Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Fem steg mot arbete Arbetsförutsättningar Socialförsäkringarna Sociala förutsättningar Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvård 1 Reumatikerförbundet

2 Innehåll Trappan 3 Reumatism en folksjukdom 4 Det här är Birgitta Ek 5 Första steget: Hälso- och sjukvård 7 Andra steget: Medicinsk rehabilitering 10 Tredje steget: Sociala förutsättningar 12 Fjärde steget: Socialförsäkringssystemet 14 Femte steget: Förutsättningar för arbete 17 Reumatikerförbundet Box 12851, Stockholm, tel , fax E-post: Hemsida: Texter: Magnus Lindström, Foto: Hans Pettersson Grafisk form och produktion: Loma Media Tryck: EO Grafiska

3 Reumatikertrappan Vägen till arbetsliv för reumatiker och andra kroniskt sjuka De flesta som har reumatiska sjukdomar både kan och vill arbeta. Många arbetar i dag, men fler skulle kunna göra det. Reumatikerförbundet vill med den här skriften visa hur det kan gå till. Vi kallar vår idé för TRAPPAN eftersom den handlar om steg som hänger ihop och är beroende av varandra. Arbetsförutsättningar Socialförsäkringen Sociala förutsättningar Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvård 3

4 Reumatism - en folksjukdom Reumatism är en folksjukdom. Cirka en miljon människor i Sverige har någon form av reumatisk sjukdom. Men trots att det handlar om en folksjukdom, som drabbar ungefär var tionde svensk, är kunskapen om reumatiska sjukdomar dålig. Många tror att reumatism är en enkel åkomma, som mest drabbar äldre kvinnor. Det är fel. Reumatiska sjukdomar kan vara mycket allvarliga och drabbar både män och kvinnor, unga som gamla. Även barn kan få reumatism. Reumatism är ingen enhetlig sjukdom, utan ett samlings namn för ett stort antal sjukdomar i rörelseorganen, alltså leder, muskler och skelett. Ibland drabbas också inre organ. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser med över 200 olika sjukdomstillstånd. Sjukdomarna kan angripa allt från de minsta kärlen i ögonen till stora leder och livsviktiga organ i kroppen. Värk, smärta och trötthet förekommer i alla reumatiska diagnoser. Reumatiska sjukdomar delas in i inflammatoriska, icke-inflammatoriska och systemsjukdomar. Till den första gruppen hör sjukdomar som reumatoid artrit (ledgångsreumatism), AS/Bechterews sjukdom (reumatism i ryggraden) och psoriasisartrit. Systemsjukdomar som SLE, Sjögrens syndrom och sklerodermi angriper flera organ i kroppen samtidigt. I gruppen icke-inflammatoriska sjukdomar är artros och fibromyalgi vanligast. Som de flesta människor vill också reumatiker arbeta. Det är också Reumatikerförbundets mål att så många reumatiker som möjligt ska delta i arbetslivet. Inte alltid på heltid och i bland med uppehåll, men så mycket de egna förutsättningarna tillåter. Reumatikerförbundet står för en arbetslinje, men på villkor som innebär att också personer med nedsatt arbetsförmåga kan delta i arbetsmarknaden. För reumatiker innebär det ofta ett arbete med flexibilitet som tar hänsyn till de krav sjukdomen ställer. Dessa är varken lika för alla personer med samma sjukdom eller för alla reumatiska sjukdomar, men kan generellt beskrivas som en trappa med fem steg: 1. Hälso- och sjukvård 2. Medicinsk rehabilitering 3. Sociala förutsättningar 4. Socialförsäkringarna 5. Arbetsförutsättningar I den här skriften går vi igenom vad de olika stegen innebär i form av krav och möjligheter för att kunna behålla ett arbete eller komma in på arbetsmarknaden. Alla steg är viktiga, men har inte samma betydelse för alla och stegen har olika vikt vid olika sjukdomar. Sammantaget innehåller trappan nödvändiga förutsättningar för väldigt många reumatiker att kunna komma in på arbetsmarknaden och kunna stanna kvar där. För att göra rehabiliteringstrappan så konkret som möjligt har vi valt att följa en och samma person genom den. 4

