Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Transkript

1 Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb. Anläggningen har fräscha och trevliga stallar, med plats för 25 hästar, där även privathästar finns uppstallade. Vi har två utomhusbanor, varav en håller måtten 40 x 70m och den andra 20 x 40 m. Ridhuset innehåller läktare och caféteria och inomhusbanan mäter 20 x 40 m. Vi har tillgång till vidsträckta beteshagar där våra hästar vistas så mycket som möjligt och som grädde på moset kan vi erbjuda mycket fina ridvägar i skogarna runt anläggningen. Kungsörs Ridklubb har för närvarande omkring 300 medlemmar. Vår strävan är att vara den lagom stora klubben där alla kan trivas och ha trevligt, med snälla hästar och mysig miljö. Vi har ca 240 lektionsryttare som rider regelbundet. Lektioner hålls alla veckodagar utom fredagar, och man är max 8 elever per grupp. Våra instruktörer är omtyckta och ridpriserna är förhållandevis låga. Ekonomin går ihop men för att kunna utveckla och driva vår klubb framåt behöver vi ökade resurser. Vi vill att klubben skall fortsätta att utvecklas så väl som våra ryttare.

2 Sedan att par år har vi haft ryttare som kommer till oss kontinuerligt. Dessa ryttare skiljer lite från den stora mängden. Dessa ryttare har klart märkt av att ridning påverkar deras välmående markant i sitt vardagliga liv. Dessa ryttare vill vi lyfta ett steg till och utveckla de som oss själva i deras behov och hinder. De ryttare som vi menar är ryttare med olika reumatiska sjukdomar som t ex artrit och fibromyalgi. I ett samtal runt detta projekt och det utvecklingsarbetet vi vill göra förde flera av dem fram att just ridningen är den bästa träningen för dem. Det ger den bästa effekten säger de efter att ha provat andra aktiviteter. Vi vet ju alla sedan länge att den ena rapporten efter den andra pekar på att samvaro och närhet till djur har stor påverkan och betydelse för personer med långtidssjukskrivning och rörelsehinder. Framförallt påverkas deras psykiska välmående som glädje, harmoni, närhet och lugn. Alla våra ryttare vill framhäva att just det påverkar dem enormt. Men det stannar inte där. Deras tid bredvid och på hästen påverkar även deras fysiska välmående som rörlighet, smärta och stelhet. Detta vill vi utveckla ytterligare ett steg och gå vidare. Vi vill lära mer, ryttarna vill lära mer för att fortsätta arbetet med att ge fler människor en bättre tillvaro och vardag.

3 En del reumatiska sjukdomar Reumatism är en kronisk smärta orsakad av ledgångsreumatism (reumatoid artrit) och artros är ett stort globalt hälsoproblem. Bortåt 355 miljoner människor i världen anses lida av ledvärk. I Sverige uppskattar Reumatikerförbundet att en miljon svenskar lider av någon form av sjukdomarna. Vad är då fibromyalgi Fibromyalgi (mjukdelsreumatism) är en dold folksjukdom, som finns hos 1-3 %av befolkningen % av de som drabbas är kvinnor. Gemensamma symptom är smärta i muskler och senfästen. Ett fåtal fall av tillfrisknande finns dokumenterat. Sjukdomen utmärks av smärta i hela kroppen, stor trötthet och utmattning i musklerna. Ett trettiotal andra symptom är också kända. Den drabbar främst kvinnor i årsåldern, men även men och barn kan insjukna. Ledgångsreumatism (reumatoid artrit) Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom och orsaken är fortfarande inte känd. Sjukdomen debuterar oftast i åldern 45 till 60 år. Kvinnor drabbas tre gånger så ofta som män. Även barn insjuknar. Sjukdomen kommer ofta smygande i form av morgonstelhet och smärta i lederna. Symtomen orsakas av inflammationer i ledhinnorna och senskidorna. Den kroniska inflammationen kan så småningom förstöra lederna, och patienterna drabbas av ett rörelseinskränkande handikapp, som har både sociala och psykiska konsekvenser. En studie gjord i Lund, visar att var tredje ledgångsreumatiker förlorat arbetsförmågan ett år efter insjuknandet. Hälften av dem tvingas till förändringar i sitt sociala liv och 75 procent förändrar sina fritidsvanor. Artros Artros är en degenerativ ledsjukdom, vilket innebär att patienten gradvis försämras på grund av sin sjukdom. Höftlederna och knälederna, är de leder som vanligen drabbas av förslitningar. Hos en majoritet av patienterna är orsaken till sjukdomen inte klarlagd, men ålder och arv anses vara betydelsefulla faktorer. Behandlingen av såväl ledgångsreumatism som artros, riktar främst in sig på att minska symtomen, genom att dämpa inflammationen och lindra smärtan. Antiinflammatoriska läkemedel som NSAID och COX-2 specifika hämnare används ofta i behandlingen. En undersökning gjord vid Handelshögskolan i Stockholm visar att bara mellan 5 och 15 procent av samhällets kostnader för vården av reumatiker, går till sjukvård och medicin. Resten används till bland annat rehabiliteringsinsatser och förtidspensioner.

