Behovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag
|
|
- Per-Olof Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behovs- och problemanalys för rörelseorganens sjukdomar och skador tillägg till tidigare uppdrag Detta är ett tillägg till tidigare behovs- och problemanalys samt uppdrag som gjorts för rörelseorganens sjukdomar och skador och rör följande grupper och undergrupper: 1) Inflammatoriska reumatiska sjukdomar a) b) 2) Fibromyalgi 1. Inflammatoriska reumatiska sjukdomar Avgränsning Följande behovs- och problemanalys gäller vuxna personer, barnen tas för närvarande upp i uppdraget för barn och ungdomar. Förekomst behov Det finns ingen känd åtgärd eller behandling för att förebygga insjuknande i inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Enligt vad man vet idag så beror insjuknandet på en rubbad immunfunktion och har mycket lite att göra med omgivningsfaktorer eller livsstil. Den största gruppen är patienter med reumatoid artrit (RA). Förekomsten ligger mellan 0,5-1 %, d v s mellan och personer i Östergötland. Insjuknandet är per invånare/år vilket innebär att personer i Östergötland insjuknar i RA årligen. RA kan debutera när som helst i livet. En insjuknandetopp ses mellan 50 och 60 år. Med en ökande andel äldre i samhället kan därför en ökande förekomst av RA förväntas. Patienterna med RA är den absolut största sjukdomsgruppen inom inflammatoriska reumatiska sjukdomar och kan utgöra ungefär % av hela sjukdomsgruppen. Nästa stora sjukdomsgrupp är spondylartropatier, främst Bechterew s sjukdom. Förekomsten i Sverige är troligen 0,5-1 %, vilket motsvarar till personer i Östergötland. Insjuknandet är dåligt känd, sannolikt är det ca 7 per invånare. De flesta som insjuknar är relativt unga män. Övriga sjukdomsgrupper, t ex psoriasisartrit, är inte lika vanliga. Det är viktigt att man snabbt, helst inom ett par veckor, kommer igång med långverkande antireumatisk behandling av patienter som drabbas av artritsjukdomar. Förändrad livsstil kommer sannolikt inte att påverka förekomsten av ovanstående sjukdomar. De reumatiska systemsjukdomarna är inte lika vanliga men innebär en livslång sjukdom. De största grupperna är SLE med en förekomst av ca 200 personer i Östergötland, Sjögrens syndrom ca 120 personer, Systemisk vaskulit ca 80. Totalt finns ca 500 personer i Östergötland med någon typ av reumatisk systemsjukdom som kräver specialistvård. Det finns inget som tyder på att gruppen skulle öka. 1
2 Innebörd och konsekvenser Personer som drabbas av RA får inflammation med värk och smärta i flertalet leder. Därtill kommer allmänna symtom som feber, viktnedgång, anemi. Personen får svårt att gå och röra sig. Obehandlad leder sjukdomen till att angripna leder förstörs. Den processen kan gå fort, på ett par år, men kan också ta lång tid eftersom sjukdomen varierar i aktivitet. Diagnos Kroppens strukturer Kroppens funktioner Reumatoid artrit Den akuta inflammationen ger svullnad och smärta. På sikt kan inflammationen leda till broskskada, skelettskada, kontrakturer och felställningar. Spondartriter Den akuta inflammationen ger smärta. På sikt leder inflammationen till förbening och stelhet i främst rygg och nacke. Men även andra större leder kan drabbas som axlar, knän och höfter Trötthet, nedsatt kondition, nedsatt muskelstyrka och minskad rörlighet. Smärta och värk från leder och muskler. Trötthet, nedsatt kondition, och minskad rörlighet från rygg och nacke. Smärta och värk från leder och senfästen. Aktiviteter och delaktighet Trötthet ger en minskad kapacitet att delta i sociala aktiviteter och arbetsliv. Smärtan påverkar också rörelseförmågan och sömnen. Den nedsatta muskelstyrkan ger också problem i det dagliga livet. Stelhet och nedsatt kondition ger en försämrad rörelseförmåga. Nedstämdhet och depression förekommer som följd av detta. Trötthet och smärta ger en minskad kapacitet att delta i sociala aktiviteter och arbetsliv. Smärtan påverkar också rörelseförmågan och sömnen. På sikt kan stelheten leda till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter och fritidsintressen Personer som insjuknat de senaste åren behandlas i mycket stor utsträckning med långtidsverkande antireumatisk behandling (LARM), det är en behandling som oftast är livslång och måste skötas på specialistklinik. na är ofta allvarliga och med dålig prognos, obehandlade leder de ofta till dödlig utgång. Lindriga fall finns också. Flertalet sjukdomar engagerar kroppens alla organ. Aktiviteten i sjukdomen kan dock variera. Många av dessa patienter kräver täta sjukvårdskontakter och intensiv medicinering. Vad kan sjukvården göra? Vården