5 Det här är Birgitta Ek Birgitta Ek är en vital 60-åring som bor i Vallentuna utanför Stockholm. Hon är änka sedan många år, har två vuxna döttrar som är utflugna sedan länge, två barnbarn, ett bonusbarnbarn och hund. Hon rör sig utan synliga svårigheter, men har en reumatisk sjukdom sedan Då fick hon sin diagnos reumatoid artrit, RA (ledgångsreumatism). Sedan dess har hon behandlats med otaliga mediciner, gått igenom mängder av operationer, varit sjukskriven, haft sjukbidrag, varit förtidspensionär och återkommit i heltidsarbete. 5

6 6

7 Första steget: Hälso- och sjukvård Birgitta var mycket aktiv med tennis och andra idrotter som ett stort fritidsintresse vid sidan av skolan när hon var ung. Så småningom började hon allt oftare få ont, till exempel i en axel, en handled eller ett knä. Hon tänkte inte så mycket på det, utan trodde det var en naturlig följd av träningen och sökte inte läkarvård. Då yngsta dottern Frida föddes 1981 förstod hon att hennes ledbesvär inte var normala. Hon visade sina svullna leder för en släkting som är läkare och fick rådet att gå till en reumatolog. Hon lyckades få tid hos en privat reumatolog som tog prover som pekade på att hon led av reumatoid artrit, RA och gav henne en remiss till en reumatologklinik. Där konstaterades att det var RA hon led av och nu började den medicinering som ännu, 35 år senare, pågår. Medicinerna har växlat genom åren. Från början fick hon mest magnecyl mot värken. Det hjälpte inte mycket utan värken blev hela tiden värre. Så småningom prövade hon andra mediciner som kinin och guld, både i form av injektioner och tabletter. Inga av de läkemedel hon prövade gav någon märkbar effekt och medicineringen trappades upp till cellgift i låga doser. Det hjälpte lite och det hör fortfarande till de mediciner hon tar. År 2001 fick hon prova biologiska läkemedel som var nya då. Det var som att vända en hand. Medicinen fungerade genast och har fungerat allt sedan dess. Både värk och ledbesvär minskade mycket. Sedan dess får hon medicinen i form av sprutor var åttonde vecka. Det innebär att hennes leder inte längre blir sämre, men de som redan var förstörda återskapas inte. Smärtan finns kvar, men på en lägre nivå som hon vant sig vid. Birgitta gick igenom många operationer under en dryg tioårsperiod från Först opererades fingerlederna, sedan händer och handleder. Därefter var det fötternas tur och sist opererades båda höftlederna. Birgitta kom snabbt under specialistvård när sjukdomen väl brutit ut. Hon hade turen att känna en läkare och kunde via henne snabbt komma till en reumatologklinik. På så sätt fick hon en snabb diagnos och tillgång till specialistvård tidigt. Det är en mycket viktig förutsättning för att sjukdomen ska kunna bromsas på ett så tidigt stadium som möjligt. Så är det inte för alla. Många som behöver specialistvård går kvar i primärvården utan tillgång till specialistvård i flera år. Personer med de reumatiska sjukdomarna AS/ Bechterews sjukdom kan få vänta i åtta år på en riktig diagnos. Det gäller särskilt kvinnor som ofta har andra symptom än de män som oftare drabbas av denna sjukdom. Också personer med fibromyalgi eller artros kan få vänta länge på rätt vård och behandling. Det gäller särskilt män med fibromyalgi eftersom det är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor. Det sker trots att det sedan många år finns en vedertagen metod att ställa diagnos. Sen diagnos kan också bero på att tillgången på olika slags läkarkompetens varierar. Det finns ingen nationell strategi för att tillgodose tillgång till tillräckligt många specialister inom olika områden i hela landet. Andelen specialister av olika slag varierar mel- 7