4 Vi har tänkt att arbeta genom flera steg. Här följer en presentation av dem.. Steg 1 Ridläger 2-4 juni. Alla ryttare erbjuds ett ridläger under tre dagar där ridlärare samt en utbildad hälsopedagog som även är utbildad ridlärare (Marie Hillbom) deltar i arbetet. Tanken är naturligtvis att träna och jobba med olika övningar, men framförallt att ge ridläraren och Marie möjlighet till att se vilka behov och hinder som finns samt skapar en bra kontakt med ryttarna. Tanken är att Marie skall följa dessa ryttare genom ett antal föreläsare kopplade till ridlektionerna under hela hösten På ridlägret är det tänkt att Marie deltar en av dagarna. Ett intro för att starta processen, planera höst, se ryttarnas behov, ryttarnas önskningar + en första föreläsning om kroppen, hälsa, stress, välmående, livsglädje och balans i livet. Efter det en gemensam middag för att skapa förtroende, gemenskap och öppen dialog. Kort intervju med alla ryttare för att se deras sjukdomsbild, behov, hinder och problem. Att prata om sin sjukdom kan för många vara svårt och jobbigt, så det är viktigt att ryttarna känner sig trygga för att orka och våga skapa nära kontakt med ridlärare samt föreläsare. Steg 2 Juni- augusti. Naturligtvis är projektet inte tänkt att konkurrera eller ersätta deras arbete med annan sjukgymnastik eller övrig träning. Utan tvärtom, vi vill att glappet mellan den och vår verksamhet skall kortas och där vi gemensamt hittar ett bra sätt för dessa ryttare/personer att hitta balans och livsglädje i vardagen. Så därför uppmanas varje ryttare att ta kontakt innan med sin respektive läkare för att få en nuläges analys över sin sjukdomsbild. Vilka behov de har, vilka delar av kroppen som behöver tränas och hur. Denna nulägesanalysen knyter vi tillbaka till igen i slutet för att se om denna satsning har gett bättre resultat eller inte. Steg 3 Juni- augusti. Tredje steget är tänkt att vara ett utbyte av kunskap, erfarenhet och frågor mellan ridlärare och föreläsare för att skapa en röd tråd och bästa förutsättningarna. Kontakt tas med t ex läkare, sjukgymnaster och fakta sökes inom berörda områden. Ca 10 timmar /person för förberedande och inhämtande av kunskap är tänkt att de skall avsätta och samla in mer kunskap på. Det är viktigt att dessa två ledare får inhämta mer kunskap och få tid till att prata ihop sig och delge tankar och på så sätt skapa en gemensam tanke mellan respektive del i projektet.

