradvisa ökningstakten av kostnaderna för biologiska läkemedel i inom Reumatologkliniken Sörmland de senaste åren i linje med den medicinska nationella utvecklingen och socialstyrelsens riktlinjer för behandling. Övriga läkemedel (= biologiska läkemedel som ges inom kliniken som intravenösa infusioner) kostnadsutveckling Tkr Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 16(20)

17 Verksamheten är i övrigt till stor del planerad vilket underlättar kontrollen av ekonomin. Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 17(20)

18 Kvalitetsarbete Patientsäkerhetsarbete Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 18(20)

19 Förbättringsarbete Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 19(20)

20 Aktiviteter 2012 Aktivitet Brandskyddsrond genomförs 1 gång/kvartal. Utförs av eldsjäl i samarbete med vårdenhetschef och klinikadministratör. Skyddsrond (höst och vår). Samarbete med skyddsombud och klinikadministratör. Fler sköterskor skall lära sig schirmer/sialometri Revidera och dokumentera befintliga rutiner. Informera om betydande miljöaspekter Reumatologiska kliniken, Kvalitetsbokslut 20(20)