8 lan landstingen. Hur länge man kan få vänta för att träffa en specialist för att till exempel få diagnos varierar starkt mellan landstingen. Vissa landsting har korta köer, samtidigt som man till exempel i Stockholm kunde få vänta 200 dagar på ett nybesök hos en specialist med en remiss från primärvården under våren Många reumatiker är beroende av operationer som ofta också är återkommande och berör många leder i kroppen. Därför är tillgängligheten till operationer viktig. Bristande tillgänglighet som kan leda till långa väntetider och operationsköer beror inte bara på bristande resurser. Bedömningar om operationer behöver genomföras eller inte varierar mellan landstingen. Ett mått på hur operationsköerna kan variera är hur stor andel patienter som väntat mer än de 90 dagar vårdgarantin utlovar på operation. I början av 2009 hade lite mer än tio procent av patienterna i Kalmar, Gotland och Halland väntat mer än 90 dagar. Gävleborg och Västernorrland hade nästa fyra gånger så många som väntat mer än 90 dagar. Också användningen av läkemedel varierar mellan landstingen. Ett bra exempel är de biologiska läkemedel som bland annat används mot RA och som hade så stor effekt för Birgitta. De är dyra och används olika ofta i olika landsting. De fungerar inte för alla med RA och kan därför inte heller användas av alla med RA, men det är rimligt att alla som behöver dem får lika stora möjligheter att få tillgång till dem. För andra typer av reumatiska sjukdomar finns inte alltid effektiva läkemedel. De inflammatoriska reumatiska sjukdomarna, som RA hör till kan behandlas med såväl läkemedel som medicinsk rehabilitering och operationer. Detsamma gäller systemsjukdomarna. För fibromyalgi finns ännu ingen allmänt erkänd behandling med läkemedel. Artros kan behandlas med operation, men någon fungerande medicinering finns inte. Reumatikerförbundet kräver Rätt till tidig diagnos Rätt till snabb behandling Lika möjligheter till operation var man än bor 8

9 9

10 Andra steget: Medicinsk rehabilitering Tillgång till kvalificerad medicinsk rehabilitering är en förutsättning för att personer med reumatiska sjukdomar ska kunna behålla och helst öka sin rörlighet. Det gäller inte bara reumatiker utan alla med kroniska sjukdomar. Som medicinsk rehabilitering brukar man räkna sjukgymnastik, arbetsterapi och smärtlindring men egentligen kan allt som sjukvården kan erbjuda för att den enskilde ska fungera så bra som möjligt trots sin sjukdom räknas in. Under åren med svår RA fick Birgitta medicinsk rehabilitering vid många tillfällen i form av sjukgymnastik och arbetsterapi. Sjukgymnastiken var återkommande från 1981 och pågick i olika omgångar fram tills hon fick fungerande medicinering 20 år senare. Arbetsterapi är också välkänt för henne. Det fick hon ta del av i samband med alla operationer hon gick igenom under en tioårsperiod från Arbetsterapin var ett sätt att få lederna att börja fungera igen. Birgitta har aldrig deltagit i rehabilitering i varmare klimat, så kallad klimatvård, som innebär resor till varmare klimat kombinerat med träning av kroppen. För Birgitta har det aldrig varit något alternativ. Att resa utomlands i egenskap av sjuk har aldrig tilltalat henne. Det finns inga riktlinjer för medicinsk rehabilitering inom svensk sjukvård. Inte heller finns det någon antagen rehabiliteringsgaranti. Vilken rehabilitering den enskilde patienten får blir därför helt beroende av vad den behandlande läkaren anser och vad landstinget har att erbjuda. Det är vanligt att patienter med kroniska sjukdomar erbjuds medicinsk rehabilitering i samband att de får sin diagnos och efter operationer eller andra åtgärder. Sedan minskar eller upphör ofta rehabiliteringen. En personlig rehabiliteringsplan som sträcker sig över längre tid är därför viktig. Den måste anpassas till den enskilda individen eftersom alla är olika och har olika behov. I rehabiliteringsplanen ska allt tas upp som har betydelse för att en person med en kronisk sjukdom ska fungera så bra som möjligt trots sin sjukdom. Den ska samverka med pågående medicinsk behandling och den ska också innehålla den träning den enskilde själv har ansvar för att följa. För flera reumatiska sjukdomar som artros och fibromyalgi är medicinsk rehablitering och egen träning, till exempel i varmbassäng, den huvudsakliga behandlingen så länge operation inte är aktuellt. För många reumatiker har rehabilitering i varmare klimat (klimatvård) under många år varit ett beprövat sätt att få hela kroppen och framför allt lederna att fungera bättre. Denna form av rehabilitering är ibland omstridd och värdet av den ifrågasatt. Det finns emellertid vissa belägg för att den ger effekt för personer med reumatiska sjukdomar, även om man inte vet exakt vad det är som ger effekt. Möjligheter att få tillgång till rehabilitering i varmare klimat skiljer sig starkt mellan olika landsting. I vissa landsting får alla som behöver denna typ av rehabilitering tillgång till den, i andra används den inte 10