5 Steg 4 Augusti - december, det är då den stora genomförande delen i projektet startas. Ryttarna erbjuds möjlighet att rida två (2)ggr/vecka. Där en av dessa lektioner i månaden kompletteras med en föreläsning med Marie Hillbom. Teman för föreläsningarna är bl a. o Avslappning o Må bra till häst - livsglädje och balans i livet o Bra rörelser för sjukdomen o Rörelser i uppsutten och avsutten lektion o Skapa bra metoder/övningar för att öka minnesförmåga och trygghet. o etc. Steg 5 Utvärdering Analys/lägesrapporter sker löpande under tiden. Instruktör, ryttarna och föreläsare för dagbok efter varje träff om vilka övningar, föreläsningar, metoder etc som genomförts samt hur det fungerat plus och minus, lätt/svårt, hur det kändes, fungerade etc. Dagböckerna ligger som grund för utvärdering/slutrapport. Instruktör samt föreläsare skriver en utvärdering var för sig utifrån respektive ansvar/uppdrag. Intervju sker med varje ryttare enskilt. Inför utvärderingen kontaktar varje ryttare sin respektive läkare igen för att se om någon förbättring/förändring skett utifrån nulägesanalysen innan starten. Reducering av lektionspris Eftersom ryttarna märker en stor skillnad om de har möjlighet att rida flera gånger samma vecka vill vi kunna erbjuda dem det. Flera av ryttarna känner effekt vid endast en lektion, men det blir markant större effekt vid ridning två gånger i veckan. Andra metoder har provats av ryttarna som t ex. vattengymnastik, stavgång etc. De upplever att just ridningen är mycket bättre och ger bättre resultat. Alla ryttare är långtidssjukskrivna eller sjukpensionärer vilket gör att redas ekonomiska förutsättningar inte är de bästa. Tanken är att alla ryttare erbjuds en gratislektion varje vecka som motsvarar en kostnad på 105 kr. Vi satsar själva drygt halva kostnaden = 55 kr och söker den andra delen 50 kr av projektet för att kunna göra detta möjligt till ryttarna, vilket idag är omöjligt för dem. Anpassning av anläggningen Idag har flera av ryttarna ett mycket stort problem med momentet runt att sitta upp och av hästen. I dag "lyfter" personalen upp vissa av ryttarna på hästen. Vilket inte är bra varken för personalen eller ryttaren, framförallt kan det kännas kränkande för ryttarna. Detta innebär alltid ett risktagande som med en ny ramp kan helt tas bort. Säkerheten är alltid svår i dessa fall då ryttarna inte full kapacitet själva. Därför har kostnad för bygge av ramp tagits upp i budgeten.

6 December fortsättning Utifrån vad utvärderingen har visat samlas alla involverade för att diskutera och skapa en plan för eventuellt fortsatt verksamhet under våren. Detta blir ett tillfälle för oss alla att samla alla erfarenheter, utvärderingen och de kunskaper vi har i en riktad diskussion framåt. Hur går vi vidare, vill vi gå vidare och vad behöver vi då. Detta är kanske en av de viktigaste bitarna för klubben. Att vi som en mindre ridklubb kan hitta styrka i att bli riktigt duktiga på något genom att under en tid fokusera och skapa mer kunskap samt sedan hitta en lösning att gå vidare att eventuellt göra det till kontinuerlig verksamhet vore en kick framåt för oss alla.

7 Budget Kostnader Bandspelare Förberedande tid Föreläsare Resor föreläsare Reducering av lektionspris Material Ramp Litteratur/fackbibliotek kr kr kr kr kr kr kr kr kr Egeninsats från klubben Reducering av lektionspris kr Intäkter SISU Idrottsutbildarna kr Ridlägret genomförs med bidrag och stöttning av SISU Idrottsutbildarna, Västmanland och av ryttarna själva. Härmed ansöker Kungsörs ridklubb om kr till projektet. Med vänliga hälsningar Kungsör den 30 juni Ridlärare Kungsörs Ridklubb Ordförande Kungsörs Ridklubb