Läsrätt! Interkulturellt/mångkulturellt Inspirationsdag 16/ Arkenbiblioteket Örnsköldsvik

Transkript

1 Läsrätt! Interkulturellt/mångkulturellt Inspirationsdag 16/ Arkenbiblioteket Örnsköldsvik Sammanfattning av dagen Deltagare: Solweig Dehlin, Kristina Kvist, Eva Granath-Wigardt, Birgitta Norgren, Maria Norenius, Annika Rudsten Häggström, Annika Strandberg, Ulrika Karén, Lina Allard, Inga- Lill Faijersson, Ann Storm, Madeleine Wallenius, Kerstin Öberg (Parkbibl.), Gunilla Jingborg, Eva Nordlinder och Sibylle M Kühne Under förmiddagen deltog dessutom personal från Prisma (boende för ensamkommande flyktingbarn), gymnasieskolan och NBV. Värmen och kylan är olika kulturer, att vara ung och ny i Sverige En föreläsning av Dan-Ove Willman och Raad Al-Duhan frånumeå Legend Club. Dan-Ove är pedagog och projektledare som arbetar med ungdomskultur och integration vid Länsbiblioteket i Västerbotten. Via olika projekt har han tillsammans med Raad och Umeå Legend Club utvecklat metoder och modeller för att med kulturens hjälp skapa möten över etniska och religiösa gränser. Nu till en sammanfattning av föreläsningen: Dan-Ove Willman började föreläsningen med att presentera Campbells modell av Hjälteresan, som visat sig vara användbar när man diskuterar skönlitteratur och film med ungdomar. Enligt Campbell följer alla myter, sagor och berättelser detta mönster: 1. Uppbrott hjälten lämnar sitt vanliga liv 2. Uppdraget 3. Utmaningar/prövningar. Här kommer hjälpare in i bilden! 4. Uppdraget lyckas, hemkomst Vi kan t ex tänka på Sagan om ringen, Mästerkatten eller Vem ska trösta Knyttet? Han berättade sedan om olika samarbetsprojekt som Länsbiblioteket i Västerbotten och Umeå Legend Club arbetat med. Det började redan 2007 med Muhammad från Frostmofjället. Berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer. Barnen ifrån Frostmofjället kan läsas som en svensk flykting- och migrationsberättelse. Syfte med projektet var huvudsakligen att stärka pojkars läsning med utgångspunkt i deras egna berättelsevärldar och att bygga upp en kontakt mellan de invandrartäta förorterna vid kusten (Ersboda) och inlandets mångkulturella miljöer (Tärnaby). Projektet innehöll bl a boklådor. Tyngdpunkten försköts i nästa projekt från läsfrämjande till integrationsfrågor och mötesplatser för ökad förståelse i Världen i Västerbotten samt Biblioteket mitt i världen. Syftet var bl a att främja invandrarungdomarnas delaktighet i det svenska kulturlivet, och

2 utveckla bibliotekens roll i integrationsprocessen, särskilt på små orter. Man ville också utveckla nätverk mellan bibliotek, studieförbund och andra aktörer på kulturområdet. Det är också viktigt att synliggöra för svenska ungdomar de möjligheter som det mångkulturella samhället erbjuder. Samarbetet med Umeå Legend Club, som sysslade med boxning och basket samt värdegrundsarbete, utvecklades. Man ville skapa gemensamma referensramar och hitta fram till angelägna berättelser. Bl a genom lägerverksamhet lärde man känna varandra och byggde upp ett förtroende. På lägren arbetade man med många estetiska uttryck som skrivande, film och teater. Så småningom har en ledarutbildning genomförts som 18 ungdomar deltagit i, de flesta med utländsk bakgrund, boende t ex i Vilhelmina och Dorotea. Ett viktigt mål har hela tiden varit att skapa nätverk och öppna nya möjligheter och kontakter. Det lokala biblioteket har fungerat som spindeln i nätet. För ungdomar är andra sammanhang än skolan viktiga! Läsningen är en självklar del i Umeå Legend, projektet har en bokhylla med lästips m m och läxläsning före träningen har alltid varit en självklarhet. Med idrotten som bas ska klubben jobba med värdegrundsfrågor och läsfrämjande insatser och gemensamma konceptet Boxning, böcker och värderingar kommer att tillämpas i nya former. Mer finns att läsa om dessa på projekt här: eller den gamla hemsidan Integration - Skapa sammanhang för att bygga relationer som kan skapa dialogen där man kan få möjlighet till ökad delaktighet som ger ansvar - Nätverk är exklusivt, de flesta i Sverige har nån men ensamkommande flyktingbarn har ingen! - Ge möjlighet att ta steg ut i sammanhang som start till ett nätverk. Ersboda bibliotek (invandrartätt område) startade erfarenhetscaféer för kvinnor i samarbete med Sfi där olika teman tas upp, man pratar, skapar relationer, har kul. Andra bibliotek i Umeå blev intresserade och vill göra liknande. - Använda egna kulturen för att komma in i sammanhang Invandrare kan få bli ambassadörer eller förmedlare på sitt språk, t ex gå igenom bibliotekets internationella litt.listor. Man får en annan roll och funktion än flykting. Många av dessa ungdomar har mycket liten erfarenhet av bibliotek, vi måste visa att det finns andra arenor än skolan, läsning och boken får ny status på nya arenor. Hur funkar samarbete mellan offentliga arenor och föreningar t ex. Läs mer: Arena för demokrati