11 alls. Vissa landsting har tagit bort den med hänvisning till de nya biologiska läkemedlen, utan att tänka på att dessa inte fungerar alls för vissa. Som en uppskattning kan man säga att dessa läkemedel fungerar bra för en tredjedel av alla med RA, hyggligt för en tredjedel och inte alls för en tredjedel. Reumatikerförbundet kräver: Rätt till personlig medicinsk rehabiliteringsplan för alla med kroniska sjukdomar Rehabiliteringsgaranti Rätt till rehabilitering i varmt klimat för dem som behöver det. 11

12 Tredje steget: Sociala förutsättnin Reumatism är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte går att bota och alla som får en reumatisk diagnos fastställd får veta att man kommer att leva med sjukdomen resten av livet. Birgitta Ek fick beskedet om sin sjukdom i telefon. Hennes första tanke var att nu skulle hon hamna i rullstol. Någon hjälp med information om hennes sjukdom, behandling och framtidsutsikter fick hon inte. I stället lade hon ner mycket tid på att själv ta reda på så mycket som möjligt om RA, och kände sig till exempel ganska nöjd då hon hade tagit reda på att bara tre procent av alla som lider av RA behöver rullstol. För den som drabbas av en kronisk sjukdom är ett fungerande socialt nätverk mycket viktigt både för den egna rehabiliteringen och möjligheterna att leva ett normalt liv. För Birgitta bestod det främsta nätverket av familjen. Hennes sjukdom, medicinering, operationer, arbetsterapi, familjen och ta hand om barnen fyllde hennes liv under många år. För många andra i hennes situation står patientorganisationer som Reumatikerförbundet ofta för en stor del av det sociala kontaktnätet. Genom sin förening får man social samvaro, kunskap om sin egen sjukdom och ofta tillgång till motion och träning som är särskilt anpassad till den egna sjukdomens krav. Det kan gälla allt från arrangerade promenader till träning i varmbassäng. Alla med reumatiska sjukdomar mår bra av fysisk 12

13 gar aktivitet bara den är anpassad till de egna förutsättningarna. Det gäller även personer som till exempel sitter i rullstol. Därför är tillgång till lämpliga träningsförutsättningar viktigt. Många reumatiker vill bland annat ha tillgång till träning i varmbassäng, men alla får inte det. Att vara drabbad av en kronisk sjukdom innebär nästan alltid att också ha en svag ekonomi. Fler än hälften av alla medlemmar i Reumatikerförbundet har mindre än kr i årsinkomst ( kr per månad) vilket är ungefär två tredjedelar av den genomsnittliga inkomsten för heltidsarbetande i Sverige. Omkring 40 procent av medlemmarna har under kr i årsinkomst ( kr per månad) och endast 32 procent har högre årsinkomst än kr ( kr per månad). Till det kommer att personer med kroniska sjukdomar nästan alltid har merkostnader som de inte får ersättning för på grund av sjukdomen. Här är några exempel: Att ständigt behöva vård medför alltid kostnader. Många saknar fysiska förutsättningar för att åka med kollektivtrafiken och rätten till färdtjänst är begränsad. Många behöver hjälp med att handla mat och med städning. Många med svaga händer och armar behöver hjälpmedel av olika slag för att klara sitt dagliga liv. En del har också särskilda behov som ett varmare inomhusklimat än normalt för att fungera med sin sjukdom. Reumatikerförbundet kräver: Ökad tillgång till anpassad motion och träning Rätt till kunskap om sin diagnos Ersättning för merkostnader 13