av flertalet diagnosgrupper inom de reumatiska sjukdomarna kan ske polikliniskt. Dock behövs fortfarande ett visst antal platser för inneliggande vård. För närvarande finns 4 platser för hela länet vilket är något i underkant. Den medicinska behandlingen av de reumatiska sjukdomarna har de senaste tio åren helt förändrat karaktär. Det innebär att man är mycket aktiv med långverkande antireumatiska mediciner. Detta innebär att patientantalet vid de reumatologiska klinikerna har ökat i och med att det är en kroniskt livslång behandling. Det har å andra sidan lett till att patienterna mår mycket bättre, komplikationerna till sjukdomen har minskat och behovet av reumakirurgiska opera- 2
3 tioner har minskat. Vissa av dessa mediciner måste ges i injektionsform och sker vid specialistmottagning. Rehabilitering sker alltid parallellt med bedömning och behandling av grundsjukdomen inom reumatologin. Huvudansvaret för rehabiliteringen måste ligga på specialistmottagningen som behandlar patienten. De rehabiliteringsinsatser som görs skall vara anpassade till sjukdomens aktivitet och patientens funktionstillstånd. Vid nyinsjuknande inriktas rehabiliteringsåtgärderna på stöd, information och krisbearbetning. Under första sjukdomsåret ska patienten utbildas så att han/hon får en beredskap att hantera sin sjukdom och sin nya livssituation. Utbildningen ges under en dagvårdsperiod och individuellt på specialistkliniken. Då patienten har kunskap om sin kropp och sin sjukdom kan fysisk träning med fördel utföras i friskvården eller i primärvårdens regim. Eftersom de reumatiska sjukdomarna går i skov behövs återkommande behandlingsperioder och en sammanhållen rehabilitering ska erbjudas på specialistmottagningen. Spondartriterna ska erbjudas regelbundna kontrollmätningar av funktion och rörlighet i nacke och rygg, för att motverka felställningar. Mätningarna resulterar i återkoppling till patienten och råd om lämplig träning. En tidigt insatt rehabilitering (i samband med att diagnosen ställs) är av yttersta vikt för att undvika sjukdomens effekter på kroppen, onödigt lidande och sjukskrivning. Aktiv rehabilitering är den viktigaste konkreta åtgärden (vid sidan av adekvat medicinering) för att minska långtidssjukskrivningar, andel sjukskrivna och förtidspensionerade. Arbetsterapeut, kurator och sjukgymnast är viktiga länkar i teamet för att underlätta återgång till arbete. Det är viktigt att arbetsterapeuter och sjukgymnaster har specialistkunskaper. Utprovning av lämpliga hjälpmedel och ortoser ger patienten möjlighet att leva ett självständigt liv. Anhöriga inbjuds till patientundervisning för att även de ska erhålla kunskap och på så sätt få en ökad förståelse för sin anhöriges svårigheter. Rehabilitering i grupp ger patienterna en möjlighet till positiva sociala kontakter, och ger även nya perspektiv på den egna situationen. Specialistkunskapen om de reumatiska sjukdomarnas konsekvenser ska spridas till kommun och primärvård så att patienterna får bästa möjliga hjälp i hela vårdkedjan. Reumatoid artrit är en livslång sjukdom som har behov av återkommande rehabiliteringsinsatser. na är ovanliga och relativt få vårddagar konsumeras. Antalet läkarbesök vid inaktiv sjukdom begränsas till 1-2 gånger per år, men om sjukdom är i en aktiv fas kan det leda till minst ett besök i månaden. Immunhämmande kraftig medicinering föranleder också regelbunden provtagning av säkerhetsskäl. I början tas ofta prover varannan vecka och sedan glesare. Behandling inriktas mot immunsystemet och vid behov mot sekundära symtom. Nya medicinska behandlingsmöjligheter samt rehabiliteringsinsatser motverkar arbetsoförmåga och långvariga handikapp. Denna patientgrupp är prioriterad i vården eftersom tillståndet annars blir livshotande och de medicinska behoven tillgodoses idag. Önskvärt vore bättre behandlingsalternativ framför allt vid sclerodermi. 3
4 Hur många människor har fått vård? När det gäller personer som haft reumatoid artrit (ledgångsreumatism) sedan länge och som inte kan dra nytta av den nyare medicinska behandlingen, men många har ett återkommande behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att bl a förhindra försämring, så är det idag okänt hur dessa personer får sina behov tillgodosedda. De vårdas inte inom reumatologkliniken och den typ av rehabilitering som dessa patienter kan behöva erbjuds inte heller inom primärvård. Hur många människor har fått vård vid reumatologkliniken vid US? Det stora flertalet patienter sköts via en poliklinisk mottagning. År 2000 var läkarbesöken ca och sjukvårdande behandling ca År 2004 kommer reumatologkliniken