3 Mötesplatser som inspirerar Fisksätra bibliotek av Barbro Bolonasson. Googla på rubriken för att komma till pdf:en. Raad Al-Duhan fortsatte föreläsningen. Raad tog med oss på en personlig livsresa! Allt handlar om balans, bra/dåliga minnen alla är olika/alla är lika, ta hänsyn hitta balans. - Att söka trygghet: när han var 5 år fick han ta nya steg i livet då familjen flydde ifrån Irak till Saudiarabien, hur han som barn upplevde krig och flykt, saknaden av leksaker, känsla och personer som betydde mycket för honom. I Saudiarabien kom de efter en kortare vistelse i ett flyktingläger till ett mer permanent boende i ett större flyktingläger. Han var med pappa i många olika sammanhang där det naturligtvis diskuterades mycket. Allt har haft stor betydelse för Raads egen utveckling och väg att gå. Som 11-åring kom han med familjen till Sverige och Gävle. De bodde i ett invandrartätt område med en hel del stök i skolan. Han hade svårt att hitta koden han kände sig ofta förvirrad, han upplevde att svenska skolan hade för många dubbla budskap och en allt för stor otydlighet om regler och vad som gällde. Efter skolan kom han ofta hem och slängde allt i en papperskorg och de vuxna hemma kunde hjälpa honom att sortera. Han ville verkligen lära sig svenska och komma in i svenska samhället. Fotbollen blev hans nyckel till svenska språket. Det började med några barn i området och han hamnade så småningom i ett fotbollslag, ett sammanhang där han hade kul och lärde sig svenska. Lärarna började se honom och ta till vara på hans kraft, han växte och började samarbeta med lärarna mot allt bråk och stök i skolan. Han blev ofta en förmedlare. Han var med och startade ung i Gävle där också samarbete med polisen blev aktuellt. Raads far en stor man och Imam har betytt mycket för honom, lärt honom om grundvärderingar och att just hitta balansen. En annan viktig person och stor förebild var Moussa N Diaye (Svensk hjälte 2009, se som arbetade med idrott på skolan i Gävle. En man med pondus och tydliga regler, Raad lyssnade, lärde, tog in allt han sa och hur han hanterade ungdomar precis så ville Raad bli! Han har ett enormt engagemang och brinner för ungdomar och verksamhet där de kan känna trygghet och bli sedda, respekterade. När Raad var 20 år kände han att han måste vidare i livet, skapa någonting eget med den erfarenhet han fått och balansen han hittat. Då flyttade han till Umeå där han började bygga upp Umeå Legend Club och så småningom lärde känna Dan-Ove Willman. Ung Kraft och Vuxen erfarenhet är parollen för deras samarbete och det betyder mycket för att man som barn och tonåring ska komma vidare och hitta balansen. Många ungdomar kommer till Sverige och har ingen, Umeå Legend Club kan vara en plats där de kan få känna tillhörighet, trygghet som i en familj! Vi måste arbeta tillsammans som en familj!