14 Fjärde steget: Socialförsäkringssystemet En förutsättning för att personer med en kronisk sjukdom ska kunna få ett något så när normalt liv och ha en realistisk möjlighet att kunna finnas på arbetsmarknaden är att det finns ett fungerande flexibelt socialförsäkringssystem. För Birgitta Ek har socialförsäkringssystemet varit en förutsättning för både ett fungerande liv och en möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet. Då hon fick sin diagnos 1981 jobbade hon halvtid som sekreterare. Hon blev först sjukskriven och varvade sedan sjukbidrag med sjukskrivningar mellan operationerna i början av 80-talet. I mitten av 80-talet fick hon hel förtidspension. Den innebar inte någon hög inkomst men eftersom hennes man levde då och arbetade heltid gick det. Hon kunde dock aldrig riktigt acceptera tanken på att inte kunna jobba, åtminstone på deltid eller på distans. Hon letade därför aktivt efter utbildningar som skulle kunna leda till jobb. När hon hittade och kom in på utbildningar till datakörkort och till läkarsekreterare kunde hon gå dessa med bibehållen förtidspension. När Birgitta sedan började jobba igen var det på heltid från början. Försäkringskassan var tveksam till om det skulle gå men accepterade Birgittas planer. I tre månader fick hon behålla förtidspensionen och under hela det första året kunde hon gå tillbaka till förtidspension om det inte fungerade att arbeta. För Birgitta var det aldrig aktuellt, men innebar samtidigt en trygghet om det inte skulle gå att arbeta. Sedan hon började arbeta 2002 har Birgitta inte längre haft någon kontakt med Försäkringskassan. 14 Hon har inte varit sjukskriven någon gång. Birgitta har också fått viss bostadsanpassning. Det handlar om ganska enkla förändringar som förhöjd toalettstol och särskild inredning i några kökslådor. Birgittas vardag är också full av egen anpassning med olika prylar som gör livet lättare när fingrar och händer inte har tillräcklig kraft. Det handlar om allt från burköppnare till en speciell nyckelhållare. Birgitta har också bilstöd sedan snart 20 år. Bilen är för henne en förutsättning för att själv t ex kunna få hem matkassar och annat hon behöver. Hon är nu inne på sin tredje bil. Den är i sig inte speciellt anpassad, men har automatlåda eftersom hennes fötter inte klarar av att trycka ner en kopplingspedal. För Birgittas del har socialförsäkringssystemet fungerat ganska väl. Det har givit ett rimligt inkomstskydd i olika faser av hennes sjukdom. Det har varit förutsägbart och också flexibelt. Hon har kunnat våga skaffa sig utbildning och börja arbeta utan riskera sin försörjning. De flesta reumatiker kan arbeta till någon del, men många kan inte arbeta på heltid. En del kan inte arbeta hela tiden. Behovet av ett flexibelt, förutsägbart och begripligt socialförsäkringssystem som tar hänsyn till de individuella förutsättningarna är därför stort. Dagens socialförsäkringssystem lever inte upp till de kraven och därmed minskar möjligheterna för personer med reumatiska sjukdomar att komma in på arbetsmarknaden och kunna vara kvar där. För vissa fungerar systemet. De som har rätt till