att ta emot ca läkarbesök och ca besök till sjukvårdande behandling. Detta är en följd av aktivare medicinering och en följd av brist på reumatologer i länet i övrigt. År 2004 startade Länskliniken för Reumatologi med läkarmottagning förlagd till US. I Norrköping finns även en privatpraktiserande reumatolog. Behovet idag för Östergötland ligger mellan och läkarbesök per år. Därför har reumatologkliniken en ökande väntelista på såväl återbesök som nybesök till läkare där väntetiden för oprioriterade remisser är ett år (personer med oklart smärttillstånd). Det är brist på reumatologer i hela landet och därför är det svårt att rekrytera nya kollegor. Reumatologkliniken har i dagens läge 6 specialister och 3 av dessa är över 55 år. Reumatologkliniken måste därför utbilda egna reumatologer men endast två ST är under utbildning. Det är planerat för ytterligare en ST från 1 jan Behovet av ST-tjänster är således stort för att täcka "morgondagens" behov av reumatologer. Medicinsk utveckling Den medicinska utvecklingen berör dels tidigare och säkrare diagnostiska möjligheter beträffande laboratorieprovtagning, visualisering av leden via ultraljud och MR, och att bättre kunna förutse sjukdomens utveckling för olika patienter. Det kommer att finnas bättre möjligheter att behandla och hindra att lederna skadas. Fler biologiska läkemedel kommer att prövas. Däremot ser reumatologkliniken ingen spridning till lägre vårdnivåer. Behandlingen för flera av dessa sjukdomar förbättras successivt. Bland annat har ny läkemedelsbehandling en stor framgång av tidigare svårbehandlade patienter med vaskulit och myosit. Från andra håll rapporteras också effekt vid SLE. Immunologisk behandling är ofta livräddande vid SLE och systemisk vaskulit. Även kronisk dialysbehandling kan förebyggas. På reumaklinikens mottagning ges idag intravenösa läkemedel via dropp som dagvårdsbehandling. På så sätt har behovet av slutenvårdsplatser minskat betydligt. Behandling via dropp vid sclerodermi måste fortfarande ges inom slutenvård. Utveckling inom immunmodulerande behandling går mycket fort och nya behandlingar har redan lett till stora framsteg. Behandlingen är så avancerad att den inte går att sprida till annat än specialister inom området. 4
5 Kvalitet och effektivitet Tillgänglighet De flesta reumatologiska sjukdomarna är livslånga och medicineringen kräver att man har god tillgänglighet till reumatologisk specialistkompetens både läkare sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer. Oftast är kontakterna mest intensiva de första åren men reumatologkliniken har en stor grupp patienter som insjuknade innan de nya behandlingsmetoderna började användas och dessa har kraftig påverkan på flertalet leder och ofta en grav funktionsnedsättning. Förhoppningsvis skall antalet gravt funktionshindrade människor sjunka men de utgör fortfarande en stor del och det är oklart hur dessa personer får sina behov tillgodosedda. Den rent medicinska verksamheten kan mycket väl centraliseras men rehabiliteringen bör finnas så nära hemorten som möjligt. Det är viktigare att den medicinska vården ges av specialist än att den ligger nära hemorten. Tillgängligheten idag är inte optimal, för att den skall kunna bli det måste verksamheten ökas, både vad beträffas antalet specialister och resurser för medicinsk service. Vårdprocesser och samverkan Samverkan sker idag med primärvården med konsulter på flertalet vårdcentraler i länet och med försäkringskassan. Kvalitetsutveckling Under det senaste året har reumatologkliniken mest arbetat med att bilda en länsklinik och minska konsekvenserna av 25 % nedskärning av budgeten. Reumatologkliniken har arbetat på att förbättra och samordna rehabiliteringsresurserna över länet, d v s man arbetar numera enligt samma modell både i Norrköping, Linköping och i Motala. Medicinska resultat och patientupplevd kvalitet avseende vårdprocessen och hälsoeffekt: Värdekompassen är en metod för att beskriva värdet av vården i fyra dimensioner - kliniskt status, funktionellt hälsostatus, tillfredsställelse och kostnader. Utvärderingsmodellen är användbar för rutinmässigt bruk i vardagsarbetet. Insamlade data kan användas såväl i det kliniska arbetet med patienten som vid utvärdering av patientgruppens behandlingsresultat. För att upprätthålla en god kvalitet har kliniken infört ett kvalitetsmått DAS 28 (påverkan på bl a leder och hälsa) och som används internationellt. Kliniken deltar i det nationella kvalitetsregistret, Svenska RA-registret (antal nyinsjuknade, klinikernas behandling och hur effektiva klinikerna är). Kliniken har sökt och provat instrument för målformulering och utvärdering av behandlingsresultat för dagpatienter, instrument som dels beskriver värdet av vården och dels fungerar i den kliniska vardagen. Tillgänglighet Denna patientgrupp är prioriterad inom reumatologkliniken och har en ganska bra tillgänglighet. Vårdprocesser och samverkan Samarbete mellan olika klinker är etablerat för denna patientgrupp som ofta har symtom från olika organ (tex hud-, lung-, ÖNH-, neurolog-, njurmedicin-, reumaklinkerna). Behov av samverkan med kommun och FK finns men de medicinska behoven överskuggar oftast vårdens insatser. 5
6 Kvalitetsutveckling Medicinska resultat Det finns ett nationellt kvalitetsregister för patienter med vaskulit (gemensamt för reuma- och njurklinikerna), och även register för patienter med primärt Sjögrens syndrom samt ett för SLE. Patientupplevd kvalitet avseende vårdprocessen och hälsoeffekt Reumatologkliniken har under perioder följt SF 36 framför allt för dagvårdspatienter. Punktvis har enkäter och focusgrupper genomförts. Resursanvändning Genom att poliklinisera vården så långt det går har resurserna utnyttjats bättre Sjukdomsgruppens kostnader De största kostnaderna för de reumatiska sjukdomarna är de s k indirekta kostnaderna i samhället. Totalt kostade de reumatiska sjukdomarna samhället ca 27 miljarder kronor Ca 80 % av denna kostnad berodde på att de som drabbas av sjukdomarna var för sjuka att arbeta. Den största delen av denna kostnad stod förtidspensioneringarna för. I dagens läge har de direkta sjukvårdskostnaderna ökat något i och med att de nya biologiska läkemedlen betingar relativt stora kostnader per patient. Behandling med något av dessa preparat kostar mellan och kronor per år. För närvarande behandlas ca 220 patienter per år. Det motsvarar ca 12 % av våra patienter. Man kan räkna med att ca 30 RApatienter årligen startar TNF-behandling. Nya patientgrupper kommer att bli aktuella för denna behandling, t ex patienter med spondartrit och psoriasisartrit. Inom en tioårsperiod kommer reumatologkliniken sannolikt att ha nya biologiska preparat. Behandlingen med TNF alfa blockad har inneburit att många patienter som tidigare inte kunde behandlas nu får en avsevärt bättre livskvalitet, kan gå tillbaka till sitt arbete, slipper utveckla följdsjukdomar som amyloidos som oftast leder till döden. Den stora kostnaden för denna grupp är läkemedelsbehandling samt sjukskrivning. Rituximab-behandling kostar ca kronor för en behandling, men de första patienterna som fick detta har nu klarat sig i 2 år utan återfall i sjukdomen. Tidigare har dyr behandling med intravenös gammaglobulin givits till flera av dessa patienter. Patienter med sclerodermi är väldigt få men medicinen kostar flera hundra tusen per år och patient. 2. Fibromyalgi Förekomst behov Fibromyalgi hör till gruppen av muskuloskeletala smärttillstånd. Fibromyalgi utgör en undergrupp av s k generaliserad smärta och förekomst av kronisk generaliserad smärta (smärta som är spridd till stora delar av kroppen) i befolkningen anses vara 5-10 %. Fibromyalgi finns hos ca 3 % av östgötarna (ca ), sannolikt ca 2,5 % kvinnor och ca 0,5 % män. Fibromyalgi finns hos barn och tonåringar men frekvensen ökar med åren och insjuknandet är vanligast mellan 50 och 60 år. Insjuknandefrekvensen kommer sannolikt att vara oförändrad men förekomsten ökar något de närmaste årtiondena eftersom andelen åringar ökar. För många börjar fibromyalgi som ett lokalt smärttillstånd. Genom att behandla lokala och särskilt intensiva smärttillstånd kan man förebygga att det utvecklas till fibromyalgi. 6
7 Sjukdomsgruppen får sin vård framför allt i primärvården och Smärt- och rehabiliteringscentrum primärt sköter patientgruppen på specialistnivå. Vissa patienter med oklara smärttillstånd kommer till reumatologklinik och får sin diagnos men ej behandling där. Innebörd och konsekvenser Symtomen vid fibromyalgi är värk, stelhet och uttröttbarhet i muskulaturen. Patienten har långvarig (mer än 3 månader) generell smärta och dessutom smärta vid tryck på många ställen på kroppen som normalt inte är smärtsam. Konsekvenser fibromyalgi får beror på i vilken situation den drabbade befinner sig i dagligt liv, arbete, vilka resurser man har att hantera svårigheter etc. Arbetar man muskulärt med statisk belastning leder det givetvis till sjukskrivning men det finns arbeten som en person med fibromyalgi klarar av. Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd och leder i sin tur till kronisk stress. Dessa patienter kan klara sig bra om de får bra förutsättningar så att de kan leva och arbeta i sitt eget tempo. Ett lugnare samhälle leder till att personer med reducerad funktion har större möjlighet att fungera och hitta arbetsuppgifter de klarar trots sin sjukdom. Vad kan sjukvården göra? Förutsättningen för att man ska kunna åstadkomma något med behandling och rehabilitering är att denna genomförs i tidigt skede, d v s innan patienten tappar kontakten med arbetsmarknaden. Dessa patienter blir sällan botade men patienterna kan få en betydligt bättre livskvalitet. Behandlingen består av smärtstillande medicinering, information, patientskolor och fysisk träning. Intensiv multimodal rehabilitering (samordnade insatser från flera professioner) leder till bättre långsiktigt resultat än mer passiva insatser. Hur många har fått vård? Under 2002 handlade Smärt- och rehabiliteringscentrum 260 patienter med diagnos fibromyalgi och under stycken. Ett fåtal patienter har fått utredning och diagnos vid reumakliniken, väntetiden för patienter med ospecificerad smärta är dock lång. Övriga har vårdats inom primärvården. Medicinsk utveckling Kunskapen om fibromyalgi har ökat påtagligt sedan diagnosen kom Man vet mycket om både centrala och perifera förändringar hos patienter med fibromyalgi. Det pågår sedan åtskilliga år tillbaka en intensiv forskning om patientgruppen bl a i Linköping både när det gäller förekomst i befolkningen, smärtmekanismer, och konsekvenser för dagligt liv. En viktig slutsats av dessa studier hitintills är t ex att patienter med fibromyalgi inte är en homogen grupp utan att olika aktiverade smärtmekanismer finns i gruppen med fibromyalgi. Kvalitet och effektivitet Majoriteten av patienterna sköts inom primärvården och det finns ett behov av att öka kunskapsöverföringen från Smärt- och rehabiliteringscentrum (och reumakliniken) till primärvården. Många patienter tycker sig inte bli förstådda. Det pågående uppbygget av multidisciplinära team på vårdcentralerna skapar dock en bra bas för en sådan kunskapsöverföring samt för att få igång ett vårdprocessprogramarbete. Det senare kan förhoppningsvis leda till bättre uttalade riktlinjer för vilka patienter som ska remitteras till specialistvård och vilka som bör skötas inom primärvården helt och hållet. Inom Smärt- och rehabiliteringscentrum har sedan åtskilliga år funnits ett uppbyggt kvalitetsregister. Från och med 2005 har vi gått in i det nationella registret för smärtrehabilitering. 7
8 Sjukdomsgruppens kostnader Det är viktigt att dessa patienter blir sedda och får korrekt information om diagnos och orsaker annars finns det risk att de kommer att söka vård hos många olika discipliner inom sjukvården. Kostnaderna på samhällsnivå är i stort sett koncentrerade till sjukskrivningar och produktionsfall. Sammanfattning av behovs- och problemanalys Reumatiska inflammatoriska sjukdomar Den nya typen av läkemedel är effektiva men dyra och det kan även komma att ske en utvidgning av patientgruppen som kan dra nytta av dessa läkemedel. Kostnaden för dessa ska samsas med hur andra behov ska tillgodoses, t ex rehabiliteringsinsatser. Det är oklart hur äldre personer med artritsjukdomar får sina behov av anpassad och samordnad rehabilitering tillgodosedda. Det kommer att uppstå brist på tillgång av reumatologer inom de närmaste tio åren. Fibromyalgi Med tanke på hur många patienter med fibromyalgi som finns i samhället så är det väldigt få som får tillgång till specialiserad rehabilitering. Det finns behov av spridning av kunskap och att systematisera vårdåtgärder mellan olika sjukvårdsverksamheter, d v s mellan specialistklinik och primärvård. 8
Teamarbete Reumatologi SUS
Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla
Läs merFör allas rätt till rörelse
För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår
Läs merVi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen
Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merFörslag till Intressepolitiskt program
12 a) Förslag till Intressepolitiskt program Inledning Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merProjekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,
Läs mer26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merPolitisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merHudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07
Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet
Läs merBehandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merPrimärvård och Reumatologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Läs merVerksamhetsrapport Programberedningen 2003
Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merManus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Läs merReumasjukdomar och graviditet
Reumasjukdomar och graviditet Familjeplaneringsfrågor är för många reumasjuka kvinnor viktiga, känsliga och ofta också problematiska. Det finns alltid anledning att med sin läkare diskutera användningen
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merSlutrapport programområde
Slutrapport programområde Rörelseorganens sjukdomar Delprojekt/Reumatologi Verksamheten/Förtroendevalda Verksamheten Bakgrund Inom Norrbottens läns landsting har Landstingsfullmäktige tagit ett beslut
Läs merLedstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merReumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?
Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan? Sólveig Óskarsdóttir MD, PhD Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Vad behöver skolläkare och skolsköterskor
Läs merPsoriasis och samsjuklighet
Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merBra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)
Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merFrån epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merPsoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt
Psoriasis En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis och psoriasisartrit Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som inte bara drabbar huden och lederna utan även andra organ i kroppen.
Läs merFörbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013
Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merBEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merOm psoriasisartrit och din behandling med Otezla
Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla Om psoriasisartrit Du har fått Otezla (apremilast) eftersom du har besvär av psoriasisartrit. Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016
Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merFem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård
Fem steg mot arbete Arbetsförutsättningar Socialförsäkringarna Sociala förutsättningar Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvård 1 Reumatikerförbundet Innehåll Trappan 3 Reumatism en folksjukdom 4 Det
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merMag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården
Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led- och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs merAvancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp
Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades
Läs mer12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN
12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merPsoriasisfo rbundets va rdpolitiska program
Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får
Läs merreumatologi Översiktskurs i Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna
UPPSALAKURSERNA Översiktskurs i reumatologi Fallbaserad kurs om utredning och behandling av de vanligaste inflammatoriska reumatiska led och systemsjukdomarna Uppsala universitet bjuder in till utbildning
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merÖversiktskurs i reumatologi
Medicin & vård Översiktskurs i reumatologi Uppsala universitet inbjuder till 4 dagars utbildning 18 21 mars 2014 i Uppsala Översiktskurs i reumatologi Symtom från leder och muskulatur är mycket vanligt
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merHudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus
Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merSamtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering
Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare
Läs merReumatikerförbundets. Bra att veta - en sammanställning om mycket som är bra att veta för en reumatiker del 1
Reumatikerförbundets Bra att veta - en sammanställning om mycket som är bra att veta för en reumatiker del 1 Reumatikerförbundet - din organisation Reumatikerförbundet är en handikapporganisation som arbetar
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi
Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merRidsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.
Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merReumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen
Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merDisposition. Procedursmärta. Procedursmärta. Långvarig smärta hos barn med JIA. Långvarig smärta hos barn med JIA. ±? ı????è? Ñ?è????
Multidisciplinär behandling av långvarig smärta Uppsalamodellen Barnreumatologi Lillemor Berntson Eva Gåve Svensk barnsmärtförening Vårmöte i Uppsala 14-15 april 2011 Disposition Procedursmärta hos patient
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs mer