4 Fyllda av förmiddagens föreläsning njöt vi av en mycket god lunch tillsamman på restaurang Mamma mia! Mångkultur, låna, köpa, olika kanaler Gunilla Jingborg bibliotekskonsulent Länsbiblioteket Västernorrlands län är ett mångkulturellt län. Biblioteken lånar in depositioner på 39 språk från internationella biblioteket med lite variationer i de olika kommunerna. Det talas ca 50 språk totalt i länet. Kommunbiblioteken har ett ansvar gentemot alla invånare, vi ska f.a hålla med barnlitteratur på andra språk, lexikon och populär facklitteratur. Vi har många språkgrupper, små grupper är svåra att självförsörja med litteratur. Ansvarsspråk i länet är 6 st.: Finska, Arabiska, Persiska, Spanska, Serbokroatiska och Ryska. Långtidsdepositioner: från länsbiblioteket kan man göra depositioner på böcker man får ha upp till 6 mån. Internationella biblioteket ansvarar för alla andra språk. Ca olika språk. Där kan man beställa depositioner via inloggning på deras webb T ex Somaliska är ett språk med lite tillgång till litt. Bl a för att det ej varit skriftspråk länge och den politiska situationen gör att inte mycket litteratur ges ut. Finns många språk utan alfabet, -ingen tryckt litteratur! Önskan finns att barnlitteratur skulle finnas på alla språk. Stor efterfrågan på ungdomsböcker. På t ex persiska och arabiska finns få vanliga ungdomsböcker. Fr 13 år o uppåt finns endast enstaka böcker annars är det bara vuxen litteratur och bearbetade klassiker. Hur kommer man åt litteratur och internationella bibliotekets mängd av litteratur.? I Stockholms stadsbiblioteks katalog, på den nya webben kan man lämna sökrutan tom och söka bara på ex somaliska o filtrera ytterligare i höger spalt. Katalogen visar Internationella bibliotekets hela bestånd. här kan man hitta nyare böcker på persiska, arabiska, spanska, polska, kinesiska, ryska, engelska och franska. Bibliotekstjänsts Burk kräver inloggning där kan man söka på språk och se biblioteksbestånd. Beställ med Libris fjärrlån, skicka e-post beställning till vissa bibliotek. Man kan be internationella biblioteket låna in från nordiska invandrarcentraler. Köpa litteratur Kommunbiblioteken har inköpsavtal med Bibliotekstjänst och man kan alltid önska t ex. barnböcker på andra språk ex Thailändska och de kan hjälpa till med det. Länsbiblioteket kan köpa överallt.

5 På internationella bibliotekets hemsida finns en förteckning över inköpsställen, bokhandlare i Sverige, Norden och till viss del hela världen. Fråga Internationella biblioteket vilka kanaler de har använt. Personliga kontakter, åker någon till annat land KÖP IN BÖCKER! I Stockholm, Göteborg och Malmö finins bokhandlare som har specialiserat sig på olika språk, skapa relationer med dessa! Interbok på Kungsholmen, specialiserade på ryska Ruslania rysk bokhandel i Helsingfors kan kommunicera på svenska Orientalia i Stockholm/vasastan böcker på arabiska som huvudspråk Ferdosi i Stockholm, Tegnergatan (tvärgata till drottninggatan), bl a persisk litteratur. Bokspindeln barnbokshandel vid vasaparken i Stockholm Förlag i Sverige finns en del som specialiserar sig på översättningar Bl a Daralmuna Mona Henning Just nu söker Länsbiblioteket mycket efter ljudböcker En bra kanal är våra låntagare Böcker som inte är biblioteksutrustade måste först katalogiseras, Katalogposter i Libris och Burk kan finnas, annars söks posten internationellt och i sista hand görs egen katalogisering. Språkkunskaper krävs. Betalning: betalsätt kan variera, vill helst handla mot faktura. Eftermiddagenskaffe med kaka Vi satt i mindre grupper och diskuterade utifrån ett diskussioneunderlag. Nya idéer -Skapa läsombud på boenden som kontaktpersoner -Marknadsför andra tjänster än böcker ex. att biblioteket är en bra mötesplats för att träffa andra. -Finns många dvdfilmer kanske ha filmvisning 1 ggn/termin -Hur kan vi få till grupper med svenska och utländska ungdomar -Bokklubb med blandade ungdomar med fika. -Erfarenhetscaféer -Berätta din historia en liten grupp med olika teman -Modeshow -Vi måste söka upp dom, i boendet och ha berättande eller bokprat första på plats hos dom -Bemötande..får man ett leende kommer man att känna sig Välkommen och komma tillbaka. -Introduktionsprogram 2013 är det Barnboksmässa i Bolognia Italien med TEMA SVERIGE fundera kring detta redan nu. Bokmässa i Göteborg i september finns det intresse av att åka, har någon redan bokat? Avslutningsvis tog vi en runda för att se hur läget är just nu i kommunerna. Ö-Vik arbetar med Turbobok i åk 4. Samprojekt med skriv o läs, samma koncept som Ht-11 Ut i klassen, uppdrag rita ny framsida, förbereda boksamtal m ngr frågeställningar.

6 v.9 kommer Ulf Sindt på författarbesök Kramfors funderar just nu Härnösand funderar över att göra någonting kring nyponförlagets böcker. Hett tips! Invandrare och Haikudikter fungerade jätte bra i Ö-vik, det blev en riktig gåshudsupplevelse. Vi tackar alla för en givande och intensiv Läsrättsdag! Vid pennan Eva Nordlinder och Sibylle Menzel Kühne