15 15

16 hel sjukersättning som utan tidsbegränsning beslutades före den 1 juli 2008, kan pröva på att utbilda sig eller pröva att arbeta utan att riskera sin försörjning om det inte fungerar. Andra har inte den möjligheten. Den som är sjukskriven eller har sjukersättning med tidsbegränsning måste räkna med att inom sex månader få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. För den som har en kronisk sjukdom och inte vet hur den kommer att utvecklas innebär det en stor otrygghet. Samtidigt som sjukskrivning eller sjukersättning enligt reglerna inte förlängs finns det stor risk att arbetsförmågan inte är tillräcklig för att det ska gå att få ett arbete som ger möjlighet till egen försörjning. Flexibiliteten i systemet är obefintlig och den enskilda individen har ingen möjlighet att påverka sin situation. I ett utredningsförslag vintern 2008 förslås att aktivitetsersättning till unga bara ska kunna utgå på hel- tid. Om förslaget genomförs innebär det att den unga reumatiker som inte kan arbeta heltid, men har ett deltidsjobb och aktivitetsersättning på deltid måste välja mellan att antingen försöka arbeta heltid eller leva på deltidslön. Går det inte att arbeta heltid återstår bara deltidslönen. Reumatikerförbundet kräver: Ökad flexibilitet i socialförsäkringssystemet Ökad förutsägbarhet Ekonomisk trygghet i socialförsäkringssystemet 16

17 Femte steget: Förutsättningar för arbete Möjligheter till utbildning som ökar attraktiviteten på arbetsmarknaden och moderniserar gamla yrkeskunskaper är ofta förutsättningar för att någon med funktionsnedsättning ska kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden efter en längre tids frånvaro. En lika viktig fråga är arbetsgivarnas attityder till att anställa personer med funktionsnedsättning. När barnen började bli stora funderade Birgitta på om hon hade någon möjlighet att kunna komma in på arbetsmarknaden igen. Genom en annons fick hon chansen att komma med i Reumatikerförbundets EU-finansierade projekt som syftade till att hitta former för att göra reumatiker mer attraktiva på arbetsmarknaden. Tre terminer senare hade hon både ett datakörkort och bättre kunskaper i svenska och engelska. Kursen gav både henne själv ett personligt lyft och nödvändiga datakunskaper. När hon senast arbetade var det skrivmaskin som gällde. När kursen var klar hörde hon talas om att det var brist på läkarsekreterare. Hon sökte en ettårig läkarsekreterarutbildning och kom in på sina gamla skolbetyg. Efter bara några veckor kände hon att det inte gick. Kroppen sade ifrån genom värken i lederna. Hon funderade på att hoppa av, men fick reda på att man kan göra uppehåll i utbildningen. Det beslöt hon sig för att göra och se om hon var bättre till nästa kurs. Kort därefter började började hon behandlas med nya biologiska läkemedel och blev snabbt mycket bättre. Hon tog upp studierna på heltid igen och 2002 var hon färdigutbildad läkarsekreterare. I slutet av utbild- ningen fick hon höra att de sökte en läkarsekreterare i Täby norr om Stockholm. Hon sökte jobbet som var på heltid och berättade att hon var reumatiker och hade 20 års förtidspension bakom sig. Hon fick ändå jobbet och hade en viss trygghet vid övergången. De tre första månaderna hade hon både lön och förtidspension. Sedan försvann pensionen. Under hela det första anställningsåret hade hon också möjlighet att gå tillbaka förtidspension om det inte fungerade att arbeta. Det var dock aldrig aktuellt. Ofta är vägen tillbaka till arbete svårare än den var för Birgitta. Olika slags flexibilitet är ofta det medel som behövs för att göra ett arbetsliv möjligt. Det gäller till exempel arbetets omfattning. Ofta handlar det naturligtvis om deltid som kan anpassas till arbetsförmågan, men många reumatiker kan periodvis arbeta heltid. Ofta kan arbetsuppgifter anpassas till varierande arbetsförmåga och sådan anpassning kan bidra till större arbetsinsats totalt. En form av flexibilitet är distansarbete som kan vara lösningen för en del personer med funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till och från en arbetsplats. Distansarbete har naturligtvis också nackdelar; om det är möjligt är det nästan alltid bättre att arbeta tillsammans med arbetskamrater än att arbeta ensam. Flexibelt utformade arbetsplatser är också nödvändigt för många med funktionsnedsättning. Ofta är det dock så att anpassningar som är nödvändiga för dessa 17

18 18

19 också är bra för alla andra. Rullstolsramper används gärna av den som drar en barnvagn, höj- och sänkbara skrivbord sparar ryggarna också åt friska, alla behöver undvika tunga lyft och vem använder inte automatiska dörröppnare när det finns sådana. För många personer med funktionsnedsättning är lönebidrag en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är dock viktigt att lönebidrag blir just en väg in till arbetsmarknaden och inte en permanent lösning om det inte är nödvändigt. Reumatikerförbundet kräver: Möjlighet för personer med funktionsnedsättning att tryggt kunna pröva att arbeta Anpassade och flexibla arbetstider Anpassade arbetsplatser 19

20 Vi reumatiker vill arbeta. De flesta av oss kan också arbeta, även om vi inte alltid kan arbeta hela tiden eller på heltid. Det vi kräver är inga specialinsatser för oss. Precis som alla andra medborgare vill vi ha tillgång till en bra fungerande vård, bra rehabilitering, ett tryggt och förutsägbart socialförsäkringssytem, och en fungerande arbetsmarknad. Vi kanske behöver sådana insatser oftare än en del andra, men det vi behöver skiljer sig inte från vad alla behöver den dag livet inte längre rullar på som vanligt. Det finns många orsaker till att livet inte alltid rullar på. Reumatiska sjukdomar är en av de vanligaste. Cirka en miljon svenskar är reumatiker. Det finns många skäl till att livet inte alltid rullar på som vanligt. 20 Reumatikerförbundet

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Lär dig mer. om Reumatikerförbundet. 80 olika diagnoser med mycket gemensamt

Lär dig mer. om Reumatikerförbundet. 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Lär dig mer om Reumatikerförbundet 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Reumatikerförbundet en kunskapsorganisation Mer än en miljon personer i Sverige har en reumatisk sjukdom. Dessutom påverkar sjukdomen

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. Kungsör juni 2004 Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt. På Klämsbo strax utanför Kungsör har det bedrivits ridskoleverksamhet sedan mitten av 1970 talet, 1977 startade Kungsörs Ridklubb.

Läs mer

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt Psoriasis och psoriasisartrit Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som inte bara drabbar huden och lederna utan även andra organ i kroppen.

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt

Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Vill du också bli medlem? Välkommen! 80 olika diagnoser med mycket gemensamt Varför är du medlem i Reumatikerförbundet? Från Facebook! - Jag är medlem för att jag ser Reumatikerförbundet som ett fackförbund

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Opererade bort. men smärtan

Opererade bort. men smärtan LÄGG IN ANNONS KÖP Välj & din SÄLJ ort JOBB Publicerad 17 jun 2015 10:00 Uppdaterad 22 jun 2015 08:57 För ökad kunskap. Monica Könberg hoppas att hon genom att berätta om endometrios kan bidra till att

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Nummer 7 (sept) 2013

Nummer 7 (sept) 2013 Nummer 7 (sept) 2013 Medlemsbevis istället för medlemskort När avierna för medlemsavgiften skickas ut med Reumatikervärlden nr 6 kommer vi inte längre att ha med ett tryckt medlemskort. Vi vill att medlemmarna

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete En studie finansierad av Arvsfonden Innehåll Framgångsfaktorer

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Trygghet för hela familjen

Trygghet för hela familjen GRUPPFÖRSÄKRING Trygghet för hela familjen Movestics gruppförsäkring kan ge dig och dina efterlevande skydd vid bland annat olycksfall, sjukdom och dödsfall. Vi erbjuder försäkring till både dig, din partner

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer